ÖVERSIKTSPLAN DEL 3 PARTILLE 2035 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3 PARTILLE 2035 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING

2 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

3 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Innehåll del 3 Miljökonsekvensbeskrivning Inledning... 6 Konsekvenser av föreslagen mark- och vattenanvändning och föreslagna utvecklingsstrategier Bakgrund... 6 ÖP 2035 strategier och fokus... 7 Avgränsningar av konsekvensbedömningen... 8 Övergripande sociala-, ekonomiska, - ekologiska konsekvenser kopplade till uppfyllelsen av kommunens målbilder Områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån Område Trafik Konsekvenser av nollalternativet jämfört med ÖP MKN och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN)...11 MKN Utomhusluft...11 MKN Omgivningsbuller...12 MKN Fisk- och musselvatten...12 MKN Vattenförekomster...13 Miljökvalitetsmålen Uppfyllelse av lokala miljökvalitetsmål genom planförslaget...15 Uppfyllelse av nationella (ej lokalt nedbrutna) miljökvalitetsmål genom planförslaget...17

4 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Del 3 MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING

5 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

6 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inledning I denna del ges en överblick över vilka konsekvenser översiktsplanen kan leda till. Såväl positiva- som negativa konsekvenser lyfts. Konsekvensbedömningarna görs med utgångspunkt från den utveckling som ÖP 2035 förväntas åstadkomma fram till år Här beskrivs även de områdesvisa målkonflikter som kan förväntas uppstå som konsekvens av översiktsplaneförslaget. Detaljeringsgraden på konsekvensbedömningarna beror på hur detaljerat planförslaget är utformat samt vilka bedömningsmetoder och aktuell kunskap som finns tillgänglig. Där aktuell kunskap saknas avser kommunen komplettera med bedömningsunderlag inför prövning i enlighet med översiktsplaneförslaget. Mer information om vad som måste beaktas när vi ska pröva att utveckla kommunen enligt översiktsplanens plankarta återfinns i översiktsplanens två andra delar. I översiktsplanens del 2 beskrivs de förutsättningar och hänsynstaganden som måste beaktas. Här beskrivs samhälleliga- och fysiska förutsättningar och förhållanden som kommunen vill belysa, bevara eller utveckla. I del 2 beskrivs områden för riksintressen, naturreservat, strandskyddsområden, vattenskyddsområden och Natura områden med mera. Här beskrivs allmänna intressen liksom regionala och mellankommunala frågor och avvägningar. Här hänvisas även till kommunens naturvårdsplan som ett viktigt underlag vid samhällsplanering. Syftet med Partille kommuns naturvårdsplan är att på ett samlat sätt beskriva kommunens naturtyper och naturvärden i olika områden. Även i Naturvårdsplanen redovisas och beskrivs skyddad natur i Partille. Här med beskrivningar av biotopskydd, artsskydd, naturvård, inventerade naturvärden med mera. Planen ska fungera som underlag vid samhällsplanering. Den beskriver även de hänsynsnivåer som Partille kommun anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Se Bilaga 4 Hänsynsnivåer. Dessa hänsynsnivåer ska beaktas i samband med planarbete och i samband avvägningar som ska göras i enlighet med kommunens övergripande strategier med hållbarhet i fokus. Bakgrund Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanens konsekvenser tydligt kunna utläsas. Enligt miljöbalkens (MB) 6 kapitel 11 ska dessutom översiktsplaner miljöbedömas. Syftet med denna miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. 6

7 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vi har valt att samlat bedöma konsekvenserna enligt kraven i både PBL och MB. Därför redovisas såväl miljömässiga, ekonomiska som sociala konsekvenser nedan. Miljöbalken ställer krav på redovisning av den betydande miljöpåverkan av planen. Konsekvensbeskrivningen lyfter fram vad som kan innebära betydande miljöpåverkan och vilka konsekvenser detta kan medföra. Tillsammans med en redovisning av nollalternativ uppfylls därmed lagkraven på miljöbedömning och konsekvensbeskrivning. ÖP 2035 strategier och fokus Genom ÖP 2035 arbetar kommunen för att uppfylla de sex målområden: nära storstaden, nära varandra, nära vardagslivet, nära näringslivet, nära kulturen, nära naturen. I översiktsplanen belyses och tydliggörs vilka behov som finns för att vi ska kunna ha en god balanserad utveckling ur alla aspekter. Planen beskriver även vad som behövs för att bevara, stärka och utveckla kommundelar, stråk och funktioner för att ta hänsyn till ekonomiska-, ekologiska- och sociala värden. I detta arbete tar kommunen hjälp av nedanstående övergripande strategier för att utveckla kommunen med hållbarhet i fokus: Förnyelse, förädling och förvaltning ska ske i jämn och stabil takt. Hållbarhet står i fokus och det gäller såväl ekologisk som ekonomisk och social. Därför utgår vi från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och utvecklar områden utifrån de värden som finns. Vi arbetar alltid med trygghet och tillgänglighet i fokus. Balans Vi ska sträva efter att använda marken i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. Effektivitet I första hand ska vi nyttja den infrastruktur och den service som finns. Ny mark tas endast i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. Förtätning Genom variation och mångfald ska vi förtäta och komplettera vid befintliga bebyggelseområden samt längs kollektivtrafikstråk. Naturliga nav och mötesplatser Vi ska skapa förutsättningar för fungerande nav med plats för möten av olika karaktär och funktion. Vi ska också verka för tydliga kopplingar i - och mellan- de olika kommundelarna. När översiktsplanen genomförs erhålls ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser samt områdespåverkan ur olika aspekter. Dessa konsekvenser belyser vi i denna miljökonsekvensbedömning. 7

8 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Avgränsningar av konsekvensbedömningen Efter samråd med Länsstyrelsen konstateras att planförutsättningarna inom Partille kommun och de aktuella förslagen till planförändringar pekar på att en betydande miljöpåverkan kan bli aktuella inom områdena: trafik, Säveån, natur och friluftsliv och kulturmiljö. Härav ska miljökonsekvensbeskrivningen företrädesvis avgränsas till att behandla dessa områden. I beskrivningen av ovanstående områden har vi behandlat miljöfaktorerna Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden, Trafik och transporter, Trafikbuller, Barriäreffekter, Luftmiljö, Vibrationer, Hälsa och säkerhet, Energi och uppvärmning. Vissa miljöaspekter behandlas inte alls i miljökonsekvensbeskrivningen för ÖP 2035, antingen därför att de inte anses relevanta i översiktsplanen eller därför att planens miljöeffekter med avseende på dessa aspekter inte bedöms vara av speciell betydelse i sammanhanget. Konsekvenser av nollalternativet jämfört med ÖP 2035 En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt MB 6 kap 12 innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Miljökonsekvensbeskrivningen för ÖP 2035 behandlar endast aktuellt planförslag samt nollalternativet, vilket innebär ÖP 05. Nollalternativet innebär sannolikt att kommunen behöver styra utvecklingen genom beslut om detaljplaner och bygglov utan någon tydlig vägledning i form av den helhetsbild som en översiktsplan innebär. Detta, eftersom den allmänna samhällsutvecklingen i vissa delar frångått ÖP 05:s intentioner, både i delar där denna ännu inte är genomförd och i dess genomförda delar. Dock är stora delar av Partilles tidigare översiktsplan- ÖP 05 - redan genomförd. Samhällsutvecklingen har lett till att Partille kommun står inför en ny verklighet på flera plan. Partille beskrivs nu som en del av Göteborgsregionens 8

