entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden

Transkript

1 Grönt entreprenörskap 2011 entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden

2 En barometer för den diversifierade gården Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. Med gröna näringar menas företag med sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF organiserar idag drygt medlemmar som driver cirka företag, vilket gör det till Sveriges största småföretagargrupp. Många är verksamma inom livsmedelsproduktion men en växande grupp är även verksamma inom andra områden. Entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi är några exempel på gröna näringar som växer både i omfattning och i betydelse. På uppdrag av LRF har Mind Research skickat ut en enkät till LRF-medlemmar som bedriver en eller flera verksamheter inom dessa fem områden. Enkäterna med påminnelser besvarades av företagare under juli och augusti Denna rapport är framtagen för att synliggöra dessa verksamheter och företagarnas bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar och önskemål om framtida utveckling. Resultaten kan i vissa fall jämföras med resultat från 2009 då en liknande undersökning genomfördes. Projektgrupp för barometern är: Jan Lorentzson Lovisa Forssell Anna Lundell Jenny Svensson Eleonora Jöngren Elisabeth Qvarford Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. Telefon GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011

3 Innehåll 4 Sammanfattning 6 Lönsamhet, investeringar och framtiden Redovisning näringsgrenar: 14 Entreprenad stark framtidstro 17 Hästverksamhet dystra siffror 19 Småskaligt livsmedelsföretagande stor intäktsspridning 20 Turism stor potential inom mat och dryck 21 Energi en bransch på frammarsch 22 Frågeformulär 23 Metod

4 Sammanfattning Gemensamt för de undersökta verksamheter som LRFs medlemmar driver är att fyra av fem näringar har god lönsamhet, investeringsvilja och framtidstro. Det är entreprenadföretagarna som rapporterar de största intäkterna av alla i årets undersökning. Av de företag som säljer energi tror hela 97 procent på bättre eller oförändrad lönsamhet i ett framtida perspektiv. Vidare besvarar främst företagare i den yngre generationen att de ser möjligheter att ytterligare utveckla sina verksamheter. En sämre lönsamhet inom hästnäringen bekräftar företagarnas förväntningar kring utvecklingen från förra årets rapport. Entreprenadföretagen har högst intäkter Drygt medlemmar har rapporterat att de bedriver verksamheter inom entreprenad, främst inom snöröjning och skog. Framtidstron är stark och entreprenadföretagen har de största intäkterna av alla i årets undersökning. Fyra av tio har entreprenad som sin huvudnäring och medelintäkten var över kronor år De största företagen finns inom anläggning, där två av tio hade en intäkt på över 1,5 miljoner kronor. Efter två snörika vintrar är snöröjning den största verksamheten inom entreprenad. Nästan en tredjedel vill utveckla sitt företag. Störst intresse visar företagare i Värmland där hälften vill satsa på utveckling. Personer i de yngre åldersgrupperna vill framförallt utveckla företaget genom ökad samverkan med andra lantbruks- och landsbygdsföretag. 23 procent har rapporterat en ökad lönsamhet det senaste året. Den typiske entreprenadföretagaren är en man. Endast 1 procent av företagen leds av en kvinna och 7 procent har en kvinna i den operativa ledningen. Dystert för hästföretagen Drygt företag har uppgett att de bedrev strax under verksamheter inom hästnäringen. Åtta av tio bedömer lönsamheten som dålig eller mycket dålig. Foderpriserna har gått upp och det är svårare att sälja hästar idag. Dock bedömer en av tio att lönsamheten kommer att öka nästa år. Mer än hälften av hästföretagen i undersökningen driver avel och uppfödningsverk samhet, 50 procent driver inackorderingsstall. 2 procent hade en intäkt på mer än 1,5 miljoner kronor. Medelinkomsten från hästarna var cirka kronor. Flest hästföretag finns i Skåne och Västra Götaland, men det är i Stockholms län som företagen har störst omsättning. Hälften av de svarande har häst som sin huvudverksamhet. Den gängse uppfattningen om att hästföretagare bedrivs av kvinnor stämmer inte. Hälften av de tillfrågade hästföretagen uppger att det finns både män och kvinnor i den operativa ledningen. Småskaligt livsmedelsföretagande en framtidsbransch Knappt medlemmar har angett att de bedriver mer än verksamheter inom denna bransch, främst inom egen livsmedelsförädling och gårdsbutik. Nästan hälften har en man och en kvinna i operativ ledning. Intäktsspridningen inom näringen är stor. Nästan hälften har en intäkt under kronor, men hela 14 procent tjänar över kronor. Biodlare har lägst intäkter medan verksamheter inom egen förädling och gårdsbutik har högst. Generellt tror två av fem på en ökad lönsamhet framöver. Småskaligt livsmedelsföretagande är den verksamhet som, näst efter entreprenad, har flest företagare med intäkter över 1,5 miljoner kronor Knappt hälften av alla svarande planerar att utöka verksamheten. Tillstånd och regelverk ställer till mest problem för livsmedelsföretagarna i de gröna näringarna. Det är också den mest angivna anledningen till att 10 procent avstår från att investera. 4 GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011

