REDOVISNING AV HUR KULTURRÅDET VERKAR FÖR DET SAMISKA FOLKETS OCH ÖVRIGA NATIONELLA MINORITETERS KULTUR ÅR 2014

Transkript

1 REDOVISNING AV HUR KULTURRÅDET VERKAR FÖR DET SAMISKA FOLKETS OCH ÖVRIGA NATIONELLA MINORITETERS KULTUR ÅR 2014

2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 BIDRAGSFÖRDELNING... 8 Stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet... 8 Stöd till litteratur och kulturtidskrifter Kultursamverkansmodellen Övriga stödformer ANDRA FRÄMJANDE ÅTGÄRDER Samråd Övriga insatser... 26

4 4(27) Redovisning av hur Kulturrådet verkar för de nationella minoriteternas kultur, år 2014

5 SAMMANFATTNING Denna redovisning visar hur Kulturrådet verkar för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, samt redogör för och kommenterar resultaten av den verksamheten. Av redovisningen framgår att Kulturrådet verkar på området främst genom att fördela statliga bidrag, men också genom andra främjande åtgärder. För år 2014 har Kulturrådet genom stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet, stöd till planerad utgivning av litteratur, efterhandsstöd till litteratur samt produktionsbidrag till kulturtidskrifter hittills fördelat nära 9,7 miljoner kronor till nationella minoriteters kultur. 1 Därutöver framgår av redovisningen att medel fördelats till projekt som främjar nationella minoriteters kultur genom en rad andra bidragsformer. Redovisning av beviljade medel visar att bidragsgivningen främjar bland annat utgivning av litteratur och kulturtidskrifter, genomförandet av kulturfestivaler samt drift av teatrar och biblioteksverksamhet. Kulturrådet ser fortsatt att behovet av professionella utgivare av litteratur på nationella minoritetsspråk är stort, särskilt vad gäller litteratur för barn och unga. Genom införandet av Kultursamverkansmodellen har Kulturrådet i dialog med regionerna kunnat lyfta de minoritetspolitiska målen, vilket har satt frågan på regionernas dagordning. Kulturrådets styrelse har för 2014 fastställt nationella minoriteters kultur som en av fem prioriteringsgrunder för statsbidrag inom modellen. Det har även tydliggjorts i Kulturrådets regleringsbrev att myndigheten ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. För 2014 beviljades två landsting/regioner ett ökat bidrag mot bakgrund av sitt arbete för att främja nationella minoriteters kultur. Kulturrådet konstaterar dels att fler regioner idag samråder med företrädare för de nationella minoriteterna och dels att en framgångsrik nationell minoritetspolitik förutsätter starka nationella minoritetsaktörer. Kulturrådet fortsätter, inom ramen för modellen, dialogen med kulturinstitutionerna kring deras ansvar att främja och synliggöra de nationella minoriteternas kultur, och att göra det i samverkan med de nationella minoriteternas kulturaktörer. Genom utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet kan Kulturrådet öronmärka statsbidrag till regionala kulturprojekt. Under 2014 har myndigheten genom stödet fördelat 5,2 miljoner kronor till insatser som helt eller delvis främjar nationella minoriteters kultur. Myndigheten samråder årligen med nationella minoriteters riksorganisationer och andra aktörer för att utveckla verksamheten. 1 Beslut avseende stöd till planerad utgivning av litteratur samt projektbidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet för 2014 fattas också i december då ungefär 1,2 mkr ska fördelas. 5(27)

6 INLEDNING Av Kulturrådets regleringsbrev framgår att myndigheten ska följa upp, redovisa och kommentera uppnådda resultat av sin verksamhet. Av redovisningen ska det framgå hur myndigheten verkat för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, i såväl kultursamverkansmodellen som i övrig bidragsgivning och verksamhet. Redovisningen, till Länsstyrelsen i Stockholm, ska ske utifrån såväl de nationella kulturpolitiska målen som de minoritetspolitiska målen. 2 Av Kulturrådets instruktion framgår att myndigheten, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, ska verka för kulturens utveckling och tillgänglighet. Dels genom att fördela och följa upp statliga bidrag och dels genom andra främjande åtgärder. 3 De kulturpolitiska målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Målen för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Det är utifrån dessa båda uppsättningar mål som Kulturrådet, i enlighet med instruktionen, verkar för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. 4 Kulturrådet har sedan 2002 haft ett särskilt uppdrag att främja de nationella minoriteternas kultur. Detta uppdrag, som tidigare formulerats genom Kulturrådets regleringsbrev, framgår alltså numera också av förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd och förordning (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål. Dessutom framgår av Kulturrådets regleringsbrev för 2014 att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers 2 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens kulturråd, s Förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd, 1 4 Förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd, 2, punkt 5 6(27)

7 kultur och kulturarv. Även vid bidragsgivning till Stockholms län (som inte omfattas av modellen) ska dessa frågor uppmärksammas. 5 Därigenom har Kulturrådets uppdrag på det minoritetspolitiska området förtydligats men liksom Kulturrådet påpekat i budgetunderlaget har Kulturrådets utvidgade ansvar att arbeta med genomförandet av den nationella minoritetspolitiken inte åtföljts av ekonomiska förstärkningar. 6 I redovisningen nedan redogör Kulturrådet dels för de stöd som fördelats under året, vilka regelverk som styr samt hur processen praktiskt går till. Redovisningen omfattar de medel som fördelats till och med den 11 november 2014 samt medel som redovisats under 2013 eller Därutöver redogörs för hur myndigheten genom andra främjande åtgärder verkar för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. 5 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens kulturråd, s. 9 6 Budgetunderlag , Kulturrådets skriftserie 2014:1, s. 24 7(27)