9 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING sammanhängande stadsområde, där Partille centrum är en regional knutpunkt och regiondelscentrum, där centrala Partille är kommunens kärna. Planeringen i dag fokuserar därmed i högre utsträckning på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse än vad den gör i ÖP 05. Det är därför som större sammanhållna och obebyggda områden enligt ÖP 2035 endast ska ses som markreserver för framtida byggande. Vidare beskrivs i ÖP 2035 att nya markområden endast ska tas i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. I ÖP 2035 beskrivs även att infrastrukturstråken ska utvecklas tillsammans med den tätnande staden, till exempel genom att bygga stadsgator med bebyggelse på båda sidor. Vidare ska samhällsplaneringen genom den nya översiktsplanen vara ett tydligt medel för att nå de sociala hållbarhetsmålen där vi genom variation och mångfald ska förtäta, bygga på höjden och komplettera årsringsvis i befintliga lägen samt längs kollektivtrafikstråk. Enligt ÖP 2035 ska vi se till att befintliga och nya områden utgörs av blandstad där tillgången till allt som bidrar till en god livsmiljö finns nära. Det ska ske genom tydliga kopplingar för alla trafikslag, god kollektivtrafik och en varierad bebyggelse för olika ändamål. Viktigt i ÖP 2035 är att utvecklingen sker i god balans med natur- och kulturvärden. Vidare framhålls, mer än i ÖP 05, att samhället behöver tydliga, trevliga och trygga mötesplatser av olika karaktär. Detta gäller inte minst platser där trygghet och integration behöver främjas. Aktuellt planförslag har ett större fokus på förtätning och kompletterande bebyggelsen med variation i och kring befintlig bebyggelse och infrastrukturstråk än vad gällande översiktsplan (ÖP 05) har. Markanvändningen i planförslaget bedöms därmed ske på ett mer yteffektivt och mer långsiktig hållbart sätt, varför nollalternativet därmed, totalt sett, bedöms ge upphov 9

10 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING till större miljöpåverkan än planförslaget. Till skillnad från nollalternativet föreslås även i planförslaget att kommunens framtida vägsystem inte ska domineras av stora transportleder för genomfartstrafik utan istället tydligare präglas av stadsgator, där utvecklingen av kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät underlättas. Detta kan få stor betydelse ur miljösynpunkt genom att andelen personresor med hållbara transportmedel kan öka, dock med en ökad risk för trafikrelaterad miljöpåverkan. Även utifrån detta perspektiv bedöms planförslaget kunna leda till en totalt sett mindre miljöpåverkan än nollalternativet. Den planering av ny trafikinfrastruktur som görs av Trafikverket gällande Landvettervägen och Mellbymotet förväntas kunna bli genomförd även i nollalternativet, dock utan att åstadkomma en lika hållbar samhällsutveckling, utifrån de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter som ÖP 2035 syftar till, genom bland annat utvecklingen mot stadsgator. Både i gällande ÖP 05 och i planförslaget tas hänsyn till värdefulla naturkultur- och rekreationsområden. Vid en högre utbyggnadstakt än i enlighet med ÖP 05, såsom föreslås i planförslaget, blir prövningen mot natur-, kultur- och rekreationsvärden av än större betydelse. Konsekvenserna för natur-, kultur- och rekreationsvärdena, både av nollalternativet (ÖP 05) och av planförslaget (ÖP 2035), bedöms dock sammantaget som relativt likvärdiga. Detta, eftersom planförslaget i högre grad utgår ifrån utveckling av befintliga bebyggelseområden, istället för ianspråktagande av ny mark, samtidigt som planförslaget innebär en högre utbyggnadstakt som kan medföra en större belastning på flera miljöfaktorer. 10

11 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MKN och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) Enligt 5 kap 1 Miljöbalken (MB) får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt (miljökvalitetsnormer) om det behövs för att skydda människors hälsa eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Vid all bebyggelseplanering ska gällande MKN beaktas. Förordningar om miljökvalitetsnormer (MKN) finns hittills framtagna för: utomhusluft omgivningsbuller fisk- och musselvatten vattenförekomster Hur planen medverkar till att MKN beaktas redogör vi för här: MKN Utomhusluft Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns i miljökvalitetsnormer (MKN) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada (Luftkvalitetsförordning). Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för kväveoxider, partiklar, bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. Det finns aktuella mätningar utförda i Partille kommun för kvävedioxid, partiklar och bensen. Den miljökvalitetsnorm som idag överskrids är värdet för kvävedioxid (NO2). MKN klaras för partiklar (PM10) och för bensen. Den senaste spridningsberäkningen av kvävedioxidhalten i Partille, från år 2012, visade att miljökvalitetsnormen klaras i hela kommunen. Under år 2010 utfördes mätningar av halten av partiklar (PM10) i kommunen och 2014 utfördes mätningar av bensen. Mätningarna av partiklar utfördes på utvalda gatu- och vägavsnitt på Göteborgsvägen, E20 Alingsåsleden, Gamla Kronvägen och Utbyvägen. Mätningarna visade att miljökvalitetsnormen även klaras för halten av partiklar och bensen på samtliga platser. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för utomhusluft Översiktsplanen innebär en förtätning av bostäder, arbetsplatser m.m. och en koncentration av ny bebyggelse längs kollektivtrafikstråk och på gynnsamma avstånd till tågstation och busstopp. Detta bedöms resultera i ett högre utnyttjande av kollektivtrafik och en relativt lägre bilanvändning än vid den glesare exploatering i kommunen som tidigare varit vanlig. 11

12 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Planförslaget innebär ett stort tillskott av trafikrörelser. Dock, beräknas utsläppen från vägtrafiken minska kraftigt i framtiden till följd av förbättrad reningsteknik i fordonen. Det bedöms därmed som sannolikt att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte kommer att överskridas i framtiden efter ett genomförande av översiktsplaneförslaget. Bedömningen är även att det inte förkommer risk att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) överskrids. MKN Omgivningsbuller MKN gäller för omgivningsbuller enligt Förordning om omgivningsbuller. Det finns till följd av förordningen en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en så kallad målsättningsnorm som inte redovisar några preciseringar av gränsvärden eller riktvärden. Det är därmed andra beslut och riktlinjer som blir styrande för hur trafikbullret inom det aktuella planområdet skall bedömas. Kommunen arbetar på många sätt med uppfyllandet av miljökvalitetsnormens målsättning. Bland annat har kommunen tagit fram en åtgärdsplan (Partille 2014) för bullerskyddsåtgärder längs statliga och kommunala vägar. I planen redovisas ett genomförande av fasadåtgärder för bostäder, skolor och förskolor. Arbetet sker även inom respektive detaljplanearbete. Konsekvenser av planförslaget gällande omgivningsbuller redovisas i kapitlet om Områdesvisa konsekvenser, avsnitt Trafik. MKN Fisk- och musselvatten I Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten finns gräns- och riktvärden för vattnets temperatur, ph, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, kolväten, olika metaller med mera angivna dels för laxvatten och dels för andra fiskvatten. I den förteckning Naturvårdsverket har upprättat över fiskvatten som ska skyddas (Naturvårdsverket 2002) finns Säveån med (längs sträckan från mynningen till Hedefors, såsom biflöde till Göta Älv). Därmed är MKN för fisk- och musselvatten relevanta för översiktsplanen. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för fisk- och musselvatten Påverkan på MKN för fisk- och musselvatten till följd av åtgärder i enlighet med planförslaget, kan ske genom fysiska ingrepp i själva ån och i dess strandmiljöer, genom dagvattenpåverkan och genom ökad störning, vilken i sin tur kan ge försämrade livsvillkor för arter, däribland lax. Utbyggnader kan även medföra risk för att rikt- och gränsvärden för parametrarna temperatur, ph, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, kolväten, olika metaller etc. överskrids. Vid utvecklingen av blandstaden i enlighet med översiktsplanens intentioner ska därför varje åtgärd utföras på naturens villkor efter nogsam avvägning och utredning. Vid eventuella åtgärder 12