5 Turism lönsamt och jämställt Cirka medlemmar angav att de driver olika verksamheter inom turism. Av dessa erbjuder 13 procent mat och dryck, medan den största turismverksamheten är boende. 80 procent hade intäkter på upp till kronor och två procent har intäkter på mer än 1,5 miljoner kronor år Högst intäkter fanns i Örebro och Blekinge län. De flesta företagare inom turism är mellan 50 och 60 år och mer än hälften av företagen leds gemensamt av en man och en kvinna. Sex av tio tycker att lönsamheten är ganska eller mycket god och att den varit så det senaste året. Mest missnöjd är man i Västernorrland och det är även där man haft den största försämringen. Störst framtidstro har man i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. 36 procent av de svarande har investerat i verksamheten det senaste året och det är företag med mat och dryck samt fiske som investerar mest. Energiföretagen nöjda med sin verksamhet Mer än medlemmar har rapporterat att de bedriver energiverksamheter i någon form. Två av fem har verksamhet enbart för att täcka sitt eget behov, var sjätte säljer allt medan resterande gör både och. Skogsråvara är den vanligaste inriktningen. En av fyra tillfrågade energiföretagare vill utveckla sin verksamhet kommande år, knappt en av fem har gjort väsentliga investeringar det senaste året, och då främst inom maskiner och utrustning. Den största andelen energiföretagare är äldre, år, arbetar med skogsråvara och överlämnar förädlingsstegen till andra. Gruppen yngre företagare, år, ägnar sig åt antingen egenanvändning kombinerat med försäljning eller endast försäljning. Medelinkomsten från energiverksamheten låg på drygt kronor år 2010, snittet dras upp av elproducenterna och andra som säljer förädlad energi. Det finns ett stort antal elproducenter som omsätter mer än kronor på energiverksamheten. Ju större omsättning ett företag har desto yngre tenderar företagaren att vara. LRF 2011 Grönt entreprenörskap 5

6 Lönsamhet, investeringar och framtiden Undersökningen omfattar företag som bedriver verksamheter inom entreprenad, häst, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi. Verksam heterna bedrivs i både stora och små företag och kan vara såväl huvudsaklig verksamhet som en mindre del av företaget. Häst och entreprenad bedrivs ofta som största verksamhet i företaget, i 45 respektive 32 procent av fallen. Småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 1) är inte lika ofta företagens huvudnäring. Istället utgör dessa näringar oftare ytterligare en möjlig inkomst utöver verksamheter så som skog, växtodling och köttproduktion. Verksamhetsgrenarnas huvudnäringar i fallande ordning Verksamhet Vanligaste Näst vanligast Tredje vanligast Fjärde vanligast Entreprenad Entreprenad (32%) Skog (30%) Växtodling (24%) Köttdjur (19%) Häst Häst (45%) Skog (19%) Växtodling (16%) Köttdjur (11%) Småskaligt livsmedelsföretagande Småskaligt livsmedelsföretagande (26%) Köttdjur (26%) Skog (21%) Växtodling (17%) Turism Skog (40%) Köttdjur (20%) Växtodling (16%) Turism (15%) Energi Skog (54%) Växtodling (22%) Köttdjur (20%) Energi (9%) De undersökta företagen varierar kraftigt i storlek både inom och mellan de olika verksamheterna. Inom entreprenad har till exempel 43 procent låga intäkter (under kronor), 35 procent medelhöga ( kronor) och 22 procent höga intäkter (över kronor). Det finns ett antal mycket stora verksamheter bland entreprenadföretagen, vilket medför en medelintäkt på drygt kronor. De övriga verksamheterna är betydligt mindre där mellan sju och åtta av tio av de svarande har låga intäkter. Det är dock stor spridning av den genomsnittliga intäkten mellan verksamheterna med småskaligt livsmedelsföretagande i topp på kronor och energi lägst på drygt kronor. Verksamheternas inkomstfördelning, % Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi tkr tkr över 500 tkr Verksamheternas medelintäkt, tkr 1) För att göra energigruppen mer jämförbar med övriga grupper är det endast de som säljer energi som redovisas i detta kapitel. Entreprenad 6 Häst GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011 Småskaligt livsmedelsföretagande

