.SE Nyhetsbrev om Internets styrning juli & augusti 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ".SE Nyhetsbrev om Internets styrning juli & augusti 2012"

Transkript

1 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning juli & augusti

2 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras kommer från flera håll samtidigt. Det blir allt svårare att överblicka försöken att påverka nätets utveckling. Därför vill.se bidra till omvärldsbevakningen genom att i fortsättningen ge ut en månadsvis sammanställning av aktuella händelser. Sammanställningen gäller utvecklingen i Sverige, EU och globalt, och fokuserar i första hand på händelser som rör Internets styrning och hoten mot det öppna Internet. Läsaren bör inte vänta sig en fullständig genomgång av varje fråga. Brevet är en kortfattad inventering och pekare mot aktuella frågor. Den intresserade bör särskilt läsa artiklarna som fotnoterna pekar på. Tematiska fördjupningar, kommentarer och åsikter ligger i bilaga. Innehåll Förenta nationerna... 4 FN Rådet för mänskliga rättigheter... 4 ECOSOC juli 2012, New York... 4 ITU Council, Genève, 4-13 juli ITU Council i Genève... 4 ITU, WCIT och allmänhetens synpunkter... 4 Den amerikanska regeringen öppnar för offentlig tillgång till ITU- dokument... 5 ICANN... 5 ICANN och IANA- funktionerna... 5 Processen för nya toppdomäner... 5 Nästa omgång ansökningar... 6 Om domännamn utan punkter... 6 ICANN och regeringarna... 6 Fem globala organisationer om standardisering... 6 Då ACTA, nu CETA... 6 Den amerikanska kongressen och nya toppdomäner... 7 Kinesiska Folkets dagliga om Internet... 7 Amerikansk integritet på nätet... 7 Internet Society... 8 Eva Frölich ny ordförande i ISOC:s Board of trustees... 8 regionalisering av ISOC... 9 TeliaSonera anklagas igen för att bidra till censur av Internet inför handlingsplan... 9 Medborgarenkät om nätneutralitet En revision av EU:s regelverk för personlig integritet En Brysselbaserad workshop om Internet Governance

3 EU:s policy för Internet Governance: The Internet Compact Hadopi läggs ner Rapportering av Cyber- incidenter i Europa Finska- turkisk avhandling om sociala medier Trafikutbyte på Internet ur tre perspektiv Storbritannien ICANN Studienkreis, augusti 2012, Oslo Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Riksrevisionen granskar statens roll i telekommarknaderna svensk åklagare vill kunna dekryptera trafik på Internet Datainspektionen - böter för nätmobbare Bilaga 1 - Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Bilaga 2 Inför höstens möte World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai Nätneutralitet Sändande nätverk betalar Ett Internet i två hastigheter Vem ska få tjäna pengar på kunderna? Trafikprioritering Politiska aspekter av WCIT Kommentarer, synpunkter eller frågor: Staffan Jonson,.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Box 7399, STOCKHOLM, Tel , Staffan.jonson@iis.se, Alla adresshänvisningar kontrolleras manuellt. Trots det kan det ibland bli problem med hänvisningarna, särskilt då det gäller *.PDF- filer. Prova då att öppna filen i en annan webb- läsare. 3

4 Globalt Förenta nationerna FN Rådet för mänskliga rättigheter FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutade i juli att inkludera Internet bland några av de mänskliga rättigheterna. Särskilt betonas rätten till yttrandefrihet också på Internet. Beslutet betonar också särskilt Frank La Rues argumentation för rätten åsiktsfrihet på nätet. Den kanske tydligaste formuleringen i beslutet bekräftar principen att folk ska ha samma rättigheter online som offline, oavsett gränser (frontiers), och oavsett medium. Beslutet slår också ett slag för ett öppet Internet som en viktig förutsättning för utveckling i allehanda former. Med det senare menas troligtvis i första hand ekonomisk utveckling. 1 ECOSOC juli 2012, New York I juli träffades FN- organet ECOSOC i New York. På mötet presenterades ett antal rapporter från våren Rapport till ECOSOC från maj- mötet i Genève Rapport till ECOSOC om fortsättningen på WSIS Rapport till ECOSOC om det framtida IGF: ITU Council, Genève, 4-13 juli 2012 I juli höll också Rådet till ITU möte. 2 Bland annat diskuterades hur en fortsättning av WSIS, och då särskilt IGF ska finansieras. 3 ITU Council i Genève I juli träffades ITU Council i Genève. ITU, WCIT och allmänhetens synpunkter I den internationella diskussionen har ITU flera gånger kritiserats för att endast sektormedlemmar i ITU får vara delaktiga i diskussionerna. Bland annat har Google bildt- a- victory- for- the- internet.html och- clinton- smider- planer- om- natfrihet wsis/ /RESOLUTION_140.pdf wsis/fund/ /wsis_trust_fund_e_ pdf 4

5 argumenterat för större öppenhet i ITU:s processer. I augusti öppnade ITU en sajt där allmänheten fick möjlighet att lämna synpunkter inför WCIT Den amerikanska regeringen öppnar för offentlig tillgång till ITU- dokument När det gäller det kommande ITU- mötet har även den amerikanska regeringen öppnat upp tillgång till centrala dokument till allmänheten. För oss som är vana med offentlighetsprincipen i Sverige kan detta tyckas självklart, men att det händer i andra länder är inte lika vanligt. 5 ICANN ICANN och IANA- funktionerna Under sommaren blev det klart att ICANN tilldelas fortsatt drifta av de s.k. IANA- funktionerna, genom offentlig upphandling av den amerikanska staten. Tilldelningen av ansvaret för Internets rotzon löper till Processen för nya toppdomäner ICANN har konstaterat att det kommit in närmare 2000 ansökningar om nya toppdomäner. Man beskriver den fortsatta processen för införande av nya toppdomäner som en trestegsraket: 1. Utvärderingsfas (bedömning om nya TLD:er ska införas i omgångar/batching) 2. Fördelning av domännamn (En process och ev. urval av TLD:er/metering) 3. Delegering av domännamn Utvärderingsfas /Batching ICANN behöver i utvärderingsfasen bedöma ifall det är lämpligt att införa alla nya toppdomäner samtidigt i rotzonen, eller om man ska göra det i omgångar/batches). Sedan tidigare har ICANN gjort bedömningen att max 1000 nya TLD:er kan införas i rotzonen åt gången. Det digitala bågskyttet (archery) som beskrivits tidigare var en ICANN:s ursprungliga idéer för steg 2, fördelning av domännamn. Tanken var att de aktörer som kom närmast en elektronisk tidstämpel också var de aktörer som var tekniskt bäst lämpade att driva en toppdomän. Denna urvalsmetod skulle i nästa led bli en garant för ett tekniskt stabilt införande av nya TLD:er. ICANN backade i juni från införande av nya TLD:er genom digitalt bågskyttet., och behöver nu en alternativ metod. I stället för införande i omgångar (batches) överväger man nu att genomföra utvärderingssteget av ansökningar i en enda omgång, dvs. de knappa 2000 TLD:erna skulle alla införas på en gång. Detta bedöms kunna ta upp till /Pages/public.aspx p/4826- itu- secrecy- disappearing- as- us- itac- open- to- all public- consultation- opens/ 6 functions- purchase- order 5