8 BIDRAGSFÖRDELNING Nedan redogörs för bidragsprocess, beviljade medel inklusive hur medel fördelats mellan olika minoritetsgrupper och konstområden samt redovisade resultat för stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet, stöd till planerad utgivning av litteratur, efterhandsstöd till litteratur samt produktionsbidrag till kulturtidskrifter. Genom dessa bidragsformer har 9,68 miljoner kronor hittills fördelats till nationella minoriteters kultur under året. De 5,2 miljoner kronor som 2014 genom utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet fördelats till insatser som helt eller delvis främjar nationella minoriteters kultur redogörs för i avsnittet Kultursamverkansmodellen (s. 18). Medel som fördelats till insatser som främjar de nationella minoriteternas kultur genom andra bidragsformer redovisas i avsnittet Övriga stödformer (s. 22). Stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet Sedan år 2002 har Kulturrådet anslagsmedel som ska användas för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Projekt- och verksamhetsstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet kan sökas för scenkonst, musik, bild och form, bibliotek, museer och andra kulturella ändamål. Stöd ges inte för filmproduktion. För år 2014 har 6,35 miljoner kronor fördelats i verksamhetsstöd och hittills drygt 1,8 miljoner kronor i projektstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet 7, sammantaget kronor mer än för Stöden utlyses på Kulturrådets webbplats, på minoritet.se och på Sametingets webbplats. På Kulturrådets webbplats finns information om stöden tillgänglig på elva varieteter av nationella minoritetsspråk. Tillämplig reglering Enligt förordning (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål får statsbidrag lämnas till nationella minoriteters kulturverksamhet, om verksamheten är av nationell kulturpolitisk betydelse. 8 Kulturrådet disponerar medel för bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet för budgetåret 2014 under anslag 1:2 ap.l Bidrag till allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur. 7 Beslut avseende projektbidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet för 2014 fattas också i december då ungefär mkr ska fördelas. 8 6, punkt 2 8(27)

9 Verksamhetsstöd Till och med 2012 års regleringsbrev pekade regeringen särskilt ut Tornedalsteatern, Sverigefinska biblioteket i Stockholm, Judiska biblioteket i Stockholm samt Uusi teatteri som mottagare av Kulturrådets bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet. Fram till och med verksamhetsåret 2013 kunde verksamhetsstödet endast sökas av dessa fyra, samt de romska kulturcentren i Malmö respektive Stockholm. 9 I och med att dessa aktörer inte längre pekas ut i regleringsbrevet kan stödet från och med 2014 sökas av nationella minoriteters kulturaktörer för omfattande, permanent och kontinuerlig kulturverksamhet som möter en publik. Verksamheterna ska syfta till att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets eller övriga nationella minoriteters kultur. Utgångspunkter för bedömning Konstnärlig kvalitet och kulturpolitisk betydelse är vägledande vid bedömningen. Sökande ska även ha kommunal och/eller regional medfinansiering för verksamheten för att kunna beviljas medel. Prioritet ges till barn- och ungdomsverksamhet samt till insatser som stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer. Beredning och beslut Ansökningar om verksamhetsstöd för 2014 inkom till Kulturrådet den 27/9 24/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella minoriteters kultur och litteratur. 10 Efter att referensgruppen lämnat förslag fattade Kulturrådets generaldirektör beslut om stöd den 18 december 2013 och den 5 februari Sex inkomna ansökningar behandlades. Totalt sökt belopp uppgick till kronor. Fem sökande beviljades totalt kronor i verksamhetsstöd för 2014, en ökning med kronor jämfört med föregående år. 9 Romska kulturcentret i Stockholm gick i konkurs år Att ingen samisk verksamhet funnits representerad beror på att Sametinget av Kulturdepartementet årligen anslagits ung. 15 miljoner kronor för samisk kultur. 10 Referensgruppen utgjordes 2013 av pedagogen Angelina Dimiter-Taikon, verksamhetscontrollern Tuija Liiti (ordförande), kulturjournalisten Thomas Lunderquist, bibliotekschefen Marita Mattsson Barsk och universitetslektorn Krister Stoor. 9(27)

10 Tabell 1. Beslutade stöd 2014 Judiska biblioteket i Stockholm Nordkalottens kulturoch forskningscentrum Konstområde Sökt belopp (kr) Beviljat belopp (kr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp Bibliotek, litteratur, läsfrämjande % Bibliotek, litteratur % Romska kulturcentret i Malmö Bibliotek, litteratur, museum, musik, allmän kulturverksamhet % Sverigefinska biblioteket i Stockholm Bibliotek, litteratur, läsfrämjande % Tornedalsteatern Scenkonst % Uusi teatteri/ Nya finska teatern Scenkonst % TOTALT % Stödmottagarnas ekonomi 2013 Redovisningar av 2013 års verksamhetsstöd inkom till Kulturrådet den 6 maj 2014, stödmottagare var desamma som för Av redovisningarna framgår att de kronor Kulturrådet fördelade till de fem verksamheterna för 2013 har utgjort 48 procent av de totala intäkterna. Verksamhetsintäkter (exempelvis biljettintäkter) har utgjort 7 procent av intäkterna medan bidrag från kommun och region har utgjort 15 respektive 9 procent av de totala intäkterna. Skillnaderna är stora mellan de fem verksamheterna. Tornedalsteaterns stöd från landsting uppgår till 17,9 procent av teaterns totala intäkter. Motsvarande siffra för Uusi teatteri utgör endast 2,5 procent av totala intäkter. Redovisade resultat Kulturrådet kan, delvis mot bakgrund av den ekonomiska redogörelsen ovan, konstatera att verksamhetsstödet avseende 2013 års verksamhet varit helt avgörande för en permanent, kontinuerlig och omfattande kulturverksamhet för två teatrar, två bibliotek och ett kulturcenter. Samtliga har både en nationell spridning på sin verksamhet och ett tydligt fokus på barn och unga. Stödet har möjliggjort genomförandet av nära 200 föreställningar, ett 80-tal seminarier och litterära evenemang, flera utställningar, två kulturfestivaler, och en vandringsutställning. Kommentar Kulturrådet bedömer att verksamhetsstödet fyller en viktig funktion eftersom verksamheterna som stödet finansierar är centrala kulturstrukturer inom respektive minoritetsgrupp, med en verkan även utöver verksamheternas direkta resultat. 10(27)

