Miljöutskottets betänkande rd

Transkript

1 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd Miljöutskottets betänkande rd Regeringens proposition med förslag tilllagstiftning om utvecklande av bostadsfinansieringen Riksdagen remitterade den 12 mars 1996 regeringens proposition 8/1996 rd till miljöutskottet för beredning. I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet avgett ett utlåtande till miljö utskottet. Utlåtandet (GrUU 5/1996 rd) ingår som bilaga till detta betänkande. Utskottet har hört direktören Hannu Junkkari, äldre regeringssekreteraren Seija Heiskanen Frösen, överinspektören Liisa Linna-Angelvuo och överinspektören Tiina Hankimo vid miljöministeriet, överinspektören Pekka Petkonen vid finansministeriet, förvaltningsdirektören Maija Rajakylä och direktören Harri Hittunen vid Statens bostadsfond, avdelningschefen Kaija Erjanti vid Bankföreningen i Finland, enhetschefen Marja-Liisa Taipale vid statskontoret, sakkunnige Eero Hittunen vid Finlands Kommunförbund, ombudsmannen Timo Heinonen vid Bostadsbyggherreföreningen, direktören Veikko Myllyperkiö vid Byggnadsindustrins Centralförbund och konsultative tjänstemannen Risto Ranki. Regeringens proposition Avsikten med propositionen är att omstrukturera bostadsfinansieringen för att låntagarna skall kunna få en fördelaktig och stabil finansiering också för fritt finansierade ägarbostäder. Vidare syftar förslaget till att genom olika åtgärder öka efterfrågan på bostäder och stimulera handeln med bostäder. Regeringen föreslår en lag om statsborgen för ägarbostadslån. Enligt lagförslaget skall begränsad statsborgen kunna beviljas privatpersoner för bostadslån. Denna borgen gäller direkt med stöd av den föreslagna lagen. Statens ansvar föreslås gälla såvällån för fritt finansierade bostäder som räntestödslån för ägarbostäder och BSP-lån för unga som skaffar sin första bostad. I detta sammanhang föreslås också att andelen besparingar som krävs i BSPsystemet sänks från 20 tilll5 procent av bostadspriset. Vidare föreslås en lag om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus. Enligt den kan räntestöd medges för nybyggande eller ombyggnad av bostadsaktiebolagshus. Räntestödslånet får uppgå till högst 40 procent av kostnaderna. I syfte att förenkla stödsystemen avser regeringen att ersätta aravalånen för ägarbostäder med det nuvarande räntestödet för ägarbostäder från och med början av Statens bostadsfond skall ansvara för att räntestöd betalas ut för alla gamla och nya räntestödslån och ha hand om de utgifter som statsborgen för bostadslånen medför redan Propositionen hänger samman med den första tilläggsbudgeten för 1996 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft så snart de har antagits och blivit stadfästa. Utskottets ställningstaganden Allmän motivering Bostadsfinansieringen skall omstruktureras genom lagförslagen i propositionen. Reformen syftar till att öka efterfrågan på bostäder och stimulera byggandet. Av bostads- och sysselsättningspolitiska orsaker finner miljöutskottet det viktigt att efterfrågan på bostäder ökar och att byggnadsaktiviteterna stimuleras. Med hänvisning till erhållen utredning befarar utskottet dock att lagförslagen inte kommer att ge de effekter som reformen syftar till. Själva utgångspunkten för reformen är dock ett steg i rätt riktning. Utskottet tillstyrker lagförslagen, eftersom det behövs snabba insatser för att stimulera bostadsmarknaden och bostadsbyggandet

