REDOVISNING AV HUR KULTURRÅDET VERKAR FÖR DET SAMISKA FOLKETS OCH ÖVRIGA NATIONELLA MINORITETERS KULTUR ÅR 2015

Transkript

1 REDOVISNING AV HUR KULTURRÅDET VERKAR FÖR DET SAMISKA FOLKETS OCH ÖVRIGA NATIONELLA MINORITETERS KULTUR ÅR 2015

2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 BIDRAGSFÖRDELNING... 8 Stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet... 8 Stöd till litteratur och kulturtidskrifter Kultursamverkansmodellen Övriga stödformer ANDRA FRÄMJANDE ÅTGÄRDER Samråd Övriga insatser BILAGA KULTURVERKSAMHETERS FRÄMJANDE AV NATIONELLA MINORITETERS KULTUR

4 4(29) Redovisning av hur Kulturrådet verkar för de nationella minoriteternas kultur, år 2015

5 SAMMANFATTNING Kulturrådet ska, i enlighet med myndighetens instruktion, särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. För år 2015 har Kulturrådet genom de riktade stöden till nationella minoriteters kulturverksamhet fördelat 8,3 miljoner kronor. Genom stöd till planerad utgivning av litteratur och produktionsbidrag till kulturtidskrifter har 1,7 miljoner kronor fördelats till utgivning med bäring på nationella minoriteters språk och kultur. Därutöver framgår av redovisningen att medel fördelats till insatser som främjar nationella minoriteters kultur genom en rad andra bidragsformer. Kulturrådets bidragsgivning främjar bland annat drift av teatrar och bibliotek, genomförandet av kulturfestivaler, konserter och utställningar samt utgivning av litteratur och kulturtidskrifter. Kulturrådet ser fortsatt att behovet av professionella utgivare av litteratur på nationella minoritetsspråk är stort, särskilt vad gäller litteratur för barn och unga. Mot den bakgrunden har budgeten för stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur fördubblats år 2015, från kronor till kronor. Genom införandet av kultursamverkansmodellen har Kulturrådet i dialog med regionerna kunnat lyfta de minoritetspolitiska målen. Av Kulturrådets regleringsbrev framgår att myndigheten ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. Kulturrådet konstaterar dels att landstingen/regionerna kommit olika långt i sitt arbete på området och dels att frågan lyfts i betydligt högre utsträckning i dag än tidigare; på regional nivå ökar både kompetensen kring och intresset för frågor som rör nationella minoriteter. Kulturrådet fortsätter, inom ramen för modellen, dialogen med kulturinstitutionerna kring deras ansvar att främja och synliggöra de nationella minoriteternas kultur, och att göra det i samverkan med de nationella minoriteternas kulturaktörer. Genom utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet kan Kulturrådet öronmärka statsbidrag till regionala kulturprojekt. Under 2015 har myndigheten genom stödet fördelat drygt 4 miljoner kronor till insatser som helt eller delvis främjar nationella minoriteters kultur. Myndigheten samråder årligen med nationella minoriteters riksorganisationer och andra aktörer för att utveckla verksamheten. 5(29)

6 INLEDNING Av Kulturrådets regleringsbrev framgår att myndigheten ska följa upp, redovisa och kommentera uppnådda resultat av sin verksamhet. Av redovisningen ska det framgå hur myndigheten verkat för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, i såväl kultursamverkansmodellen som i övrig bidragsgivning och verksamhet. Redovisningen till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget, ska ske utifrån såväl de nationella kulturpolitiska målen som de minoritetspolitiska målens delområden språk och kulturell identitet samt inflytande och delaktighet. Kulturrådets uppdrag är att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet. Dels genom att fördela och följa upp statliga bidrag och dels genom andra främjande åtgärder. De kulturpolitiska målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Målen för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka deras möjligheter till inflytande och att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Vidare anger ovan nämnda delområden att: De nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och delaktighet ska stärkas, bland annat genom att myndigheter samråder med dem. Minoriteterna ska ges reellt inflytande i frågor som berör dem. De nationella minoriteternas språk och kulturer ska skyddas och främjas. Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna tillägna sig och använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoritetsspråken ska vara levande språk i Sverige. Det är utifrån dessa båda uppsättningar mål som myndigheten, i enlighet med förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd, särskilt verkar för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. 6(29)

7 Dessutom framgår av Kulturrådets regleringsbrev för 2015 att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. Även vid bidragsgivning till verksamheter i Stockholms län (som inte omfattas av modellen) ska dessa frågor uppmärksammas. Därigenom har Kulturrådets uppdrag på det minoritetspolitiska området utökats men liksom Kulturrådet påpekat i budgetunderlaget till regeringen har detta inte åtföljts av ekonomiska förstärkningar. I redovisningen nedan redogör Kulturrådet dels för de stöd som fördelats under året, vilka regelverk som styr samt hur processen praktiskt går till. Redovisningen omfattar de medel som fördelats till och med den 7 oktober 2015 samt medel som redovisats under 2014 eller Därutöver redogörs för hur myndigheten genom andra främjande åtgärder verkar för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. 7(29)

8 BIDRAGSFÖRDELNING Nedan redogörs för bidragsprocess, beviljade medel samt redovisade resultat för stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet, stöd till planerad utgivning av litteratur, efterhandsstöd till litteratur samt produktionsbidrag till kulturtidskrifter. Medel som fördelats till insatser vilka helt eller delvis främjar nationella minoriteters kultur genom utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet redogörs för i avsnittet Kultursamverkansmodellen. Medel som genom andra bidragsformer fördelats till insatser som främjar de nationella minoriteternas kultur redovisas i avsnittet Övriga stödformer. Stöd till nationella minoriteters kulturverksamhet Sedan år 2002 har Kulturrådet anslagsmedel som ska användas för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Projekt och verksamhetsstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet kan sökas för scenkonst, musik, bild och form, bibliotek, museer och andra kulturella ändamål. För år 2015 har 6,9 miljoner kronor fördelats i verksamhetsstöd och drygt 1,4 miljoner kronor i projektstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet, sammantaget kronor mindre än för Stöden utlyses på Kulturrådets webbplats, på minoritet.se och på Sametingets webbplats. På Kulturrådets webbplats finns information om stöden tillgänglig på elva varieteter av nationella minoritetsspråk. Diagram 1. Fördelade projekt och verksamhetsstöd till nationella minoriteters kulturverksamhet för åren (kr) Projektstöd (för resp år och på budget) Verksamhetsstöd (för resp år) 8(29)