11 Projektstöd Projektstödet kan, liksom verksamhetsstödet, sökas av nationella minoriteters kulturaktörer. Stöd kan sökas för projekt som särskilt syftar till att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets eller övriga nationella minoriteters kultur. Från och med år 2014 utlyses projektstödet två gånger årligen, utöver ansökningstillfället i februari kan stödet nu också sökas i oktober månad. Detta för att göra stödet mer tillgängligt för potentiella sökande. Utgångspunkter för bedömning Konstnärlig kvalitet och kulturpolitisk betydelse är vägledande vid bedömningen. Sökande ska även ha annan finansiering för projektet för att kunna beviljas medel. Prioritet ges till projekt som får medfinansiering från kommun och/eller landsting. Vidare prioriteras barn- och ungdomsverksamhet, insatser som stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer och projekt som möter en publik. Forskningsoch utbildningsprojekt prioriteras inte. Beredning och beslut Ansökningar om projektstöd till det första ansökningstillfället år 2014 inkom till Kulturrådet den 28/1 25/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella minoriteters kultur och litteratur. 11 Efter att referensgruppen lämnat förslag fattade generaldirektören beslut den 7 april inkomna ansökningar om projektbidrag bereddes. Totalt sökt belopp uppgick till kronor. 34 ansökningar beviljades totalt kronor i projektstöd. Av dessa medel beviljades kronor till projekt som helt eller till större del har barn och unga som en utpekad målgrupp och ytterligare kronor till projekt som delvis har barn och unga som en utpekad målgrupp. Tabell 2. Beslutade stöd 2014, per minoritetsgrupp Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (kr) Beviljat belopp (kr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp Judisk kultur % % Romsk kultur % % Samisk kultur % % Sverigefinsk kultur Tornedalsk kultur % % % % Flera/samtliga % % TOTALT % % 11 Referensgruppen utgörs 2014 av juristen Harry Kwiek, verksamhetscontrollern Tuija Liiti (ordförande), kulturjournalisten Thomas Lunderquist, konstnären Britta Marakatt-Labba och bibliotekschefen Marita Mattsson Barsk. 11(27)

12 Tabell 3. Beviljade medel 2014, per konstområde och minoritetsgrupp Grupp/Konstområde Allmän kulturverksamhet (kr) Utställningsverksamhet (kr) Musik (kr) Scenkonst (kr) Totalt beviljat belopp (kr) Judisk kultur Romsk kultur Samisk kultur Sverigefinsk kultur Tornedalsk kultur Flera/samtliga TOTALT Stödmottagarnas ekonomi Eftersom projektstödet redovisas löpande infaller redovisningstidpunkter under olika kalenderår. 12 För att ge en mer heltäckande bild av ett redovisningsår görs uppföljningen av stödet utifrån de redovisningar som inkommit 2013, oavsett när stödet beviljats. Detta kommer på sikt möjliggöra jämförelser över tid. Under 2013 inkom 36 redovisningar av beviljat projektstöd. Kulturrådets stöd, på totalt kronor för dessa 36 redovisade projekt, har utgjort 23 procent av projektens sammantagna intäkter vilket är den näst största intäktsposten efter det kommunala stödet på 24 procent. Verksamhetsintäkter och regionala stöd utgör 5 respektive 6 procent av intäkterna. Redovisade resultat Inkomna redovisningar under 2013 visar att Kulturrådets stöd bidragit till genomförandet av 16 kulturfestivaler, 15 scenkonstarrangemang, fem konserter, fem utställningar, fem workshop- och seminariearrangemang, två språkcirklar, tre filmvisningsinsatser och tillsättandet av ett bokråd som föreslår finskspråkig litteratur för bibliotek. Tio av de 36 redovisade projekten har barn och unga som främsta målgrupp och ytterligare åtta riktar sig delvis till barn och unga. Kommentar Kulturrådet kan konstatera att efterfrågan av medel fortsatt är stor. Flera inkomna ansökningar avser projekt Kulturrådet inte kan prioritera, exempelvis utbildnings- och forskningsprojekt utan ett uttalat syfte att genom en kulturyttring möta en publik. Inte heller ansökningar avseende filmproduktion ligger inom myndighetens uppdrag varför Kulturrådet också i budgetunderlaget för framhållit att särskilda åtgärder riktade mot minoritetsgrupperna skulle behövas även inom filmpolitiken Projektstöd kan beviljas för stöd som löper över årsskiftet och beviljade medel ska redovisas senast två månader efter avslutat projekt. 13 Budgetunderlag , Kulturrådets skriftserie 2014:1, s (27)

13 Som tidigare påpekats verkar det många gånger vara svårt för bidragssökande att erhålla lokal och regional medfinansiering för nationella minoriteters kulturprojekt, något som i princip är en förutsättning för all konst- och kulturverksamhet som idag önskar erhålla statligt stöd. Även framöver kommer myndigheten i bidragsprocessen kommunicera det allmännas ansvar att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige till kommuner och regioner. Stöd till litteratur och kulturtidskrifter Kulturrådet fördelar stöd till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter. För 2014 har hittills kronor fördelats i stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur 14 och kronor i produktionsbidrag till nationella minoriteters kulturtidskrifter. Genom efterhandsstödet till litteratur har kronor fördelats till utgivningen av litteratur på nationella minoritetsspråk, därutöver har efterhandsstöd på kronor fördelats till litteratur som genom sitt innehåll bedöms vara av särskild betydelse för minoritetsgruppernas kultur, historia och identitet. Tillämplig reglering Enligt förordning (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser avses med litteratur: litteratur på originalspråk eller i översättning till svenska språket eller något av de nationella minoritetsspråken som företrädesvis ges ut i Sverige och vänder sig till en allmän publik och med kulturtidskrift en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter. 15 Förordningen slår fast att statsbidrag får ges till den som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art i Sverige av litteratur eller kulturtidskrifter. 16 Samisk utgivare verksam i ett annat nordiskt land kan söka stödet för utgivningsverksamhet i Sverige. Som professionell räknas den utgivare vars titlar finns tillgängliga via till exempel bibliotek, bokhandlare och etablerade distributionskanaler. Professionella utgivare ska ansvara för att den/de titel/titlar som stödet söks för präglas av ett professionellt redaktionellt och textkritiskt granskande arbete samt ansvara för att det finns avtal som reglerar ersättning mellan utgivare/upphovsperson-er/rättighetsinnehavare. 14 Beslut avseende stöd till planerad utgivning av litteratur för 2014 fattas också i december då nära kr ska fördelas , punkt 1 13(27)

