1992 rd - MiUB 2 - RP 27

Transkript

1 1992 rd - MiUB 2 - RP 27 Miljöutskottets betänkande nr 2 om regeringens proposition med förslag till lag om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter och lag om beviljande av i lagen om bostadsproduktion avsedda anskaffningslån i vissa fall Riksdagen remitterade den 31 mars 1992 regeringens proposition nr 27 till miljöutskottet för beredning. Utskottet har hört regeringsrådet Hannu Junkkari vid miljöministeriet, överinspektören Pekka Pelkonen vid finansministeriet, byråchefen Maija Rajakylä och överinspektören Jorma Lauronen vid bostadsstyrelsen, överinspektören Pirjo-Päivi Pihlanto vid skattestyrelsen, chefen för bostadsväsendet Ulla-Maija Laiho vid Finlands Stadsförbund, avdelningschefen Pekka Heikkilä vid Sparbanksförbundet samt Anita Saarenheimo och Matjatta Prosi-Berggren som företrädare för folkrörelsen för dem som sitter i dubbelbostadsfällan. Regeringens proposition Regeringen föreslår en lag om en ny form av räntestödslån för dem som har bostadsskulder och som är i stora ekonomiska svårigheter. Räntestödet är till för att stödja dem som har skulder och som inte klarar av lånehanteringskostnaderna för sina bostadskrediter trots överenskommelse med kreditinstituten om amorteringsfria år eller andra arrangemang e Her de stöd som samhället redan nu står till tjänst med. Räntestödet beviljas inom ramen för ett i statsbudgeten fastslaget maximibelopp för råntestödslån som kan godkännas. Räntestöd skall beviljas så att de har företräde som har det svårast ställt i ekonomiskt hänseende. Vidare föreslår regeringen en lag om beviljande av i lagen om bostadsproduktion avsedda anskaffningslån i vissa fall. Lagen skall göra det möjligt att köpa upp bostäder till hyresbostäder av dem som har bostadsskulder och som köpt en ny bostad utan att lyckas sälja den gamla eller som har svårigheter med att betala sina bostadskrediter. För anskaffning av bostäderna beviljas lån på samma villkor som lån enligt lagen om bostadsproduktion (24 7 /66), men med lindrigare begränsningar för bostadens användning och överlåtelse. Lagarna avses träda i kraft så snart de har antagits och blivit stadfästa. De skall gälla till den 30 juni Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet de aktuella lagförslagen behövliga och tillstyrker dem. I samband med behandlingen av ärendet konstaterade utskottet emellertid att relationen mellan den föreslagna formen av räntestödslån och skattelagstiftningen inte blivit tillräckligt väl utredd vid beredningen. Utskottet föreslår därför vissa ändringar i propositionen till denna del och till vissa andra delar. Enligt vad utskottet erfarit kommer räntestödet till dem som har bostadsskulder alldeles uppenbart att tolkas som skattepliktig inkomst för gäldenären. Denna tolkning skulle på ett väsentligt sätt urvattna lagens syfte. Därför anser utskottet att det klart och entydigt måste stadgas att det räntestöd som avses i lagen om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter inte är skattepliktig inkomst. Lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) föreslås bli kompletterad med detta stadgande, eftersom där även annars stadgas om inkomster som inte anses vara skattepliktiga. Ändringen i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet föreslås bli temporär med beaktande av att också lagen om räntestöd blir temporär. Vidare föreslår utskottet att 2 l och 2 mom. i förslaget tilllag om räntestödslån skall preciseras i överensstämmelse med lagen om bostadssparpremier (862/80) så att inte heller dessa stadganden ger upphov till någon oklarhet om att räntegottgörelsen inte är skattepliktig inkomst. I samband med räntestödslånearrangemangen är det möjligt att skulderna måste ordnas på nytt så att stämpelskatt måste betalas för skulden en gång till. Att stämpelskatt eventuellt måste betalas omintetgör enligt utskottets uppfattning likaledes syftet med det aktuella lagförslaget. Därför anser utskottet att också lagen angående stämpelskatt måste ändras i detta sammanhang. Utskottet föreslår att lagen angående stämpelskatt (662/43) kompletteras med ett temporärt stadgande om att stämpelskatt inte G