6 12 månader. Om alla TLD:er införs i en enda omgång, skulle den första utvärderingsfasen därmed kunna vara klar i juni/juli Fördelning av domännamn/ Metering ICANN söker just nu efter en ny metod att göra urval och fördela domännamn. Besluten i momenten ovan påverkar i sin tur tidtabellen för införande. Man arbetar med en preliminär tidtabell. En detaljerad processbeskrivning finns här: 7 Att man gjort halt i det digitala bågskyttet kan nog enklast tolkas som ett symptom på ett försiktigare ICANN. Processen att införa nya TLD:er är inte längre lika forcerad. Kursändringen är en fördel för alla som engagerar sig för ett stabilt Internet, men är till nackdel för de kommersiella aktörer som investerar i nya toppdomäner. Nästa omgång ansökningar ICANN meddelar att nästa omgång ansökningar om toppdomäner kan börja bearbetas i december Om domännamn utan punkter ICANNs rådgivande kommitée för ett stabilt och säkert Internet (SSAC) har nyligen lämnat ifrån sig en rapport om behovet av punkter i (mellan) domännamn. 9 ICANN och regeringarna Regeringarnas rådgivande organ i ICANN (GAC) har samlat de råd man lämnar till ICANN:s styrelse i ett särskilt register. 10 Fem globala organisationer om standardisering Fem organisationer engagerade i global standardisering har tagit initiativ till att formulera en plattform av principer för hur standardiseringsprocesser bör gå till. Det är IEEE, Internet Architecture Board (IAB), Internet Engineering Task Force (IETF), Internet Society (ISOC) and World Wide Web Consortium (W3C). I ett vitpapper förklarar IEEE:s president att detta bör betraktas som ett komplement till den traditionella standardiseringsprocessen, där representanter från nationalstater samlas för att besluta standarder. 11 Då ACTA, nu CETA Nästa förkortning att skrämma barnen med heter CETA, ett handelsavtal mellan Kanada och EU som sägs införa åtgärder liknande de i ACTA and- media/announcement- 17aug12- en 8 o_start_december.html 9 why- domain- names- need- punctuation OCH 24aug12- en.htm stand.org 12 backdoor- acta 6

7 Den amerikanska kongressen och nya toppdomäner Den amerikanska kongressen begärde i augusti ytterligare detaljer om processen för nya toppdomäner från ICANN. Brevet är en fortsättning på de frågor som ställdes i december Kongressens frågor handlar bl.a. om de mekanismer i ansökningsförfarandet som ska skydda konsumenter och företag mot cyber- squatting 13, bedrägeri och annan form av fulregistrering av toppdomäner. Kongressen pekar särskilt ut att också regeringar och rättighetsinnehavare behöver ha möjlighet att få sina synpunkter om nya toppdomäner tillgodosedda. Man påpekar att den stora allmänheten av över 2 miljarder Internetanvändare fortfarande inte tillräckligt förstår betydelsen av processen för nya toppdomäner, och att deras intressen inte tillräckligt är tillgodosedda i ICANN:s ansökningsprocess. I sitt brev vädrar Kongressen bland annat oro för problem när det gäller ICANN:s mekanism att skydda etablerade varumärken, både i toppdomäner, men även i domännamn till vänster om punkten. ICANN har etablerat ett s.k. Trademark Clearinghouse för att motverka missbruk av andras varumärken, men kongressen menar att skyddet inte är starkt nog. Den amerikanska kongressen vill också permanenta det clearinghouse som enligt dagens ICANN- regler bara räcker i 60 dagar. Därmed skulle ICANN:s mekanism att agera clearinghouse troligtvis flytta över en mer övervakande och ansvarstagande funktion till organisationen. Slutligen efterfrågar Kongressen bl.a. vad ICANN har för åtgärder för att företag inte ska känna sig tvungna att skyddsregistrera sina namn och varumärken i toppdomäner och till vänster om punkten under nya toppdomäner. Enligt brevskrivarna uttrycker många företag att man behöver lägga ner stora summor på domännamnsregistrering som en rent defensiv åtgärd. 14 Kinesiska Folkets dagliga om Internet Kinesiska Folkets dagliga förklara nyligen i en artikel att fler och fler länder börjar ifrågasätta USA:s kontroll över nätets strategiska resurser, och att landet därför ska släppa sin kontroll. Artikeln argumenterar för att ett plötsligt paralyserat Internet skulle medföra stora sociala och ekonomiska förluster för drabbade länder. Vidare har USA bl.a. nyttjat sin kontroll över nätet för att förnedra och hota andra länder. Kina opponerar sig mot den globala politiska hegemoni som detta anses ge USA. 15 Amerikansk integritet på nätet Den amerikanska myndigheten NTIA höll i juli ett första möte för att konkret operationalisera ett nytt regelverk för integritet på nätet. Mötet syftar till att utveckla en 13 Cybersquatting, registrering av domännamn som liknar någon annans varumärke för egen vinning %20Letter%20from%20Senate%20and%20House%20Judiciary%20Committees.pdf

8 praxis bland Internetföretag för deras hantering av personlig data. Den som intresserar sig för Integritet på nätet kan följa den amerikanska myndighetens policyarbete. Distansdeltagande är möjligt juli hölls upptaksmötet: här, här och här Den amerikanska allmänhetens synpunkter rörande integritet på nätet summerades här efter mötet. 22 augusti: Agenda, länk för distansdeltagande samt lösenord för delaktighet etc. finns här och här: augusti: Agenda, länk för distansdeltagande samt lösenord för delaktighet etc. finns här, här och här: 18 Internet Society Eva Frölich ny ordförande i ISOC:s Board of trustees Internet Societys Board of trustees har nyligen haft möte. Vid mötet utnämndes Svenska Eva Frölich till ny ordförande för styrelsen. ISOC:s Board of trustees utgör styrelsen för organisationen. Förtroendevalda i styrelsen utnämns av lokala chapters (en styrelseledamot), IETF (en styrelseledamot), och organisationsmedlemmar (övriga styrelseledamöter). Styrelsen får inte bestå av mer än 20 medlemmar. Utnämningen löper tre år, dvs. till juni Övriga nya medlemmar i styrelsen är * Keith Davidson, International Director, InternetNZ * David Farber, Distinguished Career Professor of Computer Science and Public Policy in the School of Computer Science at Carnegie Mellon University * Rudi Vansnick, President of Internet Society Belgium Fortsatt förtroende för delaktighet i styrelsen får: * Alain Aina, Managing Director at Technologies Reséaux & Solutions and Special Project Manager at AfriNIC (the Internet Address Registry for Africa) * Eric Burger, Research Professor of Computer Science and Director of the Georgetown Center for Secure Communications * Narelle Clark, Deputy CEO, Australian Communications Consumer Action Network; President of the Internet Society Australian Chapter 16 publication/2012/first- privacy- multistakeholder- meeting- july publication/2012/august privacy- multistakeholder- meeting- details publication/2012/privacy- multistakeholder- meeting- webcast publication/2012/privacy- multistakeholder- meeting- webcast publication/2012/august privacy- multistakeholder- meeting- details assignment- privacy- stakeholders 8