9 Tillämplig reglering Enligt förordning (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål får statsbidrag lämnas till nationella minoriteters kulturverksamhet, om verksamheten är av nationell kulturpolitisk betydelse. Kulturrådet disponerar medel för bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet för budgetåret 2015 under anslag 1:2 ap.l Bidrag till allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur. Verksamhetsstöd Till och med 2012 års regleringsbrev pekade regeringen särskilt ut Tornedalsteatern, Sverigefinska biblioteket i Stockholm, Judiska biblioteket i Stockholm samt Uusi teatteri som mottagare av Kulturrådets bidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet. Fram till och med verksamhetsåret 2013 kunde verksamhetsstödet endast sökas av dessa fyra, samt de romska kulturcentren i Malmö respektive Stockholm. 1 I och med att dessa aktörer inte längre pekas ut i regleringsbrevet har stödet från och med 2014 kunnat sökas av nationella minoriteters kulturaktörer för omfattande, permanent och kontinuerlig kulturverksamhet som möter en publik. Verksamheterna ska syfta till att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets eller övriga nationella minoriteters kultur. Utgångspunkter för bedömning Konstnärlig kvalitet och kulturpolitisk betydelse är vägledande vid bedömningen. Sökande ska även ha kommunal och/eller regional medfinansiering för verksamheten för att kunna beviljas medel. Prioritet ges till barn och ungdomsverksamhet samt till insatser som stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer. Beredning och beslut Ansökningar om verksamhetsstöd för 2015 inkom till Kulturrådet den 25/9 23/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella minoriteters kultur och litteratur. 2 Efter att referensgruppen lämnat förslag fattade Kulturrådets generaldirektör beslut om stöd den 15 december 2014 och den 26 januari Sju inkomna ansökningar behandlades. Totalt sökt belopp uppgick till kronor. Sex sökande beviljades totalt kronor i verksamhetsstöd för 2015, en ökning med kronor jämfört med föregående år. 3 1 Romska kulturcentret i Stockholm gick i konkurs år Referensgruppen utgjordes 2014 av juristen Harry Kwiek, verksamhetscontrollern Tuija Liiti (ordförande), kulturjournalisten Thomas Lunderquist, konstnären Britta MarakattLabba och bibliotekschefen Marita Mattsson Barsk kronor fördelades genom 1:6 ap.1 om bidrag till regional kulturverksamhet. 9(29)

10 Tabell 1. Ansökningar och fördelade verksamhetsstöd 2015 (2014) Judiska biblioteket i Stockholm / Bajit Kulturhuset Tráhppie Nordkalottens kulturoch forskningscentrum Romanengo staggos Romska kulturcentret i Malmö Sverigefinska biblioteket i Stockholm Tornedalsteatern Uusi teatteri TOTALT Konstområde Bibliotek, läsfrämjande, allmän kulturverksamhet Allmän kulturverksamhet Bibliotek, litteratur Allmän kulturverksamhet Allmän kulturverksamhet Bibliotek, läsfrämjande Scenkonst Scenkonst Sökt belopp (tkr) (700) () (450) 90 () 800 (900) (1 250) (3 000) (2 500) (8 800) Beviljat belopp (tkr) 350 (300) 500 () (0) 0 () 700 (700) (1 050) (2 200) (2 100) (6 350) Andel beviljat bidrag av sökt belopp 35 % (43 %) 50 % () (0 %) 0 % () 88 % (78 %) 78 % (84 %) 63 % (73 %) 84 % (84 %) 67 % (72 %) Stödmottagarnas ekonomi 2014 Redovisningar av 2014 års verksamhetsstöd inkom till Kulturrådet mellan april och september Av redovisningarna framgår att de kronor Kulturrådet fördelade till de fem verksamheterna för 2014 har utgjort 46 procent av de totala intäkterna. Kulturrådets andel av de totala intäkterna ligger runt 50 procent för samtliga verksamheter utom för Judiska biblioteket där Kulturrådets andel motsvarat 33 procent. Verksamhetsintäkter (exempelvis biljettintäkter) har utgjort i snitt sex procent av intäkterna medan bidrag från kommun och region har utgjort 12 respektive elva procent av de totala intäkterna. Skillnaderna är stora mellan de fem verksamheterna. Tornedalsteaterns stöd från landsting uppgår till 18 procent av teaterns totala intäkter. Motsvarande siffra för Uusi teatteri utgör endast sju procent av totala intäkter. Judiska biblioteket i Stockholm och Romska kulturcentret i Malmö redovisar ingen regional medfinansiering. Dessa två verksamheter ligger istället högt när det kommer till andel kommunala bidrag av totala intäkter. Judiska biblioteket har en kommunal finansiering på 22 procent, siffran för Romska kulturcentret är 28 procent. Redovisade resultat Kulturrådet kan, delvis mot bakgrund av den ekonomiska redogörelsen ovan, konstatera att verksamhetsstödet avseende 2014 års verksamhet varit helt avgörande för en permanent, kontinuerlig och omfattande kulturverksamhet för två teatrar, två bibliotek 10(29)