7 Turism Energi tkr tkr över 500 tkr Verksamheternas medelintäkt, tkr Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Med operativ ledning menas i LRFs undersökning den som tar beslut om företagets inriktning samt utveckling på lång och kort sikt. Inom häst, småskalig livsmedelsförädling och turism finns en mycket hög grad av delat operativt ledarskap mellan män och kvinnor. 54 procent av turismföretagarna i rapporten uppger delat ledarskap. Vi noterar längre fram i rapporten att lönsamheten vanligen är större i verksamheter med delat operativt ledarskap. Andelen företag med både en kvinna och en man i ledningen har ökat totalt sett sedan 2009, då undersökningen senast genomfördes, medan de med enbart ett kön representerat har minskat. Den verksamhet som i störst utsträckning leds av kvinnor är häst, där 28 procent av de operativa ledarna är en kvinna. Högst antal män i operativ ledning har entreprenadföretagen med 80 procent. Inom entreprenad och energi är enbart kvinnor i ledande ställning mycket sällsynta. Om endast en person angetts som operativ ledare inom verksamheten är denna person generellt en man. Operativ ledning av verksamheten, % Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Män Kvinnor Kvinnor/Män De svarandes ålder är relativt hög, medelåldern varierar mellan 56 och 59 år för de olika verksamhetsinriktningarna. Mindre än en tredjedel är under 50 år och i de flesta av näringarna är knappt var tionde under 40 år. De svarandes ålder, % Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi LRF 2011 Grönt entreprenörskap 7

8 Diversifierad lönsamhet Verksamheternas lönsamhet liksom inkomst varierar kraftigt mellan de olika näringarna. Inom entreprenad finner vi att lönsamhetsindexet når hela 48 procent. Detta innebär att det är 48 procentenheter fler som anser att lönsamheten är god eller mycket god, än ganska eller mycket dålig. Därefter följer turism och energi med god upplevd lönsamhet. Inom livsmedelsförädling bedöms att lönsamheten är mindre god medan hästverksamheterna upplever mycket låg lönsamhet med ett index på 67 procent. Häst, småskaligt livsmedelsföretagande och turism upplever lägre lönsamhet än 2009 medan entreprenad idag uppvisar motsvarande lönsamhet som Bedömning av lönsamhet idag Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Lönsamhetsindex Lönsamheten upplevs ha förbättrats under det senaste året för alla näringar utom för häst. Energi är den näring som upplever den största förbättringen av sin lönsamhet, något som sammanfaller med ökade energipriser på såväl bioenergi som el under perioden. Det är 41 procent fler som upplever förbättrad lönsamhet än som upplever försämrad lönsamhet de senaste tolv månaderna. Även entreprenad är nöjd med utvecklingen efter två snörika vintrar. Utveckling av lönsamheten de senaste 12 månaderna Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Lönsamhetsutveckling Inom turism, energi och småskaligt livsmedelsföretagande finns tämligen positiva förväntningar på framtida lönsamhetsförbättringar medan man inom entreprenad och häst mest tror på oförändrat god respektive dålig lönsamhet. Lönsamhetsförväntningarna är definierade som andelen som bedömer förbättrad lönsamhet minus andelen som bedömer försämringar de kommande tolv månaderna 8 GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011

9 Förväntad lönsamhet de kommande 12 månaderna Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Lönsamhetsförväntning Investeringar, finansiering och verksamhetsutveckling Investeringsviljan för de kommande 12 månaderna ligger för alla verksamheter, utom småskaligt livsmedelsföretagande, något lägre än investeringarna gjorda de senaste 12 månaderna. Att den framtida investeringsviljan inte försämrats mer beror sannolikt på att skuldkrisen vid tidpunkten för intervjuerna ännu inte nått Sverige. Investeringar, % Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Senaste 12 månaderna Kommande 12 månaderna Vidare är det anmärkningsvärt att man inom häst investerar trots låg lönsamhet och låga förväntningar. Gemensamt för alla verksamheter är att 27 till 48 procent tänker sig att utveckla verksamheten de närmaste 12 månaderna. Framför allt är det genom effektivisering utvecklingen är tänkt att ske, detta är extra tydligt bland de småskaliga livsmedelsproducenterna där var fjärde vill effektivisera befintliga verksamheter. Även utveckling av nya produkter är stort bland dessa företagare. Bland turismföretagarna är marknadsföringsåtgärder viktigast. Inom energinäringen är det utökning av de befintliga verksamheterna som är vanligast. Planerar att utveckla verksamheten Entre prenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi LRF 2011 Grönt entreprenörskap 9

