Etablering av Cikoria (Cichorium intybus) undersådd i konventionell höst- och vårsäd

Transkript

1 Etablering av Cikoria (Cichorium intybus) undersådd i konventionell höst- och vårsäd RAPPORT NR 3/2014 Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Anita Gunnarsson 1

2 Etablering av Cikoria (Cichorium intybus) undersådd i konventionell höst- och vårsäd KSLA-projekt H ADA Anita Gunnarsson Hushållningssällskapet i Kristianstad anita.gunnarsson@hushållningssallskapet.se 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Slutsatser... 5 Bakgrund... 6 Syfte och mål... 6 Avgränsning... 7 Projektorganisation... 7 Material och Metod... 7 Fältförsök i vårkorn... 7 Fältförsök i höstvete... 8 Odlarexperiment Resultat Fältförsök vårkorn Etableringsmetod Ogräsbehandlingsmetod Fältförsök höstvete Etableringsmetod Ogräsbehandlingsmetod Resultat odlarexperiment Diskussion och slutsatser Referenser Personliga meddelanden Bilaga 1. Illustration av försöksdesign Bilaga 2. Aktiva substanser i aktuella ogräsmedel Bilaga 3. Foton från fältförsök och odlarexperiment

4 SLUTRAPPORT Sammanfattning I detta KSLA-finansierade projekt studerades etablering av cikoria i ett fältförsök i vårkorn och i odlarexperiment i vårkorn, vårvete, havre, höstkorn, höstvete, höstråg och rågvete. I fältförsöket jämfördes tre etableringsmetoder: tidig och sen etablering utan myllning av utsädet samt tidig etablering med myllning med släpbillar. Vid den tidiga sådden utan myllning vältades fältet direkt efter cikoriasådden. Inom varje etableringsmetod provades tolv ogräsbekämpningsmetoder: obehandlad kontroll, ogräsharvning samt tio varianter med kemisk bekämpning. Utanför det KSLA-finansierade projektet provades cikoriaetablering två år i en befintlig försöksserie med ogräsbekämpning mot åkerven och örtgogräs i höstvete. I ett av dessa försök jämfördes tidig och sen cikoriasådd. Fältförsöket i vårkorn visade att ogräsharvning var en lämplig ogräsbekämpningsmetod om man vill etablera cikoria. Ogräsharvningen gav likvärdig ogräseffekt med kemikalierna och drygt 30 cikoriaplantor/m 2 eller ca 1,5 ton färsk biomassa per ha med bästa etableringsmetoden. Vid cikoriasådd en vecka efter ogräsharvning gav sådd utan myllning men med en direkt efterföljande vältning avsevärt fler cikoriaplantor och större biomassa än sådd med myllningsaggregat i form av släpbillar, men utan vältning. Den positiva effekten av ogräsharvningen tydliggjordes ytterligare av att det fanns fler cikoriaplantor i harvade ytor än i ytor helt utan ogräsbekämpning. Med några undantag tycks alltså inte i första hand kemikalierna ha varit till störst nackdel för cikoriaetableringen utan snarare markytans beskaffenhet. Om cikoriaetablering i vårsäd ska kombineras med kemisk bekämpning verkar Harmony Plus vara det mest selektiva preparatet av de som provades, näst följd av Express. Minst lämpade är Starane XL och Legacy och möjligen även Hussar och Ariane S. Fältförsöket i höstvete 2013 visar att cikoriaetableringen ska göras tidigt på våren hellre än att vänta till efter ogräsbekämpningarna på våren. Tidig sådd gav 8 gånger fler cikoriaplantor och 7 gånger större vikt på hösten, i medeltal över alla ogräsbekämpningsmetoder. Cikoriaetableringen var bäst i de 2 ogräsbehandlingar där enbart höstbekämpning tillämpats. Ren Baccara eller en blandning av Lexus + Boxer + Legacy gav 39 respektive 25 cikoriaplantor/m 2. Detta plantantal var i nivå med det i bästa vårkornledet dvs. där ogräsbekämpningen gjordes genom harvning. Biomassan var dock lägre i bästa leden efter höstvete än i bästa leden efter vårkorn. I försöket fanns kombination med Baccara höst och Harmony Plus vår med och denna kombination sänkte inte plantantalet signifikant jämfört med ren höstbehandling med Baccara. 4

5 Odlarexperimenten indikerade att cikoriasådd senare än 15 cm stadiet i vårsäd ger dålig etablering och att chanserna för etablering och fortsatt tillväxt förbättras om det finns god tillgång till vatten. Vattentillgångens betydelse bekräftades även av odlarexperiment i höstsäd. Av alla behandlingar i fältförsöket och av alla odlarexperiment uppnåddes överlägset störst biomassautveckling av cikoria i ett odlarexperiment med höstkorn drygt 2 ton torrsubstans per hektar. Förklaringen är sannolikt att cikorian såddes tidigt på våren, höstkornet vattnades och skördas tidigt så cikorian har tid att växa rejält under hösten. Slutsatser I fältförsöken med cikoriaetablering i vårkorn och höstvete var biomassamängden i cikorian så liten att den måste antas ha en försumbar effekt såväl på kväveförluster som strukturförbättring och mulluppbyggnad. Slutsatser av projektet är att, i konventionell odling har cikorian störst potential i höstkorn i första hand med höstbekämpning av ogräs med Baccara eller Lexus (ej registrerad i höstkorn för närvarande), Boxer och Legacy. Det är här som forskningsinsatser primärt bör sättas in. Utöver grödval och bekämpningsstrategier tycks tidig sådd och god vattentillgång under säsongen vara framgångsfaktorer för god etablering och tillväxt av cikorian. Slutligen kan man konstatera att en kombination av enstaka fältförsök och uppföljning av enkla odlarexperiment för kunskapsutvecklingen fortare framåt än om man enbart arbetar med enstaka fältförsök. 5

