Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås
|
|
- Sven-Erik Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad
2 2 (13)
3 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING INTERNATIONELLA, NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL Forskningen bildar utgångspunkt för målen Internationella klimatmål EU:s energi- och klimatmål Sveriges nationella energi- och klimatmål Västmanlands regionala klimatmål Sedan tidigare framtagna energi- och klimatmål för Västerås BEDÖMNING AV BIDRAGET FRÅN NATIONELLA STYRMEDEL El och värme Transporter Jordbruket... 13
4 4 (13) 1 Inledning För att bidra till att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har Västerås stad tagit fram ett klimatprogram. Denna rapport utgör ett av underlagen som har använts för att ta fram de visioner och mål som uttrycks i klimatprogrammet. Med utgångspunkt i klimatfrågans globala betydelse har visioner och mål för utsläppsminskningar formulerats på internationell nivå. Dessa visioner och mål ligger som grund för mål och åtgärdsplaner på nationell, regional och lokal nivå, såväl generellt som inom olika samhällssektorer. I kapitel 2 görs en sammanställning över de mål som bedöms vara mest relevanta för planering på lokal nivå. Det lokala klimatarbetet är starkt beroende av nationella styrmedel som stöd. Utan insatser på nationell nivå är det mycket svårt att åstadkomma en hållbar utveckling lokalt. Hur stort avtryck de internationella och nationella målen och visionerna förväntas ge i Västerås fram till 2020 utreds i kapitel 3.
5 5 (13) 2 Internationella, nationella, regionala och lokala mål 2.1 Forskningen bildar utgångspunkt för målen Forskare världen över är eniga om att en genomsnittlig höjning av jordens medeltemperatur på mer än två grader, jämfört med förindustriell nivå, skulle komma att innebära en drastisk sänkning av livskvaliteten för en stor del av jordens befolkning. För att undvika ett sådant scenario behöver utsläppen av växthusgaser minst halveras till För att inte försämra utvecklingsmöjligheterna för de allra fattigaste länderna måste utsläppen i de industrialiserade länderna minska med minst 80 procent. FN:s konvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) har som slutmål att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar en farlig störning av klimatsystemet orsakad av människan. 2.2 Internationella klimatmål Det nu gällande internationella klimatavtalet antogs i Kyoto 1997 och har ratificerats av 175 av de 190 länder som undertecknade avtalet. Genom Kyotoavtalet har huvuddelen av alla industrialiserade länder åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med i medeltal fem procent från 1990 års nivå till perioden EU:s åtagande inom Kyotoprotokollet är en minskning av utsläppen med åtta procent och EU:s interna bördefördelning medger att Sverige får öka sina utsläpp med upp till fyra procent. 1 Flera industrialiserade länder, inklusive USA, har gjort frivilliga åtaganden om minskningar av de globala utsläppen med procent till 2020 jämfört med Vid det sextonde partsmötet inom UNFCCC, COP-16, som hölls i Cancun i Mexiko i december 2010 antogs en uppgörelse som innebär att temperaturhöjningarna inte får överstiga två grader. Härigenom finns tvågradersmålet fastställt i ett FN-beslut. Men ännu finns inget internationellt avtal om utsläppsminskningar efter Kyotoprotokollets utgång EU:s energi- och klimatmål EU:s övergripande klimatmål är att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen på jorden till två grader. Klimatmålet ska nås genom effektivare utnyttjande av energiresurser, ökad andel förnybar energi och effektivisering av energianvändningen. EU antog i december 2008 ett energi- och klimatpaket som innehåller mål om: - att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, och - att användningen av energi ska effektiviseras med 20 procent till 2020, jämfört med basåret 1990, samt 1 Sverige har emellertid, i propositionen Sveriges klimatstrategi (prop. 2001/02:55) satt ett eget mål om fyra procents minskning av utsläppen från 1990 till perioden Baserat på den historiska utsläppstrenden och prognosen för framtida utsläpp bedömer Naturvårdsverket att målet kommer att nås.
6 6 (13) - att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 20 procent Utöver dessa så kallade mål innehåller energi- och klimatpaketet mål om att biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn EU:s gemensamma mål ska uppnås genom inbördes fördelning av olika åtaganden från medlemsländerna, genom så kallad bördefördelning. Inom EU finns även kommissionens initiativ om det så kallade Borgmästaravtalet, som är ett avtal för kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 procents minskning av koldioxidutsläppen till Syftet med avtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Avtalet är öppet för alla typer av kommuner, små som stora, över hela världen. I maj 2011 har avtalet undertecknats av drygt kommuner, varav 50 svenska, som har gjort ett åtagande om att minska utsläppen med mer än 20 procent till Detta är åtaganden som också kommer att följas upp av EU. 2.4 Sveriges nationella energi- och klimatmål Regeringen presenterade i mars 2009 två propositioner om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: - 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser, - 50 procent förnybar energi, - 20 procent effektivare energianvändning, - Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Det 40-procentiga klimatmålet gäller jämfört med 1990 och avser den icke handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller därmed t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. EU-länderna har enats om att minska utsläppen i handelssystemet med 21 procent mellan 2005 och Energieffektiviseringsmålet på 20 procent uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och Visionen, som presenteras i energi- och klimatpropositionerna, är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Mot bakgrund av bedömningar av globala reduktionsbehov och med tillämpning av olika fördelningsmodeller kan det uppskattas hur mycket Sverige och andra länder behöver minska sina utsläpp till olika tidpunkter för att ta sin respektive andel av det globala ansvaret för att nå tvågradersmålet. Enligt sådana beräkningar bör EU till år 2050 minska utsläppen med procent jämfört med 1990 års nivå. Sverige bör enligt beräkningarna minska utsläppen med procent jämfört med Detta beror på att Sverige i dagsläget har betydligt lägre utsläppsnivåer per capita respektive per BNP än genomsnittet bland industriländer. I underlaget till energi- och klimatpropositionen görs bedömningen att utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2050 bör vara minst procent lägre än 1990.
7 7 (13) Regionala och lokala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, har en särskild roll för att genomföra den nationella klimatstrategin. Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet i länen medan kommunerna inte har något formellt miljömålsuppdrag. Kommunerna har emellertid det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö. En viktig funktion är här att anpassa och omsätta de nationella målen på lokal nivå. Kommunerna har möjlighet att använda samhällsplaneringen som ett verktyg för att uppnå ett resurs- och koldioxidsnålt samhälle. Vid tillämpning av bland annat miljöbalken och plan- och bygglagen, vid offentlig upphandling och genom åtgärder i den egna verksamheten har kommunerna möjlighet att spela en viktig roll för att nå det övergripande nationella klimatmålet. I klimatpropositionen föreslås flera olika styrmedel i syfte att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Det förekommer både generella styrmedel i form av justering och anpassning av skatter och avgifter och riktade styrmedel som tar sikte på att minska utsläppen inom olika samhällssektorer. I den handlingsplan för energieffektivisering som fastställs i propositionen framhålls att kommunerna har, tillsammans med statliga myndigheter, ett särskilt ansvar att verka som föredömen i arbetet med energieffektivisering. Som stöd till kommunerna inrättas en möjlighet för kommunerna att ingå avtal om energieffektivisering med Energimyndigheten. Förutsättningen för stödet är att kommunen sätter ett mål för energieffektivisering, antar en handlingsplan för åren samt genomför minst två av de konkreta åtgärder som anges i bilaga VI till energitjänstedirektivet.
8 8 (13) Internationella och svenska klimat- och energimål 2010 Svenska mål Internationella mål Utsläpp av växthusgaser nära noll 2100 Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären (minst % lägre än 1990) % minskning av växthus-gasutsläpp från Minst 50 % förnybar energi - 20 % effektivare energianvändning (20 % minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020) - Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 2020 EU: - 20 % lägre utsläpp av växthusgaser än % förbättrad energieffektivitet jämfört med % ökad andel förnybar energi jämfört med % minskning av växthusgasutsläpp från 1990 (genomsnitt ) Kyotoprotokollet och EUs bördefördelning: - 5 % minskning av globala växthusgasutsläpp från % minskning av växhusgasutsläpp inom EU från Högst 4 % ökning av växhusgasutsläppen i Sverige från 1990 (genomsnitt ) Figur 6: En sammanställning över svenska och internationella klimat- och energimål 2.5 Västmanlands regionala klimatmål Alla Sveriges län fick 2008 ett regeringsuppdrag att ta fram en klimat- och energistrategi för länet, med syfte att leda till ett samordnat arbete inom länet för att nå uppsatta mål inom energi- och klimatområdet. I klimat- och energistrategin för Västmanlands län formuleras inga nya övergripande mål för utvecklingen på klimat- och energiområdet i Västmanlands län. Strategin är ett medel att nå de mål som är beslutade/antagna och som är relevanta för länet. Det mål som i klimat- och energistrategin anges som centralt ansluter till det mål som formulerades i det
9 9 (13) regionala utvecklingsprogrammet, RUP, som är antagen i Länsstyrelsens styrelse i juni Detta mål lyder: Det långsiktiga målet för energiområdet i länet är att Västmanland skall vara ett föregångslän när det gäller minskning av resurs- och energiförbrukning samt utsläpp av klimatgaser. Före år 2050 skall länets energiförbrukning och utsläpp av klimatgaser ha närmat sig en nivå som motsvarar den ekologiska andelen i ett globalt perspektiv. Västmanland skall bidra till en rättvis fördelning av världens resurser och förebygga negativa konsekvenser av utsläpp av klimatgaser. Klimat- och energistrategin sträcker sig till 2020 och anger fyra insatsområden för åtgärder i syfte att nå det övergripande målet, enligt följande: - Minskad total förbrukning av energi i Västmanlands län - Effektivisering av energianvändningen - Byte av bränsle och ökad andel förnybara energislag - Minskade utsläpp av övriga klimatgaser Effektivisering av energianvändningen är det insatsområde som prioriteras i Västmanlands klimat- och energistrategi. Områden som lyfts fram i strategin är bland annat industrins elanvändning, bostäder och lokaler, transporter och tillvaratagande av spillvärme. 2.6 Sedan tidigare framtagna energi- och klimatmål för Västerås Målsättningar som direkt eller indirekt berör utsläpp av växthusgaser i Västerås finns formulerade i stadens miljöprogram och i energiplanen, som har en tidshorisont , samt en klimatstrategi med tidshorisont Miljöprogrammet är ett långsiktigt värdegrundsdokument som avser att ange inriktningen på miljöområdet i Västerås fram till Både energiplanen och klimatstrategin baseras på de långsiktiga inriktningsmål som formuleras i miljöprogrammet. Miljöprogrammet ansluter till de nationella och regionala energi- och klimatmålen. Det inriktningsmål för minskad klimatpåverkan som formuleras i miljöprogrammet lyder: - Energiförsörjningen ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt baseras på förnybara bränslen - Utsläpp av koldioxid från transportsektorn ska minska I miljöprogrammet formuleras även stadens ambitioner för minskad klimatpåverkan som vidare innefattar: - Spridning av information och kunskap om klimatfrågan, bland annat genom ökad energirådgivning till allmänhet och företag. - Aktiva insatser för att minska energiförbrukningen och öka effektiviteten. - Upprättande av en energiplan som underlag för att trygga en resurseffektiv framtida energiförsörjning. - Styra mot en miljöanpassad kollektivtrafik och verka för en ökad gång-, cykel och kollektivtrafik
10 10 (13) - Styra mot en miljöanpassning av transporter och fordonspark och utforma strategier och prioriteringar för tjänsteresor Energiplanen har inriktning mot att formulera strategier, effektmål och åtgärdsförslag som syftar i den riktning som anges i miljöprogrammet. I energiplanen formuleras sju konkreta effektmål för energitillförsel och energianvändning i Västerås: - Andelen producerad förnybar el ska öka med minst 15 procent - Aktiv rådgivning ska leda till att a) elanvändningen minskar med minst 5 procent per invånare b) användningen av uppvärmningsenergi minskar med 5 procent per invånare - Elanvändningen i kommunägda byggnader ska minska med minst 10 procent - Uppvärmningsenergin i kommunägda byggnader ska minska med minst 15 procent - Minst 250 nya hus ska vara lågenergihus vid 2012 års slut - Minst 200 småhus ska ha bytt från fossila bränslen till fjärrvärme vid 2012 års slut - Kommunägda byggnader ska upphöra med a) uppvärmning genom eldning av fossila bränslen b) uppvärmning med direktverkande el och elpanna Dessa effektmål följs upp årsvis och redovisas i Västeråsbarometern på stadens hemsida. I klimatstrategin konstateras att det finns stöd för ett mer miljöanpassat transportsystem och mobility management i till exempel Översiktsplanen och andra mål och riktlinjer. Dock saknas en samlad strategi för hur dessa frågor ska hanteras och vilka åtgärder som bör prioriteras.
