Miljösituationen i Malmö

Transkript

1 Begränsad klimatpåverkan Solinstrålning, förekomst av växthusgaser och aerosoler samt markytans egenskaper avgör klimatsystemets energibalans. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har människan med stor säkerhet bidragit till den globala uppvärmningen genom att påverka flera av dessa faktorer. Det totala utsläppet av växthusgaser har ökat sedan förindustriell tid. Koncentrationerna av koldioxid, metan och dikväveoxid i atmosfären överstiger vida alla förindustriella värden som kunnat fastställas med hjälp av borrkärnor av is omfattande flera tusen år tillbaka. Förändringarna orsakas framför allt av förbränning av fossila bränslen men också av jordbruk och förändrad markanvändning. Utsläppet av koldioxid, som är den mest betydande antropogena växthusgasen, ökade med omkring 80 % mellan 1970 och Temperaturen har ökat ca 0,7 ºC under 1900-talet. Medeltemperaturen på norra halvklotet var under 1900-talets senare hälft sannolikt högre än under någon annan 50-årsperiod de senaste åren. Havsytan har enligt IPCC stigit med i genomsnitt 2 mm/år sedan 1961 och med 3 mm/år sedan Arktis istäcke har sommartid minskat med 7 % per årtionde sedan Nederbörden har ökat i vissa delar av världen och minskat i andra. Värmeböljor, skyfall och högt vattenstånd har sannolikt ökat. Växters och djurs förekomst och utbredning förändras både på land och i hav. Förändringarna har regionalt redan påverkat människors hälsa samt näringsgrenar som jordbruk, skogsbruk och turism. Fortsatta utsläpp på nuvarande nivå befaras leda till ytterligare uppvärmning och större förändringar än vad som observerats under 1900-talet. För de scenarier som vanligen hänvisas till anges troligaste värden för temperaturökning under innevarande århundrade till mellan 1,8 och 4,0 ºC, med osäkerhetsintervall från 1,1 till 6,4 ºC. Havsytans nivå förväntas bli upp till 0,6 meter högre under samma tid, större förändringar på Grönland och Antarktis ej medräknade. Effekterna kommer att fördela sig ojämnt över jordklotet med störst negativa effekter i fattiga länder med lägre delaktighet i hittillsvarande utsläpp. Vattenbrist, artutrotning, regionalt lägre skördar, kustöversvämningar och förlust av kustnära våtmarker, ändrat sjukdomspanorama med ökad belastning på sjukvården är exempel på effekter som IPCC hänför till de olika scenarierna, med stora skillnader mellan de olika fallen och med stort beroende av hur snabbt förändringarna sker och vilka anpassningar som kan göras. Om de pågående klimatförändringarna ska vara hanterbara i framtiden får den globala temperaturökningen inte överstiga 2 ºC. För att åstadkomma detta måste de globala utsläppen av växthusgaser börja minska inom snar framtid. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Malmö är till ytan för litet område för att det f.n. ska vara meningsfullt att relatera mätningar av temperatur och nederbörd till befarade klimatförändringar. Enligt scenarier som SMHI redovisat kan Skåne och större delen av Sverige till talet få omkring 2 grader varmare med störst förändring under vintern, mindre under sommaren. Till 2080-talet kan uppvärmningen vara 3-5 grader, med störst förändring i de nordöstra delarna av landet. Nederbörden i södra Sverige väntas öka under vintern och minska under sommaren. Intensiva regn förväntas öka liksom flöden i vattendrag. Det finns dock betydande skillnader mellan olika scenarier. Effekter Ett varmare klimat kommer att påverka hälsan hos känsliga grupper på grund av fler värmeböljor och ökad smittspridning. Vattenresurser av betydelse för dricksvattenförsörjning kan också påverkas. Ändrade nederbördsmönster kan även påverka möjligheterna att hantera dagvattnet. I Malmö finns sedan tidigare erosionsskador i Risebergabäcken på grund av för stora dagvattentillflöden. En höjd havsyta försvårar möjligheterna för bebyggelse i kustnära områden. Lägsta höjd över havet för ny bebyggelse har föreslagits ändras från 2,5 till 3,0 meter. Flyktingsituationen kan påverkas globalt och i Malmö av ändrat klimat och ökad konkurrens om naturtillgångar.

