Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

Transkript

1 Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar Kulturförvaltningen Upprättad Datum: Förvaltning: Enhet: Kulturförvaltningen Kulturstödet, Malmö kulturstöd

2 Innehållsförteckning Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar... 1 Inledning... 3 Studieförbundens organisation och uppdrag... 5 Centrala grundar- och medlemsorganisationer... 5 Regional och lokal organisation... 6 Relationen till medlemsorganisationerna... 6 Uppdrag och verksamhetsformer... 8 Föreningar som samarbetar med studieförbund i Malmö Kommentarer till underlaget Studieförbundens syn på samarbete med föreningar Grunderna för samarbetet Omfattning och verksamhetsformer Behov och service Ekonomiska villkor Insatser i förhållande till Malmö stads stöd Förändring och utveckling Synpunkter från föreningslivet Kontakt och anknytning Verksamhet Samarbetsformer Kontakter med Malmö stad Andra underlag från föreningar Malmö stads stöd till föreningar i relation till studieförbundens insatser Kommunalt stöd till föreningar som samverkar med studieförbund Kulturnämndens kulturstöd Fritidsnämndens föreningsstöd De kommunala stöden i relation till studieförbundens arbetssätt.26 Sammanfattning och reflexioner Studieförbundens samverkan med föreningar berör många Tio studieförbund bör ge föreningslivet tydliga alternativ Bidragsgivare eller pedagogisk coach? Mera samspel gynnar alla parter Bilagor: Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

3 Inledning Ett aktivt och dynamiskt föreningsliv är en angelägenhet för samhället i stort och för Malmö stad, som i olika former ger omfattande stöd till föreningar. Även studieförbundens arbete kan sättas in i ett sådant större sammanhang. Malmö Kulturstöd har under hösten 2010 och våren 2011 gjort en fördjupning om studieförbundens samverkan med ideella föreningar och samfund i Malmö. Runt 400 föreningar i Malmö samarbetar med något av de nio studieförbund som har stöd av Malmö stad. Trots att det utgör basen för en mycket stor del av studieförbundens verksamhet är detta för många ganska okänt. Vi vill genom rapporten visa på den positiva kraften i studieförbundens föreningssamarbeten, men vill också ta upp en del frågor till diskussion. Vi utgår från studieförbundens verksamhet i Malmö, men det vi tar upp rör i lika hög grad studieförbunden arbetssätt mera generellt. Banden till föreningslivet är en kärnfråga när det gäller att förstå studieförbundens verksamhet. Nio av dagens tio studieförbund är till formen ideella föreningar, främst med andra föreningars riksorganisationer som centrala medlemmar. Kopplingarna mellan studieförbunden och föreningslivet är många och täta, både nationellt och lokalt. Att studieförbunden får stora offentliga resurser som indirekt når föreningslivet är en viktig aspekt. De samlade offentliga bidragen till Sveriges studieförbund var 2009 ca 2,3 miljarder kr, varav ca 1,6 miljarder kr från staten. Malmö stads stöd uppgår till ca 16 Mkr årligen. Studien är ett led i det nya bidragssystem för studieförbunden som infördes i Malmö 2009, som bygger på vissa prioriterade fokusområden och på ökad betoning av kvalitet snarare än kvantitet. En motsvarande rapport om studieförbundens musikverksamhet presenterades våren Musikgrupper och föreningsaktiviteter står sammantaget för den absolut största delen av studieförbundens verksamhet i Malmö, och det är därför särskilt viktigt att få en helhetsbild av vad studieförbunden gör inom dessa områden. Studien gör dock inte anspråk på att ge en fullständig bild av studieförbundens samverkan med föreningar; Kulturstödet har valt ut några aspekter - andra underlag och andra perspektiv hade varit möjliga. Studien fokuserar i första hand på det generella, och inte på de skillnader som finns mellan studieförbunden. Att ideella föreningar och samfund är viktiga samarbetspartners i den lokala verksamheten bekräftas på många sätt i de kontakter Kulturstödet har med studieförbunden i Malmö. Det råder samsyn om att området är intressant att belysa. Studieförbunden har fått information om studiens upplägg och de har haft möjlighet att lämna synpunkter underhand. Anna Lyrevik Maria Jacobsson Märta Lünnér Institutionschef Enhetschef Kultursekreterare 3 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

4 Ur Bestämmelser för Malmö stads stöd till studieförbunden: Generellt gäller det, att inom ramen för respektive fokusområde, lyfta fram angelägna och kvalitativa verksamheter där studieförbunden har en nyckelroll, i det bredare spektrum som utgörs av kulturlivet i stort, föreningslivet och aktörerna inom utbildningsområdet i Malmö. Syften Synliggöra ett viktigt område inom studieförbundens verksamhet. Få en generell bild av studieförbundens roll för föreningarna och deras verksamhet i Malmö Belysa förändringar inom föreningslivet som påverkar studieförbunden Främja ökad samsyn och informationsutbyte mellan Kulturstödet, Fritidsförvaltningens föreningsavdelning och studieförbunden. Fördjupa dialogen kring kvalitetskriterier och fokusområden inom Malmö stads stödsystem för studieförbunden. Frågor som vi tar upp i studien är bl a: Hur omfattande är studieförbundens samarbete med föreningar och hur tydlig är kopplingen till förbundens olika profiler? Hur fungerar samarbetet och vad är det föreningar respektive studieförbund prioriterar och värderar? Hur samspelar studieförbundens insatser med Malmö stads förenings- och kulturstöd? Underlag Specifika frågor om föreningar i studieförbundens ansökningar om verksamhetsstöd för 2010 och Övrig information från ansökningsoch redovisningsunderlag samt möten med studieförbundens företrädare. Sammanställningar över samverkande föreningar 2010 från studieförbunden. Enkät till ett antal föreningar i Malmö som samverkar med studieförbund. Årsredovisningar o dyl från ett antal samverkande föreningar (hämtade från Kulturstödets och Fritidsförvaltningens diarieförda handlingar) Information från Fritidsförvaltningens föreningsavdelning beviljade föreningsstöd, rapporter mm. Kulturstödets löpande bidragshandläggning och kontakter med föreningar. Folkbildningsrådets rapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer (2009) Avgränsningar Avser organiserade ideella föreningar och registrerade trossamfund. Andra typer av organisationer (ekonomiska föreningar, stiftelser mm), liksom informella kamratgrupper omfattas inte. Avser alla föreningar som studieförbunden samverkar med, oavsett inriktning och verksamhet. Avser de nio studieförbund som 2010 hade stöd av Malmö stad. Ett tionde förbund, Kulturens Bildningsverksamhet, tillkom 1 juli De verkade t o m första halvåret 2010 inom ramen för Sensus och hade under andra halvåret mycket begränsad verksamhet i Malmö. Ideella föreningar och trossamfund benämns i texten för enkelhetens skull föreningar. Samfunden är en annan form av ideella organisationer, som baseras på medlemskap och i mycket liknar föreningar. 4 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