14 Av Kulturrådets regleringsbrev för 2014 framgår att anslagspost 3:1 ap.1 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande bland annat ska användas till insatser för att främja utgivning och distribution av nationella minoriteters litteratur och kulturtidskrifter. Med nationella minoriteters litteratur och kulturtidskrifter avses utgivning på de nationella minoritetsspråken eller utgivning som genom sitt innehåll bedöms vara av särskild betydelse för minoritetsgruppernas kultur, historia och identitet. Planerad utgivning av litteratur Kulturrådet fördelar sedan den 1 juli 2010 ett stöd till planerad utgivning av litteratur, då förordning 2010:1058 möjliggjorde fördelningen av ett generellt förhandsstöd till litteratur. Därmed upphörde det tidigare särskilda förhandsstödet till nationella minoriteters litteratur. Sedan 2011 utlyses årligen ett särskilt ansökningstillfälle avseende planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur, utöver ordinarie ansökningstillfälle för planerad utgivning av litteratur. Stöd till planerad utgivning får ges för litteratur inom ett avgränsat område och som bedöms ha särskilt behov av sådant stöd. 17 Nationella minoriteters litteratur är många gånger ett exempel på sådan litteratur. Utgångspunkter för bedömning Stödet till planerad utgivning är främst avsett att komplettera efterhandsstödet till litteratur i syfte att främja en utgivning som präglas av hög kvalitet samt en mångfald och fördjupning i utgivningen av litteratur. Nationella minoriteters litteratur är prioriterad. Bidraget ska vara ett komplement till övrig finansiering. Stöd till planerad utgivning omfattar inte redan utgiven litteratur. Beredning och beslut Ansökningar till det första ansökningstillfället om stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur för 2014 inkom till Kulturrådet den 28/1 25/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella minoriteters kultur och litteratur. Gruppen lämnade förslag om beslut efter möte den 4 5 april Generaldirektören fattade beslut om stöd den 7 april Tolv ansökningar inkom och totalt sökt belopp uppgick till kronor. Sju ansökningar beviljades sammanlagt kronor i stöd. Av dessa medel beviljades kronor till projekt med barn och unga som en tydligt utpekad målgrupp. 17 KRFS 2010:1, 8 14(27)

15 Tabell 4. Beslutade stöd 2014, per minoritetsgrupp Judisk litteratur Romsk litteratur Samisk litteratur Sverigefinsk litteratur Tornedalsk litteratur Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (kr) Beviljat belopp (kr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp % % % % % % % % % % TOTALT % % Redovisade resultat Eftersom stödet till planerad utgivning av litteratur, liksom projektstödet till nationella minoriteters kulturverksamhet, redovisas löpande infaller redovisningstidpunkter under olika kalenderår. 18 För att ge en mer heltäckande bild av ett redovisningsår görs uppföljningen av stödet utifrån de redovisningar som inkommit 2013, oavsett när stödet beviljats. Detta kommer på sikt möjliggöra jämförelser över tid. Under 2013 inkom nio redovisningar av beviljat stöd till utgivning av nationella minoriteters litteratur. Kulturrådets stöd för dessa nio projekt uppgick till sammanlagt kronor. Redovisningarna visar att projekten resulterat i utgivningen av tre barnböcker (varav en utgiven på nordsamiska och två på romani chib), ungdomsboken 5768 visningar på Youtube (vinnare i manustävlingen Att vara ung rom idag), Ett drömspel utgiven på sydsamiska, två finskspråkiga romaner av Koo Reiman respektive Raimo Sillanpää samt romanen Längtan hem av Gunnar Kieri. Kommentar Kulturrådet kan alltjämt konstatera att behovet av professionella utgivare av litteratur på nationella minoritetsspråk är stort, särskilt vad gäller litteratur för barn och unga. Det är av stor vikt att den litteratur som tidigare getts ut också når ut till berörda målgrupper. Efterhandsstöd till litteratur Ansökningar om efterhandsstöd till litteratur inkommer löpande under året. Efterhandsstöd till litteratur innebär att ansökan lämnas för böcker som finns utgivna men inte är äldre än sex månader. Boken ska ha svenskt ISBN-nummer som ges av ISBN-centralen vid Kungliga biblioteket eller motsvarande för elektroniska publikationer. 18 Stöd till planerad utgivning av litteratur kan beviljas för stöd som löper över årsskiftet och beviljade medel ska redovisas senast två månader efter avslutat projekt. 15(27)