11 och ett kulturcenter. Samtliga har både en nationell spridning på sin verksamhet och ett tydligt fokus på barn och unga. Stödet har bland annat möjliggjort genomförandet av över 200 föreställningar, ett 40tal seminarier och litterära evenemang, flera utställningar, en kulturvecka och en vandringsutställning. Kommentar Kulturrådet bedömer att verksamhetsstödet fyller en fortsatt viktig funktion eftersom stödet utgör den finansiella grundstommen för centrala kulturstrukturer inom respektive minoritetsgrupp, med en verkan även utöver verksamheternas direkta resultat. För flera av verksamheterna är en ökad lokal och/eller regional finansiering önskvärd, för att kunna tillgodose de behov av utveckling verksamheterna uttrycker. Kulturrådet har för 2015 fördelat verksamhetsstöd till en samisk aktör för första gången. Ingen samisk verksamhet har funnits representerad tidigare eftersom Sametinget årligen anslagits ungefär 15 miljoner kronor av Kulturdepartementet för samisk kultur. Det anslaget har legat still sedan år 1995 och efter samråd med Sametinget, som inte hade resurser att bevilja kulturhuset Tráhppie mer än ett begränsat stöd, beslöt Kulturrådet att bevilja ett verksamhetsstöd om kronor avseende Projektstöd Projektstödet kan, liksom verksamhetsstödet, sökas av nationella minoriteters kulturaktörer. Stöd kan sökas för projekt som särskilt syftar till att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets eller övriga nationella minoriteters kultur. Från och med år 2014 utlyses projektstödet två gånger årligen, utöver ansökningstillfället i februari kan stödet nu också sökas i oktober månad. Detta för att göra stödet mer tillgängligt för potentiella sökande. Utgångspunkter för bedömning Konstnärlig kvalitet och kulturpolitisk betydelse är vägledande vid bedömningen. Sökande ska även ha annan finansiering för projektet för att kunna beviljas medel. Prioritet ges till projekt som får medfinansiering från kommun och/eller landsting. Vidare prioriteras barn och ungdomsverksamhet, insatser som stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer och projekt som möter en publik. Forskningsoch utbildningsprojekt prioriteras inte. Beredning och beslut Ansökningar om projektstöd till det första ansökningstillfället år 2015 inkom till Kulturrådet den 27/1 24/ Ansökningar om projektstöd till det andra ansökningstillfället år 2015 inkom till Kulturrådet den 29/9 27/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella 11(29)

12 minoriteters kultur och litteratur. 4 Efter att referensgruppen lämnat förslag fattade generaldirektören beslut den 14 april 2015 samt den 1 december inkomna ansökningar om projektbidrag bereddes. Totalt sökt belopp uppgick till kronor. 23 ansökningar beviljades totalt kronor i projektstöd. Av dessa medel beviljades kronor till projekt som helt eller till större del har barn och unga som en utpekad målgrupp och ytterligare kronor till projekt som delvis har barn och unga som en utpekad målgrupp. Som tabellen nedan visar avser endast fyra inkomna ansökningar tornedalsk kultur. Vad som inte framgår är att tre av de sju ansökningar som anges under kategorin Flera i huvudsak avser tornedalsk kultur. Två av dessa beviljades sammanlagt kronor i stöd. Av tabellen framgår också att Kulturrådet för år 2014 fördelade sammanlagt drygt 2,4 miljoner kronor i projektstöd, att jämföra med drygt 1, 4 miljoner kronor år Skillnaden kan förklaras av ovan nämnda ökning av verksamhetstödet, vilket belastar samma anslagspost. Tabell 2. Ansökningar och fördelade projektstöd 2015 (2014), per minoritetsgrupp Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (tkr) Beviljat belopp (tkr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp Judisk kultur 8 (13) 5 (8) 63 % (62 %) 938 (2 345) 270 (410) 29 % (17 %) Romsk kultur 12 (14) 6 (10) 50 % (71 %) (3 529) 360 (715) 15 % (20 %) Samisk kultur 15 (13) 2 (8) 13 % (62 %) (1 654) 130 (530) 9 % (32 %) Sverigefinsk kultur 8 (19) 5 (10) 63 % (53 %) 823 (1 621) 250 (415) 30 % (26 %) Tornedalsk kultur 4 (9) 1 (5) 25 % (56 %) 375 (1 105) 60 (230) 16 % (21 %) Flera 7 (5) 4 (2) 57 % (40 %) (897) 370 (130) 15 % (14 %) TOTALT 54 (73) 23 (43) 43 % (59 %) (11 151) (2 430) 17 % (22 %) 4 Referensgruppen utgörs 2015 av biträdande rektor och utbildningsansvarig Paideia Noa Hermele, juristen Harry Kwiek, verksamhetscontrollern Tuija Liiti (ordförande), konstnären Britta MarakattLabba och bibliotekschefen Marita Mattsson Barsk. 12(29)

13 Tabell 3. Fördelade projektstöd 2015 (2014), per konstområde och minoritetsgrupp Judisk kultur Romsk kultur Samisk kultur Sverigefinsk kultur Tornedalsk kultur Flera TOTALT Allmän kulturverksamhet (tkr) 70 (270) 160 (460) 80 (340) 150 (265) 0 (230) 270 (50) 730 (1 615) Utställningsverksamhet (tkr) 50 (40) 0 (0) 50 (70) 0 (20) 0 (0) 0 (0) 100 (130) Musik (tkr) 110 (100) 150 (185) 0 (40) 0 (30) 0 (0) 100 (80) 360 (435) Scenkonst (tkr) 40 (0) 50 (70) 0 (80) 100 (100) 60 (0) 0 (0) 250 (250) Totalt beviljat belopp (tkr) 270 (410) 360 (715) 130 (530) 250 (415) 60 (230) 370 (130) (2 430) Stödmottagarnas ekonomi Eftersom projektstödet redovisas löpande infaller redovisningstidpunkter under olika kalenderår. 5 För att ge en mer heltäckande bild av ett redovisningsår görs uppföljningen av stödet utifrån de redovisningar som inkommit 2014, oavsett när stödet beviljats. Detta kommer på sikt möjliggöra jämförelser över tid. Under 2014 inkom 25 redovisningar av beviljat projektstöd. Kulturrådets stöd, på totalt kronor för dessa 25 redovisade projekt, har utgjort 20 procent av projektens sammantagna intäkter vilket är den näst största intäktsposten efter det kommunala stödet på 28 procent. Verksamhetsintäkter och regionala stöd utgör fyra respektive sju procent av intäkterna. Redovisade resultat Inkomna redovisningar under 2014 visar att Kulturrådets stöd bland annat bidragit till genomförandet av 15 kulturfestivaler, sju scenkonstarrangemang, tre konserter, två utställningar, 25 allmänna kulturarrangemang, en filmturné samt två språkutvecklingsprojekt. Sex av de 25 redovisade projekten har barn och unga som främsta målgrupp och ytterligare elva riktar sig delvis till barn och unga. Kommentar Kulturrådet kan konstatera att efterfrågan av medel fortsatt är stor. Flera inkomna ansökningar avser projekt Kulturrådet inte kan prioritera, exempelvis projekt som inte 5 Projektstöd kan beviljas för stöd som löper över årsskiftet och beviljade medel ska redovisas senast två månader efter avslutat projekt. 13(29)