6 Bakgrund Cikoria är en korgblommig växt som kan odlas till många ändamål. I Sverige används den idag i mindre utsträckning och i första hand som vallväxt i ekologisk odling. Arten har befunnits vara lämplig som insådd mellangröda för att den inte sänker skörden i en spannmålshuvudgröda men har en snabb tillväxt på hösten efter skörd (Karsson-Strese m fl, 1996; Karsson-Strese m fl, 1998). Den är effektivare på att fånga upp markkväve än t ex rajgräs eftersom dess rötter tränger längre ner i jorden (2,5 m jämfört med 1 m för rajgräs; Thorup Kristensson, 2006) och den ger snabbt tillbaka kväve till nästföljande gröda (Rydberg, 1998). Cikoria har åtminstone som flerårig gröda visat sig ha goda strukturförbättrande egenskaper och 4-årig cikoria gav bättre efterverkan år två efter brytning än 4-åriga rödklöver och lucernvallar (Löfqvist, 2005). Cikorian är relativt lättetablerad som insådd gröda i ekologisk odling. Att den inte fått något genomslag i konventionell odling beror sannolikt på att det inte finns några kemiska medel för ogräsbekämpning i stråsäd där man vet att cikorian klarar sig (pers. medd. Henrik Hallkvist, SJV mars 2011). Forskare som arbetat med cikoria har ofta valt att göra det i osprutad spannmål pga. osäkerhet kring hur den kan etableras om kemisk ogräsbekämpning görs (pers. medd. Göran Bergkvist, SLU). Erfarenhet från utvecklingen av ogräsrekommendationer för insådder av fånggrödor innehållande röd- och vitklöver gör att man kan misstänka att flera preparat kan vara aktuella än vad kemifirmorna ursprungligen valt att ange. Praktiska erfarenheter tyder på det. En lantbrukare sådde med gott resultat in cikoria i höstvete på våren med Rapidsåmaskin där höstvetet var höstbehandlat med ogräspreparaten Cougar (0,5 l/ha) respektive 0,4 Baccara + 12 g Lexus (Hammarstedt M, HIR Kristianstad, pers medd. sept 2011). En annan odlare fick en god etablering genom cikoriainsådd, med en långfingerharv med frölåda, i början av juni i rågvete där kemisk ogräsbekämpning med Harmony Plus och Starane XL gjorts i mitten av maj (pers. medd. Hans Rasmusen, inspektor, Vrams Gunnarstorp, sept. 2011). I både fallen fanns det speciella skäl till experimenten med cikoriainsådd: i det ena fallet ingick åtgärden i ett forskningsprojekt och i det andra rörde det sig om en etablering av en permanent skyddszon med en artblandning. Erfarenheter från hur lantbrukare i praktiken etablerar sina fånggrödor är att de flesta väljer metoder som kräver liten arbetsinsats per hektar. För att cikoria ska kunna bli en utbredd fånggröda hade det varit önskvärt att etablering kunde göras i samma moment som sådd av huvudgrödan. Det är sannolikt inte möjligt i odlingssystem där man vill bekämpa ogräs kemiskt eller med ogräsharvning. Om sådden i stället måste göras efter grödans uppkomst (och efter ogräsbekämpning) kommer sannolikt bredspridningsteknik med efterföljande vältning vara den teknik som de flesta föredrar. Sådd med såmaskin som myllar utsädet borde ge en säkrare etablering men blir på de flesta gårdar dyrare p g a mindre arbetsbredder. Om kemikalier för ogräsbekämpning i vårsäd fördyras kan också etablering i samband med ogräsharvning med en bred långfingerharv med påmonterad utrustning för sådd vara ett relevant scenario även i konventionell spannmålsodling, åtminstone av vårsäd. Syfte och mål Det långsiktiga syftet med projektet var att påbörja kunskapsutveckling kring säker och kostnadseffektiv etablering av cikoria som fånggröda så att den på sikt kan ersätta de ur N- läckage-, och struktursynpunkt mindre effektiva gräsen och de Brassicaceae-arter som i dag är godkända för miljöstöd till eftersådda fånggrödor, men som ofta får en svag etablering pga. sen sådd. Målsättningen med projektet var att skaffa baskunskap om vilka ogräspreparatblandningar i höstsäd och vårsäd som går att kombinera med etablering av cikoria med olika 6

7 etableringsmetoder. Efter denna orienterande undersökning kan man vid behov fördjupa och förfina frågeställningen. Avgränsning På grund av neddragning av sökt anslag kunde arbetet inte genomföras fullt ut enligt planen i både i höst- och vårsäd. Fältförsök genomfördes därför endast fullt enligt planen i vårsäd medan fältförsöket i höstsäd begränsades till en reducerad undersökning i befintliga ogräsförsök inom Skåneförsöken. Då dessa inte bekostades av KSLA kunde inte behandlingarna optimeras fullt ut utifrån projektets syfte men resultaten bidrar ändå till att öka kunskapen inom området. Projektorganisation Projektet har letts och i huvudsak genomförts av Anita Gunnarsson. Inledningsvis hölls en dialog med Jordbruksverkets rådgivare inom ogräsfrågor, Henrik Hallkvist. Fältförsöken genomfördes av Hushållningssällskapet i Kristianstads försöksavdelning. Odlarexperiment utfördes av lantbrukare i Skåne, Blekinge, Värmland och Dalsland. För odlarexperimenten i Värmland och Dalsland ansvarade hortonom Åsa Rölin och Anette van Schie, Hushållningssällskapet i Skara. Material och Metod Fältförsök i vårkorn Tolv ogräsbehandlingar (Tabell 1) och tre etableringssätt av cikoria (Cichorium intybus) av sorten Grassland Puna II (foderväxttyp) genomfördes i vårkorn (maltkorn, sort Tripple). Försöksdesignen (Bilaga 1) var en s.k. split-block-design (Forkman, 2010) där varje block delas in i rader och kolumner. Faktor 1 (12 bekämpningsstrategier) slumpades mellan rader i blocket och de tre etableringssätten slumpades mellan kolumner i blocket. Bekämpningsparcellerna (dvs. raderna enl. split-blocknomenklaturen) var 12 m långa (bruttolängd) och 3 meter breda. Etableringsmetoderna (dvs. kolumnerna) var 2 meter breda. Mellan varje block fanns en vändzon för vändning med såmaskin och vält vid cikoriaetableringen. En skyddsrad lades i mitten av varje block pga. att försökssåmaskinen bara kan så ett begränsat antal radmeter. Skyddsraden behövdes för att man där fyllde på en ny dos utsäde vid cikoriasådden. Tio ogräsbehandlingar var kemiska och en utgjordes av långfingerharvning. Därtill fanns en kontroll utan vare sig kemisk eller mekanisk ogräsbekämpning. Exakt urval av kemiska bekämpningsprogram beslutades i samråd med Henrik Hallkvist och i viss mån med företrädare för de kemiföretag som tillhandahåller ogräsbekämpningsmedel. De tre etableringsmetoderna var - sådd utan myllning snarast fr o m ett dygn efter kemisk bekämpning. Omedelbar vältning efter sådden (benämnt E1 eller Tidig, utan myllning ), - som 1 men sådden gjordes med myllning med släpbillar (E2; tidig, med myllning), - sådd utan myllning snarast efter - efter tidpunkt lämpad för tistelbehandling (E3; sen, utan myllning). (Denna behandling skulle spegla cikorians förmåga att etablera sig vid sen sådd t ex till följd av sen ogräsbehandling mot tistel eller snärjmåra med preparat som skadar cikorian.) Utsädesmängden av Cikoria var 4 kg/ha för alla etableringsmetoderna. 7

