.SE Nyhetsbrev om Internets styrning maj 2012

Transkript

1 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning maj

2 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras kommer från flera håll samtidigt. Det blir allt svårare att överblicka försöken att påverka nätets utveckling. Därför vill.se bidra till omvärldsbevakningen genom att i fortsättningen ge ut en månadsvis sammanställning av aktuella händelser. Sammanställningen gäller utvecklingen i Sverige, EU och globalt, och fokuserar i första hand på händelser som rör Internets styrning och hoten mot det öppna Internet. Läsaren bör inte vänta sig en fullständig genomgång av varje fråga. Brevet är en kortfattad inventering och pekare mot aktuella frågor. Den intresserade bör särskilt läsa artiklarna som fotnoterna pekar på. Tematiska fördjupningar, kommentarer och åsikter ligger i bilaga. Innehåll Förenta nationerna... 4 FN - WCIT... 4 FN - WSIS forum... 4 FN - MAG och UNDESA... 4 FN - ECOSOC och CSTD... 4 ICANN... 5 ICANN och nya toppdomäner för Internet... 5 ICANN brottas med ny policy för att kunna nå eller spåra Internetanvändare... 5 ICANN öppnar för mer korsvist ägande av domännamn... 6 Amerikanska staten inför WCIT... 6 Obama- administrationen om ett öppet Internet... 6 Amerikanska staten förstärker organisationen för Internets styrning... 7 Facebook ansluter sig till Global Network Initiative... 7 Amerikansk polis söker bakdörrar för övervakning... 7 InternetFreedom nu också i OSCE... 7 The Hydra Bay katt- och- råtta- leken fortsätter... 8 Vem äger ett Tweet?... 8 Rapporter om global infrastruktur för domännamnssystemet... 8 Indien om fortsättningen av Internets utveckling Thailand gränsen för oönskat innehåll på nätet blev 20 dagar... 9 Slutet för ACTA? Dataskyddsdirektivet Piratpartiet går framåt i Tyskland Lagstöd för nätneutralitet i Nederländerna Öppna data i Storbritannien

3 Ett ryskt Internet Governance Forum Berec, svenska PTS, och nya rapporter om nätneutralitet Eurodig Svenskt bistånd och yttrandefriheten på nätet Starkare statlig styrning i TeliaSonera Bilagor Bilaga Världskonferensen om det internationell telekomreglementet, WCIT, ITR och multistakeholderism Bilaga 1 - Vita huset och Multi- stakeholder participation Bilaga 2 den svenska regeringens hantering av ACTA Kommentarer, synpunkter eller frågor: Staffan Jonson,.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Box 7399, STOCKHOLM, Tel , Staffan.jonson@iis.se, Alla adresshänvisningar kontrolleras manuellt. Trots det kan det ibland bli problem med hänvisningarna, särskilt då det gäller *.PDF- filer. Prova då att öppna filen i en annan webb- läsare. 3

4 Globalt Förenta nationerna FN - WCIT Det pågår i det globala Internetsamfundet en omfattande opinionsbildning med syfte att belysa de förändringar som det kommande mötet World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai i december kan komma att innebära. I generella termer handlar det om revision av det internationella telekomreglementet (ITR) från 1988, något som idag också implicit betyder en eventuell revision av graden av reglering av Internet. Sista maj höils också en hearing i den amerikanska kongressen, för att ge en tydligare bild av vad WCIT. bilaga finns en längre text med utvikningar om aktörer, varför det kan bli ett problem, vilken typ av frågor som kan komma att bli aktuella, med mera. FN - WSIS forum Sedan WSIS i Tunis år 2005 hålls WSIS Forum, ITU:s återkommande möte för att implementera World summit on the information Society 2003 & I år släpptes en rapport om sambanden mellan lokalt digitalt innehåll, Internetutveckling och priset för att få access till Internet. Rapporten är ett samarbete mellan ISOC, OECD och UNESCO. 1 FN - MAG och UNDESA I anslutning till WSIS Forum hölls det sedvanliga förmötet inför Internet Governance Forum (IGF) i gruppen Multistakeholder advisory Group (MAG). På mötet 15 maj diskuterades bl.a. IGF- processens framtid. FN har påbörjat processen att rekrytera en ny övergripande koordinator för IGF. Trots det meddelade UNDESA vid mötet att det saknas medel för att fortsätta den rekryteringen. Enligt simultanskriften från mötet hänvisade UNDESA i stället till det civila samhällets organisationer (exempelvis ICANN och ISOC) för finansiering av ett sådant koordinerande kansli inom FN. Nästa IGF kommer att äga rum 6-9 november i Baku i Azerbadjan. Dagen före hålls ett s.k. ministermöte med anledning av IGF. FN - ECOSOC och CSTD I maj höll också Commission on Science and Technology for Development (CSTD). Någon sammanfattning av majmötet har i skrivande stund inte publicerats, men kan hittas här forum aspx

