Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014

Transkript

1 20 1 (3) Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Sven Eklöf Dyslexiförbundet FMLS, Anna Qvarnström Hörselskadades Riksförbund HRF, Karin Karlsson Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Tina Höglund Riksförbundet Attention, Anna Gabrielsson Riksförbundet FUB, Marie-Louise Luther Astma och Allergiförbundet, Peter Nordqvist Hjärtebarnsförbundet, Jenny Nilsson Sveriges Dövas Riksförbund SDR, Annica Nilsson Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU, Peter Ekborg Skolinspektionen, Henrik Dahl - Skolinspektionen, Alf Johansson Skolinspektionen, Åsa Rehnberg Skolinspektionen. Inledning Biträdande generaldirektör Peter Ekborg hälsade alla välkomna till det sista samrådet för innevarande mandatperiod. Aktuella frågor i Skolinspektionens arbete Peter Ekborg gav en kort sammanfattning av aktuella frågor i den allmänna skoldebatten samt redogjorde för aktuella frågor i Skolinspektionens arbete: Aktuella frågor i skoldebatten - PISA-rapporten. Sverige visar sämst utveckling i jämförelse med övriga OECDländer, största raset för den svagaste elevgruppen. Resultaten har medfört en stor allmän debatt, OECD har även beskrivit rekommendationer för att vända resultaten. PISA- rapporten kommer säkert påverka skolmyndigheternas arbete på olika vis. - Staten ansvar i förhållande till kommunala och fristående huvudmän Frågan om var skärningen ska gå mellan de fristående och kommunala skolhuvudmännens ansvar och statens ansvar har kommit i nytt fokus. Det är inte otroligt att det kommer påverka skolmyndigheternas arbete i framtiden. - Fristående skolor. Proposition läggs fram under våren som en följd av friskolekommitténs betänkande. Några aktuella frågor i Skolinspektionens arbete - Kvalitetsgranskningen Skolsituationen för elever med ADHD. Besöken är genomförda, den övergripande rapporten publiceras troligen om en månad. - Kvalitetsgranskningen Särskilt stöd i särskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Besöken är genomförda, den övergripande rapporten publiceras i augusti.

2 2 (3) - Alla elevers rätt till stöd och stimulans, ett tvärgående tema i tre kvalitetsgranskningar. En slutsats är att det fungerar väl på många ställen, men Skolinspektionen ser alltför många lektioner där undervisningen inte stödjer alla elever att komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Upplägget i undervisningen är snarare anpassat till en mittfåra. - Tillsyn och kvalitetsgranskning av förskolan. Skolinspektionen har fått en kraftig ekonomisk förstärkning för granskning av förskolan, både i tillsyn och kvalitetsgranskning. I den framtida tillsynen kommer förskolan granskas på plats utifrån någon form av stickprov. Kvalitetsgranskningen ska ha fokus på kvaliteten i verksamheten i förhållande till barngruppernas storlek. - Tillsyn från Under 2014 avrundas den andra omgången av tillsynscykeln. Myndigheten arbetar nu med att forma en ny modell för nästa tillsynsomgång. Prioriteringar kommer göras som med stor sannolikhet bl.a. kommer innebära ett starkare fokus på huvudmannanivå och en tydligare differentiering av tillsynen med fokus de svagaste punkterna i systemet. En närmare redovisning av den nya tillsynsmodellen presenteras i höst. Aktuella skollagsfrågor Alf Johansson, jurist på Skolinspektionens rättsenhet, informerade kort om två aktuella propositioner: Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram, regeringens proposition 2013/14:160 Bakgrunden till propositionen är att förtydliga reglerna om stöd och särskilt stöd samt att förenkla lärares arbete med dokumentation. Regeringens ursprungsförslag fick mycket kritik från många organisationer och samtliga skolmyndigheter. Den aktuella propositionen föreslår bl.a. att stöd, i ett första steg, ska ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. I ett andra steg, då extra anpassningar inte bedöms vara tillräckliga, ska behovet av särskilt stöd utredas. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska elev ges detta stöd och hur det ska tillgodoses ska framgå av ett åtgärdsprogram. Mer finns att läsa i propositionen på regeringens hemsida. Den aktuella lagändringen föreslås träda i kraft 1 juli Vissa skollagsfrågor, regeringens proposition 2013/14:148 Alf beskrev kort den del av propositionen som gäller förtydliganden i skollagen när det gäller kommuners, rektorers och förskolechefers ansvar för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det kommer bli en starkare och tydligare reglering på detta område. Bakgrund till propositionen är att det många gånger är marginella skillnader när det gäller en differentierad resursfördelning. Mer finns att läsa i propositionen på regeringens hemsida. Den aktuella lagändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2014.

