Sverige sa tter standard fo r standardisering

Transkript

1 Sverige sa tter standard fo r standardisering Standardisering och användning av standard skapar samhällsnytta och stärker svensk konkurrenskraft genom att stimulera innovation, ge bättre säkerhet och sänka kostnader. Standardisering säkrar också miljöskydd och bidrar till ett samhälle som är tillgängligt för alla. Kort sagt den bidrar till ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Standarder påverkar på så vis inte bara företagen och jobben, utan även vår livskvalitet som konsumenter och medborgare. Standardisering är också en förutsättning för att nå en internationell marknad. För ett exportberoende land som Sverige är det viktigt att våra produkter lever upp till de krav som den globala marknaden ställer. Lika viktigt är det att vår kunskap och våra produkter används för att skapa ny standard. Det ger oss konkurrensfördelar, tillträde till större marknader och stärker Sveriges position i den globala kunskapsekonomin, vilket gynnar både våra företag och samhället i stort. För att standardisering ska stimulera svensk innovations- och konkurrenskraft på ett effektivt sätt har alla berörda parter i Sverige stat, näringsliv, intresseorganisationer, standardiseringsorgan och forskning enats kring en nationell strategi för standardisering.. Utgångspunkten för strategin är följande vision: Vision: Sveriges har en offensiv standardiseringsstrategi som är väl förankrad nationellt och speglad i konkreta handlingsplaner. De internationellt ledande organisationerna inom näringsliv, samhälle, standardisering och akademi ser Sverige som ett föregångsland inom utveckling och effektiv användning av standard. Sverige har en mycket stark och proaktiv roll internationellt och svenska intressenter är föredömen i att dra nytta av standarder för att stärka landets konkurrenskraft och skapa samhällsnytta. Dit når vi genom att bygga på de styrkor som gjort Sverige till en framgångsrik handelsnation med högt välstånd och livskvalitet: innovationsförmåga, riskvilja och hög teknisk kompetens, men också samverkan, öppenhet och, inte minst, vår starka tilltro till kunskap som verktyg för utveckling. För att omvandla vision till verklighet behöver standardiseringsarbetet präglas av ett strategiskt och proaktivt fokus. Eftersom standardiseringsarbetet dessutom berör och omfattar så många och diversifierade intressenter, behöver också kunskapen om standardisering dess ekonomi, effekter och processer förbättras och breddas. Den nationella standardiseringsstrategin vilar därför på tre grundpelare: proaktivitet och fokus, tillgänglighet och användbarhet samt kunskap och engagemang.

2 Exempel: Standard nyckel till Sveriges mobila försprång Genom ett samarbete mellan Ericsson, dåvarande Televerket och forskare från universitet och högskola lyckades Sverige initiera och genomdriva standardiseringsprocessen för mobiltelefonsystemet GSM. Den europeiska GSMstandarden blev världsledande för andra generationens mobiltelefoni och bildar basen för 3G och 4G. Tack vare stort inflytande över nyckelfunktioner i standarden, framför allt vad gäller radiosignalernas kodning och överföring mellan handenheter och basstationer, kunde Sveriges ta en ledande position inom såväl tillverkning som användning av mobiltelefonsystem. Att Ericsson direkt tog ledningen på GSMmarknaden har bedömts som helt avgörande för bolagets utveckling. Om någon annan hunnit före, hade Ericssons tillväxt inom mobiltelefoni sannolikt helt uteblivit.