16 Utgångspunkter för bedömning För bedömningen gäller att boken ska vara av god kvalitet, såväl tekniskt som redaktionellt. Till utgångspunkt för bedömningen ligger arbetsgruppernas fastställda kriterier. Stödbeloppet baseras på sidantal. För böcker som på grund av format och färgillustrationer har exceptionellt höga produktionskostnader beräknas stödbeloppet även utifrån de faktiska produktionskostnaderna. Även för litteratur som ges ut i digital form beräknas stödbeloppet med utgångspunkt i produktionskostnader. En tryckt bok som beviljats litteraturstöd får automatiskt också distributionsstöd, vilket innebär att de litteraturstödda titlarna distribueras till samtliga huvudbibliotek. Beredning och beslut Ansökningar om efterhandsstöd bereds av Kulturrådets fyra olika arbetsgrupper för barn- och ungdomslitteratur, bildverk och serier, skönlitteratur respektive facklitteratur. Arbetsgrupperna fattar själva beslut om stöd. Under 2014 har det hittills inkommit fem ansökningar som avser böcker utgivna helt eller delvis på nationella minoritetsspråk. Fyra av dessa böcker har beviljats stöd om sammanlagt kronor, för den femte boken har beslut ännu inte fattats. Tre barnböcker utgivna på romani chib har beviljats stöd varav en är utgiven på kalderas, en på arli och en bok är utgiven på två varieteter (arli och kalderas). Därutöver har fackboken Queering Sápmi utgiven på nordsamiska beviljats stöd. Under 2014 har Kulturrådet även beviljat stöd om sammanlagt kronor till två barnböcker på svenska som getts ut inom ramen för pilotkommunen Linköpings arbete med romsk inkludering samt kronor till boken Queering Sápmi utgiven på svenska. Kommentar Utgivningen ovan visar att även efterhandsstödet spelar en viktig roll för att främja nationella minoriteters litteratur. Samtidigt har flera av dessa böcker också erhållit annan offentlig finansiering, direkt eller indirekt. Detta pekar på att marknaden för att ge ut sådan litteratur är för begränsad för att utgivningen ska klara sig utan förhandsstöd eller andra riktade insatser. Produktionsbidrag till kulturtidskrifter Produktionsbidraget kan sökas för produktions-, distributions- och marknadsföringskostnader av en kulturtidskrift under ett kalenderår. Stödet kan sökas för utgivning av tidskrifter med en planerad utgivningstakt om minst fyra nummer och som mest 51 nummer per år, eller motsvarande för en elektroniskt utgiven tidskrift. Bidraget ska vara ett komplement till övrig finansiering. 16(27)

17 Utgångspunkter för bedömning I den totala bidragsfördelningen till kulturtidskrifterna beaktas särskilt utgivning av tidskrifter som ges ut på de nationella minoritetsspråken. Kulturrådet bedömer den enskilda tidskriftens kvalitet i förhållande till övriga sökande kulturtidskrifter. Kvalitetsbedömningen gäller såväl innehåll som teknisk och redaktionell kvalitet. Kulturtidskriften ska vända sig till en vid och öppen krets av mottagare som inte är avgränsad i förväg. Det ska vara möjligt att ta del av tidskriften via prenumeration, lösnummerförsäljning eller motsvarande. Organisationstidskrifter, medlemstidskrifter och liknande måste vända sig till en vidare krets än organisationens medlemmar för att kunna få stöd. Kulturtidskrifter med huvudsaklig lokal prägel prioriteras i regel inte. Beredning och beslut Ansökningar om produktionsbidrag till kulturtidskrifter för 2014 inkom till Kulturrådet den 26/6 28/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter. 19 Efter att gruppen lämnat förslag kunde generaldirektören genom ett bemyndigande fatta beslut om stöd för 2014 den 16 december Av 141 inkomna ansökningar avsåg tio stycken utgivning av nationella minoriteters kulturtidskrifter, vars sökta belopp sammantaget uppgick till kronor. Åtta ansökningar beviljades sammantaget kronor i stöd. Av dessa medel beviljades kronor till tidskrifter med unga som främsta målgrupp. Tabell 5. Beslutade stöd 2014, per minoritetsgrupp Judiska tidskrifter Romska tidskrifter Samiska tidskrifter Sverigefinska tidskrifter Tornedalska tidskrifter Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (kr) Beviljat belopp (kr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp % % % % % % % % % % Flera/samtliga % % TOTALT % % 19 Referensgruppen utgjordes 2013 av författaren Henrik Berggren, kulturjournalisten Torbjörn Elensky, forskaren Linda Fagerström, historikern Håkan Forsell (ordförande), poeten och bibliotekarien Arne Johnsson, författaren Lawen Mohtadi samt scenkonstkritikern Malin Palmqvist. 17(27)

18 Redovisade resultat Redovisningar av 2013 års produktionsbidrag inkom den 9 juni För 2013 mottog tio nationella minoriteters kulturtidskrifter medel på totalt kronor från Kulturrådet. Åtta av dessa gavs ut helt eller delvis på ett nationellt minoritetsspråk. Dessa tio tidskrifter utkom tillsammans med 50 nummer. Den totala årsupplagan uppgick till exemplar och 362 elektroniskt publicerade artiklar. Tabell 6. Redovisade resultat för 2013 Antal utgåvor Upplaga per utgåva Årsupplaga Antal e-artiklar 20 Antal e-läsare per månad 21 É Romani Glinda Judisk krönika i.u. Le Romané Nevimata Liekki Meänmaa METavisi i.u. Nuorat Romani E Journal Samefolket Sheriffi 2 dubbelnr TOTALT Kommentar Kulturrådet konstaterar att stödet fyller en viktig funktion och bidrar till en omfattande utgivning. Även om nationella minoriteters kulturtidskrifter utgör en rimlig andel av samtliga sökande noteras att information om stödet behöver nå ut till nya potentiella utgivare av sådana kulturtidskrifter. Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen innebär att Kulturrådet fattar beslut om ett samlat bidrag till respektive län som landstinget/regionen sedan fördelar. Till skillnad från tidigare system anger regeringen inte längre vilka institutioner/verksamheter som ska motta bidrag och Kulturrådet beslutar inte om nivån på bidrag till respektive verksamhet. Modellen regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Ändamålet med fördelningen av statsbidraget är enligt 4 att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt att ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Av 8 framgår att landstinget/regionen ansvarar för bidragsgivning som främjar en god tillgång för länets invånare till: 20 Antalet elektroniskt publicerade artiklar 21 Antal unika besökare per månad 18(27)

