Svar på remiss avseende STC stadgar

Transkript

1 NTHF ( 6 ) Norrbottens Hästägareförening Styrelsen RST C/o Stig Lundqvist Svar på remiss avseende STC stadgar Sammanfatting Norrbottens Hästägareförening ( NTHF) anser att Svensk travsport är lämpligt organiserad med STC, Travsällskap och Basorganisationer samt har ett fungerande regelverk och förordar därför att nuvarande fördelning av fullmäktige och röstetal ska bestå. De aktivas inflytande ska säkerställas genom att travsällskapen öppnas för alla som är intresserade av att engagera sig i utvecklingen av travsporten. Huvudargumentet för detta ställningstagande är att det även framledes krävs en engagerad och kraftfull funktion som kan ifrågasätta och lämna alternativ till de beslut som uppfattas som tveksamma eller felaktiga. Vår uppfattning är att det är BAS organisationerna som ska stå för detta arbete med opinionsbildning och påverkan. Risken finns att denna funktion försvinner om BAS organisationerna blir en del av den beslutande makten. Utan en sådan funktion riskerar travsporten att stela i sina former och utvecklingen bromsas upp. Med öppna travsällskap, inom vilka formerna för påverkan redan finns, kommer våra möjligheter att påverka utvecklingen att vara bättre än i något annat alternativ. Ett viktigt argument är också att varje travsällskap är en sammanslutning som i princip är suverän i sina beslut. Det finns ingen direktstyrning från centralt håll, det vill vi inte ändra på. Därför är det vägen via öppna travsällskap som ska väljas för att vi ska kunna påverka utvecklingen av travsporten. Förslaget att förändra möjligheten att väljas in i STC styrelse, valberedningens sammansättning och instruktion bifalles. Mandatperioderna i STC styrelse bör begränsas till högst två på varandra följande mandatperioder och i valberedning till en mandatperiod.

2 NTHF ( 6 ) Inledning Norrbottens Hästägareförening ser två principiellt skilda väger vad gäller inflytande på svensk travsports utveckling. Alternativen är 1. Basorganisationerna får ökad makt och delar den minst lika med sällskapen. 2. Sällskapen öppnas, den som vill engagera sig i utvecklingen får bli medlem. Just nu måste man nog acceptera att det sker ett formellt inval. Sällskapen (inklusive travklubbar) bibehåller den absoluta majoriteten (87 %). BAS organisationerna blir även i fortsättningen i huvudsak granskare av hur makten utövas och opinionsbildare. Fördelar med Alternativ 1 är att inflytande på travsportens utveckling kan bli mer direkt, då valberedningen och möjliga kandidater till styrelseposter väljs av församling där BAS organisationerna får ett avgörande inflytande. Det i sin tur innebär att BAS organisationerna på ett helt annat sätt än tidigare kan påverka sammansättningen av STC styrelse Nackdelar är, att det är oklart, i varje fall utåt, vad makten mer konkret ska nyttjas till. Från ett lokalt perspektiv förflyttas makten längre ifrån medlemmarna i hästägareföreningarna. Det torde också på central nivå uppstå konflikter mellan BAS organisationerna om vilka frågor i travets utveckling som ska prioriteras. Syftet med de olika BAS organisationerna är ju att driva sina medlemmars frågor på ett tydligt och kraftfullt sätt. Det finns en risk att hästägarnas profil blir mer och mer diffus då det krävs konsensus med övriga BAS organisationer i de viktiga frågorna. Det kan bli en besvärlig procedur att fastställa hur delning av mandatet mellan BAS organisationerna ska ske. Likaledes hur mandatet ska fördelas inom respektive BAS organisation Oavsett valberednings sammansättning och organisation är det svårt att hitta ledamöter som inte är bundna av värderingar, nätverk etc. Valberedningens instruktion medför att kandidaterna har knytningar och nätverk inom travet. Risken för att särintressen och blockering av beslut kommer att kvarstå om än i andra skärningar än idag är uppenbar. Det är en uppenbar risk att den engagerade och kraftfulla funktion som BAS organisationerna utgör försvinner om dessa blir en avgörande del av den beslutande makten. Viktigaste uppgiften ska även fortsättningsvis vara att ifrågasätta och lämnar alternativ till de beslut som uppfattas som tveksamma eller felaktiga. Utan en sådan funktion riskerar travsporten att stela i sina former och utvecklingen bromsas upp.