3 Proaktivitet och fokus För att ett litet land som Sverige ska uppnå stort internationellt inflytande krävs aktiva intressenter, strategiska satsningar och proaktivitet. När projekt som är, eller kan bli, viktiga för Sverige identifierats ska det finnas förutsättningar för att snabbt kunna fatta beslut om att ta en ledande roll internationellt. Sverige ska fullt ut realisera den fördel vi har som ett litet, lättrörligt land med korta beslutsvägar och förmåga att konsensusförhandla. Mål: Sverige arbetar proaktivt och långsiktigt för ett stärkt svenskt inflytande inom internationell standardisering. Sverige ska ha stort inflytande över politiska beslut med bäring på internationell standardisering. Ett proaktivt svenskt agerande när europeisk lag skrivs med stöd av standard är ett sätt att påverka vilka standarder som blir viktiga i framtiden. Vi ska vårda våra goda internationella relationer, ha företrädare på ledande positioner inom de internationella standardiseringsorganen och ordförandeskap eller sekreterarskap i strategiskt viktiga standardiseringsprojekt. Möjligheten att utveckla svensk standard, eller svenska idéer, som förslag till global standard bör också nyttjas på ett strategiskt sätt för att öka Sveriges inflytande över viktiga områden. Systemstandard för en komplex verklighet Mål: Sveriges standardisering möter de tvärfunktionella krav som samhällsutvecklingen ställer. Idag integreras olika teknikområden allt oftare och produkter och tjänster utvecklas i samklang. Dessutom ökar kraven på socialt ansvarstagande och miljöhänsyn. När standarder från skilda områden fungerar bra tillsammans, och nya skapas för de gränssnitt som uppstår mellan tekniker och discipliner, blir standardisering ett effektivt verktyg och en katalysator för samordning, samsyn och dynamisk utveckling. För att uppnå en mer systemorienterad standardisering krävs aktivt arbete för ökad svensk samordning. På ett övergripande plan måste alla berörda parter i Sverige stat, näringsliv, intresseorganisationer, standardiseringsorgan och forskning enas kring individuella handlinsplaner för att uppfylla de gemensamma målen i denna strategi. Sverige bör vara tongivande i systemorienterat arbete i den internationella standardiseringen. Dessutom ska samarbetet och kunskapsutbytet mellan olika svenska expertgrupper effektiviseras. Olika grupper som hanterar närliggande områden ska utbyta information och samverka. Att grupperna i vissa fall är verksamma inom olika standardiseringsorganisationer ska inte utgöra ett hinder Exempel: Smarta elnät. Ett smart elnät anpassar sig efter beteenden och handlingar hos alla anslutna användare och producenter. Nätet måste anpassas för både nya och gamla typer av energikällor och kunna ta emot el både från storskaliga kraftverk och från mindre anläggningar, som t.ex. privatägda vindkraftverk. En viktig del i konceptet är smarta elmätare. Detta har redan införts till 100 % i

4 Sverige, vilket ger oss ett unikt försprång i världen. För att nätet ska fungera måste ett stort antal standarder från vitt skilda områden vara kompatibla: Eldistribution, energieffektivisering, miljöteknik, samhällssäkerhet, byggteknik, IT och mätteknik är några exempel. Svenska experter deltar aktivt i internationellt arbete för att bygga upp ett komplett och väl fungerande system av standarder för framtidens eldistribution. Ett produktutförande och en provning ger tillgång till världsmarknaden Mål: Sverige arbetar för att global standard ska vara ett förstahandsalternativ när ny standard tas fram. Sverige är en stark exportnation med världen som marknad. När produktregler och standarder tillämpas globalt blir handelshindren färre och det blir enklare för företag i Sverige att etablera sig på världsmarknaden. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar svenska jobb. För tydligt lokala eller regionala frågor, samt i de fall där internationell standard inte är bästa sättet att bevaka svenska intressen, ska europeisk eller svensk standard utvecklas. Sverige bör dock förorda att internationella frihandelsavtal alltid refererar till global standard och verka för att standard som stödjer europeisk lagstiftning utvecklas i samverkan med globala och internationella standardiseringsorganisationer. Exempel Handelsavtal med USA Ekonomiska beräkningar av effekterna av ett handelsavtal mellan EU och USA visar att ökad harmonisering av regler och standarder kan leda till kostnadsbesparingar på upp till 25% för EU:s handeln med USA. För Sverige skulle ökad harmonisering kunna innebära en BNPtillväxt på 0.2%. Dagens innovation är morgondagens standard Mål: Svenska innovationer blir ny global standard. Standarder fungerar som gemensam referens i internationell handel och underlättar marknadstillträde. Att vara med och skriva standarden för ett område är ett sätt att leda utvecklingen och bidra till att svenska idéer lägger grunden för framtida projekt inom området. Därför lyfter Sveriges nationella innovationsstrategi standarder som ett verktyg som, tillsammans med immaterialrätt, stärker landets innovationsklimat. När ett forsknings-, innovations- eller utvecklingsprojekt startar ska potentialen för framtida standard ha värderats. Om det underlättar marknadstillträde ska Sverige, när tiden är mogen, föreslå ny global standard på området. För att rätt värdering ska kunna göras krävs att forskare, innovatörer och utvecklare får stöd i form av kompetent rådgivning. Då får vi ett strategiskt samspel mellan innovation, immaterialrätt och standardisering som stärker Sveriges konkurrenskraft.