5 ICANN ICANN och nya toppdomäner för Internet Som rapporterades tidigare hade ICANN under våren tekniska problem med ansökningssystemet (TAS), vilket ledde till att man ansåg sig behöva stänga ner systemet i förtid. När denna den första ansökningsomgången avslutades fanns 1268 sökanden i systemet, 2091 ansökningar om nya toppdomäner, och ytterligare 214 ansökningar där betalning ännu inte kommit in. Ansökningssystemet öppnades på nytt under perioden maj. Nätsajten CircleID publicerade en första genomgång av inkomna ansökningar. Följande kategorisering oh bedömning av den ursprungliga uppsättningen ansökningar: Geografiskt grundande toppdomäner 50 ansökningar (3%) Nisch- toppdomäner: 150 ansökningar (7%) Internationaliserade toppdomäner (andra skriftspråk än engelskt latinska tecken) 200 ansökningar (10%) Portföljer (mer än 10 ansökningar per sökande) 500 ansökningar (25%) Varumärken 1200 ansökningar (60%) 3 I slutet av månaden fanns över 500 ansökningar som var inkompletta, t.ex. genom att ansökan skett felaktigt eller att avgiften inte betalats. Därmed kan prognosen möjligtvis skrivas ner till ca 1500 nya toppdomäner för nätet. Ansökningarna kommer att publiceras av ICANN 13 juni juni kommer urvalsprocessen (s.k. batching) att ske. 4 ICANN brottas med ny policy för att kunna nå eller spåra Internetanvändare WHOIS är ett Internetprotokoll för att kunna ta reda på vilken person som finns bakom en Internetresurs som exempelvis ett domännamn eller en IP- adress. ICANN har sedan åtminstone 18 månader ruvat på en policy för sådan åtkomst till Internetanvändare. Det handlar bl.a. om vilka och hur mycket uppgifter som ska lagras om en person som innehar en IP- adress eller ett domännamn. I maj kom så den slutliga rapporten för en sådan policy. Frågan om en global Policy för WHOIS är kontroversiell eftersom den rör användarens integritet, och möjligheten att kunna vara anonym på nätet. Andra egenskaper som exempelvis kvalitet i personregistret, kostnader för datainsamling, rättsvårdande myndigheters roll i hantering av registret och SPAM diskuteras också i rapporten. Några menar att frågorna om integritet och anonymitet på nätet är irrelevanta eftersom det inte finns någon integritet i domännamn, lika lite som i telefonnummer. Rapporten visar may12- en.htm 5

6 emellertid att frågan är kontroversiell bland ICANNs intressenter. Rapporten remitteras till det globala Internetsamfundet till 11 juli. 5 ICANN öppnar för mer korsvist ägande av domännamn I domännamnsbranschen har sedan tidigare en dominerande affärsmodell etablerats som bygger på separationen av ett Registry (som exemeplvis.se,.com) å ena sidan, och en eller flera Registrarer (återförsäljare, som t.ex. Loopia, Binero eller GoDaddy) å andra sidan. Inför införandet av nya toppdomäner har det tidvis intensivt diskuterats huruvida nya kommande toppdomänadministratörer skulle kunna vara både Registry och Registrar i samma företag. I den internationella jargongen har detta kallats korsvis ägande, eller vertical integration. I branschen har frågan varit kontroversiell eftersom accept av korsvis ägande också för nya toppdomänsadministratörer kan antas leda till ändrade styrkeförhållanden mellan företag som idag är registry, och företag som är registrarer. Regeringarnas rådgivande organ (GAC) påpekade exempelvis i februari 2011 för ICANNs styrelse att man motsatte sig vertical integration pga. risken för bristande konkurrens. Särskilt förespråkades den linjen av UK:s GAC- representant. ICANNs styrelse har vacklat i frågan, men satte i juni 2011 ner foten och godkände en ordning där domännamnsföretag kan vara både registry och registrar. ICANN tar nu det korsvisa ägandet ett steg till, och sjösätter ett förslag som möjliggör också för toppdomänadministratörer för befintliga generiska toppdomäner (t.ex..com, ORG osv.) om korsvis ägande. Det globala internetsamfundet kan lämna remiss- svar till ICANN fram t.o.m. 28 juni. 6 Amerikanska staten inför WCIT Obama- administrationen om ett öppet Internet På vita husets blogg har Obama- administrationen på nytt förklarat sitt stöd till en modell med ett öppet Internet baserat på Multi- stakeholder participation och en bottom- up- process för beslut när det gäller Internets styrning. Bloggen argumenterar för Internet som ett decentraliserat och öppet system, och varnar för signaler från såväl det tekniska som det affärsmässiga Internetssamfundets oro för en s.k. balkanisering av Internet. Blogginlägget innehåller därmed egentligen inte så mycket nytt, möjligtvis med undantaget att den så tydlig hänvisar till den internationella strategin för Cyberspace som publicerades Däremot har det publicerats välformulerade synpunkter på vad som skulle kunna göras mer. Se vidare bilaga comment/whois- rt- final- report- 11may12- en.htm 6 comment/revised- cross- ownership- restrictions- 16may12- en.htm 6