2 2 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd Propositionen innefattar vissa principiellt viktiga ändringar i bostadsfinansieringen. Propositionen hänger samman med en första tilläggsbudget för 1996, men lämnades till riksdagen så sent att utskottet inte hade tid att behandla frågan grundligt. Med tanke på framtidenförutsätter utskottet att regeringen ser till att de lagförslag som är bundna vid bestämda ikraftträdelsedatum lämnas till riksdagen så tidigt att riksdagen har god tid på sig att behandla dem. Under behandlingens gång har riksdagen rent generellt noterat att det är viktigt att informera medborgarna om olika stöd till boende. I och med reformen ändras stödsystemet som redan tidigare varit ganska komplicerat. Det kan hända att det blir ännu svårare för medborgarna att få reda på vilken stödform som är fördelaktigast för dem. Miljöministeriet måste se till att medborgarna får all den information och vägledning de behöver för att de inte skall gå miste om stöd på grund av bristande information. Detaljmotivering l. Lagen om statsborgenför ägarbostadslån 14. Borgensavgift. Enligt paragrafen skall låntagaren betala en avgift för statsborgen i samband med att lånet eller den första raten betalas ut. A v giften är 0,5 procent av säkerheten för ägarbostadslånet. Vidare skalllåntagaren bttala en årsavgift under fem år. Årsavgiften uppgår till 0,5 procent av den återstående säkerheten. Borgensavgiften skall täcka ersättningarna på grund av statsborgen. Enligt vad utskottet har erfarit har den svenska modellen för borgensavgift visat sig vara nödvändig. Utskottet omfattar förslaget till borgensavgift. Avgiften bör dock tas ut som en engångsbetalning och inte bitvis som en årsavgift som regeringen föreslår. Årliga avgifter medför större kostnader än engångsavgifter eftersom det måste ordnas med fakturering, kontroll och uppbörd av avgifterna. Däremot kräver en engångsavgift som tas ut på samma sätt som stämpelskatt inga större arrangemang. De årliga avgifterna är därtill ganska små. Det betyder att de i många fall kan vara mindre än det minimibelopp som med stöd av förordning skall kunna drivas in. I praktiken kommer så små belopp inte att drivas in. Om en låntagare inte betalar de årsavgifter som drivs in kan det hända att indrivningsavgifterna är större än själva årsavgiften. Om engångsavgifter införs, får staten garanterat in hela borgensavgiften samtidigt som kontrollen av influtna medel underlättas. En engångsavgift är till fördel för låntagarna också i det hänseendet att de direkt får exakt information om hur stora borgenskostnaderna är. Utskottet föreslår att borgensavgiften tas ut som en engångsavgift. Enligt vad utskottet har erfarit får borgensavgiften inte vara högre än 1,5 procent av säkerheten för att säkerheten inte skall stupa på avgiften. Utskottet föreslår därför att borgensavgiften fastställs till 1,5 procent. 19.Ikraftträdande. I 2 mom. hänvisas felaktigt till14 2 mo m. i stället för till3 mo m. U tsk o t tet föreslår att hänvisningen ändras till 14 3 mo m. Övriga synpunkter. Enligt 4 kan statsborgen ges för lån som beviljas med stöd av lagen om statsborgen för ägarbostadslån. Utskottet påpekar här att utredningar visar att det finns ett större behov av räntestöd för förvärv av gamla bostäder än den gällande lagstiftningen medger. Därför bör det utredas om lagen om räntestödslån bör ses över utöver att dessa lån får stats borgen. När lagförslaget bereddes övervägdes det om statsborgen kunde utsträckas till bostadslån som kommuner beviljar privatpersoner. Utskottet menar att det finns skäl som talar för att kommunala lån kunde få statsborgen på samma sätt som lån från andra sammanslutningar. Innan beslut om detta fattas är det dock viktigt att utreda om lånen hittills förorsakat kommunerna problem och om lagen medger tillsyn över kommunala lån. A v dessa orsaker anser sig utskottet ännu inte kunna föreslå en ändring av lagens tillämpningsområde. Det är dock viktigt att miljöministeriet utreder om statsborgen kan utsträckas till kommunala bostadslån. 2. Lag om räntestöd/ör lånför bostadsaktiebolaghus Utskottet omfattar den föreslagna lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus utan ändringar. När förslaget behandlades noterade utskottet emellertid följande frågor. Enligt 3 kan räntestödslån ges till ombyggnad av ett bostadsaktiebolagshus. Utskottet fin-