9 * Raúl Echeberría, Executive Director of LACNIC (the Internet Address Registry for Latin America and the Caribbean) * Bob Hinden, Check Point Fellow at Check Point Software * Jason Livingood, Vice President of Internet Systems Engineering, Comcast Cable * Lynn St. Amour, President and Chief Executive Officer of the Internet Society; * Theresa Swinehart, Executive Director of Global Internet Policy, Verizon Communications * Bert Wijnen, Research engineer at the RIPE- NCC in the Netherlands 19 regionalisering av ISOC Även Sofie Maddens börjar i ISOC som Senior Director of Global Services. Rollen är ett led i att sökta ISOC:s regionalisering i fem regionala kontor; Afrika, Asien, Europa, Latinamerica och nordamerika. 20 TeliaSonera anklagas igen för att bidra till censur av Internet inför handlingsplan I augusti blossade en medial granskning upp om Telia Soneras dotterbolag TCell i Tadzjikistan. Enligt kritiken bidrar bolaget till att blockera oönskat innehåll på Internet. Enligt Ekot ska censuren pågått sedan mars i år, men intensifierats samtidigt som strider i landets östra del intensifierats. TeliaSonera meddelade i augusti att man inför ett intern handlingsplan för s.k. Corporate Responsibility. Programmet ska öka företagets interna fokus på frågan, och bättre synliggöra företagets aktivitet på området we- are/board- trustees society- board- trustees- elects- new- chair 20 society- welcomes- sofie- maddens- senior- director- global- services dotterbolag- deltar- i- censur provides- cr- action- programme- update/ 9

10 Europa Medborgarenkät om nätneutralitet EU- kommissionen har öppnat en enkät för att få in enskilda medborgares synpunkter rörande nätneutralitet. Enkäten behöver besvaras senast 15 oktober. 22 En revision av EU:s regelverk för personlig integritet Som rapporterats tidigare planerar EU- kommissionen en revision av det s.k. dataskyddsdirektivet från Förslaget innebär bl.a. - Ja, till ett öppet Internet (denna del av reformen skjuts åt sidan utan ytterligare förklaring, kanske för att detta utreds i andra sammanhang inom Kommissionen). Ett förstärkt skydd av personlig information i Internettjänster. Det betyder t.ex. att Internetanvändare ska ges en förstärkt möjlighet till ett informerat medgivande om hur deras personliga uppgifter används. Det betyder troligtvis också att ansvaret för användande av personlig data flyttas från användaren till det företag eller tjänst som samlar informationen. En skyldighet för företag i unionen att aktivt informera Internetanvändare ifall personlig information stulits eller på andra sätt kommit på villovägar. Att företag som vill lagra personlig information behöver använda den enhetliga inre marknadens regelverk. Det betyder t.ex. att ett företag som etablera sin Internet- tjänst i Europa behöver underkasta sig EU:s direktiv, i stället som idag, enskilda medlemsländers lagstiftning på området. Den senare punkten är också aktuell i dagarna, då de Nordiska tillsynsmyndigheterna gått samman för att utmana Facebooks hantering av personlig information. Facebook har tidigare meddelat att man i Europa tillämpar Irländsk lagstiftning för Integritetsskydd eftersom företagets europeiska del har hemvist i landet. Lite tillspetsat kan man därför säga att Irländsk lagstiftning för integritetsskydd blir normgivande för hela EU, något som alltså nordiska dataskyddsmyndigheter vill pröva agenda/actions/oit- consultation/index_en.htm net- neutrality- consultation 23 eu- digital/71- eu- digital- agenda/376- commissioner- viviane- reding- on- data- protection/ 10

11 En Brysselbaserad workshop om Internet Governance I juni hölls i Bryssel en workshop om Internet Governance under parollen Facing Challenges to the Internet Governance Regime: A European Perspective Workshop. 24 EU:s policy för Internet Governance: The Internet Compact På workshopen återupprepades den Policy som uttrycktes redan på Internet Governance Forum i Nairobi i september EU:s vision 25 av vad Internet Governance borde handla om sammanfattas i parollen the Internet Compact. Den politiska visionen bekräftade flera tidigare bekräftade ståndpunkter om nätets styrning, t.ex. C (Civil responsibility): - att nätet vid sidan av lagstiftning etc. också behöver styras av det ekosystem av civila aktörer som faktiskt driver Internet. O (one Internet): - att nätet ska bestå av ett enhetligt globalt nätverk, dvs. inte fragmentiseras i flera parallella nät M (multistakeholder): - att Internet ska styras av multistakeholder approach: något som preciseras som att nätet ska styras av största möjlig antal intressenter, och att de engagerar sig i processen. Multi stakeholder betyder inte att legala rättigheter utsourcas till privata aktörer. P (pro democracy): - att Internets karaktäristiska arkitektur är avgörande för EU:s syn på Internet policy. Det betyder t.ex. att nätet även fortsättningsvis ska baseras på distribuerad, och privat drift och administration av nätet. A (architecturally sound): - att nätet är arkitektoniskt sunt C (confidence in inspiring): att nätet ska vara confidence- inspired, dvs. att dess styrning behöver skydda Internetanvändarnas integritet, personliga säkerhet etc. T (transparently governed): att nätet ska vara transparent styrt (transparently governed). EU- kommissionen menar att man i princip understödjer dagens modell för styrning av nätet, men aviserar samtidigt en viss kursändring jämfört med tidigare: EU- kommissionens menar att kontrollen av Internets strategiska resuerser (de s.k. IANA- funktionerna) idag är så pass geopolitiskt känsligt att unionen på allvar behöver delta i en dialog med de länder i världen som är obekväma med dagens lösning. Explicit pekas Indien, Kin Indien, Brasilien etc. EU- kommissionen understödjer alltså inte (t.ex. Indiens förslag om) bildandet av nya globala institutioner för Internet Governance, men öppnar alltså samtidigt för dialog med mer kritiska länder. 26 Seminariet hölls troligtvis med anledning av den kommande revisionen av ITR i WCIT. Som ofta i sådana möten var den röda tråden inte alltid närvarande i diskussionen. Svenske Falkvinge ville på en principell nivå resonera om självreglering av Internet, om Internet ville låta sig bli reglerat. Diskussionen kom mycket att 24 facing- challenges- to- the- internet- governance- regime- a- european- perspective- workshop/ 25 uttolkad genom Kroes, förmedlad genom Andrea Glorioso 26 facing- challenges- to- the- internet- governance- regime- a- european- perspective- workshop/ transcripts/892- open- forum- european- commission- the- internet- compact- the- essentials- for- the- internet- of- the- future 11

