Behövs en ny organisation för Leksands byföreningar? Kommentarer och förslag av Magnus Holmberg och Ulf Sundén

Transkript

1 Diskussionsunderlag Behövs en ny organisation för Leksands byföreningar? Kommentarer och förslag av Magnus Holmberg och Ulf Sundén Historisk återblick Under våren 1997 ägde ett antal träffar rum i kommunens olika delar i syfte att utveckla ett byaråd i Leksand. Initiativtagare till dessa träffar var Hushållningssällskapet i Dalarna i nära samarbete med Leksands kommun. Träffarna rönte stort intresse. Många såg möjligheter till samla de goda krafterna för utveckling i kommunens olika delar. Citatet är hämtat ur sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktige den 19 november 1997 (dnr ). Beträffande syftet med byarådet säger man vidare: För att främja en långsiktig positiv utveckling för hela Leksands kommun genom en aktiv och kreativ samverkan mellan byarna och centralorten bör ett byaråd inrättas. Ett byaråd skulle kunna - stimulera utbyte av erfarenhet mellan byarna - uppmuntra enskilda byar och sockenråd att arbeta för sin bys / sockendels utveckling - stärka det lokala inflytandet över utvecklingen i bygden - samarbeta nära kommunledningen med planerings- och utvecklingsfrågor - stimulera enskilda människors, byars och sockenråds engagemang Det är viktigt att enskilda människors, föreningars och byars engagemang stimuleras. Byarnas grupperades enligt befintlig indelning av kommunen i skolområden:

2 Organisationen framgår av organisationsplanen nedan: Det första mötet i det nya byarådet torde ha ägt rum under Under 2007 ändrades namnet till det nuvarande: Kommunbyderådet för att korrespondera med namnen på bygderåden på högre nivåer t ex Länsbygderådet. En ifrågasatt organisation Det har under senare tid ifrågasatts hur Kommunbydgerådet fungerar. Det är framförallt i två avseenden, som man tycker det kunde vara bätttre: - dels representationen i kommunbygderådet för byarna i de olika områdena enligt skissen ovan - dels hur frågorna som behandlas på kommunbygderådet hanteras i den kommunala verksamheten. Vad gäller representativiteten för de olika byarna i kommunen är det - dels så att alla byar inte ens formellt har representation i kommunbygderådet, - dels att de som formellt representerar ett område inte de facto gör det. Vad gäller genomslaget i den kommunala förvaltningen för de frågor där beslut fattats i kommunbygderådet, så tycks det finnas mycket övrigt att önska. Det är alltså två skilda problem, som vart och ett ägs av vardera parten, byarna gemensamt resp kommunen.