2 Påverkansfaktorer Utsläppen av koldioxid i Malmö domineras av utsläpp från vägtrafiken samt från energi- och industrisektorn. Härtill kommer utsläpp från övrig trafik, bl.a. sjöfart, och från arbetsmaskiner och arbetsredskap. Sedan 1980 har stora utsläppsminskningar skett i Malmö, främst beroende på ändrad industristruktur och förbättringar i fjärrvärmesystemet. En viss minskning har skett även jämfört med 1990 som vanligen används som basår (figur). Per capita är minskningarna större eftersom befolkningen ökat. DIAGRAM 1 Utsläpp av koldioxid i Malmö. Källa: Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen kton/år Arbetsmaskiner & redskap Industri & Energi Övrig trafik Vägtrafik Utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid har bedömts vara förhållandevis små i Malmö, svarande mot ca 5 % av de totala utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter. Dikväveoxid släpps ut från olika typer av förbränningsprocesser, från markanvändning och från sjukvården, metan från avfallshantering och djurhållning. Fluorerade gaser med klimatpåverkande egenskaper kan vid läckage släppas ut från värme-, kyla- och klimatanläggningar. Indirekt orsakar inköp av varor och tjänster även utsläpp utanför Malmös gränser. I intilliggande flödesschema åskådliggörs väsentliga drag i Malmös energiförsörjning.

3 DIAGRAM 2 Energianvändning och energiproduktion i Malmö Källa: Miljöförvaltningen/Grontmij Regionala aspekter Malmö är till stor del beroende av resurser utanför kommungränserna för sin energiförsörjning. Importerade fossila bränslen som olja, bensin, diesel och naturgas svarade år 2006 för närmare hälften av den totala energitillförseln. Elkraft, till stor del med ursprung utanför kommunen, stod för knappt en tredjedel. Resterande del av energitillförseln var baserad på avfall från södra Skåne samt på biobränsle och spillvärme. Bland förändringar under senare år kan nämnas ökat utnyttjande av avfall för el- och värmeproduktion, tillkomsten av vindkraftparken vid Lillgrund samt tillkomsten av storskalig naturgasbaserad kraftvärmeproduktion vid Öresundsverket, förändringar som ytterligare accentuerat det ömsesidiga regionala beroendet. Fjärrvärmenätet som även betjänar Burlöv kan i framtiden växa i fler kommuner. Trafikinfrastrukturen utvecklas också regionalt och byggs samman inom Skåne och Själland.

4 Gällande mål Internationella konventioner FN: s ramkonvention om klimatförändringar från 1992 utgör basen i det internationella klimatsamarbetet. Konventionens övergripande mål är att stabilisera halten av växthusgaser på en nivå som förebygger farlig mänsklig inverkan. Kyotoprotokollet trädde i kraft år Industriländerna åtog sig här att minska sina utsläpp med drygt fem procent år jämfört med Förhandlingar pågår om en ny överenskommelse som kan följa efter Kyotoprotokollet. Förhoppningen är att man ska kunna teckna ett nytt avtal på klimattoppmötet i december 2009 i Köpenhamn. Mål inom EU EU: s klimat- och energipolitik innebär högst 2 graders temperaturökning jämfört med förindustriell tid i globalt genomsnitt samt ett antal tidssatta mål: EU:s mål Utsläppsminskning Målår Basår Enligt Kyoto, för EU 15-8 % Nytt eget mål, om andra länder gör åtaganden - 30 % Nytt eget mål, om andra länder inte gör åtaganden - 20 % Långsiktigt utsläppsmål % Andel förnybar energi 20 % 2020 Minskad energianvändning - 20 % 2020 Andel förnybar energi i drivmedel 10 % 2020 Nationella mål Nationellt miljökvalitetsmål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Delmål: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna en-ligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsän-kor eller med flexibla mekanismer. Förhandlingar pågår om nya nationella klimatmål för Sverige. Rekommendationen från den av regeringen tillsatta klimatberedning från 2007 säger att Sveriges utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 bör minska med % till år 2020 och med % för att Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret för att nå tvågradersmålet. Den parlamentariska klimatberedningen från 2008 kunde inte enas kring ett förslag. Majoriteten föreslår utsläppsminskningar med 38 % inklusive investeringar i utvecklingsländer enligt så kallade flexibla mekanismer fram till 2020 och en minskning med % fram till När det gäller utsläppsminskningar finns det olika mekanismer som står till förfogande. Större industri- och energiproduktion ingår i handeln med utsläppsrätter. Här är förväntningen att utsläppen minskar när ett företag måste betala ett marknadspris för att få släppa ut en viss mängd koldioxid. I Sverige kommer ca 30 % av utsläppen från verksamheter som ingår i handeln med utsläppsrätter. I det förslag till bördefördelning som EU- kommissionen lämnade i januari 2008 föreslås att de utsläpp i Sverige som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (ca 70 % av landets utsläpp) ska minskas med 17 %.

