Detaljplan för del av Landvetter 3:178 Airport City, del 3, Logistik i Härryda kommun

Transkript

1 Samrådshandling November 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Landvetter 3:178 Airport City, del 3, Logistik i Härryda kommun Samrådshandlingar: Plankarta med bestämmelser och genomförandebeskrivning Illustrationskarta Planbeskrivning Preliminär fastighetsförteckning Bilagor: Dagvattenutredning, Ramböll AB Gatuprojektering, ÅF Infrastructure AB Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB 1(28)

2 Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanen upprättas genom enkelt planförfarande. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Swedavia AB, Flygplatsfastigheter i Landvetter AB och Härryda kommun har samarbetat kring utveckling av området vid Flygplatsmotet och längs Flygplatsvägen. Ett planprogram har tagits fram tillsammans med en framtidsvision för Airport City med utveckling av handel, kontor, kultur, verksamheter och logistik. Detaljplanen tas fram med syfte att uppfylla ambitionerna i programmet och framtidsvisionen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Illustrationskarta över planområdet. 2(28)

3 PLANDATA Läge och avgränsning Planområdet ligger i anslutning till Flygplatsmotet på den västra sidan av Flygplatsvägen och söder om riksväg 40. Planen avgränsas av Flygplatsvägen i öster och av riksväg 40 i norr. RV 40 Mot Göteborg Planområde Mot Borås Flygplatsvägen Göteborg Landvetter Airport Orienteringskarta med planområdets läge i anslutning till riksväg 40 och Flygplatsvägen. Areal Planområdets areal är cirka 27 hektar (ha), varav cirka 22 ha avses för nya verksamheter för lager, logistik, industri och kontor. Markägare Planområdet består av fastigheten del av Landvetter 3:178 som ägs Swedavia AB. Logistic 1 Landvetter AB, som är ett dotterbolag inom Swedavia koncernen, har tecknat avtal om köp och fastighetsreglering för huvuddelen av planområdet. Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Det pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket kring ett övertagande om väghållaransvar för Flygplatsvägen. 3(28)

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun ÖP 2012 I Härryda kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är planområdet markerat som utbyggnadsområde för verksamheter på kort sikt, vilket innebär att området planeras att byggas ut inom 10 år. Planområde Utdrag ur kommunens översiktsplan, ÖP2012, markanvändningskarta för flygplatsområdet. Gällande detaljplaner För den största delen av området gäller detaljplan S-42, fastställd Området kring flygplatsmotet är planlagt för gatutrafikändamål samt för luftfartsändamål som inte får bebyggas. Detaljplan P189, för logistikverksamhet, som vann laga kraft angränsar till planområdet i söder. Detaljplan P223, för trafikantservice, som vann laga kraft angränsar till planområdet i öster. En generalplan som omfattar planområdet fastställdes I samband med att plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft 1987 övergick fastställda generalplaner till att bli områdesbestämmelser. Planområde Utdrag ur plan S-42. 4(28)

5 Program samt tekniska utredningar Ett program för Airport City har upprättats av sektorn för samhällsbyggnad. I programmet redovisas aktuellt planområdet som utbyggnadsområde för Logistik, kontor och verksamheter. Kommunstyrelsen godkände planprogrammet Den övergripande idén kring planprogrammet baseras på Härryda kommuns, Flygplatsfastigheters i Landvetter och Swedavias gemensamma framtidsvision om Airport City en arena för utveckling av logistik, handel, upplevelse och kultur, kontor, verksamheter, hotell och konferens. Vy över Airport City från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen. (illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder) Denna mångfald av olika verksamheter lokaliserade i det strategiska läget nära Göteborg Landvetter Airport förväntas generera affärsmässiga synergier och stärka såväl kommunal och regional tillväxt som internationell anknytning. Området har en stor folkgenomströmning sex miljoner resenärer och besökande passerar flygplatsen varje år. Långsiktiga prognoser på utökad flygtrafik i takt med regionens utveckling vittnar om att även genomströmningen av människor på sikt kommer att öka. Inom området finns god marktillgång för flexibel användning och utveckling över tid. Målet är att utveckla Airport City till en attraktiv destination för många ändamål - arbete, service, möten, upplevelser, shopping, resor - och en självklar mötesplats och arbetsplats för en bred målgrupp av människor. I utvecklingsarbetet av Airport City avses stor vikt läggas vid hållbarhetsaspekter som att ge plats för nya miljötekniska innovationer, främja energieffektivt byggande och en medveten utveckling av områdets gröna miljöer. 5(28)

6 Planområdet består av programmets delområde Centrum som utgörs av en större logistikdel och en mindre verksamhets- och kontorsdel. Kontorsområdena är placerade mer eller mindre synliga från riksväg 40 och Flygplatsvägen. Närmast Flygplatsmotet finns ett mycket väl exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad. Planområde Programkartan visar huvudsaklig markanvändning inom respektive delområde I samband med programarbetet har ett flertal tekniska utredningar tagits fram, bland annat för att kunna bedöma programförslagets konsekvenser. Utredningarna utgör bilagor till programmet. Nedan redovisas dessa: - Trafikutredning (WSP) - Trafikbullerutredning; väg- och flygbuller (WSP) - Kollektivtrafikutredning (WSP) - Regional påverkan avseende handel (WSP) - Regional påverkan avseende logistik (WSP) - Utsläpp (av föroreningar) till luft (WSP) - Utsläpp (av föroreningar) till vatten (WSP) - Dagvattenutredning inklusive hydrogeologi (ÅF) - Limnologisk utredning - Naturvårdsutlåtande Dammtjärnarna (Naturcentrum) - Geoteknisk utredning (ÅF) - Naturinventering (Härryda kommun) - Kompletterande naturinventering av dammtjärnarna (Naturcentrum) 6(28)