10 Av de svarande har 43 procent av dem som bedriver entreprenadföretag ansökt om lån. Även om det är en förhållandevis hög andel är den 14 procentenheter lägre än när frågan ställdes Av de verksamma inom småskalig livsmedelsföretagande har nästan var fjärde tagit ett lån de senaste tre åren, även det är en minskning från 2009 då det var knappt hälften av de tillfrågade. Av turism- och hästföretagen har var femte ansökt om lån, en nedgång med runt 15 procentenheter. Entreprenadföretagen skiljer sig från de övriga när det gäller viljan till extern finansiering, nästan nio av tio kan tänka sig att ta lån jämfört med runt åtta av tio av de övriga. Minst intresserade av extern finansiering är turismföretagarna. Av dem som har ansökt om lån anser majoriteten att det varit lätt eller mycket lätt att få lån beviljade. Företag inom entreprenad och energi har lättast att få lån, nio av tio anser att det varit lätt eller mycket lätt medan endast 5 respektive 7 procent tycker att det varit svårt. Detta har inte ändrat sig nämnvärt sedan 2009 när senaste mätningen gjordes för entreprenadföretag. För verksamheter inom turism, småskalig livsmedelsföretagande och häst har det varit något svårare att låna. Mellan 11 och 16 procent tycker att det varit svårt och mellan 5 och 6 procent tycker att det varit omöjligt att få lån under de tre senaste åren. Jämfört med 2009 har andelen som tycker att det varit svårt eller omöjligt ökat betydligt, framför allt för hästföretagarna där det ökat med 15 procentenheter. Bedömning av hur det varit att få lån, % Entreprenad Häst Småskaligt livsmedelsföretagande Turism Energi Mycket lätt Lätt Svårt Omöjligt Inte ansökt Inte intresserad av extern finansiering Det främsta skälet till att inte investera och utveckla sitt företag är att man inte är intresserad av att utöka verksamheten. Därefter anser man sig vara för gammal och att arbetsbördan redan är för stor. Bland hästföretagarna är ett viktigt skäl att inte investera även att de inte tror att det är lönsamt. 10 GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011

11 På frågan om vad som saknas på lokal nivå så ligger snabb internetuppkoppling samt bra vägar i topp på 19 respektive 18 procent. Därefter kommer god kommunal närings livs service på 12 procent. Bland hästföretagen är bra lokal/regional trafik det som saknas mest. Bland turismföretagarna syns mest missnöje överlag medan mer än hälften av entreprenad- och energiföretagarna är helt nöjda med infrastrukturutbudet för sitt företag ande på lokal nivå. Överlag är man minst nöjd med det lokala utbudet i Blekinge och Norrbotten (35 respektive 36 procent är nöjda) medan man i Skåne överlag är rätt nöjda (57 procent). Minst nöjda med internetuppkopplingen är man i Södermanland, Kronoberg och Västmanland. Vägarna får mest kritik av Norrlandslänen så som Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten (27-29 procent är missnöjda). Norrbotten är även minst nöjt med den kommunala näringslivsservicen. Brister för utveckling av företagandet Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Bredband- snabb internetuppkoppling Bra vägar Bra lokaltrafik/ regionaltrafik God kommunal näringslivsservice Företagsrådgivning Kommersiell service Annat LRF 2011 Grönt entreprenörskap 11