5 Studieförbundens organisation och uppdrag De första studieförbunden grundades under tidigt 1900-tal av olika folkrörelser, med syfte att stärka organisationernas folkbildande verksamhet. Samtliga studieförbund utom ett är föreningar, uppbyggda på likartat sätt med riksorganisationer och regionala avdelningar. De centrala medlemsorganisationerna är i stor utsträckning andra föreningar och samfund. Ett studieförbund, Folkuniversitet, drivs i stiftelseform. Centrala grundar- och medlemsorganisationer ABF. Grundarna vid bildandet 1912 var fackliga organisationer, Socialdemokraterna och kooperationen. Senare har bl a handikapp-, patient- och missbrukarorganisationer, invandrarorganisationer och pensionärsorganisationer (PRO) tillkommit. Sensus. Bildades 1930 som Svenska Kyrkans Bildningsförbund. Senare har medlemskretsen utökats, bl a med Lottakårerna, scouter och patient- och sociala organisationer. KFUM anslöt sig 2002, då namnbytet till Sensus genomfördes. Studieförbundet TBV gick 2004 upp i Sensus. Medborgarskolan. Bildades 1940 av Högern och några närstående organisationer. Nu är utöver Moderaterna även Rojalistiska föreningen, Förbundet Aktiva seniorer och Aktiv Ungdom centrala medlemmar. Folkuniversitetet (FU). Grundades 1942 och blev 1947 erkänt som studieförbund. FU är ett samarbetsorgan för kursverksamheterna vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Dessa är stiftelser med respektive universitet och studentkår samt Folkuniversitetsföreningen som stiftare. FU saknar medlemsorganisationer. Bilda. Frikyrkliga studieförbundet bildades 1947 genom en sammanslagning av flera frikyrkliga studieorganisationer. Medlemmar med liknande inriktning har tillkommit och fallit bort efter hand. Totalt har de ökat i antal, bl a genom tillskott av ortodoxa kyrkor och ekumeniska organisationer. Namnet Bilda antogs Katolska Kyrkan övergick från Sensus till Bilda Studiefrämjandet bildades Jordbrukarungdomens förbunds studiefrämjande och 1959 ändrades namnet till Studiefrämjandet. Olika organisationer med anknytning till landsbygd, natur och friluftsliv anslöt. Senare har organisationer med annan inriktning tillkommit, bl a Adoptionscentrum, Musik och Kulturföreningarnas samarbetsorganisation (MOKS) och rollspelsförbundet SVEROK. 5 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

6 Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Bildades 1967 genom en sammanslagning av studieförbund från den liberala rörelsen och bonderörelsen. Centern, Folkpartiet, LRF och närstående organisationer utgör medlemskärnan, och några fler är också centrala medlemmar, bl a Sveriges Pensionärers Riksorganisation (SPF). Samarbete med en rad andra riksorganisationer sker genom samverkansavtal. Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV). Bildades 1971 genom sammanslagning av olika studieförbund inom nykterhetsrörelsen. Fler organisationer med liknande inriktning har anslutit senare. Svenska Frisksportförbundet och Hälsofrämjandet är också centrala medlemmar, och på senare tid har även några invandrarorganisationer anslutit sig. Ibn Rushd. Bildades 2001 av Islamiska förbundet i Sverige, och blev självständigt studieförbund Ibn Rushd har nio islamiska centrala medlemsorganisationer, bl a Sveriges muslimska förbund och Sveriges Unga Muslimer. Kulturens Bildningsverksamhet (Kulturens). Grundades av några rikstäckande amatörkulturorganisationer, bl a Sveriges Körförbund och Riksförbundet för Folkmusik och Dans, och blev blev självständigt studieförbund Andra kulturföreningar, bl a Svensk Jazz och UpSweden, har också anslutit sig. Regional och lokal organisation De centrala medlemmarna är genom sina regionala organisationer knutna till studieförbundens distrikt eller motsvarande, och de representeras i studieförbundens regionala styrelser. I varierande grad har studieförbunden därutöver lokala medlemsföreningar som också kan utöva ett formellt inflytande. Det förekommer också centrala och lokala samverkansavtal med föreningar och andra organisationer, utan medlemskap. Hos några förbund har de centrala medlemsorganisationerna en mera synlig roll i den lokala profilen i Malmö (t ex ABF, Sensus och Bilda), medan den hos andra förbund är närmast försumbar (t ex SV och Medborgarskolan). Inte i något fall står de ursprungliga grundarorganisationerna för den största delen av den lokala verksamhet som genomförs i Malmö, och den allmänna tendensen är att andelen minskar. Detta kommer bl a upp i studieförbundens resonemang kring förändring och utveckling. Relationen till medlemsorganisationerna Folkbildningsrådet presenterade 2009 rapporten Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer, skriven av två externa forskare, Johan von Essen och Pelle Åberg. Här ges en bakgrund till studieförbundens struktur och till hur relationerna mellan studieförbunden och deras medlems- och samverkansorganisationer på nationell nivå har utvecklats. 6 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