5 En intressentstyrd standardisering Mål: Intressenternas behov ska vara styrande när standard utvecklas För att en standard ska bli till nytta måste den möta målgruppens behov. Därför ska standarder utvecklas av expertgrupper med bred kunskap om och mångsidig erfarenhet av sakområdet. Särskilt viktigt är att de som i praktiken ska uppfylla standardens krav, och de som kommer att påverkas av hur standarden används, får inflytande. Det är även nödvändigt att myndigheter prioriterar aktivt deltagande i standardiseringsarbete och förfogar över de resurser som behövs för ändamålet. Det gäller i synnerhet när standard som stödjer lagstiftning, eller som på annat sätt används som referens i myndighetsutövning, tas fram. För att möjliggöra ett brett deltagande måste det vara lätt att få information om pågående standardiseringsarbete och enkelt att delta och påverka. Nya metoder för att informera berörda intressenter om aktuellt arbete ska utvecklas av standardiseringsorganisationerna och befintliga kanaler, exempelvis intresse- och branschorganisationer, ska mer systematiskt användas för att sprida målgruppsanpassad information. Kompletterande vägar för att påverka innehållet i en standard ska utvecklas och möjligheten att kostnadsfritt granska och kommentera förslag till standard ska kommuniceras tydligare. För att garantera väl balanserade expertgrupper krävs noggrann målgruppsanalys och uppföljning i form av särskilda insatser för att säkerställa underrepresenterade gruppers inflytande. Arbetet med att utveckla standard ska ske på ett öppet och inkluderande sätt. Möten och annan kommunikation ska anpassas, så att även expertisen hos deltagare som är ovana vid standardiseringsarbete tas tillvara. Exempel: Regeringens instruktion till Konsumentverket Ett sätt att säkerställa att myndigheter prioriterar standardiseringsarbete och förfogar över de resurser som behövs för att delta är att tydliggöra detta i regeringens instruktion till en myndighet eller i det årliga regleringsbrevet. Konsumentverket är ett bra exempel, vars instruktion i första paragrafen ger myndigheten i uppgift att stärka konsumenternas ställning på marknaden genom bland annat insatser på standardiseringsområdet (SFS 2009:607). Standard som stöd för lagstiftning Mål: Standard ska övervägas som stöd för lagstiftning. Standarder kan fungera som stöd för lagstiftning. Vilka krav som gäller måste alltid stå i lagen, men detaljerad vägledning till hur kraven kan uppfyllas ges med fördel i frivillig standard istället för i tvingande lagar eller förordningar. Det minskar regelbördan, ökar flexibiliteten och ger större utrymme för innovativa lösningar. Samtidigt kan tillsynsorgan stödja sig på ett väl förankrat beslutsunderlag som utgör praxis på marknaden, och spara resurser genom ett minskat behov av egenutvecklade vägledningar. Möjligheten att använda standard som stöd bör alltid övervägas när ny lagstiftning planeras eller äldre lagar och förordningar revideras. Det gäller särskilt när det redan finns internationell standard på området. Att hänvisa till befintlig standard, eller agera för att utveckla en sådan istället för att utforma nationella vägledningar är resurseffektivt, minskar