11 11 (13) 3 Bedömning av bidraget från nationella styrmedel Det lokala klimatarbetet är starkt beroende av nationella styrmedel som stöd. Utan insatser på nationell nivå är det mycket svårt att åstadkomma en hållbar utveckling lokalt. Sammantaget kan förväntas att de nationella åtgärderna kommer att bidra med minskningar på ton år Hur detta fördelar sig på de olika sektorerna återfinns i tabellen nedan. Tabell 2. Sektor Bedömning av nationella styrmedels bidrag till minskad klimatbelastning i Västerås fram till ton CO 2 -ekv El och värme Transporter 0 Jordbruk 6-9 Totalt I de kommande avsnitten följer en genomgång av de nationella styrmedlen, samt resonemang kring bedömningarna av respektive sektors minskade klimatpåverkan som beror på nationella åtgärder och beslut. 3.1 El och värme Riksdagen har beslutat om mål för energieffektivisering i bostäder och lokaler som innebär att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet år 2020 bör ha minskat med 20 procent och år 2050 med 50 procent med 1995 som utgångspunkt. För att understödja detta har en mängd styrmedel tagits fram, bland annat nya energikrav för byggnader. Åtgärderna är kraftfulla och teknikutvecklingen stark, så det finns all anledning att tro att dessa mål kommer att uppfyllas. Det finns även ekonomiska stöd för att minska energianvändningen. Den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar för att verka som föredöme för minskad energianvändning. Som stöd i kommunernas energieffektiviseringsarbete finns en möjlighet för kommunerna att ingå avtal om energieffektivisering med Energimyndigheten. Förutsättningen för stödet är att kommunen sätter ett mål för energieffektivisering, antar en handlingsplan för åren samt genomför minst två av de konkreta åtgärder som anges i energitjänstedirektivet. De kommunala energi- och klimatrådgivarna och de regionala energikontoren, som bedriver sitt arbete med statligt stöd, är centrala aktörer för att genomdriva de nationella energieffektiviseringsmålen. Ytterligare insatser för energieffektivisering kan förväntas genom implementeringen av EU:s ekodesigndirektiv. Direktivet har som syfte att minska produkters miljöpåverkan och ställer tvingande minimikrav på t.ex. energianvändning på de produkter som släpps ut på marknaden. Inom ramen för ekodesigndirektivet pågår framtagande av ett stort antal egenskapskrav. Genomförandet sker per produktgrupp eller funktion och hittills har bl.a. krav avseende standbyfunktion, externa nätaggregat, enkla digitalboxar, gatubelysning och glödlampor beslutats.
12 12 (13) Inom energisektorn finns idag stöd för elproduktion från förnybara energikällor genom elcertifikatsystemet. Certifikatsystemet har som syfte att bidra till att öka den förnybara elproduktionen och minska utsläppen av växthusgaser. Genom certifikatsystemet gynnas elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt och som avses användas till och med Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå till De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och vissa biobränslen och torv i kraftvärmeverk. För solenergi finns även ekonomiska styrmedel i form av investeringsstöd för såväl solvärmeanläggningar som för solcellsanläggningar för elproduktion. Stödet riktas till alla typer av aktörer, såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner. Stöden har som syfte att främja utveckling av solenergiteknik och näringslivsutveckling inom solenergiområdet. Hänsyn till hur utsläppen kommer att förändras avseende produktionen av el och värme har tagits med i bedömningen av varje åtgärd genom att en bedömning gjorts för hur stor respektive emissionsfaktor kommer att vara år När det gäller energianvändningen är bedömningen att målet för energieffektiviseringar i bostäder och lokaler kommer att styra den nationella förändringen vilket innebär att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet år 2020 kommer att ha minskat med 20 procent från Från 2008 innebär det en ungefärlig minskning med procent vilket ger en utsläppsminskning i Västerås på ton koldioxid per år förutsatt att två tredjedelar av effektiviseringarna rör värmen och en tredjedel elen. Då är hushållsel medtaget och den offentliga sektorn borträknad. 