Släcker slöjan ljuset? En studie av gymnasieelevers uppfattningar om muslimsk kvinnlig klädsel

Transkript

1 Beteckning: Rel C vt 2005:9 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Släcker slöjan ljuset? En studie av gymnasieelevers uppfattningar om muslimsk kvinnlig klädsel Rebecka Klack Juni 2005 C-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap Religionsvetenskap C Handledare: Lena Roos

2 Förord Jag vill ge ett stort tack till alla de elever och lärare som har gjort denna uppsats möjlig för mig. Tack för all den tid ni elever har skänkt mig då jag har lånat er från er undervisning och tack alla lärare som ville erbjuda mig era elever trots all den tidspress som alltid finns. Tack Per-Erik Johansson för att du har hjälpt mig med att låna alla elever från deras lärare och för all den kunskap och tid du ger mig i egenskap av lärare och förebild. Jag är även dig, Lena Roos tacksam för att du hjälpt mig genom denna uppsats som handledare och lärare. Tack för att du har hjälpt mig reda ut mina idéer och tack för att du har gett mig nya. Till sist vill jag tacka min sambo, Erik och Katla för att de finns och för att de har stöttat mig i mina studier. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Material och metod Disposition Bakgrund Slöjan i muslimsk tradition Forskning om attityder till islam i Sverige Undersökning Enkätundersökning Samhällsvetenskapliga programmet Fordonsprogrammet Intervjuer Anders Anna Emma Sandra Analys och diskussion Fordonsprogrammets resultat Samhällsvetenskapliga programmets resultat Intervjuer fordonsprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet Fordonsprogrammet mot samhällsvetenskapliga programmet Slutsats Vidare forskning Sammanfattning Käll- och litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1: Enkät om religion, kvinna och klädsel Bilaga 2: Diagram enkätsvar Bilaga 3: Intervjuernas fulla resultat

4 1. Inledning Om man åker buss och så sitter det en sån där på bussen då vet man ju inte om den är kapad eller inte. Egentligen är burkan den perfekta förklädnaden, man ser ingen skillnad på människorna och man kan gömma vad som helst där under. Ovanstående citat är taget från två olika tillfällen i två olika intervjuer. Med en sån där menar den första informanten en beslöjad muslimsk kvinna. Dessa och liknande uttryck ligger till grunden för min undersökning. Jag är intresserad av hur man som elev i dagens svenska skola ser på muslimer, och då främst kvinnliga muslimer och deras klädsel. För dagens människa har klädseln en väldigt stor betydelse. Kläder kan beskriva vem man är, var man kommer ifrån och hur man förväntas bete sig. Kläder har idag en stor betydelse som en identitetsmarkör för olika grupper som politiska inriktningar, etnicitet, klass och religion. På grund av den stora betydelse som kläder har kan det vara intressant att se hur svenska gymnasieelever ser på den muslimska kvinnliga klädseln. Jag har under lång tid haft viljan till att studera muslimska kvinnor och deras situation på ett mer fördjupat sätt än vad jag har fått ta del av under min studietid. Med tanke på att just muslimska kvinnor är ett ganska så kontroversiellt och behandlat ämne så valde jag att behärska mig till just den syn ungdomar kan ha på henne och hennes religiösa klädsel. Mitt val av målgrupp var självklart gymnasieungdomar eftersom jag själv studerar till gymnasielärare och det då känns som en bonus och som en nödvändighet att ha en aning om vad eleverna står i vissa frågor. I detta fall blev det då muslimska kvinnor. Titeln Släcker slöjan ljuset har jag valt för att jag i min undersökning har valt att studera om den muslimska slöjan möjligtvis kan leda till att synen på de muslimska kvinnorna blir mörkare. Kan slöjan medverka till att livet för muslimska kvinnor, i Sverige, blir sämre? Kan slöjan bidra till att släcka en del av ljuset i deras tillvaro? Min egen inställning till muslimska kvinnor och hennes klädsel har sannerligen mognat under denna studie. Jag minns själv hur tankarna for genom mitt huvud då jag såg en beslöjad kvinna på stan. Tankarna var inte så positiva, de flesta handlade om att hon var förtryckt, främst av sin man men också sin religion. Jag ansåg att hon inte själv valt att bära slöjan. Jag antog att inte någon kvinna ville ha en slöja på sig för att den representerade mannens kraft över henne, ett skydd mot hennes egna sexuella frigörelse. Jag hade föreställningen om att mannen använde slöjan som verktyg för att tygla henne och hennes sexualitet, eftersom slöjan är ett tecken på att hon är upptagen och inte tillgänglig för andra män och deras blickar. Dessa negativa tankar har långsamt blivit mer förstående och positiva till muslimska kvinnors favör. Med denna studie och egna erfarenheter har jag sett att det finns många olika tankar om denna muslimska klädsel och inte sällan är de av samma genre som mina var förr. Jag hoppas att denna uppsats kan ge tankeställare och idéer till att granska och kanske kritisera sina egna åsikter om muslimska kvinnor Syfte Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieelever idag ser på muslimsk kvinnlig klädsel. Min frågeställning i denna uppsats är därför: Hur ser dagens gymnasieelever 4