3 3 (5) Viktiga frågor för handikapporganisationerna Frågor som anmälts i förväg - Kommer diskrimineringsgrunden tillgänglighet medföra någon förändring i Skolinspektionens arbetssätt och huruvida man tror att den kommer leda till någon förändring i skolvärlden vad gäller stöd/anpassningar/bättre tillgänglighet? Skolinspektionens svar: Det är DO som i nuläget har tillsyn över diskrimineringsfrågorna. Det förs dock diskussioner om det ska förändras i framtiden. - Finns det någon koppling mellan resultaten som kommer fram av Arbetsmiljöverkets granskningar av skolmiljön som görs och hur detta påverkar inlärningen och skolprestationerna hos eleverna i skolan, bl. a. de som har funktionsnedsättning? Skolinspektionens svar: Det finns ingen tydlig koppling mellan Arbetsmiljöverkets granskningar och Skolinspektionens verksamhet men myndigheterna uppdaterar varandra med uppgifter om när och var respektive myndighets tillsyn kommer att ske. Skolinspektionen kommer också att följa Arbetsmiljöverkets granskningar på ett övergripande plan. - Kommer Skolinspektionen i sina granskningar framöver att granska problem när det gäller verksamheten i skolan för elever med medicinska funktionsnedsättningar? Skolinspektionens svar: Frågan finns med då Skolinspektionen gör en samlad behovsanalys och prioritering av vad som ska granskas. Övriga frågor för handikapporganisationerna Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft: Efterlyser tillsyn av sjukhusskolorna, lekterapin och HVB-hem. FMLS: Kopplingen till stödjande insatser utifrån Skolinspektionens granskningar och tillsyn är inte särskilt stark. Hur fångas Skolinspektionen resultat upp hur påverkar det skolmyndigheternas och huvudmännens totala fortsatta arbete? Viktigt att det fångas. Frågan om tioårig skolplikt - en förlängning av skolgången kan för många grupper uppfattas som ett stort hot. Enligt FMLS är det ett ogenomtänkt förslag eftersom det egentligen speglar att många elever med olika funktionsnedsättningar inte har fått rätt stöd i rätt tid. Det vore bra att granska tillgången på specialpedagogisk kompetens och hur kommunerna garanterar försörjningen när det gäller denna kompetens. Skolinspektionen: Myndigheten informerar om den planerade kvalitetsgranskningen Elevhälsan.

4 4 (3) FUB: Det vore bra med granskning av elever med språkstörning i skolan. I samband med detta är det viktigt att följa Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Attention: Det är viktigt att granska närmare hur rektor följer styrdokumenten. HRF: Barn som t.ex. behöver en teckenspråkig miljö har inte alltid möjlighet att utnyttja en förskoleplats där en sådan miljö finns. Det beror enligt HRF på en brist i lagstiftningen att barn i förskolan inte har rätt till förskoleskjuts. Flera förbund instämmer i frågan om att det är en alltför svag reglering när det gäller barns/elevers möjligheter att ta sig till förskolor, förskoleklass och fritidshem som erbjuder en särskilt anpassad pedagogisk miljö. HRF lyfte även frågan elevers möjligheter att få läsa svenskt teckenspråk som modersmål. Autism- och Aspergerförbundet: Skolverket och SPSM är i färd med att publicera stödmaterial när det gäller tillämpningen undantagsbestämmelsen vid betygssättning, pysparagrafen. Det vore bra att granska hur skolan hanterar detta. Astma- och allergiförbundet: Det kan vara svårt för vissa barn att tillgodogöra sig den verksamhet som erbjuds i förskolan då den inte alltid är anpassad för barn med vissa funktionsnedsättningar, exempelvis astma- allergi. Det är önskvärt att Skolinspektionen tittar närmare på denna fråga. Det är viktigt att följa upp de nya regleringarna när det gäller åtgärdsprogram. RBU: Samverkan med andra myndigheter för att hjälpa till i övergången från skolan till annan verksamhet är viktig för många med funktionsnedsättningar, exempelvis med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En stor del av det ansvaret ligger på yrkesvägledaren. Att ha en plan för varje elev vore bra. Detta område är önskvärt att Skolinspektionen granskar lite närmare. Utvärdering av mandatperioden Vad har varit bra och vad kan förbättras utifrån samrådens syfte och innehåll? Kort runda : Positiv till samråd med Skolinspektionen. Öppna, intressanta, relevanta frågor, bra förankrat i verksledningen (inte alltid fallet), uppskattar att jurist från rättsenheten är med på samråden. Generös, öppen hållning, man lyssnar, vi har kunnat göra avtryck. Bra att kunna anmäla frågor innan, kvalitetsgranskningarna bidrar till vårt arbete. Samråden kan vara oftare (någon myndighet har detta) Flera säger: ni lyssnar på oss.

5 5 (5) Kan vara ett värde att GD medverkar ibland. Bra att det är 3 timmar. Behövs! Blivit mer och mer inlyssnande. Bra att jurist är med så att vi får klarhet i tolkningar. Vi får mycket frågor om detta. Lite väl tidigt kl Reser man blir det tidiga morgnar. Bra att vi får rapporterna i god tid. Bra samarbete med de som genomför inspektionerna. Ni hjälper oss! Fortsätt vara kritiska! Bra dragningar av er roll och andra myndigheters roll. Kan man få mail mellan samråden om sådant som berör funktionshinderområdet i Skolinspektionens arbete? Bra att vi kan diskutera lagförslag, så att vi kan ge våra inspel. Bra balans mellan information och öppenhet inför våra resonemang och idéer. Mötena får inte bli alltför strukturerade. Bra att ni trycker på dialog. Medicinska funktionshinder uppmärksammas inte alltid. Kan vi få mer uppmärksamhet på det. Ser fram mot en granskning av detta område. Intressant med juridiska fall. Enskilda fall. Att vi förstår hur ni bedömer och tolkar. T.ex. kritik av kommun eller skola. Hur har vi tänkt/bedömt/tolkat? Samrådet är också viktigt för oss som grupp. Vi blir också mer samspelta. Vi kan lyfta mer generella problem och inte bli alltför specifika i våra områden. Övriga frågor Det myndighetsövergripande samrådet är den 2 juni kl Det förläggs till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. En inbjudan kommer längre fram i vår. Skolinspektionen kommer inom kort skicka ut en inbjudan till intresseorganisationerna för att utse representanter till den kommande mandatperioden. Nästa möte I september bjuder Skolinspektionen in till höstens samråd som är torsdag den 16 oktober kl Mötet avslutas Minnesanteckningar förda av Åsa Rehnberg Justeras Peter Ekborg