7 Viktiga motiv för studieförbundens tillkomst var att utbilda ledare inom medlemsorganisationerna, att rekrytera nya medlemmar och att stärka de grupper och intressen organisationerna företräder. Det offentliga stödet till folkbildningen var tidigt en viktig faktor i skapandet av separata bildningsorganisationer. Efterhand har flertalet studieförbund utökat kretsen av centrala medlemsorganisationer och både antalet lokala medlemmar och organisationer med samverkansavtal utan medlemskap har ökat kraftigt. Rapporten framhåller att ett starkt skäl för dagens stora offentliga stöd är den historiskt förankrade och ideologiskt präglade kopplingen till medlemsorganisationerna och att studieförbunden därigenom förväntas erbjuda något annat än offentliga och kommersiella aktörer. Slutsatsen är att studieförbundens anknytning till kärnan av grundarorganisationer fortfarande präglas av en sådan värdegemenskap, men att relationerna till nya medlemmar och till en stor mängd löst anknutna samverkansorganisationer kan beskrivas som mera marknadsmässiga och praktiskt nyttoinriktade. Studieförbunden bär ett tydligt avtryck av det tidiga 1900-talets klassiska folkrörelser arbetarrörelsen, de politiska partierna, kyrkorna och nykterhetsrörelsen - som fortfarande kan urskiljas som intressenter med egna studieförbund. Flera stora kategorier av föreningar som expanderat under senare delen av 1900-talet, t ex invandrarföreningar, kulturorganisationer och handikapp-/patientorganisationer, har däremot en spridd anknytning till flera studieförbund. Fördelningen av medlemsorganisationer beskrivs i rapporten som en form av kartellbildning, där en organisation i normalfallet bara samarbetar med ett studieförbund. Att aktivt försöka locka över organisationer från ett annat studieförbund är närmast tabu. Kärnan av grundarorganisationer är tämligen stabil. Det förekommer i övrigt att organisationer av olika skäl byter studieförbund, ibland på riksnivå och oftare lokalt, vilket kan ge upphov till irritation. Studieförbunden har efterhand utvecklats till stora federationer som inbegriper en betydande del av föreningssverige. Under årens lopp har det skett en rad sammanslagningar där mindre studieförbund gått samman eller gått upp i de större. Det finns även en motsatt rörelse, som lett till bildandet av två nya studieförbund på senare år Ibn Rushd och Kulturens. Ibn Rushd representerar en ny grupp organisationer i det svenska samhället, med gemensam religiös och ideologisk grund. KBV har en annan bakgrund. Kultur i olika former är sedan länge det största verksamhetsområdet hos flertalet studieförbund, men först nu har ett antal kulturorganisationer, som vill få större inflytande över resurserna, slagit sig samman i ett eget studieförbund. I dagsläget samlar dock KBV bara en liten del av alla kulturaktiva deltagare och föreningar. 7 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

8 Uppdrag och verksamhetsformer Studieförbundens verksamhet brukar sammanfattas med begreppet folkbildning, och studiecirkeln är den dominerande verksamhetsformen. En studiecirkel är, kort uttryckt, en mindre grupp som på sin fritid lär sig mer om något ämne, utan formella prestationskrav och med stort utrymme för dialog inom gruppen. Kopplat till det offentliga stöd studieförbunden får finns ett antal övergripande syften och mål, bl a att stärka demokratin, utjämna utbildningsklyftor i samhället och öka delaktigheten i kulturlivet. Studieförbunden följer också gemensamma, tämligen detaljerade formella regler. Det handlar om deltagarnas ålder, gruppens storlek, cirkelledarens roll, vilka typer av aktiviteter som räknas som folkbildande eller ej och mycket annat. Av regelverket framgår att studieförbunden inte får agera som passiva bidragsgivare till t ex föreningar och att det vilar ett stort ansvar på studieförbundet som anordnare (arrangör). Förutom studiecirklar finns formen annan folkbildningsverksamhet, som innebär studier under friare former och med lägre grad av statligt stöd. Den tredje formen, kulturprogram, är offentliga eller interna arrangemang för publik, t ex föreläsningar, utställningar och konserter. Kulturprogrammen har ofta ett konstnärligt innehåll, men det kan också vara föredrag och liknande i andra ämnen. 8 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

9 Studieförbunden har några stora verksamhetsområden: - Samarbeten med medlemsorganisationer och andra föreningar/organisationer - S k kamratgrupper, till största delen musikgrupper - Programförda cirklar och andra arrangemang som marknadsförs gentemot allmänheten och ofta är avgiftsbelagda Det sistnämnda är för många det mest synliga och välkända. I studieförbundens skilda profiler ingår att var och en har sin mix ; några har mer fokus på cirklar för allmänheten, flera förbund har väldigt mycket musikverksamhet och slutligen varierar omfattningen och typen av samarbeten med föreningar och andra organisationer. Det finns också stora lokala variationer. De gamla studieförbunden har byggt upp en mer diversifierad verksamhet som står på flera ben. De nya förbunden Ibn Rushd och Kulturens har ett smalare verksamhetsområde som nästan helt bygger på aktiviteter inom och i samarbete med föreningar. Ca 80% av landets studiecirkelledare är inte arvoderade, utan arbetar ideellt, enligt Folkbildningsrådets uppgifter. Många av dessa ideella krafter finns inom föreningslivet. Skillnaden i storlek mellan förbunden är viktig att påpeka i folkbildningsverksamheten i Malmö 2010 omsatte de mindre studieförbunden ett par miljoner kronor vardera och det största, ABF, över 30 mkr (Kulturens ingår ej i jämförelsen). Ett vanligt sätt att mäta studieförbundens verksamhet är att räkna studietimmar (en studiecirkelgrupp som träffas under 45 minuter ger en studietimme). Antal studietimmar, arrangemang, deltagare mm registreras i ett gemensamt system, som ligger till grund för fördelningen av de statliga anslagen. Samarbeten med många och aktiva grupper och föreningar genererar studietimmar och deltagare, vilket i sin tur kan ge studieförbundet en starkare ekonomisk bas. Detta faktum påverkar i hög grad studieförbundens prioriteringar. 9 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

10 Föreningar som samarbetar med studieförbund i Malmö De nio studieförbunden samarbetade under 2010 med 466 föreningar och samfund i Malmö (bilaga 1). Om man räknar samman sektioner/ lokalföreningar inom större organisationer (90 föreningar) blir antalet 376 föreningar (nedan refereras till det lägre antalet). Se kommentarer nedan om hur underlaget tagits fram. Vi har valt att särskilja ett antal typer av föreningar som ofta förekommer i samarbeten med studieförbunden i Malmö och/eller är centrala för studieförbundens profilering. Kulturföreningar 108 Etniska/invandrarföreningar 91 Handikappföreningar 33 Politiska och fackliga föreningar 32 Sociala och humanitära intresseorg. 32 Religiösa föreningar/samfund 30 Pensionärsföreningar 10 Övriga 40 SUMMA 376 De största kategorierna kultur- och invandrarföreningar är knutna till ett flertal studieförbund. Kultur är generellt ett stort område inom studieförbundens verksamhet och mångfald ingår studieförbundens generella värdegrund. ABF dominerar kategorin politiska/fackliga föreningar, genom de centrala medlemmarna LO och (s). De religiösa föreningarna/samfunden återfinns, med några få undantag, hos Sensus, Bilda och Ibn Rushd, som har detta i sina profiler. De flesta handikappföreningar och liknande samarbetar med antingen med ABF eller SV. ABF har många sådana organisationer som medlemmar och SV har verksamhet för/med funktionsnedsatta som en rikstäckande profil. Sociala/humanitära föreningar är knutna till olika förbund, främst till ABF eller Sensus. Flertalet lokala pensionärsföreningar ingår i PRO (ABF) eller i SPF (SV). Studieförbund Antal föreningar Inkl. delföreningar ABF Bilda 31 Folkuniversitetet (FU) 14 Ibn Rushd 19 Medborgarskolan 5 NBV 20 Sensus Studiefrämjandet 53 Vuxenskolan (SV) SUMMA Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

