Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 1/1995 rd

Transkript

1 ShUB 1/1995 rd- RP 28/1995 rd Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 1/1995 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 barnbidragslagen Riksdagen remitterade den 23 maj 1995 regeringens proposition nr rd till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet avgett utlåtande i saken. Grundlagsutskottets utlåtande nr 2 ingår som bilaga till betänkandet. Med anledning av ärendet har utskottet hört konsultative tjänstemannen Martti Lähteinen vid social- och hälsovårdsministeriet, specialforskaren Minna Salmi vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, ombudsmannen Johan Åström vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, ombudsmannen Juhapekka Suutarinen vid Affårsarbetsgivarnas Centralförbund, utredningssekreteraren Kaija KaBinen vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation, socialsekreteraren Veikko Simpanen vid Tjänstemannacentralorganisationen FTFC, juristen Markku Kojo vid Akava, sektionschefen Kaarina Knuuti vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, programchefen Anna-Leena Välimäki vid Mannerheims Barnskyddsförbund, verkställande direktören Jouko Hulkko vid Finska befolkningsförbundet och socialdirektören Helena Vikajärvi som representant för Ranua kommun. Regeringen föreslår att barnbidragen skall sänkas räknat från den l juli Enligt detta betalas 535 mark för det första barnet, 657 mark för det andra, 779 mark för det tredje, 901 för det fjärde och l 023 mark i månaden för det femte och för varje följande barn. Propositionen betyder att de totala kostnaderna för barnbidragen under 1995 sjunker med 375 miljoner mark och med 750 miljoner mark per år. Propositionen har samband med åtgärderna för att balansera statsekonomin och med första tilläggsbudgeten för Lagändringen avses träda i kraft den l juli Barnbidraget avser att vara en ersättning för kostnaderna för barn och därigenom att jämna ut skillnaderna i de disponibla inkomsterna mellan barnfamiljer och andra hushåll på grund av barn. Därför bör det först och främst ses som en åtgärd för attjämna ut inkomsterna mellan barnfamiljer och andra hushåll och inte som en intern fråga för barnfamiljerna. Barnbidraget kompenserar inte heller mer än delvis kostnaderna för barn och de varierar dessutom en hel del enligt åldern. Barnbidraget är ett schematiskt system och kan därför inte tillgodose alla variationer i kostnaderna för barn. Vidare bör föräldrarna alltid själv bära en del av ansvaret för sina barns försörjning. Barnbidraget bör utvecklas med hänsyn bland annat till dessa synpunkter. Det är svårt att bedöma vilken effekt barnbidragen har för den demografiska politiken, där det utöver nationella aspekter också gäller att ta hänsyn till dess globala betydelse för en bärkraftig utveckling. Det bör utredas vilket värde barnbidraget har i den demografiska politiken. Utskottetförutsätter att regeringen följer upp hur barnfamiljernas utkomst utvecklas med hänsyn till olika slags familjestrukturer samt olika stödformer, beskattningen och inkomstbundna serviceavgifter. Vid behov bör lagstiftningsåtgärder vidtas för att stödja barnfamiljernas försörjning genom utveckling av inkomsttransfereringar och servicesystem. A v de orsaker i anknytning till en balansering av statsekonomin som framgår av propositionens motivering finner social- och hälsovårdsutskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet föreslår därför vördsamt att lagförslaget skall godkännas utan ändringar. Helsingfors den 8 juni 1995 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Skinnari, vice ordföranden Perho-Santala samt medlemmarna Huotari, Huuhtanen, Hyssälä, Ihamäki, Kaarilahti, Kokkonen, Lämsä, Manninen, Rask, Soininvaara och Vehkaoja samt suppleanterna Löv (delvis) och A. Ojala

2 2 ShUB 1/1995 rd- RP 28/1995 rd Reservation Regeringen föreslår att det skall skäras i barnl?,idragen med 750 miljoner mark på årsnivå. Andringen skall införas redan räknat från den l juli 1995, vilket betyder att barnfamiljerna i år drabbas av en överraskande förlust på 375 miljoner mark. Familjerna har inte fått tillräckligt med tid att anpassa sig till ett så snabbt inkomstbortfall. Barnfamiljer har till exempel större bostadsskulder än riksgenomsnittet, och amorteringsplanen går inte att ändra i all hast. Åtgärden är desto mer överraskande genom att partierna inför valet lovade avhålla sig från att skära i barnbidragen eller att de åtminstone var bland de allra sista som det sparas på. Men nu tänker regeringen som sin första åtgärd skära i barnbidragen. Förslaget att skära i barnbidragen har beretts i all hast utan att närmare dryfta konsekvenserna för barnfamiljernas möjligheter att klara sig och utan minsta hänsyn till de kumulativa effekterna av andra samtidiga nedskärningar. Beredningen har inte heller tagit tillräcklig hänsyn till hela det sociala trygghetskomplexet, utan nedskärningarna har satts in där de väntas stöta på det minsta moståndet. Trots försäkringar om motsatsen är regeringens besparingar inte rättvist inriktade. Nedskärningen i barnbidragen är rätt betydande, i genomsnitt 8,25 procent. Den är 6, l procent för det första barnet, men 8,75 procent redan för det andra barnet, 14,4 procent för det tredje, 12,5 för det fjärde och 16,1 procent från och med det femte barnet. U tom att nedskärningen i sig är oskälig är den också socialpolitiskt sett ohållbar. Enligt tillgängliga utredningar är det ingen hemlighet att hushållens disponibla inkomster är desto mindre ju fler medlemmar hushållet har. Det betyder att regeringens nedskärningsmodell är misslyckad. Regeringen borde jämna ut skillnaderna mellan olika familjetyper i stället för att öka dem. Den enklaste och klaraste metoden är direkt inkomsttransferering typ barnbidrag. Regeringen Aho uppfyllde kravet både på utjämning och klarhet i sin familjestödsreform i början av Barnbidragen höjdes för att kompensera slopade skatteavdrag, och denna princip bör vi konsekvent hålla fast vid. Barnbidraget är ett slags kostnadsersättning som delvis kompenserar barnfamiljerna för större utgifter. Barnbidraget bör följaktligen inte heller förvandlas till en inkomstrelaterad förmån. Andra metoder bör tillgripas för att jämna ut inkomsterna mellan olika inkomsttagargrupper, t.ex. beskattning. Dessutom går nedskärningen i barnbidragen stick i stäv mot principen i statsminister Lipponens regeringsprogram om att folk skall uppmuntras att arbeta. Barnbidraget räknas ju som inkomst när utkomststöd beviljas. Det betyder att de disponibla inkomsterna för dem som får utkomststöd inte sjunker men att nedskärningarna höjer tröskeln för återinträde i arbetslivet. Familjepolitiken är en mycket viktig fråga också med hänsyn till den demografiska politiken. Nativiteten hos oss är så låg att den inte räcker till för en naturlig förnyelse av befolkningen. Trots att den demografiska politiken också bör ta hänsyn till globala aspekter bör Finland i första hand värna sin nationella demografiska politik, m.a.o. sin egen framtid. Nedskärningen i barnbidragen är således ett exempel på en nationell demografisk politik som går emot våra egna intressen. Regeringen anser att barnbidragen inte har försämrats nämnvärt, men det är långt ifrån sanningen. Förslaget att skära i barnbidragen är ett ingrepp i medborgarnas lagstadgade grundtrygghet. Det anser också grundlagsutskottet i sitt enhälliga utlåtande. Det framhåller att det dock är "helt uppenbart att det nuvarande barnbidraget för en del av de förmånsberättigade 'enligt en totalbedömning är oundgänglig med tanke på det grundläggande utkomstskyddet' ". Vi kan inte acceptera utskottsmajoritetens syn att regeringens proposition är behövlig och ändamålsenlig. Regering~n Lipponens proposition om skärningar i barr. bidragen är det första steget mot att skrota medborgarnas grundtrygghet mer generellt. Vi menar att besparingarna inte får drabba dem hårdast vars försörjning redan nu är sämst tryggad. Ett centralt villkor för människors grundtrygghet är att de garanteras en ekonomisk minimitrygghet. Ett annat och mycket oroväckande drag i regeringens politik är att den försämrar familjernas villkor i samhället. Ett bevis på detta är utöver att barnbidragen urholkas också att regeringen hyser planer på att skära bl.a. i stödet för hemmavård av barn med 700 miljoner mark och sänka miniroidagpenningen enligt sjukförsäkringen i väsentlig grad, vilket försämrar den grundläggande tryggheten för dem som vårdar sina barn hemma. De samhälleliga och socialpolitiska kon-

3 ShUB 1/1995 rd- RP 28/1995 rd 3 sekvenserna av dessa åtgärder är sammantaget ännu större än bara de kumulerade ekonomiska förlusterna för barnfamiljer. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att lagförslaget skal/förkastas. Helsingfors den 8 juni 1995 Jorma Huuhtanen Liisa Hyssälä Hannes Manninen EeroLämsä

