Handlingar. GRs förbundsstyrelse

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med GRs förbundsstyrelse

2 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Adjungering av ny ledamot till förbundsstyrelsen efter Ove Andersson (M), Stenungsund Ove Andersson (M), Stenungsund, ledamot i GRs förbundsstyrelse för mandatperioden har avlidit under GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till förbundsstyrelsen som ledamot adjungera Fredrik Nielsen (M), Stenungsund, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde väljer ny ledamot efter Ove Andersson. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

3 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad Mats Gröndahl (S), Kungsbacka, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i GRs styrgrupp för arbetsmarknad. Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad istället för Mats Gröndahl (S), Kungsbacka, utse Eva Borg (S), Kungsbacka. Göteborg 15 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

4 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till ny representant för GR i GO-rådet (Göteborg-Oslosamarbetet) Som GRs representanter i GO-rådet för Göteborg-Oslosamarbetet har fr.o.m tjänstgjort Ove Andersson (M), Stenungsund, och Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet. Då Ove Andersson har avlidit under 2011 har GR att nominera en ny representant som ska väljas av BRGs styrelse. Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till ny representant för GR i GO-rådet (Göteborg-Oslosamarbetet) istället för Ove Andersson för återstående mandatperiod nominera Hans Bergfelt (M), Mölndal. Göteborg 26 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

5 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över ÖP 2010, Översiktsplan Lilla Edets kommun, utställningshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt i förbundsstyrelsen hösten 2008 yttrat sig över en första samrådshandling. Våren 2010 yttrade sig GR igen över en omarbetad samrådshandling (yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på Efter att kommunen har tagit del av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har en samrådsredogörelse sammanställts och en utställningshandling utarbetats. GR konstaterar att kommunen i huvudsak tagit hänsyn till de synpunkter som tidigare framförts, men vill kommentera följande: Det är positivt att Lilla Edets kommun i sin översiktsplan tar ett tydligt avstamp i GRs strukturbild. Kommunens ambition är att stärka tätorterna och föreslår en koncentrerad bebyggelsestruktur utefter kollektivtrafikstråk. Av planförslaget framgår också att det finns önskemål om nya bostäder i spridd form på landsbygden och Kommunen är mån om att enskilt byggande i spridd form eller som mindre kompletteringar till befintliga bebyggelsegrupper ska kunna utvecklas utanför tätorterna.. Hur avser kommunen att bemöta sådana önskemål utan att göra avkall på översiktsplanens intention om en i huvudsak tät och koncentrerad bebyggelsestruktur utefter kollektivtrafikstråk och primära vägar? GR har i övrigt inget att tillägga. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Ylva Löf, Pia Arnesson

6 Bifogat yttrande Dnr: Styrelsesärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Översiktsplan för Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR yttrade sig hösten 2008 över samrådshandlingen Översiktsplan för Lilla Edets kommun. En omarbetad samrådshandling är nu ute på samråd med möjligheten att återigen lämna synpunkter. GR hänvisar till tidigare yttrande (bilaga 1), daterat , samt nedanstående kompletterande kommentarer. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument. Det är bra att kommunen lyfter frågan hur kommunens ambition att stärka tätorterna möter en efterfrågan på nya bostäder i spridd form på landsbygden. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskap och grönområden, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Enligt GR:s strukturbild stärks förutsättningarna för en uthållig tillväxt om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel mm koncentreras till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. Kommunen tror på en utvecklad älv- och Vänerled inom godstrafiken (alternativ till godstrafiken på väg) och prioriterar älven som trafikled och befintliga hamnars verksamhetsområde. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde.