19 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet, 3. biblioteksverksamhet, 4. konst- och kulturfrämjande verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Av 6 framgår att landstinget/regionen för att få fördela statsbidraget måste upprätta en regional kulturplan. Med kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget/regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Kulturplanen ska tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Kulturplanen utgör underlag för Kulturrådets beslut om fördelning av bidrag. Vid fördelningen bedömer Kulturrådet hur landstingen beaktar frågor om tillgänglighet, insatser för barn och unga, jämställdhet, hbtq, mångfald i kulturutbudet och insatser för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Av Kulturrådets regleringsbrev för 2014 framgår att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. Även vid bidragsgivning till Stockholms län (som inte omfattas av modellen) ska dessa frågor uppmärksammas. I september månad bjöd Kulturrådet in de regionala kulturcheferna till ett rundabordsamtal om detta förtydligade uppdrag. Syftet var att sätta ytterligare fokus på hur Kulturrådet arbetar med frågan inom modellen, samt genom lärande exempel inspirera landstingen till att utveckla arbetet med att främja de nationella minoriteternas kultur och kulturarv. Det sistnämnda bedömdes särskilt viktigt eftersom Kulturrådets bild är att intresset ofta finns men att flera regioner upplever att de inte vet hur det ska konkretiseras. Vid mötet, som ägde rum den 17 september, fanns 18 landsting/regioner representerade. Deltagarna fick bland annat ta del av Norrbottens läns landstings samrådsprocess samt Göteborgs stadsmuseums och Romska rådet i Göteborgs erfarenheter av arbetet med utställningen Vi är romer. Frågorna tas vidare upp i de dialoger som Kulturrådet kontinuerligt har med länen under året. Därtill har frågan om främjandet av nationella minoriteters kultur inom modellen under 2014 varit uppe i samråd med de nationella minoriteterna, vilket beskrivs under rubriken Samråd nedan. Kulturplanerna inför 2014 Samtliga län utom Stockholm är med i modellen. Kulturrådets styrelse fastställde under hösten 2013 följande prioriteringsgrunder för statsbidrag 2014 till landstingen och 19(27)

20 regionerna inom kultursamverkansmodellen: insatser för att främja och säkra yttrandefrihet, barns och ungas rätt till kultur, förbättrade villkor för den nyskapande kulturen, kulturarv för framtiden samt nationella minoriteters kultur. Tre landsting/regioner Gotland, Norrbotten och Halland kom in med nya kulturplaner för perioden Övriga landsting/regioner lämnade i varieriande omfattning in revideringar och kompletteringar av gällande planer. Hur frågan om de nationella minoriteternas kultur lyfts varierar stort kulturplanerna emellan. Majoriteten av landstingen/regionerna utvecklar arbetet på området genom att ta fram strategier, genomföra kartläggning samt utveckla samrådsförfaranden. Ett antal landsting/regioner som ingår i något eller flera av förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli beskriver att de planerar insatser, samråd etc. för de specifika språkgrupperna. Kulturrådet har sedan 2012 i beslut om medel inom ramen för modellen särskilt lyft att man avser följa hur regionerna utvecklar sitt arbete kring frågan om de nationella minoriteternas kultur. Kulturrådet kan konstatera att landstingen/regionerna kommit olika långt i sitt arbete för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Samtidigt noteras att frågan lyfts i betydligt högre utsträckning i dag än tidigare och att kompetensen på regional nivå ökar. Kulturrådets styrelse fattade beslut om fördelning av verksamhetsbidrag till regioner och landsting den 29 januari Vid samma möte beslutades också om bidrag till de regionala institutionerna i Stockholms län som enligt regleringsbrevet är berättigade att söka bidrag. Besluten omfattade totalt kronor. Två landsting/regioner beviljades ett ökat bidrag mot bakgrund av sitt arbete med att främja de nationella minoriteternas kultur. Uppföljning av 2013 års verksamhet För att följa upp landstingens/regionernas arbete för att främja de nationella minoriteternas kultur gjordes under våren 2014 en särskild enkätundersökning. 19 av 20 landsting/regioner besvarade enkäten. Enligt svaren har representanter för de nationella minoriteterna bjudits in till samråd eller på annat sätt getts möjlighet att ge synpunkter under kulturplanearbetet i nio landsting/regioner. Samråd har skett i enskilda samråd eller genom erbjudande att delta i större samrådsmöten, till exempel med civilsamhället. Både i enkätundersökningen och i den kvalitativa redovisningen har större delen av regionerna och landstingen redogjort för verksamhet med koppling till nationella minoriteter. Framförallt berör verksamheten de samiska, romska och sverigefinska minoriteternas kultur och kulturarv. Den judiska respektive tornedalska kulturen och kulturarvet berörs bara i något enstaka landsting/region. Den romska kulturen främjas framförallt av museer genom utställningar och programaktiviteter. Samisk och sverigefinsk kultur berörs till större del inom flera olika konstområden. Inom 20(27)

21 biblioteksområdet nämns på flera håll verksamhet för att tillgängliggöra litteratur på fler språk, där även minoritetsspråken ingår. Under våren har också en enkätundersökning om främjande och synliggörande av nationella minoriteter riktat sig till regionala aktörer inom kultursamverkansmodellen. Av de regionala aktörer som besvarat enkäten uppgav 47 procent att de under 2013 främjat eller synliggjort minst en nationell minoritets kultur och kulturarv. Intressant här är att de regionala aktörerna angett att de främjat eller synliggjort den judiska kulturen i högre omfattning än vad som framgår i regionernas enkätsvar och kvalitativa redovisning av kultursamverkansmodellen. Mer ingående resultat från enkätundersökningen presenteras i en separat rapport senare i år. Utvecklingsprojekt Anslaget 1:6 för stöd till regional kulturverksamhet, genom vilket stöd till regionerna fördelas, ger även Kulturrådet möjligheten att bidra till strategiska satsningar genom att fördela utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet. Stödet kan sökas av kulturinstitutioner med regionala uppdrag och bidrag kan ges till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse, exempelvis projekt som är metodutvecklande eller projekt som kan utveckla den nationella infrastrukturen inom kulturområdet. Stödet har under 2014 kunnat sökas vid två tillfällen. Ansökningar inkom till Kulturrådet den 23/1 20/2 respektive den 26/6 26/ Ansökningarna bereddes på Kulturrådet och generaldirektören fattade beslut om stöd den 7 april respektive den 14 oktober Under 2014 inkom 17 ansökningar om projekt med syfte att främja nationella minoriteters kultur. För 14 ansökningar var främjandet av en eller flera nationella minoriteters kultur huvudsyftet. Tolv av dessa beviljades sammanlagt drygt 3,3 miljoner kronor i stöd varav tre hade en minoritetskulturaktör som sökande part; Ájtte ( kronor), Sverigefinländarnas arkiv ( kronor) och Tornedalsteatern ( kronor). För övriga tre ansökningar som fick stöd (om sammanlagt 1,9 miljoner kronor) ingick främjandet av samisk respektive sverigefinsk kultur som en del i de planerade insatserna. Tabellen nedan omfattar de 14 ansökningar som till sin helhet syftat till att främja nationella minoriteters kultur och kulturarv. 21(27)

