Västerviks kommun delårsrapport januari augusti 2014

Transkript

1 Västerviks kommun delårsrapport januari augusti 2014 Förslag till ks

2 2

3 Innehåll... 5 Organisation... 6 Förvaltningsberättelse...7 Omvärldsanalys... 8 Viktiga händelser Måluppfyllelse Finansiell analys Väsentliga personalförhållanden Förväntad utveckling och framtid Räkenskaper...33 Investeringsredovisning Driftsredovisning Driftsredovisning Resultatutjämningsfond Kassaflödesanalys Resultaträkning Balansräkning Noter Verksamhetsberättelser...47 Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Överförmyndare Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Västerviks Bostads AB Västerviks Kraft Elnät AB TjustFastigheter AB Västervik Miljö & Energi AB Västervik Biogas AB Västervik Resort AB Redovisningsprinciper

4 4

5 Delårsrapport januari augusti 2014 Kommunfullmäktige följer upp kommunens verksamhet två gånger under löpande år, efter första tertialet och efter andra tertialet. Delårsrapporten för januari augusti ska ge en indikation på om mål och uppdrag i verksamheten kommer att kunna nås som planerat. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas en helårsprognos för året. Delårsrapporten efter det första tertialet innehöll ingen sammanställd redovisning för hela kommunkoncernen utan kommunen och bolagen redovisades var för sig. Delårsrapporten per siste augusti är däremot en sammanställd redovisning för hela koncernen och behandlas av kommunfullmäktige i oktober månad. Till denna rapport ska även de externa revisorerna avge en granskningsrapport. I föreliggande delårsrapport för andra tertialet 2014 kan konstateras att de senaste årens arbete med att få en långsiktigt stabil ekonomi verkar ge resultat. Utfallet i kommunen för perioden är ett överskott på 103,8 mnkr och prognosen för helåret pekar på ett överskott på 49,7 mnkr vilket är + 26,3 mnkr bättre än budget. Till det positiva resultatet bidrar högre skatteintäkter med + 14 mnkr, realisationsvinster + 3,4 mnkr och det faktum att förvaltningarna prognosticerar ett positivt resultat med 6,9 mnkr på helåret. Avskrivningarna förväntas också bli 2 mnkr lägre än budgeterat. Utfallet för koncernen för perioden är ett överskott på 174,0 mnkr och det prognosticerade resultatet på helåret är + 118,2 mnkr. De senaste två åren har kommunen fått återbäring från AFA försäkring med cirka 35 mnkr per år. I dagsläget finns inget beslut fattat om återbäring ska lämnas även Om så sker blir utbetalning och intäktsredovisning först under Beslut väntas i AFA under oktober månad. I föreliggande rapport har eventuell AFA återbäring ej tagits hänsyn till. I delårsrapporten lämnas också en uppföljning av arbetet med de övergripande målen för varje förvaltning. Anders Björlin Ekonomichef 5

6 Organisation Västerviks kommun bedriver verksamheten i både förvaltningsform och bolagsform. Under år 2014 har nedanstående organisation gällt. Styrningen av bolagen sker främst med ägardirektiv, som fastläggs årligen genom beslut i kommunfullmäktige och på bolagsstämma. För de kommunala nämnderna och förvaltningarna sker styrningen genom riktlinjer och inriktning för verksamhet och ekonomi i strategisk plan inklusive budget samt policydokument som kommunfullmäktige fastställer. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Demokratiberedning Revision Valberedning Barn- och utbildningsnämnd Västerviks Kommuns Förvaltnings AB 100% Miljö- och byggnadsnämnd Västerviks Kraft Elnät AB 100% Socialnämnd TjustFastigheter AB 100% Valnämnd Västervik Miljö & Energi AB 100% Överförmyndare Västerviks Bostads AB 100% Västervik Biogas AB 60% Västervik Resort AB 100% 6

7 Förvaltningsberättelse 7

8 Omvärldsanalys Samhällsekonomin och kommunsektorn Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver därför ned sin prognos för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året, men med en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Enligt SKL:s prognos för åren fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Trots överskott totalt sett för hela kommunsektorn spår SKL att många kommuner kommer att redovisa underskott i år. Kommunerna står inför stora utmaningar framöver när kostnaderna kommer att öka till följd av befolkningsförändringar och ambitionshöjningar, men det finns också ett stort investeringsbehov. Utvecklingen av skatteintäkterna ser relativt god ut med det räcker ändå inte till. Befolkning Den demografiska utvecklingen påverkar i hög grad den kommunala verksamheten. Den stora utmaningen är den allt äldre befolkningen. Andelen äldre med behov av hemtjänst kommer att inom några år öka markant i vår kommun. Nu pågående effektiviseringsarbete inom med färre hemtjänsttimmar per brukare är därför av stor betydelse för att kunna hantera ökade framtida kostnader på grund av fler brukare. Det är också angeläget att få fler att flytta till Västerviks kommun. Det förutsätter insatser som ökar kommunens attraktivitet i form av bra kvalitet i de kommunala kärnverksamheterna, möjlighet till attraktivt boende och fritid och bra kommunikationer. Första halvåret visar på en befolkningsökning med 116 personer ( ). Flyttningsnettot är +192 personer ( ). Arbetsmarknad och kompetens Arbetsmarknadspolitiken är inte primärt ett kommunalt ansvar. Kommunen har dock på ett medvetet sätt tagit aktiv del i dessa frågor. Arbetsmarknadsåtgärder, högskoleutbildning, integration och försörjningsstöd organiseras i Enheten för arbete och kompetens för att ge ett tydligt fokus på målsättningen att få fler i arbete eller studier. Kommunen har också tagit initiativ till bildandet av en s k Jobbkommission som inledningsvis fokuserar på att få fler ungdomar i arbete. Den registrerade arbetslösheten vid arbetsförmedlingen i Västervik (8,4 %) ligger vid jämförelsemånad augusti, nära rikssnittet (7,8 %). Ungdomsgruppen (18-24 år) ligger arbetslösheten på 18,4%, det är 2,6 % lägre i jämförelse med samma månad I riket är ungdomsarbetslösheten 16,8%.. Mot bakgrund av att vi har färre människor i arbetslöshet har också den positiva trenden med minskade kostnader för försörjningsstödet fortsatt. Vid Campus i Västervik erbjuds högskoleutbildningar på plats, men företrädesvis med distansteknik. Ambitionen är att kunna bredda utbudet ytterligare genom ett utvecklat samarbete med våra grannkommuner. I ett särskilt samarbetsprojekt i norra länet har nu underlag tagits fram för ett långsiktigt samverkansavtal. Kommunstyrelsen har avtal kring flyktingmottagandet på 110 personer. I dagsläget har kommunen tagit emot 160 nyanlända. Liksom tidigare år svarar Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsintroduktionen. I kommunens åtagande ligger själva mottagandet, bostadsförsörjningen och samhällsinformation. Näringsliv Sammantaget är näringslivsutvecklingen för de första åtta månaderna positiv. Effekterna av Akzo Nobels nedläggning av färgproduktionen i Gamleby slår igenom först under

9 Nettotillväxten i antalet företag ligger på 3,5 % (153 nystartade eller inflyttade och 38 som upphört eller flyttat). Även antalet konkurser fortsätter att minska. Sammantaget har kommunens uppdragstagare Västervik Framåt AB medverkat till 72 nya arbetstillfällen i nystartade och etablerade företag. Dessutom har man genom affärsutvecklingsinsatser medverkat till 35 nya arbetstillfällen i befintliga företag. Hittills har 16 företag deltagit i Västervik Framåts affärsutvecklingsprojekt Maxa tillväxten. Övrig rådgivning till lokala företag ökar också. Näringslivsklimatet som det mäts i Svenskt Näringslivs undersökning försämrades tyvärr Andelen nöjda företagare ligger nu på riksgenomsnittet. Går vi några år tillbaka i tiden låg vi klart över rikssnittet. Under året har dock ett förbättringsarbete påbörjats, Förenkla helt enkelt, i syfte att förbättra näringslivsklimatet. 9

10 Viktiga händelser Det omfattande omställningsarbetet under 2012 och 2013 är nu slutfört. Resultatnivåerna för de senaste åren har legat på minst 2% av skatteintäkter och kommunal utjämning, och beräknas göra det även Nu ligger fokus istället på ett sytematiskt förbättringsoch utvecklingsarbete och utveckling av våra chefer och medarbetare. Planering för flera större skolbyggnationer pågår. Det avser dels Åbyängsskolan, F 6, i Gamleby, ny högstadieskola i Gamleby och ny skola i Kvennarenområdet (Mastodonten). Under 2012 och 2013 fastställdes flera viktiga detaljplaner i centrala Västervik med vattennära lägen. Under 2014 påbörjas bland annat byggnationen av lägenheter på Skeppsbrokajen och hotell och lägenheter vid Slottsholmen. Inom besöksnäringen pågår flera spännande projekt. Förutom Slottsholmen kan även nämnas byggandet av upplevelsebad på Lysingsbadet, som ägs av det helägda kommunala bolaget Västervik Resort AB, och beräknas stå klart hösten Gotlandsbåten AB planerade sommaren 2014 att starta sommartrafik mellan Västervik och Visby. Tyvärr fick man inte färdig den aktuella färjan i tid, men cirka resenärer hade förbokat biljetter. Det visar att intresset är stort och förhoppningen är att trafiken kan komma igång sommaren I slutet av 2013 upphandlade kommunen turismverksamhet och den så kallade breda marknadsföringen. Uppdragstagaren Västervik Framåt AB startade det aktuella uppdraget 1 januari 2014 och har kommit igång bra med uppdraget. Kommunen har en fortsatt positiv utveckling inom handeln där området vid Ljungheden fortsätter att växa med nya starka varumärken. Utvecklingen av centrum och centrumhandeln blir i det sammanhanget angeläget. Här pågår ett strategiskt samarbetsprojekt mellan kommun, handel och fastighetsägare. Under året etablerade sig matvarubutiken Hemköp i centrum och Västerviks stadskärna knep andra platsen i den nationella tävlingen Årets stadskärna. Två tydliga exempel på att vi är på rätt väg. Under året har dessutom samhällsbyggnadsenheten förstärkts med ytterligare kompetens med fokus på stadsutveckling i dialog och kommunikation med handlare, fastighetsägare och kommuninvånare. Inom infrastrukturområdet beslutades 2013 om en bredbandsstrategi för år 2020, med målet att 90 % av kommunens befolkning skall ha möjlighet att ansluta sig till minst 100 megabits fiberkapacitet. För att uppnå detta mål har inriktningsbeslut tagits om att sälja kommunkoncernens befintliga fibernät och bli delägare i Utsikt Bredband som bland annat har Tekniska Verken i Linköpings kommun som ägare. Vidare har beslut fattats om att teckna genomförandeavtal med Trafikverket om en Södra Infart. Arbetet i den så kallade Jobbkommissionen, ett fokuserat arbete i samverkan med Arbetsförmedling, näringsliv och fackliga organisationer, fortsätter. Syftet är att inledningsvis få fler ungdomar i arbete. Initiativ har tagits beträffande ungdomsanställningar, feriepraktik, utbildning m m. I slutet av 2013 beslutade ägarna till Akzo Nobels färgproduktion i Gamleby att lägga ner verksamheten. Nedläggningen skall vara fullt genomförd till 30 juni Kommunen har tagit initiativ till bildandet av en särskild samverkansgrupp med företrädare från företaget, regionala företrädare, Arbetsförmedling, fackliga organisationer och enheten för arbete och komptens. Fokus ligger på att ge så bra förutsättningar som möjligt för de enskilda individerna att hitta nytt jobb eller utbildning. Även insatser för att utveckla befintliga företag i regionen är prioriterat. Under våren 2014 har en förstudie avseende utvecklad samverkan i högskolefrågor mellan Västerviks, Vimmerbys och Hultsfreds kommuner genomförts. Det finns nu en genomarbetad samverkansmodell som underlag för särskilt samverkansavtal. Utredningen om ekonomiska effekter m m om Västervik respektive Vimmerby kommun överförs till Östergötlands län och landsting har presenterats. Utredningen visar på att effekterna för sjukvården ytterligare måste utredas. Inga ytterligare uppdrag med anledning av utredningen har lämnats. Stegeholms kraftvärmeverk, en av de större investeringarna i Västerviks kommun (cirka 300 mnkr), är slutförd, och nu sker provdrift. Västerviks Bostads AB fortsätter sitt långsiktigt strategiska arbete med att bygga trygghetsboenden. Under 2014 invigs Rosavilla. I övrigt pågår planering i Gunnebo och Västervik kring särskilda boenden. Västervik Biogas AB, som ägs av Västerviks kommun och Tekniska Verken i Linköpings kommun står inför ett viktigt utvecklingssteg. Behovet av biogas på marknaden växer, och bolaget måste nu ta ett antal strategiska beslut för att kunna möte den ökade efterfrågan från i första hand kollektivtrafiken i regionen. Inom flera olika områden sker en omfattande dialog med kommuninvånarna, det gäller inte minst framtagandet av en kulturplan för Västerviks kommun och de utvecklingsdialoger på mindre orter som genomförs av samhällsbyggnadsenheten. För att underlätta bygglovsgivningen har särskilda resurser avsatts för att revidera gamla detaljplaner, företrädesvis i centralorten. En särskild prioriteringslista är upprättad. Inom ramen för arbetet med hållbar utveckling pågår arbete i framkant i Gamlebyviken, Dynestadsjön med flera platser. 10