5 Regionala mål Delmål för Skåne innebär bl.a. att utsläppen av växthusgaser ska vara 4 % lägre år än år Energianvändningen ska minska 4 % till år 2010 jämfört med Produktion av el från förnybara energikällor i Skåne ska öka med 2 TWh från år 2002 till år De skånska miljömålen fastställdes En mindre revidering gjordes under år En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutas efter nästa miljömålsproposition. Klimat- och energistrategin för Skåne, framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län under 2008, syftar till att ta vara på Skånes unika förutsättningar till en omställning av energisystemet och minska utsläppen av växthusgaser. Strategin innehåller bl.a. en vision och målbild för 2020, beskrivning av skånska särdrag, skånska utsläpp samt delstrategier och åtgärder för olika områden. Värdering Kunskapsbehov Det finns stort behov av att fortsätta att utveckla kunskap och tillämpningar vad gäller energi från förnybara resurser samt rörande energihushållning. Det behövs också kunskaper om hur sårbarheten för klimatförändringar kan minska. Temperatur, nederbörd, havsytans nivå, grundvattenpåverkan, erosion m.m. är faktorer att beakta. Räkenskaper för utsläpp av koldioxid behöver utvecklas så att de tar hänsyn till var konsumtionen av varor och tjänster sker. Det finns också behov av bättre kunskap om utsläpp i Malmö av andra gaser än koldioxid. Behov av lokala mål Det finns behov av lokala mål för minskade utsläpp av koldioxid (produktions- och konsumtionsrelaterade), minskade utsläpp av övriga växthusgaser, ökad produktion av el, värme och gas från förnybara resurser samt för hushållning med energi. Målen bör ange ambitiösa tidtabeller för klimatneutralitet. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Åtgärdsarbetet är intensivt och omfattar i korthet planering för förstärkt kollektivtrafik, framtagande och genomförande av trafikmiljöprogram, energiplaner och klimatinvesteringsprogram, stadsdelsvisa klimatsatsningar vid omvandling och nybyggnad, utbyggd biogasproduktion, hushållning i kommunens egna fastigheter och stora satsningar på energi från sol och vind, fortsatt miljöanpassning av kommunens fordonspark, tillsyn enligt miljöbalken, energi- och konsumentrådgivning, samarbete med näringslivet, riktade informationsinsatser till allmänhet och skolor samt samverkan inom internationella, regionala och lokala nätverk. Åtgärdsmöjligheter i Malmö Framtida åtgärder innebär att fortsätta och vidareutveckla klimatarbetet. Ytterligare insatser kan avse ekonomiska styrmedel, förstärkt näringslivssamverkan, förstärkt medverkan i regional planering för optimering av trafik, bebyggelse och energiproduktion omkring Öresund, utökat samarbete med universitet och högskolor, satsningar på såväl pilotprojekt för ny teknik som insatser för att bredda redan vunna erfarenheter samt att accentuera livsstilsfrågor och ungdomars medverkan. Behov av åtgärder från andra aktörer Många av de viktigaste styrmedlen i klimatarbetet finns på internationell och nationell nivå. Hit hör utveckling och utvidgning av handeln med utsläppsrätter, frivilliga avtal med industrin som inte ingår i handeln med utsläppsrätter, anpassning av skatter samt stöd till investeringsprogram och rådgivning. Inom trafikområdet kan nämnas översyn av förmånsvärden, koldioxidkrav på nya bilar, förändrat reseavdrag, kontroll av hastighetsgränser, kilometerskatt för tung trafik samt satsning på höghastighetståg och reformering av det europeiska järnvägsnätet. Förenklad tillståndsprövning av vindkraft och förlängt stöd till solenergianläggningar är andra möjligheter. Men även malmöborna är viktiga aktörer, ett ändrat beteende när det gäller resvanor, hushållning med energi och inköp spelar en stor roll när det gäller minskade utsläpp.