12 12 GRÖNT ENTREPRENÖRSKAP LRF 2011

13 NÄRINGSGREN: ENTREPRENAD Antal företag länsvis Varje motsvarar 10 stycken entreprenadföretag Framtidstron stark inom entreprenadföretagen VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN ENTREPRENAD Med entreprenad menas i denna undersökning att lantbruksföretagare säljer maskin- eller andra tjänster till kollegor och till andra kunder i samhället privat personer, företag och offentliga institutioner. JÄMTLAND VÄSTER- NORRLAND GÄVLEBORG Drygt LRF- medlemmar uppger 2011 att de bedriver verksamheter inom entre prenad. De verksamheter som omfattas är främst snöröjning, skog, grävning, anläggning samt verksamhet som genomförs eller förmedlas via farmartjänst/maskinring. VÄRMLAND DALARNA VÄSTMANLAND UPPSALA Framtidstron bland entreprenadföretag är stark visar årets undersökning. Det är också den verksamhet som har de största intäkterna av alla i barometerns redovisning. Mätt i intäkter, har närmare tre av tio entreprenad som huvudnäring. Här omsätter ett av tio företag mer än 1,5 miljoner per år och medelintäkten 2010 var över kronor. De största företagen finns inom anläggning där två av tio företag hade en inkomst över 1,5 miljoner från sin entreprenad. Snöröjning största kassakon Efter två år av hårda vintrar, är snöröjning den vanligaste verksamheten inom entreprenad. Mer än hälften av entreprenadföretagen bedriver snöröjning. Vanligast är det i Stockholms län med verksamheten inom entreprenadföretagen är tre av fyra. Detta jämfört med föregående rapport då skog var den största. Skogsentreprenad är dock fortfarande den vanligaste verksamheten på Gotland, i Dalarna och Gävleborg. 27 procent av entreprenadföretagen vill utveckla sitt företag, främst inom anläggning och grönyteskötsel och genom att effektivisera sin verksamhet. Mest intresserade av utveckling är man i Värmland där hälften vill satsa mer. Förutom effektivisering vill man där även utvecklas genom ökat samarbete och kompetensutveckling. Effektivisering av befintlig verksamhet ligger alltså i topp när det gäller utveckling av entreprenad. Det är framför allt personer inom de yngre åldersgrupperna som vill satsa på utveckling genom ökad samverkan med andra lantbruks- och landsbygdsföretag. Hela 23 procent av de tillfrågade uppger att lönsamheten har ökat det senaste året, att jämföras med endast sju procent som beskriver en försämring. Bland dem som driver entreprenad uppger 74 procent att lönsamheten är ganska eller mycket god och nio av tio tror att den kommer att vara oförändrad framöver. Mest nöjda är man inom anläggning och minst nöjda är man inom skog. Den låga lönsamheten bland skogsentreprenörerna beror delvis på att de ofta är små företag med de stora skogsbolagen som starka kunder. VÄSTRA GÖTALAND HALLAND ÖREBRO JÖNKÖPING KRONOBERG SKÅNE Verksamheter drivna inom entreprenadföretag, % Snöröjning 55 Skog 34 Grävning 23 Farmartjänst 18 Anläggnings 17 Trädvård 15 Transporter 12 Grönyteskötsel 11 SÖDERMANLAND ÖSTERGÖTLAND BLEKINGE KALMAR STOCKHOLM GOTLAND LRF 2011 Grönt entreprenörskap 13

14 NÄRINGSGREN: ENTREPRENAD Utvecklingsplaner (inom 12 månader), % Effektivisera befintliga verksamheter 13 Öka samarbetet med andra lantbruk/landsbygdsföretag 7 Påbörja nya aktiviteter 6 Utöka antalet anställda 3 Förbättra marknadsföringsaktiviteter 3 Öka ämneskompetensen i företaget 3 Öka den affärsmässiga kompetensen i företaget 2 Öka kompetensen om marknaden 2 Utöka bemanningsverksamheten 1 Annat 3 Tänker mig ingen förändring 73 En mansdominerad bransch Den typiske entreprenadföretagaren är en man. Endast 1 procent av de undersökta företagen leds enbart av kvinnor och 16 procent har delad ledning, detta då i de större företagen. Intressant att notera i detta sammanhang är att där det både är män och kvinnor i den operativa verksamheten har lönsamheten ökat mest, tillsammans med den grupp som är under 50 år. De investeringar som gjorts under året har framförallt lagts på nya maskiner, var fjärde företagare har gjort det. Totalt hade var tredje gjort någon väsentlig investering. Endast en av fem planerar investeringar under kommande år, vilket kan förklaras med de höga investeringsnivåerna de senaste åren. På frågan om möjligheter att få lån svarar hela 95 procent av de tillfrågade entreprenadföretagarna som ansökt om lån att det är lätt eller mycket lätt. De tre vanligaste skälen att inte investera är ålder, att arbets bördan redan är för stor och att man inte helt enkelt inte vill utöka verksamheten. De flesta anser att förutsättningarna för att driva verksamhet i den egna kommunen kommer att var oförändrad de närmaste fem åren. Två av tio pekar på önskemål kring bättre vägar och snabbare internetuppkoppling för att ytterligare kunna utveckla sin verksamhet. Hinder att investera i verksamheten, % Jag är för gammal 31 Arbetsbördan är redan för stor 30 Vill inte utöka verksamheten 30 Har nyligen investerat 18 För dyrt att investera 9 Brist på kapital 8 Planerar att utveckla längre fram 6 Tror inte det är lönsamt 5 Bundenheten är för stor 4 Det är osäkert, risken är för stor 4 Tror inte det finns tillräckligt kundunderlag 4 Tillstånd och regelverk hindrar mig 2 Skattesystemet är ett hinder 2 Marknadsföringen är svår 1 Försäljningen är svår 0 Annat 5 14 Grönt entreprenörskap LRF 2011