7 - Arkeologisk utredning (Länsmuseet) - Terränganalys (Arkitekterna Krook & Tjäder) - Kvalitativ riskanalys (WSP) - Flygsäkerhet (Swedavia Konsult) - Fågel- och viltutredning (Sturnus) - Vindanalys (Ramböll Sverige AB) utredningsarbete pågår, kompletteras under samrådstiden - Miljökonsekvensanalys Andra bakgrunds- och underlagsmaterial för programmet är: - STRAIR, Framtidsvision för Landvetter flygplats (SWECO 2007) - Masterplan för Göteborg Landvetter Airport (Luftfartsverket ) - Handelsutredning Landvetter flygplats (Jones Lang Lasalle ) I samband med aktuell detaljplan har följande utredningar tagits fram: Dagvattenutredning, Ramböll AB ( ) PM - Trafikplats söder om Rv40, ÅF Infrastructure AB ( ) Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB ( ) Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB ( ) Strandskydd Planområdet berörs inte av något strandskydd. Riksintressen Planområdet berörs av flera riksintressen. Göteborg Landvetter Airport Flygplatsen tillhör det nationella basutbudet av flygplatser. Därmed är flygplatsen enligt riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. (ur Trafikverkets riksintressetabell) Riksintresset för Göteborg Landvetter Airport omfattar i förslaget endast själva flygplatsen. För att säkerställa att utnyttjandet av flygplatsen inte påtagligt kommer att försvåras ska utöver riksintresseområdet även så kallade influensområden skyddas. 7(28)

8 Riksväg 40 och väg 546 Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Delen mellan Göteborg och Jönköping ingår även i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN- T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Riksväg 40 är en viktig tvärförbindelse i Götaland som förbinder norra Kalmar län med Jönköpingsregionen och västra Sverige. Väg 546 förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse då den utgör anslutning (från riksväg 40) till en flygplats av riksintresse. (ur Trafikverkets riksintressetabell) Totalförsvaret I vissa fall kan riksintresset för totalförsvarets militära del redovisas öppet i kommunens översiktsplan, i andra fall inte. I Härryda kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. De områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. 8(28)

9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Topografi och vegetation En naturinventering (Härryda kommun) och en limnologisk utredning med naturvårdsutåtande gällande Dammetjärnarna (Naturcentrum) har gjorts i samband med planprogrammet. Marken utgörs av i huvudsak av naturmark (skogsmark, hyggen och våtmarker). Marken inom området är kuperad med marknivåer från +172 i sydvästra delen till +140 i norra delen av området. Planområdet består till största delar av ett barrskogsområde med främst tall och gran samt enstaka enar i kanterna. Stora delar av skogen är gallrad eller slutavverkad. Två större bestånd i nordöst uppnår en ålder på ungefär 95 år med ett intilliggande 55-årigt barrskogsbestånd. Förutom ett mindre delområde i söder med 65 åriga barrträd ligger trädåldern på under 35 år (Swedavias skogsbruksplan). På de öppna markytorna växer ett stort inslag av björk. I den centrala delen av planområdet finns en långsmal mosse som omges av barrskog av varierad ålder. Pors, ljung, blåbär och lingon dominerar markskiktet och bitvis finns inslag av bredkaveldun och hjortron. I det södra delområdet växer även vass. Markskiktet i övrigt domineras av markmossor, ljung, blåbär och lingon. I fuktigare delar växer mycket pors. Inslag av hjortron finns liksom flera revlummerbestånd (F) i de norra delarna av området. Enstaka enar vittnar om att marken tidigare varit öppen. Marken är bitvis blockrik med flera stora flyttblock. I norr går ett viltstängsel längs motorvägen och genom området söderut går en kraftledningsgata. Bedömning Enligt den naturinventering som utförts i programarbetet är området starkt påverkat av skogsbruk och saknar höga naturvärden. Fågelfotsmossa som i rödlistan klassats som sårbar (VU) upptäcktes i området 1921, men har vid återbesök 1989 av T. Hallingbäck ej påträffats (Artskiktet). Våtmarken är viktigt för hydrologin i omgivningen. Stora och Lilla Dammtjärn Limnologin i dammarna utreddes i samband med planprogrammet 2009 och kompletterades inför detaljplanen med en inventering och ett naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna (2012). Öster om planområdet ligger Lilla Dammtjärnen som ingår i ett myrkomplex tillsammans med Stora Dammtjärnen. Tjärnarna binds samman av en bäck som rinner i nordvästlig riktning. Vattensystemet utgör fina grodvatten. Lilla Dammtjärnen omges av enstaka enar och i vattnet finns bland annat näckrosor. Nordväst om tjärnen växer revlummer. Lilla Dammtjärnen och Stora Dammtjärnen utgörs av miljöer som är relativt vanliga i regionen och främst allmänt förekommande arter har noterats inom alla undersökta organismgrupper. Provfiske (Morin 2011) indikerar att Lilla Dammtjärnen, med sin fiskfattiga miljö, har potential att hysa vissa arter som är känsliga för konkurrens eller predation av fisk. Inventering av groddjur (bilaga 1) visar också på förekomst av mindre 9(28)

10 vattensalamander i Lilla Dammtjärnen men inte i Stora Dammtjärnen. Bottenfaunasamhället verkar i övrigt inte skilja sig så mycket åt mellan tjärnarna. Groddjursinventering i Stora och Lilla Dammtjärnen visar att åkergroda förekommer relativt talrikt i båda tjärnarna. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningen där den finns listad i bilaga 1 med beteckningen N. Detta innebär att den omfattas av bestämmelser om fridlysning och, enligt EU:s habitatdirektiv, kräver noggrant skydd. Ingen större vattensalamander observerades vid inventeringen och det bedöms inte sannolikt att någon av tjärnarna utgör reproduktionslokal för arten. Resultat av inventeringar av växter kring de två dammarna visar på en artsammansättning typisk för västsvenska tjärnar med omgivande fattigkärr. Inga hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta växter eller mossor har observerats. Inventering av adulta trollsländor samt håvning av larver visar också på en artsammansättning som är typisk för miljön. Inga trollsländor noterades som är särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta. Dykarskalbaggar har eftersökts särskilt med fällor enligt vedertagen metodik. Flest arter noterades i Lilla Dammtjärnen. Inga särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta arter observerades dock vid inventeringen. Även om inga särskilt hänsynskrävande arter observerades har tjärnarna ett naturvärde. Både små och stora vattensamlingar bidrar till habitatvariation på landskapsnivå och möjliggör på så vis för en rikare biologisk mångfald regionalt. Om man vid eventuell exploatering kan bibehålla en hög grad av naturlighet med avseende på vegetation, vattenkvalitet och hydrologi i och runt tjärnarna kan dessa även fortsättningsvis hysa dessa landskapsmässiga värden. Eftersom att flödet från exploateringsområdet inte föreslås att öka med den föreslagna dagvattenhanteringen (se dagvattenhantering sid 19-20) bedöms inte ett genomförande påverka djurlivet i dammarna negativt. Mark Geoteknik En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts i programskedet ÅF Inför detaljplanen har ett PM beträffande bergtekniska/geotekniska förhållanden samt en markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) tagits fram av Norconsult AB Aktuellt planområde kan i huvudsak delas in i fastmarksområden och torvområden. Torv och fastmarksområdenas ungefärliga utbredning framgår av ritning i Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR). Fastmarksområden Enligt utförda undersökningar består de naturliga jordlagren (där inte ytligt berg förekommer) överst i huvudsak av organisk jord (mulljord, torv mm) till mellan cirka (28)

11 meter. Under den organiska jorden följer sedan friktionsjord till som mest cirka 2 meters djup. Här förekommer också berg i dagen, för ungefärliga lägen på hällar, se karta över fördelningen av berghällar Inom planområdet på sid 12. Den organiska jorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA och friktionsjorden bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan cirka 0-2 meter. Torvområden Inom torvområdena består de naturliga jordlagren från markytan överst i huvudsak av svart mellantorv till som mest cirka 6 m djup. Hög- och lågförmultnad torv kan även förekomma. Torvens vattenkvot varierar mellan cirka %. Under torven följer sedan friktionsjord bestående i huvudsak av silt med inslag av gyttja och sand till som mest cirka 7 meters djup. Den organiska jorden (mulljord, torv) bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Friktionsjorden under torven bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 (silt). Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan cirka 1-7 meter. Stabilitet Eftersom planområdet i huvudsak utgörs av fastmark samt att där torv förekommer är markytan flackare än 1:10 så anses stabiliteten i området vara tillfredställande för nuvarande och framtida förhållanden. Bergteknisk bedömning Inom planområdet kommer det att uppstå bergskärningar vid schaktning på relativt få platser. Det är endast i den större sydvästliga höjdryggen, där det planeras schaktning för logistik/lager i två terrasser, som det skulle uppstå två skärningar med mer betydande höjder på upp till 10 meter. I övrigt kommer endast smärre skärningar upp till någon enstaka meter att uppstå. Den skärning som skulle uppstå mellan terrasserna skulle ha en längsriktning i nordvästlig-sydostlig riktning, vetta mot nordost och ha en ungefärlig totallängd på cirka 300 meter. Orientering skulle därmed vara i det närmaste parallell med gnejsighetens strykningsriktning och därmed vara optimal ur stabilitetssynpunkt. Det bekräftas även av de bergslänter som är belägna i den nordostligaste delen av det aktuella området, längs avfarten från väg 40. Den andra stora skärningen som skulle uppstå är i det närmaste vinkelrät mot den större sydvästra höjdryggens utsträckning. Den kommer därmed att bli mer eller mindre parallell med sprickgrupp 3. Inte heller denna skärningsriktning är ofördelaktig ur stabilitetssynpunkt. Den minst fördelaktiga skärningsriktningen med avseende på sprickorienteringarna och bergartens gnejsighet är en skärning med nordvästlig-sydostlig längdsträckning som 11(28)

12 vetter mot sydväst. Den största, och i princip enda, existerande bergskärningen i området har denna orientering. Den är nyligen schaktad och längs vissa partier avsläntad med skrotsten. Skärningen är genomgående oförstärkt och det föreligger ingen risk för blockutfall. Enligt planen kommer denna skärning sannolikt att schaktas bort till förmån för en väg till den övre terrassytan. Fördelningen av berghällar Inom planområdet. Planerade bergschakt av betydelse har markerats som rödstreckade linjer. Rekommenderade åtgärder Alla befintliga slänter och skärningar i det aktuella området bedöms vara stabila och är varken i behov av skrotning eller av förstärkningsåtgärder. De bergschakt som planeras enligt den preliminära exploateringsplanen kommer sannolikt inte att medföra några stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än skrotning, men besiktning av bergsakkunnig skall ändå ske efter sprängning och bergrensning (skrotning). 12(28)

13 Alla planerade bergskärningar skall efter sprängning rensas från lösa block och stenar i enlighet med bergrensningsklass 2A i AMA Anläggnings 10 (Tabell CBC/4): Borttagning av löst berg med bergsskopa, därefter efterskrotning med skrotspett. Efter rensning ska behovet av bultning eller annan typ av stabilitetshöjande förstärkning bedömas. Detta säkerställs med en planbestämmelse kopplat till plankartan. Innan grundläggning på berg sker skall den avsprängda bergytan och förhållandena i anslutning till denna besiktigas av bergsakkunnig. Inom planområdet förekommer ganska stora områden med organisk jord (t.ex. torv mm), speciellt inom låglänta partier. Där anläggningar, gator mm skall uppföras inom dessa områden kommer det därför bli aktuellt med urgrävning av denna organiska jord för att undvika problem med sättningar mm. Vid byggnation skall det beaktas att jordlagren kan vara silthaltiga och därmed flytbenägna och tjälfarliga. Radon Inom aktuellt planområde förekommer ytligt berg. Dessa områden har undersökts med avseende på gammastrålning. Syftet med undersökningen har varit att bedöma risken för radon från berggrunden. Följande mätningar har utförts: Gammastrålning från berg i eller nära dagen uppmättes med hjälp av en gammascintillometer av typen RS-111 med kristall av natriumjodid (NaI). Undersökningen utfördes i oktober 2012 och uppmätta värden varierade mellan 0,05-0,11 μsv/h. Radonklassificering baseras på följande rekommenderade intervaller för uppmätta halter av gammastrålning från berg: Lågradonmark < 0,08 μsv/h Normalradonmark 0,08-0,20 μsv/h Högradonmark > 0,20 μsv/h Rekommendationer Området kan utifrån utförda mätningar över ytligt berg klassificeras som normalradonmark. Byggnader ska därför utföras radonskyddande för fallet normalradonmark. Detta innebär att väggar och golv i källare samt bottenplattor i källarlösa hus skall göras täta och att speciell omsorg skall vidtas för att säkerställa lufttäta rör- och kabelgenomföringar i byggnadsdelar på mark. Vid byggnation kan det även komma strålning från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Fyllnadsmassor med klassificeringen högradonmark är direkt olämpliga att använda som uppfyllnad under eller i anslutning till planerade byggnader. Fornlämningar En arkeologisk utredning har gjorts i samband med programarbetet. Utredningen fastställer att det inte finns något behov för fortsatt utredning inom planområdet. 13(28)

14 Bebyggelse Befintlig bebyggelse Området är i dagsläget obebyggt. Den närmsta befintliga bebyggelsen är en kontorsoch logistikbyggnad som angränsar till planområdet i söder. Närmste bostadsfastighet ligger cirka 700 meter nordost om planområdet. Verksamheter Detaljplanen föreslår ett större område för lager, logistik, industri och kontor på cirka 16 hektar samt ett område på cirka 6 hektar utmed väg 40 och Flygplatsvägen för kontor och verksamheter. Närmast Flygplatsmotet och Flygplatsvägen finns ett mycket väl exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad. Vy över planområde från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen. (illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder) Grundläggning Grundläggning av byggnader bedöms preliminärt kunna utföras med platta på mark. Detta bör dock studeras vidare i samband med detaljprojektering. Placering och gestaltning Byggnadsvolymer, fasadutformning och skyltstättning ska utformas med särskild hänsyn till områdets exponerade läge vid Flygplatsvägen och väg 40. Upplag och parkering får inte anordnas närmast väg 40 och Flygplatsvägen. Gestaltningsprinciper för området kommer att studeras noggrannare och redovisas i samband med granskningsförfarandet. Reklamskyltar och andra reklamanordningar inom kvartersmark ska ha tydlig koppling till byggnadens pågående verksamhet. Skyltar på byggnaders fastad får inte stick upp ovanför takfoten. Alla skyltar kräver bygglov. Av flygsäkerhetsmässiga skäl är platta tak vars ytbeläggning täcks av sand, grus, småsten eller ett vegetationstäcke olämpligt då dessa ytor drar till sig fåglar. Plåt eller gum- 14(28)

15 miduk är att föredra. Genom ökad lutning på taken kan måsar och strandskator i viss mån förhindras att häcka. För att säkerställa flygsäkerheten begränsas högsta tillåtna totalhöjd i meter över nollplanet är +166 meter, rikets höjdsystem (RH2000), inom området för lager, logistik och industri. För områdena närmas riksväg 40 samt Flygplatsvägen är högsta tillåtna totalhöjd i meter över nollplanet är meter. Illustrationskarta över planområdet. 15(28)

16 Gator och trafik Gatunät Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet och binder samman Boråsregionen med Göteborgs- och Jönköpingsregionen. Väg 40 är även en viktig transportled för godstransporter och utgör en primär transportled för farligt gods. Sträckningen förbi aktuellt planområde utgörs av en fyrfilig motorväg med hastighetsbegränsning 110 km/h för biltrafik och 90 km/h för tung trafik. Flygplatsvägen utgörs idag av en tvåfilig väg med hastighetsbegränsning mellan km/h. Konsultföretaget WSP har utfört en trafikutredning som omfattar hela vägsystemet för den planerade exploateringen enligt planprogrammet. Inför aktuell detaljplan har ÅF Infrastructure AB utfört en gatuprojektering som redovisar en trafiklösning för det planerade verksamhetsområdet. För att trafikmata det nya verksamhetsområdet behöver en ny trafikplats byggas utmed Flygplatsvägen. Föreslagen trafiklösning består av en planskild korsning med en bro över Flygplatsvägen. Den planskilda korsningen ansluts till den befintliga Flygplatsvägen via fyra ramper, en i vardera riktningen och på vardera sidan om Flygplatsvägen. På den västra sidan om Flygplatsvägen ansluter ramperna till en cirkulationsplats som också ansluter till en bro över Flygplatsvägen, en lokalgata in vid befintlig logistikbyggnad samt till den planerade Logistikvägen. Den östra anslutningen består också av en cirkulationsplats som utöver ramperna kommer att ansluta till den planerade Handelsvägen i framtiden. Fram tills att Handelsvägen byggs ut kan ramperna anslutas via en enklare korsning. Möjlig utformning av Flygplatsvägen Brokonstruktioner föreslås till fyra körfält, två i vardera riktningen samt en gång- och cykelbana på den södra sidan. Konstruktionen har en spännvidd på cirka 50 meter, eventuellt kan ett brostöd placeras i mitten av Flygplatsvägen. Önskvärt är dock att uppnå en stilren utformning då bron har möjlighet att bli ett landmärke för Göteborg Landvetter Airport och hela Airport City. 16(28)

17 Planskild korsning med två cirkulationsplatser utmed Flygplatsvägen Logistikvägen är den planerade anslutningen till den planskilda korsningen. Vägen kommer att trafikeras av en stor andel tunga transporter eftersom flera logistikverksamheter skall etableras i området. Vägen ska ha en enkel utformning som en landsväg med ett körfält i varje riktning. Stödremsorna ska vara gräsbeväxta och diken för dagvattnen i normalutförandet grunda. Möjlig utformning av Logistikvägen 17(28)

18 Trafikverket har vägrätt för riksväg 40 och för cirka 600 meter av flygplatsvägen söder om motet. Det pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket om vem som ska vara väghållare för Flygplatsvägen. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Gång- cykel- och mopedtrafik Ett gång- och cykelstråk har färdigställts från Härryda samhälle i norr under väg 40 och fram till området för trafikantserviceanläggningen på den östra sidan av Flygplatsvägen. Detta stråk ska, enligt planprogrammet, utökas längs Handelsvägen, över den nya planskilda korsningen samt vidare längs Logistikvägen och bör därför inkluderas i trafikförslaget för den planskilda korsningen. Fram till utbyggnaden av det östra delområdet genomförs finns det behov av en genare gång- och cykelväg från trafikantserviceanläggningen och till den planerade logistikoch kontorsverksamheten inom aktuellt planområde. Detaljplanen möjliggör därför en genare gång- och cykelväg, eventuellt upp längs rampen på den östra sidan om Flygplatsvägen fram till den planskilda korsningen. Anslutningen kan eventuellt vara provisorisk fram tills området i öster är fullt utbyggt. Utmed den nya Logistikvägen ska en gång- och cykelväg byggas ut längs västra och södra sidan av vägen och ska skiljas från vägen trädplantering. Parkering och utfarter All parkering ska lösas inom kvartersmark och ska uppfylla det behov som varje verksamhet har för anställda och besökande. Inom kartersmarken ska det även finnas lämplig plats för lastning och lossning. In- och utfarter medges utmed Logistikvägen. Kollektivtrafik I dagsläget trafikeras Flygplatsvägen med buss fram till flygplatsen där hållplats finns. Utöver flygbussarna trafikeras flygplatsen av busslinje 511 från Partille via Landvetters resecentrum. En viktig del i visionen för Airport City är att få en välfungerande kollektivtrafik till och från området. Det är därför viktigt att skapa dessa förutsättningar redan i ett tidigt skede av planeringen. Utvecklingen av Airport City i enlighet med planprogrammet inkluderar bland annat ett nytt resecentrum som ska uppföras i delområde öster och fungera som en kollektivtrafikknutpunkt för området. Innan resecentrumet är byggt finns det dock behov av hållplatser vid de planerade verksamheterna. Därför ingår nya hållplatser i planförslaget vid den planskilda korsningen över Flygplatsvägen. Hållplatserna bör vara placerade i anknytning till de nya verksamheterna, till exempel vid anslutningen av ramperna uppe på den planskilda korsningen. Placeringen och utformningen måste dock ske på ett sådant sätt att resenärer inte lockas eller har möjlighet att korsa Flygplatsvägen. Ett alternativ kan också vara att placera hållplatslägena nere vid Flygplatsvägen för att möjliggöra för Flygbussar att enkelt kunna stanna i området. När området är fullt utbyggt kan även behov finnas av separata busskörfält längs Flygplatsvägen vilket därför har tagit utrymme för i planen. 18(28)

19 Ny kollektivtrafikknutpunkt som del av handels- och upplevelseanläggningen. Götalandsbanan Götalandsbanan förväntas öppna för trafik med höghastighetståg/regiontåg/pendeltåg och en tågstation i direkt anslutning till Göteborg Landvetter Airports flygplatsterminal. I detta scenario antas tyngdpunkten för det totala kollektiva resandet till området flyttas ner till flygplatsen och det resecentrum som kan komma att skapas där. Ambitionen är då att skapa kollektiv skytteltrafik mellan knutpunkten och resecentrumet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Göteborg Landvetter Airport vattenförsörjs genom Härrydaledningen som är ansluten till en lågvattenreservoar och en gemensam förbindelsepunkt nordväst om flygplatsen inom programområdet. Vattnet pumpas vidare från reservoaren ut på flygplatsens eget ledningsnät. Vattenreservoaren planeras att byggas ut under i samband med utbyggnad av planområdet. En vatten- och spillvattenledning har byggts ut fram till trafikantserviceanläggningen söder om Flygplatsmotet. I samband med exploateringen kommer nya ledningar byggas ut från kommunens anslutningspunkt vid flygplatsmotet fram till planområdet i gatumark. Dagvatten I samband med planprogrammet tog ÅF konsult fram en princip för dagvattenhanteringen för hela programområdet. Målsättningen är att inom området skapa avrinningssystem så att maximala dagvattenflöden (l/s) från området inte ökar jämfört med dagens nivå samt reducera den förväntade ökningen av föroreningar i dagvatten så att framtida miljöbelastning minimeras. Dagvattensystemet ska syfta till att få så låg hastighet på vattnet som möjligt vilket därmed tillåter sedimentation av suspenderat material och patikelbundna metallföroreningar. Systemet dimensioneras för ett 20-årsregn med 10 minuters regnvaraktighet. Regnintensiteten är dimensionerad till 286,7 l/s, ha. I dagvatenutredningen för programmet föreslås åtgärder i tre steg för att fördröja och rena dagvattnet inom området: 1. Oljeavskiljare och utjämningsmagasin inom fastigheten 2. Vägdiken/dikessystem 3. Befintliga sjöar 19(28)

20 Ramböll har i samband med detaljplanearbetet gjort en dagvattenutredning, daterad Maximalt utgående flöde för dagvatten ska begränsas till 2 l/s ha för regn med återkomsttid 20 år. 2 l/s ha motsvarar det nuvarande flödet från naturmarken. På grund av den långt gående fördröjningen från fastigheterna kommer tillrinningen från planområdet till Stora Dammtjärn inte blir mycket snabbare än idag. Utloppsflödena från fördröjningsmagasinen är densamma som naturmarksavrinning. Takvatten från byggnader anses vara så rent att det kan ledas direkt ner i fyllnadsmassorna för perkolation. Dagvatten från körytor på fastigheten tas omhand i dagvattenbrunnar där viss sedimentering sker. Från brunnarna leds vattnet vidare i ledningar via en oljeavskiljare till ett underjordiskt fördröjningsmagasin för fördröjning och sedimentering. Fördröjningen dimensioneras för regn med återkomsttid 20 år. Ledningar för uppsamling av det fördröjda vattnet anläggs i allmän platsmark och mynnar i ett nytt dike som i sin tur ansluter till befintlig vägtrumma under Flygplatsvägen. Totalt flöde till vägtrumman, efter fördröjning, blir 42,6 l/s vilket motsvarar naturmarksavrinningen från området. Efter passagen under Flygplatsvägen leds vattnet vidare via ett befintligt dike till Stora Dammtjärn och sedan vidare till Lilla Dammtjärn för ytterligare fördröjning och rening. Dagvatten från gator i allmän platsmark får översila och infiltrera i gräsbeklädda diken i gatusektionen till fyllnadsmassorna. I dikenas lågpunkter sätts dagvattenbrunnar som tar överskottsvattnen som kan alstras vid kraftig nederbörd och som leder dagvattnet ner i fyllnadsmassorna. Det infiltrerade vattnet kommer att bidra till grundvattenbildningen där en liten del leds till det djupare grundvattnet men den största delen stannar i de urgrävda torvhålorna. Dikena beräknas ha relativt hög reningseffekt. Överskott av grundvatten kommer att rinna på bergytan och till sist sippra fram i marken t ex i en slänt. Vid extrem nederbörd tillåts vattnet rinna på ytan till omgivande mark där det är möjligt. Eventuella instängda områden, som lokala lågpunkter, studeras vidare och riskbedöms gällande konsekvenser vid extrem nederbörd. Exploateringen innebär en ökad föroreningsbelastning till den primära recipienten Mölndalsån Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde samt nedströms belägna ytvattenförekomster, framförallt med avseende på metaller och olja där belastningen från tidigare markanvändning varit liten eller till och med nära noll. Föreslagna dagvattenanläggningar inklusive Stora och Lilla Dammtjärn innebär en långtgående rening av dagvattnet. Schematisk skiss av de olika steg som dagvatten av olika ursprung inom området går igenom innan det når recipienten 20(28)

21 Eftersom Göteborgs stads riktvärden och Stockholms läns lanstings föreslagna riktvärden för dagvatten uppnås i princip för alla parametrar är bedömningen att den föreslagna dagvattenreningen är god och uppfyller vad som kan anses praktiskt, ekonomisk och tekniskt rimligt. Resultat av föroreningsberäkningar samt riktvärden, medelhalter i dagvattnet. Vid höjdsättning inne på fastigheten är det viktigt att färdigt golv i byggnaderna ligger högre än omgivande mark så att vattnet alltid kan rinna från byggnaderna. Miljökvalitetsnormer De framtagna riktvärdena för dagvattenutsläpp kan vara en bra bedömningsgrund, men det som egentligen bör styra tillåtna utsläppsnivåer är aktuell recipients känslighet. Den primära recipienten, Mölndalsån - Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde, har bedömts ha god kemisk status (exklusive kvicksilver) och måttlig ekologisk status (Länsstyrelsen 2013). Mätdata saknas för biologiska kvalitetsfaktorer, bedömningen måttlig (i stället för god ) grundar sig i dagsläget i att vattendraget regleras på ett sätt som kan vara skadligt för det biologiska livet. Däremot anses statusen god vad gäller näringsämnen och försurning. För ytvattenförekomster nedströms (utflödet till Säveån) är bilden dock en annan. Här har vattenmyndigheten gjort bedömningen att utsläpp av fosfor och kväve måste reduceras för att nå miljökvalitetsnormerna (WSP 2011). Det aktuella avrinningsområdet är en mycket liten del av det totala avrinningsområdet till recipienten. Närsaltsbelastningen före exploateringen är låg då markanvändningen består av naturmark. Exploateringen med dess föreslagna reningssteg innebär en ökning av närsalter men dock liten i förhållande till den totala näringsbelastningen och bedöms inte påverka MKN. För att förbättra statusen i vattendraget måste hela avrinningsområdet studeras och ytterligare insatser göras där de har större effekt. Värme Uppvärmning av bebyggelsen planeras ske med fjärrvärme. 21(28)

22 El En befintlig 20 kvledning korsar planområdet från norr. I ett inledande skede planeras området att elförsörjas via en ledning som dras söderifrån från flygplatsområdet. I framtiden kan området att kopplas på framtida elledningar som dras i samband med kommande exploatering enligt Airport City. Transformatorstation får uppföras inom kvartersmark. Transformatorstationsbyggnaden tillåts inom prickmark då det i dagsläget inte är möjligt att avgöra var det är mest lämpligt att placera ny nätstation. Exakt läge prövas i samband med bygglovgivningen. Transformatorstationernas utseende ska anpassas till den omgivande bebyggelsen. Avfall Utrymme för sortering av sopor ska finnas. Lämplig lösning redovisas i varje projekt. Utseendet på sorteringsutrymmet ska anpassas till den omgivande bebyggelsen. Data och tele Planområdet kommer i ett inledande skede att försörjas med data och tele från flygplatsområdet. Framtida ledningsdragning för data- och telekommunikationsnätet förutsätts kunna samordnas med dragning av VA-nät. Belysning Belysning av fasader, logoskyltar och reklamskyltar ska utformas så att inga starka strålkastare riktas uppåt. Andra aspekter som behöver kontrolleras i projekteringsskedet och efter färdigställande kan vara bländnigsrisk från reflexer, fasader och tak. Risk En kvantitativ riskbedömning för MKB har gjorts av WSP konsult i programarbetet. Riskkällor i och omkring området utgörs exempelvis av transporter med farligt gods, bränsle- och gas depåer, samt flygverksamhet. Riksväg 40 är en viktig transportled för godstransporter och utgör en primär transportled för farligt gods. Flygplatsvägen utgör sekundär transportled för farligt gods till och från flygplatsområdet. På aktuell väg transporteras bränsle i form av diesel, flygbränsle och gas. Enligt underlag från Swedavia så utgörs den största delen av farligt gods transporterna av flygbränsle. Idag transporteras maximalt cirka 15 bilar med släp/dygn och dag till och från flygplatsen med flygbränsle. Denna mängd flygbränsle kan komma att öka i takt med att Göteborg Landvetter Airport utvecklas. På cirka 30 år bedömer man att dagens flygtrafik kommer att dubbleras vilket då skulle innebära cirka transporter med flygbränsle per år. In- och utflygningsriktningen till Göteborg Landvetter Airport går väster om planområdet. Avståndet mellan den planerade bebyggelsen och in-/utflygningszonen utgörs av säkerhetsavstånd på cirka 500 meter. Sannolikheten för olyckor med flygtrafik är störst i samband med in- och utflygning från flygplatser. I en kvantitativ riskbedömning för Arlanda framgår generellt att cirka 70 % av haverier med flygplan inträffar i samband med start och landning. Sannolikheten för haveri är dock liten. 22(28)

23 Studier och fördjupningar av dessa riskkällor har sammanställts nedan. Där anges respektive riskkälla tillsammans med potentiella konsekvensavstånd givet olycka inom riskkällan. De scenarier som identifierats i riskidentifieringen brukar generellt ge allvarliga följder på omgivningen i händelse av en olycka. I detta fall bedömer dock WSP att höjdskillnaden i terrängen mot riksväg 40 kommer att ha goda förutsättningar att kunna tillgodoräknas som en skyddsåtgärd för vissa delar av programområdet. Detaljplanen medger ingen byggnation inom 30 meter från Flygplatsvägen och väg 40. För byggnader ska utrymningsmöjligheter finnas som vetter från Flygplatsvägen och väg 40. KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3. Detaljplanen bedöms inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKBförordningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att översiktligt klarlägga hela Airport City-projektets miljöaspekter i ett tidigt skede har en miljöbedömning gjorts under programarbetet. Den sammanvägda bedömningen är, med nuvarande kunskap och sett till syftet med programmet, att ett genomförande av dess intentioner är förenliga med en hållbar utveckling. I de olika utredningarna i planprogrammet föreslås såväl åtgärder som fördjupade/detaljerade utredningar som under- 23(28)

24 lag för utformning av kommande detaljplaner och formulering av planbestämmelser som så långt möjligt garanterar en minimering/eliminering av negativ påverkan på miljön. Förutsatt att så sker bedöms miljöpåverkan kunna begränsas så att den ej blir betydande Detaljplanen omfattar ett skogs- och mossområde väster om Flygplatsvägen som inte har några höga naturvärden. Området planläggs för logistik, verksamheter och kontor med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Härryda kommun bedömer att ett genomförande av planen för Airport City del 3 inte leder till någon betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Samråd har skett med Länsstyrelsen , som delar kommunens bedömning. Hälsa och säkerhet Flygsäkerhet Från flygsäkerhetssynpunkt kan byggnader, fordon och belysning innebära fysiska hinder för luftfarten, skapa elektromagnetisk störning på luftfartsutrustning, förorsaka en missledande ljusbild för luftfarten, etc. Planprogrammet för Airport City är anpassat utifrån en flygsäkerhetsanalys som Swedavia Konsult tagit fram. Belysningen skall riktas nedåt. Fasadbelysning skall utformas så att inga starka strålkastare riktas uppåt. Andra aspekter som behöver beaktas i projekteringsskedet är bländningsrisk från reflexer, utsläpp av rök, fågelförekomst, etc. Utöver alla dessa aspekter tillkommer andra risker och konflikter för byggperioden som inte finns i den permanenta lösningen och som inte ingår i analysen (kranar, sprängningar av sten, dammbildning, etc.). Dessa risker kan dock anses som hanterbara under en begränsad period. För att skapa hinderfria områden för flygplans start och landning finns det kring Göteborg Landvetter Airport upprättade hinderytor vilka begränsar den maximala höjden för byggnader, träd och andra föremål. Innan byggnation påbörjas ska exploatörerna samråda med Göteborg Landvetter Airport. Hela planområdet ligger innanför hinderytornas gränser och är därför höjdbegränsat i planen till +166 meter som högsta totalhöjd inom södra delen av området. Trafikbuller Området påverkas av buller främst från flygtrafiken men även av biltrafik från Flygplatsvägen och riksväg 40. Det finns inga fastslagna riktvärden för buller när det gäller verksamheter av den sorten som omfattas av detaljplanen. 24(28)