8 Maltkornet (förfrukt höstvete) såddes den 6 april och gödslades med 95 kg N/ha (Axan; 27 % N, 0,6 % Mg och 3,7 % S). Datum för åtgärder mm var: - ogräsharvningen i led 2: 2 maj - kemiska bekämpningar: 7 maj - cikoriasådden i Etablering 1 och 2 samt vältning i E1: 8 maj (kornet ca 12 cm; DC 30-31) - cikoriasådd i Etablering 3: 16 juni (kornet ca 20 cm högt, DC 37) - tröskning av vårkorn: 13 augusti - räkning, vägning och mätning av bladlängd av cikoria samt ogrästäckningsgradering: 16 oktober. Mätningarna gjordes i två stycken 0,25 m 2 slumpvis placerade ytor per parcell. Tabell 1. Ogräsbekämpningar i vårkorn. Aktiva substanser i de olika preparaten presenteras i Bilaga 2 Ogräsbekämpning Förkortning Nr Obehandlad Obehandlad B1 Långfingerharvning i kornets 3-bladstadium Harvad B2 2 Ariane S Ariane B3 1 Starane XL Starane XL B4 12 g Express 50 SX + 0,1 vätmedel/200 l vatten Express B5 100 Hussar + superolja (0,5 l Renol) Hussar B6 1,5 MCPA MCPA B7 15 Gratil 75 WG + 0,1 vätmedel/200 l vatten Gratil B8 0,4 Starane 180 Starane 180 B9 75 ml Primus + 0,1 vätmedel/200 l vatten Primus B10 15 g Harmony Plus 50 SX+ 0,1 vätmedel/200 l vatten Harmony P B11 0,15 Legacy 500 SC Legacy B12 Fältförsök i höstvete År provades cikoriaetablering i ett befintligt ogräsförsök med fokus på åkerven och örtogräs med 14 olika ogräsbekämpningar (Tabell 2). Detta år användes bara ett etableringssätt av cikoria: sådd den 12 april vilket var samma dag som de kemiska ogräsbekämpningarna utfördes. År 2013 gjordes experimentet om men denna gång var det total 16 olika ogräsbehandlingar (Tabell 3), i viss mån modifierade jämfört med behandlingarna i försöket. Under 2013 etablerades cikorian vid 2 tidpunkter: 1) så tidigt som möjligt på våren och 2) dagen efter kemisk vårogräsbekämpning. Tidpunkt 1 blev den 27 mars och tidpunkt 2 blev den 22 april vilket var 2 dagar efter huvuddelen av vårogräsbekämpningarna gjordes. Sort och utsädesmängd av cikoria var identisk med den i vårsädesförsöket. Båda åren placerades utsädet på markytan utan myllning men med en efterföljande vältning samma dag. Vältningen gjordes endast på den nysådda ytan. Försöket 2013 lades ut med splitblockdesign medan det bara ingick ett etableringssätt i en enfaktoriell design med fyra block. Ogräsbekämpningarna utfördes i 4 meter breda parceller och cikoriasådden gjordes med 2 meters bredd alltså var varje cikoriaparcell 4 x 2 meter. Ogräsförsöken finns närmare beskrivna i Hallqvist och Zetterstrand, 2013 samt Hallqvist och Zetterstrand,

9 Tabell 2. Ogräsbekämpningar i höstvete. Aktiva substanser i de olika preparaten presenteras i Bilaga 2 Ogräsbekämpning Förkortning Nr Obehandlat Obehandlat B1hv12 Baccara, 1,25 Höst Baccara H B2hv12 Baccara, 0,3 Höst; Broadway 110 g + PG26N 0,5 Vår Baccara H; Broadway 0,5 V B3hv12 Baccara, 0,5 Höst; Hussar 100 g + Renol 0,5 Vår Baccara H; Hussar V B4hv12 Baccara Special, 0,25 Höst; Attribut Twin (60 g g) + Renol 0,5 Vår Baccara Spec. H; Attribut Twin V B5hv12 Baccara Special, 0,25 Höst; Cossack OD 0,4 + Renol 0,5 Vår Baccara Spec. H; Cossack OD V B6hv12 Diflanil + Roxy 0,15+2,0 Höst; Crossfire + Flurostar + vätm. 15 g + 0,6 + 0,1 Vår Diflanil + Roxy H; Crossfire + Flurostar V B7hv12 Baccara + Boxer, 0,25 + 1,5 Höst; Harmony Plus + vätm 2 Tabl. + 0,15 Vår Baccara + Boxer H; Harmony Plus V B8hv12 Boxer + Legacy, 2 + 0,1 Höst; Express SX + Tomahawk + vätm 7,5 g + 0,6 + 0,1 Vår Boxer + Legacy H; Express SX + Tomahawk V B9hv12 Boxer + Legacy + Lexus 1,5 + 0, g Höst; Express SX + Tomahawk + vätm 7,5 g + 0,6 + 0,1 Vår Boxer + Legacy + Lexus H; Express SX + Tomahawk V B10hv12 Broadway + PG26N 110 g + 0,5 Vår Broadway V B11hv12 Broadway + PG26N 220 g + 0,5 Vår Broadway V B12hv12 Baccara + Attribut Twin + Renol 0,3 + (60 g g) + 0,5 Vår Baccara + Attribut Twin V B13hv12 Baccara + Atlantis OD + Hussar + Renol 0,3 + 0, g + 0,5 Vår Baccara + Atlantis + Hussar V B14hv12 9

10 Tabell 3. Ogräsbekämpningar i höstvete Aktiva substanser i de olika preparaten presenteras i Bilaga 2 Ogräsbekämpning Förkortning Nr Obehandlat Obehandlat B1hv13 Boxer + Legacy, 1,5 + 0,1 Höst; A15343A 1,3 Vår Boxer + Legacy H; A15343A Vår B2hv13 Boxer + Legacy, 2 + 0,1 Höst; Trimmer 50 SG + Tomahawk 180 EC + vätm 11,25 g + 0,6 + 0,1 Vår* Boxer + Legacy H; Trimmer + Tomahawk V B3hv13 Baccara, 1,25 Höst** Baccara H B4hv13 Lexus 50 WG + Boxer EC + Legacy 15 g + 1,5 + 0,1 Höst** Lexus + Boxer + Legacy H B5hv13 Baccara + 0,3 Höst**; Broadway + PG26N 110 g + 0,5 Vår Baccara H; Broadway V B6hv13 Baccara Forte 0,15 Höst; Attribut Twin + Renol 180 g + 0,5 Vår Baccara Forte H; Attribut Twin V B7hv13 Baccara Forte 0,15 Höst; Cossack OD + Renol 0,6 + 0,5 Vår Baccara Forte H; Cossack OD V B8hv13 Diflanil + Roxy 0,15+2,0 Höst**; Ergon + Flurostar + vätm. 15 g + 0,6 + 0,1 Vår Diflanil + Roxy H; Ergon + Flurostar V B9hv13 Diflanil + Roxy 0,15+2,0 Höst**; Nautilus + Flurostar + vätm. 15 g + 0,6 + 0,1 Vår Diflanil + Roxy H; Nautilus + Flurostar V B10hv13 Broadway + PG26N 165 g + 0,5 Vår Broadway V B11hv13 Baccara + Attribut Twin + Renol 0, g + 0,5 Vår Baccara + Attribut Twin V B12hv13 Baccara + Atlantis OD + Hussar WG + Renol 0,3 + 0, g + 0,5 Vår Baccara + Atlantis+ Hussar V B13hv13 Cossack OD + Baccara Forte + Renol 0,9 + 0,3 + 0,5 Vår Cossack OD + Baccara Forte V B14hv13 Broadway + PG26N 110 g + 0,5 Vår Broadway V B15hv13 Balance + Monitor + vätm 30 g + 2 g + 0,2 Vår* Balance + Monitor V B16hv13 *) Stadium 30. Alla vårbekämpningar utan stjärnor är behandlade vid tillväxtens början (DC 23). ** Tidpunkt för höstbehandlingen: DC 12. Alla höstbekämpningar utan stjärnor är behandlade i DC

11 Odlarexperiment Fem odlare i Skåne och Blekinge, en i Värmland och en i Dalsland erbjöd sig att provså cikoria av samma sort och utsädesparti som det som användes i fältförsöket. Odlarna fick utsäde skickat till sig och ombads så med 4 kg frö per hektar, antingen i vår- eller höstsäd. De fick välja såteknik själva. De fick dock tipset att det i höstsäd troligen var en fördel att få ut utsädet ganska snart efter en eventuell vårbehandling med kemiska ogräspreparat. Fälten i Blekinge och Skåne följdes upp med räkning och vägning av cikoriaplantor, samt mätning av bladlängden på fyra 0,25 m 2 stora ytor per fält mellan 16 och 19 oktober. Därtill fotodokumenterades fälten. I Värmland och Dalsland, där utsädet såddes för hand med hög utsädesmängd (ca 20 kg/ha) genomfördes inte vägning men cikoriaplantorna räknades och fälten fotodokumenterades. 11

