Ändring av stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, Örö

Transkript

1 KIMITOÖNS KOMMUN Ändring av stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, Örö Program för deltagande och bedömning FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P24691-P001

2 Program för deltagande och bedömning L. Tulonen, M. Heinilä Innehåll 1 Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Planområdet Planeringens mål Utgångspunkter för planeringen De riksomfattande målen för områdesanvändningen Egentliga Finlands landskapsplan General- och detaljplaner Kulturmiljö Natur Fornlämninar Konsekvensbedömning och utredningar som ska utarbetas Konsekvenser som ska bedömas Upprättade utredningar och utredningar som ska upprättas i samband med planarbetet Intressenter och ordnande av växelverkan Målschema Anhängiggörande Utkastsskede Förslagsskede Godkännandeskede Delgivning av information Kontaktuppgifter... 12

3 1 (12) L. Tulonen, M. Heinilä Ändring av stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, Örö 1 Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Avsikten med programmet för deltagande och bedömning är att utreda hur deltagande och bedömning ska ske i tillräcklig utsträckning med tanke på omfattningen av och innehållet i ändringen av stranddelgeneralplanen samt planens konsekvensbedömning (MBL 63 ). I programmet för deltagande och bedömning redogörs för planläggningens utgångspunkter, syfte och mål, hur planeringen framskrider, dess preliminära tidtabell och möjligheter att delta samt konsekvensbedömningar. Vid behov kompletteras dokumentet under planläggningens gång fram till att planförslaget framläggs. Programmet för deltagande och bedömning framläggs i planarbetets inledningsskede. Intressenter kan framföra sina åsikter om programmet för deltagande och bedömning. Åsikten bör framföras skriftligt senast innan förslaget till delgeneralplan framläggs offentligt. 2 Planområdet Planområdet ligger i Kimitoöns kommun, på den sydvästra sidan av Hitis skärgård på 7 kilometers avstånd från Rosala by. Området för planändringen omfattar fastigheterna , , , , och Till området hör huvudön Örö, flera mindre öar eller delar av öar samt ett stort vattenområde. Planområdet kommer, med undantag av några små holmar, eventuellt att kompletteras under planläggningsarbetets gång. Området har en areal på sammanlagt cirka 700 hektar varav cirka 200 hektar består av landområde. Planområdets ungefärliga läge med rött.

4 Planområdets preliminära gräns med rött. 3 Planeringens mål Uppgiften är att upprätta en ändring av stranddelgeneralplanen för Örö och dess närområden i Dragsfjärds östra skärgård. Ön ägs av staten och förvaltas av Forststyrelsen. Statens områden har arrenderats åt Försvarsmakten. Arrendeavtalet går ut , varefter Örö blir en del av Skärgårdshavets nationalpark. Havsområdet på den västra sidan av Örö samt några små områden på ön kommer att användas som övningsområde av Försvarsmakten. I stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård (fastställd ) anvisas Örö och övriga öar på planområdet som försvarsmaktens område med EP-beteckning. Då försvarsmaktens verksamhet läggs ner har det uppkommit ett behov av att ändra delgeneralplanen så att Örö i framtiden ska kunna användas för mångsidigare verksamhet än för närvarande. Den preliminära utgångspunkten är att de små holmar som hör till Örö inlösningsområde även i fortsättningen ska bevaras som obebyggda områden. Till dessa öar anvisas inga särskilda funktioner.

5 3 (12) L. Tulonen, M. Heinilä Forststyrelsen, som förvaltar över området, har som syfte att möjliggöra en företagsinriktad utveckling av området i fortsättningen så att huvudön Örö bildar en mångsidig koncentration med naturturism och därtill anknutna turisttjänster. Planändringens huvudsakliga mål är att gränser och ändringar i användningsändamål som motsvarar kommande markanvändningsbehov ska anvisas till Örö. Dessutom anvisas skyddsobjekt och områden i anknytning till natur, byggnadsbestånd och fornlämningar. Dessa baserar sig på utgångsuppgifterna och utredningarna. Bland annat följande funktioner har preliminärt planerats till Örö: gästhamn med cirka 70 båtplatser bryggplats för förbindelsefartyg café / restaurang bastu och toaletter paddlingscenter dykarbas konferensutrymmen olika typer av inkvarteringstjänster Det gamla byggnadsbeståndet på Örö utnyttjas så mycket som möjligt för ovan nämnda funktioners behov. För nybyggande reserveras en del områden huvudsakligen i närheten av befintliga vägar och byggnadskoncentrationer. För tillfället finns det ingen offentlig trafikförbindelse till ön, men målet är att ordna förbindelsefartygstrafik från Rosala eller Kasnäs. Trafik- och parkeringsarrangemang undersöks i samband med att detaljplaneändringen för Kasnäs utarbetas. Byggandet av ett hamnområde inklusive service bl.a. för gästbåtar och ett eventuellt förbindelsefartyg planeras direkt då byggandet börjar. 4 Utgångspunkter för planeringen 4.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) utgör en del av markanvändnings- och bygglagens (MBL) system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen fastställs allmänna mål som består av förpliktande principer samt specialmål och de har delats in i olika helheter utifrån innehållet. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft Målen för områdesanvändningen har som syfte att: säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet, bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är god livsmiljö och hållbar utveckling,