3 Vi från byarna kan söka lösning på det första problemet medan kommunen bör ta sig an det andra. Ett förändringsarbete sätts igång Vid ett möte i Tibble bystuga den 12 november behandlades frågan om att bilda en ny organisation för byarna i Leksand. Även om mötet lockade betydligt fler deltagare än vad någon hade kunnat förvänta sig uppstod inga djupgående diskussioner om den befintliga organisationens eventuella brister eller de egentliga behoven av en ny organisation. Mötet beslutade att det ändå skulle arbetas vidare med frågan om byarådsorganisation varför en arbetsgrupp utsågs bestående av befintliga ledamöterna i kommunbygderådet kompletterat med Ronnie Svensson och Magnus Holmberg. Ett möte bokades till den 30 november i Siljansnäs. Vid möte behandlades ett förslag till en ny byarådsorganisation framtagen av Ronnie Svensson, Sven Smedborn och Jonny Wikström. Förslaget gick ut på att ett nätverk bildas av byarna i Leksand varunder en samordningsgrupp formas som för att samordna arbetet i de byar som ingår i nätverket och föra deras talan gentemot kommunen. Efter mötet har vi, Ulf Sundén, Ullvi, och Magnus Holmberg, Romma, diskuterat byarådsorganisationen ytterligare och vill i detta dokument utveckla våra tankar om såväl behovet av en förändring som olika vägar att gå för att förbättra arbetet mellan byarna och kommunen. Vad är det som är fel? Är det fel på själva organisationen, dvs uppbyggnaden på det sätt den bestämdes 1997 enligt kartan och organisationsplanen ovan? Ur demokratisk, inflytandemässig synvinkel, tycks det inte vara något fel i sig på organisationen; byarna i de olika områdena utser på något sätt tillsammans den som ska representera dem i kommunbygderådet. Är det för komplicerat att utse en representant? Hur ska den processen se ut för att det ska fungera i praktiken för alla byar? Om det finns en fungerande byarådsmodell, som innebär att byarna inom vart och ett av de ovan angivna områdena träffas åtminstone en gång per år så kan en representant till Kommunbygerådet lätt utses. Vid dessa rådsmöten (får naturligtvis gärna vara fler än ett) kan också diskuteras alla de frågor som rör byarna inom rådsområdet och bestämmas vilka som bör föras upp till kommunbygderådet och vilka ställningstaganden som ska göras där. Exempel på fungerande byaråd är Rönnäs fjärdings byaråd vars område omfattar Ullvi skolas upptagningsområde enligt kartan och organisationsskissen. Finns det fungerande byaråd för alla skolområden enligt ovan? Det är en viktig fråga att få svar på. Om det inte finns (och det vet vi ju att det inte gör), bedömer vi det då som möjligt att få igång en sådan verksamhet? Vilka försök har gjorts genom åren sedan 1998? Där det finns formella representanter för olika skolområden, men där det saknas fungerande byaråd, hur sker kommunikationen då mellan byarna och representanten? Ända sedan starten 1998 har ett helt område saknats, nämligen Åkerö skolas skolområde, vilket omfattar bl a byarna Åkerö, Övermo, Källberget, Styrsjöbo, Karlsarvet, Västanvik och Grytnäs. Ett frågetecken dock för Åkerö-Övermo-Källberget, som på kartan ser ut att höra

4 ihop med Noret-Kärringberget. Har dessa byar varit representerade tillsammans med Norets byalag? Vad är syftet med byaråden kommunbygderådet? Vilka frågor ska hanteras? Strecksatserna ovan som beskriver syftet 1997 med byaråd är väl i stort sett också det som är aktuellt idag? Särskilt positivt är det man säger om lokalt inflytande och det nära samarbetet med kommunledningen i planerings- och utvecklingsfrågor. Det känns därför inte alldeles nödvändigt att uppfinna hjulet igen varken vad gäller organisation, syfte eller kommunens uttalade inställning till byarnas inflytande i olika kommunala processer. Det borde vara en god grund att bygga vidare på! Är kommunbygderådet rätt kanal till beslutsfattarna i kommunen? Är det fel på brevbäraren eller mottagaren när vi nu tycker att vi inte får respons från kommunen på våra förslag och idéer? På vilket sätt skulle det kunna bli bättre tror vi? Att vi skulle släppas in i Samrådsgruppen tillsammans med näringslivet, är nog inte en särskilt realistisk förhoppning. Finns det något skäl att våra frågor där skulle få större gehör än i kommunbygderådet. Är det inte tvärt om risk att våra frågor skulle hamna i skuggan av näringslivets frågor. Vi får nog räkna med att ha vårt forum för oss och inget större fel i det. Det är ju viljan och framför allt resultaten som räknas och inte formen för samarbetet! Val av form för samarbetet mellan Leksands byar Innan man hastar in i att byta form för samarbetet mellan Leksands byar bör man noggrant överväga vilka olika alternativ som finns. En allt för hastig förändring som inte förankrats tillräckligt kan få motsatt effekt och göra samarbetet byarna emellan än svårare. Som vi ser det finns det tre alternativa vägar att gå för att utveckla samarbetet Leksands byarådsorganisanatio. 1. Se till att nuvarande organisation fungerar som det var tänkt. 2. Bilda ett nätverk enligt det förslag som presenterats. 3. Bilda en ny ideell förening Leksands byar emellan. För alla tre formerna bör man ställa sig samma fråga: Vem ska vara medlem? Är det byalaget, byamännen, bygemenskapen, bystugeföreningen, hembygdsförening etc eller enskilda personer.? När det gäller nätverksmodellen är det väl normalt enskilda personer som utgör nätverket och det är svårare att tänka sig att föreningar deltar i nätverket via valda representanter. Nätverk bygger på personligt engagemang i första hand. Vi hörde i Tibble att legitimiteten, dvs att man verkligen representerar dem man säger sig representera, både utåt och inåt, är viktig att kunna visa när man företräder någon eller något. Hur ska det gå till? Ska man göra som på banken visa upp årsmötes- eller styresleprotokoll på att man är utsedd som representant? Det är naturligtvis det enda helt säkra men också helt orealistiskt! Man måste nog nöja sig med att den som utger sig för att representera en by, såsom t ex ordf i byalaget, byuppsyningsman o liknande uppdrag, också gör det.