2 rd - MiUB 2 -- RP 27 behöver betalas för en skuldsedel som utfärdas vid arrangemang enligt lagen om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter. Befrielsen från stämpelskatt omfattar även sådana i sammanhanget utfärdade skuldsedlar för skulder som det inte betalas räntestöd för. Enligt lagförslaget är det bostadsstyrelsen som på ansökan godkänner ett lån som räntestödslån. Utskottet tillstyrker en centraliserad behandling av ansökningarna eftersom detta är den bästa garantin för en enhetlig behandling. Enligt lagförslagets 7 2 mom. kan bostadsstyrelsen dock bestämma att ansökningarna skall förmedlas av kommunen. Möjligheten att söka och få räntestöd utgår från att låntagaren först kommit överens med ett kreditinstitut om kreditarrangemang som uppfyller villkoren i lagen. Det är således kreditinstitutet och den sökande som svarar för att ansökningarna görs upp på tillbörligt vis och vidarebefordras. Utskottet anser att ansökningarna inte i onödan bör gå via kommunen utan att de i första hand skall skickas direkt till bostadsstyrelsen. Vid behandlingen av ärendet uppmärksammade utskottet vidare antalet ansökningar om räntestödslån. Det är möjligt att upp till tiofalt fler ansökningar lämnas in än vad som kan godkännas. För att den aktuella lagen inte skall väcka grundlösa förhoppningar och leda till en anhopning av ansökningar understryker utskottet speciellt hur viktigt det är med information om räntestödslånevillkoren. Med beaktande av att den aktuella räntestödslagen kan vara till hjälp för bara omkring l 000 av dem som på grund av sina bostadsskulder har det allra svårast ställt, påskyndar utskottet en lagstiftning om fysiska personers skuldarrangemang (lagstiftning om s.k. skuldsanering). Utskottet finner det viktigt att lagstiftningen om skuldsanering tillämpas också i de situationer som avses i lagförslaget. Enligt utskottets mening bör riksdagen få till behandling en proposition i saken redan under vårens lopp eller senast i höst för att lagen skall kunna träda i kraft i början av I övrigt har utskottet ingenting att anmärka på i fråga om det första lagförslaget. Utskottet tillstyrker det andra lagförslaget i regeringens proposition utan ändringar. Det gäller köp av bostäder till hyresbostäder av dem som har bostadsskulder och som köpt en ny bostad utan att lyckas sälja den gamla eller som har svårigheter med att betala sina bostadskrediter. Enligt utskottets mening vore det dock önskvärt att den som säljer en bostad får stanna kvar som hyresgäst i bostaden om han så vill. Med stöd av det ovan anförda föreslår miljöutskottet vördsamt att det andra lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas utan ändringar och att det första lagförslaget skall godkännas sålydande: l. Lag om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l (Såsom i regeringens proposition) 2 Som räntestödslån kan godkännas bostadslån som beviljas eller som tidigare beviljats en fysisk person samt lån som består av sådana räntor för bostadslån som den skuldsatte inte har kunnat betala. Räntegottgörelse betalas inte, om låntagaren, med beaktande av hans och hans familjs inkomster och förmögenhet, kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet. Räntegottgörelse betalas inte heller, om låntagaren kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet genom att med kreditinstitutet komma överens om att avkortningarna tills vidare inte förfaller till betalning. (3 och 4 mom. såsom i regeringens proposition) 3-13 (Såsom i regeringens proposition)

3 Räntestöd till personer med bostadsskuld 3 Hänvisande till motiveringen föreslår miljöutskottet vidare vördsamt att sålydande lagförslag skall godkännas: 3. Lag om temporär ändring av lagen om skatt på inkomst och formögenhet I enlighet med riksdagens beslut f o g a s tilllagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst ochförmögenhet ( ) temporärt en ny 57 a som följer: 57 a skattepliktig inkomst är inte räntestöd som avses i lagen om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter ( l ). Denna lag träder i kraft den Lagen tillämpas vid beskattningarna för Lag om temporär ändring av lagen angående stämpelskatt I enlighet med riksdagens beslut f o g a s tilllagen den 6 augusti 1943 angående stämpelskatt (662143) temporärt en ny 50 a som följer: 50 a Befriad från stämpelskatt för utfärdande av fordringsbevis är en skuldsedel som uppgjorts vid arrangemang enligt lagen om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter ( l ). Denna lag träder i kraft den Lagen tillämpas 1992 och 1993 på skuldsedlar som uppgjorts vid arrangemang enligt lagen om räntestöd till personer med hostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter ( l ). Helsingfors den 14 aprill992 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Seppänen, vice ordföranden Vanhanen, medlemmarna Aula, Biaudet, Jääskeläinen, Kar- hunen, Kautto, Korkeaoja, Markkula, Rask, Virrankoski och Vuorensola samt suppleanterna A. Ojala, Puhakka (delvis) och Viljamaa.