3 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd 3 ner det angeläget att berörda myndigheter aktivt går ut med information om denna möjlighet till bostadsaktiebolagen. Därtill bör miljöministeriet se till att möjligheterna att få räntestödslån inte försvåras onödigt mycket av stränga lånevillkor eller andra bestämmelser. På det hela taget bör stimulansåtgärder för ombyggnadssektorn utredas i sin helhet. När lagförslaget bereddes fanns det planer på att låta 3 också gälla förvärv av byggnader som bostadsaktiebolag. Bakgrunden till detta var att tusentals aravahyreshus varje år befrias från användnings- och överlåtelserestriktionerna och att ägarna inte i alla fall är villiga att ha kvar husen. Det vore bättre för de boende om husen i vissa fall kunde ändras till bostadsaktiebolagshus. Också när vården allt mer ändras från institutionsvård till öppenvård blir många lokaler lediga och kräver ändrade ägarförhållanden. Enligt vad utskottet har erfarit ansåg beredningen att frågan om räntestöd eller lån till förvärv av hus bör utredas i ett vidare sammanhang och med hänsyn till övriga former för boendestöd. Utskottet är av samma åsikt och skyndar på en utredning. De generella villkoren för räntestödslån definieras i 4. De gäller priser, standard och konkurrensutsättning. Utskottet har uppmärksammats på att kvaliteten och priset styrs av konkurrensen. Ett särskilt förfarande för att godkänna räntestödslån skapar onödig byråkrati och försvårar projektstarten. Det har ansetts onödigt att konkurrensutsätta entreprenörer som äger en tomt. Pris- och kvalitetskraven bör dock stå kvar i villkoren för räntestödslån till bostadsaktiebolag för att också privatpersoner som har rätt att få privata räntestödslån skall kunna köpa in sig i bolagen. I villkoren för personliga räntestödslån ingår också pris- och kvalitetskriterier. Det är angeläget att denna möjlighet inte försvinner, inte minst för att regeringen i propositionen föreslår en avveckling av aravalån för ägarbostäder. Utskottet påpekar vidare att miljöministeriets byggnadsbestämmelser (G 2) säger att en entreprenad inte behöver konkurrensutsättas, om tomten ägs av en byggherre som är stiftande medlem i aktiebolaget eller av den som bygger huset. Enligt vad utskottet har erfarit har bostadsfonden planer på att förenkla förfarandet för godkännande av räntestödslån. Utskottet framhåller vikten av flexibla metoder också när det gäller det föreliggande lagförslaget. I samband med lagberedningen togs också frågan om statens fyllnadsborgen för räntestödslån till bostadsaktiebolag upp. Men fyllnadsborgen togs inte in i lagförslaget på den grunden att borgen sannolikt skulle ha haft en mycket liten effekt på räntenivån vid fri konkurrens på finansmarknaden. Dessutom var avsikten att inte utsätta staten för några risker på grund av dessa lån. Utskottet anser att fyllnadsborgen inte bör uteslutas ur den metodarsenal som står till förfogande för utveckling av bostadsfinansieringen. Aven om fyllnadsborgen har en obetydlig inverkan på marginalräntan kan den dock spela en stor roll för om låntagaren får lån eller inte. För den som beviljar lån betyder det klarare regler vid bedömning av kreditriskerna om de har statens fyllnads borgen. 3. Lag om ändring av 5 lagen om bostadssparpremier Inom BSP-systemet minskas den andel som en sparare skall ha sparat på förhand i avsikt att göra det lättare för unga att skaffa sig en bostad och därigenom bidra till att aktivera bostadsmarknaden. Enligt vad utskottet har erfarit har antalet BSP-sparavtal minskat. Därför menar utskottet att miljöministeriet noga bör ge akt på om den föreslagna reformen ger önskat resultat eller inte. 5. Lag om ändring av lagen om statens bostadsfond l. Enligt gällande l 2 mom. stadgas det särskilt om användning av medel utanför statsbudgeten för lån och annat utvecklande av bostadsförhållandena. I propositionen föreslås att det också skall kunna bestämmas i