13 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING invid Säveån är detta av största vikt för att inte negativt påverka gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för fisk- och musselvatten för Säveån. Detta gäller vid åtgärder i centrala Partille, Mellby, Lexby, Kåhög och Jonsered. Genom att kommunens dagvattenpolicy ställer krav på ny bebyggelse finns det förutsättningar att utsläppen av zink, koppar och andra metaller till Säveån via dagvatten minskar. Dock är bedömningen att risken för påverkan på MKN för fisk- och musselvatten är liten med anledning av planens förslag om att stärka och tillgängliggöra naturstråket kring Säveån, förutsatt att de åtgärder som genomförs inte påverkar vattenmiljön nämnvärt, via fysiska ingrepp eller via dagvattenpåverkan. MKN Vattenförekomster Vattenmyndigheten fastställer bl. a. miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner för vattenförekomster. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten skall alla vatten i Europa ha uppnått så kallad God ytvattenstatus år Arbetet i enlighet med EUs vattendirektiv ska dock fortsätta kontinuerligt mot fortsatta mål, främst till Inom kommunen finns ett flertal ytvattenförekomster och en grundvattenförekomst som omfattas av ramdirektivet för vatten. Berörda ytvattenförekomster är vattendragen Brodalsbäcken, Kåbäcken, Svartåbäcken och Säveån (delsträckorna Olskroken till Brodalen och Brodalen till Aspen) samt sjöarna Aspen och Stora Kåsjön. I Jonsered finns en grundvattenförekomst. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för vattenförekomster Planförslaget medför en omfattande ökning av bostäder, verksamheter och vägar, framförallt inom redan bebyggda områden. Det kan finnas en risk för att planförslaget bidrar till att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status i berörda ytvatten- och grundvattenförekomster, även om dessa utbyggnadsområden förses med väldimensionerade och miljöanpassade dagvatten- och spillvattensystem. Påverkan är dock beroende på omfattningen och placeringen av framtida bebyggelse kring berörda ytvattenförekomster. Samtidigt kan vissa utbyggnader bidra till att äldre undermåliga dag- och spillvattensystem förbättras så att den ekologiska statusen påverkas positivt. 13

14 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökvalitetsmålen Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat ska utgöra en utgångspunkt för samhällets miljöarbete, enligt nedan tabell. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional nivå. Partille kommun arbetar efter sex lokala miljökvalitetsmål som antogs av kommunfullmäktige i december Miljökvalitetsmålen berör en begränsad klimatpåverkan (mål 1), en giftfri miljö (mål 4), levande sjöar och vattendrag (mål 8), myllrande våtmarker (mål 11), ett rikt odlingslandskap (mål 13) samt en god bebyggd miljö (mål 15). Målsättningen är dock att alla 16 nationella miljökvalitetsmål ska implementeras i kommunens arbete. Genomförandet av ÖP 2035 bedöms vara relevant för, och ge effekter på följande lokala miljökvalitetsmål: begränsad klimatpåverkan (mål 1), en giftfri miljö (mål 4), levande sjöar och vattendrag (mål 8), myllrande våtmarker (mål 11), ett rikt odlingslandskap (mål 13), en god bebyggd miljö (mål 15). Dessutom bedöms följande nationella miljökvalitetsmål vara relevanta att konsekvensbedöma mot ÖP 2035: frisk luft (mål 2), bara naturlig försurning (mål 3), levande skogar (mål 12), samt ett rikt växt- och djurliv (mål 16). 14

15 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Uppfyllelse av lokala miljökvalitetsmål genom planförslaget Här redovisas hur planen medverkar till att dessa mål uppfylls. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål. Begränsad klimatpåverkan Planförslaget innebär stora ökningar både av antalet bostäder och av ytor för verksamheter. Vidare berörs kommunen av externa trafikökningar längs med de stora trafiklederna. Utan särskilda trafikpåverkande åtgärder skulle detta leda till stor ökning av antalet trafikrörelser inom kommunen. Med ÖP:ns förslag till lokalisering av bostäder och verksamheter samt åtgärder beträffande gång- och cykelvägar och den kollektiva trafiken, kommer påverkan sannolikt kunna begränsas. Vad gäller utsläppen av klimatgaser från vägtrafiken bedöms de beskrivna trafikökningarna kompenseras av minskande utsläpp per km från fordonen, till följd av effektivare motorer och byte till andra drivmedel. Därmed bedöms klimatgasutsläppen från trafiken delvis kunna minska fram till år Genom att lagstiftningen ställer krav på energieffektivt byggande förväntas klimatpåverkan till följd av uppvärmning av byggnader minskas. Samtidigt kräver själva byggandet av bostäder och verksamheter resurser i form av transporter, förbrukning av byggvaror och materiel med mera, vilket i sin tur bidrar negativt genom utsläpp av klimatgaser. Genom förtätning av befintliga bostads- och verksamhetsområden kan energianvändningen för uppvärmning minskas genom att fler flerbostadshus eller radhus byggs i stället för fristående småhus. Förtätning inom befintliga områden kan innebära att fjärrvärmeanslutning blir möjligt i områden där det i dagsläget inte varit möjligt. Planförslaget bedöms därför ha relativt liten påverkan på kommunens totala energiförbrukning. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Begränsad klimatpåverkan. Bland annat genom att planen främjar en ökad andel kollektivtrafikresande, att ny bebyggelse enligt planen ska uppföras i närhet av kollektivtrafikstråk, liksom att infrastruktur för alla trafikslag ska tillmötesgås. Giftfri miljö Partille kommun hyser flera gamla verksamhetsområden och deponier där det potentiellt kan finnas markföroreningar. I samband med föreslagna utbyggnader krävs att förekomst av markföroreningar undersöks och saneras vid behov. Saneringarna kommer att bidra till att förbättra situationen inom de utbyggnadsområden som berörs av markföroreningar och därmed bidra till ett uppfyllande av miljömålet. Under förutsättning att planerade utbyggnader sker i enlighet med framtagen dagvattenpolicy kan dagvattenhanteringen förbättras i vissa bebyggelseområden som idag har undermåliga system med påverkan på kommunens recipienter. 15