11 Måluppfyllelse Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Målet uppfyllt Prognos helår Attraktiv kommun för boende,företagande och besökande Mål: Positivt flyttningsnetto Flyttingsnettot för perioden januari juli överstiger 100. (+192 personer) Andelen som uttrycker sig positivt om företagsklimatet ska öka i jämförelse med senaste mätningen (maj 2013) I jämförelse med 2013 har kommunens genomsnittsbetyg minskat från 3,5 till 3,25 (6-gradig skala). Placeringen har sjunkit från plats 128 till 169. Arbetslösheten ska minska Arbetslösheten har minskat både totalt och i gruppen unga med 0,7 % resp. 2,6 %. Antalet besökare ska öka Mätningar avseende perioden januari juni indikerar en ökning med 11% Restiderna till och från våra grannkommuner och viktiga regioncentra ska minska Stråktrafiken längs E 22 mot Oskarshamn Kalmar samt längs riksväg 40 mot Vimmerby Hultsfred byggs kontinuerligt ut med fler turer. Trafikutbudet på Tjustbanan har ej förändrats. Under året har inga åtgärder eller insatser som minskat själva restiden inträffat. Uppdrag: Hållbarhetsarbete i framkant Under perioden har en mängd olika aktiviteter genomförts och beslut tagits som gör att Västervik fortsätter att ligga i framkant med sitt hållbarhetsarbete. Många gånger har externa resurser attraherats vilket gjort att kommunen kan öka takten i arbetet ytterligare. Exempel på aktiviteter/beslut är Hållbarhetsbokslut 2014, beslut om projekt att minska övergödning i Österjön genom att fiska spigg, beslut om att inventera tillgänglighet till och i flerbostadshus, arbete i fiskeprojekt längs Gamlebyån, minska övergödning i Östersjön genom projektet att bevattna åkerareal med näringsrikt och övergött vatten från Dynestadsjön, fortsatta åtgärder för att minska näringsläckage längs Baggetorpsån med mera. Utveckla och förbättra bemötande och service Påbörjat arbete med projekt förenkla helt enkelt med drygt 20 kommunala tjänstemän i syfte att utveckla och förenkla i bemötande och service. Pågår 11

12 Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Målet uppfyllt Prognos helår Kommunen ska uppfattas som säker och trygg att bo i "Många av våra bostäder saknar en fungerande brandvarnare. De flesta som skadas eller omkommer till följd av brand gör det i sitt eget hem. Med anledning av detta startade räddningstjänsten med att varje vecka genomföra bostadstillsyner. Det innebär att vi gör hembesök för att ytterligare öka tryggheten i kommunen genom att informera om brandskydd i hemmet och om andra säkerhetsrisker, t ex hur man i hemmet förebygger fallolyckor. Under försommaren har räddningstjänsten genomfört en trygghetsundersökning där 800 slumpmässigt utvalda medborgare fått trygghetsenkäten utskickad till sig. Resultatet av undersökningen kommer att utgöra en viktig del i Räddningstjänstens och kommunens förebyggande arbete för ett säkrare och tryggare samhälle. Genom att ta reda på vad medborgarna tycker och tänker kan vi se bristerna i säkerheten och förebygga på rätt sätt. Under våren och sommaren har vi informerat allmänheten om säsongsförekommande risker och förslag till åtgärder för att förebygga dessa. Vi har deltagit vid stora och små evenemang inom hela kommunen och via media informerat om vårt arbete och hur medborgare och verksamheter själva kan förebygga och minska sina risker för att utsättas för skador och olyckor. Vi deltar i samhällsplanering och byggprocess för att säkerställa ett långsiktigt och säkert byggande i kommunen. Ett flertal åtgärder har genomförts för att förebygga hot och våld, misshandel och minska droganvändningen inom ramen för vårt olycks- och brottsförebyggande arbete. Där pågår kontinuerligt arbete tillsammans med polisen och andra myndigheter i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten. Pågår Utveckla och förbättra information och kommunikation med invånare och företag Landsbygdsberedning startas upp och demokratiberedningen utvecklar sitt arbete med principer för medborgardialog. Samhällsbyggnad har fått resurstillskott för att anställa en person för dialog och kommunikation kring stadsutvecklingsprojekt Pågår Hållbar och resultatorienterad verksamhet och ekonomi Mål: Begränsa nettokostnaderna till högst 98 % av skatteintäkter och kommunal utjämning Självfinansiera (årets resultat+avskrivningar) investeringar till hundra procent över en rullande treårsperiod I kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80% av mätresultaten (resp. nämnd och bolag tar fram 3 5 viktiga jämförelsemått) ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning Ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv som anställd i Västerviks kommun Mål: 93 % per Resultat 103,8 mnkr + avskrivningar 12,0 mnkr = 115,8 mnkr i investeringsutrymme. Totalt investerat per är 20,2 mnkr Se nedan under resp. förvaltning. Hållbart medarbetarengagemang (HME-index) på minst 78 Mäts i samband med medarbetarundersökningen i oktober. Sjukfrånvaro på högst 4,5 % Sjukfrånvaron per den 31 augusti är 4,8 % 12

13 Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Målet uppfyllt Prognos helår Uppdrag: Tydliggör och utveckla ledarskapet Ett omfattande arbete med planering för ledarutvecklingsinsatser har genomförts. Dessa insatser kommer att påbörjas under hösten. Under våren genomfördes bland annat en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud samt en utbildning i praktisk arbetsrätt för chefer. I den senare deltog ett 80-tal chefer Pågår Tydliggör och utveckla medarbetarskapet Förtydliganden när det gäller chefs- och medarbetarrollen har gjorts och kommer att implementeras. Pågår Välinformerade medarbetare Ansvar för information till medarbetare åligger respektive chef och den enskilde medarbetaren. Ett arbete med översyn av de interna informationskanalerna såsom intranät pågår. Pågår Fördjupade uppdrag inom prioriterade inriktningsområden Attraktiv kommun för boende,företagande och besökande Utveckla demokratiarbetet och medborgardialogen (ks/kf) Utveckla kommunfullmäktiges arbete med beredningar i viktiga framtidsfrågor (kf) Fokuserade insatser för att minska ungdomsarbetslösheten (Jobbkommissionen) (ks) Regionförstoring genom stärkt infrastruktur och förbättrade kommunikationer (ks) Utökat utbud av eftergymnasiala utbildningar (ks) "Det har avsatts en säskild tjänsteman för detta arbete som leds av kf:s presidie. Demokratiberedningen har arbetat med principer för medborgardialog, e-förslag och landsbygdsberedningen har påbörjat sitt arbete med inledande kontakter med landsbygdsrådet. Under våren har även Kulturenheten genomfört ett stort antal dialogmöten inom arbetet inför en kommande kommunal kulturplan. Riktade samtal har genomförts med olika aktörer, bland annat kultur- och lokalägande föreningar, stiftelser, studieförbund och äldreorganisationer. Dialogmöten med målgruppen barn och unga har ägt rum vid mötesplatserna/ fritidsgårdarna i Ankarsrum, Gamleby, Gunnebo, Västervik och Överum." Arvodesberedning, demokratiberedning och landsbygdsberedning 13 av 55 ungdomsanställningar har genomförts varav 3 avslutats till ordinarie anställning och 5 är på väg in mot anställning Arbete för minskade restider samt insatser för att möjliggöra färjetrafik från Lucernahamnen pågår. Diskussionerna med Trafikverket om fortsatt utredning kring en södra infart har fortgått och en utredning om förutsättningarna för en förlängning av Västerviks flygplats har initierats. Flera aktiviteter är igång som kommer skapa kortare restider samt nya resmål. Eftergymnasiala utbildningar har utökats med sjuksköterskeprogram och lärarprogram Målet uppfyllt Pågår Prognos helår 13

14 Fördjupade uppdrag inom prioriterade inriktningsområden Målet uppfyllt Prognos helår Utveckla samverkan mellan skola och näringsliv (bun) "NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) finns nu inom både förskola och skola. Det ger barnen kunskaper och erfarenheter för framtida kontakter med näringsliv. Västerviks gymnasium har flera samverkansytor med näringsliv och arbetsliv. Samtliga yrkesprogram vid Västerviks gymnasium har idag programråd ett redskap för att samverka med näringslivet till exempel om utveckling av utbildningen och det arbetsplatsförlagda lärandet. Andra exempel på samverkan är Vård och Omsorgskollege, en satsning som innebär att vård och omsorgsprogrammet utvidgar sitt samarbete med arbetslivet. Fortsatt arbete med ung företagsamhet (UF), där eleverna ges möjlighet till många kontakter med näringsliv och arbetsliv. Detta läsår var närmare hundra elever engagerade i UF. De högskoleföreberedande programmen har inlett samarbete med det lokala näringslivet för att enligt läroplanen ge kännedom till elever om arbetslivets villkor." Hållbar och resultatorienterad verksamhet och ekonomi E-tjänster (samtliga, ks samordnar) Efter att ha undersökt olika alternativ förs nu en diskussion med Norrköping, och andra östgötakommuner, om att dela på resurser för utvecklandet av e-tjänster. Ett förslag på samarbete beräknas vara klart under hösten. Pågår Kundfokuserad hemsida (samtliga, ks samordnar) En ny, kundfokuserad och tillgänglig webbplats lanserades den 1 november 2013 Utvecklad samverkan med andra kommuner (samtliga, ks samordnar) Fokus på högskolesamverkan samt e-arkiv och e-tjänster Ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv som anställd i Västerviks kommun Successiv förbättring av lärarlönerna (bun) En satsning på lärarlönerna gjordes i samband med årets budget. Jämförelser med andra kommuner visar att den är otillräcklig och måste fortsätta under många år framöver. Beakta personalens önskemål om full sysselsättningsgrad (samtliga, ks samordnar) De senaste åren har präglats av betydande förändrings- och omstruktureringsarbete i verksamheterna med bland annat uppsägningar och omreglering av tjänster till lägre sysselsättningsgrader som följd. Socialförvaltningen genomför under hösten en stor satsning genom utbildningen "Bemanna rätt". Pågår Samtliga nämnder ska, utifrån redovisad lönekartläggning, säkerställa att osakliga löneskillnader inte förekommer (samtliga, ks samordnar) Ett omfattande arbete för att förbättra löneprocessen har genomförts och vi har en allt bättre planering inför de kommande lönerevisionerna. Allt färre osakliga löneskillnader förekommer men det krävs ett långsiktigt arbete med att komma tillrätta med alla. Pågår 14

15 Uppdrag barn och utbildningsnämnden Ta fram förslag på hur utvecklingen av lärarlöner ska kunna kopplas till goda resultat i verksamheten Erbjuda nattis barnomsorg som är tillgänglig på obekväm arbetstid IT-satsning med fokus på den pedagogiska utvecklingen Barn- och utbildningsnämnden erbjuds, inför budgetarbetet 2015, möjligheten att på lämplig skola föreslå alternativ tillagning av skolmat Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 redovisa en plan för långsiktig utveckling av lärarlöner kopplat till ökad måluppfyllelse. Redovisas april 2014 Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 beskriva konsekvenserna av att avlasta lärarna sådana arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till läraruppdraget. Redovisas april I kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80% av mätresultaten ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning. (Måluppfyllelsen baserar sig på resultat hämtade ur egna uppföljningssystem och kan avvika marginellt från skolverkets statistik som ännu ej publicerats) Målet uppfyllt Se nedan "långsiktig utveckling av lärarlöner" Avdelningen Ugglan är en omsorg för barn vars föräldrar har sitt ordinarie arbete förlagt till kvällar, nätter eller helger. Öppnade 1 februari 2014 och bedrivs som projekt i 1,5 år. IT satsningen pågår. I början av arbetet fokuseras på att ge tillgång till IT redskapen i form av teknik och program. Under hösten slutförs kompetensutvecklingsinsatsen som är en viktig förutsättning för att den pedagogiska utvecklingen ska kunna ske. Upphandling är påbörjad av alternativ tillagning av skolmat på Loftahammars skola. Uppdrag från KS till upphandlingsenheten. Förslag till plan för långsiktig utveckling av lärarlöner kopplat till goda resultat i verksamheten är antagen i barn och utbildningsnämnden i april. Genom att koppla lönepåverkande kriterier till forskning om framgångsrik undervisning samt genomförd utökning av karriärtjänster finns det förutsättning för en stark koppling mellan lön och måluppfyllelse. "En partsammansatt arbetsgrupp har arbetat med uppdraget. BUN beslutade i april att ge barn- och utbildningskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att förankra och implementera de delar som kan genomföras inom befintliga ramar samt återkomma under hösten med konsekvensbeskrivning gällande att avlasta lärarna arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till läraruppdraget." "Andelen elever som går ut grundskolan med betyg i alla ämnen har ökat jämfört med 2013 års resultat, en positiv förändring i utvecklingen. Genomsnittliga meritvärdet för slutbetyget i åk 9 har ökat. En positiv trend som fortsätter. Delvis Delvis Prognos helår Uppgifterna för gymnasiet som är underlag för att bedöma måluppfyllelse i andel som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år samt genomsnittlig betygspoäng publiceras först i december." Oklart Oklart Uppdrag socialnämnden Undersöka möjligheten att söka nationella stimulansmedel för kompetenshöjande insatser för förvaltningens medarbetare Fortsätta översynen av tjänstgöringsgrader för att erbjuda önskad sysselsättningsgrad och därmed undvika ofrivillig deltid Socialnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 redovisa positiva erfarenheter och effekter av utvecklingsarbetet "Bemanna rätt" i syfte att nå en attraktivare tjänstgöringsgrad för medarbetarna i socialförvaltningen. Redovisas april Socialnämnden får i uppdrag att utvärdera hur projektet med att laga mat i egen regi utfallit. Utvärdering ska ske av ekonomin samt kvalitén för de boende. Målet uppfyllt Förvaltningen har undersökt möjligheterna till detta. Översynen pågår och målet är att det skall kunna införas inom något område efter sommaren Utvecklingsarbetet "Bemanna rätt" har startat under hösten Alla områden inom ÄO och OF kommer att gå Bemanna rätt. Syftet med utbildningen är att lägga grunden för önskad sysselsättningsgrad Socialnämnden kommer i slutet av året utvärdera de fyra boenden där socialnämnden lagar mat i egen regi. Sedan måste detta läggas in i den utvärdering som görs av kommunens kostverksamhet Prognos helår 15

