Förslag til Ytlrande över LSS-kommitténs slutbetänkande

Transkript

1 IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Vår handläggare Per Enarsson, handikappomsorgschef Jan Nilsson, utredare Kommunstyrelsens handling nr 3/2009 T JÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Ert datum Er beteckninq Vård- och omsorgsnämnden Förslag til Ytlrande över LSS-kommitténs slutbetänkande "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)" Kommunstyrelsen har remitterat rubricerad utredning til vård- och omsorgsnämnden for ytrande. Nämnden har beslutat att uppdra til nämndens ordförande att avge ytrande til kommunstyrelsen i denna fråga. Förvaltningens förslag til yttrande Inledningsvis redovisas nämdens principiella ställningstagande til LSS-kommitténs forslag i dess helhet. Därefter kommenterar nämnden i sitt ytrande olika delforslag i betänandet. Synpunkter på förslaget i dess helhet Lagen om stöd och service til vissa futionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) har stor betydelse for futionshindrades möjligheter til ett normaliserat liv. Dessa lagar ger funktionshindrade rätt til stöd samtidigt som det innebär skyldigheter for kommunema att ge stödet. Enligt nämdens bedömning är det bra att LSS-kommittén foreslår ett samlat statligt ansvar for personlig assistans. Kommitténs forslag rör dock i huvudsak den personliga assistansen och däred har inte kommittén fullfoljt direktiven om en bred översyn av LSS och frågan om vem som skall vara huvudman for LSS. Nämdens uppfattning är att den konstruktion som LSS har som rättighetslagstiftning innebär att kommunema ställs infor situationen att få ta ansvar for stöd som de inte har något inflytande eller styming över och som innebär stora ekonomiska åtaganden. I dagsläget har det inneburit i vår kommun en stor kostnadsökning inom LSS-området. Det är ingen bra ordning och det lokala kommunala inflytandet sätts ur spel. Den principiella inställningen måste vara att den som yterst beslutar om och bestämmer inriktningen for en offentlig verksamet också är den som betalar for den. Detta innebär att staten bör ha hela ansvaret for beslut om och finansiering av LSS-verksameten. För den enskilde funktionshindrade är det inte heller någon bra utforming med ett delat ansvar for LSS-verksameten. Ett annat direktiv, som kommittén däremot har fullfoljt, är att dämpa statens kostnadsökningar. Praktiskt stöd i vardagen for personer med omfattande futionsned Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny h:iu nm o:tilrl n~h O;P.rv;r.P. f'ôr \lio:c:i: nprc:nnpr mpri fìinl-t;nno:nprlo:i:ttn;no ("-OJ r?oor 77\ vard- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Postadress: KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Upplandsgatan 2 Telefon: vx Telefax: vard. omsorg(qkatrineholm. se Org.nummer

2 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (5) sättningar kommer huvudsakligen från tre kommunicerande kärl; staten, kommunen samt enskilda och anöriga. Vad som trycks ner och minskas i ett kärl ökar i de två andra. I utredningen läggs besparingsforslag på 3000 mk per år. Risken med denna besparing är att den istället dyker upp som en utgiftsökning hqs kommunema eller hos enskilda och anhöriga. En sådan kostnadsövervältring måste bedömas som mycket olycklig och riskerar i slutändan att drabba den enskilde med futionshinder. Synpunkter på delförslag Synpunkter på delforslagen redovisas enligt betänkandets disposition. Rätten til stöd och service (kapitel 4) Nämden tilstyrker betänkandets föreslag att LSS skall finnas kvar som rättighetslag. Förslaget att se över hur socialtjänstlagen (SoL) fungerar som redskap for att uppnå de handikappolitiska målen tilstyrks. Däremot motsätter sig nämnden om översynen skulle resultera i en urholkning av rättighetslagstiftningen i LSS och ett överforande til SoL vilket skulle forsvaga den enskildes rätt til stöd och kunna innebära en kostnadsövervältring på kommunema. I betänandet foreslås att de insatser och uppgifter som anges i LSS och LASS skall samlas och förtydligas i en lag. Detta tilstyrks av nämden. Vidare tilstyrker nämden att regeringen snarast bör utreda en särskild reglering av skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad for personer med funtionsnedsättningar. Nämnden är tveksam til kommitténs forslag om att SoL bör kompletteras med en bestämmelse om goda levnadsvilkor for funktionshindrade. Förslaget är otilräckligt beskrivet och har inte en tilräcklig täckning i sin skrivning. Idag används begreppet skälig levnadsnivå vid ekonomiskt bistånd. Men hur skall detta särskiljas i forhållande til goda levnadsvilkor? En bättre väg är ett närmande av de båda lagama. Det foreslås att den nuvarande personketsen med dess tre grupper i princip skall bestå. Nämden har ingen invändning mot forslaget men vil understryka betänkandets bedömning om behovet av utvecklingsinsatser kring kunskapsläget angående autismspektrumet. I betänandet foreslås att en generell gräns for nybeviljande av insatser enligt LSS infors vid 65 år. Enligt nämndens bedömning kan det komma innebära svårigheter att hantera situationer där sjukdomstilståndet (til exempel stroke) inträffat fore 65 års ålder men behovet av stöd uppträder efter 65 år. Olika forslag finns i betänkandet for att stärka bamperspektivet. Dessa tilstyrks av nämnden. Ett av forslagen innebär att en obligatorisk registerkontroll infors av personer som skall arbeta som personliga assistenter for bam och unga. Med tane på hela personketsens utsatthet anser nämden att det finns skäl att överväga om inte registerkontroll bör omfatta all personal som arbetar inom LSS-verksamet och inte bara med bam och ungdomar Yttrande över LSS-