14 har ett uttalat syfte att genom en kulturyttring möta en allmän publik. Andra ansökningar avslås eftersom sökande part inte utgör en nationell minoritetsverksamhet. I vissa fall verkar det vara svårt för bidragssökande att erhålla lokal och regional medfinansiering för nationella minoriteters kulturprojekt, något som i princip är en förutsättning för all konst och kulturverksamhet som idag önskar erhålla statligt stöd. Även framöver kommer myndigheten i bidragsprocessen kommunicera det allmännas ansvar att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige till kommuner och regioner. Stöd till litteratur och kulturtidskrifter Kulturrådet fördelar stöd till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter. För 2015 har kronor fördelats i stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur och kronor i produktionsbidrag till nationella minoriteters kulturtidskrifter. Genom efterhandsstödet till litteratur har kronor fördelats till utgivningen av litteratur på nationella minoritetsspråk. Tillämplig reglering Enligt förordning (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser avses med litteratur: litteratur på originalspråk eller i översättning till svenska språket eller något av de nationella minoritetsspråken som företrädesvis ges ut i Sverige och vänder sig till en allmän publik. Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter. Förordningen slår fast att statsbidrag får ges till den som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art i Sverige av litteratur eller kulturtidskrifter. Samisk utgivare verksam i ett annat nordiskt land kan söka stödet för utgivningsverksamhet i Sverige. Som professionell räknas den utgivare vars titlar finns tillgängliga via till exempel bibliotek, bokhandlare och etablerade distributionskanaler. Professionella utgivare ska ansvara för att den/de titel/titlar som stödet söks för präglas av ett professionellt redaktionellt och textkritiskt granskande arbete samt ansvara för att det finns avtal som reglerar ersättning mellan utgivare/upphovspersoner/rättighetsinnehavare. Av Kulturrådets regleringsbrev för 2015 framgår att anslagspost 3:1 ap.1 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande bland annat ska användas till insatser för att främja utgivning och distribution av nationella minoriteters litteratur och kulturtidskrifter. Med nationella minoriteters litteratur och kulturtidskrifter avses utgivning, i original samt i översättning, till de nationella minoritetsspråken. I uppdraget tar Kulturrådet även 14(29)

15 hänsyn till utgivning på svenska som bedöms vara av särskild betydelse för de nationella minoritetsgruppernas kultur, historia och identitet. Planerad utgivning av litteratur Kulturrådet fördelar sedan den 1 juli 2010 ett stöd till planerad utgivning av litteratur, då förordning 2010:1058 möjliggör fördelningen av ett generellt förhandsstöd till litteratur. Därmed upphörde det tidigare särskilda förhandsstödet till nationella minoriteters litteratur. Sedan 2011 utlyses årligen ett särskilt ansökningstillfälle avseende planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur, utöver ordinarie ansökningstillfälle för planerad utgivning av litteratur. Stöd till planerad utgivning får ges för litteratur inom ett avgränsat område och som bedöms ha särskilt behov av sådant stöd. Nationella minoriteters litteratur är många gånger ett exempel på sådan litteratur. Utgångspunkter för bedömning Stödet till planerad utgivning är främst avsett att komplettera efterhandsstödet till litteratur i syfte att främja en utgivning som präglas av hög kvalitet samt en mångfald och fördjupning i utgivningen av litteratur. Nationella minoriteters litteratur är prioriterad. Bidraget ska vara ett komplement till övrig finansiering. Stöd till planerad utgivning omfattar inte redan utgiven litteratur. Beredning och beslut Ansökningar till det första ansökningstillfället om stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur för 2015 inkom till Kulturrådet den 27/1 24/ Ansökningar till det andra ansökningstillfället om stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur för 2015 inkom till Kulturrådet den 10/9 8/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till nationella minoriteters kultur och litteratur. Gruppen lämnade förslag om beslut efter möte den 27 mars och 20 november Generaldirektören fattade beslut om stöd den 14 april 2015 samt den 1 december ansökningar prövades mot bidrag till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur. Totalt sökt belopp uppgick till kronor. Av dessa avsåg ansökningar om kr läromedel, en typ av utgivning som är undantaget Kulturrådets bidragsgivning till litteratur. 19 ansökningar beviljades sammanlagt kronor i stöd för planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur. Av dessa medel beviljades kronor till projekt med barn och unga som en tydligt utpekad målgrupp. 6 6 Ett riktmärke är att projektet/utgivningen till 40 procent eller mer vänder sig till barn och unga som målgrupp. 15(29)