7 Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av tvärförbindelser. GR har inte några mål- eller strategidokument att ta stöd i rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har inte haft uppdraget så här långt att arbeta med energi- och vindkraftfrågor. För att understryka vikten av ett regionalt perspektiv på vindbruk beslutade GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad hösten 2009 att godkänna ett generellt yttrande kring vindbruksplaner (bilaga 2). Samrådsförslaget finns tillgängligt på kommunens hemsida, under nyheter. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid sitt möte Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson, Pia Arnesson

8 Bilaga 1 Dnr: Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande Pia Arnesson Reviderat samt Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Ett första tjänsteutlåtande har behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen godkände för egen del detta utlåtande vid sammanträde Därefter har förslag till yttrande reviderats av förbundsstyrelsens presidium (sid.3, rubrik Knutpunkt Lödöse starten på en ny era). I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd. Bakgrund och syfte Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas. De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild miljökonsekvensbeskrivning. Andra konsekvenser redovisas endast i korthet

9 och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag. Sammanfattning av planen I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är: Lilla Edets kommun i regionen Knutpunkt Lödöse starten på en ny era Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna Beredskap i klimatfrågan Lokalisering av vindkraftverk En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en hävstång för visionen: Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå Kansliets kommentarer Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka avvägningar som måste göras.

10 De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv. De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt. Planförslagets fem huvudfrågor Lilla Edets kommun i regionen Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism. Knutpunkt Lödöse starten på en ny era GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet i tänkandet av hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har förutsättningar att bli en viktig knutpunkt både för boende i älvdalen och för kommande verksamhetsetablering. För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen. Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft. I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida

11 huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna. Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner. Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och skogsbruksintresset. Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats: Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till tätorterna. Plantillstånd för mindre exploateringar försiktig bebyggelseutveckling får ges i de mindre orterna. Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte plantillstånd för större exploateringar. Detta visar på en medveten strategi. Beredskap i klimatfrågan Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas. Lokalisering av vindkraftverk En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftsetableringar genom de lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas. I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional policydiskussion för hur regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ.

12 Bilaga 2 Dnr: Tjänsteutlåtande Joanna Friberg Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till generellt yttrande gällande kommunala vindbruksplaner Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner. Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, godkänd av GRs förbundsstyrelse Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan. Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.

13 Dnr: Styrelseärende Bordlagt Till Förbundsstyrelsen Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av hinder Samrådsorganet för Västkom och VGR gav i januari 2010 i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Uppdraget bestod också av att beskriva effekterna för verksamheten och för resenären. En slutrapport presenterades för Samrådsorganet i september Samrådsorganet uttryckte då att det är önskvärt med ett gemensamt regelverk för färdtjänsten samt en förankringsprocess i kommunerna. Västkoms styrelse beslöt i oktober 2010 överlämna utredningen till kommunalförbunden för vidare handläggning samt att förorda att alternativ ett ska gälla, dvs. att en gemensam organisation etableras stegvis. Kommunerna ska senast ha fattat beslut om huruvida man vill gå med i samarbetet. Förbundsstyrelsen fick en presentation av rapporten och beslöt då bordlägga ärendet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att skicka utredningen Resa i Västra Götaland på remiss till medlemskommunernas kommunstyrelser, samt att kommunstyrelsens svar ska vara GR tillhanda senast Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

14 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR 2012 Sammanfattning av nyheter inför 2012: att avstämningstidpunkt för förskola och pedagogisk omsorg är den 15:e resp. månad att index för 2011 är 1,9% och för 2012 är 2,8% sammanlagt 4.66% att en effektivisering på 0,5% är avdragen vilket innebär ett index på 4,16% att arbetsgruppen för framtagande av dessa ersättningar har beredskap för revidering av förslaget givet att samhällsekonomin drastiskt försämras. I samband med Utbildningschefsgruppens beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCBs och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Ersättningen för år 2012 utgår således från 2010 års redovisade kostnader schablonmässigt indexerade till 2012 års penningvärde. Beträffande prislista för förskola och pedagogisk omsorg har denna justerats för föräldraavgiften med 60% av maxtaxan enligt tidigare beslut om ändring i samverkansavtalet, så att föräldraavgiften debiteras av anordnarkommunen. För fritidshem har föräldraintäkten dragits av med 65 % av maxtaxan. 1

