# # # # # Yrkeskvinnors#namnfraser#som#uttryck#för#makt#och#identitet## i#helsingfors# #

Transkript

1

2 UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.% Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet ihelsingfors % Av%Minna%Nakari% Artikelnärgranskadavutomståendeexperter Författaren URN:ISBN:978H952H5446H82H1 ISBN978H952H5446H82H1 ISSN2323H4113(Skrifter Institutetfördeinhemskaspråken) ISSN0346H6728(NORNAHrapporter) Omslag:UtdragurHelsingforsstadsguidekarta. Stadsmätningsavdelningen,Helsingfors 045/2013 Helsingfors2013(elektroniskutgåva2016)

3 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet ihelsingfors % Av%Minna%Nakari% SålängeFinlandvarendelavSverige,dvs.framtill1809,varHelsingforsen liten stapelstad på bara några tusen invånare. Men då landet blev stork furstendömeunderrysslandochhelsingfors1812blevfinlandshuvudstad började invånarantalet snabbt öka. Under första hälften av 1800Ktalet var Finland ett typiskt ståndssamhälle där adeln och prästerskapet utgjorde de högre,borgerskapetochböndernadelägrestånden.undersenarehälftenav 1800Ktalet övergick ståndssamhället däremot till ett industrisamhälle där stånd och levnadsvillkor inte längre nödvändigtvis hörde ihop. I takt med industrialiseringen och moderniseringen minskade släktens betydelse och i stället blev familjen, i den moderna bemärkelsen, viktig. (Om huvudk stadssamhälletsutvecklingset.ex.waris1950.) Kvinnans möjligheter till utbildning i det finländska samhället förk bättradessmåningomefterattmyndigheternapå1860ktaletbörjadegrunda flickskolor. Ändå räckte det till början av 1900Ktalet innan kvinnor fick tillträde till universitetet och andra högskolor också utan särskild anhållan ellerutanattgåviaprivatasamskolor.kvinnorörelsennåddeettviktigtmåli samband med lantdagsreformen 1906 då Finland som första land i Europa införde kvinnlig rösträtt och valbarhet. (Se t.ex. Meinander 2006 s.136 och UVF3:lantdag.) Syftet med min studie är att, med stöd av material ur näringsk anmälningar,bidratillkartläggningenochbeskrivningenavvariationenidet officiella namnk och titelbruket hos yrkesverksamma kvinnor i Helsingfors kringsekelskiftet1900.dethandlaromentidsperioddånamnbruketännu intevarregleratilagifinland.bruketavfarskellermorsnamniställetför