6 fungera som redskap för förhandsstyrningen av planläggningen i markanvändningsfrågor av riksintresse och främja en konsekvent och enhetlig förhandsstyrning, främja genomförandet av internationella avtal i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av projekt på riksnivå när det gäller områdesanvändningen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen bör beaktas och möjligheterna att uppnå dem främjas även i kommunernas planläggning. De riksomfattande målen för områdesanvändningen berör följande helheter, som även är viktiga i den planändring som ska upprättas: Fungerande regionstruktur enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser fungerande förbindelsenät och energiförsörjning helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Mera information om de riksomfattande målen för områdesanvändningen finns på miljöministeriets webbplats: Egentliga Finlands landskapsplan Egentliga Finlands landskapsplan har upprättats i fem delar för varje ekonomisk region. Örö hör till den ekonomiska regionen Åboland för vars del landskapsfullmäktige har godkänt landskapsplanen Miljöministeriet fastställde landskapsplanen och vid fastställandet ersatte den de tidigare regionplanerna. Utdrag ur landskapsplanen för Egentliga Finland. Planområdets ungefärliga läge har markerats med blått.

7 5 (12) L. Tulonen, M. Heinilä Örö är till största delen ett Natura-område (grönt område) med undantag av öns sydöstra del. Hela ön är dessutom en bebyggd kulturmiljö av riksintresse RKY (Örö fort, sr 1011 i planen). I den västra delen av ön anvisas ett värdefullt åsområde (ge-29). På området finns även ett fornlämningsobjekt (sm 1174, fast fornlämning) och en eventuell undervattensfornlämning (sh 1031, eventuellt vrak, Tallriksvarpen). Huvudön Örö har använts av Försvarsmakten och det omgivande vattenområdet har anvisats som område för specialfunktioner (E, ljusrött område). 4.3 General- och detaljplaner På planområdet gäller stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård som godkändes år 1997, där hela planområdet anvisas som Försvarsmaktens område (EP). På området finns ingen gällande stranddetaljplan. Utdrag ur stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård. Planområdets ungefärliga läge har markerats med blått. 4.4 Kulturmiljö En inventering av byggnadsarvsobjekt (Hilja Palviainen, Forststyrelsen 2013) samt inventering av kulturarvsobjekt (Tapani Tuovinen, Forststyrelsen 2013) har gjorts för planområdet. Hela Örö hör till den bebyggda kulturmiljön av riksintresse Örö fort (RKY). Fortet är en del av Peter den Stores havsfästning som byggdes på 1910-talet. Fortets batterier, vägnät, byggnadsbestånd, konstruktioner och natur har bevarats som en historisk helhet. Till det ursprungliga byggnadsbeståndet hör ett tjugotal bemannings- och ekonomibyggnader med stockstomme och brädfodring. Byggnaderna ligger längs det ursprungliga kullerstenbelagda vägnätet.

8 RKY-området Örö fort har markerats med blått. 4.5 Natur En naturvårdsplan har upprättats för planområdet (Leif Lindgren, Forststyrelsen, 2013). Även Natura-bedömningar har gjorts för hamnen och användningen av ön för turism. På ön som länge varit stängd för besökare har naturen bevarats i ett exceptionellt och mångsidigt naturtillstånd. Till naturtypen är Örö en åsö och den ingår i ett skyddat Natura-område med undantag av dess sydöstra del. Området är viktigt med tanke på skyddade naturtyper (sandstränder, dyner och strandängar) samt i synnerhet med tanke på fjärilar. På ön har man under de senaste tio åren observerat sammanlagt 1656 fjärilsarter, av vilka 250 är arter som bör hållas under uppsikt och 127 utrotningshotade arter. På Örö förekommer också strandkvickrot (Elymus farctus) som är ytterst utrotningshotad. Övriga utrotningshotade växter som påträffas på ön är bl.a. sandrör, backsippa, fältsippa och backnejlika. 4.6 Fornlämninar Egentliga Finlands landskapsmuseum har upprättat en arkeologisk inventering under åren 2011 och 2012 (Arkeologisk inventering i Dragsfjärd i Kimitoön, Esa Laukkanen). På planområdet finns två objekt som ingår i fornminnesregistret som upprätthålls av Museiverket: Örö (fast fornlämning, stenkonstruktioner) och Örö fort (fast fornlämning, försvarskonstruktioner). På området finns dessutom tre möjliga fornlämningar: Rosala Örö 1 och 2 (möjlig fornlämning, gravplatser) och Tallriksvarpen (möjlig fornlämning, fartygsvrak).

9 7 (12) L. Tulonen, M. Heinilä Fasta fornlämningars läge har markerats med blått. Möjliga fornlämningars läge med magenta. 5 Konsekvensbedömning och utredningar som ska utarbetas Konsekvensbedömning i planläggningen = De betydande konsekvenser som en plan och dess alternativ medför bedöms i förväg då beslut som berör planen fattas. Konsekvensbedömningen producerar information om betydande konsekvenser av genomförandet av planen. Information om konsekvenserna produceras och utnyttjas under hela planprocessen. Konsekvensbedömningen är ett verktyg i planeringen och används för att lösa planeringsproblem, särskilt val som måste göras i olika skeden. Konsekvensbedömningen stöder också deltagandet, beslutsfattandet som rör planen och genomförandet av planen. Markanvändnings- och bygglagstiftningen fastställer ramar för konsekvensbedömningen. Bedömningen genomförs utifrån varje enskild situation. Källa: Miljöförvaltningens anvisningar

10 5.1 Konsekvenser som ska bedömas Då planen upprättas bör konsekvenserna av planens genomförande utredas i tillräckligt stor utsträckning. Konsekvenserna bedöms av planläggaren och övriga experter i samband med beredningen av planen. Konsekvenserna av ändringen av stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård koncentreras till följande helheter: landskap och jordmån naturvärden: konsekvenser för Natura-området I samband med planarbetet bedöms planändringens konsekvenser för Natura-områden och som slutsats fastställs om tröskeln för en egentlig Natura-bedömning i enlighet med 65 i naturskyddslagen överskrids beträffande konsekvenserna av ändringen av stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård för Örös Natura-område (FI , områdestyp SCI). för trafiken: vattentrafik, trafikförbindelser, kollektivtrafik, parkering för kulturmiljön och den byggda miljön: byggnadsarv som ska skyddas, byggd kulturmiljö av riksintresse för människors levnadsförhållanden och livsmiljö: rekreation, buller, sociala konsekvenser för övriga planer och planläggning: riksomfattande mål för områdesanvändningen, landskapsplanen, kommunens utvecklingsbild Varje typ av konsekvens har ett annorlunda konsekvensområde. En del av konsekvenserna begränsas till den omedelbara närheten av byggnadsobjekten på ön. Konsekvensbedömningen sträcker sig över ett tillräckligt stort område beträffande alla konsekvenser som ingår i bedömningen. 5.2 Upprättade utredningar och utredningar som ska upprättas i samband med planarbetet Som grund för bedömningen används ställningstaganden från myndigheter och planeringsparter, generalplanens grundutredningar, planerarnas terrängobservationer och expertbedömningar. Grundutredningarna för generalplanen innehåller följande delar som sammanställs utifrån befintligt material: naturmiljö, jordmån, topografi, vattendrag yt- och grundvattenförhållanden nuvarande markanvändning och byggnadsbestånd markägoförhållanden, plansituation samhällstekniska nätverk trafik befolkning, arbetsplatser och service särskilda objekt och skyddsobjekt