15 Beräkningsförutsättningar har hämtats från SKL:s cirkulär 11:21. Detta innebär ett sammanvägt index för 2011 och 2012 med 4,16%. Ersättningen till ISGRs internationella sektion har beräknats med samma index som för grundskolan, dvs. 4,16%. För den svensk-engelska sektionen ger kommunerna bidrag på samma sätt som till övriga fristående grundskolor. Underlagsmaterial finns tillgängligt på GR, vilket kan rekvireras vid behov. Beskrivning av nivåer för grundsärskola nedan: Nivå 1: Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder samt autism eller andra kommunikationsstörningar. Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av omvårdnad, tillsyn, lokalanpassning och hjälpmedel. Elever med autism och svåra beteendestörningar. Nivå 2: Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel. Utbildningschefsgruppen kommer att behandla förslaget 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9. Under förutsättning att Utbildningsgruppen godkänner förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkt den 15:e resp. månad, fastställa en interkommunal ersättning för förskola och pedagogisk omsorg i Göteborgsregionen enligt följande: Förskola Barn 1-2 år med upp till 15 tim kr/år Förskola Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim kr/år Förskola Barn 3-5 år med upp till 15 tim kr/år Förskola Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 tim kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim kr/år 2

16 Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med upp till 15 tim kr/år Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim kr/år att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen enligt följande: Förskoleklass kr/elev och termin Grundskola åk kr/elev och termin Grundskola åk kr/elev och termin Fritidshem åk F kr/elev och termin Fritidshem åk kr/elev och termin att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen för grundsärskolan enligt följande: Nivå kr/elev och termin Nivå kr/elev och termin Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Under förutsättning att Utbildningsgruppen godkänner förslaget föreslås dessutom förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2012, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en prislista för ISGR enligt följande: Internationella sektionen åk kr/elev och termin Internationella sektionen åk kr/elev och termin Göteborg 22 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö Margrethe Kristensson 3

17 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2012 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2012, för de kommuner som ingår i GRområdet, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsgruppen tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller priser för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 höstterminen 2012 enligt GY2011 (nya gymnasieskolan). - år 2 vårterminen och år för specialutformade program, lokala inriktningar och profiler samt försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt tidigare system för gymnasieskolan, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program enligt gällande system för gymnasiesärskolan, - framtagning av index för 2012, - av Skolverket fastställda priser för särskilda varianter och riksrekryterande

18 utbildningar (vilka gäller 2011/2012 med skolindexuppräkning 2012). - tillägg för regionala idrottsutbildningar enligt tidigare system och nationellt godkända idrottsutbildning (NIU) enligt GY2011. Förslag till priser återfinns i bilaga 1. Index Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/98. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Underlag för förslag till index från och med har varit information från SKL via webb samt Cirkulär 10:8, 11:3 och 11:21. En generell rationalisering om 0,64 % (-0, ) föreslås. Slutvärde med utgångspunkt i viktat index för 2 år (2010 och 2011) är 2,6 % (1,00 % 2011) som föreslås läggas på för Detta innebär att korrigeringar mot utfall under dessa två år också har gjorts. Underlag återfinns i bilaga 2. Övriga principer Prissättningen för specialutformade program, lokala inriktningar samt övriga lokala varianter enligt tidigare system är kopplad till ett eller flera närliggande nationella program. Principen (med några undantag) har varit att priset för dessa utbildningar bör utgöras av ursprungligt/a program + maximalt 10 %. Dessa utbildningar har indexuppräknats. Prislistan för 2012 gäller år 2 vårterminen och år 3, för de utbildningar som sedan fasas ut i samband med GY 2011, som innebär ett helt nytt gymnasiesystem. Markanta förändringar från föregående år I och med att gymnasieskolan reformerades 2011 innehåller prislistan ett antal förändringar, vilka redovisas i bilaga 1. Kvar sedan tidigare prislista finns några få utbildningar som avviker prismässigt från de nationella programmen. Dessa är: IHGR Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, (Göteborg), Lärcentrum (Göteborg), Naturvetenskapsprogrammet profil Marinbiologi (Öckerö) och Samhällsvetenskapsprogrammet profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö). Nytt är också att Skolverket har prissatt ett antal utbildningar i regionens utbud, vilket är konsekvensen av ny lagstiftning. För nationellt godkända idrottsutbildningar bygger förslaget på rekommendationer från SKL i samverkan med Riksidrottsförbundet.