12 handla om huruvida teknik ska kunna regleras av lag, om nätet kan bli styrt i den utsträckning många väntar sig, etc. På mötet distansierade British Telecom sig från ETNO:s förslag om ändringar av regelverket i ITR så att affärsmodellerna för Internetaccess skulle kunna ändras. BT var en europeisk operatör som opponerade sig från supranationella regelverk för affärsmodeller. EDRI 27 tog upp den filtrering av Internets innehåll som sker på frivillig väg i Sverige (t.ex. regeringens och riksdagens självpåtagna filtrering av Internet). McNamee argumenterade att sådan filtrering är ett tydligt exempel på att Svenskar i detta fall låter sig styras utan demokratiska mekanismer. W Drake (gnso i ICANN. M.m. m.m.) kommenterade ett antal farhågor inför WCIT, Drake argumenterade för att WCIT i första hand är ett sätt för allt svagare telekomoperatörer att skapa en global regim (revisionen av ITR) som bidrar till att bevara lönsamma affärsmodeller. Han argumenterar för att samtalet i sig kan komma att bidrar till lokala eller regionala lagstiftningar som i sin tur bidrar till balkanisering av Internet. Hans resonemang bygger på att om alltför starka vinstintressen från ISP:er får starkt i endast vissa länder, kan det i sig sätta den minsta gemensamma nämnare som gör att nätet fragmentiseras. Så innebär t.ex. att om endast ett telekombolag i ett land- tillämpar kostnadssättningsprincipen sending network pays, så kommer det att ge policyeffekter, och affärsmodellen sprids till andra länder. Hadopi läggs ner ISOC:s chapter i Belgien (ISOC.be) rapporterar att den franska staten kommer att stänga ner den myndighet inom franska polisen som ägnat sig åt att tillgodose efterlevnaden av den s.k. Hadopi- lagen. Det är med andra ord inte den s.k. Hadopi- lagen som ändras, men väl dess tillsyn. Den operativa verksamheten vid franska polisen startades 2009 under president Sarkozy. Lagen uppmärksammades då den stiftades eftersom den innebär en praxis om s.k. third- strike- and- out vid illegal fildelning. Begreppet betyder i Frankrikes fall att individer som bedöms ägna sig åt illegal fildelning vid tredje varningen stängs av från Internetaccess i ett år. Hadopi anställer idag 60 personer till en kostnad på 12 miljoner Euro årligen. En annan källa redovisar att en miljon e- mail skickats som första varning, skickats som andra varning, och att 314 personer identifierats för åtal vid domstol efter en tredje varning. Enligt fransk media har noll personer fått sin Internetaccess avstängd i enlighet med Hadopi- lagen. Den nytillträdde franska kulturministern har benämnt Hadopi- verksamheten som ett slöseri med pengar. Andra har benämnt verksamheten som dyr, oproportionerlig och

13 oförmögen att uppnå sina mål. Engelskspråkiga Variety har en något mer positiv beskrivning av verksamheten. 28 Rapportering av Cyber- incidenter i Europa ENISA har i augusti publicerat en rapport kallad Cyber Incident reporting in the EU An overview of security articles in EU legislation. Rapporten inventerar och pekar just på den EU- lagstiftning som berör rapportering och förebyggande av incidenter i elektronisk kommunikation. 29 Finska- turkisk avhandling om sociala medier Vid Helsingfors universitet har under våren en avhandling lagts fram, med titeln Digital- Political Fantasies in Istanbul An analysis of the percieved role of ICT in changing institutional politics, activism and identity. Det är vid institutionen för social forskning som Itir Akdogan analyserat hur skilda grupper betraktar och förhåller sig till IT i social förändring. Avhandlingens empiri uppehåller sig runt dess nyckelord; ICT, politics, activism, identity, fantasy, tillämpat i 57 djupintervjuer med bl.a. politiker, aktivister och det som kallas vanliga medborgare. 30 Trafikutbyte på Internet ur tre perspektiv Om, och i sådana fall hur, trafikutbyte mellan nätverk ska regleras diskuterades under juni månad i en workshop organiserad av ISOC, Berec och OECD i samarbete. Enligt uppgift innebar mötet ett bra meningsutbyte mellan tekniska affärsmässiga och regulativa aspekter av trafikutbyte. 31 Storbritannien 10 brittiska ISP:er har formulerat en code of practice som i allmänna ordalag innebär att de ska erbjuda ett öppen Internetaccess. Överenskommelsen innebär att deltagande ISP:er åtar sig att stödja principen om ett öppet Internet, som i detta sammanhang bl.a. innebär att Internetanvändare ska kunna nå allt legalt innehåll på nätet, att det inte ska förekomma diskriminering mot s.k. content providers (åtminstone inte baserat på kommersiell rivalitet), och att i den utsträckning som styrning av Internettrafiken (Traffic mangement) sker så ska den uttryckas tydligt i en öppen policy. Se vidare nedan lagen tech/ obs5858/l- hadopi- court- toujours.html 29 Cyber security incident reporting and prevention and- CIIP/Incidents- reporting/cyber- incident- reporting- in- the- eu/at_download/fullreport law.com/en/articles/2012/july/ten- uk- isps- commit- to- new- open- internet- code/ 13

14 ICANN Studienkreis, augusti 2012, Oslo I augusti hölls för 13:e gången ICANN studienkreis i Oslo. Mötet är ett nätverk av intressenter och diskuterar i årliga seminarier ICANNs utveckling. 14

15 Sverige Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Regeringen gav i juli Vinnova i uppdrag att vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se. Regeringskansliet skriver: Vinnova ska under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla plattformen Uppdraget ska utföras i samverkan med relevanta aktörer på området. 33 Se vidare bilaga. Riksrevisionen granskar statens roll i telekommarknaderna Riksrevisionen har tidigare gjort en förstudie i hur staten hanterar sin roll i marknaderna för telekom. Riksrevisionen planerar nu att fortsätta med en huvudstudie i statens roll i telekommarknaderna. Studien ska bl.a. analysera hur staten agerat i sin reglering av telekommarknaden, men också hur man agerat i sin egen konsumtion. 34 svensk åklagare vill kunna dekryptera trafik på Internet Ekot rapporterar att åklagare vid ekobrottsmyndigheten vill kunna dekryptera trafik på Internet. Åklagaren menar att man behöver kunna dekryptera information för att komma åt grov brottslighet. - Information som går via tjänster som krypterar användarens trafik? Ja, till exempel. När vi har tillstånd att lyssna på den så ska vi också ha möjlighet och höra vad som sägs eller tyda vad som sägs och då måste vi komma åt krypteringen. 35 Datainspektionen - böter för nätmobbare Ekot rapporterar att datainspektionen vill kunna ge nätmobbare böter och- uppfoljning/pagaende- granskningar/aktuella- forstudier/inledd- granskning- Statens- roll- pa- telekommarknaden/