16 Uppdrag socialnämnden Målet uppfyllt Prognos helår I kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80% av mätresultaten (resp. nämnd och bolag tar fram 3 5 viktiga jämförelsemått) ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning Se nedan under verksamhetsmål: Attraktiv kommun för boende, företagande och besökande Verksamhetsmål: 100% av de som får stöd och insatser inom ÄO och OF skall ha en aktuell genomförandeplan 100% av de som bor på särskilt boende inom ÄO skall fallriskbedömas och där risk finns skall 100% följas upp med en åtgärdsplan. Västerviks kommun skall ha ett bättre resultat än snittet i det nationella registret (Senior Alert) när det gäller att undvika trycksår. Personer med insatser från Socialnämnden skall få sina insatser under tiden utförda av maximalt 13 personer under 14 dagar. Utreda möjligheten att införa ytterligare en teknisk lösning som kan ge ökad självständighet för den enskilda individen. Alla anställda i Socialförvaltningen skall under året rapportera in minst en avvikelse. Avvikelser som inkommer till socialnämnden skall åtgärdas och återkopplas inom 1 månad Hållbar och resultatorienterad verksamhet och ekonomi Verksamhetsmål: Ett urval omfattande cirka 10 procent av dem som får stöd och insatser inom ÄO och OF visar att 75 procent har en aktuell genomförandeplan. Att det inte är fler kan bero på att de har tackat nej. Socialförvaltningen har tillsatt en medarbetare som arbetar aktivt med att öka andelen genomförandeplaner ute i verksamheten. 77 % av alla på SÄBO har riskbedömts tom Cirka 50 % av dessa har en registrerad åtgärd. Avstämning i S.A görs i oktober månad. I PPM-mätningen kring förekomst av trycksår som genomförs två gånger per år redovisade Västerviks kommun SÄBO 4 % jämfört med riket 9 %. Nästa mätning sker i september och redovisas senare i höst. Ett urval omfattande drygt 10 procent av dem som får hemtjänst visar att målet uppfylls för 77 % av brukarna. I genomsnitt utförs hemtjänstinsatserna av 10 personal per brukare. Socialnämndens presidie deltagit i en konferens om e-hemtjänst i Västerås där man visade på 4 tekniska lösningar. Dialogen om hur våra brukare ska få ta del av möjlig teknik fortsätter under hösten. Inkommit 173 avvikelser till Avvikelserna har åtgärdats och återkopplats inom en månad Procentandel i satsade medel på öppenvård i relation till slutenvård skall vara högre än föregående år både gällande barn- och ungdomsvård och missbruk. Genom utveckling av ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt minska eller bibehålla behovet av insatser enligt SoL och LSS. Ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv som anställd i Västerviks kommun Verksamhetsmål: Målet får utvärderas när året är slut Ett utvecklingsarbete har påbörjats och modellen hemrehabilitering/hemteam införs succesivt inom alla enheter inom OF socialpsykiatrin Samtliga verksamheter skall inventera behovet av kompentsutveckling och utarbeta en kompetensutvecklingsplan. Samtliga verksamheter har med en kompetensutvecklingsplan i sina verksamhetsplaner Anordna inspirationsdagar två gånger per år där vi lyfter fram goda exempel från verksamheterna där samtliga medarbetare är inbjudna. 21, 22 och 23 oktober kommer förvaltningen att anordna inspirationsdagar för alla medarbetare inom förvaltningen Både hållbart medarebetareengagemang och nöjd medarbetare-index skall vara bättre än resultat 2012 när medarbetarenkäten görs under Medarbetarenkäten kommer att göras under oktober 16

17 Uppdrag socialnämnden Målet uppfyllt Prognos helår Socialnämnden skall under året få in minst fem innovativa idéer som kommer den enskilda individen till nytta. Socialnämnden skall under året införa en innovationsfond som skall stimulera de goda idéerna. Arbetet med detta mål måste intensifieras under hösten Sjukfrånvaron inom Socialförvaltningen 2014 ska i % vara lägre än sjukfrånvaron Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen var för perioden januari juni ,56%. För samma period 2013 var sjukfrånvaron 6,38%. Sjukfrånvaron har alltså ökat under årets första 6 månader. Det tyder på att målet kommer att vara svårt att nå sett till helår. Uppdrag miljö- och byggnadsnämnden samt kommunstyrelsens förvaltning Målet uppfyllt Prognos helår Kartlägga bygglovsansökningar som inte ryms inom befintliga detaljplaner och med detta som underlag får kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att analysera behov av vilka revideringar av detaljplaner som behövs Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträde i juni 2014, beslutat om en förteckning över de viktigaste detaljplanerna i behov av aktualisering. Förteckningen pekar på: Tidsbegränsade bygglov, Skolor & äldreboenden, Trygghetsboende, Stadskärnan, Västerviks stad, Landsbygd, Omvandlingsområden. Miljö- och byggnadsnämnden säger även att bygglovtrycket inom respektive område ska vara vägledande för prioriteringsordningen. I kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80% av mätresultaten (resp. nämnd och bolag tar fram 3 5 viktiga jämförelsemått) ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning "Handläggningstid bygglov (från komplett ansökan). Målet i verksamhetsplanen: Bygglov inom 8 v. från fullständig handling. Jämförelsemåttet är andelen bygglov inom 8 v jämfört med samma period föregående år. Till och med tertial 2 har 73 % av byggloven hanterats inom 8 v, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Mål i verksamhetsplan: Fördubbling av andelen digitala ansökningar i förhållande till Jämförelsemåttet är huruvida fördubbling skett eller ej. Antalet inkomna digitala ansökningar har snarare minskat. Intern kundenkät Jämförelsemåttet är förbättring i förhållande till samma period föregående år. I stort sätt samma resultat som föregående år om än en minskning med några procentenheter 78 % Mycket nöjda/nöjda." 17

18 Uppdrag kommunstyrelsen Målet uppfyllt Prognos helår Räddningstjänsten ska utreda, förbereda och konsekvensbeskriva inköp av en FIB-bil (första insats befäl/ person) "Till midsommarhelgen började en så kallad FIP-bil att rulla i Gamlebyområdet. FIP-bilen bemannas dygnet runt med en styrkeledare eller brandman som åker i ett eget fordon direkt till olycksplatsen från hemmet eller sin arbetsplats. Exempel på åtgärder som denna FIP kan göra är: * Släckning av brand med handbrandsläckare och släckgranat * Varna personer i fara * Skapa fria luftvägar vid trafikolyckor, påbörja första hjälpen, HLR, defibrillering med mera * Biträda med flytboj vid drunkningsolyckor * Lämna lägesrapport till SOS och övriga resurser på väg till olycksplatsen * Begära förstärkningar i tidigt skede eller kunna vända resurser som inte behövs * Orientera och bedöma situationen samt lämna förberedande order till ankommande styrkor * Säkra trafikolyckor mot omgivande trafik och mot brand Utvärderingar av FIP enheter har visat väldigt positiva siffror rent samhällsekonomiskt då insatstiderna minskat med i snitt 2 3 minuter. Utvärderingarna visar också att man vid en brand samhällsekonomiskt i snitt sparar kronor vid varje insats." Kulturskolan stärks och det bör finnas en musikskola i norra kommundelen, exempelvis Överum och en i södra kommundelen, exempelvis Ankarsrum och en i Västerviks centralort Gällande det fördjupade uppdraget kring kulturskola är målet uppfyllt genom att samtliga grundskolor i kommunen erbjuds musikundervisning. Det är dock viktigt att påpeka att elever i norra och södra delen erbjuds ett begränsat utbud. I en geografiskt stor kommun är tillgängligheten en utmaning om alla barn och unga ska erbjudas samma möjlighet att delta i kulturskolan. Barn som åker skolskjuts har också allt svårare att ta del av musikundervisningen, då de nu har begränsade möjligheter att få gå ifrån under skoltid. Det blir då svårt att få till speltillfällen för skolskjutsbarn vid enheterna ute i kommunen. Redovisa satsningar inom förenings- och kulturlivet som ökar kommunens attraktivitet och säkrar en rättvis fördelning av bidragen "Det nya utvecklingsbidraget för idrott och kultur (KUBIK), bidrar till att öka kommunens attraktivitet genom ett ökat antal publika evenemang. Det sammantagna utbudet ska främja spets och bredd, geografisk spridning samt förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer. För att säkra en rättvis fördelning av bidragen har nya riktlinjer samt blanketter för ansökan och uppföljning tagits fram. En översyn kring årliga föreningsstöd till arrangörs- och övriga kulturföreningar pågår. Dialog och instiftande av uppdragsavtal kommer att genomföras med föreningar som söker/beviljas årligt stöd. Underlag för beslut om fortsatt utveckling av bidragssystemet till föreningslokaler har tagits fram." Pågår Sluta ett genomförandeavtal med Trafikverket avseende en sydlig infart till Västervik inkluderande bland annat framtagande av en arbetsplan. Arbetet med arbetsplanen ska starta Ännu finns inget avtal eller förslag till avtal mellan Trafikverket och kommunen. Trafikverket bedömmer f n inte en södra infart till Västervik som en prioriterad åtgärd. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2014, inom ramen för turismstrategin, lämna förslag till hur turistinformationen i kommunen kan utvecklas i samverkan med lanthandelsbutiker Servicepunkter i landsbygdsbutiker från 1 januari 2015 där turistinformation är en del av delarna som lanthandeln utför för kommunens räkning. 18

19 Uppdrag kommunstyrelsen Målet uppfyllt Prognos helår I kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80 % av mätresultaten (resp. nämnd och bolag tar fram 3 5 viktiga jämförelsemått) ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning Se nyckeltal för KS olika verksamheter nedan Nyckeltal Ledningskontor Andelen nöjda företag respektive Nöjd-Kund-Index skall förbättras. Andelen nöjda företag har minskat. Nöjd-Kund- Index har ingen mätning Arbete för att ta fram nya nyckeltal samt handlingsplan pågår under hösten Pågår "1: Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning förändring av andelen nöjda företagare 2: SKL:s myndighetsundersökning INSIKT Nöjd-Kund- Index 3:Antal nya arbetstillfällen 4:Antal nya företag" "1: Andelen nöjda har minskat från 3,5 till 3,25 i betyg. 2: Ingen mätning genomförd : 72 nya arbetstillfällen 4: 114 nya företag (nettotillväxt 3,5%)" Nyckeltal Samhällsbyggnad Vi ska ha planlagd mark som motsvarar behoven av bostäder och verksamheter "1: Nybyggnadskarta skall levereras inom två veckor från beställning 2: 80% av husutsättningar skall vara klara inom en vecka från beställning 3: Fastighetsbildning skall genomföras inom tre veckor från beställning" " 1: Nybyggnadskartor levereras inom en vecka. 2: 76 % av husutsättningar är klara inom en vecka. 3: Samtliga fastighetsbildningar levereras till Lantmäteriet inom avtalad tid." Pågår Nyckeltal Arbete och kompetens Examensgivande högre utbildning ska leda till arbete eller företagande för minst 90 % av studenterna inom sex månader efter genomförd utbildning Pågår Arbetslöshetens ska under planperioden minska till nivå med riksgenomsnittet Arbetslösheten totalt har i Västervik och i riket minskat med 0,7 % medan ungdomsarbetslöshetens minskat med 2,6 % i Västervik och 2,4 % i riket. Den eftergymnasiala utbildningsnivån i kommunen ska öka med 0,5 % i jämförelse med år 2011 Den eftergymnasiala utbildningsnivå har från 2011 ökat med 0,9 %. Mellan har ubildningsnivån ökat med 0,3 %. "Antal eftergymnasiala utbildningar som erbjuds ska öka i jämförelse med år 2012" Eftergymnasiala utbildningar har utökats med sjuksköterskeprogram och lärarprogram "Andel personer till arbete och utbildning efter aktiv insats ska uppgå till minst 30 %" 140 personer har deltagit i aktiviteter varav 124 avslutats. 44 % har gått vidare till arbete eller utbildning. Inom ungdomsuppföljningen har 45 % återupptagit studier eller arbetar Nyckeltal Kommunservice Andelen ekologiska livsmedel inom kostverksamheten skall öka "Kostverksamheten ökar användningen av ekologiska livsmedel och målet 15 % beräknas nås vid årets slut. Vi räknar med att klara målet vid årets slut." Pågår Besvara 75 % av inkommande samtal till kommunens växel inom 20 sekunder ligger motsvarande siffra på cirka 63 % "Vi har inte nått 75 % ännu men vi har högre siffror än föregående år. Växeln är personalintensiv och då vi har haft lägre bemanning vissa tider är det inte säkert vi når målet fullt ut under Vi klarar troligen inte målet till årets slut." Pågår Nyckeltal Räddningstjänst och samhällsskydd Antalet utvecklade bränder i byggnader, per tusen invånare, ska minska i förhållande till ett genomsnitt mellan som var 1,27. Under de första 8 månaderna har vi haft en mycket gynnsam utveckling av bränder i byggnader. Under de första 8 månaderna vi haft 0,94 utvecklade bränder per tusen invånare. 19

20 Uppdrag kommunstyrelsen Målet uppfyllt Prognos helår Minst 80 % av kommunens innevånare nås av en räddningsstyrka inom 10 minuter Utifrån körtid från våra placerade brandstationer så når vi kommunens medborgares bostäder inom målsatta tidsramar. Men när vi närmare analyser var olyckorna sker så når vi inte dessa målsättningar då anspänningstid och körtider är för långa. Olyckorna sker på E22 relativt långt ifrån en brandstation eller en brand i byggnad på landsbygden där avstånden är längre och där vi har deltidsstrykor med en anspänningstid på 5 minuter. Ett sätt att förbättre tiderna för att nås av en första räddningsstryka är att inför FIP-enheter. Vi testar just nu en FIP enhet i Gamleby. Minst 95 % av kommunens innevånare nås av en räddningsstyrka inom 20 minuter. Utifrån körtid från våra placerade brandstationer så når vi kommunens medborgares bostäder inom målsatta tidsramar. Men när vi närmare analyser var olyckorna sker så når vi inte dessa målsättningar då anspänningstid och körtider är för långa. Olyckorna sker på E22 relativt långt ifrån en brandstation eller en brand i byggnad på landsbygden där avstånden är längre och där vi har deltidsstrykor med en anspänningstid på 5 minuter. Ett sätt att förbättre tiderna för att nås av en första räddningsstryka är att inför FIP-enheter. Vi testar just nu en FIP enhet i Gamleby. 20

21 Kvarstående uppdrag från 2013 Erbjuda e-förvaltning Ge ledare och chefer verktyg och förutsättningar för ett systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete i syfte att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens och därmed ge bättre service till kommuninvånarna Den kommunala organisationen ska utvecklas så att medarbetarna upplever att det finns möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det ger förutsättningar för en ansvarsfull personal som lägger stor vikt vid att utforma och utveckla sitt arbete för att finna nya och bättre lösningar. Tydliggör roller och ansvar mellan tjänstemän och politiker och utveckla den koncernövergripande styrningen av kommunen Utred möjligheterna att påskynda byggnationen av en södra infart Beakta jämställdhet och mångfaldsprogram i förvaltningarnas verksamhet och åtgärda eventuelle osakliga löneskillnader på grund av kön Plan för hur kommunens anläggningar i större utsträckning kan ägas/drivas av föreningar Ansvarig nämnd ska särskilt följa jämställdheten (flickor pojkar) och redovisa en plan för hur denna kan förbättras inom de verksamheter man bedriver eller stödjer Visssa tjänster erbjuds nu via kommunens hemsida och resterande delar bör flyttas över till uppdraget ovan om e-tjänster. Ett sätt att närma sig uppdraget är att tydliggöra våra ledares och chefers uppdrag. Ett sådant arbete är genomfört och en implementering påbörjas under hösten. Även detta uppdrag kräver lång implementeringstid och kommer att ta flera år att uppnå. I budget 2015 finns det ett uppdrag om att arbeta med systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete och att man politiskt är beredda att stöda detta arbeta med 2 mnkr per år från Delaktighet och påverkansmöjlighet mäts i medarbetarundersökningen som ska genomföras för 3:e gången i oktober. I slutet av 2013 och under våren 2014 har kommunledningen genomfört ett processinriktat arbete kring roller och ansvar mellan förvaltningschefer, bolagschefer och presidier i nämnder och bolag. Detta har resulterat i en utvecklad arbetsordning för koncernledningsgruppen. Vidare har Ledningskontoret fått uppdrag och förutsättningar att genomföra det som analyserats och processats i koncernledningsgruppen. Rapport lämnas hösten 2014 Målet uppfyllt Pågår Pågår Pågår Pågår Arbete pågår. Pågår Lönekartläggningar genomförs varje år. Det kan konstateras att osakliga löneskillnader på detta sätt tydliggörs och på sikt kan åtgärdas. Pågår Prognos helår Ej genomfört. Smålandsidrotten och SISU Idrottsutbildarna kommer tillsammans mad kommunen utbilda föreningarna i arbetet med att ta fram en policy och plan för hur föreningarna förbättrar jämställdheten. Kommunen kommer därmed få en bättre insyn i föreningarnas verksamhet och de olika verksamheterna man stödjer Pågår 21

22 Finansiell analys Avsnittet ger en översiktlig och sammanfattande beskrivning av kommunens och kommunkoncernens finansiella ställning och utveckling. Beskrivningen speglar drift- och investeringsredovisningen, avstämning mot balanskrav med mera. Enligt Redovisningsrådets rekommendation 21 finns ett relativt omfattande avsnitt kring säkringsredovisning med. Sammanställd redovisning för kommunkoncernen beskriver kommunens och de kommunägda bolagens totala ekonomi. Det ekonomiska balanskravet gäller endast den del av kommunens verksamhet som drivs i förvaltningsform. De kommunala bolagen berörs inte direkt av detta. Däremot gäller kravet på god ekonomisk hushållning även för den verksamhet som bedrivs genom kommunägda bolag. Begreppet god ekonomisk hushållning uttrycker en högre ambitionsnivå än balanskravet. Det finansiella perspektivet på god ekonomisk hushållning beskrivs utifrån aspekterna resultat och kapacitet samt risk och kontroll. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket betyder att det ekonomiska resultatet ska vara positivt sett över en längre period. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. Varje kommun bestämmer själv de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Ett skäl för att överskott krävs, i den kommunala verksamheten likväl som i bolagen, är att kunna möta behovet av framtida investeringar och i samband med detta undvika ökad upplåning. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser och för att inte få en ryckighet i ekonomin eller behöva vidta panikåtgärder. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsredovisningen är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om. Balanskravet Det lagstadgade balanskravet, som gäller från och med år 2000, innebär att om kostnaderna för ett verksamhetsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet i balansräkningen återställas under de närmast tre följande åren. Underskottet som uppkommer ett enskilt år ska hanteras inom tre år. Under 2012 och 2013 återställdes de underskott som fanns från tidigare år och under 2014 finns inget underskott att återställa. Nedan anges periodens resultat enligt balanskravet samt prognosticerat resultat enligt balanskravet. Periodens resultat enligt balanskravet Ingående balanskravsresultat 0 44,5 99,6 33,8 23,9 Resultat enligt resultaträkning 103,8 108,9 67,9 59,2 4,1 Realisationsvinster 3,4 10,5 26,5 0,3 14,0 Synnerliga skäl (RIPS) 7,2 7,4 0,0 Återföring av VAverksamheten 13,7 13,7 Resultat enligt balanskravet 100,4 105,6 55,1 65,8 9,9 Resultatutjämningsreserv 52,4 Utgående balanskravsresultat 100,4 8,7 44,5 99,6 33,8 22

23 Prognostiserat resultat enl balanskravet Ingående balanskravsresultat 0 44,5 99,6 33,8 23,9 Resultat enligt resultatprognos 49,7 108,9 67,9 59,2 4,1 Realisationsvinster 3,4 10,5 26,5 0,3 14,0 Synnerliga skäl (RIPS) 7,2 7,4 0,0 Återföring av VAverksamheten 13,7 13,7 Resultat enligt balanskravet 46,3 105,6 55,1 65,8 9,9 Resultatutjämningsreserv 52,4 Utgående balanskravsresultat 46,3 8,7 44,5 99,6 33,8 Finansiell ställning De kommunala bolagen utgör en betydande del av kommunens ekonomi. De viktigaste instrumenten för styrning av bolagen är bolagsordning och ägardirektiv. Kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter utgör styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB som är moderbolag i bolagskoncernen. VD i förvaltningsbolaget är kommunens ekonomi-chef. Sammansättning av styrelsen och VD är ett viktigt led i arbetet med en samordnad koncern. Koncernstrukturen framgår nedan: Namn MB/DB Ägd andel Västerviks Kommuns Förvaltnings AB moderbolag 100 % Västerviks Kraft Elnät AB dotterbolag 100 % Västervik Miljö & Energi AB dotterbolag 100 % Västerviks Bostadsbolag AB dotterbolag 100 % TjustFastighets AB dotterbolag 100 % Dessutom äger kommunen följande bolag: Namn Organisationsnummer Organisationsnummer Ägd andel Västerviks Resort AB % Västervik Biogas AB % Västerviks kommun äger 100 procent av aktierna i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB som utgör moderbolag i en aktiebolagsrättslig koncern där moderbolaget äger 100 procent av aktierna i dotterbolagen Västerviks Kraft Elnät AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostadsbolag AB och TjustFastighets AB. Dessutom äger Västerviks kommun 100 procent av aktierna i Västerviks Resort AB och 60 procent av aktierna i Västervik Biogas AB. Resterande 40 % av aktierna i Västervik Biogas AB ägs av Tekniska Verken i Linköping AB. Den aktiebolagsrättsliga koncernen Västerviks Kommuns Förvaltnings AB visar per ett positivt resultat med 64,9 mnkr efter bokslutsdispositioner och skatt jämfört med 47,1 mnkr Västerviks Resort AB visar ett positivt resultat med 2,8 mnkr före bokslutsdispositioner och skatt jämfört med 5,0 mnkr Västervik Biogas AB visar ett negativt resultat med 0,1 mnkr jämfört med 0,9 mnkr Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen visar ett positivt resultat på 174,0 mnkr att jämföras med 146,4 mnkr samma period föregående år. Kommunens resultat för perioden uppgår till 103,8 mnkr jämfört med 90,7 mnkr föregående år. I periodens resultat ingår jämförelsestörande poster i form av realisationsvinster med 3,4 mnkr. Kommunens prognosticerade resultat avviker positivt med 26,3 mnkr från det budgeterade resultatet på 23,4 mnkr. Den positiva avvikelsen mot budget förklaras i huvudsak av de tidigare nämnda realisationsvinsterna och skatteintäkter 14 mnkr högre än budget. Nämnderna prognostiserar sammantaget en positiv avvikelse från budget med 6,9 mnkr. Avskrivningarna förväntas också bli 2 mnkr lägre än budgeterat. Kommunen har investerat motsvarande 20,2 mnkr under perioden, jämfört med årsbudgeterade 66,4 mnkr. Vid bedömning av resultatnivån utifrån perspektivet god ekonomisk hushållning bör beaktas att delar av kommunens åtagande för pensioner gentemot personalen redovisas som en ansvarsförbindelse och de årliga förändringarna påverkar därför inte resultatet enligt gällande regler för redovisningen (den så kallade blandmodellen). Den finansiella beskrivningen och analysen bygger på fyra aspekter resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Resultat och kapacitet Resultat och kapacitet visar vilken balans kommunen har haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden. Här beskrivs även den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Investeringsutvecklingen belyses också. Periodens resultat i kommunkoncernen visar ett överskott med 174,0 mnkr (föregående år 146,4 mnkr). Resultatet per 31/8 de senaste åren framgår av diagrammet nedan uppdelat på kommunens del och hela koncernen. Mnkr 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0 Resultat per 31/ kommun koncern Sammanställd redovisning Enligt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation 8.2 ska särskilda upplysningar lämnas om koncernföretagen i den gemensamma förvaltningsberättelsen. År 23

24 Detta kan ses i nedanstående tabeller. Antalet anställda i koncernen Kommunen Västerviks kommuns förvaltnings AB Västerviks Bostads AB TjustFastigheter AB Västervik Miljö & Energi AB Västervik Kraft Elnät AB Västervik Resort AB Västervik Biogas AB 0 Summa Kommunen 156,6 12,7 17,6 550,1 Mottagare Västerviks Kommuns Förvaltnings AB 0,1 0,0 8,1 46, ,5 150,1 Västerviks Bostads AB 32,1 108,6 20,8 887,0 Enhet Försäljning Räntor Långivare köpare säljare kostnader intäkter Tjust- Fastigheter AB 60,6 85,3 16,2 596,9 Västervik Miljö & Energi AB 13,9 73,1 15,8 721,4 Västervik Kraft Elnät AB 14,9 4,3 1,6 62,7 Västervik Resort AB 4,8 0,0 1,1 54,8 Västervik Biogas AB 1,0 0,1 0,3 12,7 Nettokostnader För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör nettokostnaderna i kommunen inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Utvecklingen av kommunens nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag per 31/8 de senaste åren framgår av diagrammet nedan. Den finansiella målsättningen för 2014 är att begränsa nettokostnaderna till högst 98 % av skatteintäkter och kommunal utjämning. Nettokostnaden per 31/8-14 blev 93 % och målet är uppnått. Investeringar i kommunen Sedan 2012 har Västerviks kommun ett mål att kunna finansiera investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar). Periodens nettoinvesteringar uppgår till 20,2 mnkr och budget för hela året är 66,4 mnkr. Minskningen av investeringarna de senaste åren är delvis en åtgärd för att konsolidera kommunens ekonomi, men beror också på att investeringsintensiva verksamheter alltmer lagts i kommunala bolag. Periodens investering ryms inom investeringsutrymmet och målet är uppnått. Soliditet Med soliditet menas hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och vilken beredskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Förändringar för soliditeten är direkt beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 29,0 % (föregående år 28,0 %). I kommunen uppgår soliditeten till 67,4 % (föregående år 65,6 %). I balansräkningen tas inte den upparbetade pensionsskulden för de anställda före 1998 upp, utan den redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelse inklusive löneskatter uppgår för kommunen till 963,5 mnkr (föregående år 907,3 mnkr). Nedan redovisas soliditeten för kommunen och koncernen per bokslutsdagen år samt per 31/8-14. Observera att internbanken under 2013 flyttats från kommunen till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB varför ingen mätning visas för kommunen inklusive internbank från och med Procent Soliditet Kommunen exkl internbank Kommunen inkl internbank Koncernen År Mnkr Nettokostnader, skatteintäkter och statsbidrag per 31/ År Risk och kontroll Risk och kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här belyses låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. Kommunen och bolagen har en garanterad långfristig kreditlimit på sina konton i koncernkontosystemet, en checkräkningskredit. Krediten är alltid lika med den från tid till annan gällande låneram som Kommunfullmäktige Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 24

25 beslutar om. För att ge rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling har fordringar och skulder för internbanksverksamheten gentemot bolagen eliminerats. Ränte- och valutarisk Räntesättningen grundas på kostnaden för den totala finansieringen och överförs proportionellt på låntagarna inom koncernkontosystemet. Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt genom ökade upplåningskostnader. Riskhantering är en väsentlig del av finansverksamheten och syftar till att begränsa såväl negativ resultateffekt som försvagad betalningsförmåga på kort och lång sikt. Målsättningen är att begränsa resultateffekterna av kraftiga ränterörelser. Ränterisken hanteras genom att reglera strukturen på ränteförfallen i skuldportföljen. Den genomsnittliga löptiden på räntebindningen i skuldportföljen ska vid varje tidpunkt överstiga ett år och får maximalt vara fem år. Den genomsnittliga löptiden på räntebindningen i skuldportföljen mäts inklusive samtliga derivatkontrakt. Kommunkoncernen Ränte- och valutarisk % Periodens snittlåneränta 3,0 3,0 3,2 3,61 3,57 Räntebindning löptid 0 1 år år över 5 år Redovisad genomsnittlig räntekostnad och löptidsintervall för räntebindning avser kommunkoncernens totala lånevolym. Den samordnade finansverksamheten omfattar kommunen och de kommunägda företagen. Verksamheten styrs av en gemensam övergripande policy och riktlinjer för samtliga juridiska enheter. Med enheter inom finanshanteringen avses koncernen Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Resort AB, Västerviks Biogas AB och kommunen. Varje enhet ansvarar var för sig för resultatet av den finansiella verksamheten och sin egen lånevolym. Kommunens finansfunktion svarar för den operativa verksamheten. Genomsnittliga räntebindningstiden är 4,9 år. Kommunkoncernen har inga utlandslån. Likviditet Här ingår saldo från särskilda för verksamheten nödvändiga bankkonton vid sidan om centralkontot. Enligt gällande policy för finansverksamheten ska kommunens finansfunktion sträva efter att hålla så små likvida tillgångar som möjligt. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att lösa räntebärande lån. Likviditetsreserven utgörs av kreditlöften kopplade till centralkontot. Den ska enligt gällande policy ha tillräckliga likvida medel tillgängliga som täcker utbetalningarna vid varje tillfälle. Inom ram för internbanksverksamheten har kommunen under vissa tidsperioder likviditet för utlåning till de olika enheterna. Kommunen har genom koncernvalutakontot ett likviditetsöverskott uppgående till 150,1 mnkr per Dessa medel används i koncernvalutakontot för att minska koncernens externa upplåning i enlighet med gällande finanspolicy. Likviditet exkl. internbank Mnkr Kassa och bank kommunkoncernen 0,4 0,4 0,4 0,6 0,2 varav Kommunen 150,4 0,3 0,4 0,6 0,2 Internbank och borgen Det ekonomiska åtagandet för bolagen prövas i kommunens årliga planerings- och budgetprocess och fastläggs i form av en ram för lån och borgen. Denna finansiella ram tillsammans med andra direktiv och riktlinjer ingår i särskilda ägardirektiv som fastställs vid de årliga bolagsstämmorna. Per uppgick kommunkoncernens långfristiga skulder till totalt 1943,3 mnkr, varav hela beloppet upplånades för bolagens räkning, dessutom lånar kommunen ut 150,1 mnkr till bolagen genom koncernvalutakontot. Föregående års långfristiga skuld uppgick totalt till med 1828,8 mnkr vid utgången av augusti Kommunkoncernens krediter från finansinstitut och banker kommer från Kommuninvest (82 %) och Nordea (18 %). Av tabellen nedan framgår lånens fördelning inom koncernen. Låntagare Skuld mnkr Västerviks Kommuns Förvaltnings AB 157,9 Västervik Resort AB 54,8 Västervik Biogas AB 12,7 Västervik Miljö & Energi AB 721,4 Västervik Kraft Elnät AB 62,7 Västervik Bostads AB 487,0 TjustFastigheter AB 596,9 Västerviks kommun 150,1 Totalt 1 943,3 Borgen avser borgensåtagande till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB där internbanken från och med maj 2013 finns för låneramen i sin helhet uppgående till 2 580,0 mnkr samt Västerviks Miljö & Energi AB avseende tillstånd för avfallsanläggning 40 mnkr. Borgensansvaret i övrigt avser kvarstående äldre åtaganden för föreningar samt egna hem och småhus totalt 3,4 mnkr. När det gäller kommunens borgensåtaganden bedöms risken som låg för att åtagandet ska behöva infrias. Den 25

26 absolut största delen avser kommunens egna bolag där kommunen kontinuerligt följer utveckling och verksamhet. Bedömningen är att bolagens resultatnivåer är betryggande. En genomgång av kommunens hyresavtal överstigande 36 månader har gjorts. Vid beräkningen har diskonteringsräntan 2 % använts. Avtalen har ej tagits upp under ansvarsförbindelser då kommunen borgar för bolagens samtliga lån via internbanken. Fastigheter, nuvärde minimileasavg. mnkr 862,9 Varav förfalll inom 1 år 143,3 Varav förfall inom 1 5 år 399,3 Varav förfall senare än 5 år 320,3 Säkringsdokumentation för Västerviks kommun I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning avser denna säkringsdokumentation att redogöra för kommunens syfte med säkringen, vilken som är den säkrade risken och den säkrade posten samt de säkringsinstrument som används. Vidare beskrivs säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten samt en beskrivning av hur kommunen avser bedöma säkringsförhållandets effektivitet. Som en del av Västerviks kommun ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Syfte med säkringen Upplåningen i kommunkoncernen görs genom internbanken i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB regi. Med bakgrund av det uppbär bolaget en skuld. Denna består bland annat av ett flertal lån som löper med rörlig ränta. Kommunkoncernen vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta. Räntesäkringen sker i kommunen genom ingångna ränteswappar. Genom ränteswapparna betalar kommunen en fast ränta och erhåller 3M Stibor. Att delvis ta bort denna risk överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Dessutom har lån upptagits till fast ränta för att därigenom förlänga kapitalbindningstiden genom Kommuninvest obligationsprogram. För att rörlig ränta ska uppnås på dessa lån har räntan swappats om till rörlig genom omvända ränteswappar. Därigenom erhåller kommunen fast ränta och betalar rörlig ränta. Lånen med tillhörande ränteswappar ingår i säkrad post. De räntebetalningar som uppstår genom ingångna ränteswappar överförs genom särskilt avtal till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och kommunkoncernens internbank. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till: befintlig skuld enligt nedan tabell. Skulden är upptagen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Lån (ref nr) Nominellt belopp Förfall KI Rörligt KI Rörligt KI Rörligt KI rörligt Tills vidare KI Rörligt KI Rörligt Checkräkning Säkringsinstrument Nedanstående säkringsinstrument har kommunen ingått för att hantera risken i den säkrade posten ovan. Ränteswap Nedan ränteswappar genom vilken kommunen erhåller Stibor 3M och betalar fast ränta. Kommunen betalar fast ränta på olika löptider. Detta sprider kommunens ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del (1 307 mnkr/1 648 mnkr) av den säkrade posten. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall Betalar /014/0 Marknadsvärde , /103324ST , IRS Nordea , IRS SEB , _ (Erhållar) , IRS , IRS , / ST , / , ST , _ , _ , _ , ,

27 Förlängningsbar swap Nedan förlängningsbara ränteswappar genom vilken kommunen erhåller Stibor 3M och betalar fast ränta. Kommunen betalar fast ränta på olika löptider. Detta sprider kommunens ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del (230 mnkr/1 648 mnkr) av den säkrade posten. Om löptiden på swapparna förlängs görs detta till en känd räntenivå enligt tabellen nedan. Om den förlängningsbara swappen blir förlängd kommer detta inte att resultera i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall Förlängningsbar. IRS +10Y / Betalar (%) Marknadsvärde , Förlängningsbar +10y SEB , / , Tröskelswap Nedan tröskelswappar genom vilken kommunen erhåller Stibor 3M och betalar fast ränta. Säkringsinstrumentet säkrar en del (20 mnkr/1 648 mnkr) av den säkrade posten. Om Stibor 3M överstiger barriären betalar kommunen under detta kvartal Stibor 3M. Om Stibor 3M överstiger barriären kommer detta inte att resultera i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall Betalar (%) Barriär (%) Marknadsvärde ,50 4, Stängningsbar swap Kommunen har ingått stängningsbara ränteswappar som motparten har rätt att stänga under swappens löptid. Detta gjordes mot bakgrund av att den fasta räntan var låg i förhållande till marknadsräntan då swapavtalet ingicks, vilket hade en positiv effekt på kommunens räntekostnad. Genom den stängningsbara ränteswappen betalar kommunen en fast ränta och erhåller 3M Stibor. De stängningsbara ränteswapparna avser en del (230 mnkr/1 648 mnkr) av den säkrade posten. Swappen kan stängas vid stigande ränteläge. Om swappen stängs kommer kommunen att betala Stibor 3M. Stängning av swappen från motpartens sida kommer inte att resultera i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar. Dokumentation av fasträntelån och swappar Syfte med säkringen Kommunkoncernen har en skuld. Denna består bland annat av ett antal lån som löper med fast ränta. Kommunkoncernen har önskat att uppnå en längre räntebindning än kapitalbindning i ett av de lånen. Kommunen har därför ingått en ränteswap där kommunen erhåller en fast ränta och en där man betalar en fast ränta. På detta sätt tar kommunen bort risken för variabilitet i Stibor 3M under en längre period än lånets löptid, vilket överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Kommunen överför sedan dessa räntebetalningar på Västerviks Kommuns Förvaltnings AB internbank genom särskilt avtal. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Säkrad post Framtida betalningar av ränta hänförliga till: befintlig skuld enligt nedan tabell. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall KI Betalar (%) ,06 KI ,61 KI ,44 KI ,29 KI ,22 Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall Betalar (%) Stängningsbar IRS (19/06/2018) Marknadsvärde , /SDID ,

28 Säkringsinstrument 1. Nedan ränteswappar genom vilken kommunen erhåller en fast ränta och betalar Stibor 3M. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall / Erhåller (%) , / , / , / ST , / , Tillsammans med säkringsinstrumenten i tabellen ovan är de fasta lånen omvandlade till rörlig ränta och ingår i underlaget för säkrad post. Nedan ränteswappar erhåller kommunen rörlig ränta och betalar fast och erhåller fast och betalar rörlig. Nominiellt Belopp (mnkr) Start Förfall IRS Nordea Betalar (%) Marknadsvärde Marknadsvärde , Erh. IRS , Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Den säkrade posten består av lån med basränta Stibor 3M plus en separat specificerad kreditmarginal och lån där marknadsränta och kreditmarginal inte specificeras separat. Det senare kan vara lån från till exempel Kommuninvest, så kallad KI-ränta, eller bankers korta låneräntor. I dessa fall avser säkringen förhållandet mellan den del av räntan som påverkas av förändringar i marknadsräntan och Stibor 3M i swappen. Ränteomsättningarna på säkrad post kommer alltid att väljas med ett intervall om maximalt 3 månades avvikelse (i normalfallet ingen avvikelse) från den rörliga ränta som erhålls i säkringsinstrumentet. Förhållandet mellan marknadsräntan i de säkrade posterna och Stibor 3M i swappen är således den ekonomiska relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Att ta bort denna risk genom att betala en fast ränta i swappen överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Kommunen kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av Kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Dessutom redovisas de ränteintäkter och räntekostnader som genom avtal överförs till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Pensionsförpliktelser Kommunkoncernens samlade avsättningar för pensioner i balansräkningen och pensionsförpliktelser redovisade inom linjen avser kommunen. Värderingen av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 07. Bolagen har valt försäkringslösning för sina pensionsåtaganden. Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsrättigheter som har intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. I balansräkningen under avsättningar redovisas endast pensionsutfästelser kommunen har gjort från och med Hela den individuella delen av premien enligt det pensionsavtalet PFA 98 utbetalas till enskild förvaltning. Den redovisas såsom kortfristig skuld. Kommunens totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgår till 1071,1mnkr per Vid samma tidpunkt föregående år var beloppet 1016,1 mnkr. Kommunens pensionsmedel är inte placerade i finansiella instrument. Medlen återlånas och används för att finansiera investeringar. Budget och prognos En väsentlig förutsättning för att uppnå en ekonomi i balans är att budgeten följs. Kommunstyrelsen och nämnderna följer den ekonomiska utvecklingen genom rapport varje månad och fullmäktige två gånger under löpande år. Nämnderna ansvarar för att hålla budget och vid befarade avvikelser ska nämnden tillsammans med kommunstyrelsen vidta åtgärder. För jämförelse tidigare år se tabell nedan. Mnkr Budgetavvikelse nämnderna, mnkr 14,5 4,3 21,0 4,1 Prognosavvikelse augusti, mnkr 6,9 10,1 15,2 3,8 5,8 Budgetavvikelse/ budget, % 0,8 0,3 1,2 0,2 28

29 Väsentliga personalförhållanden Avsnittet beskriver väsentliga personalförhållanden med utgångspunkt ur personalstatistik. Personalstatistik Antalet årsarbetare Det finns flera sätt att beräkna antalet medarbetare. Ett sätt är att räkna så kallade årsarbetare. En årsarbetare är i regel en heltidstjänst på fyrtio timmar per vecka och måttet för ett årsarbete är timmar. Två halvtidstjänster blir följaktligen en årsarbetare. Detta mått utgör den faktiska volymen tillgänglig personal hur mycket arbetstid som finns till förfogande. Siffrorna för helår ger en situationsbild per den 1 november varje år Av tabellen ovan framgår att antalet årsarbetare i princip är oförändrat sedan Antalet tillsvidareanställda Med tillsvidareanställda avses medarbetare med så kallad fast anställning utan begränsning i tid såsom heltids- och deltidsanställning. I beräkningen ingår även tillsvidareanställda som är tjänstlediga Antalet tillsvidareanställda har minskat med 32 personer sedan Visstidsanställda Med visstidsanställda avses medarbetare där kommunen upprättar tidsbegränsade anställningsavtal. Det kan vara vikariatsanställning eller så kallad allmän visstidsanställning Antalet visstidsanställda medarbetare har ökat med 22 personer sedan Timanställda Siffrorna nedan anger tiden som timavlönad personal arbetade omräknat till heltid (årsarbeten). Timanställningar är i regel aktuella i samband med kortare vikariat eller tillfällig arbetsbelastning Antalet årsarbeten gällande timavlönad personal är högt eftersom många timavlönade har varit anställda som semestervikarier under sommaren. Siffran kan inte jämföras med helårsutfallet Könsfördelningen bland kommunens anställda är 82 % kvinnor och 18 % män. Denna fördelning har varit mer eller mindre konstant över tid och motsvarar könsfördelningen i Sveriges kommuner. Åldersstruktur Åldersstrukturen har under 5-årsperioden varit stabil. Medelåldern ligger på 48 år. Cirka 7 % av medarbetarna är 29 år eller yngre, 45 % är mellan 30 och 49 år och 48 % är 50 år eller äldre. Under 2014 beräknas cirka 55 medarbetare gå i pension och under den kommande 5-årsperioden beräknas antalet till 422 personer. Då pensionsåldern idag är flexibel, år, är pensionsavgångarna svåra att prognostisera. Siffran anger antalet medarbetare som under året uppnår 65 års ålder. De största pensionsavgångarna finns bland pedagogisk personal och personal inom vård och omsorg. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i kommunen är förhållandevis låg jämfört med kommunerna i länet. 29

30 ,8 % 5,0 % 4,7 % 4,3 % 4,0 % Sjukfrånvaron varierar mycket mellan olika månader cirka 7 % i februari och cirka 3 % under sommarmånaderna. Delårsutfallet kan därför inte jämföras med helår Sjukfrånvaro fördelad på kvinnor och män: % Kvinnor 5,4 5,4 5,1 4,7 4,4 Män 2,8 3,2 3,4 2,9 2,6 Sjukfrånvaro fördelad på åldersgrupper: % år 4,2 5,2 4,8 3,6 3, år 3,7 4,2 3,9 3,5 3,5 50 år 5,8 5,6 5,4 5,0 4,6 Sjukfrånvaron har minskat mest i åldersgruppen 29 år under perioden och är fortfarande högst i gruppen 50 år och äldre. Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar uttryckt i %: ,4 33,6 48,0 49,7 49,7 Den långa sjukfrånvaron har ökat under perioden. Kommentar till statistiken för sjukfrånvaro överstigande 60 dagar Statistiken för år 2013 har tagits ut från Hypergene till skillnad från föregående år då statistiken är uttagen från PS Utdata. De båda systemen räknar olika när det gäller sjukfrånvaron som överstiger 60 dagar. I PS Utdata får vi ut hela sjukskrivningsdagar medan Hypergene tar fram sjukfrånvaron i procent av möjlig arbetad tid. Detta gör att siffran för 2013 inte går att jämföra rakt av med tidigare år. Det är en fördel att använda Hypergene i detta sammanhang eftersom systemet återger den verkliga sjukfrånvaron, dvs tar hänsyn till om sjukfrånvaron avser hel eller del av dag. Personalstrategiska frågor För att kunna lösa nyckelfrågan att i hård konkurrens kunna rekrytera och behålla framtidens medarbetare är det nödvändigt att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda ett hållbart arbetsliv. De senaste åren har präglats av betydande förändringsoch omstruktureringsarbete i verksamheterna med bland annat uppsägningar och omreglering av tjänster till lägre sysselsättningsgrader som följd. Under våren genomfördes bland annat en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud samt en utbildning i praktisk arbetsrätt för chefer. I den senare deltog ett 80-tal chefer. Ett omfattande arbete för att förbättra löneprocessen har genomförts och vi har en allt bättre planering inför de kommande lönerevisionerna. Ett omfattande arbete med planering för ledarutvecklingsinsatser har genomförts. Dessa insatser kommer att påbörjas under hösten. Förtydliganden när det gäller chefs- och medarbetarrollen har gjorts och kommer att implementeras. 30

31 Förväntad utveckling och framtid De viktigaste faktorerna för en positiv utveckling av kommunen är att förutsättningarna för en regionförstoring finns, d v s bättre infrastruktur och kommunikationer och därmed en minskad sårbarhet utifrån att vi är en egen arbetsmarknadsregion att fler arbetstillfällen kan skapas i det lokala näringslivet och att landstingets verksamhet ges långsiktiga förutsättningar att finnas i kommunen att kommunen lyckas i arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi där tillräckliga resultatnivåer långsiktigt säkras att nya satsningar kan komma till som stärker kommunens attraktivitet och varumärke att vi lyckas med den stora omställningen inom arbetsmarknaden den närmaste 10-årsperioden då minst 2000 personer går i pension att arbetslösheten kan minska och att fler ungdomar kan erbjudas studier eller arbete. Ovanstående faktorer kräver en aktiv kommunledning och engagerade medarbetare. Regionförstoring är ett långsiktigt arbete som bygger på samverkan, goda argument och analyser, en tydlig strategi, bra kommunikation och goda kontakter med beslutsfattare. Näringslivets utveckling är starkt förknippat med infrastruktur och kommunikationer, men också förutsättningarna att kompetensförsörja näringslivet med rätt arbetskraft. Då gäller det både vilka utbildningar som erbjuds i kommunen och kommunens attraktivitet för inflyttning. Landstingets förutsättningar i Västerviks kommun är dels kopplat till regionfrågan och dels till förutsättningarna att kompetensförsörja. Detaljplaner och ett aktivt och strategiskt arbete med etableringar är viktiga förutsättningar för att öka kommunens attraktivitet. Kompetensförsörjning och attraktiva lägen är i detta sammanhang avgörande. För den kommunala verksamhetens utveckling är förmågan att utveckla våra ledare och medarbetare av mycket stor betydelse. Med tanke på de stora pensionsavgångarna måste kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, samtidigt som vi har förmågan att effektivisera verksamheten där så erfordras. Vi måste också förbättra informationen till och dialogen med kommuninvånare och anställda. Bilden av kommunen måste förbättras. Det krävs ett engagerat och systematiskt arbete med stor öppenhet för att förbättra bilden av kommunen. En långsiktigt hållbar ekonomi med tillräckliga överskott är viktigaste faktorn för att vi ska kunna erbjuda våra kommuninvånare en bra kommunal service. Ett målmedvetet arbete har inletts och vi har på kort tid kommit mycket långt i detta arbete. 31

32 32

33 Räkenskaper 33

34 Investeringsredovisning Mnkr Bruttoinvestering januari augusti 2014 Budget 2014 Totala bruttoinvestering Totala intäkter LAVSTIGEN 0,0 0,0 4,1 3,0 HUSVAGNEN (HANDELSOMR) 1,0 4,0 1,0 0,0 ÖVRIGT 0,0 0,0 0,3 2,7 EXPLOATERINGSVERKSAMHET 1,0 4,0 5,3 5,7 Mnkr Nettoinvestering januari augusti 2014 Budget 2014 Total nettoinvestering Total budget SLOTTSHOLMEN (gc väg + soldäck) 0,0 3,0 0,0 3,0 SJÖSTADEN dp3 (Aquavilla, kaj+väg) 0,0 3,5 0,0 3,5 SÖDRA INFARTEN 0,0 3,0 0,8 3,5 DIDRIKSLUND 3,3 2,2 3,3 3,0 KULBACKEN (gc tunnel) 0,0 0,3 0,0 0,3 STRÖMSHOLMEN 0,0 0,0 0,5 1,3 LILLA STRÖMMEN (Gradänger) 0,3 1,5 0,3 1,5 CENTRUM STADSUTVECKLING 0,1 2,0 0,1 2,0 ÅTGÄRDER ENLIGT NY TRAFIKPL 0,3 2,0 0,3 2,0 FÖRNYELSE LEKPLATSER 0,0 0,5 0,0 0,5 SÄRSKILDA INSATSER MIN. TÄTORT 0,1 1,0 0,1 1,0 DAGVATTENÅTGÄRDER 0,1 1,0 0,1 1,0 GAMLA DEPONIER 0,0 0,5 0,0 0,5 VITUDDEN 0,0 3,5 0,0 3,5 HÅLLBAR UTVECKLING 0,0 0,5 0,0 0,5 INFRASTRUKTURINVESTERINGAR 4,4 11,2 4,4 11,2 GC-VÄG LJUNGHEDEN INDUSTRIOMRÅDE 0,0 2,5 0,0 2,5 GC-VÄG AMERIKAOMRÅDET 0,0 0,5 0,0 0,5 RIVN FAST. ÖVERUM/ANKARSRUM 0,4 2,0 1,6 3,6 TOPPBELÄGGNINGAR GATOR 0,0 1,1 INDUSTRIMARK, DEL AV SÅGEN 8 1) 5,6 5,6 5,6 5,6 ÖVRIGT 0,2 1,1 GATOR/FASTIGHETSINVESTERINGAR 14,8 48,5 MINDRE INVESTERINGAR 1,2 4,3 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INVESTERINGSRAM 2,2 6,5 MILJÖ & BYGG INVESTERINGAR 0,0 0,7 ÖVRIGA INVENTARIEINVESTERINGAR 1,0 2,4 ÖVR. SKATTEFIN. INVESTERINGAR 4,4 13,9 SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR 19,2 62,4 SUMMA INVESTERINGSVERKSAMHETEN 20,2 66,4 1) Kf kf 131, uttökning av investeringsram 34

35 Driftsredovisning Mnkr Intäkter Kostnader Netto kostnad Kommunen Budget 2014 Prognos årets resultat Prognos avvikelse mot budget 2014 Kommunstyrelse 143,9 342,3 198,4 308,4 307,3 1,1 Politisk verksamhet 1,1 7,7 6,6 10,5 10,5 0,0 Ledning 7,4 31,5 24,1 35,8 35,5 0,3 Samhällsbyggnad 23,3 80,6 57,3 85,5 85,5 0,0 Kultur 4,2 31,9 27,7 43,5 44,0 0,5 Arbete o kompetens 12,8 50,9 38,1 63,4 63,0 0,4 Kommunservice 90,6 103,0 12,4 17,2 16,7 0,5 Räddningstjänst 4,5 28,6 24,1 37,5 37,1 0,4 Prioriterade områden 0,0 8,1 8,1 15,0 15,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 38,9 471,1 432,1 683,7 683,7 0,0 Gemensam verksamhet 0,0 5,5 5,4 8,4 8,4 0,0 Förskola och familjedaghem 14,4 118,5 104,2 157,0 159,0 2,0 Obligatorisk skola och fritidshem 16,8 247,3 230,5 369,0 369,0 0,0 Gymnasieskola 4,1 80,6 76,4 122,0 123,5 1,5 Gymnasiesärskola 0,5 6,7 6,2 10,7 10,7 0,0 Komvux 2,0 8,8 6,8 12,7 12,7 0,0 SFI 1,1 3,6 2,6 3,9 3,9 0,0 Schablonbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 3,5 3,5 Socialnämnd 94,5 580,6 486,1 758,6 752,6 6,0 Äldreomsorg 53,4 280,6 227,3 354,5 349,0 5,5 Individ- och familjeomsorg 16,4 70,5 54,2 77,7 81,3 3,6 OF, omsorg & stöd, funktionsneds. 20,9 159,7 138,7 223,6 217,6 6,0 Hälso- och sjukvårdsverksamhet 3,0 57,8 54,9 81,0 84,0 3,0 Förvaltningsstab och SN 0,9 12,1 11,2 21,6 20,6 1,0 Miljö- och byggnadsnämnd 7,4 14,6 7,2 10,5 10,5 0,0 Överförmyndare 0,3 2,5 2,2 2,8 3,0 0,2 Revision 0,3 0,5 0,2 1,7 1,7 0,0 Summa nämnder 1 126, , ,8 6,9 Summa internredovisning 1 126, , ,8 6,9 Justering för externredovisning: 0,9 20,2 20,2 0,0 Resultat före avskrivningar 1 125, , ,0 6,9 Avskrivningar 12,0 21,2 19,2 2,0 Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster 1 137, , ,2 8,9 Realisationsvinster 3,4 0,0 3,4 3,4 Verksamhetens nettokostnader inkl reavinster 1 134, , ,8 12,3 Skatteintäkter och statsbidrag 1 219, , ,5 14,0 Finansiella intäkter 19,8 17,6 17,6 0,0 Finansiella kostnader 1,4 2,6 2,6 0,0 Resultat 103,8 23,4 49,7 26,3 35

36 Driftsredovisning Kommunägda företag Resultat efter finansiella poster Mnkr Intäkter Kostnader Resultat Prognos Västerviks Bostads AB 299,0 267,3 31,7 26,7 Västervik Miljö & Energi AB 243,2 216,0 27,2 29,7 Västerviks Kraft Elnät AB 36,4 30,4 6,0 8,3 Västervik Resort AB 39,6 36,7 2,9 0,5 Västervik Biogas AB 3,1 3,5 0,4 0,0 TjustFastigheter AB 99,0 97,9 1,1 3,3 Västerviks kommuns förvaltnings AB 1,2 0,0 Prognosen för helåret är 68,5 mnkr och bygger på koncernbidrag 2 mnkr från Västervik Miljö & Energi AB till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Resultatutjämningsfond Resultatutjämningsfond 2012 Justering UB Justering UB Kommunstyrelsen 5,0 5,0 4,7 9,7 Socialförvaltningen 16,0 4,0 20,0 8,4 28,4 Barn- och utbildningsförvaltningen 17,2 2,5 14,7 2,5 12,2 0,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 1,3 1,3 2,4 3,7 0,0 Miljö- och byggnadsförvaltningen 0,5 0,5 0,2 0,7 Revisionen 0,9 0,9 1,4 2,3 Överförmyndaren 0,1 0,1 0,4 0,5 0,0 Totalt 3,8 6,5 10,3 14,5 16,4 41,1 Resultatöverföring i samband med bokslut från och med 2012 Från och med 2012 infördes regler kring att överskott eller underskott mot driftbudget ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställandet av årsredovisningen justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Ett sådant förslag ska lämnas senast 30 november och ska behandlas av kommunfullmäktige. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas av motsvarande överskott de närmast tre följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsrapport och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. 36

37 Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kommunen Kommunkoncernen Not Periodens resultat före skatt 103,8 90,7 174,5 146,4 Justering för av- och nedskrivningar 3 12,0 12,6 106,4 71,5 Justering för gjorda avsättningar 16,17 3,8 6,5 6,4 7,3 Justering för övr. poster som ej ingår i kassaflödet 2,1 Reavinster hänförligt till investeringsverksamheten 3,4 12,1 3,4 12,1 Reaförluster Betald skatt 2,4 0,9 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 108,6 97,7 270,8 212,2 Ökning ( )/minskning (+) förråd och varulager 0,0 13,4 1,3 Ökning ( )/minskning (+) kortfristiga fordringar 80,6 55,0 52,7 118,9 Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga skulder 85,0 148,8 95,3 185,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 104,2 3,9 214,8 144,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,4 0,0 Avyttring av immateriella anläggningstillgångar 8 0,0 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9,10,11 21,2 8,6 278,9 267,7 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 5,3 14,5 5,4 20,4 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar ,9 Förändring av finansiella anläggningstillgångar 61,8 0,0 12,6 1,4 Investeringsbidrag 0,0 0,0 Försäljning av investeringsbidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten 45, ,8 286,5 245,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån (+) och amortering av skuld ( ) 0, ,4 70,3 101,2 Övriga finansiella poster 1,4 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0, ,4 71,7 101,2 ÅRETS KASSAFLÖDE 150,1 0,3 0,0 0,1 Likvida medel Likvida medel vid periodens början 0,3 0,4 0,4 0,4 Likvida medel vid periodens slut 150,4 0,7 0,4 0,3 37

38 Resultaträkning Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Not Kommunen Verksamhetens intäkter 1 185,4 190,2 944,6 514,8 Jämförelsestörande intäkt 1 3,4 12,1 3,4 12,1 Verksamhetens kostnader , , , ,2 Avskrivningar 3 12,0 12,6 106,4 71,5 Verksamhetens nettokostnader 1 134, , ,2 999,8 Skatteintäkter 4 906,8 893,8 906,8 893,8 Generella statsbidrag och utjämning 5 312,6 290,0 312,6 290,0 Finansiella intäkter 6 19,8 37,8 0,7 0,5 Finansiella kostnader 7 1,4 25,7 38,4 37,2 Resultat efter finansiella poster 103,8 90,7 174,5 147,2 Skatt 2 0,0 0,0 0,5 0,8 Årets resultat 103,8 90,7 174,0 146,4 38

39 Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 902,5 885, , ,2 Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser 8 0,0 0,0 3,1 4,0 Materiella anläggningstillgångar Mark,byggnader, tekn.anläggn.tillg ,3 304, , ,8 Maskiner och inventarier 10 31,3 36,9 82,6 75,3 Finansiella anläggningstillgångar ,9 543,4 52,5 30,1 Omsättningstillgångar 301,3 165,2 248,7 203,2 Förråd och lager 0,0 0,1 26,5 16,7 Fordringar ,9 164,5 221,7 185,7 Likvida medel (Kassa/Bank) ,4 0,7 0,4 0,8 SUMMA TILLGÅNGAR 1 203, , , ,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,5 689, ,6 840,1 varav periodens resultat 103,8 90,7 174,0 146,4 varav RUR 41,1 41,1 Avsättningar 149,2 152,1 206,5 207,4 Avsättningar för pensioner ,6 108,8 107,6 108,8 Avsättningar för skatter 36,2 51,5 Andra avsättningar 16 41,7 43,3 62,7 47,1 Skulder 243,2 208, , ,9 Långfristiga skulder 17 0,0 0, , ,0 Kortfristiga skulder ,2 208,8 346,3 287,9 SUMMA EGET KAPITAL AVS. O SKULDER 1 203, , , ,4 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utanför balansräkningen ,5 907,3 964,3 907,3 Borgensåtaganden , , , ,5 39

40 Noter Kommunen Kommunkoncernen Mnkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 15,5 16,9 15,5 16,9 Taxor och avgifter 56,1 65,4 56,1 65,4 Hyror och arrenden 39,2 38,9 39,2 38,9 Bidrag 59,4 55,2 59,4 55,2 Försäljning av verksamhet o konsulttjänster 13,2 13,8 13,2 13,8 Realisationsvinstervinster 3,4 12,1 3,4 12,1 AFA-återbetalning 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 2,1 761,2 324,6 Summa 188,8 202,3 948,0 526,9 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Löner och sociala avgifter 740,0 734,9 740,0 734,9 Pensionskostnader 59,7 68,2 59,7 68,2 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 0,0 2,8 2,8 Bränsle, energi och vatten 7,1 8,8 7,1 8,8 Köp av huvudverksamhet 158,5 171,3 158,5 171,3 Lokal- och markhyror 152,6 144,9 152,6 144,9 Övriga tjänster 80,8 45,6 80,8 45,6 Lämnade bidrag 50,1 61,6 50,1 61,6 Realisationsförluster och utrangeringar 0,0 0,0 Bolagsskatt 0,0 0,0 0,5 0,8 Övriga kostnader 61,8 56,8 600,0 217,1 Summa verksamhetens kostnader 1 310, , , ,0 3 AVSKRIVNINGAR Avskrivning immateriella tillgångar 0,8 0,8 Avskrivning byggnader och anläggningar 6,7 6,9 59,1 64,4 Avskrivning maskiner och inventarier 5,2 5,7 29,5 10,6 Nedskrivningar 17,0 Summa 12,0 12,6 106,4 75,8 4 SKATTEINTÄKTER Årets preliminära skatteinbetalningar 902,5 896,2 902,5 896,2 Prognos slutavräkning innevarande år 5,7 6,4 5,7 6,4 Slutavräkningsdiff föregående år 1,4 4,0 1,4 4,0 Summa 906,8 893,8 906,8 893,8 5 STATSBIDRAG/UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 229,3 221,9 229,3 221,9 Kommunal fastighetsavgift 46,2 45,3 46,2 45,3 Bidrag för LSS-utjämning 32,8 35,8 32,8 35,8 Kostnadsutjämning 3,7 22,3 3,7 22,3 Regleringsbidrag 5,5 9,5 5,5 9,5 Strukturbidrag 2,5 0 2,5 0 Mellankommunal avgift 0,0 0,2 0,0 0,2 Summa 312,6 290,0 312,6 290,0 40

41 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr FINANSIELLA INTÄKTER Räntor från koncernföretag 9,9 31,0 0,1 Borgensavgift 7,7 5,5 0,0 Utdelning på aktier och andelar 0,1 0,8 0,1 Övriga finansiella intäkter 2,1 0,5 0,5 0,5 Summa 19,8 37,8 0,7 0,5 7 FINANSIELLA KOSTNADER Låneräntor 0,0 17,0 37,0 28,5 Ränta på pensionsavsättningar 1,1 0,0 1,1 0,0 RIPS-räntekostnad 0,0 7,2 0,0 7,2 Aktieägartillskott Biogas 0,0 1,0 0,0 1,0 Bankavgifter 0,3 0,5 0,3 0,5 Summa 1,4 25,7 38,4 37,2 8 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Ingående bokfört värde 0,0 0,0 3,4 4,8 Årets investeringar 0,0 0,0 0,5 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,8 0,8 Utrang./försäljning/nedskrivning 0,0 0,0 0,0 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 0,0 0,0 3,1 4,0 Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivningstider 10 år. 9 MARK, BYGGNADER, TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Ingående bokfört värde 302,0 308, , ,8 Årets investeringar 18,0 7,3 270,5 263,5 Årets investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 64,4 Årets avskrivningar 6,7 7,1 75,9 5,1 Realisationsvinst 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar/utrangeringar/nedskrivning 1,9 2,2 18,0 0,0 Överföring från/till annat slag av tillgång 1,1 1,8 0,3 0,0 Utgående bokfört värde 310,3 304, , ,8 Anskaffningsvärden 920, Ackumulerade av- och nedskrivningar 610, ,5 Redovisat värde 310,3 0, ,1 0,0 Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivningstider år. 41

42 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr MASKINER OCH INVENTARIER Ingående bokfört värde 32,3 39,5 88,1 80,7 Årets investeringar 3,2 1,4 7,4 4,6 Årets avskrivningar 5,2 5,7 12,6 10,6 Utrang./försäljning/nedskrivning 0,1 0,1 1,0 1,3 Överföring från/till annat slag av tillgång 1,1 1,8 0,7 1,8 Utgående bokfört värde 31,3 36,9 82,6 75,3 Anskaffningsvärden 114,5 242,5 Ackumulerade av- och nedskrivningar 83,2 159,9 Redovisat värde 31,3 36,9 82,6 82,6 Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivningstider 3 10 år. 11 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR org.nr röstandel % kommunen aktier koncernbolag Västervik Resort AB ,0 30,0 Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ,6 102,6 Västervik Biogas AB ,9 3,9 övriga aktier/andelar Andelskapital Kommuninvest 1,5 1,5 Övriga aktier/andelar 0,0 0,0 Lån Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Västerviks Bostads AB 400,0 400,0 Lån TjustFastigheter AB 0,0 0,0 Lån Västervik Resort AB 0,0 0,0 Regionförbundet, förskotteringslån 17,5 0,0 Lån Västervik Biogas AB 0,0 0,0 Övriga externa lån (Kommuninvest) 5,4 5,4 Redovisat värde vid årets slut 560,9 543,4 12 FORDRINGAR Kundfordringar 12,5 11,1 37,3 11,1 Statsbidrag/EU-bidrag 2,9 4,7 2,9 4,7 Skattefordringar 2,4 13,8 6,6 13,8 Förskottsbet.kostnader,upplupna intäkter 85,9 51,7 133,3 51,7 Övriga kortfristiga fordringar 47,2 83,2 41,6 104,5 Summa fordringar 150,9 164,5 221,7 185,8 13 LIKVIDA MEDEL Kassa 0,0 0,7 0,4 0,8 Bank 150,4 0,0 0,0 0,0 Summa likvida medel 150,4 0,7 0,4 0,8 42

43 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr EGET KAPITAL Ingående eget kapital enl fastställd BR 707,7 635,5 854,7 746,1 Effekt av byte av redovisningsprincip/rättelse 36,7 0,0 47,9 Aktieägartillskott 0,0 0,0 Årets resultat 103,8 90,7 174,0 141,9 Utgående eget kapital 811,5 689, ,6 840,1 15 AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER intjänade fr.o.m KAP-KL och PFA aktiv 40,4 KAP-KL och PFA pensionärer 31,7 PA-KL aktiva 0,6 PA-KL pension. inkl garantipension 14,8 FÅP/KÅP 73,1 EB/BP 2,1 SAP/SÅP 9,7 VP/SAPök 1,7 Avsättning för särskild löneskatt 21,0 21,3 Summa 107,6 108,8 Aktualiseringsgrad 96% 77% Kommunen tillämpar KPRF 1983 med begränsningen att visstidspension utgår först fr.o.m. 55 års ålder. För hel pension är erforderlig tjänstetid 12 år. Kommunen har pensionsåtaganden för två tidigare kommunalråd med 3/12 av full tjänstetid efter en mandatperiod vardera. Dessutom föreligger treårigt åtagande om visstidspension enligt särskilt avtal för en anställd i kommunen. 16 ANDRA AVSÄTTNINGAR Deponiavsättning vid årets början 41,9 12,0 41,9 12,0 avsättningar under perioden 0,0 41,9 0,0 41,9 ianspråkstagna belopp under perioden 0,2 10,7 0,2 10,7 outnyttjat, återfört under perioden 0,0 0,0 förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Utgående avsättning 41,7 43,3 41,7 43,3 Avsättningen avser kostnader för återställande av den gamla deponin på Målserum. Tillstånd att deponera på den gamla deponin på Målserum upphörde Kostnaden omfattar bl.a planering,projektering och sluttäckning av den gamla deponin, åtgärdande av skador i mark och grundvatten, övervakning och efterkontroll av den sluttäckta deponin, omhändertagande av lakvatten samt andra ev. miljörelaterade skador orsakade av den gamla deponin. Uttag görs löpande från fonden för de åtgärder som behöver vidtas. Under 2009 startades två nya konton för avsättning som avser de två deponier som nu är i drift: Avsättning deponi klass 1 (farligt avfall) under perioden 0 kr samt Avsättning deponi klass 2 (icke farligt avfall) 0 kr. Våren 2013 gjordes en revidering av den uppskattade totalkostnaden. Därefter gjordes en avsättning motsvarande den diskonterade beräknade kvarvarande kostnaden. 43