3 NTHF ( 6 ) Med öppna travsällskap, inom vilka formerna för påverkan redan finns, kommer möjligheten att påverka utvecklingen att vara bättre än i något annat alternativ. Fördelar med Alternativ 2 är att ges möjlighet till ett direkt inflytande för alla som vill engagera sig. Travsällskapens ordförande och styrelsemedlemmar är kända och går att träffa dagligen om behov finns. Varje medlem kan utöva sin stadgeenliga rätt att på höst- och årsmöte lämna förslag. Förslagen måste tas upp på mötet och leder till diskussion och om så önskas till röstning. På så sätt kan den enskilde, om stöd finns, få sina frågor förda direkt till STC fullmäktige och förtroenderåd. BAS organisationerna är friare att driva en kraftfull opinionsbildning som stöd för lokala föreningar och riktad mot travsällskap och STC. Det kommer att krävas ett mycket tydligare arbete från BAS organisationerna både lokalt och kanske framförallt centralt för att motivera de aktiva att på bredden intressera sig för och engagera sig i utvecklingen av travsporten. Nackdelar är att det finns en risk att det tar lång tid för alla travsällskapen att blir tillräckligt öppna Makt och pengar Det visar sig gång efter annan att diskussionerna om makten utmynnar i hur intäkter ska ökas eller hur redan disponibla medel ska fördelas. Om travets pengar, exklusiva prispengar, ska påverkas finns det i princip tre ställen där ekonomin kan påverkas STC, ATG och travsällskapen. Sannolikt är det så att de ekonomiska medel som kan frigöras från STC är mycket begränsade då en stor del av deras omsättning består av transfereringar. de ekonomiska medel som kan frigöras eller skapas inom spelsektorn utöver vad ATG redan kan generera är mycket osäkra. ATG har enligt den statistik som är tillgänglig en mycket stor konkurrenskraft gentemot alla övriga spelbolag. Diskussionen om att flytta spelbolag utomlands, för att undvika de stora skattekostnader som nu drabbar travet, är också en mycket osäker, för att inte säga orealistisk, väg att gå, i varje fall inom överskådlig framtid. det är vid banorna och inom travsällskapen som det finns ekonomiska medel att frigöra. Inte alltför höga effektiviseringskrav, mellan 2 och 5 % per år på vår banor avseende administration, drift och tävlingskostnader skulle frigöra ca miljoner kronor per år. Det har genom åren visat sig att centralt framtagna, ofta relativt dyra, förslag till åtgärder av olika slag vid banorna givit litet, eller inte, resultat. För att åstadkomma en positiv utveckling ska förslag, diskussioner och tryck på travsällskapens ledning skapas lokalt, med stöd från BAS organisationerna centralt. Samma sak gäller då det handlar om att frigöra resurser vid banorna, trycket måste skapas lokalt för att travsällskapen ska känna sig riktigt motiverade att åskomma förändring och förbättring. Lämpligt och tillräckligt stöd ska kunna ges från central nivå. Detta resonemang indikerar också att kraften ska läggas på att öppna sällskapen och via dessa utöva makten till att utveckla travsporten.

4 NTHF ( 6 ) Fördelning av mandat mellan Bas organisationerna Innan en betydande förändring av maktförhållandena inom Svensk travsport ska kunna förordas måste principer för fördelning av föreslagna fullmäktige och röster mellan BAS organisationerna klargöras. Ett alternativet kan vara att bilda någon för BAS organisationerna gemensam paraplyorganisation som har mandat att företräda alla BAS organisationer vid fullmäktige och förtroenderåd. Det måste då först analyseras, diskuteras och beslutas inom respektive BAS organisation. Det måste också framgå ut hur RST ska utse sina fullmäktige. Det finns därutöver ett antal frågor som måste klarläggas, exempelvis vilket mandat det finns för att kompromissa med övriga BAS organisationer. Risken finns att RST profil suddas ut mer och mer. Mandatperiodens längd En viktig fråga är också mandatperiodernas längd. Det finns både för- och nackdelar med att begränsa mandatperiodernas längd. Den främsta fördelen är att det ger möjlighet till att både styrelse och valberedning får en ökad dynamik och att man undviker att de stelnar i en viss form då alltför inflytelserika ledamöter sitter alltför länge. Nackdelen är att man kan tappa väldigt viktig kompetens från styrelse respektive valberedning, den finns dock kvar och går att nyttja utanför styrelsen.. Slutsatsen är att mandattid till STC styrelse bör begränsas till högst två på varandra följande mandatperioder och till valberedningen till en mandatperiod. Paragrafvisa synpunkter 1 Namn Bytet till Svensk Travsport är bra. 2 ST:s Ändamål De ändringar som föreslås är lämpliga 3 Anslutning till ST De ändringar som föreslås är lämpliga 6 ST Fullmäktige NTHF delar inte uppfattningen att öka röstetalen för BAS organisationerna på bekostnad av travklubbarna. Vår uppfattning är att de aktivas inflytande i utvecklingen av Svensk travsport bäst tillvaratas inom ramen för travsällskap och travklubbar. Det som bör göras är således att snarast ändra normalstadgarna för travsällskap så att alla som vill kan bli medlem i travsällskap efter anmälan från den enskilde till travsällskapet styrelse.