statsbudgeten hur medlen i bostadsfonden används. Det har befarats att den föreslagna ändringen i kombination med momentets flexibla formulering medger att bostadsfondens medel också används till exempel för bostadsstöd. Bostadsfondens medel är dock avsedda bara till stöd för bostadsfinansieringen. I tilläggsbudgetpropositionen, som detta lagförslag har samband med, föreslås att fondens medel skall användas dels för lån, dels för räntestöd, ersättningar för statsborgen för bostadslån, bostadssparpremier och ersättningar för kreditreserveringar. För att syftet med l 2 mom.lagen om statens bostadsfond klart och tydligt skall framgå före-

4 4 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd slår utskottet att momentet preciseras på så sätt att där i stället för utvecklande av bostadsförhållandena talas om stödjande av bostadsfinansieringen. Grundlagsutskottets utlåtande. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att den föreslagna ändringen av lagen om statens bostadsfond kan behandlas i den ordning som föreskrivs i 66 riksdagsordningen. Övriga synpunkter. I samband med behandlingen av lagförslaget har utskottet nogsamt uppmärksammat hur mycket medel det finns i statens bostadsfond. Meningen är att bostadsfonden redan från och med i år tar över ansvaret också för alla räntestödslån och utgifterna för statsborgen för bostadslån. I tilläggsbudgetpropositionen för 1996 föreslås att sammanlagt inemot 800 miljoner mark i räntestöd för bostadslån skalllyftas ut ur statsbudgeten och över på bostadsfonden. Enligt uppskattning kommer summan räntestöd som 1997 skall betalas med fondens medel att uppgå till drygt en miljard mark, där den planerade nya räntestödda bostadsproduktionen under 1977 ännu inte har räknats in. Regeringen framhåller i motiveringen till sin proposition: "Ifall bostadsfonden inte anvisas anslag i statsbudgeten, vare sig för täckning av underskottet i aravaräntorna eller för utgifterna för räntestödet, kommer fondens medel att ta slut inom kort, och åtagandena i anslutning till redan beviljade lån måste fullgöras över statsbudgeten. För att trygga fondens likviditet måste fondens anskaffning av medel under de närmaste åren utökas genom värdepapperisering. Med aravaoch räntestödslån av nuvarande omfattning beräknas det att man år 20 l O hamnar i en situation då man måste skaffa medel till fonden genom en betydligt ökad värdepapperisering, genom upplåning på marknaden eller genom att överföra medel i statsbudgeten." Utskottet förutsätter att regeringen låter utföra en noggrannare utredning än den som finns i motiveringen tilllagförslaget hur meningen är att säkerställa bostadsfondens verksamhet i framtiden. Med stöd av det ovan anförda föreslår miljöutskottet vördsamt att det andra, tredje och fjärde lagförslaget skall godkännas utan ändringar och att det första och femte lagförslaget godkänns sålydande: l. Lag om statsborgen för ägarbostadslån I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-13 (Såsom i regeringens proposition) 14 Borgensavgift För statsborgen uppbärs genom långivarens förmedling av låntagaren en avgift till staten i samband med att lånet eller dess första rat lyfts; avgiften är 1,5 procent av säkerheten för det beviljade ägarbostadslånet. ( Utesl.) (2--4 mom. såsom i regeringens proposition) (Såsom i regeringens proposition) 19 Ikraftträdande (l mom. såsom i regeringens proposition) Vad som stadgas i denna lag gäller också lån som upptagits före lagens ikraftträdande och uppfyller villkoren i denna lag, om lånet har beviljats och bostaden har anskaffats eller byggandet har inletts den l januari 1996 eller därefter. Denna lag gäller i 2 2 mom. avsedda gamla lån också då de beviljats före den l januari För statsborgen krävs härvid att låntagaren betalar borgensavgift enligt 14, ifall det inte är fråga om ett lån enligt 14 3 mom. (3 mom. såsom i regeringens proposition)

5 MiUB 1/1996 rll- RP 8/1996 rd 5 5. Lag om ändring av lagen om statens bostadsfond I enlighet med riksdagens beslut ändras l 2 mom., 2 2 och 3 mom. samt 7 lagen den 15 december 1989 om statens bostadsfond (1144/89), dessa lagrum sådana de lyder, l 2 mom. och 2 2 mom. i lag av den 16 aprill993 (351/93), 2 3 mo m. i lag av den 17 december 1993 (1194/93) och 7 ändrad genom nämnda lagar av den 16 aprill993 och den 17 december 1993, samt fogas till 2,sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 16 aprill993 och den 17 december 1993, ett nytt 5 mom. som följer: l Bostadsfondens i 2 avsedda medel, som står utanför statsbudgeten, används för beviljande av lån och för annat stödjande av bostadsfinansieringen såsom därom stadgas särskilt eller bestäms i statsbudgeten. 2 och 7 (Såsom i regeringens proposition) Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition) Helsingfors den20mars 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Esko Seppänen /vänst, vice ordföranden Markku Koski /cent, medlemmarna Janina Andersson /gröna, Klaus Hellberg /sd, Tarja Kautto /sd, Mari Kivinieroi /cent, Ulla-Maj Kukkonen /sv, Suvi Linden /saml, Hanna Markkula-Kivi- silta /saml och Hannu Takkula /cent samt suppleanterna Arto Bryggare /sd, Raimo Holopainen /sd, T im o Ihamäki /saml, Ville Itälä /saml (delvis), Martti Korhonen /vänst och Matti Vanhanen /cent. Reservation Det råder lågkonjunktur på bostadsmarknaden. Efterfrågan på bostäder dämpas för närvarande inte minst av hushållens oro för den ekonomiska utvecklingen och osäkerhet beträffande arbetsplatser och inkomster. Efterfrågan på bostäder har rasat och därmed behövs det absolut åtgärder för att stimulera den. Centern stödjer alla förnuftiga reformer som kan bidra till att aktivera bostadsmarknaden. Tyvärr lämnar regeringens proposition en hel del övrigt att önska i detta avseende. Dessutom är den inexakt, bristfållig och motstridig på många punkter, som inte ens miljöutskottets betänkande helt kan tillrättalägga. Därför lyfter vi fram följande centrala frågor: l) Det är fullt begripligt att en del av det kapital som ackumulerats i bostadsfonden tas i bruk och kanaliseras via budgetekonomin under rådande svåra ekonomiska förhållanden. Det är dock skäl att observera att regeringen Lipponen på detta sätt genom långfristiga räntestödsförbindelser tär på bostadsfondens reserver i mycket

6 6 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd snabb takt. På längre sikt sätts hela aravasystemet på spel och därigenom försämras utsikterna bland annat för bostadsproduktion på sociala grunder. Det kan på goda grunder frågas om regeringen har bestämt sig för att slussa bostadsfondens medel via budgetekonomin bara för att som den mönsterelev i EU den är kunna uppfylla EMUkriteriet. I vilket fall som helst är det häpnadsväckande att en så pass stor principiell ändring hänskjuts till riksdagen via tilläggsbudgeten utan några som helst motiv. 2) Under rådande konjunkturer är räntestödet ett lämpligt och behändigt sätt att stimulera bostadsmarknaden. Det bör dock observeras att en jämförelse av räntestöds-och aravafinansieringen visar att räntestöd på sikt ställer sig dyrare för staten än arava. Vidare saknar räntestödslånen alla inslag som kan bidra till en regional balans på bostadsmarknaden. Därför är det viktigt att räntestödets regionala aspekter uppmärksammas mera. 3) Tusentals finländare som byggde egnahemshus på 1980-talet betalar fortfarande 10 procents ränta på sina statliga längfristiga bostadslån. De statliga bostadslånen, som en gång var mycket attraktiva, har blivit en kvarnsten om halsen på många människor, då äterbetalningstiden är mycket lång men räntan har hällit sig på samma nivå hela tiden. Regeringen bör omgående åtgärda detta oskäliga läge. 4) Under regeringen Holkeris tid infördes enhetslän inom aravasystemet. Det har visat sig högst ödesdigert för sådana hus som byggdes när byggkostnaderna var skyhöga. Många husbolag har råkat i stora ekonomiska svårigheter eller också är hyresnivån oskäligt hög. För att åtgärda denna olägenhet bör regeringen skapa ett system som kan garantera att gamla aravahus med svårigheter kan fortsätta att fungera. 