7 Amerikanska staten förstärker organisationen för Internets styrning I många stora organisationer är det lätt hänt att den ena handen inte vet vad den andra gör. I den amerikanska förvaltningen har man insett detta, och bildar därför en särskilt kommittee för samordning av frågor för Internets styrning. Den övergripande målsättningen med kommitteen är att bevara ett öppet Internet och decentraliserade utveckling, och att bevara och förstärka multi- stakeholder- modellen som grund för policybeslut rörande Internet. Kommitten, eller The Subcommittee on Global Internet Governance (GIG), har det uttryckliga målet att motverka andra länders ambition att byta institutioner som styr Internets utveckling. The purpose of the GIG is to consider U.S. efforts in various international forar that bolster the multi- stakeholder approach to Internet Governance, support the continuity of excisting Internet Institutions, and confront proposal detrimental to the multi- stakeholder model. Lite förenklat kan GIG med andra ord liknas vid en ny institution för samordning och beredning av frågor som rör Internets styrning i den amerikanska staten. Den ordningen kan tolkas som att frågorna om Internets styrning ges en högre prioritet än tidigare. Den kan också tolkas som att den amerikanska staten samlar sig och stärker samordning och styrning inför WCIT. 7 Facebook ansluter sig till Global Network Initiative En av Internets större social tjänster, Facebook, har meddelat att man går med i samarbetet Global Network Initiative (GNI) med s.k. observatörsstatus. En sådan status innebär att företaget överväger fullt deltagande i GNI, dvs. att man överväger att använda sig av GNI:s principer och andra åtgärder för skydd av yttrandefrihet och Internetanvändarnas integritet. I Sverige är exempelvis Svenska kyrkan och Folksam medlemmar. 8 Amerikansk polis söker bakdörrar för övervakning CNet rapporterar att den amerikanska federala polisen FBI vill revidera en tidigare lag allmänt kallad CALEA. Genom lagändringen vill myndigheten utöka spaning i elektronisk kommunikation att inte bara gälla i telefoni, utan även Internettrafik som exempelvis sociala nätverk, röstsamtal över nätet, e- post etc. 9 InternetFreedom nu också i OSCE Ännu en spelare på arenan för Internet styrning är Organization for Security and Co- operation in Europe (OSCE). OSEC stammar ur efterkrigstidens kalla krig, och består av 56 stater i Europa, centralasien och nordamerika. Man kallar sig själv för världens 7 df 8 gains- observer- status- global- network- initiative och /fbi- we- need- wiretap- ready- web- sites- now/ 7

8 största säkerhetsorganisation, med bred inriktning mot såväl politisk- militära, som ekonomiska, miljömässiga och mänskliga aspekter. Att det hålls ytterligare en konferens är i sig knappast en nyhet. Däremot är det en reflektion att begreppet Internet Freedom vinner terräng, också i en typ av organisationer som tidigare hellre talade om cyber security juni håller även OSCE en konferens på Irland på temat Internet Freedom. 10 The Hydra Bay katt- och- råtta- leken fortsätter Vi har tidigare sett hur sajten The Pirate Bay (t.ex. nu senast thepiratebay.se) blockeras av Internetleverantörer (ISP) i flera länder. I vissa fall är blockeringen självpåtagen, och i andra fall har den uppstått efter påtryckning från rättsvårdande myndighet. En proxy kan exempelvis hjälpa en användare att byta till ett annat IP- nummer, t.ex. i syfte att dölja eller byta identitet på Internet. En proxy kan också sägas användas för att spegla innehållet på andra sajter på Internet. Nätverket telecomix visar hur en sådan proxytjänst kan sättas upp, och var de finns uppsatta. Genom att lära andra Internetanvändare att sätta upp speglingar av exempelvis thepiratebay, undermineras eller kringås helt en eventuell blockering av innehållet på en specifikt utpekad webadress. Virgin media lär tidigare ha blockerat åtkomst till ThePirateBays webbplats. Därför har det uppstått anonyma överlastningsattacker (DDoS) mot Virgin Media. thepiratebay fördömer på sin Facebook- sida sådana attacker, med hänvisning till att en överlastningsattack är negativt på samma sätt som blockering av en sajt är en begränsning av yttrandefrihet. 11 Vem äger ett Tweet? BBC meddelar att en amerikansk domstol begärt ut twitter- meddelanden skrivna av en aktivist som tog del i de s.k Occupy Wall Street- protesterna förra året. På företaget bakom tjänsten Twitter har man nekat ett sådant utlämnande med hänvisning till användaravtalet. Företaget bakom Twitter menar att det digitala innehållet - twitter- meddelandena ägs av dess författare, och inte av företaget. 12 Rapporter om global infrastruktur för domännamnssystemet För kalenderbitaren har det kommit två rapporter om kvantiteter i det globala domännamnssystemet. Av rapporterna framgår bl.a. att det idag finns 225 miljoner domännamn i världen och bay- anonymous- virgin- ddos miljoner- registrerade- domannamn/ booming- growth- of- internets- dns- infrastructure/ miljoner- registrerade- domannamn/ 8

9 Indien om fortsättningen av Internets utveckling. Som rapporterats tidigare i det här brevet har Indien redan i oktober 2011 föreslagit en ny global oganisation som ska kontrollera styrningen av Internet, t.ex. vad gäller kontroll över alla standardiseringsorgan för Internet, internationella avtal, policy- organisationer med mera. Indiska The Hindu rapporterar att en sådan verksamhet skulle styras genom Committee for Internet Related Policies (CIRP). Haken, som The Hindu påpekar, är att hela CIRP skulle finansieras och handgripligt drivas av FN. 14 Thailand gränsen för oönskat innehåll på nätet blev 20 dagar Inom bl.a. den globala organisationen InternetSociety (ISOC) diskuteras f.n. ett domslut i Thailand i maj där webmaster Chiranuch Premchaiporn dömts till fängelse eller böter för att hon inte tillräcklig snabbt raderat meddelanden som är kritiska mot kungen. Domen handlar om ett inlägg som lämnats på sajten i 20 dagar utan att tas ner. Premchaiporn förnekar brott med hänvisning till att hon efter bästa förmåga försökt förhindra sådana kommentarer. Domen har kritiserats av Googles lokala representant, eftersom den innebär att en intermediär straffas för att förmedla innehåll skrivet av någon annan booming- growth- of- internets- dns- infrastructure/ convicted- but- escapes- jail- term webmaster- gets- suspended- jail- term html 9