16 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Giftfri miljö. Bland annat genom att planen styrker en nogsam undersökning av områden för gamla deponier, vid aktuell planering. Vidare bidrar planen till att områden med markföroreningar renas i samband med aktuell planläggning. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Levande sjöar och vattendrag Planförslaget kan innebära viss utbyggnad i närheten av Säveån. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs. Miljön kring ån påverkas även av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Även om åtgärder var för sig kan ge upphov till en liten påverkan på naturmiljö är det viktigt att den sammantagna miljöpåverkan på ån följs upp. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Myllrande våtmarker Planförslaget innefattar vägutbyggnader i närhet till områden som omfattas av våtmarksområdet Maderna (Natura 2000). Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs för bästa utförande så att dagvattenpåverkan och livsvillkor för arter med mera inte påverkas. Miljön kring våtmarksområdet Maderna kan även komma att påverkas av trafikutvecklingen genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Myllrande våtmarker. Bland annat genom att planen främjar att friluftsområden med naturvärden tillgängliggörs och bevaras. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Ett rikt odlingslandskap Partille kommun har små ytor avsatta för odling. Planförslaget kan innebära att delar av detta odlingslandskap tas i anspråk för kompletterande bebyggelse som då uppförs på naturens och kulturens villkor. Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra jordbruks- och odlingsmarken främst för dess natur-, kultur- och friluftsvärden och som en del av blandstaden så att inte odlingslandskapet och möjligheter till odling i områdena försvinner. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. God bebyggd miljö Att tillkommande bebyggelse koncentreras till redan bebyggda områden samt kompletterande områden för blandstad innebär bl.a. förbättrade förutsättningar för energieffektivisering, hållbart resande och hållbara transporter, samt avlopps-, dagvatten- och avfallshantering. En ökad 16

17 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING befolkningstäthet inom blandstaden ger även förutsättningar för bra livsmiljöer och minskade transporter. Samtidigt ökar riskerna för buller och andra störningar, men dessa bedöms kunna hanteras med en omsorgsfull utformning av bebyggelsen. Vidare kan planförslaget medföra att tätortsnära grönområden delvis tas i anspråk men samtidigt stärks kopplingarna till andra näraliggande och kvalitativa grönområden. Genom att upprätta en grönstrukturplan ska kommunen säkerställa att värdefulla grönytor tillgängliggörs. Vid förstärkning av blandstaden i enlighet med planförslaget förväntas inte landskapsbilden förändras nämnvärt. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området God bebyggd miljö. Bland annat genom att planen främjar tillgängligheten till natur-, kultur-, och friluftsområden. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Uppfyllelse av nationella (ej lokalt nedbrutna) miljökvalitetsmål genom planförslaget Här redovisas hur planen medverkar till att dessa mål uppfylls. Frisk luft För planförslagets effekter på trafikens omfattning, se under målet Begränsad klimatpåverkan. Gränsvärdet för det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft överskrids, enligt Luftvårdsförbundets mätningar av kvävedioxid år 2012, genom långa sträckor längs E20 i Partilles tätort. Gränsvärdena för miljökvalitetsmålet överskrids för år och/eller timme upp till cirka 200 meter från E20 där det idag finns både bostäder och allmänna platser. Mätningar av halten partiklar (PM10), utförda år 2010, visade även att det nationella miljökvalitetsmålet överskrids på samtliga mätplatser, både som årsmedelvärde och 90-percentilen av dygnsmedelvärdet. Vad gäller halten av bensen så klaras miljökvalitetsmålet enligt mätningar utförda år Vad gäller utsläppen av luftföroreningar från vägtrafiken förväntas dock generellt stora framtida minskningar mätta i utsläpp per fordonskilometer. Därför bedöms beräknade trafikökningar uppvägas av förändringar av fordonsparken. De nämnda gränsvärdena, inom miljökvalitetsmålet för Frisk luft, kommer på kort sikt vara svåra att uppfylla längs E20. Sannolikt kommer dock miljökvalitetsmålet Frisk luft i övriga kommunen att klaras, med en osäkerhet kring uppfyllandet gällande partikelhalten. Bara naturlig försurning Utsläppen från vägtrafik är en stor källa till försurning. För planförslagets effekter på trafikens omfattning, se under målet Begränsad klimatpåverkan. Levande skogar Planförslaget kan innebära att naturmark med skogsinslag kan komma att 17

18 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING påverkas i samband med byggnation. Detta kan gälla både naturområden som angränsar mot befintlig bebyggelse och utbyggnad inom föreslagna vägreservat. Störst påverkan kan förväntas vid eventuell framtida byggnation inom områden som utgör markreserver, i vad som idag utgörs av relativt orörd naturmark. Även omgivande naturmark kan beröras i varierande grad av indirekt påverkan via dagvatten, störning av växt- och djurliv eller försämrade livsvillkor för skyddsvärda arter etc. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder genomförs. Ett rikt växt- och djurliv Föreslagna blandstads- och verksamhetsområden och infrastrukturförändringar kan i varierande grad medföra konflikter med naturvärden, bevarandevärda naturmiljöer och mindre grönområden. Riskerna för att naturvårdsintressen ska påverkas av framtida byggnation är störst där föreslagen kompletterande bebyggelse delvis överlappar eller gränsar mot utpekade naturområden genom dagvattenpåverkan, buller etc. Föreslagen blandstadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad medför fysiska ingrepp. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder genomförs. 18

19 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvenser av föreslagen mark- och vattenanvändning och föreslagna utvecklingsstrategier Planförslagets markanvändningskarta ger, bilaga 1, generella riktlinjer för olika utbyggnadsområden och markanvändning. Konsekvenserna av planförslaget kan variera beroende på bebyggelsens omfattning och placering och på hur olika miljöfaktorer hanteras i efterföljande planering. I MKB:n har härav bedömningen av konsekvenserna koncentrerats till planförslagets generella riktlinjer, med utgångspunkt i att de övergripande strategierna för kommunens planering, i enlighet med ÖP 2035, säkerställer viktiga avvägningar. Övergripande sociala-, ekonomiska, - ekologiska konsekvenser kopplade till uppfyllelsen av kommunens målbilder. Stärkt blandstad främjar hållbarheten När vi genomför översiktsplanen ger det ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser som måste vägas mot det förväntade resultatet av de planerade åtgärderna för att främja ett hållbart samhälle. Partilles ambition om att gå från förort till förstad och befolkningsmässigt växa med cirka en procent per år innebär att vi behöver bygga tätare. Ambitionen är även att förtäta genom variation och mångfald. Kommunen vill skapa en tätare bebyggelsestruktur med hänvisning till en hållbar planeringsstrategi utifrån ett ekonomiskt- ekologiskt-, och socialt perspektiv. Genom förtätning kan antalet transporter minskas samtidigt som servicen och infrastrukturen utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Detta ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Förtätning innebär ofta svårare och mer långdragna planeringsprocesser, eftersom det ofta är en mer komplex situation när redan i anspråktagna områden ska påverkas av nya hus och anläggningar. För att under dessa förhållanden hålla befolkningsutvecklingsmålet i en jämn och stabil takt måste både små förtätningsprojekt och planering för större områden ske parallellt. Med tätare bebyggelse följer att mindre yta avsätts för exempelvis funktioner som parkering. Nya former av parkeringslösningar och en starkt vidareutvecklad kollektivtrafik är förutsättningar för att genomföra den tätare staden ur alla hållbarhetsperspektiv. 19