12 Fält 1 Gärds Köpinge 2 Gärds Köpinge 3 Lyngsjö Sand, 4a Näsum fuktig fläck 4b Näsum huvudfält 5a Glimminge bro; vattnat i slutet av maj 5b Glimmingebro; ovattnat 20/ / / / Tabell 4. Översikt av fältdata för fält med praktisk provning av etablering av cikoria i befintliga spannmålsfält på 5 gårdar i Skåne och Blekinge. Insåningsgröda Cikoria Väderförhållanden Sådatuling Art Utveck- Ogräsbekämpning Datum Sådat Såmetod Preparat um Höstkorn Klen 1,7 Boxer + 0,7 Baccara 28/ /4 Normal 1,4 l Boxer 29/ /4 Råg Normal 1,4 l Boxer 29/ / Normal 5 g Harmony P + 1,5 Ariane S 27/5 28/ Dubbla skivbillar (John Deer), ingen efterharv Gammal Nordsten såmaskin. Vältat efter med knastervält Grödans utvecklings stadium el. höjd i cm i anslutning till tiden sådd och efter cikoriasådd God fuktighet -"- Kallt och rätt bra markfukt. Not -"- -"- -"- -"- -"- 2 6 m Hazenbishler ogräsharv med frölåda. Pinnarna nästan inte isatta i marken ca 20 cm Hade varit torrt. Kom 5-10 mm regn dagen efter sådd. -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- 3 28/ Mjällby 25/ Mjällby 20/ Gärds Köpinge före stråskjutning Rågvete Vårkorn Höstvete Normal 0,5 Baccara höst g Hussar + vätmedel vår 9/ ; 30/4 5/5 Tive 12 m rampspridare stråskjutni ng Torrt. Vattnades 30/5 -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- -"- Här vattnades inte 30/5. 15/9 Råg Frodig Broadway Vår 19/4 Frodig Broadway Vår 19/4 Höstvete Höstkorn 0-Normal 0,2 Baccara + 2 Boxer höst; 1,8 Ariane S + 1 MCPA vår 20/10-12; 24/ / Einböck ogräsharv med frösnurra fram på traktorn. Cambridgevältning samma dag 30 cm Torrt vid sådd och inget regn förrän i juni -"- -"- 25 cm -"- -"- Fröt lades ovanpå EC 37 (flaggblad synligt) Noter: 1) grödan vattnats 3 ggr under säsongen; 2) Extremt sandig jord; 3) På denna ytan hade mycket vatten runnit in på fältet: 4) Vältat före Hussar 5) Kornet helt utvintrat på delar av fältet men normalt på huvuddelen av fältet

13 Tabell 5. Översikt av fältdata för fält med praktisk provning av etablering av cikoria i befintliga spannmålsfält i Värmland och Dalsland Insåningsgröda Cikoria Väderförhållanden Sådatum Art Utveckl Ogräsbekämpning Datum Sådat Såmetod i anslutning till tiden ing Preparat um efter cikoriasådd 20/ /5 11 Brålanda 25/ /4 Vårvete Normal 1 Event Super + 12 g Gratil + 12 g Express Normal 1 Event Super + 12 g Gratil + 12 g Express 15/6 23/6 15/6 23/6 Havre Klen Ally + Starane /5 9/6 Fält 9 Värmlandsnäs Vårkorn Vårkorn Normal Ally + Starane /5 9/6 Handsådd med vallfiol. Minst 20 kg/ha Grödans utvecklings stadium el. höjd i cm Not ca 15 cm God fuktighet 1 -"- -"- ca 25 cm God fuktighet 2 -"- -"- ca 25 cm 3 -"- -"- ca 20 cm 4 Noter: 1) Kapillär mjälig jord som torkar upp sent därav sen sådd; 2) Lättare jord än kornfältet; 3) Extremt sandig jord. Dålig havreskörd; 4) Sandig jord men bra kornskörd 13

14 Resultat Fältförsök vårkorn Etableringsmetod I medeltal för de provade ogräsbekämpningsmetoderna vägde cikoriaplantorna 66 g/m 2 (färskvikt) vid tidig etablering med myllning (E1), vilket var % mer än vid etablering sent utan myllning (E3) respektive tidigt med myllning (E2) (Tabell 6). Antal cikoriaplantor var, liksom vikten, signifikant högre i E1 än i E2 och E3. Här fanns dock signifikant interaktion mellan etableringsmetoder och ogräsbekämpningsmetod varför även enfaktoriell analys gjordes (Tabell 7-9). Cikoriabladen var cm långa oberoende av etableringsmetod. (Tabell 6). Tabell 6. Antal cikoriaplantor, färskvikt och bladlängd (cm) samt ogrästäckning (%) senhöst (16 okt.) efter vårkorn. Två-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräs Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 bladlängd täckning (0-100) Obehandlat 8,0 B 44,3 ABC 19,4 A 9,6 A Harvat 20,0 A 96,3 A 20,9 A 5,2 B Ariane S 5,2 B 37,8 ABC 18,8 A 6,3 B Starane XL 3,5 B 21,3 C 17,7 A 5,2 B Express 11,0 B 80,0 ABC 22,0 A 5,6 B Hussar 5,8 B 32,8 BC 16,8 A 5,8 B MCPA 5,5 B 41,2 ABC 19,6 A 7,1 AB Gratil 5,0 B 30,0 BC 20,6 A 6,0 B Starane 180 7,2 B 35,7 BC 20,2 A 5,8 B Primus 9,3 B 59,8 ABC 18,0 A 4,7 B Harmony P 12,0 AB 84,5 AB 20,5 A 5,2 B Legacy 7,0 B 22,8 C 19,6 A 4,5 B P-värde ogräsbekämpningsmetod 0,000 0,000 0,243 0,000 Tukey s HSD (5 % nivå), ogräsbek. 8,9 59,9 5,6 2,8 Etableringsmetod Utan myllning, tidig 10,8 A 65,7 A 19,54 A 6,0 A Med myllning, tidig 6,4 B 36,6 B 20,01 A 5,4 A Utan myllning, sent 7,6 B 44,3 B 19,0 A 6,4 A P-värde cikoriaetableringsmetod 0,003 0,005 0,577 0,085 Tukey s HSD (5 % nivå), etablering 3,2 21,3 2,3 1,0 P-värde interaktion bek. * etabl. 0,017 0,539 0,977 0,712 R 2 (%) R 2 adjusted (%) CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare undre Material och Metod. Ogräsförekomsten i obekämpade ytor graderades till 10 % av markytan (Tabell 6). Ogrästäckningen fördelades på veronika, baldersbrå, våtarv och glim med 3, 3, 3 respektive 1 % ogrästäckning (data inte i tabell). Ogrästäckningen påverkades inte av etableringsmetod för cikoria. 14