15 LÄNSVIS RESULTAT: GOTLANDS LÄN LRF 2011 Grönt entreprenörskap 15

16 Antal företag länsvis Varje motsvarar 10 stycken hästföretag NÄRINGSGREN: HÄSTFÖRETAGANDE VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN Svårt sälja hästar ger dystra siffror JÄMTLAND DALARNA VÄSTER- NORRLAND GÄVLEBORG UPPSALA HÄSTföretagande Med hästföretagande menas i denna undersökning avel och uppfödning, stallplatsuthyrning, rid- och körutbildningar och trav. Turismverksamhet som baseras på hästar redovisas under Turism. Totalt uppgav cirka företag att de bedrev knappt olika verksamheter inom häst. De vanligaste hästverksamheterna är avel och uppfödning samt stallplatsuthyrning. VÄRMLAND VÄSTMANLAND VÄSTRA GÖTALAND HALLAND ÖREBRO JÖNKÖPING KRONOBERG SKÅNE Verksamheter drivna inom hästföretag, % Avel och uppfödning 51 Stallplatsuthyrning 50 Trav 14 Rid- och körutbildningar 13 Annat 20 SÖDERMANLAND ÖSTERGÖTLAND BLEKINGE KALMAR STOCKHOLM GOTLAND Trots att Sverige är ett av de hästtätaste länderna i Europa per capita, är det dystra siffror som präglar hästnäringen. När det gäller intäkter hamnar fler än hälften i gruppen som omsätter mindre än kronor på hästverksamheten. Detta är extra tydligt bland uppfödarna. En av förklaringarna är att det är svårare att sälja hästar idag inom de flesta discipliner. Detta minskar möjligheten för företagen att uppnå nollresultat på sina uppfödningar, oavsett förädling eller inte. Mer än hälften av hästföretagen i undersökningen driver avel och uppfödningsverksamhet och 50 procent har inackorderingsstall. Även om det finns många små företag inom hästnäringen så har dock två procent intäkter på mer än 1,5 miljoner kronor. Medelinkomsten på kronor gör att hästverksamheterna hamnar i mitten av de näringar som är med i undersökningen, både energi och turism har lägre intäkter från sina respektive verksamheter. Dålig lönsamhet och svag framtidstro Att åtta av tio bedömer att lönsamheten är dålig eller mycket dålig, framförallt inom avel och uppfödning, bekräftar de signaler om svårigheter att sälja som diskuterats under de senaste åren. Även foderkostnaderna har ökat drastiskt. Drygt en av tio bedömer ändå att lönsamheten kommer att öka under nästa år, och dessa finns framförallt inom företag som har utbildningsverksamhet. Det är även de som är mest nöjda med lönsamheten i dagsläget och som har högst inkomster. Av de tillfrågade bedömer 76 procent att lönsamheten kommer att vara oförändrad. Flest hästföretag finns enligt undersökningen i Skåne och Västra Götaland, men det är i Stockholms län företagen har störst omsättning. I Blekinge och Norrbotten har lönsamheten ökat mest och det är också där man är mest benägen att utveckla sitt företag. I Örebro län finns den största optimismen inför framtiden men det är även där lönsamhetsutvecklingen det senaste året har ansetts varit sämst. Uppgifterna på länsnivå ska dock tolkas med stor försiktighet på grund av ett litet urval. 16 Grönt entreprenörskap LRF 2011

17 NÄRINGSGREN: HÄSTFÖRETAGANDE 60 Utvecklingsplaner (inom 12 månader), % I undersökningen har nästan hälften sin huvudsakliga verksamhet inom häst. Majoriteten av dessa erbjuder utbildning och/eller har intäkter på över kronor. För dem som arbetar inom hästnäring är skog och växtodling också vanligt. Nästan var fjärde hästföretag med intäkter på mer än kronor, har under det senaste året investerat i stallbyggnader och markanläggningar. Liknande investeringar planeras av 20 procent i undersökningen under kommande år. Det är flest företagare i Uppsala län som under året gjort investeringar i nya stallbyggnader medan det är Västmanlands län som leder planerna på att göra liknande satsningar framåt (26 procent vardera). De som väljer att inte göra investeringar uppger att de i nuläget inte vill utöka, inte tror att det kommer att bli lönsamt eller anger åldersskäl. Många sitter still Under kommande år planerar 60 procent av hästföretagen inte någon utveckling av sina verksamheter. De som har utvecklingsplaner lägger fokus på effektivisering, förbättring av ridleder samt ridbanor och förbättrade marknadsföringsaktiviteter. Det är framförallt kvinnor, yngre, företag med hög omsättning samt de inom utbildning som vill utveckla företaget. Föreställningen att hästföretag drivs enbart av kvinnor stämmer inte. Hälften av de tillfrågade inom hästnäringen uppger att det finns både män och kvinnor med i den operativa ledningen, framförallt bland företagare under 50 år. Inom travverksamheten dominerar männen på samma sätt som i undersökningen Av de tillfrågade hästföretagarna spår 16 procent att de lokala förutsättningarna kommer att förbättras inom en femårsperiod medan 12 procent tror på en försämring. Mest positiva är de i Södermanland och Norrbotten och återigen då de som har verksamhet inom utbildning. Drygt 70 procent tror dock att förutsättningarna kommer att vara oförändrade Effektivisera befintliga verksamheter 15 Förbättra ridleder och träningsbanor 13 Förbättra marknadsföringsaktiviteter 10 Öka antalet stallplatser för uthyrning 7 Öka uppfödningen och försäljningen av hästmaterial 7 Öka ämneskompetensen i företaget 6 Öka samarbetet med andra lantbruk/landsbygdsföretag 5 Öka den affärsmässiga kompetensen i företaget 5 Erbjuda övernattningsmöjligheter 5 Öka kompetensen om marknaden 3 Erbjuda mat och dryck 2 Utöka antalet anställda 1 Annat 7 Tänker mig ingen förändring Hinder att investera i verksamheten, % Vill inte utöka verksamheten 36 Tror inte det är lönsamt 31 Jag är för gammal 23 Arbetsbördan är redan för stor 16 För dyrt att investera 15 Försäljningen är svår 15 Tror inte det finns tillräckligt kundunderlag 14 Har nyligen investerat 12 Brist på kapital 10 Det är osäkert, risken är för stor 8 Bundenheten är för stor 7 Planerar att utveckla längre fram 6 Vill inte anställa personal 5 Tillstånd och regelverk hindrar mig 4 Brist på areal 3 Marknadsföringen är svår 2 Skattesystemet är ett hinder 2 Brist på utbildad personal 1 Annat 9 LRF 2011 Grönt entreprenörskap 17