11 9 (12) L. Tulonen, M. Heinilä dimensioneringsgrunderna för den gällande generalplanen och eventuella dimensionsjusteringar som berör utrymmet Utredningsmaterialet inklusive bilagor sammanställs som en del av planbeskrivningen. Följande separata utredningar har gjorts för planområdet: naturvårdsplan (Leif Lindgren, Forststyrelsen, 2013) Natura-bedömningar för hamnen och användningen av ön för turism Arkeologisk inventering i Dragsfjärd i Kimitoön (Esa Laukkanen, Egentliga Finlands landskapsmuseum 2012). Inventering av byggnadsarvsobjekt (Hilja Palviainen, Forststyrelsen, 2013) inventering av kulturarvsobjekt (Tapani Tuovinen, Forststyrelsen, 2013). Det eventuella behovet av tilläggsutredningar diskuteras i samband med myndighetsmötet i projektets inledningsskede. 6 Intressenter och ordnande av växelverkan I planläggningsarbetet följs en interaktiv process för upprättande av generalplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Om planarbetets framskridande informeras genom kungörelser i tidningar, på Kimitoöns kommuns officiella anslagstavla och kommunens webbplats. Intressenter enligt markanvändnings- och bygglagen 62 är områdets markägare och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden i betydande grad kan påverkas av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att ge sina åsikter och anmärkningar under den tid som planen är framlagd (30 dygn) i planutkasts- och planförslagsskedet. Intressenter för ändringen av delgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård är: områdets markägare, invånare och markägare i närområdena företagare i omgivningen lokala föreningar: Kimitoöns Natur rf. Kimitoöns kommun: Bygg- och miljötillsynsnämnden NTM-centralen i Egentliga Finland Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands landskapsmuseum Museiverket Trafikverket Forststyrelsen Försvarsmakten övriga eventuella intressenter Förteckningen över intressenter kan kompletteras vid behov.

12 7 Målschema månad PDB utkastsskede förslagsskede godkännandeskede kommunens beslut framläggande och utlåtanden myndighetsmöten Preliminärt tidsschema. Förslaget till tidsschemat är målinriktat och preciseras under planeringens gång. 7.1 Anhängiggörande Om anhängiggörandet av ändringen av stranddelgeneralplanen och om framläggandet av programmet för deltagande och bedömning informeras i lokaltidningen, på Kimitoöns kommuns anslagstavla och på kommunens webbplats. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) framläggs och under tiden för framläggandet har intressenter och kommunens invånare möjlighet att framföra sina åsikter om de metoder för deltagande och bedömning som ingår i programmet samt om planens konsekvensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras vid behov under planläggningsprocessen. I delgeneralplanens inledningsskede ordnas ett myndighetsmöte där man behandlar projektets program för deltagande och bedömning, mål och behovet av separata utredningar. 7.2 Utkastsskede Utifrån utgångsmaterialet, upprättade utredningar och planeringsmål upprättas ett planutkast. Utkastsmaterialet för delgeneralplanen framläggs för inlämnande av åsikter. Om framläggandet informeras offentligt och under framläggandet ordnas vid behov ett möte där det är möjligt att träffa planläggaren. Intressenter har möjlighet att framföra sin åsikt om planutkastet under tiden för framläggandet. Åsikten bör skickas skriftligt till Kimitoöns kommun innan tiden för framläggandet har gått ut. Planutkastet är enligt målschemat framlagt i oktobernovember Om utkastet begärs preliminära utlåtanden från delaktiga myndigheter. Den inlämnade responsen behandlas och till dem upprättas planläggarens bemötanden.

13 11 (12) L. Tulonen, M. Heinilä 7.3 Förslagsskede Planförslaget upprättas utifrån respons och preciserade uppgifter som inlämnats om utkastet. Förslaget till delgeneralplan är enligt den preliminära tidtabellen framlagt i februari-mars Om framläggandet av delgeneralplanen informeras offentligt. Intressenter har rätt att framföra en skriftlig anmärkning om planförslaget. Anmärkningen bör skickas skriftligt till Kimitoöns kommun innan tiden för framläggandet har gått ut. Vid behov ordnas ett myndighetsmöte beträffande delgeneralplanen i planens förslagsskede. Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats om planförslaget ges bemötanden med motiveringar. 7.4 Godkännandeskede Kimitoöns kommunfullmäktige godkänner ändringen av stranddelgeneralplanen. Målet är att planändringen godkänns våren Protokollet om beslutet om planens godkännande hålls offentligt framlagt. Från och med framläggandet inleds en 30 dagars besvärstid då det är möjligt att söka ändring i beslutet att godkänna planen genom att överklaga till förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltningsdomstolen. I övrigt blir planen lagkraftig efter besvärstiden, det datum då godkännandet av planen har kungjorts offentligt. 8 Delgivning av information Kimitoöns kommun kungör sina meddelanden i lokaltidningen och på kommunens webbplats. Det material som framläggs hålls framlagt på kommunens anslagstavla och på stadens webbplats.

14 9 Kontaktuppgifter Kimitoöns kommun Åke Lindeberg planläggningsarkitekt arkitekt SAFA Lars Nummelin teknisk direktör Vretavägen KIMITOÖN tfn (02) tfn (02) fax. (02) fax Maritta Heinilä planeringschef arkitekt SAFA YKS-506 Pyhäjärvenkatu TAMMERFORS tfn fornamn.efternamn@fcg.fi