22 Tabell 7. Beslutade stöd 2014, per minoritetsgrupp Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (kr) Beviljat belopp (kr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp Judisk kultur Romsk kultur % % Samisk kultur % % Sverigefinsk kultur Tornedalsk kultur % % % % Flera/samtliga % % TOTALT % % Kommentar Sedan Kultursamverkansmodellen infördes 2011 har utvecklingen mot ökad kunskap om och intresse för nationella minoriteters kultur gått framåt i regionerna. Kulturrådets bedömning är fortsatt att Kultursamverkansmodellen är ett bra verktyg för att öka kunskapen om minoritetspolitiken och det allmännas ansvar i frågan. Genom arbetet inom modellen främjar Kulturrådet de nationella minoriteternas möjligheter att få ett större inflytande över den lokala och regionala kulturpolitiken. Mot denna bakgrund har Kulturrådet i budgetunderlaget för framhållit vikten av att de nationella minoritetsföreträdarna ges förutsättningar att möta det allmännas ökade kunskap om och intresse för att arbeta i enlighet med minoritetslagstiftningen. En framgångsrik nationell minoritetspolitik förutsätter starka nationella minoritetsaktörer. 22 Övriga stödformer Utöver ovan beskrivna stödformer fördelar Kulturrådet medel genom flera andra stödformer riktade till kulturyttringar såsom teater, dans, musik och bild- och formområdet. Stöd har år 2014 fördelats till kulturverksamhet med bäring på nationella minoriteters kultur inom flera av dessa stödformer. Här uppstår frågan om vad som utgör nationella minoriteters kultur. Minoritetspolitiken bygger på en självidentifikationsprincip och lagen framhåller det allmännas ansvar att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Det är inte det allmännas roll att definiera vad som utgör exempelvis samisk eller romsk kultur. Det är i strikt mening något som inte låter sig göras utan att riskera att medföra en statisk kultursyn. Tolkningsföreträdet måste ligga hos de nationella minoriteterna, som är långt ifrån homogena grupper. Kulturrådets utgångspunkt är att kulturer är föränderliga och stadda i ständig förändring. 22 Budgetunderlag , Kulturrådets skriftserie 2014:1, s (27)

23 De verksamheter som redogörs för nedan lyfts fram utifrån att sökande själv definierat verksamheterna som ett uttryck för en nationell minoritets kultur, att medverkande kulturskapare själva definierat sig som en minoritetsaktör eller att ett nationellt minoritetsspråk används. Under 2014 har myndigheten utvecklat ärendehanteringssystemet för att möjliggöra utsökningar av inkomna ansökningar med bäring på nationella minoriteters kultur inom samtlig bidragsgivning. Förhoppningen var också att i denna redovisning kunna lämna en mer fullständig bild av hur nationella minoriteters kultur främjas genom bidragsgivning. Eftersom det tagit längre tid än planerat att utveckla systemet finns det fortfarande ett mörkertal av relevanta ansökningar och beviljade bidrag. Det urval av beviljade projekt som redovisas nedan ger därför inte en fullständig bild av medel som fördelats till kulturverksamhet med bäring på nationella minoriteters kultur. För 2014 har Sverigefinska Riksförbundet, liksom föregående år, genom stöd till centrala amatörkulturorganisationer beviljats ett verksamhetsbidrag på kronor för amatörteaterverksamhet. Kulturrådet har för 2014 fördelat bidrag till litteraturevenemang i Sverige om sammanlagt kronor till två projekt som främjar sverigefinsk respektive meänkielilitteratur. Genom bidrag till samverkan med komponister beviljar Kulturrådet stöd för produktion av nya verk. Genom stödet har fyra ansökningar under 2014 beviljats sammanlagt kronor för projekt som främjar utveckling av samisk, judisk respektive romsk musiktradition. Genom internationellt mobilitetsstöd ger Kulturrådet resestöd till internationella turnéer inom musikområdet, i Sverige och utlandet. Under 2014 har tre projekt som främjar romsk, samisk respektive judisk kultur beviljats sammanlagt kronor. Bidrag till arrangörer kan sökas av arrangörer för engagemang av yrkesverksamma fria musikgrupper. Genom bidraget har två romska musikfestivaler beviljats verksamhetsbidrag om sammanlagt kronor för år Stöd till nationella turnéer och konserter ges till fria musikgrupper för nationella turnéer samt till musikarrangörer för exempelvis festivaler och konsertserier. Genom stödet har en turné med musik framförd på meänkieli respektive en festival som främjar samisk, sverigefinsk, romsk och tornedalsk kultur beviljats sammanlagt kronor för Genom stödet till fria musikgrupper har tre musikgrupper beviljats sammanlagt kronor för att utveckla och framföra romsk och judisk musiktradition. 23(27)