16 Kalendarium Telecom World, Dubai, oktober, registrering ICANN 45 i Toronto, oktober, 2012 WITSA WCIT oktober, Montreal IGF i Baku, Azerbadjan, 6-9 november, 2012 WTSA, november 2012, Dubai WCIT 3-14 december 2012 WSIS +10 online consultation, december 2012 IGF consultation, februari 2013 ICANN 46 i Beijing: 8-12 april 2013 ITU WTPF, maj, 2013 WSIS +10 review, Maj 2013, Genève WSIS Forum, Genève, maj Stockholm Internet Forum 2013, maj 2013 IGF 2013, Indonesien, oktober/november ICANN 47 i Afrika, juni 2013 ICANN november 2013, Latinamerika High level WSIS +10 Review, 2014 Kairo IGF 2014, TBC ITU Plenipotentiary 2014 WSIS +10, 2015? 16

17 Bilaga Bilaga 1 - Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Regeringen gav i juli Vinnova i uppdrag att vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se. Regeringskansliet skriver: Vinnova ska under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla plattformen Uppdraget ska utföras i samverkan med relevanta aktörer på området. Diskussionen om tillgängliggörande av offentlig data för vidareutnyttjande av externa aktörer har varit en utdragen fråga i Sverige. Flera myndigheter fick under talets första halva nedskärningar i sina anslag. För att kompensera för nedskärningarna fick de därför bl.a. möjlighet att sälja t.ex. adressregister eller annan data som kommersiella aktörer. I flera fall bolagiserades och kommersialiserades verksamheten, inklusive datainsamling. Redan i samband med den IT- proposition som förr- förra regeringen lade fram sommaren 2005 uppmärksammades möjligheten att bättre nyttja offentlig data. Inom Regeringskansliet sade finansdepartementets budgetavdelning vid återkommande tillfällen nej till en reform, eftersom sådan kommersialisering riskerade urholka intäkter till myndigheternas egna företag. Troligtvis fruktade finansdepartementet att myndigheterna skulle äska ökade anslag ifall intäkterna från de egna bolagen sinade. I december 2006 presenterades en jämförande studie av just vidareutnyttjande av offentlig data i flera OECD- länder. Sverige placerades i undersökningen på en jumboplats, som det land som sämst lyckades vidareutnyttja sin offentliga data. I regeringskansliet drogs frågan mycket långsamt genom förvaltningen, men när EU- kommissionens s.k. PSI- direktiv till slut blev verklighet tvingades förvaltningen ta ställning till hur just det regelverket skulle införas i svensk lag. Stockholms handelskammare engagerade sig i frågan och drev den, bl.a. genom ett brev till EU- kommissionen där man utgöt sitt missnöje över att svensk förvaltning inte vill införa direktivet. Så, i och med uppdraget till Vinnova har regeringen nu i sin helhet ställt sig bakom idén om vidareutnyttjande av offentlig data, och det är både välkommet och bra. Det är givetvis positivt att man kommit runt de interna problem inom regeringskansliet som tidigare stoppade utvecklingen. 17

18 Nästa fråga handlar om implementeringen, och det är som bekant där, bland alla detaljer, som djävulen bor. För när allt kommer omkring behöver myndigheternas goda vilja också finnas där. Innebär uppdraget att tillgängliggörandet av all offentlig data fortsättningsvis ska kanaliseras genom Vinnova, eller kommer jag även i framtiden att kunna gå direkt till en myndighet och begära ut data? Farhågan är ju annars att jag hädanefter hos alla myndigheter blir hänvisad till Vinnovas arbete, och att Vinnova trots sitt vällovliga arbete blir en naturlig flaskhals för åtkomst till offentlig data. Hur ska prissättningen av data ske? Kommer myndigheter trots uppdraget även fortsättningsvis kunna prissätta åtkomsten till data efter eget huvud? Data ska enligt uppgift sättas efter den självkostnad myndigheten har för tillhandahållandet, men det är uppenbart att sådan självkostnad idag fastställs godtyckligt. Senast förra våren delade exempelvis ESV med sig av data om statsbudgeten kostnadsfritt till en medborgare, men begärde kr för motsvarande data av en annan medborgare. Ytterligare en helt avgörande variabel för innovationskraften i vidareutnyttjande av offentlig data är i vilket format den tillhandahålls. Kommer det i offentlig verksamhet tas fram några principer för sådana val av format? Kommer VInnova leda det arbetet? Sist, och absolut störst, är trots allt frågan om medborgarnas integritet. Vem i myndighetssverige driver den frågan? För det är ju trots allt så att mitt i detta hav av möjligheter finns givetvis också hot. Även om förslaget tycks åkt tidsmaskin direkt från talet, så behöver vi kanske trots allt en Integritetsombudsman. Kanske skulle datainspektionen kompletteras med ett medborgarombud, en funktion som fristående kritiker av hur offentlig sektor hanterar data. För när allt kommer omkring finns det nog bara en förutsägelse om framtiden som är riktigt säker. Våra elektroniska fotspår kommer att öka, och det expontentiellt. 18