6 floran av nationella standarder och vägledningar på ett område och underlättar global harmonisering av tekniska regler. Sverige ska förorda europeisk lagsstiftning enligt Nya metoden, där lagtexten hålls så övergripande som möjligt och begränsas till väsentliga krav. Mer detaljerad vägledning, som gör det lättare för en organisation att följa lagen, tillhandahålls istället i frivillig standard som utvecklas i öppen dialog med berörda intressenter. Minskad detaljstyrning ökar handlingsfriheten och främjar innovation. Faktaruta: Nya Metoden För att motverka tekniska handelshinder på EU:s inre marknad används en metod för teknisk harmonisering. "Nya metoden", som den kallas, innebär att detaljerade tekniska krav undviks i europeisk lag. I stället ger kommissionen mandat till standardiseringsorganen att utforma standarder som vägledning för företagen. Harmoniserad standard har därför en unik ställning som stöd till europeisk lagstiftning. Den är inte formellt en del av lagstiftningen, vilket ger företag frihet att själva välja om de vill uppfylla lagen genom att följa en sådan standard, eller på annat sätt. Lågspänningsdirektivet, som skyddar människor, egendom och husdjur från skada av elektriska produkter, är ett exempel. Lagen ryms på tio sidor, de väsentliga kraven på en sida. På EUs officiella hemsida listas standarder som kan användas för att visa att de många olika produkter som lagen omfattar följer direktivets väsentliga krav.

7 Tillga ngligt och anva ndbart Standarder är exceptionellt goda verktyg för att effektivisera resursanvändning. De sparar såväl tid som pengar. Sverige har därför mycket att vinna på att företag, offentlig förvaltning och andra aktörer använder standard som stöd i sina verksamheter. Standarder ska därför präglas av enkelhet, tillgänglighet och användbarhet. Tillgänglig och användbar standard Mål: I Sverige är det enkelt att få tillgång till, förstå och använda relevant standard. Standarder blir värdefulla först när de används. Det är därför av stor vikt att det går att få hjälp att hitta de standarder som bäst matchar den egna verksamhetens behov och att det finns möjlighet att ta del innehållet i den utsträckning som krävs för att göra en egen bedömning av standardens relevans. Standardiseringsorganisationerna har huvudansvaret för att bistå med detta, genom väl fungerande e-tjänster och kompetent rådgivning. Kostnaden för att köpa standard kan vara ett hinder. För standarder av stor vikt, exempelvis standarder som används som stöd för lagstiftning, ska Sverige se över systemet i syfte att utveckla alternativa finansieringsmodeller. Sverige ska bidra till mer lättläst och användbar standard genom att värna målgruppsanpassning och förenkling i det internationella standardiseringsarbetet. Standarder av stor betydelse för målgrupper vars arbetsspråk inte kan antas vara engelska ska även översättas till svenska. Vägledningar och tolkningsdokument är viktiga verktyg, men grundprincipen bör vara att standarden i sig själv ska vara läsbar och tillfredsställa målgruppens behov. Exempel: Eurokoder för alla Eurokoder är samlingsnamnet på EU-gemensamma standarder för beräkningsregler för byggande. Tillsammans med nationella bilagor utgör de ett regelsystem som årsskiftet 2010/11 ersatte Boverkets konstruktionsregler. Medan konstruktionsreglerna var kostnadsfria, måste Eurokoderna köpas. Boverket har därför fått resurser från regeringen att teckna ett femårsavtal om en förbetald fleranvändarlicens med SIS för att eurokoderna ska finns tillgängliga kostnadsfritt i Sverige för både privatpersoner och företag. Exempel: Höga ambitioner när svensk standard för kvalitet i äldreomsorg tas fram Under våren 2015 får Sverige sin första standard för vård och omsorg av äldre. Den har tagits fram för att säkerställa en jämn och god vårdkvalitet i hela landet. Ambitionen är att standarden ska etableras snabbt och vara till stöd för hela sektorns utvecklingsarbete. Den framtida standarden kommer att göras fritt tillgänglig för alla användare och formuleras på ett så begripligt sätt att den kan användas av alla typer av verksamheter och på alla nivåer i dessa. Standarden kommer att lanseras med en bred informationskampanj och erbjudande om utbildningar för att ge användarna största möjliga nytta.