24 Skapande skola handlar om att öka barns och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur och att få skapa tillsammans med yrkesutövande konstnärer inom olika konstområden. Redovisningar av stöd för år 2013 visar att ett antal delprojekt syftat till att synliggöra nationella minoriteters kultur och kulturarv. Kulturhuvudstadsåret Umeå är tillsammans med Riga Europas kulturhuvudstad I sin ansökan till Europeiska kommissionen beskrev Umeå hur ett samiskt perspektiv skulle lyftas och integreras under kulturhuvudstadsåret. Regeringen har anslagit 75 miljoner kronor för genomförande av Umeå Europas Kulturhuvudstad Av Kulturrådets regleringsbrev framgår att medlen utbetalas från Kulturrådet efter det att Umeå 2014 inkommer med en plan över hur de statliga medlen ska användas. Av den inkomna planen framgår att flera av programpunkterna har samisk anknytning. Ett samiskt konstnärligt råd har vidare knutits till organisationen och kulturprogrammet för året är uppdelat efter de samiska årstiderna. Kommentar Exemplen ovan visar att Kulturrådet verkar för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur inom stora delar av sin verksamhet. Det beror till stor del på att frågan i dag bevakas av fler medarbetare på myndigheten. 24(27)

25 ANDRA FRÄMJANDE ÅTGÄRDER Kulturrådets verksamhet består, utöver bidragsgivning, av att genom andra främjande åtgärder verka för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. Samrådsförfarandet är en förutsättning för att kunna verka inom den nationella minoritetspolitiken och beskrivs under denna rubrik. Samråd Den 10 september 2014 hölls ett informationsmöte och samråd med nationella minoritetsorganisationer i Kulturrådets lokaler i Filmhuset i Stockholm. I fokus låg dels Kultursamverkansmodellen, som en uppföljning av samrådet året innan, och dels Kulturrådets särskilda bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet. Till mötet bjöds främst organisationer som erhåller statsbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm eller motsvarande från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Samiska organisationer bjöds in utifrån Sametingets rekommendationer och ytterligare fyra romska och resandeorganisation bjöds in, sammantaget 26 organisationer. En första inbjudan gick ut den 27 juni, inklusive ett förslag till dagordning samt information om Kulturrådets verksamhet. De inbjudna gavs tid att komma med synpunkter eller tillägg till dagordningen och definitiv dagordning skickades ut den 2 september. 15 organisationer tackade ja till inbjudan varav tre organisationer meddelade förhinder dagarna innan mötet. Nio organisationer deltog, sammanlagt elva personer. Länsstyrelsen i Stockholm och myndigheten Sametinget deltog också i mötet. Liksom samrådet år 2013 kom mötet till stor del att handla om Kultursamverkansmodellen. Deltagande organisationer uttryckte önskemål om att Kulturrådet bör ställa tydligare krav och möjligen även villkora det statliga stödet till regionerna utifrån hur de främjar nationella minoriteters kultur. Myndigheten framhöll att modellen fortfarande är under uppbyggnad, att den inneburit att frågan kommit högre på agendan men också att modellen i grunden syftar till att ge regionerna större utrymme för egna prioriteringar. Genom att regionerna tar till sig frågan och ett större ansvar för minoritetspolitiken öppnar det för att de regionala kulturinstitutionerna, för vilka regionerna är huvudmän, tar ett större ansvar för att främja nationella minoriteters kultur och kulturarv. Deltagarna vid mötet kunde enas om att fungerande samråd mellan minoritetsorganisationer och regioner kring kulturplanerna är centralt och att det för minoritetsorganisationernas del till stor del är en resursfråga. Kulturrådet informerade om myndighetens informationsinsatser gentemot regionerna kring samrådsförfarandet och hur företrädare för nationella minoriteter kan inkluderas i processen kring kulturplanerna. 25(27)

26 I övrigt ägnades mötet åt att samråda kring hur Kulturrådet kan utveckla arbetet med den egna bidragsgivningen, särskilt stödet till nationella minoriteters kulturverksamhet. Deltagarna framhöll bland annat att bidragsbeloppen bör höjas och att minoritetsorganisationerna själva ska kunna fördela delar av medlen. Kulturrådets uppfattning är att samrådet gav nya kunskaper och konstruktiva synpunkter på hur nationella minoriteters kultur kan främjas inom ramen för myndighetens uppdrag. Att Kulturrådet har en kontinuerlig, öppen kontaktyta till sökande parter och håller sig uppdaterat om de nationella minoriteternas problemformuleringar och behov inom kulturområdet är helt nödvändigt för att kunna utveckla arbetet. Formella samråd hålls årligen men Kulturrådet håller sig också uppdaterat genom flera andra kontaktytor. Kommentar Kulturrådet konstaterar att årligen återkommande samråd med riksorganisationerna är nödvändiga för att kunna utveckla arbetet. Men också att Kulturrådet bör se över möjligheterna att hålla samråd även med företrädare som inte engagerar sig i just dessa organisationer. Vidare noteras att parterna måste vara överens om samrådsprocess och syfte samt att resultat av samråd måste kunna påvisas för att hålla processen levande. Liksom tidigare nämnts har Kulturrådet i budgetunderlag framhållit vikten av att de nationella minoritetsföreträdarna ges förutsättningar att möta det allmännas ökade kunskap om och intresse för att arbeta i enlighet med minoritetslagstiftningen. Övriga insatser Kulturrådet har genom en rad insatser under 2014 främjat nationella minoriteters kultur och verkat för att öka kunskaperna om den nationella minoritetspolitiken inom kulturområdet. Kulturrådet har informerat kultursektorn och allmänheten bland annat genom att under Bokmässan i Göteborg den september 2014 arrangera ett seminarium om romska röster i kultur- och samhällsdebatten. Under Bokmässan arrangerades också ett seminarium om den romska sagoboken Det var en gång det som inte var, vilken beviljats stöd av Kulturrådet för utgivning på både svenska och romani chib. Liksom 2012 och 2013 har Kulturrådet även i år informerat om litteraturstöden under Sverigefinska kultur- och bokmässan i Stockholm den 8 november. Den 1 januari i år fick Kulturrådet uppdraget att fördela medel till arbetsrelaterade resor och kompetenshöjande verksamhet för översättare av svensk litteratur och dramatik. Myndigheten har under 2014 genomfört en kartläggning av översättare till/från svenska språket samt de nationella minoritetsspråken, för att få en bild över verksamma översättare och för att kunna nå dem med information om bidraget och annan relevant information. 26(27)