18 LÄNSVIS RESULTAT: GOTLANDS LÄN 18 Grönt entreprenörskap LRF 2011

19 NÄRINGSGREN: Småskaligt livsmedels FÖRETAGANDE Småskaligt livsmedelsföretagande stor intäktsspridning Antal företag länsvis Varje motsvarar 10 stycken företag som bedriver småskaligt livsmedelsföretagande JÄMTLAND VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN VÄSTER- NORRLAND Småskaligt livsmedels FÖRETAGANDE Med småskaligt livsmedelsföretagande avses i denna undersökning biodling, egen livsmedelsförädling/-produktion, getter, gårdsbutik, gäss, ankor och kalkon, vattenbruk, vilt i hägn samt struts. DALARNA GÄVLEBORG Knappt LRF-medlemmar uppger 2011 att de bedriver drygt verksamheter inom småskaligt livsmedelsföretagande. Egen livsmedelsförädling är den vanligaste verksamheten och därefter kommer biodling. VÄRMLAND UPPSALA VÄSTMANLAND STOCKHOLM ÖREBRO SÖDERMANLAND VÄSTRA GÖTALAND ÖSTERGÖTLAND En jämställd bransch? Drygt hälften av de småskaliga livsmedelsföretagen har både en man och en kvinna i operativ ställning, bara turismverksamheten har högre andel kvinnor och män i ledningen. Mer än vart tredje av företagen drivs av män, vilket är en minskning jämfört med när samma fråga ställdes Högst andel kvinnor finns bland dem som har en gårdsbutik (18 procent) medan högst andel män finns bland dem med vilt i hägn (56 procent). Småskaligt livsmedelsföretagande är den verksamhet som näst efter entreprenad har högst andel företagare med intäkter över 1,5 miljoner kronor Men spridningen av intäkter är stor och drygt två av fem företagare hade kronor eller mindre i intäkt från sitt företagande. Verksamheterna gårdsbutik och egen förädling har de största företagen, där omsätter mer än var tionde över 1,5 miljoner kronor. Biodlarna har lägst intäkter där sju av tio omsätter under kronor. Knappt hälften planerar att utveckla verksamheten under det kommande året, vilket tillsammans med turism gör småskaligt livsmedelsföretagande till verksamheten med störst utvecklingspotential. De som vill öka samarbetet med andra lantbruk och lantbruksföretag är främst de som har verksamhet inom livsmedelsförädling, vilt i hägn eller gårdsbutik. De som arbetar med livsmedelsförädling och/eller har gårdsbutik är dock främst intresserade av marknadsföringsåtgärder. Av dem som har vilt i häng planerar drygt en av fyra att sälja genom nya kanaler. Knappt en av fem av dem som ägnar sig åt livsmedelsförädling planerar att göra en väsentlig investering i tillverkningslokalen under det kommande året. En av tio som har gårdsbutik har planer på att göra en väsentlig investering i en försäljningslokal inom det närmaste året. HALLAND JÖNKÖPING KRONOBERG SKÅNE BLEKINGE KALMAR Verksamheter drivna inom småskaligt livsmedelsföretagande, % Egen livsmedelsförädling /produktion för försäljning 44 Biodling 35 Gårdsbutik 27 Vattenbruk (fisk- och kräftodling mm) 9 Vilt i hägn (mufflon, vildsvin, hjort mm) 7 Gäss, ankor, kalkoner 3 Getter 3 Struts 1 Annat småskaligt livsmedelsföretagande 16 GOTLAND LRF 2011 Grönt entreprenörskap 19