8 Kunskap och engagemang God kunskap om standarders effekt och nytta spelar en central roll för ett effektivt svenskt standardiseringsarbete. För att standarder och standardisering ska bli strategiska verktyg som stärker vår innovations- och konkurrenskraft behövs ett brett, delat engagemang och starkt stöd bland ledare och beslutsfattare för att driva frågorna framåt. Mål: Svenska intressenter vet att standarder och standardisering kan användas för att stärka den egna verksamheten En standard är en gemensam lösning på ett ofta återkommande problem. En gemensam referens underlättar kommunikation och när behovet av att utveckla egna speciallösningar minskar sparar det resurser. Standarder driver utvecklingen framåt och blir ofta marknadsnormerande. Kunskap om vilka standarder som är viktiga för den egna verksamheten och hur dessa kan användas underlättar marknadstillträde och är en grundförutsättning för att kunna välja standard som verktyg för problemlösning. De expertgrupper som utvecklar standarder är öppna för alla genom de nationella standardiseringsorganisationerna. Genom ett aktivt deltagande får svenska intressenter inflytande över innehållet i de standarder som sedan formar marknaden. Ännu större påverkansmöjligheter ger det att ta en ledande roll i strategiskt viktiga standardiseringsprojekt. Kunskap är en förutsättning för att beslutsfattare ska prioritera deltagande i standardiseringsarbete. Standardiseringsorganisationerna har ett huvudansvar för att sprida information om hur standarder kan användas och hur svenska intressenter kan påverka. För att nå ut till alla behöver även myndigheter, akademi, branschorganisationer och företag vara engagerade parter i arbetet. Dessutom bör kunskapen, entusiasmen och engagemanget hos alla de experter som deltar i standardiseringsarbete tas till vara i informationsspridningen. För att bygga en bättre kunskapsbas för framtiden ska standarder och standardisering ingå som en naturlig del i högre utbildning. Sverige ska även utveckla och dra nytta av den forskningskompetens på området som finns i landet. Exempel: Forskning om standard Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet, har sedan 2012 ett av världens största akademiska forskningscentra med fokus på standarder och standardisering. Vid centrat, Standardisation Research Centre (SRC), studerar ett femtontal forskare orsaker till och framförallt effekterna av standarder och standardisering i stort. Forskningen är tvärvetenskaplig och väver samman ekonomi, politik, juridik, teknologi och systemvetenskap.

9 Ett delat och brett engagemang är centralt för att öka kunskapen om och användningen av standard i Sverige Lagstiftare När lagstiftaren vet hur standard kan användas som stöd för lagstiftning kan de, redan när en ny lag utreds, överväga om och hur standard kan användas för att förenkla lagtexten, underlätta implementering och bidra till internationell samordning. Myndigheter När myndigheter har goda kunskaper om standarder och standardisering kan de använda dessa som stöd i sin myndighetsutövning. Att använda befintlig standard istället för att ta fram egna vägledande dokument sparar resurser. Att standard tas fram i samråd med berörda parter bidrar dessutom till att förankra och kvalitetssäkra resultatet. Forskning och innovation När forskare, utvecklare och innovatörer bygger sina idéer med hänsyn tagen till befintlig standard blir resultatet kompatibelt med befintliga system, vilket underlättar marknadstillträde. Med god kunskap om standarder och standardisering blir det dessutom lättare att avgöra när tiden är mogen för att omsätta innovation i standard. Utbildning När standarder och standardisering ingår som en naturlig del i högre utbildning får morgondagens ingenjörer, jurister, ekonomer och andra samhällsvetare tillräckliga kunskaper för att kunna värdera möjligheten att använda standard som stöd i sin yrkesutövning och nyttan av att delta i standardiseringsarbete. Beslutsfattare När beslutsfattare har tillräckliga kunskaper kan de avgöra när standarder och standardisering är bästa sättet att främja en verksamhet. De kan också på ett bättre sätt prioritera och stötta egna experters medverkan i standardiseringsarbete. Deltagare i standardiseringen Med fördjupad kunskap om hur internationella standarder kan påverkas, och hur svenska idéer kan omsättas i internationell standard, stärks Sveriges inflytande. Användare Med ökad kunskap om hur standarder kan användas för att effektivisera och utveckla den egna verksamheten eller vardagen för medborgarna frigörs resurser för verksamhetsutveckling och innovation. Det stärker Sveriges konkurrenskraft.