10 Europa Slutet för ACTA? Under maj har vi sett ytterligare fyra tunga indicier på ACTA- avtalen tappat mycket politisk kraft. 1) EU:s IT- kommissionär Kroes lade i början av maj i ett tal i Berlin ut texten varför mänskliga rättigheter är viktiga också på nätet. Hennes tal uppmärksammades kanske mest pga. av en försiktig och något kryptisk förklaring att ACTA inte kommer att bli av. We are now likely to be in a world without SOPA and without ACTA. 16 2) I slutet av månaden röstades ACTA- avtalet ner i tre utskott i EU- parlamentet. Lobbyorganisationen La Quadrature du Net inventerade omröstningarna och serverade sina argument emot avtalen. 17 3) I slutet av månaden offentliggjordes också ett antal dokument från Kommissionen som refererar till hur EU:s ordförandeskap historiskt sett hanterat frågan. European Digital Rights (EDRI) har publicerat och läst dokumenten. EDRI sammanfattar dokumenten med att EU bristande transparens i förhandlingsprocessen, att EU- kommissionen haft fel i regeln om överträdelser mot upphovsrätt att EU under själva förhandlingarna mot sin egen utsago ska ha insett att ACTA skulle ha direkta effekter i nationell lag. Läs vidare i bilaga. 4) Nederländerna är ytterligare en medlemsstat där avståndstagandet från ACTA formaliserats genom ett uttryckligt hinder för landets regering att ratificera avtalet language=en&guilanguage=fr babel /rapporteur- tells- meps- to- reject- acta / europe/2012/05/04/kroes- throws- in- towel- on- acta/ OCH avtalet- rostades- ner parlamentet- acta- avtalet- foll- i- utskott la- quadratures- voting- recommendations- to- libe- itre- and- juri- votes 18 onder- acta- - tweede- kamer- tegen- - - update.html acta- formally- rejected- in- the- netherlands/ 10

11 Dataskyddsdirektivet I maj hölls ytterligare en konferens om en revision av det s.k. dataskyddsdirektivet. Som nämnts tidigare handlar det direktiv som infördes 1995, och som bl.a. inbegriper integritetsfrågor på nätet. Exempelvis handlar det om den enskildes möjlighet att kunna kräva att strykas ur ett företags register, eller rätten att kunna få sitt konto i Facebook fullständigt raderat. En nyligen publicerad tidtabell för direktivet planerar för omröstning i Parlamentet tidigt Piratpartiet går framåt i Tyskland Det tyska Piratpartiet har haft framgångar i tyska delstatsval. En av partiets affischnamn är Marina Weisband (fram till nyligen partiets generalsekreterare). 20 Lagstöd för nätneutralitet i Nederländerna Det Nederländska parlamentet har nyligen beslutat om långtgående regler för frihet på nätet. Lagstiftningen handlar om nätneutralitet, om åtgärder för att inte bli avstängd från nätet, samt när och hur Internetleverantörer (ISP) får granska innehållet i Internet- trafiken (s.k. deep packet inspection) etc. 21 Öppna data i Storbritannien I Storbritannien öppnar i september The Open Data Institute. Verksamheten leds bl.a. av Sir Tim Berners- Lee, och syftar till att gynna nyföretagande i exploatering av såväl offentlig som privat data. Sådan exploatering kan t.ex. handla om att analysera, offentliggöra och kommersialisera data. Verksamheten tilldelas 10 miljoner pund under en femårsperiod. 22 Ett ryskt Internet Governance Forum Att hålla ett nationellt Internet Governance Forum har fått en god spridning i Europa. I maj hölls för andra gången ett ryskt Internet Governance Forum. Där fanns nästan 750 registrerade deltagare, varav ca 40 inte kom från Ryssland. Berec, svenska PTS, och nya rapporter om nätneutralitet Som rapporterats tidigare är Body of European Regulators for electronic communication (Berec) ett samarbetsorgan för reglerande myndigheter inom EU. PTS har i ett pressmeddelande puffat för utfallet av BERECs möte maj. Där meddelas bl.a. att: 19 och protection- reform- draft- calendar/ abschied- von- marina- weisband- aus- der- parteispitze html OCH of- key- dutch- internet- freedom- provisions/ passes- net- neutrality- legislation 22 Tim- Berners- Lee- to- help- start- ups- with- open- data.html 11

12 PTS generaldirektör Göran Marby ansvarar för arbetet med öppet internet, eller nätneutralitet, inom Berec. Under Berecs plenarmöte maj fastställde Berec ett antal slutsatser från det arbete som skett hittills: Konkurrens har en positiv inverkan på operatörernas beteende, och tillförsäkrar att kunderna får ett bra tjänsteutbud. Men detta bygger på att det finns en tillräcklig transparens om innehållet i operatörernas erbjudanden, samt att konsumenter enkelt kan byta mellan tjänsteleverantörer. Såväl regleringsmyndigheter som konsumenter bör kunna följa upp hur internetaccesser, och de tjänster som används via internetaccesserna, fungerar. Om konkurrens och transparenta erbjudanden inte löser eventuella problem bör de befintliga verktygen i regelverket vara tillräckliga, även om dessa verktyg ännu inte prövats fullt ut. Det handlar till exempel om möjligheten för regleringsmyndigheterna att ställa krav på en lägsta tjänstekvalitet. Regleringsmyndigheterna är beredda att agera om det skulle behövas. 23 På Berecs hemsida finns också nyligen publicerade guidelines och rapport om hur samarbetet ska arbeta för Nätneutralitet

13 Sverige Eurodig juni hålls nästa Eurodig på Folkets hus/city Conference Centre i Stockholm. 31 maj är sista datum för att registrera sig. Svenskt bistånd och yttrandefriheten på nätet SvD rapporterar att SIDA:s bistånd till demokratiarbete i Moskva stöter på patrull. Det är bl.a. det aktiva stödet till anonymiseringstjänsten Tor som inte ses med blida ögon av rysk polis. Svenska Amnesty gav emellertid verksamheten sitt bistånd. 25 Starkare statlig styrning i TeliaSonera Efter turbulensen kring TeliaSonera i april har regeringen genom Finansmarknadsminister Peter Norman aviserat en strängare styrning av statligt ägda företaget när det gäller hela paletten av mjuka värden som inte handlar om vinstmaximering. I en debattartikel nämns alla traditionella värdeord på rad, bl.a. miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. 26 Kalendarium IT i en föränderlig värld, Folkets hus, Stockholm 13 juni 2012 Eurodig 2012 (Stockholm) juni 2012 OSCE, konferens, Irland Internet Freedom, juni 2012.Nxt konferens om nya toppdomäner, London juni 2012 FN- ITU: WG WCIT förmöte 3: juni 2012 ICANN 44, Prag, Tjeckien juni 2012 FN ECOSOC juli: MAG, Genève, september 2012 Internetdagarna, Stockholm oktober 2012 Internet Governance Forum (IGF), Baku, Azerbadjan, 6-9 november 2012 WCIT Dubai, 3-14 december WSIS Forum,Genève, maj gar- till- hemliga- natprojekt_ svd positiva- till- it- bistand_ svd 26 lagen- racker- inte- - det- kravs- en- egen- etisk- kompass /Pages/default.aspx 13

14 Bilagor Bilaga Världskonferensen om det internationell telekomreglementet, WCIT, ITR och multistakeholderism Det pågår i det globala Internetsamfundet en omfattande och tydlig opinionsbildning med syfte att belysa de faror som det kommande mötet WCIT- 12 i Dubai i december kan komma att innebära. Det som är nytt är att det internationella telekomreglementet (ITR) eventuellt ska omförhandlas, något som inte skett sedan I generella termer handlar det om att ändra de grundläggande principerna för att driva internationell telefoni, vilket i dagens informationssamhälle snarare handlar om och hur Internet ska regleras i internationella avtal. Revisionen av telekomreglementet (ITR) kan därför komma att utmana en hel massa etablerade affärsmodeller, och därmed många intressenter. Men är den kommande revisionen av ITR i sådana fall ett reellt hot? Och isådana fall, för vem? ITR är ett formellt traktat som signerats av knappt 200 medlemsländer i ITU. Ett traktat i kombination med principen ett land en röst kan givetvis innebära ett hot för de intressenter som vill bevara Status Quo. Revisionen av ITR har såväl proceduriella som innehållsliga frågeställningar. Med proceduriellt menas exempelvis att frågan huruvida det kommande mötet ska diskutera en ändring av befintlig överenskommelse, eller innebära en helt ny överenskommelse, spelar roll för utfallet. Utgår diskussionen från en redan befintlig överenskommelse, eller ska de tas om från början? Erfarenheterna från bl.a. PTS- anställda pekar vidare på att vi ännu inte riktigt kan förutse vilka innehållsliga frågor som kommer att komma upp på mötet. I juni kan vi vänta en omgång nya förslag, men i teorin kan förslag komma upp när som helst, också under själva mötet i december. Det är m.a.o. för tidigt att avgöra i vilken utsträckning WCIT kan bli ett problem. Klart är under alla omständigheter att den amerikanska staten, Sverige, globala NGO:s och andra sammanslutningar i det civila samhället kommer att argumentera för ett Status Quo när det gäller den institutionella uppsättningen för Internets styrning. Klart är också att exempelvis BRIC- länderna (Brasilien, Kina, Ryssland & Indien) kommer att argumentera för förändring av dessa institutioner. Som framfördes på Stockholm Internet Forum behöver emellertid BRIC- länderna stöd från länder som ståndpunktsmässigt står och balanserar mellan dessa ytterligheter, för att få majoritet för sina förslag. Bilden har också komplicerats de senare åren eftersom BRIC- länderna nu i praktiken får stöd för en ökad kontroll och reglering av Internet från amerikanska senatorer influerade av upphovsrättsindustrin. 14

15 Så det korta svaret huruvida revisionen av ITR blir ett hot är: - Vi får se. Några som varit med ett tag i branschen muttrar exempelvis att detta inte kommer att bli en så stor händelse som andra befarar ( annat var det på min tid osv. ). Det finns åtminstone potential till genomgripande förändringar hur nätet styrs, men sannolikheten för detta är svår att förutse. Något som däremot har ändrats i denna envisa dragkamp om Internets styrning är hur argumentationen förs. Den i branschen mycket välkände Vint Cerf (Google) har exempelvis tydligare än förut flyttat sin argumentation från en teknisk planhalva till en mer renodlat politisk. I New York Times argumenterar han exempelvis med att antalet repressiva stater på nätet har ökat, snarare än att tala om att Internet kommer att gå sönder av hård reglering av infrastruktur via FN. Detta var också Googles argumentation under Stockholm Internet Forum i april Vanan att i första hand betona exempelvis mänskliga rättigheter på nätet är ett sätt att flytta fokus från teknik till politik. Om det lyckas byter man implicit också arena för beslutsfattande, från infrastruktur- och telekomreglering i ITU, till rådet för mänskliga rättigheter i FN. 28 Att den amerikanska staten samlar sitt arbete om Internet Governance (Se om GIG ovan) kan också tolkas som en förstärkning och ett arenaskifte för att bevara nuvarande modell för Internets styrning. Vilka agerar då? Det finns redan nu flera transnationella organisationer som bullar upp för ett aktivt engagemang i konferensen. En informell koalition i Bryssel håller på att sättas upp där Centr, Google, ICANN, ISOC, EBU, EuroISPA, Ripe NCC bara är några. Internationella reglementen förhandlas som bekant av regeringar. I detta fall har den befintliga telekomregleringen från 1988 ratificerats av 178 länder. Bland engagerade NGO i det globala Internetsamfundet finns därför en vattendelare mellan de som är s.k. sektormedlemmar i ITU, och därmed får tillträde till det kommande mötet å ena sidan, och de som inte bereds möjlighet att delta, å andra sidan. Många organisationer utan behörighet till mötet bankar f.n. på dörren för att få tillträde till de kommande förhandlingarna. Man argumenterar för att även NGO:s ska släppas in på en arena som kanske kommer att befatta sig med hård reglering av nätet. Bara under länkarna till denna text finns exempel på ytterligare mer än ett hundratal engagerade organisationer. Delaktigheten i processen fram till beslut är givetvis en central fråga. I ett brev till ITU:s ordförande Touré påpekar de: and- experts- press- itu- conference- to- include- civil- society/ analysis- of- itus- wcit- part- 1- historical- context the- internet- open.html?_r=1 15