20 NÄRINGSGREN: Småskaligt livsmedels FÖRETAGANDE Utvecklingsplaner (inom 12 månader), % Effektivisera befintliga verksamheter 25 Utveckla nya produkter 19 Sälja genom nya kanaler 15 Förbättra marknadsföringsaktiviteter 14 Öka samarbetet med andra lantbruk/landsbygdsföretag 9 Öka ämneskompetensen i företaget 7 Utöka antalet anställda 4 Öka den affärsmässiga kompetensen i företaget (ex. upprätta affärsplan) 3 Öka kompetensen om marknaden (ex. genom omvärldsbevakning) 2 Annat 5 Tänker mig ingen förändring Hinder att investera i verksamheten, % Jag är för gammal 33 Vill inte utöka verksamheten 28 Arbetsbördan är redan för stor 28 För dyrt att investera 12 Tror inte det är lönsamt 11 Tillstånd och regelverk hindrar mig 11 Har nyligen investerat 10 Planerar att utveckla längre fram 8 Brist på kapital 8 Bundenheten är för stor 6 Det är osäkert, risken är för stor 5 Försäljningen är svår 4 Marknadsföringen är svår 3 Tror inte det finns tillräckligt kundunderlag 2 Skattesystemet är ett hinder 2 Annat 10 Krångliga regler minskar investeringsviljan Av dem som inte vill investera i sitt småskaliga livsmedelsföretagande uppger en knapp tredjedel att de är för gamla. Tillstånd och regelverk ställer till problem för livsmedelsföretagarna och är huvudanledningen för en av tio av dem som avstår från att investera. Regelkrånglet har uppmärksammats av regeringen som genom satsningen Sverige det nya matlandet försöker att lätta på regelverket. En av fem har fått förbättrad lönsamhet det senaste året medan den har försämrats för en dryg tiondel av livsmedelsföretagarna inom de gröna näringarna. 48 procent tycker att lönsamheten är ganska god medan 40 procent tycker att den är ganska dålig. En av tio tycker att lönsamheten är mycket dålig. Lönsamhetsindex (definierat som andelen god lönsamhet minus andelen dålig lönsamhet) är endast 2 procent vilket är högre än hästverksamhet men lägre än entreprenad, energi och turism. Kvinnor drar upp lönsamhet och framtidstro Nästan hälften av de småskaliga livsmedelsföretagen har både en man och en kvinna i operativ ställning. Bara turismverksamheten har högre andel kvinnor och män i ledningen. Mer än var tredje av företagen drivs av män, vilket är en minskning jämfört med när samma fråga ställdes Högst andel kvinnor finns bland dem som har en gårdsbutik (18 procent) medan högst andel män finns bland dem med vilt i hägn (56 procent). De verksamheter som leds av en kvinna är både lönsammare och har en mer positiv syn på lönsamheten framöver. En dryg tredjedel av kvinnorna ansåg att deras lönsamhet hade förbättrats medan en dryg sjättedel av männen tyckte samma sak. Livsmedelsförädling och gårds butik är de områden inom småskaligt livsmedelsföretagande där flest ser en förbättrad lönsamhet. De småskaliga livsmedelsföretagarna är bredvid dem med energioch turismverksamhet de som är mest positiva då de tror att lönsamheten inom ett år kommer att vara bättre. Två av fem tror att lönsamheten kommer att öka. Lika många är positiva i ett femårsperspektiv medan endast 5 procent tror att förutsättningarna för att bedriva verksamhet i deras kommun kommer att vara sämre. Småskaligt livsmedelsföretagande är den verksamhet som mest saknar god kommunal näringslivsservice för att kunna utveckla verksamheten ytterligare, en av sex vill ha bättre näringslivsservice. Särskilt missnöjda med servicen är de som bedriver gårdsbutik. Var fjärde har det småskaliga livsmedelsföretagandet som sin huvudverksamhet. Två tredjedelar av dem som har en gårdsbutik ägnar sig också åt egen förädling medan fyra av tio av de med egen förädling säljer det i egen gårdsbutik. Medelåldern bland dem som ägnar sig åt småskaligt livsmedelsföretagande är hög, drygt 58 år. Bara en av tio är under 40 år medan en av fyra är 66 år eller äldre. 20 Grönt entreprenörskap LRF 2011