4 100 MinnaNakari tillnamn 1 upphörnärlagomsläktnamn1920införkravetattvarochenska bäraettfastsläktnamn.äktenskapslagen1929görisinturslutpåkvinnans möjlighetattocksåsomgiftuteslutandeanvändasittflicknamn. Ävenomnamnbärarnassocialatillhörighetocksåkommertilluttrycki valetavbådeförnamnochtillnamnhardetintevaritminavsiktattidetta sammanhangbeskrivaenskildanamn,utanhelanamnfraser.mednamnfras% avserjag,ienlighetmedmatswahlbergsdefinition(1999s.106;2008s.93), olikakombinationeravtitlar,förnamn,farskellermorsnamnochtillnamn. 2 Inom personnamnsforskningen tillämpas ofta sociologernas syn på begreppetidentitetsomomfattarbådesjälvidentitet,dvs.hurmanserpåsig själv,ochtillskrivenidentitet,dvs.hurandraserpåen(t.ex.hagström2006 s.18ff.) 3.Skillnadenmellanjaguppfattningochandrasuppfattningomenkan bli synlig också i historiskt material om man exempelvis får möjlighet att jämföra personernas namnteckningar med de namnfraser som skrivarna tilldelatdemiofficiellahandlingarsåsomibouppteckningar(leibring2005 ochnakari2009,2011a). Ianalysenbetraktarjagkvinnornasegetvalavnamnfrasersomuttryck förmaktochidentitet.genomattväljaenvisskombinationavtitel 4,förnamn och tillnamn uttrycker man maktrelationer och kategoriserar individen. Att mångakvinnorvidgiftermålbytertillnamnkanisintursessomettuttryck för maktrelationer inom familjen och i samhället. För att komplettera och levandegöradenstatistiskabildenavyrkeskvinnornasnamnfraseriofficiella dokumentgörjagtillslutenfallstudiedärjagföljerenaffärskvinnaslivoch namnbrukgenomtidningsannonserochknotiserunderentioårsperiod. Material FöratttaredapåhurdananamnfraserkvinnornasjälvavaldenärdeunderK tecknade dokument i Helsingfors kring förra sekelskiftet har jag för denna 1Med termen tillnamn avses här såväl ärftliga släktnamn som individuella binamn dvs. tillfälliga inofficiella namn. I analysen av kvinnors namnfraser använder jag däremot tillnamnsomenövergripandetermförflicknamnochgiftasnamn. 2TermenharävenanväntsavRyman(2008as.112,2008bs.382ff.,2010s.43). 3Närmareomolikadefinitionerpåbegreppetidentitetset.ex.Aldrin(2011s.30ff.). 4Här väljer jag att ge termen titel en vid innebörd och avser med den, i enlighet med definitionen i SAOB (2005: T 1627), förutom ställning i samhället även beteckningar för såvälyrke,befattning,utbildning,grad,civilståndsomrango.d.denkanävenförekomma som beteckninganvändss.tilläggtilll.iställetförnamn;hedersbenämning;äv.oeg.,om (skämtsaml.nedsättande)benämningpåperson.

5 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 101 studie använt mig av näringsanmälningar. När man analyserar namnk teckningar bör man dock komma ihåg att alla sökande under denna tidsk periodännuintevarskrivkunniga.namnvaletantarjagändåärpersonernas egetochvisarsåledeshurdeofficielltvelathetaiskrift. Jagharvaltattstuderanamnfrasbelägginäringsanmälningarfrånåren 1880 och 1888 i sin helhet, samt från januari Materialet består sammanlagtav241belägg. NäringsfrihetinfördesiFinland1879.Dåfickmedborgarnarätt attfritt väljasittyrkeochattutanhinderfrånsamhälletssidadrivaproduktivrörelse (UVF 3: näringsfrihet). Näringsanmälningarna består av ansökningar om att fåidkaennäringistaden,t.ex.attöppnaenbutik.ansökningarnabestårav handskrivnadokumentmedsökandensnamnteckningochbifogadeämbetsk betyg.menengiftkvinnamåsteävenbifogamakensskriftligatillstånd,vilket gördetmöjligtattjämföramakarnastillnamnförattseomhustrunanvände flicknamnellergiftasnamn(sebild1och2). Bild(1:Näringsanmälanfrån1880 undertecknadav%emilia%charlotta% Lönnqvist%född%Fagerlund% waktmästarehustru.foto:minnanakari. Bild(2:Bilagatillnäringsanmälanfrån1880 undertecknadavferdinand%lönnqvist% waktmästare.foto:minnanakari Namnfraserna är plockade ur dokument undertecknade av ogifta, gifta och frånskilda kvinnor samt av änkor. Av dokumenten framgår att de verkk samheter dessa grupper av kvinnor ville driva var av olika karaktär. För de gifta kvinnornas del handlade det vanligtvis om att bidra till familjens förk sörjning med en rätt anspråkslös verksamhet. Många ville, i likhet med en vaktmästarhustru, idka handel i öppen bod med hufvudsakligast landtk mannaprodukter (1880) eller till exempel i likhet med en timmermansk