20 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vidare behöver äldre befintliga verksamhetsområden förädlas för att kunna erbjuda nya ytor för näringslivet. Det behövs även nya utrymmen för arbetsplatser integrerade i blandstaden för att få önskad effekt ur hållbarhetsperspektiven. Ekonomiska konsekvenser av planförslaget Då den yta av kommunen som inte är begränsad av restriktioner är liten är det av stor betydelse att marken används effektivt i samklang med blandstadsutvecklingen. Marken ska användas i god balans med befintliga natur-, kultur- och friluftsvärden. Avvägningen mellan intressena ska också göras i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. Begränsade ytor ställer högre krav på hur bebyggelse och anläggningar utformas. Att hålla en hög kvalitet när det gäller både innehåll och användning är resurskrävande på kort sikt. På längre sikt bidrar det istället till ekonomisk hållbarhet. För att underlätta för utvecklingen av mark i efterfrågade lägen ska vi arbeta för fungerande kopplingar och stråk. I första hand med utgångpunkt i befintliga stråk, men även nya infrastrukturstråk behöver skapas och kompletteras, för att vi ska kunna använda marken effektivt. De nya och kompletterande infrastrukturlösningarna för vissa delar av föreslagen utbyggnad ska leda till ett robust och hållbart resultat. Dessa lösningar innebär dock ofta stora ekonomiska insatser. När vi genomför översiktsplanen i dessa delar krävs god och långsiktig ekonomisk planering och en anpassning efter rådande ekonomiska förutsättningar. Tätheten kring vägarna är en ekonomisk och teknisk utmaning som vi ska anta för att av ekonomiska skäl utnyttja marken bättre och av sociala skäl utforma en trevlig sammanhållen och trygg bebyggelse. En förändring från leder till stadsgator innebär att marken kan användas mer effektivt när bebyggelsen kan komma närmare vägen. Därmed kan det innebära att vi kan avvakta med att ta i anspråk andra framtida utbyggnadsområden. Att låta ny bebyggelse i första hand utgå ifrån befintlig infrastruktur bidrar till stora ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med nyinvesteringar. Sociala konsekvenser av planförslaget De kapacitetsstarka stadsgatorna behövs även för att möta det ökade transportbehovet i stråken. Stadsgatorna ska omges av en hållbar blandstad varvid befintliga byggnader ska kompletteras med ytterligare bebyggelse. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till att vara dubbelsidigt bebyggda, med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Avvägningen ska främja framkomlighet och god bebyggd stadsmiljö som kan skapas med hjälp av tekniska lösningar och modern arkitektur för att främja en hållbar utveckling. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. Kopplingarna över vägarna ska förstärkas, förtydligas och utökas. I den tätare förstaden med tydligare och mer tillgängliga kopplingar mellan 20

21 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING områden och målpunkter skapas bättre förutsättningar för social interaktion och möten. När vi får möjlighet att förstärka och komplettera blandstaden genom mångfald och variation får vi stora positiva sociala konsekvenser. Den sociala planeringen fokuserar på att underlätta för ett hållbart vardagsliv med närhet och tillgänglighet till vardagens behov och en möjlighet att leva nära varandra genom dagliga möten i trygga miljöer. Den sociala planeringen ger i sin tur ekonomiska konsekvenser. På kort sikt är trygghetsskapande åtgärder i planeringen kostsamma då utformningen av blandstaden behöver styras mot de bästa sociala valen snarare än de mest ekonomiska valen. På längre sikt kommer den samhällsekonomiska kalkylen dock att påverkas mycket positivt genom att den sociala hållbarheten förstärks. Tvärkopplingar mellan kommundelar och omkringliggande kommuner underlättar även för social integration. Ekologiska konsekvenser av planförslaget Att låta ny bebyggelse i första hand utgå ifrån befintlig infrastruktur bidrar till stora ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med nyinvesteringar. Mark som används för odling i form av jord- och skogsbruk ska i första hand bevaras utifrån sitt värde ur natur-, kultur- och friluftsperspektiv. Skulle naturmark behöva tas i anspråk för utbyggnad av blandstaden ska stor hänsyn tas till det väsentliga värdet för respektive intresse. Påverkan får inte bli av större betydelse. Blandstadsutbyggnaden ska istället bidra till en utveckling så att de bevarandevärda stråken och områdena med natur-, kultur- och friluftsvärden i hög grad stärks och görs tillgängliga. 21

22 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Områdesvisa konsekvenser Konsekvensbeskrivningen lyfter fram vad som bedöms kunna ge särskilt stor miljöpåverkan, så kallad betydande miljöpåverkan, och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Betydande miljöpåverkan bedöms kunna bli aktuell inom områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån, Trafik. Härav ska miljökonsekvensbeskrivningen företrädesvis avgränsas till att behandla dessa områden. I beskrivningen av dessa aktuella områden behandlar vi följande miljöfaktorer: Inom områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö behandlas miljöfaktorerna: Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden, Energi och uppvärmning. Inom område Säveån behandlas miljöfaktorerna: Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden (Området Säveån beskrivs nedan i samband med beskrivningen av områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö) Inom område Trafik behandlas miljöfaktorerna: Trafik och transporter, Trafikbuller, Vibrationer, Barriäreffekter, Luftmiljö, Hälsa och säkerhet Nedan beskrivs områdesvis de miljökonsekvenser som i olika mån bedöms kunna uppkomma vid genomförandet av planförslaget. Vidare beskrivs kommunens förhållningssätt till dessa. Områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån Utgångsläge Planförslaget innebär flera målkonflikter gentemot natur-, kultur- och friluftsvärden där nogsam avvägning är av största betydelse för att främja en långsiktigt hållbar utveckling utifrån både sociala- ekonomiska och ekologiska aspekter. Partille kommun är idag en relativt tätt bebyggd kommun med den mesta av bebyggelsen samlad i nära anslutning till kommunens centrala delar. Partille är till stor del uppbyggt kring E20 och västra stambanan. Båda dessa för kommunikationen i regionen viktiga stråk löper tvärs igenom kommunen i öst-västlig riktning. Kommunen har stora natur- och friluftsområden som delvis hyser höga värden. Kommunen hyser även höga kulturvärden, vilka är kopplade såväl till kulturlandskapet, bebyggelsen och fornlämningar. Många av kommunens skyddade natur- och kulturmiljöer har även höga rekreations- och friluftsvärden. 22

23 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljön kring Säveån omfattas av riksintresse för naturvård. Säveån är också klassad som ett Natura 2000-område och har därför en särskild bevarandeplan. Kring Säveån och dess biflöden kan det finnas områden med skredrisk. Utmed ån, främst i centrala Partille, har omfattande stabilitetsåtgärder utförts i samband med att ny bebyggelse har uppförts. Planförslaget Stora delar av kommunens områden med höga natur-, kultur- och friluftsvärden har undantagits från föreslagna utbyggnadsområden, vilket minskar risken för konflikter mellan naturvårds- och friluftslivsintressen och föreslagna exploateringar väsentligt. Riskerna för att naturvårds- och friluftslivsintressen ska påverkas negativt av framtida bebyggelse är störst där föreslagna utbyggnadsområden delvis överlappar och eller gränsar mot utpekade naturområden. Bebyggelse kan förutom direkta ingrepp även ge upphov till indirekt påverkan via dagvattenpåverkan, buller, störning av växt- och djurliv etc. Bostads-, verksamhets- och vägutbyggnader i enlighet med planen kan även inverka på kulturmiljön och på hur kulturmiljön uppfattas och upplevs. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Därför är det av största vikt att det sker noggranna utredningar och avvägningar innan åtgärder sker i de berörda och de angränsande områdena. I kommunens utbyggnadsplanering ska Säveån göras mer tillgänglig. Samtidigt ska den vårdas i en varsam balans mellan den bebyggda miljön och skyddandet av Säveåns känsliga natur- och vattenkvaliteter. Säveån ska ses som en viktig resurs i samhällsplaneringen. Betydande miljöpåverkan på områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö med anledning av planförslaget Kompletterande bebyggelse i Furulund/Brännet planeras där det delvis finns stora naturvärden; på Brännethöjden liksom en känslig bäckravin och naturskogsvärden. Föreslagen kompletterande bebyggelse vid Mossen, kan påverka naturoch friluftsvärden vid Korpåsberget. Kompletterande bebyggelse i Mellby kan beröra ett kulturlandskap med naturvärden kopplade till beteshävd, randlövskog, branter med mera. Kompletterande blandstad vid Björnekulla kan orsaka konflikt med de höga natur- och friluftsvärdena i området. Planerad utveckling i Finngösaravinen kan beröra höga naturvärden. Utveckling i anslutning till de värdefulla odlingslandskapen i Lexby Kåhög och i Bokedalen kan innebära en påverkan på naturoch kulturmiljön. Påverkan skulle kunna leda till att värdefulla odlingslandskap delvis går förlorade. Föreslagna markreserver i Lexbydal och Råhult/Jeriko kan på sikt medföra ingrepp i vad som idag utgörs av relativt orörd naturmark och mark för friluftsliv. Riksintresse för friluftsliv, myr- och sumpskogsområden i anslutning till 23