11 Det största studieförbundet, ABF, har också det bredaste föreningssamarbetet. Många av dessa är centrala eller lokala medlemmar i ABF. Den lägsta siffran avspeglar att Medborgarskolan i Malmö inte prioriterar föreningssamarbeten. FU, som tillhör de fyra största förbunden redovisar också ett relativt litet antal, vilket beror på att FU saknar medlemsorganisationer och på att de främst är inriktade på öppen verksamhet och på samarbeten med informella grupper, inom bl a musik/kultur. Sensus samarbetar bl a med 15 församlingar inom Svenska Kyrkan, och om de räknas var för sig blir det totala antalet för Sensus del 57 föreningar. Invandrarföreningarna utgör ungefär en fjärdedel av antalet föreningar i listan, men andra underlag från studieförbunden indikerar att deras andel av den studieverksamhet som genomförs är betydligt större (d v s sådana föreningar genomför i genomsnitt relativt många studiecirkelträffar etc). Bilden förstärks av enskilda exempel på sådana föreningar som rapporterar ett mycket stort antal studiecirkeltimmar i olika ämnen. När det gäller kulturprogram står kulturföreningarna bakom en större andel, vilket har ett naturligt samband med att de ofta sysslar med konserter, dansuppvisningar osv. Kommentarer till underlaget Underlaget bygger på de uppgifter om samverkande föreningar som studieförbunden lämnat. Den samlade listan har bearbetats utifrån den kännedom Kulturstödet har om föreningslivet i Malmö. Organisationer som inte är ideella föreningar eller samfund har strukits, där det är känt, liksom föreningar där samarbetet angetts som vilande. Några föreningar som saknades har lagts till. För att få ett jämförbart material har en bedömning gjorts av vilken kategori som stämmer bäst. Gränserna är i praktiken flytande. Med kulturföreningar menas här i första hand dem som engagerar utövare av en viss konstform (musik, teater, dans etc) eller är inriktade på att göra offentliga kulturarrangemang. I en invandrarförening finns en etnisk anknytning som en minsta gemensam nämnare, även om många sådana föreningar också bedriver en mycket aktiv kulturverksamhet. Det kan finnas felkällor, t ex föreningar som saknas, som kategoriserats fel eller som inte varit aktiva, men underlaget bör ge en rimlig helhetsbild. Ett tiotal föreningar var knutna till fler än ett studieförbund, vilket förklarar differensen i summeringen ovan (376 respektive 386 föreningar). I några fall gällde det samarbeten om olika slag av arrangemang och i åtminstone något fall har det uppdagats att det berott på fusk från föreningens sida. I stort bekräftas mönstret att en förening normalt samarbetar med ett studieförbund, vilket också är vad studieförbunden föredrar. 11 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

12 Studieförbundens syn på samarbete med föreningar I studieförbundens bidragsansökningar för 2010 och 2011 ställdes totalt ett tjugotal frågor om vilka föreningar de samarbetar med, hur de ser på sin roll, vilka insatser de prioriterar och hur samarbetet är organiserat (bilaga 2). Underlaget har kompletterats med uppgifter från studieförbundens redovisningar för Grunderna för samarbetet Flertalet säger att det grundläggande för ett samarbete är att föreningen delar studieförbundets profil och/eller värdegrund, att föreningen har ett seriöst intresse av folkbildning och att den har en fungerande organisation. Flera studieförbund framhåller att samarbetena i stor utsträckning bygger på ett ömsesidigt förtroende. De väljer bort föreningar som redan är knutna till något annat studieförbund, som har en inriktning som inte passar in och föreningar som uppfattas sakna ärligt uppsåt (t ex enbart vill ha pengar). Ett förbund svarar mera konkret att de inte vill samarbeta med radikala, samhällsfientliga organisationer. Ett förbund avviker genom att säga att de inte alls prioriterar samverkan med föreningar, eftersom de inte vill rapportera andra organisationers verksamhet som sin egen (frågan om anordnarskap). Kontaktvägarna till nya samarbetsparter går ofta via befintliga medlemsorganisationer och redan anslutna föreningar och genom studiekonsulenternas personliga nätverk. Att studieförbunden aktivt söker upp nya föreningar och erbjuder samarbete förekommer, men det vanligaste är att föreningarna tar kontakt. 12 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

13 Ett motiv som studieförbunden ofta lyfter fram är att samverkan med bl a invandrarföreningar och handikappföreningar skapar förutsättningar för att nå och integrera svaga grupper, vilket är en viktig del av studieförbundens generella uppdrag. Via andra typer av föreningar når man pensionärer, ungdomar och andra målgrupper. Att studieförbunden kan vara flexibla och möta de behov som finns är ett argument. Tryggheten i den egna föreningen ger en bas för att kunna vända sig utåt. Självorganiserade studier i samhällskunskap, svenska och hälsofrågor och cirklar i cykling finns bland studieförbundens många exempel på sådant som främjar integrationen, liksom att föreningsmedlemmarna genom studieförbunden kan komma i kontakt med det omgivande samhället och andra grupper än den egna. Att få hjälp att organisera en förening enligt vedertagna principer kan i sig vara en praktisk övning i demokrati. Studieförbunden reglerar och dokumenterar sitt samarbete med föreningar på olika sätt. Några säger att de enbart använder muntliga överenskommelser och någon har ett standardiserat skriftligt avtal. Ofta används olika former, t ex beroende på om föreningen är en medlemsorganisation eller ej, eller om det är ett etablerat och långvarigt eller mera tillfälligt samarbete. Till överenskommelserna knyts information om folkbildningens allmänna villkor och regler, som föreningarna åtar sig att följa. Detta följs upp i de cirkelledarutbildningar studieförbunden erbjuder. Omfattning och verksamhetsformer 40-50% av studieförbundens samlade folkbildningsverksamhet i Malmö genomförs i samverkan med föreningar, enligt studieförbundens egna uppskattningar, mätt i antal studietimmar. Andelen varierar mellan 1% (Medborgarskolan) och 99% (Ibn Rushd). Ett annat mått är de personalresurser studieförbunden lägger ner. Totalt nästan 20 heltidstjänster, i form av konsulenter m fl, jobbar med föreningar i Malmö, enligt enkätsvaren. Kulturstödet har ingen värdering i ekonomiska termer, men det torde handla om åtskilliga miljoner kronor per år. Studieförbunden omsätter sammantaget, enligt egna uppgifter, drygt 100 Mkr per år inom folkbildningsverksamheten i Malmö. I den summan ingår ej uppdragsverksamhet, friskolor mm. Enligt studieförbundens redovisningar för år 2010 var närmare hälften av de genomförda studietimmarna och hälften av deltagarna (s k unika deltagare) i cirklar och s k annan folkbildning knutna till föreningssamarbeten. Det innebär enskilda deltagare i föreningar. Av kulturprogrammen (offentliga och föreningsinterna föreläsningar, konserter, föreställningar mm) genomfördes en mycket stor andel, ca 70%, tillsammans med föreningar - över program Det finns dock vissa felkällor i statistiken, t ex att en deltagare som varit aktiv inom flera verksamheter och/eller flera studieförbund kan ha räknats mer än en gång. 13 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