16 Tabell 4. Beslutade stöd 2015, per minoritetsgrupp Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade ansökningar Sökt belopp (tkr) Beviljat belopp (tkr) Andel beviljat bidrag av sökt belopp Judisk litteratur 2 (1) 2 (1) 100% (100 %) 205 (100) 120 (80) 59% (80 %) Romsk litteratur 3 (10) 3 (7) 100 % (70 %) 183 (1 570) 135 (552) 74 % (35 %) Samisk litteratur 11 (2) 6 (1) 55 % (50 %) (216) 416 (60) 18 % (28 %) Sverigefinsk litteratur 5 (2) 3 (0 60 % (0 %) 238 (120) 130 (0) 55 % (0 %) Tornedalsk litteratur 5 (1) 5 (1) 100 % (100 %) 315 (110) 255 (50) 81 % (45 %) TOTALT 26 (16) 19 (10) 73 % (63 %) (2 116) (742) 32 % (35 %) Redovisade resultat Eftersom stödet till planerad utgivning av litteratur, liksom projektstödet till nationella minoriteters kulturverksamhet, redovisas löpande infaller redovisningstidpunkter under olika kalenderår. 7 För att ge en mer heltäckande bild av ett redovisningsår görs uppföljningen av stödet utifrån de redovisningar som inkommit 2014, oavsett när stödet beviljats. Detta kommer på sikt möjliggöra jämförelser över tid. Under 2014 inkom sju redovisningar av beviljat stöd till utgivning av nationella minoriteters litteratur. Kulturrådets stöd för dessa sju projekt uppgick till sammanlagt kronor. Förlaget Barents Publisher har gett ut totalt åtta titlar på meänkieli, finska och svenska för både barn och vuxna, inklusive en ordbok för meänkieli/ svenska/finska. Redovisningarna visar vidare att projekten resulterat i utgivningen av en romsk sagobok, boken Eisfeldt en surrealistisk familj om resande, två antologier med kåserier och deckarnoveller på finska, en faktabok över sverigefinska författare samt fotoboken Sapmi 2000 som skildrar samiskt liv idag. Kommentar Kulturrådet kan fortsatt konstatera att behovet av professionella utgivare av litteratur på nationella minoritetsspråk är stort, särskilt vad gäller litteratur för barn och unga. Det är av stor vikt att den litteratur som tidigare getts ut också når ut till berörda målgrupper. Utgivare av litteratur på de nationella minoritetsspråken efterfrågar även redaktörsstöd. Kulturrådet fördubblade under 2015 budgeten för stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur jämfört med Det innebär att Kulturrådet kunde fördela kr för planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur I 7 Stöd till planerad utgivning av litteratur kan beviljas för stöd som löper över årsskiftet och beviljade medel ska redovisas senast två månader efter avslutat projekt. 16(29)

17 ansökningar om bidraget är det möjligt att lägga in kostnader för exempelvis redaktörsstöd. Däremot kan inte Kulturrådet, mot bakgrund av årets fördelningar, se att ansökningarna och kvaliteten på dessa möter de medel som finns att fördela. Ansökningarna speglar även ett behov av läromedel för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Något som ligger utanför Kulturrådets uppdrag. Kulturrådet har lyft frågorna med företrädare för nationella minoriteter vid informationsmöte och samråd den 10 september Kulturrådet har även via artikel på Kulturrådets webbplats och i sociala medier informerat om bidraget. Utgivning på de nationella minoritetsspråken, i original samt i översättning, är inte bara kan vara en angelägenhet för de nationella minoritetsförlagen utan även för mer etablerade förlag i samverkan nationella minoritetsaktörer. 8 Efterhandsstöd till litteratur Ansökningar om efterhandsstöd till litteratur inkommer löpande under året. Efterhandsstöd till litteratur innebär att ansökan lämnas för böcker som finns utgivna men inte är äldre än sex månader. Boken ska ha svenskt ISBNnummer som ges av ISBNcentralen vid Kungliga biblioteket eller motsvarande för elektroniska publikationer. Utgångspunkter för bedömning För bedömningen gäller att boken ska vara av god kvalitet, såväl tekniskt som redaktionellt. Till utgångspunkt för bedömningen ligger arbetsgruppernas fastställda kriterier. Stödbeloppet baseras på sidantal. För böcker som på grund av format och färgillustrationer har exceptionellt höga produktionskostnader beräknas stödbeloppet även utifrån de faktiska produktionskostnaderna. Även för litteratur som ges ut i digital form beräknas stödbeloppet med utgångspunkt i produktionskostnader. En tryckt bok som beviljats litteraturstöd får automatiskt också distributionsstöd, vilket innebär att de litteraturstödda titlarna distribueras till samtliga huvudbibliotek. Beredning och beslut Ansökningar om efterhandsstöd bereds av Kulturrådets fyra olika arbetsgrupper för barn och ungdomslitteratur, bildverk och serier, skönlitteratur respektive facklitteratur. Arbetsgrupperna fattar själva beslut om stöd. Under 2015 har det hittills inkommit två ansökningar som avser böcker utgivna helt eller delvis på nationella minoritetsspråk; en barnbok skriven på lulesamiska och en fackbok skriven på meänkieli och svenska. Dessa böcker har beviljats stöd om sammanlagt kronor. 8 ( ) 17(29)

18 Kommentar Även om efterhandsstödet spelar en viktig roll för att främja nationella minoriteters litteratur indikerar bristen på ansökningar att det är få böcker skrivna på minoritetsspråk som kan ges ut utan förhandsstöd. Marknaden för att ge ut sådan litteratur är sannolikt för begränsad för att utgivningen ska klara sig utan förhandsstöd eller andra riktade insatser. Produktionsbidrag till kulturtidskrifter Produktionsbidraget kan sökas för produktions, distributions och marknadsföringskostnader av en kulturtidskrift under ett kalenderår. Stödet kan sökas för utgivning av tidskrifter med en planerad utgivningstakt om minst fyra nummer och som mest 51 nummer per år, eller motsvarande för en elektroniskt utgiven tidskrift. Bidraget ska vara ett komplement till övrig finansiering. Utgångspunkter för bedömning I den totala bidragsfördelningen till kulturtidskrifterna beaktas särskilt utgivning av tidskrifter som ges ut på de nationella minoritetsspråken. Kulturrådet bedömer den enskilda tidskriftens kvalitet i förhållande till övriga sökande kulturtidskrifter. Kvalitetsbedömningen gäller såväl innehåll som teknisk och redaktionell kvalitet. Kulturtidskriften ska vända sig till en vid och öppen krets av mottagare som inte är avgränsad i förväg. Det ska vara möjligt att ta del av tidskriften via prenumeration, lösnummerförsäljning eller motsvarande. Organisationstidskrifter, medlemstidskrifter och liknande måste vända sig till en vidare krets än organisationens medlemmar för att kunna få stöd. Kulturtidskrifter med huvudsaklig lokal prägel prioriteras i regel inte. Beredning och beslut Ansökningar om produktionsbidrag till kulturtidskrifter för 2015 inkom till Kulturrådet den 25/6 27/ Ansökningarna bereddes av Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter. 9 Efter att gruppen lämnat förslag fattade generaldirektören beslut om stöd för 2015 den 12 januari Av 114 inkomna ansökningar avsåg sju stycken utgivning av nationella minoriteters kulturtidskrifter, vars sökta belopp sammantaget uppgick till kronor. Sex ansökningar beviljades sammantaget kronor i stöd. 9 Referensgruppen utgjordes 2014 av författaren Henrik Berggren, forskaren Linda Fagerström (ordförande), författaren Rasmus Fleischer, bibliotekarien Lena Grönlund, skribenten Magnus Halldin, författaren Lawen Mohtadi samt journalisten Malin Palmqvist. 18(29)

19 Tabell 5. Ansökningar och fördelade produktionsbidrag 2015 (2014), per minoritetsgrupp Judiska tidskrifter Romska tidskrifter Samiska tidskrifter Sverigefinska tidskrifter Tornedalska tidskrifter Flera/samtliga TOTALT Antal ansökningar 1 (1) 1 (3) 1 (1) 2 (2) 2 (2) (1) 7 (10) Antal beviljade ansökningar 1 (1) 1 (3) 1 (1) 1 (1) 2 (2) (0) 6 (8) Andel beviljade ansökningar 100 % (100 %) 100 % (100 %) 100 % (100 %) 50 % (50 %) 100 % (100 %) (0 %) 86 % (80 %) Sökt belopp (tkr) 250 (250) 806 (1 148) 100 (250) 300 (300) 180 (270) (237) (2 455) Beviljat belopp (tkr) 225 (225) 200 (275) 50 (125) 100 (100) 75 (125) (0) 650 (850) Andel beviljat bidrag av sökt belopp 90 % (90 %) 25 % (24 %) 50 % (50 %) 33 % (33 %) 42 % (46 %) (0 %) 40 % (35 %) Redovisade resultat Redovisningar av 2014 års produktionsbidrag inkom den 1 april För 2014 mottog 8 nationella minoriteters kulturtidskrifter medel på totalt kronor från Kulturrådet. 6 av dessa gavs ut helt eller delvis på ett nationellt minoritetsspråk. Dessa 8 tidskrifter utkom tillsammans med 34 nummer. Den totala årsupplagan uppgick till exemplar och 191 elektroniskt publicerade artiklar. Tabell 6. Redovisade resultat för 2014 Antal utgåvor Upplaga per utgåva Årsupplaga Antal eartiklar 10 Antal eläsare per månad 11 É Romani Glinda Judisk krönika i.u. Le Romané Nevimata Liekki Meänmaa METavisi i.u. Nuorat Romani E Journal TOTALT Antalet elektroniskt publicerade artiklar 11 Antal unika besökare per månad 19(29)

20 Kommentar Kulturrådet konstaterar att stödet fyller en viktig funktion och bidrar till en omfattande utgivning. Även om nationella minoriteters kulturtidskrifter utgör en rimlig andel av samtliga sökande noteras att information om stödet behöver nå ut till nya potentiella utgivare av sådana kulturtidskrifter. Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen innebär att Kulturrådet fattar beslut om ett samlat bidrag till respektive län som landstinget/regionen sedan fördelar. Till skillnad från tidigare system anger regeringen inte längre vilka institutioner/verksamheter som ska motta bidrag och Kulturrådet beslutar inte om nivån på bidrag till respektive verksamhet. Modellen regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Ändamålet med fördelningen av statsbidraget är enligt 4 att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt att ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Av 8 framgår att landstinget/regionen ansvarar för bidragsgivning som främjar en god tillgång för länets invånare till: 1. professionell teater, dans och musikverksamhet, 2. museiverksamhet, 3. biblioteksverksamhet och läs och litteraturfrämjande verksamhet, 4. konst och kulturfrämjande verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Av 6 framgår att landstinget/regionen för att få fördela statsbidraget måste upprätta en regional kulturplan. Med kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget/regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Kulturplanen ska tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Kulturplanen utgör underlag för Kulturrådets beslut om fördelning av bidrag. Vid fördelningen bedömer Kulturrådet hur landstingen beaktar frågor om tillgänglighet, insatser för barn och unga, jämställdhet, hbtq, mångfald i kulturutbudet och insatser för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Av Kulturrådets regleringsbrev för 2015 framgår att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. Även vid bidragsgivning till Stockholms län (som inte omfattas av modellen) ska dessa frågor uppmärksammas. 20(29)

21 Frågorna tas upp i de dialoger som Kulturrådet kontinuerligt har med länen under året. Under våren 2015 har Kulturrådet särskilt fokuserat på att ge återkoppling till de län som tagit fram nya kulturplaner. I återkopplingen har Kulturrådet lyft vad man i kulturplanerna ser som positivt och vad som kan utvecklas i förhållande till frågan om de nationella minoriteternas kultur. Därtill har frågan om främjandet av nationella minoriteters kultur inom modellen under 2015 varit uppe i samråd med de nationella minoriteterna, vilket beskrivs under rubriken Samråd nedan. Kulturplanerna inför 2015 Samtliga län utom Stockholm är med i modellen. Nio landsting/regioner kom in med nya kulturplaner för perioden /2018. Övriga landsting/regioner lämnade i varierande omfattning in revideringar och kompletteringar av gällande planer. Hur frågan om de nationella minoriteternas kultur lyfts varierar mellan kulturplanerna. Majoriteten av landstingen/regionerna utvecklar arbetet på området genom att ta fram strategier, genomföra kartläggning samt utveckla samrådsförfaranden. Ett antal landsting/regioner som ingår i något eller flera av förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli beskriver att de planerar insatser och samråd för de specifika språkgrupperna. Något som framkommit under de samråd som hållits tillsammans med företrädare för nationella minoriteter och Kulturrådet (se även Samråd) är att företrädare för de nationella minoriteterna anser att samråden inom kultursamverkansmodellen ännu inte fungerar tillfredställande på lokal och regional nivå och att det skulle behövas riktlinjer. För att delaktighet ska uppnås anser man det också viktigt att företrädare för nationella minoriteter får vara remissinstanser för de kulturplaner som tas fram. Kulturrådet har sedan 2012 i beslut om medel inom ramen för modellen särskilt lyft att man avser följa hur regionerna utvecklar sitt arbete kring frågan om de nationella minoriteternas kultur. Kulturrådet kan konstatera att landstingen/regionerna kommit olika långt i sitt arbete för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur, men att det går framåt. Frågan lyfts i betydligt högre utsträckning i dag än tidigare och på regional nivå ökar både kompetensen kring och intresset för frågor som rör nationella minoriteter. Kulturrådets styrelse fattade beslut om fördelning av verksamhetsbidrag till regioner och landsting den 29 januari Vid samma möte beslutades också om bidrag till de regionala institutionerna i Stockholms län. Besluten omfattade totalt kronor, vilket är en minskning med ca 1,5 % jämfört med Skälet till minskningen är att anslaget till regional kulturverksamhet minskades. I samband med vårändringsbudgeten återfördes en del av minskningen på anslaget (15 miljoner kronor), en summa som Kulturrådet fördelade som verksamhetsbidrag vid halvårsskiftet. 21(29)

22 Uppföljning av 2014 års verksamhet För uppföljningen av 2014 ställdes för första gången en särskild fråga om hur region/landsting och de kulturverksamheter som finansieras inom kultursamverkansmodellen främjat och synliggjort de nationella minoriteternas kultur. I det kvalitativa formulär som regionerna besvarat framgår att frågan avser såväl samråd som strategiskt arbete och specifika insatser. Kulturrådet kommer därigenom årligen att kunna följa regionernas arbete med frågan inom kultursamverkansmodellen. Fem regioner beskriver att samråd med företrädare för nationella minoriteter skett under året, eller sker kontinuerligt. 12 I en av de fem regionerna sker samråd endast med den sverigefinska minoriteten. Alla regioner/landsting som beskriver samråd med nationella minoriteter finns inom de olika förvaltningsområdena. I många regioners redovisningar saknas dock beskrivningar av insatser på regional övergripande nivå. Värt att lyfta fram är att Region Halland i sina avtal och överenskommelser med regionala kulturinstitutioner lyft in frågan om nationella minoriteters kultur som utvecklingsmål. På både övergripande nivå och för enskilda verksamheter beskrivs kompetensutveckling om nationella minoriteters kultur och minoritetslagstiftning. Alla regioner utom en redovisar att de regionala kulturverksamheterna främjat någon av de nationella minoriteternas kultur. Omfattningen på arbetet är väldigt varierande. Den romska kulturen främjades i de flesta av regionerna, framförallt inom museiområdet. Den samiska kulturen har enligt redovisningarna främjats i de regioner som ligger inom förvaltningsområdena för samiska, men även i många andra regioner och inom flera konst och kulturområden. Den sverigefinska minoriteten främjades främst i regioner inom förvaltningsområdena för finska och i första hand genom finskspråkig teater. För tornedalsk och judisk kultur ger regionerna endast ett fåtal beskrivningar. Under året publicerades resultaten från den enkätundersökning om hur statliga och regionala kulturaktörer samt fria grupper med statligt verksamhetsstöd främjat nationella minoriteterns kultur. 13 Det är första gången Kulturrådet gjort en sådan kartläggning och svaren avser kulturverksamheters främjande av nationella minoriteters kultur under år Av de regionala aktörer som besvarat enkäten uppgav 47 procent att de under 2013 främjat eller synliggjort minst en nationell minoritets kultur och kulturarv. Utvecklingsprojekt Anslaget 1:6 för stöd till regional kulturverksamhet, genom vilket stöd till regionerna fördelas, ger även Kulturrådet möjligheten att bidra till strategiska satsningar genom att fördela utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet. 12 Motsvarande siffra föregående år var nio, vilket med största sannolikhet beror på olika insamlingsmetod. Uppföljning av år 2013 gjordes genom särskild enkät med specifik fråga om samråd. 13 Kulturverksamheters främjande av nationella minoriteters kultur, Kulturrådet, 2015, bifogas till denna redovisning. 22(29)

23 Stödet kan sökas av kulturinstitutioner med regionala uppdrag och bidrag kan ges till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse, exempelvis projekt som är metodutvecklande eller projekt som kan utveckla den nationella infrastrukturen inom kulturområdet. Mellan åren har Kulturrådet årligen tillförts 25 miljoner kronor extra att fördela till regionala utvecklingsprojekt. Eftersom dessa extra medel inte tillförts 2015 har Kulturrådet detta år kunnat fördela 25 miljoner kronor, hälften av de medel som fördelats åren Stödet har under 2015 kunnat sökas vid ett tillfälle. Ansökningar inkom till Kulturrådet den 24/2 24/ Ansökningarna bereddes på Kulturrådet och generaldirektören fattade beslut om stöd den 18 maj Under 2015 inkom sammanlagt 123 ansökningar om regionalt utvecklingsbidrag. 12 av dessa avsåg projekt med huvudsyftet att främja nationella minoriteters kultur. Elva av dessa beviljades sammanlagt 3 miljoner kronor i stöd. Fyra av dessa hade en minoritetskulturaktör som sökande part; Romska kulturcentret i Malmö, Sverigefinländarnas arkiv, Såhkie Umeå Sameförening och Tornedalsteatern. Därutöver beviljades tre projekt som delvis syftat till att främja samisk kultur och kulturarv sammanlagt 1,1 miljoner kronor. Tabellen nedan omfattar de 12 ansökningar som huvudsakligen syftat till att främja nationella minoriteters kultur och kulturarv. Tabell 7. Ansökningar och fördelade utvecklingsbidrag 2015 (2014), per minoritetsgrupp Judisk kultur Romsk kultur Samisk kultur Sverigefinsk kultur Tornedalsk kultur Flera TOTALT Antal ansökningar () 4 (5) 3 (3) 1 (2) (1) 4 (3) 12 (14) Antal beviljade ansökningar () 4 (5) 2 (3) 1 (1) (1) 4 (2) 11 (12) Andel beviljade ansökningar () 100 % (100 %) 66 % (100 %) 100 % (50 %) (100 %) 100 % (66 %) 92 % (86 %) Sökt belopp (tkr) () (1 611) (1 418) 250 (1 305) (1 200) (2 450) (7 984) Beviljat belopp (tkr) () 690 (1 165) 500 (900) 200 (200) (350) (700) (3 315) Andel beviljat bidrag av sökt belopp () 64 % (72 %) 31 % (63 %) 80 % (15 %) (29 %) 54 % (29 %) 51 % (42 %) 23(29)

24 Kommentar Sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 har utvecklingen mot ökad kunskap om och intresse för nationella minoriteters kultur gått framåt i regionerna. Kulturrådets bedömning är fortsatt att kultursamverkansmodellen är ett bra verktyg för att öka kunskapen om minoritetspolitiken och det allmännas ansvar i frågan. Genom arbetet inom modellen främjar Kulturrådet de nationella minoriteternas möjligheter att få ett större inflytande över den lokala och regionala kulturpolitiken. Mot denna bakgrund har Kulturrådet liksom föregående år även i budgetunderlaget för framhållit vikten av att de nationella minoritetsföreträdarna ges förutsättningar att möta det allmännas ökade kunskap om och intresse för att arbeta i enlighet med minoritetslagstiftningen. En framgångsrik nationell minoritetspolitik förutsätter starka nationella minoritetsaktörer. Övriga stödformer Utöver ovan beskrivna stödformer fördelar Kulturrådet medel genom flera andra stödformer riktade till kulturyttringar såsom teater, dans, musik och bild och formområdet. Stöd har år 2015 fördelats till kulturverksamhet med bäring på nationella minoriteters kultur inom flera av dessa stödformer. Svårigheten här är att avgöra vad som utgör nationella minoriteters kultur. Minoritetspolitiken bygger på en självidentifikationsprincip; det är inte det allmännas roll att definiera vad som utgör exempelvis samisk eller romsk kultur. Det är heller inte något som låter sig göras utan att riskera att medföra en statisk kultursyn. Kulturrådets utgångspunkt är att kulturer är föränderliga och stadda i ständig förändring. Därtill är det många gånger svårt att avgöra hur stor del av en verksamhet eller ett projekt som kan bedömas ha bäring på nationella minoriteters kultur. Mot den bakgrunden kan Kulturrådet inte lämna en fullständig bild av hur nationella minoriteters kultur främjas genom bidragsgivning. Nedan redovisas ett urval av ansökningar med bäring på nationella minoriteters kultur som beviljats medel genom övriga stödformer. De verksamheter som redogörs för nedan lyfts fram utifrån att sökande själv definierat verksamheterna som ett uttryck för en nationell minoritets kultur, att medverkande kulturskapare själva definierat sig som en minoritetsaktör eller att ett nationellt minoritetsspråk används. Samtidigt har varje verksamhet bedömts var för sig. För 2015 har Sverigefinska Riksförbundet, liksom föregående år, genom stöd till centrala amatörkulturorganisationer tilldelats ett verksamhetsbidrag på kronor för amatörteaterverksamhet. Kulturrådet har för 2015 genom bidraget till läs och litteraturfrämjande insatser fördelat kronor till Finlandsinstitutet för genomförandet av läsfrämjande insatser 24(29)

25 för den sverigefinska minoriteten. Dessutom har Korpilombolo kulturförening tilldelats kronor för det litterära programmet under European Festival of the Night. Genom bidrag till samverkan med komponister beviljar Kulturrådet stöd för produktion av nya verk. Genom stödet har Tornedalsteatern beviljats kronor för att skapa musik till projektet Malmens väg (arbetsnamn). Norrbotten Big Band har beviljats kronor för att skapa musik framförd på finska, meänkieli, samiska, svenska och norska. Bidrag till musikarrangörer kan sökas för konsertverksamhet med professionella artister och yrkesverksamma fria musikgrupper. En romsk musikfestival har beviljats verksamhetsbidrag om kronor för år Dessutom har projektbidrag om kronor fördelats till genomförandet av en nationell turné med den romskrumänska gruppen Taraf De Haidouk samt kronor till genomförandet av en musikfestival med fokus på klezmermusik. Genom turnébidrag till fria musikgrupper har jiddischbandet Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye beviljats kronor för genomförandet av en internationell turné. Verksamhetsbidrag till fria musikgrupper fördelas i slutet av oktober. Sju ansökningar med bäring på nationella minoriteters kultur har inkommit. Genom projektbidrag till fria aktörer inom scenkonst har stöd om kronor fördelats till ett scenkonstprojekt baserat på den tyskromske boxaren Johann Trollmans öde, mördad i ett tyskt koncentrationsläger år Föreställningen kommer framföras delvis på romani chib. Skapande skola handlar om att öka barns och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur och att få skapa tillsammans med professionella konstnärer inom olika konstområden. Stöd har under 2015 fördelats till ett antal kommuner i Norrbotten för projekt där elever ska möta framförallt samisk och tornedalsk kultur. Bland annat har Övertorneå kommun beviljats kronor för att arbeta med Tornedalsteatern samt arrangera en kulturvecka med minoritetsspråksfokus. Kulturhuvudstadsåret Umeå var tillsammans med Riga Europas kulturhuvudstad I sin ansökan till Europeiska kommissionen beskrev Umeå hur ett samiskt perspektiv skulle lyftas och integreras under kulturhuvudstadsåret. Regeringen anslog 75 miljoner kronor för genomförande av Umeå Europas Kulturhuvudstad 2014, medel som utbetalades av Kulturrådets efter det att Umeå 2014 kom in med en plan över hur de statliga medlen skulle användas. Av den inkomna planen framgick att flera av programpunkterna hade samisk anknytning. Ett samiskt konstnärligt råd hade vidare knutits till organisationen och kulturprogrammet för året var uppdelat efter de samiska årstiderna. 25(29)