24 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING föreslaget verksamhetsområde vid Jeriko kan påverkas. En eventuell framtida Jerikolänk kan påverka naturvärden och riksintresset för friluftsliv i området. Föreslagen utveckling i miljöer med kulturvärden, såsom exempelvis i Jonsered och Bokedalen, kan komma i konflikt med områdenas höga kulturvärden. Kompletterande blandstadområdet vid Tingsängen kan påverka en större före detta avfallsdeponi för schaktmassor och avkalkat avloppsslam som ligger mitt i området. Bebyggelseutvecklingen kan innebära att mindre grönområden inom blandstaden och grönområden med funktion som spridningskorridorer för växter och djur, kan beröras. Planförslaget innebär en omfattande bebyggelseutveckling i kommunen vilket medför en kraftigt ökad belastning på befintliga VA-nät, dagvattensystem och dess recipienter. Planförslaget medför att energiförbrukningen inom planområdet ökar. Det gäller främst för uppvärmning av byggnader. Kommunens förhållning till planförslagets miljöpåverkan och konsekvens för områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö Oavsett hur väl bebyggelsen anpassas till naturvärdena och att förebyggande åtgärder genomförs, kommer naturmiljön att påverkas. I ÖP 2035 beskrivs därför att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas utifrån de värden som finns så att påverkan minimeras, oavsett utbyggnadsvolym. I kommunens Naturvårdsplan beskrivs med hjälp av hänsynsnivåer vilka områden som kommunen bedömer som värdefulla naturmiljöer som bör undantas från ianspråktagande. En grönstrukturplan ska tas fram för att kunna bevara och utveckla tydliga gröna zoner och grönstråk inom såväl kommundelar som kommunens som helhet. Den tätortsnära naturen är viktig för den vardagliga rekreationen och lekmöjligheter för de som bor i tätbebyggda områden. ÖP:ns ambition är att områden med natur-, kultur- och rekreationsvärden ska sparas och tillgängliggöras i och kring kommundelarna. I naturområdena kan väl anpassade utbyggnader för friluftslivet, som t.ex. stigar för att göra naturen tillgänglig, ske utan stor påverkan på naturmiljön. Inom blandstads- och verksamhetsområdena kan planförslaget bidra till att öka rekreationsvärdena om tydliga grönstråk, lekplatser, parker etc tillskapas inom bebyggelsen såsom en väsentlig del av blandstaden. Vid detaljplanering bör om möjligt kompensationsåtgärder utarbetas för att kompensera för de naturintrång som föreslås. Grönområden hyser inte alltid dokumenterat höga naturvärden, men har ofta ett värde både som spridningskorridorer för växter och djur och som närnatur för boende. De gröna kopplingar som pekas ut i ÖP:n mellan olika naturområden, för att säkerställa stråk för både djur- och växtliv och 24

25 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING friluftslivet, är positiva för naturmiljön. Planering av passage för vilt och friluftsliv pågår vid Kåsjön Åstebo inom ombyggnaden av väg 535. Det är viktigt att så långt som möjligt endast varsamt ta odlingslandskapens utkanter i anspråk för eventuell utveckling av blandstaden. Det ska då ske i samklang med, och väl avvägt mot, såväl natur som kulturintressen. Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra odlingsmarken i Partille främst för dess natur-, kulturoch friluftsvärden och som en del av blandstaden. Kulturmiljön är en naturlig och viktig del i blandstaden. Höga kulturmiljövärden kan genom varsam hantering inbegripas och berika blandstaden utan stor påverkan på värdena. Graden av påverkan styrs till stor del av gestaltning och hänsynstaganden i förhållande till stadsbilden, landskapet, övrig bebyggelse och fornlämningar. Här har kommunens kulturmiljöprogram stor betydelse. I ÖP 2035 beskrivs att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas utifrån de värden som finns. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. Kommunens olika delar utgörs redan idag av olika grader av blandstad, med varierande karaktärer. Områdena präglas dessutom av olika ambitioner om variationsrikedom. Därför varierar behovet av komplettering och förtätning för de olika områdena och avvägningen sker med olika utgångspunkter. Vid detaljplanering och bygglovsprövningar behöver geotekniska undersökningar, stabilitetsutredningar och förekomst av potentiell förorenade områden utredas. Det är även viktigt att i samband med framtagandet av lämpliga grundläggnings- och stabilitetsåtgärder bedöma vilken miljöpåverkan dessa åtgärder kan ha på aktuellt område och dess omgivning. Detta för att undvika åtgärder som t.ex. medför att värdefulla natur-, kultur- och friluftvärden påverkas negativt eller försvinner genom tex utläggning av erosionsskydd, avschaktningar etc. Detta är särskilt viktigt vid utbyggnader kring Säveån, Brodalsbäcken och Finngösabäcken. Det är viktigt med miljötekniska markundersökningar i varje enskilt fall. Detta för att man ska kunna göra en relevant bedömning av föroreningssituationen och kunna ta ställning till om marken/ fastigheten ska efterbehandlas/saneras. Kommunen avser ta fram en handlingsplan för hur gamla deponier ska undersökas ytterligare och åtgärdas för att minimera risken för miljön och människors hälsa. Föreslagna utbyggnader inom kommunen bidrar till att förorenade områden saneras, vilket är positivt från miljösynpunkt. Även vägutbyggnader i enlighet med föreslagna vägreservat kan medföra ingrepp i värdefulla naturmiljöer, vilka kan minskas genom anpassning och åtgärder. Stabilitetsåtgärder etc. krävs ofta i denna typ av miljöer vilka kan beröra större områden än själva vägområdet. Utbyggnad i markreservsområden i Partille ska enligt planförslaget inte ske förrän förtätning och nybyggnation har skett i föreslagna och kompletterande blandstadsområden. Förtätning kan även innebära att redan hårdgjord mark tas i anspråk och att befintlig infrastruktur kan utnyttjas och utvecklas, vilket är 25