15 Ogräsbehandlingsmetod Cikorian vägde 96 gram/m 2 i ogräsharvade ytor (Tabell 6). Färskvikten var mer än 4 gånger större i de ytor som ogräsharvats än i de som behandlats med Starane XL eller Legacy. Variansanalysen visade inte på signifikant interaktion för färskvikt mellan etableringsmetod och ogräsbekämpningsmetod. Om, trots det, enbart E1 beaktas, var färskvikten av cikoria lägre i såväl Hussar- som i Starane XL och Legacy-bekämpade ytor än i ogräsharvade (Tabell 7). Om däremot enbart E2 beaktas var Ariane S-behandlade ytor de enda som gav lägre färskvikt av cikoria än de ogräsharvade ytorna (Tabell 8). Färskviken i Express- och Harmony Plus-behandlade ytor var lika hög som i ogräsharvade och signifikant högre än i Ariane S bekämpade ytor. I E3 fanns ingen skillnad mellan de olika ogräsbekämpningsmetoderna med avseende på någon av de studerade parametrarna (Tabell 9). Det fanns fler cikoriaplantor i ogräsharvade ytor än i alla andra ogräsbehandlingar, inklusive obehandlat, med ett undantag: i de Harmony Plusbehandlade ytorna skilde sig inte plantantalet signifikant från det i de ogräsharvade ytorna (Tabell 6). Då det, som nämnts, var signifikant interaktion mellan ogräsbekämpningsmetod och etableringsmetod bör även stor hänsyn fästas vid den envägs variansanalysen. I E1 stämde resultaten med jämförelse mellan bekämpnings-metoder väl med den tvåvägs analysen (Tabell 5). I E2 fanns 16 cikoriaplantor per m 2 i harvade ytor vilket var mindre än hälften av antalet i harvade ytor i E1 (Tabell 8). I E2 var det bara ytorna med ogräsbekämpning med Ariane S, Starane XL, Hussar och MCPA som hade signifikant färre cikoriaplantor än i ogräsharvat. Tabell 7. Etableringsmetod 1 (tidig, utan myllning, med vältning). Antal cikoriaplantor, färskvikt och bladlängd (cm) samt ogrästäckning (%) senhöst (16 okt.) efter vårkorn. En-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräs Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 bladlängd täckning (0-100) Obehandlat 13,0 B 84,0 AB 20,5 A 10,5 A Harvat 34,5 A 152,5 A 22,0 A 5,0 B Ariane S 5,0 B 42,0 AB 18,8 A 6,2 AB Starane XL 3,0 B 19,5 B 16,7 A 5,0 B Express 11,5 B 96,5 AB 23,2 A 5,2 B Hussar 4,0 B 19,5 B 16,0 A 5,5 AB MCPA 8,0 B 57,0 AB 22,0 A 6,8 AB Gratil 6,5 B 46,0 AB 19,8 A 5,5 AB Starane 180 8,0 B 46,5 AB 19,8 A 5,5 AB Primus 12,5 B 84,5 AB 17,0 A 4,8 B Harmony P 17,5 AB 114,5 AB 20,0 A 5,8 AB Legacy 7,0 B 26,0 B 19,0 A 5,8 AB P-värde 0,000 0,009 0,404 0,042 Tukey s HSD 19,1 120,7 10,5 5,2 R 2 (%) R 2 adjusted (%) SEM 3,8 24,3 ** 1,0 CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare undre Material och Metod. **) Ingen uppgift om SEM pga. att uppgift på bladlängd saknades i 2 ytor där inga cikoriaplantor fanns. Därmed olika SEM beroende på behandling. 15

16 Tabell 8. Etableringsmetod 2 (tidig, med myllning, utan vältning). Antal cikoriaplantor, färskvikt och bladlängd (cm) samt ogrästäckning (%) senhöst (16 okt.) efter vårkorn. En-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräs Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 bladlängd täckning (0-100) Obehandlat 6,5 AB 31,0 AB 21,0 A 9,8 A Harvat 16,5 A 79,5 A 20,5 A 5,8 AB Ariane S 0,5 B 3,5 B 17,0 A 5,5 AB Starane XL 3,0 B 26,0 AB 20,4 A 5,5 AB Express 12,5 AB 76,0 A 22,3 A 5,5 AB Hussar 3,0 B 17,5 AB 15,7 A 5,2 AB MCPA 1,5 B 12,5 AB 16,3 A 5,2 AB Gratil 4,0 AB 19,5 AB 21,7 A 5,0 AB Starane 180 5,5 AB 27,0 AB 21,3 A 4,8 B Primus 8,5 AB 47,5 AB 19,0 A 4,8 B Harmony P 10,0 AB 76,0 A 22,0 A 4,2 B Legacy 5,5 AB 23,5 AB 21,3 A 3,8 B P-värde 0,004 0,001 0,60 0,031 Tukey s HSD 13,0 67,0 10,4 4,8 R 2 (%) R 2 adjusted (%) SEM 2,2 13,5 ** 1,0 CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare undre Material och Metod. **) Ingen uppgift om SEM pga. att uppgift på bladlängd saknades i 7 ytor där inga cikoriaplantor fanns. Därmed olika SEM beroende på behandling. Tabell 9. Etableringsmetod 3 (sen, utan myllning, utan vältning). Antal cikoriaplantor, färskvikt och bladlängd (cm) samt ogrästäckning (%) senhöst (16 okt.) efter vårkorn. En-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräs Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 bladlängd täckning (0-100) Obehandlad 4,5 A 18,0 A 16,8 A 8,5 A Harvat 9,0 A 57,0 A 20,3 A 5,0 A Ariane S 10,0 A 68,0 A 19,8 A 7,5 A Starane XL 4,5 A 18,5 A 16,0 A 5,3 A Express 9,0 A 67,5 A 20,5 A 5,8 A Hussar 10,5 A 61,5 A 18,5 A 6,3 A MCPA 7,0 A 54,0 A 20,3 A 9,0 A Gratil 4,5 A 24,5 A 20,3 A 7,8 A Starane 180 8,0 A 33,5 A 19,5 A 7,3 A Primus 7,0 A 47,5 A 18,0 A 4,3 A Harmony P 8,5 A 63,0 A 19,5 A 5,8 A Legacy 8,5 A 19,0 A 18,8 A 4,0 A P-värde 0,256 0,052 0,798 0,029 Tukey s HSD 9,2 69,8 9,20 5,3 R 2 (%) R 2 adjusted (%) SEM 1,8 14,1 1,85 1,1 CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare undre Material och Metod. 16

17 Cikoriaplantornas bladlängd skilde sig inte mellan ogräsbekämpningsmetoder vare sig man ser till tvåvägs eller envägs variansanalys (Tabell 6-9). Ogrästäckningen på 10 % i obehandlade ytor var högre än i alla övriga ogräsbehandlingar med undantag för ren MCPA vars ogräseffekt inte skilde sig signifikant från de obehandlade ytorna Tabell 6), Fältförsök höstvete Etableringsmetod I medeltal över alla ogräsbekämpningsmetoder gav den tidiga cikoriasådden ca 8 gånger fler plantor och 7 gånger högre vikt av cikoria än sen sådd (Tabell 10). Det var dock en statistiskt säker interaktion mellan ogräsbekämpning och etableringstillfällen varför skillnader mellan bekämpningar med avseende på cikoriaetableringen kommenteras utifrån envägs variansanalys (Tabell 11 och 12). Tabell 10. Antal cikoriaplantor och färskvikt höst (15 augusti) efter höstvete Två-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 Nr Obehandlat 5,5 BC 1,5 C B1hv13 Boxer + Legacy H; A15343A Vår 3,8 BC 10,5 ABC B2hv13 Boxer + Legacy H; Trimmer + Tomahawk V 3,0 BC 2,0 C B3hv13 Baccara H 13,8 AB 29,5 AB B4hv13 Lexus + Boxer + Legacy H 22,0 A 35,0 A B5hv13 Baccara H; Broadway V 6,3 BC 12,3 ABC B6hv13 Baccara Forte H; Attribut Twin V 2,0 BC 2,8 C B7hv13 Baccara Forte H; Cossack OD V 3,5 BC 2,8 C B8hv13 Diflanil + Roxy H; Ergon + Flurostar V 3,5 BC 7,0 BC B9hv13 Diflanil + Roxy H; Nautilus + Flurostar V 3,5 BC 12,3 ABC B10hv13 Broadway V 5,5 BC 5,8 BC B11hv13 Baccara + Attribut Twin V 0,3 C 0,3 C B12hv13 Baccara + Atlantis+ Hussar V 0,8 C 0,8 C B13hv13 Cossack OD + Baccara Forte V 0,5 C 1,8 C B14hv13 Broadway V 4,0 BC 17,5 ABC B15hv13 Balance + Monitor V 2,3 BC 1,0 C B16hv13 P-värde faktor 1 0,000 0,000 Tukey s HSD (5 % nivå), faktor 1 12,263 25,45 Etableringsmetod Tidig sådd av cikoria (27/3) 9,0625 A 15,5937 A Cikoriasådd 22/4 dvs. 2 dagar efter kemisk ogräsbekämpning 1,1875 B 2,2188 B P-värde faktor 2 0,000 0,000 Tukey s HSD (5 % nivå), faktor 2 2,445 5,069 P-värde interaktion faktor 1 * faktor 2 0,000 0,001 R 2 (%) R 2 adjusted (%) CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare undre Material och Metod. H = höst och V = vårbehandling. 17