44 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr LÅNGFRISTIGA SKULDER Checkkredit, Nordea 0,0 0,0 340,3 290,0 Nordea 0,0 0,0 130,0 Kommuninvest 0,0 0, , ,2 Övriga skulder 0,0 0,0 27,2 Summa 0,0 0, , ,2 Genomsnittlig räntebindningstid 4,9 år 3,5 år Lån som förfaller inom upp till 1 år 48% 38% 1 5 år 51% 25% över 5 år 1% 37% 18 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 40,3 39,2 86,1 39,2 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 Moms och punktskatter 3,5 3,5 3,5 Personalens skatter,avgifter o löneavdrag 46,1 42,6 46,1 42,6 Uppl. kostnader, förutbet. intäkter 153,2 127,0 210,6 202,6 Summa kortfristiga skulder 243,2 208,8 346,3 287,9 19 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intj.t.o.m KAP-KL och PFA aktiva 348,3 348,3 KAP-KL och PFA pensionärer 244,7 244,7 PA-KL pensionärer 120,7 120,7 PA-KL aktiva 15,9 15,9 Pensionsutfäst. Visstidsförordnande 0,5 0,5 IPR97 628,0 628,0 ÅP/LR 121,7 121,7 EP/BP 19,6 19,6 SAP/SÅP 5,5 5,5 VP/GP 0,7 0,7 Särskild löneskatt på pensioner 188,1 177,1 188,1 177,1 Pensioner VBAB 0,8 Summa 963,5 907,3 964,3 907,3 44

45 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr BORGENSÅTAGANDEN Kommunägda företag 2 620, , , ,0 Enskilda egnahem och småhus 0,7 0,8 0,7 0,8 Ideella fören. o ekonomiska stiftelser 2,7 2,7 2,7 2,7 Summa borgensåtaganden 2 623, , , ,5 Västerviks kommun har i januari 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelning av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive kommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Västerviks kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvets i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 45

46 46

47 Verksamhetsberättelser 47

48 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av kommunens hela verksamhet. Verksamheten omfattar politisk verksamhet, ledningskontor, samhällsbyggnad, arbete och kompetens, kultur- och fritidsverksamhet, kommunservice samt räddningstjänst. Omvärldsanalys Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Insatser för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare måste därför intensifieras. Insatser inom ledar- och medarbetarutveckling och välinformerade medarbetare, samt möjligheten att beakta personalens önskemål om full sysselsättningsgrad är i det sammanhanget av strategisk betydelse. Arbetslösheten har sedan avstämningsperiod augusti 2013 sjunkit både i riket och i Västerviks kommun, även ungdomsarbetslösheten följer trenden och har sjunkit under perioden, vilket märks på lägre kostnader för försörjningsstöd i kommunen. I vår omvärld har säkerhetsläget snabbt blivit förändrat med de konflikter som finns på flera platser i Europa. Sannolikt kommer detta även påverka kommunernas framtida planering för det civila försvaret samt en generellt höjd beredskap i Sverige. Oron i omvärlden påverkar asylsökandet, enligt Migrationsverkets prognos från 24 juli förväntas antalet asylsökande under 2014 att uppgå till personer. Migrationsverket bedömer att drygt personer under innevarande år och personer under 2015 kommer att beviljas uppehållstillstånd och vara i behov av bosättning i någon kommun. Väsentliga händelser Med anledning av Akzo Nobels nedläggning av sin färgproduktion i Gamleby har ett omfattande arbete påbörjats i samverkan med företag och lokala och regionala aktörer i syfte att de anställda skall kunna hitta nya arbeten, påbörja utbildning eller starta företag. Ett omfattande förbättringsarbete har även påbörjats genom projektet Förenkla Helt Enkelt i syfte att få nöjdare kunder och förbättra företagsklimatet i kommunen. Samhällsbyggnadsenheten fick med anledning av planerad Gotlandstrafik uppdrag att iordningställa Västerviks hamn, för att kunna erbjuda goda förutsättningar för färjetrafik. Arbetet har under våren utförts och hela området kring färjelägret har fått ett lyft. Revidering av energi- och klimatstrategi samt avfallsplan har inletts med samhällsbyggnadsenheten som huvudansvarig. Hållbarhetsarbetet ligger fortsatt i framkant bland annat märks detta på beslut om ett antal externt finansierade projekt utöver den ordinarie verksamheten. Ett stort antal detaljplaner har startats och fastställts, bland annat har fyra detaljplaner för Hornslandet vunnit laga kraft. Arbete med att genomföra byggnationen av hotell med mera på Slottsholmen har inletts. Händelser utöver den normala räddningstjänstens verksamhet har under året innefattat inköpet av en FIP-bil Första Insats Person som har körts igång i Gamleby. Under året har Kulturenheten i bred dialog påbörjat arbetet med en kulturplan. Integrationsgruppen har fram till och med 31 augusti 2014 tagit emot 160 personer som omfattas av målgruppen. Programmet utvecklas kontinuerligt för att skapa nätverk och mötesplatser med samhällets aktörer. Beslut har tagits om att utveckla flertalet specialistsjuksköterskeprogram mot Campus Västervik med start HT Kommande utbildningsinsatser mot Västervik gör att Campus lokaler kommer vara fullt utnyttjade våren Under våren har ett samverkansprojekt genomförts tillsammans med Hultsfreds och Vimmerby kommun samt Regionförbundet. Samverkansprojektets förstudie syftar till att finna en gemensam övergripande modell för kompetensförsörjning på eftergymnasial nivå i regionen. Förstudien rekommenderar ett fortsatt arbete mellan kommunerna i projektform över 3 plus 3 år. Landstingets övergång från kyld mat på bricka till varm mat i kantin har nu pågått sedan i mars och vi har fått mycket positiv respons på den mat Kostenheten levererar. Kostverksamheten ökar dessutom användningen av ekologiska livsmedel och målet 15 % ska nås vid årets slut. Kommunservice har påbörjat en diskussion kring samarbete inom e-området med Norrköpings kommun. Kring arkivområdet samarbetar vi redan med ITSAM när det gäller kommunarkiv, samarbetet angående e-arkiv med bland annat Regionförbundet i Kalmar fortsätter också. 48

49 Förväntad utveckling/framtid För att kommunen ska få en positiv befolkningsutveckling, fler företag och fler besökare måste arbetet för ökad tillväxt utvecklas ytterligare. Förutsättningarna för en regionförstoring måste förbättras, det vill säga bättre infrastruktur och kommunikationer, vilket ger en minskad sårbarhet utifrån att kommunen är en egen arbetsmarknadsregion. Den närmaste 10-årsperioden innebär en stor omställning på arbetsmarknaden då minst 2000 personer går i pension. Här behöver kommunen vara framgångsrik för att trygga kompetensförsörjningen. Även landstinget behöver ges långsiktiga förutsättningar att verka och utvecklas i kommunen. Under de närmaste åren måste kommunen utveckla det systematiska förbättrings- och utvecklingsarbetet för att ytterligare förbättra kvaliteten i verksamheten och nyttja våra resurser ännu effektivare. Kommunen ska arbeta mot att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi där tillräckliga resultatnivåer långsiktigt säkras. Samhällsbyggnadsenheten har under 2014 fått en mängd nya och inspirerande uppdrag vilket pekar mot att de kommande 2 till 4 åren betyder ett fortsatt mycket högt tryck inom samhällsbyggandet. En extra resurs kommer att engageras för att utveckla kommunikationen och dialogen kring stadsutvecklingsprojekt. Kring kulturområdet är det av vikt att den kommande kulturplanen blir en självklar utgångspunkt och ett viktigt verktyg vid uppföljning inom samtliga kommunala verksamheter. På detta sätt kan kulturplanen bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling. Tillgängligheten inom kulturområdet är en fråga som kommer behöva särskilda åtgärder. För att öka tillgängligheten bör vi framför allt arbeta med att: Förstärka kommunikation och marknadsföring Utveckla kulturella nätverk Skapa mötesplatser, tillgång till lokaler Förändringar i socialtjänstlagen planeras vilket innebär ett ökat behov av aktiviteter även för personer från 25 år och äldre. Förändringen förväntas aktivera flera personer med behov av försörjningsstöd vilket kan resultera i högre andel till egen försörjning. Ekonomisk redovisning Verksamheterna inom förvaltningen följer i stort de ramar som fullmäktige satt upp. Prognosen för helåret pekar på att förvaltningen kommer göra ett överskott på 1,1 mnkr. Kulturenheten beräknas få svårt att hålla sin budget på grund av lägre intäkter från skolan för bibliotekstjänster men också på grund av högre kostnader för bokbuss, datasystemet Book It samt ofinansierad lokalhyra för biblioteket i Loftahammar. Helårsprognosen för kulturenheten ligger på ett underskott på 0,5 mnkr. Enheten för Kommunservice beräknas däremot få en positiv avvikelse på 0,5 mnkr på helår på grund av att ombyggnationen av Återvändsgatan inte får full effekt under 2014 samt allmän återhållsamhet under våren. Ekonomi och upphandlingsenheten under ledning väntas också få en positiv avvikelse på 0,3 mnkr beroende på vakant KS-ekonomtjänst under första halvåret Enheten för Räddningstjänst och samhällsskydds löneavtal har skjutits upp till 2015 och någon retroaktiv lön för 2014 kommer inte betalas ut. Detta kommer hålla ner kostnaderna för enheten under I helårsprognosen beräknas enheten göra ett överskott på 0,4 mnkr. Mnkr Nettokostnad Budget 2014 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2014 Totalt 198,4 308,4 307,3 1,1 varav: Politisk verksamhet 6,6 10,5 10,5 0,0 Ledning 24,1 35,8 35,5 0,3 Samhällsbyggnad 57,3 85,5 85,5 0,0 Arbete o Kompetens 38,1 63,4 63,0 0,4 Kommunservice 12,4 17,2 16,7 0,5 Kultur 27,7 43,5 44,0 0,5 Räddningstjänst och samhällsskydd 24,1 37,5 37,1 0,4 Prioriterade områden 8,1 15,0 15,0 0,0 49

50 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet. Omvärldsanalys Den bild som framträder av förskola och skola i media, i debatter eller i enskilda undersökningar blir inte alltid fullständig. För att ge en så sann bild som möjligt av hur bra förskolan och skolan är behöver flera olika källor av information läggas samman. Till exempel SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) presentation av myter och fakta om skolan. PISA- resultaten sjunker samtidigt som Sveriges elever både har höjt sitt genomsnittliga meritvärde och presterat bättre på nationella prov. Det är viktigt att anknyta till forskning och fakta om vad som kan göra förskolan och skolan bättre i samtal om utveckling av vår verksamhet. Vi har under de senaste åren tagit emot många nyanlända i både förskola och skola i vårt land, så även i Västervik. Detta innebär en utmaning för pedagogerna dels i att utveckla kunskaper kring hur man arbetar med kulturell identitet och flerspråkighet samt hur kartläggningar ska genomföras. Men också att hantera de erfarenheter och ibland stora trauman som barn/elever kan ha med sig. Från arbetsgivare och samhället ställs ännu högre krav på slutförd gymnasieutbildning än tidigare. Fler arbeten som kräver en universitets- eller högskoleutbildning och ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög. Dessa faktorer påverkar att behovet av utbildning inom Komvux på grundläggande och gymnasialnivå för vuxna är fortsatt stort och ökar. Statens satsningar på karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan fortsätter i vår kommun. Det är en satsning för att driva skolutveckling men också för att premiera duktiga lärare. uppdrag är att fortsätta det goda arbete de redan gör samt genom kollegialt lärande sprida det vidare till andra pedagoger. Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn i Västervik under läsåret 2013/14. Syftet var både att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö där alla elever når minst godkänt i alla ämnen, kontrollera att lagar, författningar, läroplaner med mera följs samt att bidra till att utveckla verksamheten. Utifrån de brister som identifierats har Barn och utbildningsförvaltningen tagit fram en handlingsplan för ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att utveckla kvalitetsarbetet i de delar som skolinspektionens granskning visar på behov av att förbättra. En utvärdering har genomförts i syfte att följa upp de kostnadsreduceringar som gjordes i samband med budget Utvärderingen visar att kostnadsreduceringarna tillsammans med Väsentliga händelser Barn och utbildningsförvaltningens vision och verksamhetsidé finns nu framtagen och är beslutad av barn och utbildningsnämnden. Nämnden har beslutat om en ny resursfördelningsmodell som bl.a. möjliggör en större fördelning utifrån ett kompensatoriskt perspektiv för att stärka likvärdigheten. Forskning om framgångsrik undervisning är utgångspunkt i de nyligen beslutade lönekriterierna. Även förstelärarreformen är en forskningsbaserad del där vi fokuserar på formativ undervisning, d.v.s. att undervisningen formas efter eleverna. Förstelärarnas 50