26 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING såväl yteffektivt och mer långsikt hållbart och därmed positivt ur miljösynpunkt. Vid all byggnation ska både VA- och dagvattenhanteringen följa kommunens riktlinjer för VA och dagvattenpolicyn, vilka ställer krav på omhändertagande och rening. Planförslaget innebär att viss naturmark tas i anspråk samt att förtätning sker inom befintliga bebyggda områden där såväl redan hårdgjorda ytor som mindre grönområden tas i anspråk för byggnader och nya hårdgjorda ytor. Därmed medför utbyggnaderna att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket generellt även ökar dagvattenbelastningen sett ur flödesoch föroreningssynpunkt. Genom dagvattensystem med bl.a. lokalt omhändertagande och effektiv rening av dagvattnet som tillser att vare sig flöden eller mängder ökar, bedöms belastningen på recipienterna dock kunna minskas. I samband med utbyggnader inom föreslagna blandstadoch verksamhetsområden finns dessutom möjlighet att åtminstone delvis bygga om äldre undermåliga dagvattensystem, vilket också bidrar till att minska dagvattenbelastningen från de olika kommundelarna. Det är därför viktigt att dagvattenhanteringen studeras vid detaljplanering. Planförslaget innebär även en ökad belastning på spillvattennätet med anledning av ökad bebyggelse. Tillkommande utbyggnader kopplas till befintligt VA-nät, vilket medför att mängden renat spillvatten som släpps ut i västerhavet ökar vid Ryaverket. Detta kan ge en något ökad belastning på havet. Vid förtätningen av befintlig bebyggelse kan även finnas risk för att befintligt spillvattennät överbelastas och antalet breddningar ökar, vilket negativt påverkar recipienterna. Om man i samband med förtätning i äldre bostads- och verksamhetsområden istället moderniserar befintliga spillvattensystem kan detta i sin tur bidra till en förbättrad spillvattenhantering. Det är därför viktigt att spillvattenhanteringen studeras vid detaljplanering. I fortsatt planering bör även höga vattenstånd i sjöar och vattendrag beaktas och utredas till följd av klimatförändringar. Även dagvattensystemen får en ökad belastning vid ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Genom förtätning av befintliga bostads- och verksamhetsområden kan energianvändningen för uppvärmning minskas genom att fler flerbostadshus eller radhus byggs i stället för fristående småhus. Förtätning inom befintliga områden kan innebära att fjärrvärmeanslutning blir möjligt i områden där det i dagsläget inte varit möjligt. Planförslaget bedöms därför ha relativt liten påverkan på kommunens totala energiförbrukning. Betydande miljöpåverkan på Säveån med anledning av planförslaget Alla former av åtgärder i och invid Säveån och dess biflöden kan förorsaka konflikt med de höga värdena för både naturvård och friluftsliv samt att stabilitetsförhållanden kan påverkas. Översvämningsrisken av Säveån kan enligt planförslaget företrädesvis påverka eventuell bebyggelse i områdena närmast Säveån i Partilles centrala delar och i Jonsered. 26

27 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljön kring ån påverkas av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. I kommunen och i synnerhet kring Säveån har det genom åren funnits verksamheter som har orsakat markföroreningar, vilka kan påverka eventuell byggnation i enlighet med planförslaget. Kommunens förhållning till planförslagets miljöpåverkan och konsekvens för Säveån Säveån är central i landskapsbilden för Partille kommun där den löper genom kommunen i öst-västlig riktning, mellan E20 och Västra stambanan. Landskapsbilden kring Säveån skiljer sig i dagsläget åt mellan olika platser. I planförslaget beskrivs därför att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas efter noggranna utredningar och avvägningar, utifrån de värden som finns så att påverkan minimeras, oavsett utbyggnadsvolym. Säveån är ett viktigt naturstråk med stora friluftsvärden som enligt planen ska stärkas och tillgängliggöras vilket bedöms som positivt för naturmiljön. Vid detaljplanering och bygglovsprövningar behöver geotekniska undersökningar, stabilitetsutredningar och förekomst av potentiell förorenade områden utredas. Det är även viktigt att i samband med framtagandet av lämpliga grundläggnings- och stabilitetsåtgärder bedöma vilken miljöpåverkan dessa åtgärder kan ha på aktuellt område och dess omgivning. Detta för att undvika åtgärder som t.ex. medför att värdefulla natur-, kultur- och friluftvärden påverkas negativt eller försvinner tex genom utläggning av erosionsskydd, avschaktningar etc. Detta är särskilt viktigt vid utbyggnader kring Säveån och dess biflöden. Planförslaget kan innebära viss utbyggnad i närheten av Säveån. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs. Miljön kring ån påverkas även av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Även om åtgärder var för sig kan ge upphov till en liten påverkan på naturmiljö är det viktigt att den sammantagna miljöpåverkan på ån följs upp. Det kan finnas en risk för att planförslaget bidrar till att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status i Säveån. Påverkan är dock beroende på omfattningen och placeringen av framtida bebyggelse. Samtidigt kan vissa utbyggnader bidra till att äldre undermåliga dag- och spillvattensystem förbättras. Genom att kommunens dagvattenpolicy ställer krav på ny bebyggelse finns det förutsättningar att utsläppen av zink, koppar och andra metaller till Säveån via dagvatten minskar, vilket kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten för Säveån. Delar av Säveån är försett med översvämningsskydd på ömse sidor av ån. I samband med eventuella utbyggnader längs ån kan anläggning av ytterligare översvämningsskydd komma att krävas. Översvämningsrisken behöver även beaktas kring delar av vägnätet vid Säveån. Vidare är det viktigt att bedöma vilken påverkan eventuella översvämningsskydd eller andra åtgärder medför på naturmiljön, i synnerhet längs Säveån. 27

28 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Område Trafik Utgångsläge Trafik och transporter, liksom transportsystemet som sådant, är inte i sig en miljöaspekt i miljöbalkens mening men kan vara grundorsaken till ett antal miljöstörningar och miljöproblem. Dit hör i första hand trafikbuller, utsläpp av klimatgaser och olika former av luftföroreningar, vibrationer samt risker till följd av transporter och bristande trafiksäkerhet. Även barriäreffekter, trängsel och visuella effekter kan ses som störningar. Partille är i dag en kommun som är starkt definierad av infrastruktur. E20, Landvettervägen och Västra stambanan är riksintressen och därmed prioriterade för framkomligheten i de nationella systemen. Den största delen av godstransporterna sker också utmed E20, Landvettervägen och Västra stambanan. Samtidigt som det är en tillgång för kommunen att ha viktiga transportleder och stråk innebär det också en påverkan på omgivningen. Väg och järnväg skapar barriärer i staden och orsakar buller. Där transportlederna ansluter till det lokala vägsystemet uppstår stora trafikplatser som behöver anpassas till stadens förutsättningar. Dessutom sammanfaller även dessa stråk i stor utsträckning med de stråk där kommunen planerar att utveckla bebyggelsen. Göteborgsregionen har gemensamt tagit fram en strukturbild som visar ett antal korridorer som är prioriterade och som ska ligga till grund för vår planering. Utvecklingen i kommunen påverkas bland annat av hur kollektivtrafikens andel av personresorna förändras, hur den framtida tågtrafiken på Västra stambanan kommer att se ut och hur den framtida trafiken på vägar utvecklas. Dessa tendenser har kommunen i olika utsträckning möjlighet att påverka eller förhålla sig till genom kommunens översiktsplanering. Samordningen mellan infrastrukturplanering och markanvändning är grundläggande för att åstadkomma ett hållbart trafiksystem. Nya vägobjekt i nya sträckningar innebär som regel en minskning av störningar på andra platser. Däremot innebär även ökad kapacitet i vägtransportsystemet att ny trafik alstras som ger upphov till nya miljöproblem. Enligt Resvaneundersökning 2011 (Göteborgsregionen m. fl. 2013) var andelen som åkte kollektivt i Partille klart lägre än i Göteborg, men betydligt högre än genomsnittet för kommunerna kring Göteborg. Beträffande särskilt cykel men även fotgängare var resandet i Partille mycket lägre än i Göteborg. Dvs andelen som använder bil i Partille var klart högre än i Göteborg och ganska nära bilandelen i övriga kommuner. Andelen som färdades kollektivt i Partille var 20 %, av alla dem som åkte bil eller kollektivt, enligt resvaneundersökningen. I Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020 (Göteborgsregionen 2009), som kommunerna i Göteborgsregionen slöt en överenskommelse om, beslutades att kollektivtrafiken ska stå för 40 % av alla motoriserade 28