19 I GRs samverkansavtal finns möjlighet att lägga in sökbara gruppbaserade introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion, vilket är en ny möjlighet som ges i och med gymnasiereformen. Här föreslås extra tillägg om kr respektive kr per plats och år, vari också ingår ersättning för grundskoleämnen om 2700 kr per ämne, vilket utgår från Skolverkets beräkning. Utfallet av förslaget kommer att följas upp så snart bokslutskostnader finns. Elev på yrkesprogram äger rätt att utöka sitt program med upp till 300 poäng för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För samtliga platser på yrkesprogram enligt GY2011 debiteras en schablon utöver programpriset om kr per elev och år, vilket motsvarar kostnaden för 100 poäng per år av Samhällsvetenskapsprogrammets pris gånger 30 % av elevgruppen (uppskattad siffra). Alla elever antas inte utnyttja möjligheten att utöka sitt program och alla elever behöver heller inte använda det maximala antalet program för att nå behörigheten. Därför ligger antagandet på 30 %. Händelser som påverkar prislistan Gymnasieskolans reformering innebär att specialutformade program och lokala inriktningar tas bort. Däremot ökar antalet nationella inriktningar. Reformen får fullt utslag först HT 2013, då tidigare utbildningar fasats ut. Under övergångsperioden kommer två system att bedrivas parallellt. Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader kan tillkomma. Den nya skollagen ger eleven utökad rätt att uppnå målen t ex via stödinsatser av olika slag. Elevkullarna går ner även under 2012, vilket kan påverka priset i någon mån. Sammantaget finns såväl rationaliseringseffekter som kostnadsdrivande inslag i ovanstående. Utbildningschefsgruppen föreslås rekommendera en generell rationalisering om 0,64 %. Arbetsgruppen för framtagande av dessa ersättningar har beredskap för revidering av förslaget givet att samhällsekonomin drastiskt försämras. Smärre förändringar görs genom korrigeringar mot utfall 2012 inför prislista Vid mycket omfattande förändringar som kan påverka prislistan återkommer arbetsgruppen med förslag till hantering. Utgångspunkten ska då vara att det generella rationaliseringskravet ska ligga på samma nivå. Utbildningar som är planerade att starta hösten 2012 Utbildningscheferna har till GR inkommit med uppgifter om nya inriktningar som är planerade att starta hösten Gymnasieekonomgruppen har huvudsakligen med utgångspunkt i dagens program/inriktningar beräknat priset för de utbildningar som startar år 2 HT

20 2012. Priserna får anses preliminära och kan kompletteras/korrigeras inför prislistan Dessa utbildningar presenteras i bilaga 1. Utbildningschefsgruppen behandlar förslaget 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9. Under förutsättning att Utbildningsgruppen ställer sig bakom förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna att besluta om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2012 i enlighet med innehåll i material daterat , att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Göteborg 22 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö Margaretha Allen

21 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider - För kommunspecifika utbildningar anges kommunerna inom parentes. Betalning för utbildning som inte finns med i prislistan bestäms av varje enskild kommun alternativt statlig myndighet t ex Skolverket. - Prislistan för 2012 bygger på 2011 års prislista med ett indextillägg om 2,6 %. Nya utb. bygger på kalkyl. - Koder med fet stil bygger på Skolverkets beteckningar. I övrigt gäller GRs beteckningar. PRISLISTA ENLIGT GY2011 Program Benämning år 1 och år 2 HT Pris 2012 BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggning BA Gemensamt år Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år Ekonomi Juridik särsk. pris EK IHGR (Göteborg) Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Fordons- och transport FT Gemensamt år Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. HA Gemensamt år Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): Personlig stil (Göteborg) Hår- och makeupstylist (Göteborg) Silversmide (Lerum,lärling) Hovslagare (Lerum) om tillstånd ges Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik (7)