18 Ogräsbehandlingsmetod Antalet cikoriaplantor efter den sena sådden 2013 låg mellan 0 och 5 plantor per m 2 och färskvikten varierade från 0 till 170 g/m 2 (Tabell 11). Det fanns inga signifikanta skillnader i plantantal mellan ogräsbehandlingarna. Vid den tidiga såtidpunkten 2013 gav de rena höstbehandlingarna med Baccara (B4hv13) respektive Lexus + Boxer + Legacy (B5hv13) fler cikoriaplantor än övriga ogräsmetoder inklusive obehandlat (Tabell 12). Även plantvikten var högst i dessa led men plantvikt där var inte signifikant skild från den i B2hv13, B6hv13 eller B10hv13 där samma preparat använts på hösten men med komplettering av vårbekämpning med nummerpreparaten A1534A eller Broadway eller med Nautilus + Flurastar. Lägst plantantal (< 0 plantor/m 2 ) och färskvikt (< 3,5 g/m 2 ) blev det i behandling B12hv13, B13hv13 och B14hv13 där enbart vårbehandling utförts med Baccara + Attribut Twin eller Baccara + Atlantis + Hussar eller Cossack + Baccara Forte. Cikoriasådden i års veteförsök gjordes 12/4 och plantantalet var något bättre än i 2013 års senare sådd (Tabell 13). Flest plantor, 16 per år, återfanns där bekämpning bara gjorts med Baccara på hösten (B2hv12) även om plantantalet inte var signifikant skiljt från ytor med bekämpning med Baccara + Boxer höst och Harmony Plus vår (B8hv12). Samtliga ogräsbehandlingar utom (B8hv12) hade signifikant lägre antal cikoriaplantor än B2hv12 med ren Baccara på hösten. Tabell 11. Cikoriaetablering dagen efter bekämpning Antal cikoriaplantor och färskvikt höst (15 augusti) efter höstvete. En-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 Nr Obehandlat 0,5 A 0,5 A B1hv13 Boxer + Legacy H; A15343A V 1,0 A 1,5 A B2hv13 Boxer + Legacy H; Trimmer + Tomahawk V 4,0 A 2,0 A B3hv13 Baccara H 2,5 A 5,0 A B4hv13 Lexus + Boxer + Legacy H 5,0 A 6,0 A B5hv13 Baccara H; Broadway V 0,5 A 0,5 A B6hv13 Baccara Forte H; Attribut Twin V 0,0 A 0,0 A B7hv13 Baccara Forte H; Cossack OD V 0,0 A 0,0 A B8hv13 Diflanil + Roxy H; Ergon + Flurostar V 0,0 A 0,0 A B9hv13 Diflanil + Roxy H; Nautilus + Flurostar V 0,0 A 0,0 A B10hv13 Broadway V 1,0 A 2,0 A B11hv13 Baccara + Attribut Twin V 0,0 A 0,0 A B12hv13 Baccara + Atlantis+ Hussar V 0,5 A 0,5 A B13hv13 Cossack OD + Baccara Forte V 0,0 A 0,0 A B14hv13 Broadway V 4,0 A 17,5 A B15hv13 Balance + Monitor V 0,0 A 0,0 A B16hv13 P-värde 0,123 0,436 Tukey s HSD 7,0 2,49 R 2 (%) R 2 adjusted (%) 25 8 SEM 1,36 4,38 CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare under Material och Metod. H = höst och V = vårbehandling. 18

19 Tabell 12. Tidig cikoriaetablering Antal cikoriaplantor och färskvikt. En-vägs variansanalys höst (15 augusti) efter höstvete. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %- nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor. Ogräsmetod* antal/m 2 gram/m 2 Nr Obehandlat 10,5 BC 2,5 C B1hv13 Boxer + Legacy H; A15343A V 6,5 BC 19,5 ABC B2hv13 Boxer + Legacy H; Trimmer + Tomahawk V 2,0 BC 2,0 C B3hv13 Baccara H 25,0 AB 54,0 AB B4hv13 Lexus + Boxer + Legacy H 39,0 A 64,0 A B5hv13 Baccara H; Broadway + PG26N V 12,0 BC 24,0 ABC B6hv13 Baccara Forte H; Attribut Twin V 4,0 BC 5,5 C B7hv13 Baccara Forte H; Cossack OD V 7,0 BC 5,5 C B8hv13 Diflanil + Roxy H; Ergon + Flurostar V 7,0 BC 14,0 BC B9hv13 Diflanil + Roxy H; Nautilus + Flurostar V 11,0 BC 24,5 ABC B10hv13 Broadway + PG26N V 10,0 BC 9,5 BC B11hv13 Baccara + Attribut Twin V 0,5 C 0,5 C B12hv13 Baccara + Atlantis+ Hussar V 1,0 C 1,0 C B13hv13 Cossack OD + Baccara Forte V 1,0 C 3,5 C B14hv13 Broadway + PG26N V 4,0 BC 17,5 BC B15hv13 Balance + Monitor V 4,5 BC 2,0 C B16hv13 P-värde 0,000 0,000 Tukey s HSD 23,32 46,14 R 2 (%) R 2 adjusted (%) SEM 4,55 8,99 CV, % *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare under Material och Metod. H = höst och V = vårbehandling. Tabell 13. Höstveteförsök. Antal cikoriaplantor och färskvikt höst (6 september) efter höstvete. En-vägs variansanalys. Olika bokstäver inom kolumn betecknar signifikanta skillnader på 5 %-nivån enligt Tukey s test Cikoriaplantor Ogräsmetod* antal/m 2 Nr Obehandlat 7,5 BC B1hv12 Baccara H 16,4 A B2hv12 Baccara H; Broadway + PG26N 0,5 V 6,4 BCD B3hv12 Baccara H; Hussar V 2,6 CD B4hv12 Baccara Spec. H; Attribut Twin V 0,4 D B5hv12 Baccara Spec. H; Cossack OD V 2,4 CD B6hv12 Diflanil + Roxy H; Crossfire + Flurostar V 2,7 CD B7hv12 Baccara + Boxer H; Harmony Plus V 10,4 AB B8hv12 Boxer + Legacy H; Express SX + Tomahawk V 7,7 BC B9hv12 Boxer + Legacy + Lexus H; Express SX + Tomahawk V 8,1 BC B10hv12 Broadway + PG26N V 5,2 BCD B11hv12 Broadway + PG26N V 3,8 CD B12hv12 Baccara + Attribut Twin V 0,9 D B13hv12 Baccara + Atlantis + Hussar V 0,5 D B14hv12 P-värde 0,000 Tukey s HSD 6,29 R 2 (%) 82 R 2 adjusted (%) 75 SEM 1,2 CV, % 46 *) Ogräsmetoderna beskrivs närmare under Material och Metod. H = höst och V = vårbehandling. 19

20 Resultat odlarexperiment Foto från odlarexperiment, se bilaga 3. Det fanns stor skillnad mellan platser i odlarexperimenten. Störst biomassa, drygt 2 ton torrsubstans per hektar) fanns i ett höstkornfält (Tabell 14, fält 1). I detta fält hade ogräsen behandlats på hösten med Boxer och Baccara (Tabell 4). Cikoria såddes där med skivbillsteknik vid god markfuktighet i början av april. Höstkornet bedömdes som relativt klent men vattnades och gav, enligt odlare, god skörd. Ett rågvetefält hade också god etablering av cikoria (fält 2, Tabell 4 och 14). Även här hade ogräset bekämpats på hösten (Boxer). Sådden hade gjorts vid god markfukt och fältet hade bevattnats flera gånger under växtsäsongen. I 2 höstvetefält och ett rågfält gjordes cikoriasådden vid torra förhållanden (fält 5, 6 och 7). I ett av dessa vattnades halva ytan i slutet av maj. På den halvan fanns drygt 100 cikoriaplantor/m 2 på hösten medan antalet på den obevattnade delen var mindre än en fjärdedel (Tabell 14). Tabell14. Biomassa (torr), planttäthet och bladlängd vid praktisk provning med etablering av cikoria i befintliga spannmålsfält i Skåne, Blekinge, Värmland och Dalsland. Mätningar i Skåne och Blekinge gjordes oktober. Biomassa Planttäthet Bladlängd, Nr Fält kg ts/ha plantor/m 2 cm Maskinsådd med ca 4 kg/ha: 1 Gärds Köpinge höstkorn ,3 2 Gärds Köpinge rågvete ,5 3 Lyngsjö Sand, råg ,3 4a Näsum vårkorn huvudfält - 0,4 2,5 4b Näsum vårkorn, fuktig fläck ,5 5a Glimmingebro, höstvete, vattnat slutet av maj ,3 5b Glimmingebro, höstvete ovattnat ,3 6 Mjällby, råg Mjällby, höstvete Gärds Köpinge höstkorn 2013 * * * Handsådd med hög utsädesmängd (ca 20 kg/ha): 9 Värmlandsnäs, vårkorn ej mätt Värmlandsnäs, vårvete ej mätt 0-11 Brålanda, havre ej mätt Brålanda, vårkorn ej mätt 3 5 *) Cikorian kom bara där höstkornet utvintrat. Huvuddelen av fältet besåddes därför med oljerättika efter höstkornskörden. Därför gjordes ingen räkning och mätning av cikorian, men väl fotodokumentation av en mindre yta i fältet där cikorian etablerat sig och fått stå kvar. Endast ett vårsädesfält (Fält 4, Tabell 4 och 14) fanns med bland fälten med 4 kg utsädesmängd och där cikorian vägdes och räknades. Cikoriasådden gjordes sent, i slutet av maj, efter en Ariane S-bekämpning. Plantetableringen blev mycket dålig med undantag för på en liten yta av fältet där relativt stor mängd vatten runnit ut då och då under sommaren. På denna yta fanns 86 plantor/m 2 trots den sena sådden. Endast i ett av fälten i Mellansverige etablerade sig cikorian bra (Fält 9, Tabell 5 och 14). Det var ett fält där cikorian såddes knappt 5 veckor efter vårkornsådden och kornet inte hunnit bli 20

21 mer än ca 15 cm. Fältet kännetecknades av mycket god vattenhållande förmåga. Diskussion och slutsatser Fältförsöket i vårkorn visar att ogräsharvning är en lämplig ogräsbekämpningsmetod om man vill etablera cikoria i denna gröda. Ogräsharvningen gav likvärdig ogräseffekt med kemikalierna. När bästa etableringsmetoden för cikoria användes fanns 34 cikoriaplantor/m 2 med en färsk biomassa på 1,5 ton/ha. Cikoriasådd en vecka efter ogräsharvning utan myllning men med en direkt efterföljande vältning gav avsevärt fler cikoriaplantor än sådd med myllningsaggregat i form av släpbillar, men utan vältning. Den positiva effekten av ogräsharvningen tydliggjordes av att antalet cikoriaplantor i harvat led var högre än i ytor helt utan ogräsbekämpning. Med några undantag tycks alltså inte kemikalierna varit till störst nackdel för cikoriaetableringen utan snarare markytans beskaffenhet. När cikoriaetablering i vårsäd kombinerades med kemisk bekämpning var Harmony Plus det mest selektiva preparatet av de som provades, näst följd av Express. Minst selektiva var Starane XL och Legacy samt möjligen även Hussar och Ariane S. Odlarexperimenten indikerar att cikoriasådd senare än 15 cm stadiet i vårsäd ger dålig etablering och att chanserna för etablering och fortsatt tillväxt förbättras om det finns god tillgång till vatten. Vattentillgångens betydelse bekräftas även av odlarexperiment i höstsäd. Fältförsöken i höstvete visade att cikoriaetableringen blir bäst vid tidig sådd där ogräsen bekämpats kemiskt på hösten. Om det behövs komplettering på våren bekräftas resultaten från vårkornförsöket dvs att Harmony Plus är det mest selektiva preparatet. I detta höstveteled fanns 300 kg färskvikt av snärjmåra noterat vid ogräsvägningen i vetet, vilket var 9 % av snärjmåravikten i obehandlat led (Hallqvist och Zetterstrand, 2014). Denna snärjmåraförekomst kan jämföras med de 100 kg färskvikt per ha som fanns vid ogräsvägningen av ogräs i det bästa ledet med avseende på snärjmåraeffekt i försöket (led (Led B9hv12, dvs Boxer + Legacy höst, Express och Tomahawk vår). I fältförsöken mättes enbart biomassan i färskvikt. Torrsubstanshalten bestämdes dock i några slumpvisa ytor och befanns vara ca 10 %. Det innebär att cikorians biomassa i bästa led i vårkorn (ogräsharvat, tidig etablering utan myllning men med vältning) inte var mer än ca 150 kg torrsubstans per hektar. I 22 svenska försök hade rajgräs som fånggröda i vårkorn en ovanjordisk biomassa på i medeltal 1040 kg torrsubstans/ha (Wallgren och Lindén, 1993) Av alla behandlingar i fältförsöket och av alla odlarexperiment uppnåddes överlägset störstbiomassautveckling av Cikoria i ett odlarexperiment i höstkorn. Det var egentligen bara där etableringen blev så bra som man önskar av en god kvävefånggröda och struktur- och mullhaltsförbättrare. Slutsatsen av projektet är att cikorian i konventionell odling har störst potential i höstkorn. Det är här som forskningsinsatser primärt bör sättas in. Utöver grödval och bekämpningsstrategier tycks tidig sådd och god vattentillgång under säsongen vara framgångsfaktorer för god etablering och tillväxt av cikorian. En slutsats på ett annat plan är att en kombination av enstaka fältförsök och uppföljning av enkla odlarexperiment för kunskapsutvecklingen fortare framåt än om man enbart arbetar med enstaka fältförsök. 21