16 Ta bort befintliga restriktioner för att dela WCIT- dokument, och offentliggör allt underlagsmaterial. Släpp in det civila samhällets organisationer i ett deltagande till rådsarbetsgruppens möten, och till plenum i WCIT självt. Ge sådana organisationer yttranderätt och reell möjlighet att tala på mötet. Möjliggör för distansdeltagande på mötet via nätet. Medlemsstater delaktiga i revisionen av ITU bör öppna sina interna nationella processer och at intryck av relevanta intressenter. I den amerikanska kongressen står en lång kö av intressen som vill utbilda lagstiftare i Internetrelaterade policyfrågor, dvs. sedvanlig lobbying. Sista maj hölls också en hearing i den amerikanska kongressen för hur USA internt ska hantera WCIT och särskilt ITR. 29 Även representanter för de s.k. BRIC- länderna har tydliga åsikter om hur nätet ska styras. 30 Kritiken av multi- stakeholder model Milton Mueller är en sedan länge initierad debattör i det internationella Internetsamfundet, och har bl.a. i boken Networks and State kommenterat förutsättningarna för den internationella styrningen av Internet. Hans tes bygger på att WCIT och revisionen av ITR inte kommer att ha en särskilt dramatisk effekt på nätet. 31 Men, en av hans poänger är också en kritik av den s.k. multi- stakeholder- modellen. Han menar att det internationella Internetsamfundets vurmande för mångfaldsrepresentation inte räcker för att ge vägledning hur styrningen ska gå vidare. Han poängterar att mångfaldsrepresentation som bäst är en metod, eller en egenskap i en process, för att inkludera de som faktiskt berörs av Internetpolicy i företag och Internetpolitik i offentliga organ. Men, som både han och Adam Thierer i Forbes mycket riktigt påpekar, är pratet om multistakeholderism mest retorik, dvs. ett värde som få ifrågasätter, åtminstone offentligt. 32 Mueller sätter också fingret på en annan av svagheterna med Multistakeholderism som självändamål. I svensk terminologi kan det globala Internetsamfundet liknas vid en massrörelse (som i svensk traditionell terminologi lätt hade döpts till global folkrörelse). Detta samfund är som bekant mycket heterogent, inte alls koordinerat, och har ibland lätt att piska upp en opinion utan att alltid ha en särskilt djup kunskap om vad man opponerar sig emot. Multistakeholdersim yttrar sig alltid reaktivt, i stället för proaktivt HHRG- IF pdf HHRG- IF SD001.pdf 30 regulation- returns- international- agenda the- internet- need- a- global- regulator/ 16

17 Man protesterar mot det som upplevs som fel, men lyckas sällan konkret föreslå något annat i stället. Balkanisering av Internet? I Forbes betonar Thierer i stälet att en av de viktigaste drivkrafterna för debatten i december är risken för den s.k. Balkaniseringen av Internet. Och visst är det så att man med Internet lyckades etablera en (egentligen flera) global(a) tekniska standarder för elektronisk kommunikation just därför att det skedde under radarn för politiska men också kommersiella intressen. Nu när anden är släppt ur flaskan tror nog emellertid få att konststycket kan göras om. Annorlunda uttryckt, om vi på nytt skulle försöka uppfinna ett Internet 2.0 idag skulle det garanterat bli proprietärt och kommersiellt grundat redan från början. För att inte tala om vilka restriktioner offentliga myndigheter skulle lägga på säkerhet, konsumentupplysning osv. Med balkanisering av nätet menas helt enkelt de krafter som verkar emot begreppen fritt och öppet Internet, oavsett om vi talar om offentliga eller kommersiella aktörer. Som nämnts ovan har också Obama- administrationen återigen i maj 2012 givit sitt helhjärtade stöd till retoriken om ett öppet Internet. Ett öppet Internet (i alla dess betydelser) är nära förbundet multi- stakeholdermodellen. 33 Samtidigt ser vi redan nu symptom på att vilja fragmentisera Internet. ICANN, som har Ett Internet en värld som slogan, tar redan idag höjd för en delning av Internet i fem regioner. Denna organisation som ursprungligen etablerades för att styra Internet som teknisk infrastruktur, tar också ombord traditionellt politiska frågor som exempelvis blockering av innehåll på Internet, har Interpol i organisationen, och bygger ekonomisk och institutionell självständighet gentemot regeringar. ICANN har åtminstone hittills haft tydliga ambitioner att bli Internetsäkerhetens mittpunkt i världen. Regionalisering och politisering av Internet ICANN style kan rimligtvis bara leda just till balkanisering, bort från det mål organisationen säger sig vilja uppnå. Men vad vill då Internetsamfundet? Ställd inför en möjlig hård reglering av Internet genom ITU:s försorg i Dubai räcker det inte med retorik. Den som varit på några Internet Governance Forum har hört begreppet tillräckligt många gånger för att nästan intuitivt känna att det behövs något mer att hålla i handen än retoriken för mångfaldsrepresentation. Vad vill alla i det internationella Internetsamfundet mer än mångfaldsrepresentation och hands- off- Internet? Vad betyder egentligen ett öppet Internet? De frågorna återstår fortfarande att besvara. Men det lär inte ske under WCIT open- internet 17