5 När det gäller byaråden för de olika skolområdena så utgör byarådet det organ som utser representant i kommunbygderådet och deltagarna i byaråden är utsedda av sin resp by eller deltar i kraft av sin position som ordf i någon byförening. I den mån det finns fungerande byaråd så kan man alltså känna sig trygg vad gäller legitimiteten för agerande i kommunbygderådet. Sämre är det om det inte finns fungerande byaråd för området. Bygga vidare på nuvarande organisation Det vore synd att allt för lättvindigt bara ge upp nuvarande modell med byaråd baserade på de nio skolområdena innan dessa åtgärder har prövats: - att starta upp det saknade Åkerö skolområde - att få igång alla de skolområden som formellt finns på papperet genom att kalla till möten efter nyår med byarna i resp område som f n inte träffas regelbundet. Vid dessa möten bör man - dels diskutera vilka frågor som är av intresse för de ingående byarna, - dels utse en representant med ersättare till kommunbygderådet (eller dess ev efterföljare). Innan vi försökt få till stånd en fungerande organisation enligt ovan är vi tveksamma till att vi ska bilda en ny organisation. Det är trots allt inget principiellt fel på den ursprungliga organisationen om den kompletteras med Åkerö skolas upptagningsområde. Om något av de nio områdena inte praktiskt fungerar enligt den uppdelning som gjordes 1997 kan man också tänka sig att de modifieras till en struktur som bättre passar dagens förhållanden och byarnas naturliga samverkanspreferenser. Bilda ett nytt nätverk Vid mötet i Tibble bystuga den 12 november bestämdes det ju att de som f n representerade de olika byområdena i kommunbygderådet skulle samlas till mötet i Siljansnäs Sockenkontor den 30 november. Tanken tror vi också från Svens och Ronnys sida är att dessa, åtminstone initialt, skulle ingå i den samordningsgrupp som man föreslår. I så fall ligger det ju väldigt nära den organisation vi har idag, men utan att det är utsagt att man representerar resp bykonstellation. När vi har diskuterat nätverksförslaget så fruktar vi att samordningsguppen skulle kunna komma att hänga i luften eftersom den inte utgår från nätverket. Vem är man som medlem i samordningsgruppen ansvarig inför? Byarna eller nätverket? När frågorna ännu inte finns, finns heller inget nätverk (av människor). Hur löser man det? Man kan inte (tvångs)bilda ett nätverk, stort eller litet utan frågan, problemet etc måste först finnas och framförallt några människor som har engagerat sig i frågan etc. Vad ska då samordningsgruppen göra? Ska den vänta på att en fråga dyker upp som några engagerar sig i och som då tar kontakt med samordningsgruppen, eller kommer nätverket att driva frågan själv? Eller ska samordningsgruppen ta egna initiativ och väcka frågor och hoppas på att några ska engagera sig eller också vidtala några som man tror kan engagera sig?