3 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Huvudmannaskap fór stöd och service (kapitel 5) När det gäller huvudmannaskapet for stöd och service är det kommitténs forslag att staten skallha ett samlat ansvar for beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. F örslaget är enligt nämdens mening ett steg i rätt riktning men är ändå inte tilräckligt. I avsnittet "Synpunkter på forslaget i dess helhet" framhåller nämden att staten bör ta över ansvaret for beslut och finansiering av alia LSS-insatser för att säkerställa att stödet til den enskilde fungerar så bra som möjligt. Reglering och ansvar (kapitel 6) Nämnden tilstyrker att tilämpliga delar av LASS inarbetas i LSS samt att staten skall överta kommunemas uppgifter att betala ut sjukläneersättning til enskilda assistansanordnare och besluta om och verkställa tilfållg utökad personlig assistans. Vidare instämmer nämden i forslaget om att kommunen inte skall vara skyldig att svara for finansieringen av de 20 första timmama per vecka av den personliga assistans som staten beslutar om. En ny regel foreslås i LSS att kommunen i avvaktan på forsäkrngskassans utredning och beslut skall ha ett ansvar for personlig assistans. Om en sådan regel införs måste kommunema få ersättning for alia kostnader som har uppstått oavsett om beslut blir gynnande eller avslag. En annan väg att gå är att ge forsäkrngskassan möjlighet att själva fatta interimistiska beslut. LSS-kommittén lägger flera forslag med syftet att fortydliga den personliga assistansen. Detta är i och for sig bra men risk finns att forslagen leder til kostnadsöknngar for kommunema, vilka i så fall måste kompenseras. Exempel på sådana forslag är inforande av ett golv for rätten til personlig assistans samt skärpta krterier for erhållande av personlig assistans. I betänandet finns flera forslag kring utforande och kvalitet i den personliga assistansen som nämden inte har några invändningar mot. Däremot finns ett forslag om att vidga lagen om bostadsanpassningsbidrag så att den också täcker in vissa åtgärder som rör assistenters arbetsmiljö som nämden är tveksam til. Skälet til tveksamheten bottnar i att det är en komplicerad fråga som inte är tilräckligt beskriven och analyserad i utredning. Det finns frågetecken kring om det leder til ekonomiska effekter for kommunema. Det finns flera forslag kring ersättningen til assistentema som nämden tilstyrker. Men ett av forslagen där en del av ersättningen knyts mot ett nettoprisindex kan enligt nämdens bedömning leda til mindre ersättning från staten til assistansanordnama. Nämnden har inga invändningar mot de forslag som finns i betänandet kring tilsyn och kontroll av den personliga assistansen. Insatser och uppgifter fór kommuner och landsting (kapitel 7) I betänkandet foreslås att socialstyrelsen skall fortsätta utveckla kvalitetsindikatorer inom LSS-området. Det är bra att detta utvecklingsarbete fortsätter men självklart skall kommunema genom sin organisation Sveriges kommuner och landsting (SKL) vara representerade i detta arbete. 03~09 Yttrande över LSS-

4 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (5) En tilkommande kommunal uppgift, som föreslås av kommittén, är att kommunema skall upprätta en plan for hur de som omfattas av lagens personkets skall få sina behov tilgodosedda. Förslaget innebär att ett regelbundet inventeringsarbete behöver genomforas och en merkostnad for kommunen. Nämden tilstyrker förslagen i betänkandet om att ansvaret tydliggörs for den placerande kommunen for LSS-insatser i samband med att en brukare placeras i en anan kommun. Tilstyrkandet sker utifrån den erfarenheten vi har i vår kommun med att andra kommuner gjort privata placeringar och sedan begär att Katrineholm skall ta över betalningsansvar för LSS-insatser. Placerande kommun måste ha ett obrutet ansvar for både placering och därmed forenade kostnader. LSS-kommittén foreslår att den nuvarande insatsen boenden for vuxna delas upp i tre olika insatser: boende i gruppbostad, boende i bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad. Nämden har inga invändningar mot att en uppdelning görs men ifrågasätter om särskilt anpassad bostad hör hemma i denna insats då behovet av fysiskt anpassad bostad tilgodoses genom bostadsanpassning. Personlig service med boendestöd skall inforas som ny insats i LSS. Ansvar for denna insats kommer att åvila kommunen. Denna insats kommer att erbjudas de personer som inte uppfyller kraven for personlig assistans. I betänkandet foreslås mer strikta krav på att kuna få personlig assistans. Nämdens bedömning är att detta leder til ett ökat behov av insatser från personlig service med boendestöd. Det blir med andra ord en övervä1tring från staten til kommunema. En annan risk är att forsäkringskassans allt hårdare bedömningar av behovet av personlig assistans flytas med samtidigt som bedömningama legitimeras av de nya striktare reglema. Allt detta leder til ett ökat behov av de kommunala insatsema. Dagens situation med delat ansvar for den personliga assistansen och risk for övervä1tringseffekter ersätts i betänkandets forslag visserligen av en ny insats men fortfarande med sama och mer accentuerade ekonomiska övervä1tringseffekter på kommunema. Enda sättet att undvika detta är ett samlat huvudmanaskap hos staten. Nämndens mening är att den nya insatsen är vagt beskriven och det går inte utifrån betänkandet att få en uppfattning om vad den skall innehålla eller hur den skall orgamseras. Enligt betänandet skall en forutsättning for att beviljas daglig verksamhet vara att den enskilde är beviljad aktivitets- och sjukersättning av forsäkringskassan. Detta är enligt nämdens mening ett olämpligt och utstötande kriterium då många mäniskor med psykiska funktionshinder stängs ute från for dem nödvändiga sysselsättningsinsatser. I den översyn av kommunens dagliga verksamhet, som nyligen genomfordes, konstaterades att den leder til inlåsningseffekter och sällan leder til sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. En av orsakema til detta är att kopplingen mellan den dagliga verksamheten och arbetsmarkanden fungerar dåligt och att samverkan mellan kommunen, arbetsformedlingen och forsäkngskassan är bristfållg. Ett statligt Yttrande over LSS-

5 T JÄNSTESKRIVELSE 5 (5) huvudmannaskap for den dagliga verksameten skulle på ett bättre sätt än idag kunna sätta press på de statliga myndighetema forsäkingskassan och arbetsformedlingen att mer effektivt utnytja det samhälleliga stödet och hitta rätt sorts stöd til varje individ. En tilkommande uppgift i detta sammanhang blir att upprätta aktivitetsplaner. Genomfórande och konsekvenser (kapitel 8) Någon egen beräkning av de ekonomiska effektema för genomförandet av LSSkommitténs forslag har ej varit möjlig att göra. Däremot har nämden tagit del av kommitténs och SKL:s beräkningar och överfort dessa siffror til vår kommuns verklighet. Det ekonomiska utfallet skiljer sig kraftigt mellan de två beräkningama. Enligt kommitténs beräkingar skulle det ekonomiska utfallet för vår kommun bli ett plus i driften på 14 mk medan SKL:s pekar på ett underskott på 12 mkr. Det som främst skiljer kalkylema åt är att SKL har lagt in en underfinansiering på 5 miljarder kronor i sina beräkningar. Beräkning av ekonomiska effekter sakas i betänkandet for arbetet med att upprätta individuella planer, aktivitetsplaner, omprövning av beslut och nya beslut. Ä yen om en del av detta arbete redan utfors i vår kommun kommer ovanämnda arbetsuppgifter innebära behov av ökad administration och däred ökade kostnader. De foreslagna forändringama i huvudmannaskapet for personlig assistans kommer att påverka utjämningssystemet for LSS-verksameten. Nämdens generella inställning är att kommunen inte skall fororsakas kostnadsökningar utifrån forslagen. Det är därfor viktigt att kontrollstationer läggs in de närmaste åren efter ett inforande av den nya lagen for att folja kostnadsutvecklingen. Om avstämingama skulle visa på ökade kostnader for kommunema på grud av den nya lagstiftningen forutsätter nämnden att kommunema erhåller ekonomisk kompensation for detta. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag til beslut Vård- och omsorgsnämndens ordforande beslutar på vård- och omsorgsnämndens vägnar at t som vård- och omsorgsnämndens ytrande över LSS-kommitténs slutbetänande "Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service for vissa personer med futionsnedsättning (SOU 2008:77)" översända vård- och omsorgsforvaltningens ytrande ovan. Lena Andréasson Per Enarsson Jan Nilsson Yttrande över LSS-