14 Behov och service Det studieförbunden uppfattar att föreningarna främst efterfrågar när de söker samarbete är organisatoriskt och administrativt stöd, studie- och arrangemangslokaler, nätverk och marknadsföring samt ekonomiska bidrag. Mycket handlar om att vara bollplank och att ge stöd och uppmuntran i föreningens utveckling. Det kan t ex handla om ledarutbildningar och föreningskunskap. Studiematerial, specifik ämneskompetens och arrangemangsutrustning efterfrågas av en del föreningar. En majoritet av studieförbunden säger att föreningarna ofta har större förväntningar på ekonomiskt stöd än vad de kan erbjuda. Det framgår att det ibland är en lång process att förklara för föreningarna vilka möjligheter och begränsningar som finns. Vad studieförbunden själva vill erbjuda föreningar och anser att de är bra på överensstämmer till stor del med vad de uppfattar att föreningarna efterfrågar. De framhåller sin goda kompetens och erfarenhet inom olika områden, bl a ämnesmässigt, pedagogiskt, administrativt och organisatoriskt. De studieförbund som har lokaler och utrustning framhåller också detta. De insatser de generellt vill prioritera är ledarutbildningar, täta kontakter och besök i föreningarnas verksamhet. Kontakterna är både ett stöd och en kontroll av att föreningarna genomför den verksamhet de åtagit sig. Några förbund nämner också den ekonomiska kostnadstäckningen, men det framstår inte som högprioriterat. Det är svårt att få en bild av hur stor andel av de ideellt verksamma cirkelledarna i föreningarna som genomgått en reguljär cirkelledarutbildning. En vanlig form för pedagogisk introduktion omfattar 3 x 3 studietimmar. Förbunden använder dock olika definitioner, och flera förbund ger vaga svar. Inget förbund har detta som ett absolut krav och det är långt ifrån alla ideella ledare inom föreningar som har denna grund att stå på. Skälet för det är nog snarare bristande intresse från föreningarna än att studieförbunden inte möter den efterfrågan som finns. Ekonomiska villkor De ekonomiska villkor studieförbunden erbjuder samarbetande föreningar upplevs ibland som en känslig fråga, och några förbund undviker att svara i kronor och ören. Andra svarar rakt på sak att de ger en standardiserad ersättning per godkänd studietimma och kulturprogram som föreningarna genomför och rapporterar. Flera förbund säger dock att de vill arbeta mera behovsanpassat och att de föredrar att erbjuda lokaler, utrustning, studiematerial, administrativ hjälp etc snarare än att ge ersättning för föreningens egna kostnader. För studiecirklar är standardnivån på ekonomisk ersättning 20 kr/studietimme (vanligast) och uppemot kr/timme. För kulturprogram är nivån mer varierande. Olika förbund nämner summor om 150 kr, 225 kr, 300 kr respektive 400 kr. Ersättningen ska enligt studieförbundens praxis 14 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

15 kunna kopplas till verifierbara kostnader av något slag (studiematerial, utrustning, arvoden osv). Det är vanligt att kontant ersättning går till täckning av föreningarnas egna lokalhyror, med motiveringen att föreningarna bedriver sina studiecirklar där. Svaren kan tolkas så att det förekommer i ungefär hälften av fallen. Ett förbund har högre en timtaxa för föreningar och en lägre för kamratgrupper. Ett förbund ger ett tillägg om 5 kr per timme om föreningen hanterar administrationen av cirklar och program på rätt sätt. Insatser i förhållande till Malmö stads stöd Studieförbunden har inte självklart kunskap om vilka föreningar som har stöd av Fritidsnämnden och Kulturnämnden och hur de kommunala bidragen fungerar. Några förbund tycker att de har ganska bra koll på detta medan andra varken har någon allmän kännedom om kommunala stödsystemen eller vet om de föreningar de jobbar med har något sådant stöd. Ungefär samma spridning av svaren ger frågan hur väl studieförbunden känner till de kommunala förvaltningarnas arbete med rådgivning och utbildning av föreningar. De flesta svarar att de har viss kännedom och att de ser sin egen roll som ett komplement. Styrelseutbildningar och föreningscoaching är traditionellt ett viktigt inslag i studieförbundens erbjudanden till föreningar. Ett studieförbund, ABF, medverkar sedan länge själva som kursanordnare i föreningskunskap för Fritidsförvaltningen. Svaren indikerar att de flesta studieförbunden vill ha mer kunskap om detta. Studieförbunden har kontinuerlig kontakt med Kulturstödet, eftersom studieförbundens bidrag hanteras här, men det finns idag inga självklara informationskanaler mellan studieförbunden och Fritidsförvaltningen. Förändring och utveckling Flertalet studieförbund ser tydliga tecken på att de gamla, traditionella föreningarna med stabil verksamhet och långvarigt medlemskap minskar, medan engagemanget i nya, mera tillfälliga konstellationer växer. Det ställer krav på större arbetsinsatser och ökad flexibilitet från studieförbundens sida, och ger samtidigt en ökad dynamik. Andra förutsättningar - t ex möjligheten för föreningar att få olika bidrag för sin verksamhet och tillgången till föreningslokaler påverkar också föreningarna och därmed indirekt studieförbunden. Invandrarföreningarnas särskilda behov av kontakt och stöd p g a svaga kunskaper i svenska nämns också som något som kräver mer tid och resurser av studieförbunden. Ett förbund pekar på att ett förändrat förhållningssätt med mera fokus på studieförbundets anordnarroll ställer högre krav. Studieförbunden har i de flesta fall nära band till de gamla folkrörelser som länge tappat kraft, och man kan i svaren utläsa en kluven attityd till dagens mera rörliga och kortsiktiga ideella engagemang. Det gäller dock att följa med i utvecklingen om studieförbunden ska behålla sin relevans. 15 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