6 102 MinnaNakari hustru drifva en mindre handelsrörelse, afsedd förnämligast för den arbetande klassens behof (1880). Änkorna kunde däremot bli större förek tagare,eftersomdeoftakomattansvarafördenavlidnemannensfirma.så härskrevenänka1888: Härmedelstfåranmälaattjagimittnamnfortsättermeddetafmin,den18. September 1888, härstädes aflidne man, med legda 5 arbetare utöfvade trädgårdsmästareyrkejemtehandelmedalsterderaf. Menänkornahadeävenegnaaffärsidéer,såsomenpoliskonstapelsänkasom ville inrättaentvättinrättning (1880),ellerensysslomansänkasomansökte om att få idka handel med ink och utländska mode artiklar (1880). Flera ogiftakvinnorsträvadeocksåefterattkommainimodebranschengenomatt exempelvis förfärdigaochförsäljafruntimmersklädningar,hattarochdylikt (1880) eller idka handel med hvarjehanda sytillbehör, inhemska tyger och knapparsamtannatsmåkram (1880). Kompletterande material av mera inofficiell art har jag hämtat ur notiserochannonserifinlandsallmännatidningochhelsingforsdagblad. Tidningsannonserärvisserligenavseddaförallmänheten,menmankananta attpersonensjälvharfåttbestämmaomdentrycktanamnfrasensformoch innehåll,ävenomkonvenansenställdevissakrav. Metod Imindoktorsavhandling(Nakari2011a)studeradejagvariationeniHelsingK forskvinnornasnamnkochtitelbrukunder150kårsperioden med hjälp av frekvensberäkningar av olika namnfrastyper samt analyser av namnfrasensstrukturochinnehållideutvaldakällorna(seävennakari2007, 2009, 2011b). För att på ett överskådligt sätt kunna presentera det omfattandematerialetpå5950beläggutarbetadejagettschemaivilketjag komprimeradede115olikanamnfrastypernatill13huvudtyper(setabell1). 5EnligtSAOB(1939,L479)enäldreparallellformförlejda,participavverbetleja.

7 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 103 I% fr.o.m.% 1780% Tabell(1:SchemaövernamnfraseriHelsingforsmaterialet komprimerattill13huvudtyper.( benämns% tills.%med% maken% titel% förnamn% farsm%l.% morsm namn% tillnamn% farsm%l.% morsnamn/% tillnamn/% född / gift % 1 K/ t 2 K/ K/t FÖN 3 K/ K/t/tt FÖN PA/ME K/t 4 K/ K/t/tt FÖN PA/ME TN K/PA K/t 5 K/ K/t/tt TN 6 K/ K/t/tt FÖN TN K/t/tt 7 K/ K/t/tt/ttt FÖN K/GN/FN ffn/fpa/ggn K/t 8 K/ t FÖN TN TN II% fr.o.m.% 1888% farsm%l.% morsnamn% tillnamn% tillnamn/% född /% gift % förnamn% farsml.% morsnamn% tillnamn/% född /% gift % 9 PA/ME FÖN K/t 10 K/PA TN K/TN/fFN FÖN K/PA/ME K/TN/gGN K/t/tt 11 GN/FN/fFN K/fFN/fPA/GN FÖN K/fFN/fPA/gGN K/t/tt 12 TN FÖN K/t/tt 13 TN K/TN FÖN K/TN K/t/tt titel% titel% benämnstills.medmaken f född FN flicknamn FÖN förnamn g gift GN giftasnamn ME metronymikon PA patronymikon t titel TN tillnamn(fnellergn) YrkeskvinnorsnamnfraseriHelsingfors Materialet ur näringsanmälningar i Helsingfors omfattar sammanlagt14olikanamnfrastypersompresenterasitabell2.somexempel på varje namnfrastyp har jag valt det tidigaste eller ett av de tidigaste beläggen i materialet. Som det framgår av tabell 2 är namnfrastyp 6 domik nerande i detta material som består av kvinnors underskrifter. De flesta namnfrasbeläggfördelarsigjämtmellanunderkategorierna6f,6g,6soch6u vilketbetyderatthälftenavdessabeläggäravdengivnatypenförnamn+tillk namn,medanhälftenävenomfattartitelnsomstårsistinamnfrasen.namnk frastyperna3,4och7somomfattarpatronymikonellerkvinnansflicknamn föregånget av ordet född får bara några enstaka belägg i materialet ur näringsanmälningar.pågrundavkällansartärhuvudtyperna9 13(setabell 1)medomvändanamnfraser,typiskafördensamtidakyrkligaregistreringen, intehelleraktuellaidennastudie.(

8 104 MinnaNakari Tabell(2:Exempelpåde14namnfrastypernaimaterialetur näringsanmälningarförhelsingfors ( Namnfrastyp% Exempel%ur%materialet% Antalet%% belägg% 3a.FÖN+PA Ida%Wilhelmina%Antintytär(1908) 1 3f.FÖN+PA+t Aurora%Amanda%Andersdotter%Jungfru(1880) 4 4h.FÖN+PA+TN+t Anna,%Isaksdotter,%Kronqvist%Timmermansenka 1 (1888) 6c.t+FÖN+TN Arbetaredottren%Aina%Matilda%Ojuva(1880) 2 6f.FÖN+GN Erika%Lundström(1880) 36 6g.t+FÖN+GN Arbetskarlens%hustru%Charlotta%Wilhelmina% 2 Engman(1880) 6h.FÖN+TN Johanna%Gustava%Heikkinen(1880) 76 6m.FÖN+FN+t Eva%Kristina%Adler%Frånskild%Handlandehustru 1 (1880) 6s.FÖN+TN+t Wilhelmina%Engblom%Poliskonstapelsenka(1880) 63 6t.FÖN+TN+tt Marie%Henriksson%Handlandedotter,%Sömmerska 2 (1888) 6u.FÖN+GN+t Johanna%Wilhelmina%Kylander% 49 Muraregesällshustru(1880) 6v.FÖN+GN+tt Alida%Sofia%Lindroos%Enka%och%Gårdsegarinna 1 (1880) 7k.FÖN+GN+fFN+t Emilia%Charlotta%Lönnqvist%född%Fagerlund% 2 waktmästarehustru(1880) 7l.FÖN+GN+fPA+t Hedvig%Lovisa%Paischeff%född%Isaksdotter% 1 Handelsbokhållareenka(1880) Summa 241 Ogiftakvinnor Förogiftakvinnoruppvisarmaterialeturnäringsanmälningarna6namnfrasK typerochsammanlagt108belägg(tabell3).sågottsomallaogiftakvinnor skriver sig med tillnamn (jfr typerna 6c, 6h, 6s och 6t i tabell 3) men patronymikonförekommer5gånger(jfr3aoch3fitabell3).åren1880och 1888angernästanhälftenavdeogiftakvinnornasintitel,medandennasedi januari1908nästanheltförsvunnit. ( (

9 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 105 ( Tabell(3:Namnfraserförogiftakvinnorinäringsanmälningar för1880,1888ochjanuari1908. Namnfrastyp% 1880% 1888% 1908% Summa% 3a.FÖN+PA ex.ida%wilhelmina%antintytär(1908) 3f.FÖN+PA+t ex.aurora%amanda%andersdotter%jungfru(1880) 6c.t+FÖN+TN ex.jungfru%erika%wilhelmina%ahlqvist(1880) 6h.FÖN+TN ex.bertha%grönstrand(1880) 6s.FÖN+TN+t ex.henrika%lindén%tjensteflicka(1880) 6t.FÖN+TN+tt ex.marie%henriksson%handlandedotter,%sömmerska(1888) Summa NågotbehovavtillnamnuppvisarinteAurora%Amanda%Andersdotter%Jungfru, när hon år 1880 under firma A. A. Andersdotter vill uti öppen bod idka handel med alla slags lofgifna varor. De övriga fyra ogifta kvinnor som undertecknar sin anmälan med patronymikon är Maria% Henrika% JohannesM dotter% Jungfru, Katarina% Johannesdotter% jungfru och Mathilda% Wilhelmina% Karlsdotter%Matrosdotter1888samtIda%Wilhelmina%Antintytär1908. Bland titlarna påträffas yrkesbeteckningar som tjensteflicka, tjenstem jungfru, hushållerska, köksa och sömmerska samt sådana beteckningar som relaterartillfadernsomklockringaredotterochpolisuppsyningsmannadotter. År 1888 förefaller beteckningen jungfru ha slagit igenom i huvudstadens lägre skikt för den används av tolv av de tjugoen ogifta kvinnorna som överhuvudtaget har titel. Åtta år tidigare var antalet jungfrur endast tre 9. Med två titlar skriver sig år 1888 Marie% Henriksson% Handlandedotter,% SömmerskaochWilhelmina%Lindberg%Jungfru,%medlem%af%Helsingfors%kommun. Giftakvinnor Det totala antalet belägg på gifta kvinnor i materialet ur näringsk anmälningarnaär70(tabell4).hela61avdessahustrurskriversigellerlåter skriva sig med sitt giftasnamn (jfr 6f, 6g och 6u i tabell 4). Däremot bär endasttvåhustrurennamnfrassombeståravbådegiftasnamnochflicknamn föregångetavordetfödd(jfr7kitabell4).ibåde1880och1888årsmaterial 9Omanvändningenavbeteckningen%jungfruunderolikatiderset.ex.SAOB.

10 106 MinnaNakari omfattardeflestanamnfrasernaförgiftakvinnoräventitel,medandetbland detjugonamnfrasernaförgiftakvinnorijanuari1908ingårtitelendasti6 fall. ( Tabell(4:Namnfraserförgiftakvinnorinäringsanmälningar för1880,1888ochjanuari1908.( Namnfrastyp% 1880% 1888% 1908% Summa% 6f.FÖN+GN ex.amalia%karolina%nyman(1880) 6g.t+FÖN+GN ex.styrmans%hustrun%olga%fredrika%selin(1880) 6h.FÖN+TN ex.serafia%lindström%(1880) 6s.FÖN+TN+t ex.karolina%wilhelmina%lindfors%byggmästare%hustru(1880) 6u.FÖN+GN+t ex.henrika%waldén%postiljonsmhustru(1880) 7k.FÖN+GN+fFN+t ex.emilia%charlotta%lönnqvist%född%fagerlund% waktmästarehustru(1880) Summa De två hustrur som bär en namnfras som består av både giftasnamn och flicknamn föregånget av ordet född är Emilia% Charlotta% Lönnqvist% född% Fagerlund%waktmästarehustru (1880) och Anna%Karolina%Suni%föd[d]%Randell% Arbetskar[l]s% hustru (1888). Samtliga titlar för gifta kvinnor innehåller mannens yrkesbeteckning, såsom byggmästarehustru, handlandehustru, maskinisthustruochtimmermanshustru. Änkor De60namnfrasbeläggenföränkorfördelarsigöver7namnfrastyper(tabell 5).Ienstordelavfallenförblirdetoklartomdettillnamndessaänkorbärär derasflicknamnellerderasgiftasnamn(jfr4hoch6sitabell5)eftersomden avlidne mannens namn inte nödvändigtvis framgår i de bifogade intygen. Ingen av änkorna kan påvisas bära flicknamn, men patronymikon förek kommertvågånger.störstadelenavänkorna1880och1888ochhälftenav änkornaijanuari1908angersintitel. (

11 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 107 Tabell(5:(Namnfraserföränkorinäringsanmälningaråren1880,1888ochjanuari1908. Namnfrastyp% 1880% 1888% 1908% Summa% 4h.FÖN+PA+TN+t ex.anna,%isaksdotter,%kronqvist%timmermansenka(1888) 6f.FÖN+GN ex.helena%gustava%hauberg(1880) 6h.FÖN+TN ex.elisabeth%sittnikoff(1880) 6s.FÖN+TN+t ex.eva%ullrika%lindström%smedsgesällenka(1880) 6u.FÖN+GN+t ex.lydia%elisabet%laurstein%fabrikantenka(1880) 6v.FÖN+GN+tt ex.alida%sofia%lindroos%enka%och%gårdsegarinna(1880) 7l.FÖN+GN+fPA+t ex.hedvig%lovisa%paischeff%född%isaksdotter% Handelsbokhållareenka(1880) Summa Ivissafallkanformuleringenisjälvaansökangebeskedomsåvälcivilstånd somtillnamnetsart.exempelvismeddelarmaria%antipinår1888atthonvill fortsätta med viktualiehandel under sin aflidne mans firma: Wasili Antipin.Medpatronymikonuppträderår1880Hedvig%Lovisa%Paischeff%född% Isaksdotter% Handelsbokhållareenka och år 1888 Anna,% Isaksdotter,% Kronqvist% Timmermansenka. I regel är titlarna av typen kontoristenka, sjökaptensenka osv. År 1880 framhäver%alida%sofia%lindroos%enka%och%gårdsegarinnasinställningmedtvå titlar. Det enda fallet där även den avlidne mannens namn ingår i titeln påträffas 1888: Eudoxia% Matrosoff% Enka% efter% Trädgårdsmästaren% Ivan% Matrosoff. Frånskildakvinnor Namnfrastyperna för de frånskilda kvinnorna är endast 2 (tabell 6). Båda upptasihandlingarfrån1880. År1880bärEva%Kristina%Adler%Frånskild%Handlandehustrusittflicknamn (6m i tabell 6), medan Walborg% Löppönen% Kringelbagerska fortfarande användersittgiftasnamn(6uitabell6). (

12 108 MinnaNakari Tabell(6:Namnfraserförfrånskildakvinnorinäringsanmälningar.( Namnfrastyp% 1880% 1888% 1908% Summa% 6m.FÖN+FN+t 1 1 ex.eva%kristina%adler%frånskild%handlandehustru(1880) 6u.FÖN+GN+t ex.walborg%löppönen%kringelbagerska(1880) Summa EnaffärskvinnaiHelsingforspå1880Ktalet Att den ovan nämnda kringelbagerskan är frånskild och bär giftasnamn får man fram egentligen först när hon på nytt dyker upp i 1888 års material undernamnfrasenwalborg%löppönen%leipuri(sv. bagare ).DåvisarämbetsK betyget att hon skilt sig från sjöfaranden% Mikko% Löppönen. Skilsmässan har sannolikt varit i kraft redan Den 16 april 1878 står det nämligen i Finlands Allmänna Tidning (se bild 3) att Sjömannen Michel Löppönens hustruwalborglöppönen,föddkelwiö,harhosrådstufwurättenanmältatt hennes bemälde man öfwergifwit henne utan att derefter infinna sig till sammanlefnadmedhennekkk samtattomhanefteratthablivitefterlystinte kommertillbakainomettårbliräktenskapetupplöst. Bild(3:NotisiFinlandsAllmännaTidning

13 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 109 WalborgLöppönenslivliknadeimångaavseendenenänkaslivochsåföreK faller hon också själv ha uppfattat situationen. Den 4 november 1883 annonserar hon i Helsingfors Dagblad (se bild 4) att hon flyttat sitt bageri. GenomenannonsiHelsingforsDagbladden31mars1884(sebild5)visar honatthonärensjälvständigkvinnasomkanfattabeslutochresautomlands förattfånyaerfarenheter. Bild(4:AnnonsiHelsingforsDagblad Bild(5:AnnonsiHelsingforsDagblad Atthonpånyttlämnatinennäringsanmälan1888förklarasmeduppgifterna ienannonsihelsingforsdagbladden28september1887(sebild6): Bild(6:AnnonsiHelsingforsDagblad

14 110 MinnaNakari Avslutning Bland de officiella källorna är näringsanmälningar, i likhet med bouppk teckningar, ett värdefullt material som visar vilka namnfraser kvinnorna själva valde att använda när de undertecknade dokument. Speciellt med näringsanmälningar är att de visar upp en sida av kvinnorna som aktiva medborgare i strävan efter att trygga sin försörjning. Dessutom hänför sig näringsanmälningar till stadens lägre samhällsskikt vilka annars, bortsett fråndetkyrkligamaterialet,blirrelativtokändaihistoriskakällor. Majoriteten av kvinnorna i min studie skriver sig med tillnamn i näringsanmälningarna i Helsingfors under perioden Undantag utgörfemfalldärogiftakvinnoriställetförtillnamnfortfarandebärpatrok nymikon.år1880villenjungfrut.o.m.identifierahelaverksamhetenmedsitt patronymikon som firma A. A. Andersdotter. I början av undersökningsk periodenangernästanhälftenavdeogiftakvinnornasintitel,dvs.antingen sinyrkesbeteckningellerenbeteckningsomrelaterartillfadernsyrke,meni slutetavundersökningsperiodenhartitlarnanästanheltförsvunnitinamnk fraserna för ogifta kvinnor. Kanske behöver de ogifta kvinnorna år 1880 i Helsingforsfortfarandeunderstrykasinuppväxtienyrkesmannafamiljeller sinkompetensiarbetslivet,medantitlarnasbetydelseochfunktionvid1900k taletsbörjanmistsinbetydelseitaktmedindustrialiseringenochkvinnornas växandeinträdepåarbetsmarknaden. Hos gifta kvinnor och änkor har giftasnamnen etablerat sig och något störrebehovavattframhävasinhärkomstpåträffasinteidessalägresamk hällsskikt. Förutom sitt giftasnamn anger bara en vaktmästarehustru och en arbetskarlshustru sitt flicknamn samt en handelsbokhållareänka sitt patronymikon föregånget av född. I stället för sin bakgrund eller sin självk ständighet förefaller de yrkesverksamma gifta kvinnorna genom både titelk och namnbruket visa sin samhörighet med maken som också bär det ekonomiskaansvaretförhustrunsaffärsverksamhet. IdetkompletterandetidningsmaterialetanvändsdenomfattandenamnK frasen Sjömannen%Michel%Löppönens%hustru%Walborg%Löppönen,%född%Kelwiö i samband med en skilsmässa, antagligen i syfte att garantera den rätta identifieringenavsakägaren.%avdetvåfrånskildakvinnornasompåträffasi näringsanmälningarna bär den ena flicknamn och den andra giftasnamn. På basis av uppgifterna i samtida tidningsannonser förefaller giftasnamnet i det senare fallet vara en etablerad del av den ovan nämnda Walborg%Löppönensidentitetsomaffärskvinna.

15 Litteraturochkällor Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 111 Aldrin,Emilia,2011:Namnvalsomsocialhandling.Valavförnamnochsamtalom förnamn bland föräldrar i Göteborg Uppsala. (Namn och samhälle 24.)Tillgängligviahttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:divaK Lag om släktnamn. Given i Helsingfors den 23 december N:o 328. Finlands författningssamling. Leibring,Katharina,2005:Namniäldrebruksmiljö.Projektpresentationochnågra tidigaresultat.i:namnensdynamik.utvecklingstendenserochdrivkrafterinom nordiskt namnskick. Handlingar från den trettonde nordiska namnforskark kongressen i Tällberg augusti Red. av Staffan Nyström. Uppsala. (NORNAKrapporter80.)S Meinander, Henrik, 2006: Finlands historia. Linjer, strukturer, vändpunkter. Helsingfors&Stockholm. Nakari, Minna, 2007: Officiell benämning av gifta kvinnor i Helsingfors på 1800K talet.i:språkochköninutidaochhistorisktperspektiv.studierpresenteradevid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6 7 oktober Red. av BrittKLouise Gunnarsson, Sonja Entzenberg & Maria Ohlsson. Uppsala. (SkrifterutgivnaavInstitutionenförnordiskaspråk71.)S Nakari,Minna,2009:Flicknamnellergiftasnamn?Variationibenämningenavänkor i bouppteckningar i Helsingfors I: Namn och kulturella kontakter. HandlingarfrånNORNA:s37symposiumiHapsalden22 25maj2008.Red.av LeilaMattfolk&TerhiAiniala.Helsingfors.(Forskningscentralenfördeinhemska språken,skrifter5.nornakrapporter85.)s Nakari, Minna, 2011a: Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet. Helsingfors. (Nordica Helsingiensia 25.) Tillgänglig via 978K952K10K6949K9. Nakari,Minna,2011b:Omissanimissäni.I:Hiidenkivi6/2011.S Ryman, Lennart, 2008a: Svenska namnfraser i äldre tid presentation av ett forskningsprojekt.i:studiaanthroponymicascandinavica26.s Ryman, Lennart, 2008b: Omtal av individer i Sverige under äldre tid. Fastars namnfraserunder1300ktalet.i:nordiskanamn NamniNorden.Traditionoch förnyelse. Handlingar från den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes11 14augusti2007.Red.avGuðrún' Kvaran' m.fl.' Uppsala.(NORNAK rapporter84.)s Ryman, Lennart, 2010: Brattingsborgh och Frøghdenborgh och några andra tillnamn i Stockholms medeltida stadsböcker. I: Studia anthroponymica Scandinavica28.S SAOB=OrdboköversvenskaspråketutgivenavSvenskaAkademien.1898.Lund. Tillgängligviahttp://g3.spraakdata.gu.se/saob/.

16 112 MinnaNakari UVF 3 = Uppslagsverket Finland Band 3, Red. av Henrik Ekberg m.fl. Helsingfors.Tillgängligviahttp:// Wahlberg, Mats, 1999: Uppsalaborgare på 1600Ktalet. I: Namn och samhälle 10. S Wahlberg,Mats,2008:Personnamnenisamhället.Forskningslägetidagochviktiga framtidauppgifter.i:studiaanthroponymicascandinavica26.s Waris, Heikki, 1950: Huvudstadssamhället. I: Helsingfors stads historia III:2. Helsingfors. Äktenskapslag.GiveniHelsingforsden13juni1929.N:o234.FinlandsförfattningsK samling. Undersökningsmaterial% Helsingforsstadsfaktacentral/stadsarkivet. Näringsanmälningar Nationalbiblioteket% Historiskt tidningsbibliotek Tillgängligt via biblioteket.fi/tjanster/digitaalisetkokoelmat.html. FinlandsAllmännaTidning HelsingforsDagblad , , ( ( ( Summary MINNANAKARI: Tradeswomen snamephrasesasexpressionsofpowerandidentityin Helsinki This article is a study of variation in tradeswomen s name phrases in registration formsforlibertyoftradeinthecityofhelsinkiduringtheperiod The aimistodiscusstheuseoftitlesandepithetsandtheuseofinheritedfamilynames aswellastheuseofsurnamesaftermarriage,beforenewlawsinthisarenacame intoeffectinfinlandintheearlytwentiethcentury.in1920,alawonfamilynames requiringfixedsurnamesputanendtotheuseofthepatronymicasaperson sonly surname.after1929,itwasnolongerpossibleforamarriedwomantoretainher maiden name. The study is based on material providing a corpus of 241 name phrases. Methodologically, to explain this development, I have based my study on a syntacticksemanticanalysisoftheactualnamephrases.tobeabletodemonstrate the salient features of the material, I have developed a scheme to divide the

17 Yrkeskvinnorsnamnfrasersomuttryckförmaktochidentitet 113 different types of name phrases into 13 main categories. The analysis is based on frequency calculations for the different types of name phrases, as well as on descriptionsofvariationinthestructureandsemanticcontentofthenamephrases, e.g.variationintheuseoftitlesandepithets,whichcanbeseenasexpressionsof powerandidentity. The analysis has revealed the overall picture of various ways in which unmarried, married and divorced women, as well as widows, signed registration formsforlibertyoftradeinhelsinkitowardstheendofthenineteenthandinthe earlytwentiethcentury.theuseofinheritedfamilynamesseemstobealmostfully developedinofficialcontexts.inthelatenineteenthcentury,however,apatronymic still appears as the only surname of some unmarried women, whereas all the married women are registered under a fixed surname, most of them under their husband s family name. The comparative analysis of divorced women's name phrases in newspapers indicates that the use of the husband s family name can becomeanimportantsymbolforidentity.