19 Bilaga 2 Inför höstens möte World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai Nu är det tre månader kvar till dess att World Conference on International Telecommunications (WCIT) går av stapeln. Som beskrivits tidigare handlar konferensen mycket summariskt om huruvida man ska ändra det internationella telekomreglementet ITR från pre- Internet- tid (1988), om revisionen av ITR ska betraktas som en revision av gamla regler eller som en helt ny överenskommelse. Men konferensen inbegriper även så mycket mer. Det finns redan idag hundratals sidor med förslag till revision av det i grunden korta reglementet. För nu när tillfället ges, nu när man glimtar på dörren till internationell reglering finns ett antal globala aktörer som vill få in just sin hjärtefråga i en internationellt mer eller mindre bindande överenskommelse. Som utomstående är det samtidigt svårt att förstå vilka som agerar, och vad som sägs i omfattande föreberedelser som redan nu pågår. Det hålls både branschvisa och geografiskt regionala förmöten för att koka ner synpunkter från närmare 200 länder och ett stort antal intressenter till något som går att hantera på ca tio dagars diskussioner. Arenan för mötet är internationella teleunionen ITU, där principen om ett- land- en- röst gäller. Samtidigt har ITU:s ordförande Dr Touré förklarat att han vill se konsensus i de beslut som tar sig igenom processen. I det globala Internetsamfundet har WCIT fått en stor uppmärksamhet just därför att det inbegriper möjligheten/risken till global hård reglering av nätet, något som annars är ovanligt i de processer som rör nätets styrning. Här nedan kommer i blixtbelysning några aspekter och aktörer. Med vanlig Brask- lapp påminns det härmed att beskrivningen givetvis bara är ett urval, en del av hela bilden. Revisionen av telekomreglementet handlar om många saker. Det handlar om flera aspekter av nätneutralitet, om vilka affärsmodeller som ska råda för Internet resp. telefoni, och därmed vem som ska få tjäna pengar på de slutliga Internetanvändarna. Det handlar om det är Internetleverantörerna 37, eller tjänstetillhandahållarna 38 som ska få tjäna pengar, och det handlar om den affärsmässiga rivaliteten dem emellan. Det handlar om enskilda (national- ) staters rätt, möjlighet och förmåga att styra över innehållet på nätet. Det handlar också om styrning av Internet som Infrastruktur, dvs. 37 med Internetleverantör menas här traditionella telekombolag, som också kommit att också kallas Internet Service Providers, ISP. I huvudsak menas alltså sådana Internetleverantörer som har en kundrelation, dvs. de bolag som fakturerar slutanvändare som privatpersoner och företag. 38 Med tjänstetillhandahållarna menas här de som levererar innehåll på nätet. Det kan t.ex. handla om Google, om Facebook. Det finns givetvis ett helt affärsmässigt ekosystem av andra aktörer, men denna polarisering görs därför att det här en klar rivalitet dem emellan. 19

20 vem/vilket land som ska kontrollera Internets strategiska resurser, ett långkok som pågått åtminstone sedan WSIS Aktörerna då? Under det gångna året har detta nyhetsbrev pekat på flera förslag till ändringar av Internets styrning. Exempelvis finns förslag framlagda från Indien, Kina, Brasilien, Ryssland och andra länder som är kritiska hur Internet styrs och kontrolleras idag. USA och EU- kommissionen är givetvis viktiga aktörer, men ITU befolkas också av Internationella sektormedlemmar som är stora företag eller intresseorganisationer. Technology Policy Institute Aspen Forum höll i augusti ett forum om Internets styrning inför WCIT. Financial Times tecknade nyligen sin bild av vilka frågor som kommer att bli centrala på WCIT. Budskapet här är att mötet kommer att lamslås just pga. de många viljorna i kombination med att beslut ska fattas i konsensus. Nätneutralitet The Economist publicerade nyligen en artikel om nätneutralitets- diskussionerna i Europa. Som beskrivits tidigare är affärsmodellerna för att tillhandahålla Internet en av de starkare drivkrafterna för förändring också i den globala processen i WCIT. Artikeln i the Economist sätter fingret på att exemplet Storbritannien visar på skilda synsätt bland Internetleverantörer. Några verkar för mer traditionella affärsmodeller, och andra för modeller baserade på principerna bakom nätneutralitet. I Europa har en sammanslutning av sådana Internetleverantörer - ETNO 39 redan innan sommaren gjort ett utspel för en s.k. hållbar prissättning, eller begreppet quality based delivery för prissättning av Internet- trafik. Enligt ett pressmeddelande vill ETNO se affärsmodeller baserade på Internet- trafikens värde (snarare än på volymen MB förmedlad Internet- trafik). Detta för att organisationens medlemmar ska kunna få intäkter som matchar kostnaderna för utbyggnad av näten för Internet- trafik. 40 Samtidigt visar det sig att inte alla operatörer vill följa ETNO:s linje. I Storbritannien finns exempelvis The Broadband Stakeholder Group (BSG) som under delvis politisk ledning startat en alternativ linje för att hantera pressen på de gamla affärsmodellerna. Internet code of practice är en självpåtagen brittisk policy, vilken innebär bl.a. ett åtagande att inte blockera eller göra lagligt innehåll på nätet svåråtkomligt. Huruvida en operatör accepterar rösttelefoni via Skype har också kommit att bli en symbol för var i kedjan Internetleverantören vill positionera sig. Exempelvis uttalade TeliaSonera redan under våren en tydlig avsiktsförklaring att ta betalt för rösttelefoni 39 The European Telecommunications Network Operators' Association (ETNO) /u.n- could- tax- u.s.- based- web- sites- leaked- docs- show/ 20

21 via Skype, men enligt Computer Swedens rapportering vacklar operatören i sin övertygelse. Economist- artikeln slutar prognosen att konflikten i Europa mellan Internetleverantörer och tjänstetillhandahållare kommer att öka. 41 Sändande nätverk betalar WCIT kommer också att handla om vem som ska få pengar av vem vid utbyte av Internet- trafik. Internet Society (ISOC) presenterar i sin rapport en gedigen genomgång av trafikutbyte och affärsmodeller. 42 När de dominerande Internetleverantörerna försöker förmå FN reglera affärsmodeller för Internet är drivkraften just förhoppningen att ändra affärsmodellen för Internettrafik, så att de stora ägarna av nät kan få större intäkter. Som CNET påpekar baseras förslaget på affärsmodeller hämtade från telefonin, dvs. att det nätverk som initierar trafiken ska betala. ETNO vill kunna ta betalt för Internettrafik inte bara efter volym, utan även efter värdet i trafiken, som beskrivits ovan. I praktiken betyder det traditionell prisdifferentiering och troligtvis prisdiskriminering av Internettrafik beroende på vilket innehåll som skickas, och efter avsändarens betalningsvilja. Förslaget är därmed den raka motsatsen till ett (affärsmässigt) neutralt Internet, så som det defineras av exempelvis ISOC. 43 Ett Internet i två hastigheter En annan näraliggande aspekt är om Internetleverantörer ska kunna prioritera viss trafik på bekostnad av annan trafik (särskilt prioritering baserat på kommersiell grund). Återigen ETNO:s förgrundsgestalt har argumenterat att deras förslag skulle kunna ge en Business- class för prioriterad Internet- trafik, något som ibland också kallas Two Tier Internet. Vem ska få tjäna pengar på kunderna? Dragkampen om Internetanvändarnas betalningsvilja mellan Internetleverantörer å ena sidan, och tjänstetillhandahållarna å andra sidan har också givit konkreta förslag till den kommande revisionen av Internationella telekomreglementet (ITR) i Dubai. Konflikten handlar om att Internetleverantörer inte anser sig få kostnadstäckning för sina investeringar i näten när kundernas krav på kapacitet ökar, och att tjänstetillhandahållarna därmed inte betalar den fulla kostnaden för sina tjänster. Ett besked- om- telias- skypeavgift 42 or%20new%20interconnection%20model%20comes%20up%20short.pdf /u.n- could- tax- u.s.- based- web- sites- leaked- docs- show/?tag=mncol;txt 83/european- telcoms- defend- leaked- proposal- for- u.n- internet- tax/ 21