22 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning år 1 och år 2 HT Pris 2012 Svetsteknik Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborg) Lantbruk Skog Trädgård särsk. pris Samverkansavtal med VGR och Halland Naturvetenskapspr. NA Gemensamt år Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle särsk. pris Marinbiologi (Öckerö) särsk. pris NA IHGR (Göteborg) Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år Bageri och konditori Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsprogrammet SA Gemensamt år Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap särsk. pris Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) särsk. pris SA IHGR (Göteborg) särsk. pris Sjöfartsprogrammet Skolverkets beslut (Göteborg, Tjörn, Öckerö) Teknikprogrammet TE Gemensamt år Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgspr. VO År Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om kr/år I tillägget ingår också ersättning för grundskolans ämnen ( kr per ämne enl. Skolverket) Övriga varianter av priser International Baccalaureate särsk. pris Lärcentrum Göteborg Programpris samt tillägg kr bilateralt Hörsel (Göteborg) Aspergerinriktade gruppbaserade utbild. med olika programinnehåll ( GBG, MÖ, STE) För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet GY2011 till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om kr per elev och år (år 1) och kr (år 2 HT). Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat). ev. utökning Ersättning för elev som ges rätt att gå fler kurser efter tre års gymnasiestudier på ett program ska utgå med kostnaden för antalet poäng i förhållande till heltidsstudier som gäller det programmet. Överenskommelse om ersättning ska göras mellan av kommunerna utsedda personer senast 1 maj. Särskilda varianter som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012 Kött/chark/styckning (Riksrekryterande särskild variant) (Göteborg) Estetisk variant (Kungsbacka) Enligt respektive programs GR-pris år samt skolindex (6 läsår) Särskilda varianter som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012 Natur-Musik (Partille) Samhäll-Musik (Partille) (7)

23 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Riksrekryterande utbildningar som Skolverket beviljat och prissatt för 2011/2012 Sjöintendentur år 3 (Göteborg) Sjöfartsutbildning (Göteborg, Tjörn, Öckerö) Spetsutbildning - riksrekryterande som prissatts av Skolverket för 2011/2012 Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet) Samhällsvetenskap och humaniora (Fässbergsgymnasiet, Mölndal) Riksidrottsutbildning Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. Alingsås: Fotboll, Handboll Göteborg: Badminton, Basket, Bordtennis, Brottning, Fotboll, Friidrott, Fäktning, Golf, Handboll, ishockey, Judo, Kanot, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll, Ishockey - dam, Tennis Kungälv: Bandy Lerum: Segling Partille: Fotboll, Handboll Lagidrott kr och individuell idrott kr per plats enligt rekommendation från SKL. PRISLISTA ENLIGT TIDIGARE SYSTEM Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil år 2 VT och år 3 Pris 2012 BF Barn- och fritid BF nationella inriktn BFFD Fritid BFPD Pedagogisk och social verksamhet lokala inriktningar Fritid - lokal riktning (Ale) BFPD Ungdomsledare-ridning (Lerum) BP Bygg BP nationella inriktn BPAN Anläggning BPHU Husbyggnad BPMI Måleri BPPI Plåtslageri lokal inriktning BLP004 Inrednings- och möbelsnickare (Göteborg) EC El EC nationella inriktn ECAT Automation ECDT Datorteknik ECET Elektronik ECEL Elteknik EN Energi EN nationella inriktn ENDU Drift- och underhållsteknik ANORDNAS EJ ENVK VVS- och kylteknik ES Estetiskt nationella inriktn ENBD Bild- och formgivning ESDN Dans ESMK Musik lokala inriktningar ESTA Teater ESL030 Digital bild (Lerum) ESL029 Konst och Design (Härryda) ESL008 Musikal (Kungälv) ?ESMK Musikproducent (Göteborg) ESL019 Musikteater/Musikal (Härryda) ESL003 Ny musik (Göteborg) ES SV Slagverk (Härryda) ESL032 Streetjazz and performance (Göteborg) ESL011 Textil formgivning (Mölndal) FP Fordon FP nationella inriktn Flygteknik (anordnas ej i regionen) FPKL Karosseri (Kungälv och Stenungsund) (7)