25 Brandförsvar Vägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för räddningsfordon. Brandvattenförsörjningen löses genom sprinklersystem och vattentank inom området. Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets läge i närheten av flygplats, riksväg 40 anses verksamheterna vara lämplig för det avsedda ändamålet. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas genom enkelt planförfarande. Samråd sker under november Granskning planeras under januari 2013 varefter kommunfullmäktige kan anta detaljplanen tidigast i april Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft. Alla detaljplaner får en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Inom den tiden är det tänkt att planen ska genomföras. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Huvudmän Kommunen är inte huvudman för allmän plats inom planområdet. Planens genomförande vilar på följande ansvariga: Fastighetsägare inom planområdet Härryda Energi AB/Swedavia - vägar och gc-vägar och busshållplats - vatten- och avloppsnät inom planområdet - naturmark - kvartersmark - elförsörjning Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Det pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket om vem som ska vara väghållare för Flygplatsvägen. Kommunen har byggt ut gc-väg och vatten- och avloppsledningar med anslutningspunkt fram till den planerade tillfälliga busshållplatsen vid trafikantserviceanläggningen. Fas- 25(28)

26 tighetsägaren står för skötsel och har huvudmannaskapet för all allmän platsmark inom planen. Markägare Planområdet består av fastigheten del av Landvetter 3:178 som ägs Swedavia AB. Logistic 1 Landvetter AB, som är ett dotterbolag inom Swedavia koncernen, har tecknat avtal om köp och fastighetsreglering för huvuddelen av planområdet. I söder angränsar fastigheten Landvetter 3:286 som ägs av Härryda Terminalen AB. Härryda kommun äger angränsande fastighet, Dansered 1:64, som ligger norr om riksväg 40. Övrigt angränsande fastigheter ägs av Swedavia AB. Fastighetskonsekvensbeskrivning Nedan följer en beskrivning av konsekvenserna för de fastigheter som ligger innanför detaljplaneområdet när det gäller fastighetsbildning, förändrad markanvändning samt inlösen av allmänplatsmark. Förändrad markanvändning Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för luftfartsändamål, till kvartersmark för industri-, lager- och logistikändamål. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för luftfartsändamål, till kvartersmark för kontor och industriändamål. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för luftfartsändamål, till allmän platsmark för lokalgata. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för område för gatutrafikändamål, till kvartersmark för kontor och industriändamål. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för område för gatutrafikändamål, till allmän platsmark för infartstrafik. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för område för gatutrafikändamål, till allmän platsmark för infartstrafik. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för kontorsändamål, till allmän platsmark för infartstrafik. Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för kontorsändamål, till allmän platsmark för lokalgata. Fastighetsrättsliga frågor Kvartersmarken kan avstyckas och bilda egna fastigheter. Fastighetsägaren ansöker om lantmäteriförrättning. Gemensamhetsanläggningar Anslutningsgator på kvartersmark som nyttjas av mer än en fastighet ska inrättas som gemensamhetsanläggningar. Andra anläggningar på kvartersmark som kan bli gemensamma för flera fastigheter är VA-serviser, friytor inom storkvarter gemensamma garage- och parkeringsplatser. Fastighetsägarna ansöker själva om inrättande av gemensamhetsanläggning hos lantmäteriet. Frågan om inrättande av gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning hos lantmäterimyndigheten. Genom en sådan förrättning ges deltagande fastigheter ett andelstal som 26(28)

27 reglerar fastighetens andel i respektive anläggning samt andel i kostnaderna för utbyggnad och förvaltning av anläggningen. Förvaltning av gemensamhetsanläggning sker vanligtvis genom en samfällighetsförening. Tekniska frågor Vägar Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Swedavia står för samtliga kostnader som krävs för ombyggnad av Flygplatsvägen som detaljplanen kräver. Fastighetsägaren ansvarar för att anlägga gator samt ansvarar för framtida drift och underhåll inom kvartersmarken. Alternativt kan vägen inrättas som en gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening bildas som står för framtida drift och underhåll. Kommunen har byggt ut GC-vägen fram till den planerade busshållplatsen. Planen möjliggör en utbyggnad av GC-vägen längre söderut i samband med den kommande utbygganden av Airport City då GC-vägen kommer att knytas samman med det framtida GC-nätet Vatten och avlopp Nätet är anslutet till det kommunala VA-nätet i en förbindelsepunkt i den norra delen av planområdet. Nya ledningar och förbindelsepunkter anläggs för planens behov. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden av övriga ledningar inom planområdet utöver den utbyggda VA-ledningen fram till den framtida busshållplatsen. Förbrukning regleras genom avtal med kommunen. Dagvatten Maximalt utloppsflöde av dagvatten från respektive fastighet och från hela området ska begränsas till 2 l/s ha. Dagvatten är förorenat ska passera oljeavskiljare innan det fördröjs i magasin och ska passera genom svackdike och innan det leds vidare till Stora/Lilla Dammtjärn och vidare mot Mölndalsån enligt dagvattenutredning, kap 3.8 utförd av Ramböll AB, daterad eller likvärdig lösning som godkänns av VA-verksamheten på Härryda kommun. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden av dagvattenhanteringen som detaljplanen kräver. Elförsörjning Härryda Energi AB och Swedavia svarar för elförsörjningen inom området. Ekonomiska frågor Exploatören bekostar utbyggnad av infrastruktur inom området samt alla tekniska utredningar som krävs för planens genomförande. 27(28)

28 Lantmäterikostnader Fastighetsägaren ansvarar för att fastighetsbildning sker samt bekostar lantmäteriförrättning. Kommunens ekonomi Kommunens kostnad för planläggning finansieras via en planavgift som tas ut i samband med bygglovet. Kommunen har sedan tidigare bekostat delar av planprogrammet för Airport City, utbyggnad av VA-ledningar samt GC-väg fram till den framtida busshållplatsen. Anläggningsavgift för vatten och avlopp Avgift utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker. Anslutningsavgift för el För uppgift om kostnad för anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB samt Swedavia AB. Mölnlycke i november 2013 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten André Berggren Michaela Kleman Karl Falck Planarkitekt Planchef Mark- och exploateringsingenjör 28(28)