22 annat sätt att uttrycka samma problem är att säga att teleoperatörerna/nätägarna säljer Internetaccess för billigt, och på fel sätt. En starkt drivkraft i de kommande samtalen i ITR handlar om reviderade affärsmodeller fö ETNO:s förslag har inte stått oemotsagda. Både Ripe NCC och ISOC har skrivit relativt explicita inlägg om varför de fruktar avsteg från ett neutralt Internet. Även Washingtonbaserade Center for democracy & Technology (CDT) bidrog med sina invändningar till organisationens förslag. 44 Trafikprioritering Även om man släpper igenom konkurrerande Internet- tjänster kan de egna tjänsterna få prioritet i näten, och därmed hålla en högre kvalitet än konkurrenternas tjänster. En potentiellt viktig fråga handlar just om det ska finas en internationell reglering av vilken kvalitet som trafikförmedlare tillhandahåller till konkurrenter, eller om det ska lösas genom marknadsmekanismer. ISOC:s övergripande kritik av de väntade förslagen handlar om att det inte bör ske en internationell reglering (via ITR eller annat) som styr hur tillhandahållare av elektronisk infrastruktur (t.ex. ISP:er) ska ansluta sig till varandra. Det är, och bör även fortsättningsvis vara, en marknadslösning, enligt ISOC. ISOC menar också att effekterna av sådan reglering inte fullt ut kan förutses, men att övergången till sådana kvalitetskrav och sådana affärsmodeller kan bidra till en fragmentsering, eller splittring av Internet. Politiska aspekter av WCIT Utöver affärsmodellerna och nätneutraliteten finns andra fokus i det kommande WCIT: Brittiska the Guardian summerar processen under kommande höst och vinter i Dubai till tre sakområden: nationalstatens suveränitet i kontrollen över elektronisk kommunikation anonymitet respektive kryptering på nätet Ett byte av de globala styrningen av nätet 45 Till det kommer också institutionerna och processerna för standardisering av Internet, men det är ett kommande ämne itrs interconnections- proposals- new- interconnection- model- comes- short control- internet- become- critical 22

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Styrningen av Internet. staffan.jonson@iis.se

Styrningen av Internet. staffan.jonson@iis.se Styrningen av Internet staffan.jonson@iis.se Vem bygger Internet? Vem äger Internet? Vem bestämmer över Internet? Vems ansvar är det om det blir fel? Vem ska få tjäna pengar på Internet? Vem ska bestämma

Läs mer

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE Internet för Alla En presentation av ISOC-SE ISOC-SE är en ideell förening som verkar för ett demokratiskt, sunt, lättanvänt och säkert Internet för alla utan onödiga regleringar 1 Vad är ISOC-SE? ISOC-SE

Läs mer

Internetdagarna ICANN i ett nötskal. EU meddelande om ICANN. GAC och. Board of Directors

Internetdagarna ICANN i ett nötskal. EU meddelande om ICANN. GAC och. Board of Directors Internetdagarna 2000 GAC och domännamnshantering på Internet verksjurist PTS ICANN i ett nötskal Board of Directors Domain Name Supporting Organisation Address Supporting Organisation

Läs mer

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning juni 2012

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning juni 2012 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning juni 2012 1 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras

Läs mer

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen, PTS Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra ENUM en byggsten för IP-telefoni i» Nivå fem innovationsfasen Internetdagarna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Dokumentbeteckning 5814/16 TELECOM 13 AUDIO 6 MI 61 CODEC ADD 1

Dokumentbeteckning 5814/16 TELECOM 13 AUDIO 6 MI 61 CODEC ADD 1 Slutlig Kommenterad dagordning 2016-05-12 Näringsdepartementet TTE-rådets möte (telekom) den 26 maj 2016 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-03-02 Dnr: 09-1276 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.12.2013 2013/0309(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Regeringens internationella narkotikasamarbete

Regeringens internationella narkotikasamarbete Regeringens internationella narkotikasamarbete Lina Pastorek, Narkotikafrågorna samordnas av ANDT-strategin, Gabriel Wikström Missbruks- och behandlingsfrågor, Åsa Regnér Berör hela Regeringskansliet men

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018 COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET Februari 2018 SÅ SKAPAR VI TRYGGHET OCH TILLIT PÅ NÄTET Svenskarna positiva till datalagring, men ökad transparens om våra digitala avtryck - hur datan används, lagras och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%

Läs mer

2. Information om arbetet i projektet Internetaccess. (Netnod)

2. Information om arbetet i projektet Internetaccess. (Netnod) Datum Vår referens 2018-05-24 1(6) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Minnesanteckningar referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) den 6 mars 2018 kl.09:00-12:00 1. Alla hälsades

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-09-12 DI-2018-11829 Ert diarienr Ju2018/02783/L& Regeringskansliet, Justitiedepartementet Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Ett nytt PSI-direktiv för ökat och billigare vidareutnyttjande av offentlig information

Ett nytt PSI-direktiv för ökat och billigare vidareutnyttjande av offentlig information Ett nytt PSI-direktiv Den 26 juni beslutade EU om nya regler för. De nya reglerna omfattar flera ändringar, såsom att en marginalkostnadsavgift införs som huvudregel vilket kommer att innebära lägre kostnader

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Välkommen! IAB, Interactive Advertising Bureau, the leading trade association in online marketing

Välkommen! IAB, Interactive Advertising Bureau, the leading trade association in online marketing IAB, Interactive Advertising Bureau, the leading trade association in online marketing IAB Sverige verkar som en oberoende och transparent medlemsorganisation Seminarium Legal & Policy: Nytt lagförslag

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Integritetspolicy vid SLU Holding AB

Integritetspolicy vid SLU Holding AB Integritetspolicy vid SLU Holding AB 1 ALLMÄNT Denna integritetspolicy beskriver hur SLU Holding AB ( SLU Holding ) behandlar och använder personuppgifter om dig som är forskare, student, arbetssökande

Läs mer

Bo Martinsson hälsade alla välkomna och alla närvarande presenterade sig kort.

Bo Martinsson hälsade alla välkomna och alla närvarande presenterade sig kort. PROMEMORIA Datum Vår referens 2015-06-29 1(5) Nätsäkerhet Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar referensgruppsmöte gällande internets styrning (RGIG) 2015-05-27 kl. 13.00-16.00,

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

Sammanställning av Datainspektionens möten med verksamheter hösten 2018

Sammanställning av Datainspektionens möten med verksamheter hösten 2018 1(5) Datum Dnr 2018-12-18 DI-2018-16971 Sammanställning av Datainspektionens möten med verksamheter hösten 2018 Datainspektionen har under hösten 2018 genomfört en seminarieserie där inspektionens generaldirektör

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Visselblåsarfunktion. Information och regler

Visselblåsarfunktion. Information och regler Visselblåsarfunktion Information och regler INNEHÅLL INLEDNING... 3 SYFTE... 3 VAD KAN ANMÄLAS?... 3 VEM KAN ANMÄLA?... 4 HUR GÖRS EN ANMÄLAN?... 4 HUR ANMÄLS ANDRA ÄRENDEN?... 4 RAPPORTERINGSVERKTYGET...