3.2 Transporter Det långsiktiga nationella målet för arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan är att fordonsflottan 2030 ska vara oberoende av fossila drivmedel. Utsläppen av koldioxid från inrikes transporter har ökat med ca åtta procent i Sverige sedan 1990, i takt med ökade transportvolymer och trots att fordonen blivit bränslesnålare. Eftersom utsläppen från andra sektorer förväntas minska, ökar transportsektorns andel av de samlade utsläppen. Om utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska kunna minska kommer det behövas vidtas många olika typer av åtgärder. Fordonens klimatprestanda och energieffektivitet måste öka, fossila drivmedel måste ersättas av förnybara, olika transportslag måste utnyttjas och samordnas effektivare och resande med kollektivtrafik måste stimuleras. De styrmedel som verkar på nationell nivå är i första hand generella som syftar till att sätta ett pris på utsläppen av växthusgaser, i form av skatter och avgifter som styr mot minskad användning av fossila drivmedel. Andra nationella styrmedel verkar främst mot att förbättra klimatprestanda hos fordon och drivmedel. Transportsektorn spelar genom sin stora andel av de samlade utsläppen av växthusgaser en viktig roll för att bidra till att uppfylla tvågradersmålet. Det innebär stora utmaningar eftersom det kräver stora utsläppsminskningar på kort tid. Samtidigt har utsläppen från transportsektorn under lång tid ökat som ett resultat av ökande resor och transporter. Under senare år har dock ökningen mattats av. Sannolikt bidrar ett antal åtgärder och styrmedel som medfört att energieffektiviseringen och andelen förnybara drivmedel ökat.
13 13 (13) Trafikverket bedömer 2, trots att det finns ytterligare styrmedel som verkar i denna riktning, att det är långt ifrån tillräckligt för att uppnå tvågradersmålet. Om inte ytterligare åtgärder sätts in förväntas de nationella utsläppen för vägtrafikens att ligga kvar på dagens nivå år Effektivare fordon och renare drivmedel kommer att kompenseras av ökade körsträckor. I Västerås förväntas en större befolkningsökning än det nationella genomsnittet och därför innebär Trafikverkets bedömning att utsläppen i Västerås ökar i kring fem procent till 2020 med 2008 som basår. Men eftersom transportsektorns utsläpp av växthusgaser är den utsläppskälla som innebär den största utmaningen för nationella insatser för att minska utsläppen kommer det troligen att till 2020 ha vidtagits fler och hårdare nationella åtgärder. Det är därför rimligt att tänka sig att vägtrafikens totala utsläpp i Västerås härigenom kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå jämfört med För att åstadkomma en reell minskning av utsläppen blir därför lokala åtgärder som leder till minskade utsläpp inom transportsektorn än viktigare. 3.3 Jordbruket För jordbrukssektorn är det nationella målet till år 2050 inga nettoutsläpp av växthusgaser vilket bedöms vara svårt att uppnå, då utsläppen från biologiska processer såsom lustgas från mark och metan från idisslare är mycket svåra att helt undvika. Men vidtas kraftfulla styrmedel skulle en minskning med procent kunna bedömas som en rimlig nivå. Jordbruksverket levererade våren 2010 ett förslag på handlingsprogram för minskade klimatutsläpp till Jordbruksdepartementet. För att jordbruket ska bli klimatvänligare innehåller handlingsprogrammet bland annat förslag på: - ökade satsningar på rådgivning och investeringsstöd för både produktion och användning av förnybar energi - mer pengar till investeringar i energieffektivare teknik - rådgivning för att effektivisera mjölk- och köttproduktionen samt för att stimulera till klimatsmarta val av foder och mineralgödsel Det är främst de nationella åtgärderna som kommer att driva utvecklingen av Västerås jordbruk och bidraget bedöms till 2020 bli procents minskning, det vill säga ton koldioxidekvivalenter. 2 Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, Trafikverket, Publikation 2010:095
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merKlimat- och energistrategi
Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merBilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merVAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merRegionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan
Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merVAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merKoldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos
Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merÖkad takt behövs för att nå målen
Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26 procent minskning -2%/år sen 1990 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 2015 sektorn Oförändrat nettoupptag
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merNuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
Läs merVindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merUtsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merKlimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Läs merKlimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merMotion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs mer1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merBegränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund
Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs mer