5) Vad gäller statsborgen anser centern att statsborgen i jämlikhetens namn också bör beviljas kommunala lån. 6) Centern ser det inte nödvändigtvis som nyttigt att aravahyreshus som en gång byggdes med samhällets stöd nu får räntestöd för ägarbyte, vilket enligt utskottets förslag i betänkandet kunde övervägas. Räntestödet skulle sannolikt höja priserna på sådana hus. Utifrån det ovan anförda föreslår vi att riksdagen godkänner följande uttalande: "Riksdagen förutsätter att regeringen omgående lämnar en redogörelse till riksdagen om åtgärder för att säkerställa aravafinansieringen." Vidare föreslår vi att riksdagen godkänner följande uttalande: "Riksdagen förutsätter att regeringen garanterar en regional balans i räntestödslånen." Dessutom föreslår vi att riksdagen skall godkänna följande uttalande: "Riksdagen förutsätter att gamla aravahus i ekonomiska svårigheter garanteras sådana villkor att de klarar sig." Helsingfors den20mars 1996 Markku Koski /cent Matti Vanhanen /cent Hannu Takkula /cent Mari Kiviniemi /cent

7 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd 7 GRUNDLAGSUTSKOTTET Utlåtande 5/1996 rd Regeringens proposition 8/1996 rd Bilaga Till Miljöutskottet När riksdagen den 12 mars 1996 remitterade regeringens proposition rd med förslag till lagstiftning om utvecklande av bostadsfinansieringen till miljöutskottet för beredning, bestämde den samtidigt att grundlagsutskottet skall avge utlåtande om den till miljöutskottet. Utskottet har hört konsultative tjänstemannen Hannu Hirvonen och överinspektören Liisa Linna-Angelvuo vid miljöministeriet, överdirektören Teuvo Ijäs vid statens bostadsfond, professorn Mikael Riden, professorn Antero Jyränki och professorn Ilkka Saraviita. Grundlagsutskottet har behandlat ärendet ur statsförfattningsrättslig synvinkel och anför vördsamt foljande. Regeringens proposition Regeringens vill se över bostadsfinansieringen för att låntagarna skall ha tillgång till ett fördelaktigt och stabilt lånealternativ för fritt finansierade ägarbostäder. Vidare skall efterfrågan på bostäder och bostadsmarknaden aktiveras genom en rad åtgärder. Propositionen har samband med den första tilläggsbudgeten för De föreslagna lagarna avses träda i kraft så fort de blivit antagna och stadfås ta. Statens bostadsfond tas upp i motiveringen till lagstiftningsordningen. Om användningen av medlen i denna fond, som inrättats genom en undantagslag, kan bestämmas dels genom lag, dels genom statsbudgeten. Om bostadsfondens medel används för sådana nya former av bostadsfinansiering som riksdagen i samband med statsbudgeten bestämmer maximibeloppen för kommer varken fondens ställning att förändras eller riksdagens budgetmakt att inskränkas, menar regeringen. Inte heller kommer riksdagens budgetmakt att inskränkas genom att räntan på saldot på fondens samlingskonto betalas på det sätt som bestäms i budgeten. Räntestödet för BSP-lån skall betalas av bostadsfondens medel. Ä ven om maximibeloppet för lånebevillningsfullmakten inte fastställs i budgeten, kommer åtgärden enligt regeringen inte att försämra riksdagens möjligheter att fatta beslut, eftersom alla låntagare som uppfyller vissa lagfåsta villkor har rätt att få räntestöd. Att tidigare beviljade och budgetfinansierade räntestöd med anknytande statsborgen lyfts över på bostadsfonden betyder att en ansenlig bit av statens årliga utgifter ställs utanför den budgetekonomiska ramen. Regeringen bedömer att sådana nya utgifter på nuvarande grunder ökar fondens utgifter med omkring en femtedel. Maximibeloppen för bevillningsfullmakterna för nya lån bestäms i budgeten. Regeringen anser det behövligt att inhämta ett utlåtande av grundlagsutskottet om huruvida det kan