18 Bilaga 1 - Vita huset och Multi- stakeholder participation På vita husets blogg har Obama- administrationen nyligen och på nytt förklarat sitt stöd till en modell med ett öppet Internet baserat på Multi- stakeholder participation och en bottom- up- process för beslut när det gäller Internets styrning. 34 Bloggen argumenterar för Internet som ett decentraliserat och öppet system, och varnar för signaler från såväl det tekniska som det affärsmässiga Internetssamfundets oro för en s.k. balkanisering av Internet. Blogginlägget innehåller därmed egentligen inte så mycket nytt. Den hänvisar tydligt till den internationella strategin för Cyberspace som publicerades redan Men det finns de som vill mer. Den i sammanhanget kända debattören Rebecka MacKinnon uttrycker ett missnöje över att den amerikanska regeringen inte lever som man lär. Hon menar att det finns en tydlig skillnad mellan ovanstående internationella strategi och hur motsvarande frihet på Internet hanteras inom USA. Hon skriver: Vetoing CISPA and promoting consumer privacy are important steps, but if the United States is to have a truly credible global Internet freedom agenda, both the administration and Congress have to demonstrate a clear and consistent commitment to Internet freedom at home. MacKinnon muttrar över att Obama- administrationen visserligen till slut lade in om sitt veto mot lagförslaget CISPA (men först mycket sent) och att det visserligen tagits initiativ till skyddet av konsumentdata enligt särskild lagstiftning, men hon vill se flera åtgärder i den amerikanska inrikespolitiken när det gäller nätet. I sitt blogginlägg föreslår hon fem tydliga åtgärder: Den amerikanska staten bör genom lagstiftning lägga ett större ansvar på stora företag. Budskapet är att företag behöver ta ett större ansvar för vem de säljer vilken data eller vilken utrustning till. Ett konkret exempel på detta är då man i april hotade om sanktioner gentemot företag som säljer avancerad teknik till länder som Syrien och Iran. 35 Electronic Frontier Foundation (EFF) har också nyligen gjort ett utspel med motsvarande budskap. Den amerikanska staten ska avkräva företag på uppgifter om i vilket utsträckning, och på vilket sätt, information om Internetanvändare samlas in. Företagen ska i det sammanhanget publikt redovisa under vilka villkor sådan användarinformation förmedlas till nationella regeringar, oavsett land. Ett liknande initiativ finns i Googles Transparency Report, Där man i en karttjänst inventerar hur många krav på nedstängda webb- platser som ställs av rättsvårdande myndigheter i landet. Att den amerikanska regeringen ska tillgodose en mer rättssäker ordning då det gäller elektronisk övervakning av amerikanska medborgare i hemmet. 34 Längre ner i den offentliga hierarkin har exempelvis Larry Strickling, chef för tillsynsmyndigheten NTIA, kritiserat samma modell. Se exempelvis en resumé här: nxt.com/2012/05/08/business- save- internet- from- self 35 och 24/unplug- companies- that- help- iran- and- syria- spy- on- citizens.html och clamps- down- on- tech+based- humans- rights- abuse 18

19 Den särskilda lagstiftningen för att skydda landet mot terrorism (Patriot Act) behöver revideras, för att bättre säkra en rättssäker hantering av medborgare också i offentliga insatser som genomförs med hänvisning till skydd av landets säkerhet. Att gammal lagstiftning från 1986 som avser att skydda integriteten vid elektronisk kommunikation ska anpassas för ett tidevarv med Internet och cloud computing. MacKinnon presenterar förslag som knappast är kontroversiella i Sverige. De skulle troligtvis utan större åthävor kunna importeras till en svensk agenda för informationssamhället: Att lägga större ansvar på företagens export såg vi exempel på redan under andra halvan av april. Finansmarknadsministern träffade TeliaSoneras styrelse, och några dagar senare aviserade företaget att man skulle inventera sina regelverk bättre. 36 Senare har finansmarknadsministern meddelat att man ska inventera närapå alla dimensioner av det statliga ägandet som inte har med vinstmaximering att göra. Vi kan kalla det Corporate Social Responsibility plus (CSR+), för i finansmarknadsministerns tal ingick inte bara mer traditionella CSR- värden, utan även summariskt alla värden som exempelvis etnisk bakgrund, jämställdhet mellan könen, klimat och så vidare. Behöver det lagstiftas om detta? Tja, blotta hotet om lagstiftning brukar i Sverige räcka för en frivillig och självpåtagen kontroll av motsvarande. Arbetet är nog redan påbörjat. Det framstår som högst rimligt att den svenska staten avkräver Internetföretag att offentlig publicera i vilken utsträckning, och på vilket sätt information om Internetanvändare samlas in. Det handlar alltså om en tydlig konsumentupplysning, som också inbegriper möjligheten att bli glömd på nätet. Det är inte alls orimligt att begära ett sådant integritetsskydd (dvs. Internetanvändaren ska tydligt känna att hennes användaruppgifter faktiskt är raderade). Om staten i sina krav lyckas koordinera sig med andra länders, behöver det inte heller bli särskilt betungande för sådana företag. Att den svenska staten offentligt redogör för sina egna krav på integritetsbegränsningar på nätet eller andra krav på nedstängning av innehåll från nätet är rimligt att begära. Det är egentligen det budskapet som också framfördes för en svensk publik i anslutning till Stockholm Internet Forum i april. 37 Att svenska staten också på nätet ska ha rätt att skydda sig mot yttre fiender (terrorism) och inre fiender (polisen) är det troligtvis få som ifrågasätter. Däremot blir det mer kontroversiellt då det blir politik, dvs. då detta behov ska vägas gentemot Internetanvändarnas integritet. En Internetanvändarnas 36 cooperates- with- oppressive- regimes och ordforande- lovar- battring df 37 av- internet- bor- redovisas- oppet_ svd och och 19

20 integritetsombudsman (IIO) känns möjligtvis lite som svenskt tal, men kan nog ändå bidra till ett konkret skydd av användarnas integritet i landet. Trots att många skyr nationell lagstiftning för Internet finns här konkreta förslag till politiska initiativ. Det kanske viktigaste är emellertid sparat till sist, nämligen: En internationell strategi för ett globalt informationssamhälle. Men vad innebär en sådan? Den kanske tydligaste utmaningen i en sådan strategi är att få ihop agerandet på hemmaplan med det vi vill exportera till andra länder. Det handlar om att få ihop pluralism, mångfaldsrepresentationen och integritet som vi argumenterar för i internationella sammanhang också på hemmaplan. När Internetanvändandet växer explosionsartat blir det ju till slut nödvändigt att formulera mer än vad man ska tycka om Internet som infrastruktur. Det handlar inte längre bara om teknisk stabilitet och säkerhet. Det handlar minst lika mycket om värden som träffar användarna direkt i deras vardag, om integritets- och konsumentskydd. Där återstår en hel del arbete även i Sverige. Så ett första steg vore kanske att få till stånd en tydligare svensk politisk samordning (en motsvarighet till GIG ovan). 20

21 Bilaga 2 den svenska regeringens hantering av ACTA I och med dagens omröstningar i flera kommittéer i EU- parlamentet sätts troligtvis en av de sista spikarna i ACTA- avtalens kista, åtminstone för Europas del. EU:S IT- kommissionär Kroes lade i maj ut texten varför mänskliga rättigheter är viktiga också på nätet. Hennes tal uppmärksammades kanske mest pga. av en försiktig och något kryptisk förklaring att ACTA inte kommer att bli av. We are now likely to be in a world without SOPA and without ACTA. Men det finns trots det anledning att uppmärksamma hur frågan hanterats i Sverige, av den svenska regeringen. Att få effekterna av ACTA- avtalen offentligt genomlysta har i Sverige efterfrågats åtminstone sedan Dåvarande IT- minister Åsa Torstensson lär också ha argumenterat direkt gentemot sin kollega i den amerikanska regeringen för ökad offentlig insyn i avtalen. Trots det verkar alltså det svenska ordförandeskapet i EU under hösten 2009 argumenterat för motsatsen, åtminstone inom ramen för själva ACTA- förhandlingarna. 29 maj offentliggjordes ett antal dokument skrivna i samband med ACTA- förhandlingarna. Dokumenten är referat från dessa möten. European Digital Rights (EDRI) har publicerat och läst dokumenten. EDRI sammanfattar sin kritik i tre punkter : att det svenska ordförandeskapet för EU aktivt ska ha argumenterat för att mörka innehållet i, och effekterna av, avtalen att EU- kommissionen haft fel i regeln om överträdelser mot upphovsrätt att EU under själva förhandlingarna mot sin egen utsago ska ha insett att ACTA skulle ha direkta effekter i nationell lag. Att ACTA skulle ha substantiella effekter i svensk lagstiftning var också något som förnekades av den svenska regeringen. EDRI ger en kritisk bild av den svenska hanteringen av ACTA. Om EDRIs tolkning stämmer, har alltså förra IT- ministern hos sin amerikanska kollega argumenterat för ökad öppenhet och offentlig insyn i vad ACTA- avtalet faktiskt skulle komma att innebära. Samtidigt tycks det svenska ordförandeskapet i EU argumenterat för motsatsen, dvs. att så lite som möjligt av avtalens innebörd skulle få läcka ut. Så har vi det här med källkritiken. Vid en första kontrolläsning av EDRIs källor väcks misstanken att beskrivningen av svenskt agerande baseras på ett missförstånd. Sverige förkortas vanligtvis SE, men i det EU- dokument EDRI hänvisar till benämns Sverige SW. Efter kontakt med EDRI bleknar emellertid hypotesen om missförstånd. EDRI vidhåller på direkt fråga att SW i dokumenten betyder Sverige, något som bara de deltagande i mötet kan vara säkra på. 21

22 Det finns många om och men i den här historien, men när allt är sagt och gjort tycks alltså den svenska regeringen under ordförandeskapet talat med kluven tunga. Den ena handen tycks inte vetat vad den andra gjort. Det är väl inte heller första gången i världshistorien som detta problem uppstår i ett land. Men det finns inte desto mindre något att lära i detta. Öppenhet och offentlig insyn i dessa förhandlingar hade varit en fördel för alla, precis som sades redan då. Det andra är att regeringens ståndpunkt i ACTA- frågan fortfarande framstår som högst otydlig. 22