29 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING resor i Göteborgsområdet år Den aktuella Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 (Västra Götalandsregionen m.fl. remissutgåva mars 2016) är en vidareutveckling av K2020 som indikerar ett mål om en ännu högre andel kollektivtrafikresor till Således finns behov av markanta ökningar av resandet gällande både kollektivt resande och cykel i Partille. Planförslaget Den strukturbild som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionen utgör grund för planförslaget. Planförslaget fokuserar på att ge förutsättningar till att bygga ett hållbart samhälle med strategin att kunna använda den infrastruktur och service som redan finns. Nya markområden ska endast tas i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. Enligt planförslaget ska stråken tydliggöras för alla trafikslag för att underlätta för ett hållbart resande. Stråken ska utvecklas tillsammans med den tätnande staden, till exempel genom att bygga stadsgator med bebyggelse på båda sidor. Planeringen ska även öppna för regionala tvärförbindelser och bra kommunikation i nord-sydlig riktning inom kommunen. Dessutom behövs nya infrastrukturstråk skapas för att vi ska kunna använda vår mark mer effektivt. Detta innebär en balans mellan det regionala behovet av genomfartsleder och Partilles behov av att vägar utvecklas till hållbara stadsgator. Planförslaget främjar förtätning av blandstaden som ska möjliggöra utrymme och underlätta för yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Målbilden för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 siktar mot att fler kollektivtrafikresor ska kunna tas om hand i stadstrafikområdet, vilket även Partilles översiktsplan stödjer. Samtidigt kommer bilen inom överskådlig framtid ha en fortsatt framträdande roll. Därför ska vi planera så att man ska kunna köra bil på ett effektivt sätt i tydliga stråk som är anpassade efter den omgivande naturen och bebyggelsen. Betydande miljöpåverkan utifrån trafikutvecklingen med anledning av planförslaget Planförslaget föreslår att en stadsbebyggelse nära järnvägen ska göras möjlig, att stationsområdena ska utvecklas och att fler passager ska minska järnvägens barriäreffekt. Men samtidigt behöver kapaciteten på Västra stambanan på sikt förbättras vilket kan innebära en utbyggnad av fler järnvägsspår genom Partille. Därmed finns en risk för konflikter mellan planförslagets utbyggnadsplaner och Västra stambanan i egenskap av riksintresse, med anledning av ökat trafikbuller mm. Planförslaget innebär konsekvenser för trafikens totala miljöbelastning. Förslaget att utveckla vissa vägar för genomfartstrafik till stadsgator är förknippat med många målkonflikter bland annat gällande framkomlighet, kapacitet, riktvärden för buller, vibrationer och luftkvalitet. 29

30 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Västra Stambanan och väg E20 utgör mycket kraftiga barriärer. Även andra stora trafikleder i kommunen, exempelvid Landvettervägen och en eventuell ny Mellbyled kan utgöra barriärer. Markvibrationer uppstår kring järnvägen, eftersom stora delar av kommunen utgörs av lerjordar. Sannolikt kommer trafiken på Västra Stambanan att öka, vilket kan påverka vibrationsnivåerna för såväl befintlig bebyggelse som för ny bebyggelse i anslutning till järnvägen. Trots att andelen kollektivtrafikresor ökar så kommer sannolikt antalet bilresor att öka, med anledning av att planförslaget och omgivande planer ger förutsättningar för befolkningsökning och ökat antal trafikrörelser. Kommunens förhållning till planförslagets miljöpåverkan och konsekvens utifrån trafikutvecklingen Hur stora de trafikrelaterade miljökonsekvenserna blir till följd av utvecklingen och planförslaget är i viss mån sammankopplade med vilka vägtrafikvolymer som utvecklingen förväntas generera. Dessa volymer är i sin tur knutna till bland annat befolkningstillväxt och lokalisering av bebyggelse. Planförslagets intentioner är att minska trafikens totala miljöbelastning genom att öka de hållbara transporternas andel av resandet. Därtill är ansatsen en relativt hög exploatering i befintliga stråk med etablerad kollektivtrafik. Förtätning och ökad koncentration av bebyggelsen minskar gångavstånden till kollektivtrafik och ger stöd för ökningar av turtätheten. Byggande i anslutning till eller nära stråk med kollektivtrafik medför standardförbättringar och ökar även trafikens kostnadseffektivitet. Genom utbyggnad av ett sammanhängande nät av gång- och cykelbanor med hög framkomlighet och säkerhet ges dels förutsättningar för ökad gång- och cykeltrafik, dels ökad tillgänglighet till nav och mötesplatser i kollektivtrafiksystemet. I kommunens trafikstrategi ska kommunens långsiktiga planering av trafiken och dess trafikslag göras tydlig. Vidare avser kommunen att kontinuerligt uppdatera trafiknätsanalysen som bland annat belyser transportslagens prioritering i olika stråk och ligger till grund för kommunens åtgärdsplanering. Planförslaget påvisar hur barriäreffekter kring trafikleder påverkar den sociala- och ekonomiska- och ekologiska hållbarheten i kommunen. I förslaget föreslås därför att kopplingar över barriärerna ska stärkas, framförallt i centrala Partille men även i övriga delar av kommunen. Planförslaget påvisar även behovet av utvecklingen mot stadsgator istället för transportleder för att motverka barriärer. Planen föreslår en omvandling av större vägar till stadsgator vilket ger förutsättningar för en mer hållbar stadsmiljö. Utsläppen av såväl koldioxid som luftföroreningar vid personresor är i genomsnitt betydligt lägre om resandet sker med buss respektive radikalt lägre om det sker med tåg, än om resandet sker med bil. Den i planförslaget föreslagna inriktningen av framtida bebyggelse i Partille bedöms därför medföra positiva minskningar vad gäller utsläppen av både växthusgaser och luftföroreningar. Allmänt beräknas utsläppen från vägtrafiken minska kraftigt i framtiden till följd av förbättrad reningsteknik i fordonen. (Trafikverket, 2012, m fl) 30

31 ÖVERSIKTSPLAN DEL 3, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Planförslaget innebär stora utmaningar med anledning av byggnation i buller- och vibrationsutsatta områden. Detta föranleder noggranna utredningar i samband med detaljplanering. Kommunens ståndpunkt är att om en expansion av tågtrafiken blir aktuell så kan inte ens marginella försämringar accepteras av tågtrafikens störningar avseende buller, vibrationer, framkomlighet och barriäreffekter. Kommunen har tagit fram en åtgärdsplan (Partille 2014) för bullerskyddsåtgärder längs statliga och kommunala vägar. I åtgärdsplanen redovisas ett genomförande av fasadåtgärder för bostäder, skolor och förskolor med mer än 60 dba utomhus. Bedömningen är att bilresandet kommer att öka trots planförslagets intentioner om ökad kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. 31