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Bo Martinsson hälsade alla välkomna, gick igenom dagordningen därefter följde en kort presentationsrunda av deltagarna.

Bo Martinsson hälsade alla välkomna, gick igenom dagordningen därefter följde en kort presentationsrunda av deltagarna. Datum Sida 2014-10-19 1(7) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar från referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) 2014-09-23 kl.13:00-16:00

Läs mer

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning december 2011

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning december 2011 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning december 2011 1 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras

Läs mer

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde. Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

COOR HÅLLBARHETSPOLICY

COOR HÅLLBARHETSPOLICY Coor-Group 1 (7) COOR HÅLLBARHETSPOLICY Syfte Coors ambition är att ständigt utveckla verksamheten från ett brett och långsiktigt perspektiv att bedriva en lönsam och sund verksamhet idag utan att kompromissa

Läs mer

1922 BBC grundas. Kallas idag public service-modern

1922 BBC grundas. Kallas idag public service-modern British Broadcasting Corporation Historia 1922 BBC grundas. Kallas idag public service-modern 1935 BBC börjar sändas på TV, förr var det endast radio. Företaget stod bakom den första nationella TV-kanalen

Läs mer

Agenda varför vänta?

Agenda varför vänta? Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Nya toppdomäner, gtld:er

Nya toppdomäner, gtld:er Nya toppdomäner, gtld:er Maria Häll, kansliråd Enheten för IT politik Näringsdepartementet ICANN - Internet Corporation for Assigned Names and Numbers bildades 1998 not-for-profit hanterar Internets domännamnssystem

Läs mer

2015-03-13 1(6) 2. Arbetet med Netmundial Initiativet inom WEF (Anders Hektor, Näringsdep.)

2015-03-13 1(6) 2. Arbetet med Netmundial Initiativet inom WEF (Anders Hektor, Näringsdep.) Datum 2015-03-13 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar från referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) 2015-01-27, kl.13:00-16:00

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Policy för användande av IT

Policy för användande av IT Policy för användande av IT Inledning Det här dokumentet beskriver regler och riktlinjer för användningen av IT inom företaget. Med företaget menas [fylls i av kund] och med IT-avdelning menas vår partner

Läs mer

Kommittédirektiv. En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Dir. 2014:164

Kommittédirektiv. En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Dir. 2014:164 Kommittédirektiv En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten Dir. 2014:164 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Sammanfattning Ansvaret för tillsyn på

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59)

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) DATUM VÅR REFERENS 22 september 2003 03-009711/60 ERT DATUM ER REFERENS 2003-06-26 N2003/4833/IT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Anders Rafting Nätsäkerhet 08-678 55 41 anders.rafting@pts.se

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 27 juni 2001 PE 304.701/1-19 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Christopher Huhne (PE 304.701) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 februari 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 februari 2018 (OR. en) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 26 februari 2018 (OR. en) PUBLIC 6339/18 LIMITE JAI 126 COPEN 42 DROIPEN 20 CYBER 33 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

Integritetspolicy Wincent Marketing AB, rev

Integritetspolicy Wincent Marketing AB, rev Integritetspolicy Wincent Marketing AB, rev 180627 1 ALLMÄNT Denna integritetspolicy beskriver hur Wincent Marketing AB ( Wincent ) behandlar och använder personuppgifter om dig som är kund, intressent

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the

Läs mer

Temaundersökning om NÄTHAT

Temaundersökning om NÄTHAT Temaundersökning om NÄTHAT mot journalister i Sverige 2015 Tema näthat: Siffror från Cisions journalistoch kommunikatörsundersökning 2015 Hur ser hotbilden mot journalister ut online? Som en del av vår

Läs mer

Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som PEPPOL-myndighet

Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som PEPPOL-myndighet Regeringsbeslut IV:1 2012-08-30 S2012/4580/RU (delvis) Socialdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) 2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

SÅ FÖRBEREDER NI ER INFÖR DATASKYDDSLAGEN (GDPR)

SÅ FÖRBEREDER NI ER INFÖR DATASKYDDSLAGEN (GDPR) SÅ FÖRBEREDER NI ER INFÖR DATASKYDDSLAGEN (GDPR) Dataskyddslagen (GDPR) Det har sedan en lång tid tillbaka pågått diskussioner kring en uppdatering av EU:s dataskyddslag som i grunden inte har uppdaterats

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte om Internets styrning 2011-10-12

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte om Internets styrning 2011-10-12 Datum Vår referens Sida 2011-11-30 Dnr: 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Erika Hersaeus 08-678 56 34 Erika.Hersaeus@pts.se Minnesanteckningar från referensgruppsmöte om Internets styrning

Läs mer

DSM-strategin och förslag till en Europeisk kommunikationslag

DSM-strategin och förslag till en Europeisk kommunikationslag DSM-strategin och förslag till en Europeisk kommunikationslag Nummerforum 2016-10-13 Post- och telestyrelsen EU-reglering EU:s regelverk för elektronisk kommunikation Totalharmoniserad marknad EU-reglerna

Läs mer

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning mars 2012

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning mars 2012 .SE Nyhetsbrev om Internets styrning mars 2012 1 Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp.

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 1 2 Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 13 procent kände inte till debatten. (Var åttonde person) 55 procent hade

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området. INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Ekofinrådets möte den 21 februari 2017

Ekofinrådets möte den 21 februari 2017 Kommenterad dagordning Rådet 2017-02-13 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 21 februari 2017 Kommenterad dagordning Enligt den preliminära dagordning som framkom den 2 februari 2017. 1. Godkännande

Läs mer

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 10 Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 Ärendebeskrivning Godkännande

Läs mer

Svensk ståndpunkt: SE accepterar kompromissförslaget.

Svensk ståndpunkt: SE accepterar kompromissförslaget. Kommenterad dagordning rådet 2011-12-01 Näringsdepartementet IT-politik TTE-rådets möte telekomministrarna den 13 december 2011 Kommenterad dagordning 10. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Sundbyberg Dnr.nr: Ku2016/02492/MF

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Sundbyberg Dnr.nr: Ku2016/02492/MF HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-03-15 Dnr.nr: Ku2016/02492/MF Vår referens Mia Ahlgren Mottagare: ku-remissvar@regeringskansliet.se Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Handikappförbunden

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 The Sweden Chapter of the Internet Society - ISOC-SE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 The Sweden Chapter of the Internet Society - ISOC-SE Verksamhetsberättelse för 2013 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 The Sweden Chapter of the Internet Society - ISOC-SE Innehåll VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 The Swedish Chapter of the Internet Society - ISOC-SE...

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer