.SE Nyhetsbrev om Internets styrning januari 2012

Transkript

1 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning januari

2 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras kommer från flera håll samtidigt. Det blir allt svårare att överblicka försöken att påverka nätets utveckling. Därför vill.se bidra till omvärldsbevakningen genom att i fortsättningen ge ut en månadsvis sammanställning av aktuella händelser. Sammanställningen gäller utvecklingen i Sverige, EU och globalt, och fokuserar i första hand på händelser som rör Internets styrning och hoten mot det öppna Internet. Innehåll SOPA Stop Online Piracy Act... 3 Twitter filtrerar lokalt 1-0 till nationalstatens reglering av nätet... 3 ACTA går i mål?... 3 Google ändrar villkoren för användande av företagets tjänster... 4 FN diskuterar IGF:s framtid... 4 World Radiocommunication Conference Indien Filtrering av innehåll på Internet till högre instans... 5 Unitar... 5 EU- kommissionen söker synpunkter om elektroniska betalningar... 6 Rätten att bli glömd på nätet kontrollen över data... 6 Roaming i Europa datatrafik till hemmapriser... 7 EU- kommissionen och ICANN nya toppdomäner och globala affärsmodeller för domännamn... 7 Stockholm Internet Forum on Internet Freedom for Global Development Eurodig Korta notiser... 8 Offentlig sektors information... 9 Om SOPA - bakgrund Kritiken av förslagen Obama- administrationens reaktion Tolkningen Ett urval av reaktioner på SOPA m.fl. initiativ i den amerikanska senaten: Kommentarer, synpunkter eller frågor: Staffan Jonson,.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Box 7399, STOCKHOLM, Tel , Staffan.jonson@iis.se, Alla adresshänvisningar kontrolleras manuellt. Trots det kan det ibland bli problem med hänvisningarna, särskilt då det gäller *.PDF- filer. Prova då att öppna filen i en annan webb- läsare. 2

3 Globalt SOPA Stop Online Piracy Act Även i januari fortsatte en internationellt mycket intensiv debatt om det paket av amerikansk lagstiftning som allmänt kallas SOPA. Många av de stora tjänsteleverantörerna på Internet manifesterade sitt motstånd mot initiativet SOPA. Exempelvis släckte den engelskspråkiga grenen av Wikipedia sin tjänst under 24 timmar i protest mot förslaget. I januari bekände Obama- administrationen färg. 1 I svaret meddelade man bl.a. While we believe that online piracy by foreign websites is a serious problem that requires a serious legislative response, we will not support legislation that reduces freedom of expression, increases cybersecurity risk, or undermines the dynamic, innovative global Internet. Obama- administrationens utspel gav också till synes en snar effekt. En senator meddelade snart att han tänkte backa från den lagtekniska metoden att använda DNS som instrument för att filtrera nätet. 2 En annan av initiativtagarna till lagförslagen backade särskilt från del av förslaget som handlar om att filtrera innehåll på Internet via domännamn. 3 Förslagen har nu dragits tillbaka. (I bilaga presenteras en längre genomgång av de lagförslag som sammanfattande kallas för SOPA. ) Twitter filtrerar lokalt 1-0 till nationalstatens reglering av nätet Twitter meddelade 4 i januari att man decentraliserar möjligheten att filtrera dess innehåll. Tidigare var man tvungen att ta bort oönskat innehåll ( tweets ) globalt. Twitter öppnar nu för att innehåll ska kunnas ta bort också lokalt, t.ex. i ett land. Twitter meddelar själva att man tydligt kommer att markera när/var ett tweet tagits bort pga. sitt innehåll. Twitters beslut är en anpassning till nationalstaternas struktur, i det att tjänsten tekniskt anpassas för att kunna hantera krav från exempelvis enskilda länders reglering. ACTA går i mål? ACTA är ett internationellt mellanstatligt flerpartsavtal som syftar till att förhindra olovlig spridning av upphovsrättsskyddat material. Diskussionerna började administration- responds- we- people- petitions- sopa- and- online- piracy och drops- domain- name- terms- internet- piracy- bill/ och pipa- amendment/ html?tag=mncol;txt och 261/dns- provision- pulled- from- sopa- victory- for- opponents/?tag=contentmain;contentbody 4 still- must- flow.html och can- now- block- tweets- specific- countries 3

4 Avtalet har i januari signerats av EU i en särskild ceremoni i Japan. 5 Det är nu upp till nationell parlament att ta ställning till avtalets innehåll. ACTA har kritiserats för att skapa regler utan politisk insyn för de som berörs av avtalet. I december läckte flera regeringar innehållet till en bredare krets. Internet Society har nyligen tackat de regeringarnas agerande, och uppmanar andra regeringar att offentliggöra innehållet i avtalet. 6 I Sverige uppmärksammade vi på.se ACTA- avtalet i november 2009 och på nytt häromdagen. 7 Eventuellt diskuterades frågan i ett bilateralt möte mellan förra IT- ministern Åsa Torstensson och den amerikanska regeringen kort därefter. Sedan dess Beatrice Ask dels meddelat att ACTA- avtalet inte medför åtaganden som kräver ändring av svensk lag och dels meddelat att ACTA medför lagändring. 8 EU- parlamentets särskilde rapportör för ACTA har nyligen sagt upp sin roll i protest mot hur ACTA hanterats. 9 EU- Kommissionens argumentation i frågan finns här. 10 Den som vill fördjupa sig i ACTA kan ta del av Europa- parlamentets studie om ACTA. 11 Google ändrar villkoren för användande av företagets tjänster Google har i januari meddelat att man reviderar villkoren 12 för att använda företagets tjänster. 13 Enligt företaget konsoliderar man ett stort antal enskilda användaravtal (särskilt då privacy policy) för respektive tjänst, till ett enhetligt avtal för många tjänster. I ett 13 sidor långt brev svarar företaget oroliga ledamöter i den amerikanska kongressen. 14 FN diskuterar IGF:s framtid I januari träffades 15 CSTDWG 16 i ett tvådagarsmöte för att bestämma hur utvecklingen av Internet Governance Forum ska ske. Rapporter från mötet sker bl.a. i twitter- format eftersom mötet inte är öppet för allmänheten. Twitter- rapporterna vittnar om en konstruktiv ton under mötets första dag, något som förbyttes i en mer pessimistisk ton då mötet kom till frågor om IGF:s fortsatta finansiering under dag två internet/acta- och- internet- governance- forum och askan- i- elden 8 avtalet- kraver- ny- svensk- lagstiftning opportunities/trade- topics/intellectual- property/anti- counterfeiting/ och här: our- privacy- policies- and- terms.html och our- privacy- policies- not- our.html nxt.com/2012/01/12/cstdwg- day- two 16 CSTD är en förkortning av Commission on Science and Technology for Development, och är en underorganisation till FNS body of Economic and Social Council (ECOSOC). WG är förkortning av Working Group. 4

5 World Radiocommunication Conference 2012 Som nämndes i brevet för december 2011 hålls i januari och februari World Radiocommunication Conference 2012 (WRC- 12) i Geneve. 17 Konferensen diskuterar det internationella avtal som reglerar användningen av radiospektrum. Den internationella fördelningen av spektrum är betydelsefull för åtkomst till Internet via handhållna prylar etc. Till skillnad från åtkomst till Internet via tråd, så är åtkomst till Internet via spektrum en knapp resurs. Radiospektrum kan bara förmedla en begränsad volym data. Det finns också en stor potential i global samordning av spektrumfördelning till olika tjänster, så att frekvenserna nyttjas likadant globalt, där det är möjligt. I jämförelse med den globala tillväxten av antalet smartphones världen över, framstår den globala regleringen av spektrum närmat som om den står stilla. Diskussionen om spektrumallokering har i sin tur stor betydelse för den tekniska interoperabiliteten mellan handhållna devices etc., något som i sin tur kan antas påverka priset på de flesta prylar som kommunicerar trådlöst. Indien Filtrering av innehåll på Internet till högre instans Som ZDNet meddelar stiftades förra året en lag i Indien som gör tillhandahållare av Internet- tjänster ansvariga för det innehåll som publiceras på Internetanvändarnas sajter. 21 företag i Indien har ombetts att filtrera bort oönskat innehåll på Internet av en domstol. 18 Unitar FN:s United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) och FN:s Institute for Training and Research (UNITAR) höll tillsammans med ITU i januari en konferens om Cybersecurity and Cybercrime R/index.asp?category=conferences&rlink=wrc- 12&lang=en 18 google- argue- against- web- censorship- in- india/ panel 5

6 Europa EU- kommissionen söker synpunkter om elektroniska betalningar I januari beslutade EU- kommissionen om en s.k. grönbok för elektroniska betalningar. Grönboken analyserar dagens situation i EU, och söker identifiera vilka hinder som återstår för att betalningssystemet i EU ska kunna bli ännu effektivare. Det handlar exempelvis om hur och vilka aktörer som ska kunna förmedla betalningstjänster, betalningstjänsternas säkerhet, vad de faktiskt kostar, etc. 11 april vill Kommissionen senast ha synpunkter. 20 Rätten att bli glömd på nätet kontrollen över data EU- kommissionen har i januari tagit ett nytt initiativ till rätten 21 att bli glömd på nätet. Frågan handlar bl.a. om individers möjlighet att kontrollera data om sig själva, och då särskilt möjligheten att kunna radera personlig data. BBC rapporterar att initiativet framför allt syftar till att hjälpa tonåringar att kontrollera sitt sociala anseende på nätet. 22 Enligt uppgifterna ska ändringen av lagstiftningen medföra en värdeförskjutning, från nuvarande utformning av direktivet som talar om en princip om minimering av data, till att förklara individens kontroll över egen data som en rättighet. Förslaget ska enlig Kommissionen tillförsäkra Internetanvändare att kunna ge sitt uttryckliga samtycke till datainsamling, att personlig data ska kunna flyttas mellan tjänster, men också att den ska kunna raderas. IT- kommissionär Nellie Kroes beskriver förslaget som användning av principerna för transparens, rättivsa, och användarnas kontroll över sina personliga uppgifter. Vivianne Reding argumenterar i ett tal 23 att lagstiftningen kommer att underlätta också för företag genom att de får ett europeiskt regelsystem, i stället för 27 nationella, att det med förslaget etableras tydliga regler för internationell överföring av data, och att det skapar regler för företags hantering av data. 24 En annan del av lagstiftningen handlar om att etablera en skyldighet för företag att så snart som möjligt anmäla ifall en tjänst blivit hackad, och att utsatta därmed inom 24 timmar får reda på att exempelvis deras lösenord blivit knäckta =SW&guiLanguage=en och rights/charter/index_en.htm 22 och guage=en&guilanguage=en 24 kroes/cloud- data- protection/ 6

7 Lagtekniskt är initiativet en revision av Dataskyddsdirektivet 25 från Kommissionen har inventerat en FAQ runt vilka effekterna av det ändrade direktivet blir. 26 Roaming i Europa datatrafik till hemmapriser I Europaparlamentet har Gunnar Hökmark, Europaparlamentets rapportör för spektrumpolitik, argumenterat mot befintliga affärsmodeller för roaming av mobil data- trafik. 27 I grova drag innebär hans lagförslag att Europa ska behandlas som ett affärsområde för förmedling av data- trafik, i stället för nuvarande modell, med 27 olika debiteringszoner. Konkret innebär förslaget att en svensk konsument ska kunna koppla upp sig mot nätet i Tyskland men till en lokal taxa, i stället för att trafiken förmedlas via Sverige. EU- kommissionen har tidigare diskuterat en annan metod för att få ner konsumentpriserna för telefoni och data- trafik inom unionen. EU:S förre IT- kommissionär Vivianne Reding ledd unionen in på en reglering genom pristak för telefonsamtal, och har senare också argumenterat för pristak per Mb Internettrafik. EU- kommissionen och ICANN nya toppdomäner och globala affärsmodeller för domännamn Som meddelats tidigare har ICANNs VD Rod Beckstrom kontaktat EU- kommissionen angående nya toppdomäner. EU har i ett brev fortsatt diskussionen om en av stötetstenarna i relationen mellan regeringarnas rådgivande organ (GAC) och ICANN. 28 Brevet diskuterar särskilt affärsmodeller för nya toppdomäner och vertikal integration, dvs. frågan om en kommersiell aktörer ska kunna vara registry och registrar på samma gång. ICANN:s styrelse har tidigare agerat svajigt i sin syn på vertikal integration. Regeringarnas rådgivande organ (GAC) till ICANN har motsatt sig sådan vertikal integration eftersom det skulle försämra konkurrensen i marknaderna för domännamn lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:31995l0046:sv:html dyra- roamingen- maste- bort_ svd 28 nxt.com/sites/news.dot- nxt.com/files/de- graaf- mccallum- to- beckstrom- crocker- 19jan12- en.pdf 7

8 Sverige Stockholm Internet Forum on Internet Freedom for Global Development. Planerna på att hålla ett Stockholm Internet Forum on Internet Freedom for Global Development i april 2012 har bl.a. konkretiserats genom webbplatsen stockholminternetforum.se och genom ett första utskick av inbjudningar. 29 Eurodig 2012 I januari hölls ett tvådagarsmöte med den inre krets som planerar och förbereder Eurodig i Stockholm Ett sjuttiotal förslag 30 till seminarier har kommit in till sekretariatet. Som framgår av listan över förslagen är de av varierande konkretion. Korta notiser Lagstiftning för elektronisk registerhantering med mera - Redan i oktober beslutade regeringen direktiv till en särskild utredare som ska se över den s.k. registerlagstfitningen. 31 Utredningen syftar till att skapa rättsliga förutsättningar för en mer effektiv e- förvaltning. Utredningen är intressant, dels därför att den diskuterar den enskildes integritet, och dels därför att den diskuterar allmänhetens insyn i offentlig verksamhet. Att fånga den digital möjligheten seminarium i Riksdagen - I januari arrangerade Almega IT- företagen tillsammans med ett flertal parter ett seminarium i riksdagen under parollen Seizing the digital opportunity. Seminariet diskuterade kostnader av bristfällig reglering i Europa, upphovsrättsfrågor, betydelsen av digitalt innehåll för ekonomisk tillväxt, med mera. Seminariet sammanfattas här. 32 Bredbandsskatt? - Ordföranden i riksdagens kulturutskott, Berit Högman 33 (S) har föreslagit införandet av en bredbandssskatt i Sverige. I SvD Bemöter två moderata riksdagsledamöter förslaget i en debattartikel. 34 FRA 2.0? - IDG meddelade i januari att FRA:s signalspaning fått skarp kritik av sin tillsynsmyndighet vid fyra tillfällen förra året. 35 Kritiken knyter an till hur FRA tillämpat den s.k. FRA- lagen och bbc3-153b77a19445/debatt_opinion- ny/dsm- konferens pa- bredband- stryper- information_ svd

9 Offentlig sektors information I det s.k. PSI- direktivet 36 ställer EU- kommissionen upp regler för vem, och under vilka villkor, som ska ha rätt att vidareutnyttja information från den offentliga sektorn. Sverige var ett av de sista länderna i unionen att införa direktivet i svensk lagstiftning, och EU- kommissionen har redan i december 2011 presenterat en revision 37 av direktivet. 38 Konkret handlar frågan om vem som ska få ta del av information i offentliga databaser som samlats in för andra ändamål. Kritiker brukar konkretisera och exemplifiera genom att peka på SMHI:s väderdata, datan i finansdepartementets och ekonomistyrningsverkets statsbudget, eller Lantmäteriets fastighetsdata. Framtagningen av sådan data finansieras genom anslag till myndigheterna, dvs. skattemedel, men när enskilda eller företag vill återanvända sådan data till andra elektroniska tjänster, tar myndigheterna betalt för samma data. EU- kommissionen har nyligen startat en översyn över PSI- direktivet, och föreslår justeringar eftersom man anser att vissa länder brister i tillämpningen av direktivet. Regeringen har nu övervägt Kommissionens förslag till ändring av PSI- direktivet, och i en faktapromemoria meddelat Riksdagen sin syn på Kommissionens förslag. 39 I promemorian motsätter sig regeringen framför allt förslaget att avgiften för att vidareutnyttja offentlig data ska baseras på marginalkostnadsprissättning. Regeringen motsätter sig också att en oberoende kontrollmyndighet ska ha befogenhet att överpröva andra myndigheters beslut om avgift. Riksdagens finansutskott vrider sig också i kraven från EU- kommissionen. 40 Utskottet välkomnar visserligen sakfrågan att tillgängliggöra offentlig information, men menar att detta är ett beslut som ska fattas nationellt (inte på gemensam nivå). Som exempel begär ekonomistyrningsverket kronor i avgift för att förmedla redan insamlad data från 2010 års statsbudget, enligt principen om självkostnad /proposal_directive_en.pdf 38 direktivet utfärdades i november 2003, och infördes i svensk rätt 1 juli 2010 genom lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen =FPM

10 Kalendarium MAG (FN) februari 2012, Genève 41 ICANN 43 (San Jose, Costa Rica) mars 2012 Stockholm Forum in Internet Freedom for Global Development (SIFF) april 2012 Internet Society (ISOC) fyller 20 år (INET), Genéve, april 2012 Eurodig 2012 (Stockholm) juni 2012.Nxt konferens om nya toppdomäner, London juni 2012 ICANN 44, Prag, Tjeckien juni 2012 Internet Governance Forum (IGF), Baku, Azerbadjan WCIT Dubai, 3-14 december mag- renewal- 10

11 Om SOPA med mera Om SOPA - bakgrund Under perioden oktober 2011 till januari 2012 fanns i den amerikanska senaten ett paket med lagförslag som fått uppmärksamhet från en bred allmänhet i såväl USA som utanför. Förslagen kallas ibland kort och gott för SOPA ( Stop Online Piracy Act ), och används ofta som ett samlingsbegrepp för flera lagstiftningsinitiativ. Stop Online Piracy Act (SOPA), the PROTECT IP Act (PIPA) and the Online Protection and Digital ENforcement Act (OPEN). Gemensamt för förslagen var syftet att ge ökade möjligheter att skydda upphovsrättsskyddat material från olovlig kopiering och spridning. Drivkraft bakom förslagen var den upphovsrättsindustri som bildat eller anlitat lobbyorganisationer för att skydda de etablerade affärsmodellerna och intäkterna i branscher som film, musik och annat medialt innehålla. Lagförslagen innebar olika metoder för att göra det enklare att förhindra brott mot upphovsrätten i USA. Förslagen byggde på att bl.a. innehavare av upphovsrättsskyddat material lättare skulle kunna vända sig till domstol för att få rätt att stänga ner en webb- plats som anses bryta mot upphovsrätten. Enligt förslagen skulle ett sådant domstolsbeslut också kunna inkludera rätten att blockera annonsering på nätet för web- platsen hindra betalningsförmedlare som exempelvis Paypal att förmedla betalningstjänster till web- sajten hindra sökmotorer från att länka till web- platsen göra olovlig direktsändning ( streaming ) av upphovsrätts- skyddat material brottsligt ge straffrättslig immunitet till förmedlare av Internetaccess (ISPer) och andra mellanhänder ifall de frivilligt stänger ner web- platser som olovligt förmedlar upphovsskyddat material att hålla hållas förmedlare av Internetaccess (ISPer) juridiskt ansvariga ifall de avsiktligt och medvetet inte gör något åt en sådan sajt. 42 Det ligger med andra ord i upphovsrättsindustrins taktik att genom lag tvinga fram beteenden hos s.k. intermediärer, dvs. mellanhänder, eller förmedlare av Internettrafik, att bidra i jakten på brott mot upphovsrätten. Sådana förmedlare av Internettrafik är exempelvis tillhandahållare av Internetaccess (vanligtvis de bolag som ursprungligen växte fram som telebolag). Men även den del av affärskedjan som inbegriper tjänstetillhandahållare av domännamn och andra företag inbegripna i tjänster i Internets elektroniska infrastruktur (s.k. Registryn och registrarer m.fl.) skulle enligt förslaget kunna tvingas att bidra till jakten på upphovsskyddat material

12 Det ligger också i upphovsrättsindustrins taktik, att genom att styra mellanhänderna att arbeta för sig, ska jakten på brott mot upphovsrätten kunna ske globalt. Det betyder att precis som Internet är en horisontell teknik som når över nationsgränser, ska jakten på brott mot upphovsrätt kunna ske horisontellt. Amerikansk lagstiftning ska kunna få effekt även i länder utanför USA, vilket skett exempelvis på den spanska sajten Förslaget hade också effekter som skulle komma att påverka betalningstjänster och marknadsföring samt annonsförsäljning på Internet. Sådana tjänster hos intermediärerna kan t.ex. vara den gryende marknaden för elektroniska betalningar, identitetstjänster eller Googles annonsförsäljning. Kritiken av förslagen Reaktionerna på lagförslagen har varit många och starka. Många stora och välkända intressenter, 43 har uttryckt ett ovanligt starkt avståndstagande från de idéer som presenteras. 44 I mer generella termer har förslagen kritiserats just därför att det sägs exportera tillämpningen av amerikansk lagstiftning, att också gälla globalt. Precis som exemplet ovan visar är det oklart hur förslaget ska hantera eventuell konflikt med andra länders lagstiftning. Förslagen har också kritiserats för att medföra straffrättsliga följder på en civilrättsliga tvist opposition- internet- blacklist- bill 12

13 Förslagen har kritiserats för att mellanhänder (ISP:er, m.fl.) enligt förslagen skulle kunna komma att förmås agera, och stänga ner Internet- trafik innan dess att någon domstol fastställt att brott föreligger. Förslagen har också kritiserats för att vända på bevisbördan, så att det blir konsumentens ansvar att bevisa sin oskuld vid användning av digitalt innehåll, i stället för dagens situation där det är rättighetsinnehavarens ansvar att påvisa brott mot lag om upphovsrätt. Förslagen har också kritiserats pga. sina oönskade bieffekter. Om den genomförts skulle lagen komma att ha hämmande effekter på nyföretagande, på e- handel, annonsförsäljning, och andra marknader med potential till innovationer för elektronisk kommunikation. Vidare har förslagen kritiserats för att underminera eller t.o.m. förstöra den globala affärsmodellen för förmedlare av domännamn (registrarer). 45 Slutligen har förslagen kritiserats för att hota den generella säkerheten på Internet, eftersom den riskerar förhindra initiativ till ökad säkerhet som exempelvis DNSSEC. Kritiken mot SOPA inventeras exempelvis i denna artikel. 46 Effekten på domännamns- marknaderna beskrivs här. 47 Också globala aktörer som Internet Society (ISOC) har tydligt opponerat sig mot förslaget. 48 Wikipedia är den organisation som kanske tydligast agerat mot förslagen. 49 Organisationen manifesterade sitt motstånd mot det amerikanska lagförslaget genom att släcka ner sin engelskspråkiga sajt i 24 timmar (med början 06:00 svensk tid den 18 januari 2012). Ett missnöjesyttrande över lagen har döpt den till American Censorship Day 50. En av de större aktörerna på domännamnsmarknaden 51 gav inledningsvis sitt stöd till lagstiftningen. Företaget tvingades snart till avbön efter det att många kunder i rask takt lämnade företagen pga. detta ställningstagande. 52 Obama- administrationens reaktion I januari bekände Obama- administrationen för första gången färg i förslaget till lagstiftning på området. 53 I ett icke förpliktigande svar meddelade vita huset bl.a ediaries/ 46 news/sopas- most- frightening- flaw- is- the- future- it- predicts/article /page1/ registraren GoDaddy, som tecknar många miljoner domännamn under bl.a. toppdomänen.com 52 och administration- responds- we- people- petitions- sopa- and- online- piracy och 13

14 While we believe that online piracy by foreign websites is a serious problem that requires a serious legislative response, we will not support legislation that reduces freedom of expression, increases cybersecurity risk, or undermines the dynamic, innovative global Internet. Obama- administrationen kritiserade särskilt den del av förslaget som handlar om filtrering av Internets innehåll via domännamn. 54 Obama- administrationen påpekade i sitt svar särskilt att lagförslaget inte får störa Internet som teknisk infrastruktur. 55 Man menade att det i sig skulle kunna medföra en säkerhetsrisk, och trots det skjuta vid sidan av målet, så att illegal spriding av upphovsrättsskyddat material ändå skulle kunna ske. 56 I Vita huset menade man vidare att förslagen som driver Internetanvändare till opålitliga domännamnstjänster, vilket i sig hotar nästa generation av säkerhetstjänster, som exempelvis DNSSEC. 57 Man vände sig särskilt mot risken att privata aktörers jakt på missbruk av upphovsrättsskyddat material i sig skulle kunna verka hämmande för innovationer och nyföretagande. 58 Obamaadministrationen befarar slutligen att lagen kan komma att ha effekt i andra länder än USA. I uttalandet skriver man därför att man förväntar sig en lagstiftning som är riktad särskilt mot sajter som finns inom amerikansk jurisdiktion, och att de är mer precist fokuserade på kriminell verksamhet. 59 Tolkningen De lagförslag som i den amerikanska senaten samlats under namnet SOPA är inte det första, och troligtvis inte heller det sista. Förra årets initiativ gick under akronymen COICA, och det är högst troligt att fler initiativ kommer. Det kommer även då troligtvis vara ovanstående rättighetsinnehavare som ligger bakom initiativen, och troligtvis kommer ungefär samma taktik användas. Vad finns det att lära av SOPA? En reflektion handlar om lobbying och reaktioner. Initiativet till SOPA formulerades och drev som förslag till lag av professionella lobbyister. Under perioden maj till oktober har flera lagförslag lagts med ungefär samma mål för ögonen. Det globala internetsamfundet svarade med en starkt och högljutt motstånd mot förslagen, men relativt sent i processen. Framförhållningen är liten, och sker i form av uppbragta reaktioner fem i tolv policy/news/2012/01/obama- administration- joins- the- ranks- of- sopa- skeptics.ars 55 "Proposed laws must not tamper with the technical architecture of the Internet through manipulation of the Domain Name System (DNS), a foundation of Internet security," 56 "Our analysis of the DNS filtering provisions in some proposed legislation suggests that they pose a real risk to cybersecurity and yet leave contraband goods and services accessible online." 57 " drives users to dangerous, unreliable DNS servers and puts next- generation security policies, such as the deployment of DNSSEC, at risk." 58 "overly broad private rights of action that could encourage unjustified litigation that could discourage startup businesses and innovative firms from growing." 59 "narrowly targeted only at sites beyond the reach of current U.S. law, cover activity clearly prohibited under existing U.S. laws, and be effectively tailored, with strong due process and focused on criminal activity." 14

15 Det globala Internetsamfundet lyckas med andra ord rekrytera stor energi då förslag man upplever som felaktiga faktiskt ligger där. Samtidigt saknar kollektivet en förmåga att förstå, och i förväg kunna förutse vilka initiativ i lagstiftande församlingar som kommer att påverka det Internet man vill försvara. Förmågan att i förväg förutse och förekomma initiativ till lagstiftning på området är inte stark. Ett urval av reaktioner på SOPA m.fl. initiativ i den amerikanska senaten: internet- fights- back how- far- weve- come- how- far- we- need- to- go.shtml?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter is- dead- its- evil- senate.html?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter house- sopa- pipa_n_ html for- protesterna- mot- piratlagen compromise takes- sopa.shtml /sopa- pipa- what- you- need- to- know/?tag=pop;stories 15