24 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil år 2 VT och år 3 Pris 2012 FPMA Maskin- och lastbilsteknik FPPB Personbilsteknik FPTP Transport HP Handels- och adm HP nationella inriktn HPHS Handel och service HPTU Turism och resor HV Hantverk lokala inriktningar?hv Florist (Göteborg) ?HV Frisör (Göteborg) HVL032 Hår- och makeup stylist (Göteborg) HV Hantverk HVSIL Metall - Silversmide (Lerum) lokala inriktningar HVL031 Personlig stil, mode och design (Göteborg) HV Textil, kläder och design (Alingsås) ?HV Textil, mode, design (Göteborg) HVMS Trä - Möbel och inredning (Lerum) HVTÄ Trä, möbelsnickeri, formgivning (Alingsås) Lärlingsutbildn. HV - Hovslagare, hästskötsel (Lerum) lärling HR Hotell- och restaur. HR nationella inriktn HVHL Hotell HRRM Restaurang och måltidsservice lokal inriktning HRR110 Sjöintendentur (Göteborg),riksintag IP Industri lokala inriktningar IPL 146 Automatiserad produktion (Göteborg) IPSB Bearbetningsteknik/CNC (Göteborg) IPDAME Datorstyrd tillverkning (Kungsbacka) IPPLÅVU Plåt/svets/verkst/underh (Stenungsund) Plåt och svetsteknik/byggsmide (Göteborg) Reparation och underhåll (Göteborg) LP Livsmedel LP Lokala inriktningar LP BK Bageri och konditori (Göteborg) LPBUDE Butik och delikatesser (Göteborg) LP KC Kött och charkuteri (Göteborg) MP Medie MP nationella inriktn MPME Medieproduktion NP Naturbruk NP Avtal m. Västra Götalandsregionen NV Naturvetenskap NV nationella inriktn NVMD Matematik och datavetenskap NVMV Miljövetenskap NVNA Naturvetenskap lokala inriktningar NVL041 Biomedicin (Mölndal) NVL063 Biovetenskap (Göteborg) Estetisk (Kungsbacka) NVL060 NV Biokemi och medicin (Göteborg) Samhällsplanering (Kungsbacka) OP Omvårdnad OP OP OM Omvårdnad lokala inriktningar Räddningstjänst (Kungälv) Sjukvård (Kungälv) Utvecklingsstörning o funktionshinder (Kungälv) SP Samhällsvetenskap SP nationella inriktn SPEI Ekonomi SPKU Kultur SPSP Samhällsvetenskap (7)

25 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil år 2 VT och år 3 Pris 2012 SPSK Språk SP lokala inriktningar Estetisk (Kungsbacka) SP 064 Internationell inr (Kungsbacka) SPL083 Internationell inr (Lerum) SPINT Internationell inr (Stenungsund) SPITEK IT-ekonom (Ale) år SPJOU Journalistik (Ale) år SPL002 Journalistik-media (Lerum) SPL082 Litterär gestaltning (Mölndal) SP 0133 Media (Kungälv) SPL023 Media (Kungabacka) SPMULG Musik (Ale) TE Teknikprogrammet lokala inriktningar Gemensamt inriktningspris Sökbara individuella progr. av PRIV-karaktär. Pris för elev som läser enl. tidigare system. Pris 2012 GÖTEBORGS KOMMUN BF PRIV Barn- och Fritidsprogrammet IV PRIV Bernadottegymnasiet EC PRIV Elprogrammet HP PRIV Handelsprogrammet HV PRIV Hantverksprogrammet textil med stil LIRE PRIV Livsmedel/Restaurang MP PRIV Media OP PRIV/PRIVIK Omvårdnadsprogrammet IV TBU IV TBU TBU PARTILLE KOMMUN SP IVSO 3-årigt SP mot Introvert autism el likn Övriga utbildningar Pris 2012 Lärcentrum (Göteborg) Programpris + tillägg kr NV/SP Hörsel (Göteborg) Bilateralt Aspergerinriktade grupper med olika programinnehåll (Göteborg, Mölndal, Stenungsund) Specialutformade program år 2 VT och år 3 Pris 2012 ALE KOMMUN SMHP Handelsgymnasiet SMOP Hälsogymnasiet SM Samhällsvetenskapliga Medieprogrammet SM ALINGSÅS KOMMUN SMSP Entreprenörsprogrammet GÖTEBORGS KOMMUN SMHP Affärsprogrammet NVL005 Bernadottegymnasiet SMSP SMNP Djur- och Växtliv SMNP Djurvårdarprogrammet-Islandshäst-Djurvårdare SMES Estet och Media SMSP Globala gymnasiet SMSP Globala gymnasiet SMNV SMHP Handelsgymnasiet IB International Baccalaureate SMSP Idrottsprogrammet SMFP MTG - Fordonstekniker-personvagn SMFP MTG - Fordonstekniker-lastvagn SMFPKP MTG - Fordonstekniker-karosseri plåt SMFPKL MTG - Fordonstekniker- karosseri lack (7)