6 När man ställer frågorna på detta sätt finner man nog, att ska man ha en organisation där ett nätverk ingår, så måste den byggas nerifrån och upp och inte tvärtom annars blir det inte bra! Om vi skulle fastna för nätverksorganisationen som modell, kan den då förenas med kommunbygderådet; kan vi alltså byta ut den nuvarande organisationen på by-sidan mot ett nätverk? Det vore nog inte lämpligt med tanke på att nätverk dels är tämligen lösligt sammansatta, dels bara verkar för en viss fråga under en viss tid, sedan skingras nätverkets medlemmar. Däremot kan den nuvarande organisationen kompletteras och stöttas av ett eller flera nätverk som arbetar med olika frågor av gemensamt intresse för några eller ev alla byar. Bilda en ny förening I en nybildad ideell förening vars ändamål skulle vara att främja samarbetet mellan Leksands kommuns alla byar skulle naturligtvis alla Leksandsbyarna automatiskt vara medlemmar. Lämpligen representeras då varje by av i fösta hand av byalaget och naturligen av dess ordförande i andra hand av annan byförening med ändamål att verka för byn. På medlemsmöten diskuteras aktuella frågor. På medlemsmöte/årsmöte utses lämpligen en styrelse som verkar mellan medlemsmötena. Det krävs 1. ett konstituerande möte där föreningen bildas och en interimsstyrelse utses 2. ett medlemsmöte där stadgar antas och ordinarie styrelse utses Känns detta för komplicerat? Kanske. Å andra sidan lever vi ju i föreningssverige där väldigt många har erfarenhet av att arbeta i förening. Vilken form för diskussioner och samråd med kommunen förordar vi då? 1. vi vill att kommunbygderådet ska finnas kvar. 2. vi vill också behålla byaråden (Åkerö skolområde måste komma med och eventuella omgrupperingar mellan områdena göras). 3. vi vill komplettera organisationen med nätverk för olika frågor (som det redan finns ett fungerande idag, dvs för hanteringen av väghållningsfrågan). Den nya organisationen måste utgå från ett underifrånperspektiv och det har den nuvarande organisationen kompletterad med arbete i nätverk för skilda frågor. Varför vill vi behålla kommunbygderådet? I kommunfulläktiges beslut 1997 vid inrättandet av byaråd angavs som motiv: Ett byaråd skulle kunna - stimulera utbyte av erfarenhet mellan byarna - uppmuntra enskilda byar och sockenråd att arbeta för sin bys / sockendels utveckling - stärka det lokala inflytandet över utvecklingen i bygden - samarbeta nära kommunledningen med planerings- och utvecklingsfrågor - stimulera enskilda människors, byars och sockenråds engagemang Strecksatserna ovan som beskriver syftet med byaråd anser vi vara lika aktuella idag som för 12 år sedan.

7 Särskilt positivt är det man säger om lokalt inflytande och det nära samarbetet med kommunledningen i planerings- och utvecklingsfrågor. Det känns därför inte alldeles nödvändigt att uppfinna hjulet igen varken vad gäller organisation, syfte eller kommunens uttalade inställning till byarnas inflytande i olika kommunala processer. Det borde vara en god grund att bygga vidare på! Utveckling av nätverkstanken Först lite om vad ett nätverk är? Enligt NE är det: "en decentraliserad organisation som hålls ihop av olika relationer och kontakter, ofta utan att ha något egentligt centrum". Enligt FUB (Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning): Ett nätverk kan skapas, utformas och existera för ett syfte som deltagarna själva bestämmer. Utmärkande är också den kraft och den entusiasm, som särskilt i inledningsfasen, finns i de flesta nätverk. Också FUB: Lokala aktionsgrupper på landsbygden och särskilt i avfolkningshotade byar är ett allt oftare förekommande exempel på grupper som bildats utifrån samma principer som ett nätverk. Människor går samman över partigränserna för att ta itu med problem som rör deras vardag. Några ord om det befintliga nätverket för synpunkter på utredningen 2008 om den Framtida Väghållningsansvar i Leksand. Nätverket utbyter information och synpunkter, dels vid stormöten, dels via maillista. Nätverket är öppet och alla som är intresserade och engagerade har möjlighet att ansluta sig. Företrädesvis (för att inte säga uteslutande) består nätverket av dem som delar samma uppfattning i stort i frågan. Någon överbyggnad i form av styrelse finns inte i nätverket, däremot bildades en arbetsgrupp för att initialt sortera och strukturera alla synpunkter på förslaget. Inom arbetsgruppen utsågs sedan två personer som fick i uppdrag att lägga fram ett förslag till yttrande som skulle behandlas på ett stormöte. Utkast till yttrande kommunicerades löpande med arbetsgruppen och ett antal andra intresserade personer fram till stormötet. Nätverket koncipierades vid ett informationsmöte i Ullvi bystuga då frågan ställdes om det fanns de som var intresserade av att diskutera frågan vidare vid ett kommande möte veckan därpå, också i Ullvi bystuga. Dit inbjöds även representanter för andra byar i Leksand än de som varit med på informationsmötet. Ett tjugotal personer kom till detta andra möte. Nätverket kan väl sägas ha fötts vid detta möte då också arbetsgruppen utsågs. Mailadresser samlades in löpande och fler och fler anslöts till nätverket. Huruvida dessa personer representerade de olika byarna forskades aldrig i utan det fick vara upp till var och en att sköta kommunikationen med byn. Varför vi förordar den befintliga organisationen kompletterad med nätverk är att det inte finns något nätverk att organisera innan det finns en fråga som människor samlats kring! Alltså behövs den nuvarande organisationen också. I utkast till Förslag till ny organisation för Leksands byföreningar som vi vi fick efter mötet på Siljansnäs Sockenkontor, förordas också nätverksmodellen, men dels utan kommunbygderådet, dels att det skapas en samordningsgrupp med en sammankallande, dels att arbetsgrupper ska kunna tillsättas.