22 Referenser Forkman J Handbok i statistik för fältförsök SLU, Fältforsk. Finns på (sept 2011). 67 pp. Hallkvist H. och Zetterstrand M Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs. Sid 58-63; försöksnumret på det aktuella försöket var LA I Försöksrapport Skåneförsök (nr 79). Hittas på Hallkvist H: och Zetterstrand M Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs. Sid 62-66; Försöket 2013 kan identifieras i Skåneförsöksrapporten genom sitt ADB-nummer 05B183. I Försöksrapport Skåneförsök 2013 (nr 80). Hittas på Karlsson Strese, E. M., Umaerus, M., och Rydberg, I Strategy for catch crop development.1. Hypothetical ideotype and screening of species. Acta Agriculturae Scandinavica Section B-Soil and Plant Science. 46(2): Karlsson-Strese E. M., Rydberg I., Becker H. C., and Umaerus M Strategy for catch crop development II. Screening of species undersown in spring barley (Hordeum vulgare L.) with respect to catch crop growth and grain yield. Acta Agriculturae Scandinavia Section B-Soil and Plant Science; 48(1): Löfkvist, J Biological sub-soiling - field trials testing the ability of six different species to act as subsoilers. Paper III in Modifyling soil structure using plant roots. Doctoral thesis, 60. Uppsala: Swedish university of Agriculture. Rydberg I Influence of undersown catch crops on yield of spring barley and amount of leachable nitrogen. Uppsala, Sweden: Agraria 107. Doctoral thesis. Swedish university of Agricultural Sciences. Thorup-Kristensen, K Effect of deep and shallow root systems on the dynamics of soil inorganic N during 3-year crop rotations. Plant and Soil. 2006; 288(1-2): Wallgren, B. och Lindén, B Fånggrödors och plöjningstidpunkters inverkan på kvävemineralisering och kväveupptagning. Rapport nr 45, Institutionen för Växtodlingslära, Sveriges Lantbruksuniversitet. Personliga meddelanden Henrik Hallkvist, SJV mars 2011 Göran Bergkvist, SLU, sept Hammarstedt M, HIR Kristianstad, sept Hans Rasmusen, inspektor, Vrams Gunnarstorp, sept

23 Bilaga 1. Illustration av försöksdesign Block 1 och 3 samt första bekämpningsraden i block 2 och 4. 23

24 Bilaga 2. Aktiva substanser i aktuella ogräsmedel Aktiv substans Koncentration Käl- Ogräspreparat namn g/l, g/kg eller % la A15343A Pinoxaden+Florasulam Syngentas produkt - Ariane S MCPA + Klopyralid + Fluroxipyr g 1 Atlantis OD Mesosulfuron + Jodsulfuron g 1 Attribut Twin * Propoxycarbazon + Jodsulforon g/förpackning Bacara Flurtamon + Diflufenikan g 1 Bacara Forte Flurtamon + Diflufenikan g 2 Flufenacet Baccara Special Flurtamon + Diflufenikan + Uppgift saknas 5 Flufenacet Balance SX Tribenuronmetyl vikt-% 1 Tifensulfuronmetyl Boxer Prosulfokarb 800 g 1 Broadway Florasulam + Pyrosulam 22,8 + 68,3 g 1 Cossack OD Jodsulforon + Mesosulfuron + 7,5 + 7,5 + 22,5 g 2 Mefenpyr Crossfire Annat namn för Ergon g 5 Diflanil Samma som Legacy 1 Ergon Metsulforon + Thifensulforon g 4 Express 50 SX Tribenuronmetyl 50 vikt-% 1 Flurostar Fluroxipyr 20,4 vikts-% 5 Gratil 75 WG Amidosulfuron 75 vikt-% 1 Harmony Plus 50 SX Tribenuronmetyl vikt-% 1 Tifensulfuronmetyl Hussar Jodsulfuron 50 g 1 Legacy Diflufenikan 500 g 1 Lexus 50 WG Flupyrsulfuronmetyl 50 vikt-% 1 MCPA MCPA 750 g 1 Monitor Sulfosulfuron 800 g 1 Nautilus Tribenuronmetyl vikt-% 6 Tifensulfuronmetyl PG26N Tillsatsmedel till Broadway Primus Florasulam 50 g/l 1 Roxy 800 EC Samma som Boxer 1 Starane 180 Fluroxipyr 180 g 1 Starane XL Fluroxipyr + Florasulam ,5 g 1 Tomahawk 180 EC Samma som Starane Trimmer 50 SG Samma som Express 50 SX 1 * blandning av Attribut SG 70 och Hussar: 300 respektive 600 g/förpackning Källor: 1 = Jordbruksverket, Kemisk ogräsbekämpning Hittas på 2 = Produktblad, Bayer Crop Science Deutschland; 3 = ; 4 = 5 = Uppgiften funnen på %202013%20to%20date.pdf ; 6 = Uppgift funnen på ; 7 = 5. Personal communication with supplier; 6. KEMI, bekämpningsmedelsregistret 24

25 Bilaga 3. Foton från fältförsök och odlarexperiment Sen etablering av cikoria i vårkorn i fältförsöket Foto. Anita 25

26 Odlarexperiment, Fält , Gärds Köpinge. Cikoria insådd i maj i höstkorn. Cikorian etablerade sig endast på begränsade delar av fältet där höstkornet utvintrat. Fotot är taget på en sådan del av fältet. Inte ens där var cikorian särskilt frodig. Mankhöjden på hunden är 33 cm. Enstaka cikoriaplantor hade stocklöpt. På fotot här intill vänster är plantorna till höger cikoria och till vänster oljerättika. Oljerättikan etablerades på hela fältet i augusti efter höstkornet tröskats, då odlaren konstaterat att cikorian inte etablerat sig. Foto: Anita Gunnarsson. Odlarexperiment, fält 2. Gärds Köpinge, cikoria insådd i rågvete 26

27 Odlarexperiment, fält Glimmingebro, cikoria etablerad i höstvete Odlarexperiment, fält Mjällby. Cikoria etablerade sig inte alls i råg och höstvete. Odlarexperimenten i Mjällby. Inte en enda cikoriaplanta stod att finna vare sig i råg eller höstvete fältet Odlarexperiment, fält 1. Gärds Köpinge Till vänster: oljerättika sådd efter höstkornskörd. Till höger: cikoria etablerad med skivbillssåmaskin den 5/4. Odlaren i cikoriafältet 27

28 Fält 1. Biomassan av cikorian uppgick till ca kg ts/ha Odlarexperiment, fält 9. Värmlandsnäs Kornet skördat i halva ytan. Odlarexperiment, fält 9. Värmlandsnäs Foto: Åsa Rölin. Odlarexperiment, fält 9. Värmlandsnäs Rotdjupet av cikorian var inte mer än cm. Foto: Åsa Rölin. 28

29 Cikoria i en gröngödslingsvall kan komma som ogräs i efterföljande potatis. Fotot är taget 6 juni och visar ett sådant fält. Trots att cikoriaplantorna var ganska stora försvann de flesta efter ordinarie ogräsbekämpning med 0,36 kg Sencor + Titus vid två tillfällen med 30 respektive 20 g/ha. Foto Åsa Rölin