4 4 ShUB 1/1995 rd- RP 28/1995 rd GRUNDLAGSUTSKOTTET Utlåtande 2/1995 rd Regeringens proposition 28/1995 rd Bilaga Till Social- och hälsovårdsutskottet När riksdagen den 23 maj 1995 remitterade regeringens proposition nr 28/1995 rd med förslag tilllag om ändring av 7 barnbidragslagen till social- och hälsovårdsutskottet för beredning bestämde den samtidigt att grundlagsutskottet skall avge utlåtande i saken till social- och hälsovårdsutskottet. Utskottet har hört konsultative tjänstemannen Martti Lähteinen vid social- och hälsovårdsministeriet, professorn Mikael Hi den, professorn Antero Jyränki, juris licentiaten Heikki Karapuu, juris doktorn Liisa Nieminen, professorn Ilkka Saraviita och professorn Kaarlo Tuori. Grundlagsutskottet har behandlat ärendet från statsförfattningsrättslig synpunkt och anför vördsamt följande. Regeringens proposition Regeringen föreslår att barnbidragslagen skall ändras och barnbidragens markbelopp sänkas med undantag för förhöjningen till ensamförsörjare. Minst kommer barnbidraget för det första barnet att sänkas. Graderingen i barnbidragen utifrån antalet övriga barn i familjen förvandlas till en jämnstor syskonförhöjning på 122 mark per månad. Propositionen har samband med vissa beslut i syfte att balansera upp statsekonomin och med propositionen om en tilläggsbudget för F ör staten betyder det att kostnader för barnbidragssystemet minskar med 375 miljoner mark under 1995 och med 750 miljoner mark på årsnivå. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den l juli Utskottets ställningstaganden Barnbidraget är en sådan grundskyddsförmån som avses i 66 7 mom. riksdagsordningen (RP 234/1991 rd, GrUB 7/1992 rd och GrUU 13/1994 rd). Regeringen föreslår en justering av denna grundskyddsförmån. Enligt förslaget skall barnbidraget till familjer med ett barn sjunka med 35, familjer med två barn med 98, familjer med tre barn med 229 och till exempel familjer med 6 barn med 752 mark i månaden. Barnbidragen minskar relativt sett med 6-16 procent och i genomsnitt med 8,25 procent. De föreslagna nedskärningarna i barnbidragen ligger både relativt sett och i mark - med undantag för barnbidraget till enbarnsfamiljerklart över nivån för sådana försämringar av grundskyddsförmåner som grundlagsutskottet i sin hävdvunna praxis ansett vara så pass obetydliga att det gått att genomföra dem utan att lagförslaget kan lämnas vilande. Barnbidrag betalas utan behovsprövning ut till alla som fyller vissa lagstadgade villkor. På det individuella planet kommer konsekvenserna av propositionen att variera enligt mottagarens inkomster. Det är dock helt uppenbart att det nuvarande barnbidraget för en del av de förmånsberättigade "enligt en totalbedömning är oundgänglig med tanke på det grundläggande utkomstskyddet" (GrUB 7/1992 rd). Således uppfylls inte det centrala villkoret för att en sänkning av barnbidragen skulle kunna betraktas som obetydlig i statsförfattningsrättsligt hänseende, trots att barnbidragen har höjts efter det 66 7 mom. riksdagsordningen kom till. Att reformen kan få sådana konsekvenser antyds också av regeringens bedömning att en sänkning av barnbidragen leder till att utgifterna för det kommunala utkomststödet i år stiger med omkring 37 miljoner mark. Hänvisande till det ovan anförda anser utskottet att lagförslaget bör behandlas enligt 66 7 mom. riksdagsordningen. Med stöd av det ovan sagda anför grundlagsutskottet vördsamt

5 ShUB 1/1995 rd- RP 28/1995 rd 5 att lagförslaget kan behandlas i den ordning som föreskrivs i 66 riksdagsordningen och I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Häkämies, vice ordföranden J. Koskinen, medlemmarna Helle, Itälä, Jansson, Jäätteenmäatt det med beaktande av 66 7 mom. kan lämnas vilande. Helsingfors den 2 juni 1995 ki, Korkeaoja, H. Koskinen, Kuisma, J. Leppänen, Nikula, Puhjo och Veteläinen samt suppleanten Juurola.

6