stadgas om de föreslagna ändringarna i lagen om statens bostadsfond genom en vanlig lag eller inte. Utskottets ställningstaganden Lagen om statens bostadsfond stiftades 1989 i grundlagsordning, eftersom (Gr UU 17 l 1989 r d) den innebar att finansiering av statlig verksamhet för statens årliga behov ställdes utanför budgeten. Den l mars 1992 trädde en reform av stadgandena om statsekonomin i våra grundlagar i kraft och i det sammanhanget blev det överlag förbjudet att inrätta fonder utanför statsbudgeten. Ikraftträdelsestadgandet ledde dock till att det som stadgades om de dåvarande fonderna och även själva fonderna därmed stod kvar. Deras uppgifter eller medel kan visserligen inte utvidgas genom en vanlig lag, åtminstone inte i nämnvärd utsträckning (GrUB 17/1990 rd, s. 51 II). Efter översynen av stadgandena om statsekonomin har grundlagsutskottet haft flera tillfållen att göra en bedömning av fonder som står utanför budgeten (t.ex. statens säkerhetsfond: GrUU

8 8 MiUB 1/1996 rd- RP 8/1996 rd 4 och 37/1992 rd, 4/1996 rd, radiofonden: GrUU 23/1993 rd, gårdsbrukets utvecklingsfond: GrUU rd samt försörjningsberedskapsfonden: GrUU 20/1994 rd). I det aktuella fallet spelar det en viss statsförfattningsrättslig roll om ändamålet med statens bostadsfond förändras eller om fondens storlek ökar till den grad att den i sak måste betraktas som en ny fond. Enligt denna proposition och propositionen om en tilläggsbudget byggs statens bostadsfond ut så till vida att ersättningar för statsborgen för bostadslån och alla räntestöd inom bostadsväsendet betalas av fondens medel. Dessa nya funktioner har samband med "finansieringen av åtgärder för att utveckla bostadsförhållandena", vilket var fondens ursprungliga, lagstadgade syfte. Det är således inte fråga om att ändamålet med statens bostadsfond skulle förändras väsentligt. Regeringen beräknar att bostadsfondens utgifter kommer att öka med inemot en femtedel. Därmed upptar bostadsfondens utgifter omkring 4,25 procent av budgetens slutsumma Det är i sig en avsevärd förändring. Det bör dock observeras att lagen om bostadsfonden från första början lät bli att slå fast fondens storlek. Den bestäms i likhet med fondens årliga medelsdisposition i sista hand utifrån riksdagens beslut om det årliga maximibeloppet för bostadsfinansieringen i samband med budgetbehandlingen. En- ligt den föreliggande propositionen står frågan om bostadsfondens storlek alltjämt öppen i vissa avseenden. Sett ur detta perspektiv sker det ingen sådan volymutvidgning att bostadsfonden till exempel i sak bör betraktas som en ny fond. Vidare uppmärksammar utskottet att riksdagen i samband med budgetbehandlingen beslutar om maximibeloppet för de räntestödslån (med undantag för BSP-systemet) som årligen beviljas av fondens medel och maximibeloppet för statsborgen för bostadslån samt maximibeloppen för fondens upplåning, lån som värdepapperiseras, värdepapper som köps och tilläggssäkerheter liksom om eventuell överföring till bostadsfonden eller ur fonden till statsbudgeten. Det kan vara värt att notera att allt detta innebär beslut som riksdagen med stöd av sin budgetmakt skulle fatta i ett liknande förfarande, om medlen avsattes direkt i statsbudgeten. Med hänvisning till det ovan anförda anser grundlagsutskottet att det femte lagförslaget i propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd av det ovan relaterade anför grundlagsutskottet vördsamt att lagförslagen kan behandlas i den ordning 66 riksdagsordningen föreskriver. Helsingfors den20mars 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Ville Itälä/ saml, vice ordföranden J o hannes Koskinen /sd, medlemmarna Gunnar Jansson /sv, Ulla Juurola /sd, Juha Korkeaoja /cent, Risto Kuisma /sd, Osmo Kurola /saml, Johannes Leppänen /cent, Paavo Nikula /gröna, Riitta Prusti /sd, Veijo Puhjo /vgr, Jorma Rantanen /sd och Maija-Liisa Veteläinen /cent samt suppleanten Pekka Kuosmanen /saml.