16 Inget av studieförbunden planerar några stora förändringar i sitt arbete med föreningar. Flera nämner fortsatta satsningar på cirkelledarutbildningar och allmänt kvalitetshöjande arbete. Ett förbund svarar att de vill skapa mervärden genom att få olika föreningar att mötas och ett annat förbund vill hjälpa föreningarna att bli mera utåtriktade. Endast ett studieförbund svarar att de vill satsa mer på samarbeten som förstärker förbundets egen profil. 16 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

17 Synpunkter från föreningslivet Kulturstödet riktade en digital enkät till ett antal föreningar för att få en bild av hur de beskriver och värderar samarbetet med studieförbund. Urvalet utgjordes av ett 60-tal föreningar av det totala antalet om ca 400 föreningar. För att få en spridning valdes föreningar som samarbetar med olika studieförbund, som bedriver olika slags verksamhet och både sådana som får och som inte får kommunalt stöd. Syftet var att belysa exempel och tendenser. Ett säkerställt statistiskt underlag hade krävt ett mer omfattande underlag. Närmare hälften, 27 föreningar, besvarade enkäten. Svarsfrekvensen kan tyvärr ha påverkats negativt av ett tekniskt fel i webb-formuläret, men kan ändå bedömas som tillfredsställande. Enkätfrågorna och en lista över de föreningar som svarat bifogas. Kontakt och anknytning Svaren på frågan hur länge samarbetet pågått varierar, från några månader upp till många år. Vissa föreningar i enkäten är centrala medlemmar i ett studieförbund och har t o m grundat sitt studieförbund långt tillbaka i tiden, vilket gör samarbetet självskrivet. 12 föreningar säger att de själva tagit kontakt, medan 6 föreningar säger att studieförbundet har sökt upp dem. Några kan inte svara på hur samarbetet startade. De flesta har gjort någon form av aktivt val när de påbörjat, eller valt att fortsätta, ett samarbete med ett visst studieförbund. Den gemensamma värdegrunden lyfts fram av några. Att samarbetet och kontakten fungerar bra och/eller att studieförbundet möter föreningens behov är ett vanligt svar. I ett par fall var praktisk service i form av lämpliga lokaler det avgörande. Några svar tyder på att valet varit mera slumpartat eller passivt. Det är ungefär lika vanligt med muntliga överenskommelser som med skriftliga avtal mellan föreningen och studieförbundet. Ibland kombineras muntliga och skriftliga överenskommelser. 17 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

18 Verksamhet Drygt hälften värderar att samarbetet har ganska eller mycket stor betydelse för föreningen och två tredjedelar anger att samarbetet berör en ganska stor eller mycket stor del av föreningens verksamhet. I ett fall omfattas föreningens hela verksamhet. Det vanligaste är att samarbetet rör både studieverksamhet (cirklar och/eller annan folkbildningsverksamhet) och kulturprogram (föreläsningar, konserter, utställningar mm). Föreningarna ombads ge exempel på vad man samarbetar om. Vissa svar är allmänt hållna, t ex alla våra studiecirklar och andra mera specificerade: kurser för kyrkorådet, ungdomsprojekt, vernissage, filmvisningar, föredrag i samband med dansföreställningar osv. En förening gav det oväntade svaret: Vi arrangerar själva. Samarbetsformer På frågan om hur samarbetet ser ut gav enkäten som svarsalternativ olika slag av stöd och insatser från studieförbundens sida. Föreningarna kunde kryssa för flera alternativ och även svara fritt. Svaren visar på att studieförbunden ofta kombinerar flera typer av stöd, t ex både rådgivning och pengar. 23 av de 27 föreningarna svarar att studieförbundet tillhandahåller olika former av service t ex lokaler, utrustning, hjälp med kopiering, löneutbetalningar, ledarutbildning eller studiematerial. 20 anger att de får ekonomisk ersättning för arrangemangskostnader, egen lokalhyra eller studiematerial och 15 föreningar säger att de får rådgivning när det gäller planering av studier och arrangemang, föreningskunskap eller nätverk. 10 föreningar svarar att studieförbundets personal deltar vid genomförandet av studier eller kulturprogram. Enbart en förening anger att de enbart får ekonomisk ersättning och två föreningar ger korta och svårtolkade svar. Det enskilda svarsalternativ som är mest frekvent är ekonomisk ersättning för arrangemangskostnader (17 föreningar). På frågan om vilken insats som är viktigast för föreningen svarar några allt, medan ett par väljer att inte svara. Svaren i övrigt visar att det som ofta värderas mest är olika former av service (lokaler, marknadsföring, utrustning mm) samt ekonomisk ersättning. Det är dock bara ett mindre antal (6 föreningar) som enbart lyfter fram den ekonomiska kompensationen. De flesta svarar nej på frågan om det är något de saknar eller skulle vilja förändra i samarbetet. Ett par är missnöjda med den ekonomiska ersättningen. Några vill ha ett mer fördjupat samarbete och en förening efterlyser tydligare information om villkoren. 18 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

19 Kontakter med Malmö stad En avslutande enkätfråga berörde föreningarnas kontakt med och kunskap om Fritidsförvaltningen och Malmö Kulturstöd. 5 föreningar saknade all sådan kännedom och 2 av dessa var inte heller intresserade. En majoritet av föreningarna vill gärna få mer information om Malmö stads kultur- och föreningsstöd, och detta gäller oavsett om föreningen idag har någon form av kommunalt stöd eller ej. Andra underlag från föreningar Ett annat sätt att få en bild av hur föreningar uppfattar sitt samarbete med studieförbund är att gå till föreningens egna verksamhetsplaner, årsberättelser o dyl. Av de föreningar studieförbunden samarbetar med gjordes ett slumpvis urval (14 st) bland dem som fått föreningsstöd. Årsmöteshandlingarna från våren 2010 var därigenom tillgängliga via Fritidsförvaltningen. 5 av föreningarna beskriver samarbetet på något sätt. 5 föreningar nämner studieförbundet som en intäktspost i årsredovisningen eller genom en kort notering och hos 4 av föreningarna nämns samarbetet inte alls. För kulturstödet gjordes motsvarande nedslag i 10 föreningars ansökningar och redovisningar av verksamhetsstöd. Kulturstödet riktas främst till offentliga arrangemang och studieförbundens samarbete gäller oftast s k kulturprogram. Hälften av föreningarna ger viss information om vilken slags arrangemang man samarbetat kring, men det framgår sällan konkret vilken roll studieförbundet haft i genomförandet. I några fall finns studieförbundet med i en lista över samarbetsparter el dyl och/eller som bidragsgivare. En förening nämner inte något samarbete. En förening anger att studiecirklar 19 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