4 rd - lviiub 2 - RP 27 I miljöutskottets betänkande om regeringens proposition med förslag tilllag om räntestöd till personer med bostadsskuld vilka är i ekonomiska svårigheter (RP 27) borde enligt vår mening ha uttalats följande. "Regeringens proposition är synnerligen illa beredd. Stödet till dem som har bostadsskulder är otillräckligt. Möjligheterna att få stöd påminner därför om ett lotteri där ungefär var tjugonde eller kanske bara var trettionde ansökan vinner. I samband med att utskottet hörde sakkunniga kunde det konstatera att räntestödets skattepåföljder inte hade ägnats en tanke vid beredningen av regeringens lagförslag. När det blev klart att räntestödet är skattepliktig inkomst för mottagaren föreslog utskottet en ändring i lagen om skatt på inkomst och fönnögenhet för att säkerställa att stödet skall vara skattefritt. Vid beredningen av propositionen hade inte heller lånearrangemangens eventuella stämpelskattepåföljder bedömts. Enligt vad utskottet erfarit bärs stämpelskatt inte alltid nödvändigtvis upp i samband med att lån arrangeras på nytt. Frågan borde dock ha utretts redan i samband med lagberedningen. Utdelningen av stöd är alldeles för byråkratisk och kräver enligt utskottets mening alltför mycket papperskrig till stöd för ansökningarna. Utskottet menar att alldeles för många medborgare måste skicka in sina ansökningar med bilagor i onödan eftersom räntestödet beviljas så få av dem. Det vore skäl att lägga upp ett system som går ut på de sökande inte behöver skicka in några bilagor och att de som får stöd får sina bilagor granskade i efterhand. Enligt utskottet är det uppenbart att det ligger i sökandens och hans banks intresse att ansökan blir riktigt uppgjord, och därför behövs de kommunala myndigheterna inte vid behandlingen av ansökningar. Kommunerna har inte sådan expertis i dessa frågor att de kunde ställa de sökande i angelägenhets- eller prioritetsordning med tanke på stödet. Behandlingen fördröjs bara av att ansökningarna måste göra en sväng genom kommunen och orsakar också kommunerna onödiga kostnader. Vidare är kommunernas resurser för behandling av ansökningarna i högsta grad olika Reservation både vad antalet sökande och personalen beträffar, vilket gör att chanserna för lika behandling blir beroende av i vilken kommun sökanden bor. Lagförslagets 7 2 mom. är således obehövligt och bör strykas. Med hänsyn till att det finns alldeles för litet räntestöd att dela på är det uppenbart att alltför många medborgare under ansökningsfasen har alldeles för stora förväntningar på systemet. I höst kommer det därför att finnas en hel rad besvikna medborgare. Under sådana förhållanden bör grunderna för utdelning av räntestöd vara speciellt rättvisa. Det aktuella poängsystemet ger emellertid inga garantier för detta i och med att det medger att helt små skillnader i hur grunderna för uträkning av inkomster, utgifter och räntor tolkas kan Hytta de sökande hundratals eller rentav tusentals pinnhål uppåt eller nedåt på stegen. Om skattefria eller för lågt beskattade kapitalinkomster av tillfällig karaktär inte hänförs till inkomsterna och om storleken av de låneräntor som skall betalas - och storleken av de svårigheter med betalningarna som därigenom uppkommer - inte är kommensurabel mellan olika sökande, beroende bland annat på resultatet av förhandlingar om förlängd återbetalningstid, ökar problemen med utdelningsgrunderna särskilt då man beaktar hur litet stöd det finns att dela ut. Problem med rättvisan och jämställdheten vållar också frågan om hurdana säkerheter de sökande kan ställa för de till grund för räntestödet liggande lånen. I detta fall förefaller regeringen inte att befatta sig med vilken ställning myndigheterna bör ta tilllånesäkerheterna då de beviljar stöd. Det är också ett sätt att ingripa i människornas öde." Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att riksdagen hemställer att regeringen omedelbart avlåter en proposition till riksdagen med förslag om ökat stöd så att fler sökande har möjlighet att få hjälp i sina skuldsättningsproblem, att regeringen avlåter en proposition till riksdagen om att bankerna förbjuds att höja räntan på räntestöds/ån sedan stödperioden gått ut och

5 Räntestöd till personer med bostadsskuld 5 att regeringen på grund av det otillräckliga till buds stående räntestödet avlåter en proposition till riksdagen om ändring av skattelagstiftningen så att svårt skuld- tyngda medborgare har möjlighet att få skattelindring på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga. Helsingfors den 14 april 1992 Esko Seppäncn Tarja Kautto Marja-Leena Viljamaa Arja Ojala Maija Rask

6