26 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Specialutformade program år 2 VT och år 3 Pris 2012 GÖTEBORGS KOMMUN SMNV Natural science programme SMNP Trädgård och miljövärd SMHP Passionsprogrammet - Handel SMNV Passionsprogrammet - Naturvetenskap SMSP Passionsprogrammet - Samhällsvetenskap SMSP Samhällsvetenskap och media SMSP Samhäll/Estet SpEs SMSP Social science programme SMEN Sjöfartsteknik riksintag SMHR Turismgymnasiet Yrkesdansprogrammet - klassisk balett och modern dans SMEN Fastighetsvärd HÄRRYDA KOMMUN NV NV/Tvär SP SP/Tvär SMNV IT/data SM IT/media KUNGSBACKA KOMMUN SMEC Mekatronik SMFP Bilelektronik SM Idrottsprogram gemensamt pris för alla inriktningar IB International Baccalaureate KUNGÄLVS KOMMUN NVL031 Da Vinci/Kreativ naturvetenskap SM Fokus Europa TEL019 Kungälvs tekniska program, KTP (4 år) MÖLNDALS KOMMUN HP Handelsgymnasiet SMOP Socialmedicinskt vårdprogram PARTILLE KOMMUN SMNP Hundprogrammet - Hund och företagande SMES Skapande teknik - Ljud- och ljusteknik SMNV Naturvetenskapligt program idrott SMNV Naturvetenskapligt program musik SMSP Samhällsvetenskapligt program idrott SMSP Samhällsvetenskapligt program musik SMNV NV Framtid STENUNGSUNDS KOMMUN SMTE Datorteknik SMES Estetisk profilering på SP SMNV Estetisk profilering på NV Företagargymnasiet - Diplomerad gymnasieekonom SMSP Samhällsvetenskapsprogram-media SMNV TUNA - Teknisk utbildning med NäringslivsAnknytning (3,5-4 år) TJÖRNS KOMMUN FFGIP Företagsförlagd gymnasieskola (FFG)-BF,FP,HP,HR,IP,OP, NP hästh SMEN Sjöfartsgymnasiet riksintag (7)

27 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2012 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Specialutformade program år 2 VToch år 3 Pris 2012 ÖCKERÖ KOMMUN SMSP Den seglande gymnasieskolan SMEN Fiske- och sjöfartstekniskt program, riksrekryterande SMNV Marinbiologiskt program SMEN Maskin- och sjöfartstekniskt program Gymnasiesärskoleutbildningar år 1 till och med år 4 Pris 2012 Nationella program Övriga utbildningar Pris 2012 SMSPKI Idrottsgymnasier (extrakostnader på undervisningssidan). Med idrottsgymnasier menas utbildningar på regional elitnivå. Utbildningar där endast Specialidrott A och B utgör idrottsdelen äger inte rätt att debitera för extrakostnader. Avtal med resp. regionalt förbund krävs. Gäller elever i år 2 och 3 enligt tidigare system. Prisgrupp HARE Lagsporter Handboll FORE Fotboll BASK Basket INBANDY Innebandy Prisgrupp ISHOR Dyrare lagsporter/ Ishockey BADM Billigare individuella Badminton FRII sporter Friidrott ORIE Orientering BROTR Brottning SIMNR Simning BORDR Bordtennis JUR Judo Prisgrupp SERE Individuella sporter Segling TENNR Tennis GOLFR Golf KAR Kanot KOR Konståkning FÄR Fäktning Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris, med några undantag, se prislistan. Program med särskild hörselprofil prissätts genom bilaterala avtal mellan kommunerna. Rh-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). 7 (7)