8 Problemet, som vi ser det, blir när det ska utses en samordningsgrupp som ska jobba mellan nätverkets stormöten bl.a. med att förhandla med kommunledningen. På vilket mandat kan en samordningsgrupp sammansatt av ett löst nätverk förhandla med kommunledningen och vilken agenda ska samordningsgruppen driva. Vi skulle nog vilja påstå att en sådan grupp kan bara utses av en ideell förening där gruppen formellt väljs, gärna på förslag från en valberedning. Vi har kanske inte riktigt insett behovet av att förhandla med kommunledningen och ställer oss frågande till om det verkligen finns byföreningsfrågor giltiga för alla Leksands bybor som behöver drivas av en mindre grupp lobbyister. Finns dock ändå ett sådant behov tror vi att det hanteras bäst i ett kommunbygderåd enligt den modell vi redan har idag. I ett nybildat nätverk vill vi hellre fokusera på utvecklingsfrågor och brett engagemang ute i byarna. Ett nätverk skulle kunna skapa möjlighet för bybor som inte har poster i de befintliga byföreningarna att ändå bidraga till byarnas utveckling. Ett nätverk med de informella fördelar som tagits upp i förslaget som behandlades 30 november skulle kunna användas för att locka nya deltagare att göra sina röster hörda. Vårt förslag på upplägg av en nätverksorganisation tar således inte hänsyn till behovet av en påverkansgrupp utan syftar till att skapa ett forum för att låta engagerade bybor få delta i de frågor de brinner för och ser ut som följer. En eller två gånger per år kallas det till ett stormöte dit samtliga byföreningar är välkomna. På detta möte börjar man varje gång från noll (givetvis efter en kort rapportering om vad som hänt efter att man träffades senast) för att tillsammans sätta agendan. För detta finns flera bra processformat att använda sig av. Den stora gruppen delas därpå in i mindre ämnesvisa grupper och varje deltagare går till den grupp som de är mest intresserad av eller går mellan de olika grupperna. Gruppdiskussionerna sammanfattas och presenteras i den stora gruppen varpå arbetsgrupper utses inom de områden som man enas om att jobba vidare med. Dessa grupper är de enda som finns mellan mötena. Ingen samordningsgrupp som riskerar att komma för långt ifrån det nätverk som har utsett den finns. Om behovet finns av att samla ett antal viktiga frågor, som rör kommunen, i en grupp så utses en arbetsgrupp till det. Ingen av grupperna har mandat att verka längre än till nästa stormöte då nya grupper utses. Varje arbetsgrupp kan sägas utgöra ett nätverk av engagerade människor, samtidigt som alla byar i Leksand ingår i ett stornätverk Mellan stormötena ansvarar arbetsgrupperna för att kommunicera med hela stornätverket via en egen hemsidan. Därigenom behöver inte heller så lång tid äggas på rapportering vid stormötena då alla rapporter finns tillgängliga inför mötet. Anordnandet av stormötena roterar mellan byarna och sker i samverkan med kommunbygderådet och kommunens landsbygdsutvecklare som båda får ett stort ansvar att se till att utvecklingsprocesserna drivs framåt. Landsbygdsutvecklarens roll bör närmare klargöras av kommunen. Magnus Holmberg och Ulf Sundén