20 ingår i underlaget för grundbidrag från Fritidsförvaltningen. Personkopplingar förekommer i några fall två av föreningarna har styrelseledamöter som är anställda inom olika studieförbund. Kulturstödet träffar kontinuerligt kulturföreningar för att diskutera specifika projekt eller verksamheten i allmänhet och tar årligen del av en stor mängd skriftlig dokumentation, i form av verksamhetsplaner, redovisningar etc. Det förekommer att föreningar spontant framhåller att det studieförbund man samarbetar med ger bra och aktivt stöd på olika sätt, men frågan om studieförbundens roll i arrangemangen kommer oftast upp under punkten övrig finansiering. Studieförbundets ekonomiska insats utgör i de allra flesta fall en liten del av den totala budgeten. Vanliga svar på frågor är vi driver våra repetitioner som studiecirklar, de bekostar våra affischer, vi kan få x hundra eller tusen kronor för våra arrangemang. En del föreningar får hjälp av studieförbund med utbetalning av arvoden, en service som värdesätts men som kan upplevas som administrativt krånglig. Det nödvändiga pappersarbetet kring cirklar och arrangemang uppfattas inte heller som ett plus. Den generella bilden är att kontakterna och den hjälp man som förening kan få beskrivs som positiva, men de flesta föreningar som är i kontakt med Kulturstödet ger intrycket att studieförbundet inte har en avgörande betydelse för verksamheten i sig. Många av dessa bedriver kulturverksamhet på professionell nivå. 20 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

21 Malmö stads stöd till föreningar i relation till studieförbundens insatser Fritidsnämnden och Kulturnämnden är Malmö stads största bidragsgivare till föreningar. De generella föreningsbidragen hanteras av Fritidsnämnden medan Kulturnämnden ansvarar för det riktade stödet till det fria kulturlivet, där de flesta aktörerna också är ideella föreningar. Stöd till föreningar med social verksamhet ges av Sociala Resursnämnden. Miljönämnden har en viss pott för stöd för miljöprojekt, som bl a föreningar kan söka. Stadskontoret fördelar bidrag för brottsförebyggande åtgärder och till projekt inom arbetsmarknad, jämställdhets- och diskrimineringsfrågor mm, som till viss del går till föreningar. Stadsdelsnämnderna samverkar med och stödjer föreningar på varierande sätt och i olika omfattning. På kommuncentral nivå fördelas partistöd till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Tillfälliga stöd ges bl a till vissa större evenemang. Det finns inte någon komplett dokumentation av alla ideella föreningar som får stöd av Malmös stad eller av den totala omfattningen i pengar räknat. Kommunalt stöd till föreningar som samverkar med studieförbund Av de 466 enskilda föreningar som studieförbunden samarbetade med 2010 hade ca 28%, 131 föreningar, kommunalt stöd från Fritidsnämnden, Kulturnämnden och/eller Sociala resursnämnden. Därav fick 89 föreningar föreningsstöd, (totalt ca 9,5 Mkr), 31 föreningar fick kulturstöd (totalt ca 14 Mkr) och 40 föreningar hade stöd för sin sociala verksamhet (okänt belopp). En del föreningar fick stöd från flera nämnder, vanligen från både Fritidsnämnden och Sociala Resursnämnden. Det som har bedömts som mest relevant att se närmare på i det här sammanhanget är hur studieförbundens samverkan med föreningar samspelar med Fritidsnämndens föreningsstöd och med kulturstödet, eftersom dessa former av stöd totalt sett är mest omfattande och berör flest lokala föreningar. Även om ett antal föreningar har fått kommunalt stöd av annat slag står det klart att merparten - omkring 70% - av de föreningar studieförbunden samarbetade med inte fick något direkt stöd från Malmö stad. Merparten syns inte heller i Fritidsförvaltningens föreningsregister, som omfattar ca 500 föreningar. Omvänt gäller att 70-75% av de föreningar som har kommunalt stöd inte samverkar med studieförbund. En stor grupp - idrottsföreningarna får större delen av det kommunala föreningsstödet, men samarbetar normalt inte alls med studieförbund. Bland kulturföreningar och invandrarföreningar finns en överlappning och den är ännu större när det gäller handikappföreningar. Religiösa föreningar/samfund får sällan kommunalt stöd. 21 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

22 Att en förening inte får kommunalt stöd kan ha flera orsaker. Många bedriver helt enkelt inte någon bidragsberättigad verksamhet. Det kan även bero på okunskap om de kommunala bidrag som finns att söka eller vara ett aktivt val att arbeta med studiecirklar istället för att t ex söka aktivitetsstöd av Fritidsförvaltningen. I den genomförda enkäten svarade många av föreningarna att de upplever att de har liten kännedom om de kommunala bidragssystemen. Flertalet av de föreningar som samarbetade med studieförbund och som fick kulturstöd 2010 var självfallet kulturföreningar. De föreningar som fick stöd från Fritidsnämnden fanns i samtliga kategorier utom religiösa föreningar. Invandrarföreningarna var flest till antalet. Föreningsstödet varierade från någon tusenlapp upp till 700 tkr per förening. En påfallande stor andel var lönebidrag för personer med arbetshinder. Även tre studieförbund fick just denna form av bidrag. Storleken på kulturstöden varierade kraftigt, från mindre projektstöd för vissa föreningar upp till verksamhetsstöd i miljonklassen. I listan över Fritidsnämndens bidrag 2010 saknades vissa föreningar vars verksamhet var under utredning. Bortfallet bedöms dock som marginellt. Kulturnämndens kulturstöd Kulturnämnden fördelade 2010 ca 40 Mkr i stöd till det fria kulturlivet, varav ca 85% gick till ideella föreningar. Studieförbunden fick därutöver 16 Mkr. Av de ca 115 ideella föreningar som fick kulturstöd 2010 samarbetade 35 (ca 30%) med något av studieförbunden. Dessa föreningar representerar hela skalan från mindre amatörgrupper över semiprofessionella projekt till stora professionella organisationer med betydande offentlig finansiering och 22 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