5 NTHF ( 6 ) BAS organisationerna skall enligt vår uppfattning även fortsättningsvis vara granskare av hur makten utövas. De ska också vara opinionsbildare i en fri roll med bra kontakt med lokala föreningar och övriga BAS organisationer. Det behövs intresseorganisationer på riksplanet som kan samordna, informera, utbilda och stödja de lokala föreningarna. NTHF anser att den nuvarande skrivningen avseende fördelning av fullmäktige och röstetal ska kvarstå. 7 Fullmäktiges åliggande 8 ST:s sammanträden 9 Fullmäktiges rösträtt och röstning NTHF förordar enbart ändringen Från Röstning med fullmakt får ej förekomma. Till Varje medlemsorganisation måste ha minst en fullmäktig närvarande för att representera organisationens röster. I övrigt oförändrat innehåll. 10 Ärenden vid ordinarie fullmäktige 11 Tid för väckande av förslag till fullmäktigemöte 12 ST:s Styrelse Följande ändringar/tillägg föreslås. 1. ST:s styrelse, som mellan fullmäktiges sammanträden representerar förbundet, skall bestå av nio ordinarie ledamöter. Motiv: Nackdelen med en relativt stor styrelse uppvägs med råge av fördelen att fler ute i landet kommer att kunna anse sig representerade i ST:s styrelse. Förtroendet för styrelsens kan därmed ökas. 2. Styrelseledamot kan enbart väljas till två på varandra följande mandatperioder Motiv: Nackdelen med att en mycket kompetent person inte kan sitta mer än åtta år i följd i ST:s styrelse uppvägs med råge av att nya krafter i och med detta måsta väljas in. Det bör leda till ökad dynamik både för valberedning och ST:s styrelsearbete. 3. Skrivningen som begränsar styrelseledamots ålder till 70 år och att den som uppnått 70 år under mandatperioden måste avgå vid nästkommande ordinarie fullmäktigemöte tas bort. Motiv: Riktlinjerna som finns i de tre punktsatser i 12 är tillräckliga. Det finns ingen anledning att utöver detta diskriminera någon viss kategori. Förslaget om begränsning av mandatperioder påverkar även denna fråga. 13 Styrelsens konstituering

6 NTHF ( 6 ) 14 Styrelsens sammanträden Nuvarande skrivningen ska kvarstå. 15 Styrelsens beslutförhet Nuvarande skrivningen ska kvarstå. 16 Styrelsens åligganden 17 Valberedning Texten: Valberedningens sammansättning förbereds vid överläggning i anslutning till det i tiden senaste förtroenderådet inför ordinarie fullmäktigemöte. Bör kompletteras med hur den överläggningen ska genomföras främst med vilka som deltar. Bör också kompletteras med ledamot kan inte väljas till mer än en mandatperiod (4 år) i rak följd. Motiv: Valberedning torde efter styrelsen vara det viktigaste organet i ST. Det är en styrka om nya krafter med alternativ kompetens, fokus, nätverk m.m. roteras in i valberedning vart fjärde år. 18 ST:s Förtroenderåd 19 ST:s Överdomstol Åldersbegränsningen bör dock tas bort. 20 ST:s Besvärsnämnd 21 ST:s Upplösning 22 Om ST Upplöses 23 Ändring av stadgarna Sven-Olav Nilsson SVEN-OLAV NILSSON Ordförande