28 Bilaga 2 Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2012 inom Gymnasiesamverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning av ingående indexdelar Personalkostnader 62% 62% 62% 62% - varav lärarpersonal 72% - varav övrig personal 28% Övriga kostnader 36% 36% 36% 36% Kapitalkostnader 2% 2% 2% 2% 100% 100% 100% 100% I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Förändringsvärden Källa Löneökning övriga personal 2,50% 2,70% 3,10% 1. Löneökning lärare 2,35% 1,63% 2,63% 2. Arbetsgivaravgifter 0,52% -0,10% 0,10% 3. KPI 1,20% 2,80% 2,50% 4. Internränta -0,50% 0,30% -0,10% 5. Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,56% 39,08% 38,98% 39,08% Internränta 4,50% 4,00% 4,30% 4,20% Generell rationalisering i regionen enl. beslut -2,00% -0,49% -0,64% Korrigering index för 2010 i 2010 års prislista 0,11% 0,11% Korrigering index för 2011 i 2012 års prislista 0,50% 0,50% Slutvärde viktat index 0,031% 1,691% 2,600% Källor: 1. SKL, Cirkulär 11:21 konjunkturlönestatistiken 2. Uppskattning av GR kommunerna 3. SKL, Cirkulär 11:3 arbetsgivaravgifter 4. SKL, Cirkulär 11:21 KPI 5. SKL, Cirkulär 10:80 internränta

29 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och svenska för invandare (sfi) i Göteborgsregionen år 2012 Kommunal vuxenutbildning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2012 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gym), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (sfi). Under 2011 tillämpas ett enhetspris på 44 kr per gymnasiepoäng (gyp)/verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2012 föreslås 45 kr per gymnasiepoäng/verksamhetspoäng. Detta innebär en höjning av priset med 2,3 %. För kurs där kalkylerad kostnad hamnar inom intervallet (gällande nivå är 40 48) kr per gyp/vp (motsvarar %) gäller enhetspriset. Kommuner som hävdar att kostnaden för en kurs ligger under eller över intervallet (41-49 kr per gyp/vp) ska redovisa sina beräkningsgrunder för GRs Vuxgrupp, som gör en rimlighetsbedömning av detta. För studerande inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. För studerande inom svenska för invandrare föreslås att Göteborgs Stads nytecknade avtal ligger till grund för ett regionalt pris.

30 Vuxgruppen kommer att behandla förslaget 24/8, Utbildningschefsgruppen 2/9 och Utbildningsgruppen 8/9. Under förutsättning att förslaget vinner gillande i dessa grupper föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen 2012 enligt följande: a) för kommunal vuxenutbildning tillämpas ett enhetspris på 45 kr per gymnasiepoäng, b) för dyrare resp billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp, c) för särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt d) för sfi tillämpas ersättning enl följande: Studieväg 3 33 kr/tim/studerande Studieväg 2 44 kr/tim/studerande Studieväg 1 59 kr/tim/studerande. Göteborg 19 augusti 2011 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö Kenneth Ardehed

31 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Inriktningsdokument för ungdomsmottagningarna Tillsammans med de fyra delregionala kommunalförbunden har Västra Götalandsregionen (VGR) tagit fram bilagt förslag till inriktningsdokument för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagningarna. Vid överläggningar med VGRs politiska ledning beslutades att godkänna förslaget till inriktningsdokument för ungdomsmottagningarna samt att varje huvudman ska fatta de politiska beslut som erfordras för beslut inom VGR respektive de 49 kommunerna. Frågan har även diskuterats inom samrådsorganet för Västkom och VGR. Väskoms styrelse beslöt att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att godkänna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna och att i sin tur rekommendera medlemskommunerna att godkänna detsamma. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för GRs del godkänna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna, samt att rekommendera GRs medlemskommuner att godkänna inriktningsdokumentet. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg

32 Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet

33 Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Det ska ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning. Grundförutsättningar Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från ungdomars behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Övergripande mål Ungdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar utifrån sina livsvillkor för att göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden: Levnadsvanor och livsvillkor Samlevnad och relationer Sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter Psykisk hälsa Grunduppdrag Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet basnivån för ungdomar till och med 24 år när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till specialistnivå är en förutsättning för att ungdomsmottagningen kan fokusera på sitt grunduppdrag. Verksamheten Med ungdomsmottagning avses i detta dokument en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling. Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen ska också erbjuda stödjande och behandlande insatser. 2