23 fast anställda. Bland de kulturföreningar som inte samarbetade med studieförbund finns samma bredd. Det går alltså inte utifrån detta att säga att vissa typer av kulturföreningar söker sig till studieförbund, medan andra inte gör det. Det finns inga formella hinder för en förening att söka kulturstöd (verksamhets- eller projektstöd) för arrangemang som samtidigt ingår i ett samarbete med ett studieförbund. Studieförbundets insats är ofta så liten att föreningen utan tvekan uppfattas som den part som är huvudansvarig. Däremot kan studieförbunden inte själva söka projektstöd för att komplettera det generella studieförbundsstödet. Tidigare fanns den möjligheten, men praxis ändrades Enligt kulturstödets regelverk ges inte kulturstöd till renodlad pedagogisk verksamhet eller till intern medlemsverksamhet (med undantag för stöd till s k resurscentra för konstnärliga utövare). En kulturorganisation som vill ordna kurser eller bedriva andra medlemsaktiviteter hänvisas istället till studieförbund, till Fritidsnämnden, till egen finansiering eller till andra bidragsgivare. Inte sällan möter Kulturstödet synpunkter och frågor från kulturföreningar som menar att varken Fritidsnämnden eller studieförbunden kan ställa upp med resurser som täcker löpande kostnader för en mer krävande kulturpedagogisk verksamhet för barn, ungdomar eller vuxna, t ex med anställd personal. Detta bekräftas i Kulturstödets dialog med studieförbunden. Större projektbidrag från Ungdomsstyrelsen eller Allmänna Arvsfonden kan ibland, under en kortare eller längre period, möjliggöra sådana satsningar. Malmö Amatörteaterforum (MAF) kan tjäna som exempel. MAF har betydande kommunalt kulturstöd som resurscentrum för amatörteatergrupper i Malmö, ca 1,6 Mkr Övriga kommunala och statliga bidrag uppgick till ca 1,7 Mkr. De har också ett stort riktat stöd i form av fria lokaler via stadsdel Centrum. MAF:s budget omslöt totalt ca 4 Mkr + värdet av de fria lokalerna. De ca 30 medlemsföreningarna har separat ekonomi, med biljett- och medlemsintäkter mm. Mycket av den verksamhet som bedrivs inom MAF teaterkurser, workshops, repetitioner och föreställningar medarrangeras i någon form av ett studieförbund. MAF uppger att det under 2010 gällde ca 500 studiecirkelträffar och ett stort antal föreställningar. MAF fick en kontant kostnadsersättning från ett studieförbund om ca 70 tkr. Flera studieförbund bidrar även med andra insatser till MAF och dess medlemsgrupper, men verksamheten finansieras till största del med resurser från andra källor. Fritidsnämndens föreningsstöd Fritidsnämnden driver stadens bad- och idrottsanläggningar, ger föreningslivet subventionerad tillgång till lokaler och anläggningar och fördelar bidrag till ideella föreningar. Målet är att Malmö ska vara en attraktiv fritidsstad med ett rikt föreningsliv och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. 23 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar

24 Budgeten för föreningsbidrag uppgick 2010 till ca 74 Mkr. Främst riktas bidragen till organiserade medlemsaktiviteter för barn och ungdom i åldern 4-25 år, funktionshindrade (oavsett ålder) samt äldre 65 år och uppåt. Stödet ges som grundbidrag, aktivitetsbidrag och lokalkostnadsbidrag. Därutöver finns riktade bidrag bl a för skollovsaktiviteter, för lönebidragsanställda, för utbildningar som stödjer föreningens utveckling och till Folkets Husföreningar. I begränsad omfattning ges riktade bidrag till offentliga evenemang (ofta inom idrott). En stor del av föreningsstödet ges indirekt, i form av subventionerade lokaler och anläggningar, framför allt för sport och idrott. Värdet av detta beräknas till ca 140 Mkr per år. Fritidsförvaltningens föreningsavdelning arbetar också med rådgivning och utbildningar, varav en del kurser är obligatoriska för föreningar som söker bidrag. Bidraget för lönebidragsanställda, som är ett relativt stort bidrag för många föreningar, fungerar som en mera allmän form av föreningsstöd. Grund-, aktivitets- och lokalkostnadsbidragen beräknas utifrån formella och kvantitativa kriterier, såsom antal aktiva medlemmar i Malmö inom målgrupperna och antalet genomförda interna medlemsaktiviteter som uppfyller vissa krav. För att nå upp till substantiella ekonomiska bidrag av det slaget måste en förening generellt ha många medlemmar (flera hundra och uppåt) och genomföra många aktiviteter (också här räknade i hundra- eller tusental per år). Fritidsförvaltningen ser med viss oro på att det under senare år varit färre föreningar som sökt och tagit del av det kommunala aktivitetsstödet, och att det bland dem finns en ökad dominans för sport och idrott. Vuxna är generellt inte en prioriterad målgrupp (utöver vuxna funktionshindrade och äldre över 65). Många föreningar bedriver dock verksamhet för medlemmar i olika åldrar och det innebär att även vuxna medlemmar nås av stöd i olika former - direkt eller indirekt - t ex genom lokalstöd, lönebidrag och grundbidrag. Studieförbunden kan inte få föreningsstöd, med något undantag. Det kompletterande stödet till lönebidragsanställda ges även till studieförbund och andra organisationer som inte uppfyller kraven för att få aktivitetsstöd mm. Dessa kan även beviljas arrangemangsbidrag. Ca 375 föreningar fick under de 2010 de vanligaste formerna av föreningsstöd. Ungefär 25% av dessa samarbetade med något studieförbund. Om man räknar bort den stora mängden idrottsföreningar blir andelen för övriga föreningar betydligt högre. Fritidsnämndens bidragsregler relaterar på flera punkter till föreningarnas samarbete med studieförbund. I vissa fall är studieförbundsaktiviteter som genomförs inom föreningarnas ramar bidragsgrundande och i andra fall inte. För grundbidrag och lokalkostnadsbidrag riktade till verksamhet för barn och unga och funktionshindrade kan antalet studiecirkelträffar i föreningen räknas med i bidragsunderlaget. Studieförbundens roll som anordnare av dessa studiecirklar berörs inte i reglerna. Hur stor del av bidragsunderlaget som utgörs av studiecirklar kan föreningsavdelningen inte särredovisa. 24 Kulturförvaltningen Studieförbund i Malmö samverkan med föreningar