5 på den muslimska kvinnliga klädseln? Är deras tankar positiva eller negativa? Denna frågeställning har uppkommit genom att jag som blivande gymnasielärare är väldigt intresserad av att få reda på vad elevernas tankar kring detta ämne handlar om och vilka fördomar de har. Vilken association leder denna religiösa klädsel till och vilka åsikter har de om slöjan? Vidare är det intressant att se om det finns skillnader bland elevernas tankar om denna religiösa klädsel beroende på kön, olika program, om de har läst någon religionskunskap eller inte och om de i det verkliga livet har träffat någon muslimsk kvinna som bär slöja/sjal eller inte. Min hypotes är att det kan finnas stora skillnader mellan eleverna i alla dessa variabler. Jag tror att det mycket väl kan vara så att man har en annorlunda syn på denna klädsel om man känner någon kvinna som bär sjal eller om man har läst mycket religionskunskap så att man har fått större förståelse för de olika religionerna och deras uttryck. Andra relaterade frågor som jag är intresserad av att få svar på i intervjuerna är: Varför tror de att muslimska kvinnor bär slöja? Borde slöjan enligt deras mening förbjudas? I alla dess former? Representerar slöjan och religiös klädsel fundamentalism? Är slöjan förknippad med terrorism? Finns det skillnader i synen på den muslimskt klädda kvinnan och den kristna nunnan? 1.2. Material och metod Till denna undersökning har jag valt att använda mig av viss sekundärlitteratur där Roald, Slaget om slöjan (2003) Hvitfelt, Svenska attityder till Islam (1991), Den muslimska faran (1998) och Dahlberg, Valet av slöja (2003) är den litteratur jag har koncentrerat mig mest på då jag har studerat bakgrundsfakta. Vidare har jag också använt mig av primärkällor som Bibeln och Koranen, som referenslitteratur, för att ta reda på vad som skrivs som kvinnor och klädsel men mina primärfakta består av de insamlade enkäter och intervjuer jag gjort just för denna undersökning. Mina primärfakta från enkäterna består av svar från 43 elever som går fordonsprogrammet, i åldrarna år och svar från 34 elever som går samhällsvetenskapliga programmet, i åldrarna år. Fordonseleverna kommer från många olika klasser med olika inriktningar och samhällseleverna är elever från två olika treor med samma inriktning. Till intervjuerna har jag använt mig av två elever från samhällsvetenskapliga programmet och två elever från fordonsprogrammet. För att få reda på elevernas attityd och inställning till den kvinnliga muslimska klädseln har jag, som sagt, använt mig av både enkätundersökningar och ett antal intervjuer. Insamlandet av data gick till på så sätt att jag åkte till de skolor jag tidigare haft praktik och där fick jag hjälp med att leta efter frivilliga elever som ville vara med i enkätundersökningen och intervjuundersökningen. Då jag delade ut enkäten i klasserna talade jag om för eleverna vem jag var och att jag höll på att skriva en uppsats om religion, klädsel och kvinnor. Detta för att jag inte, helt och hållet, ville avslöja mitt egentliga mål med uppsatsen och de då kanske skulle ha gett mig helt andra svar. Jag ville inte att de klart skulle få reda på att det handlade om muslimsk kvinnlig klädsel och de sedan skulle ha svarat politiskt korrekt. Jag delade sedan ut enkäterna och var med under hela tiden för eventuella frågor och för maximalt 5

6 deltagande. Vid intervjuundersökningen berättade jag sedan för eleverna vilket mitt mål var och att det skulle handla om muslimsk klädsel. Enkätundersökningen var till för att jag ville ha en bredare, kanske lite mer ytlig insikt i hur det förhåller sig mellan elever och detta ämne. Eleven fick i enkäten berätta vilken skola hon/han går på och vilket program de läser. I enkäten frågade jag också efter kön och hur mycket religionskunskap eleven har läst för att sedan kunna se om det verkligen finns skillnader mellan kön, program och hur mycket religionskunskap de har läst. Därefter innehåller enkäten ett antal bilder till vilka eleven ska inringa ett eller flera ord, som de anser kan kopplas till bilden. Bilderna består av: en muslimsk kvinna med sjal en kvinna från Mellanöstern men utan sjal en västerländsk kvinna en modeinriktad västerländsk kvinna en västerländsk kvinna med sjal en kristen nunna. Efter dessa bilder kommer ett antal uttryck som handlar om kvinnosyn, främst synen på muslimska kvinnor. Detta för att se om eleverna håller med om vissa uttryck och föreställningar och se om deras syn på muslimska kvinnor följer deras syn på kvinnor i allmänhet. Avslutningsvis frågar jag eleverna om de mött någon muslimskt klädd kvinna och pratat med henne. Detta för att se om mötet med denna klädsel och kvinnorna bakom den, kan påverka attityden till den. (Enkäten med bilderna återfinns som bilaga 1, s. 46) I min bearbetning av materialet har jag koncentrerat mig på vissa bilder och vissa uttryck från enkäten. De bilder jag har valt att diskutera är de som jag anser hänga ihop med den egentliga frågan i min uppsats. Bilderna är de på de muslimska kvinnorna och nunnan. Det var de jag tycker är mest intressanta att diskutera. Jag har även valt just dessa bilder för att begränsa mig i min undersökning. Annars skulle man kunna gå hur långt som helst bara att jämföra synen på muslimska kvinnor och västerländska kvinnor och se om en försökspersons kvinnosyn hänger ihop med synen på de muslimska kvinnorna. Jag kände att försöksområdet skulle bli alldeles för stort och var därför tvungen att ta bort något. Just därför har jag också valt bort vissa uttryck i enkäten som egentligen inte hörde till just det området jag har valt. Jag vill dock gärna fortsätta dessa studier i ett annat skede. Resultatet av denna enkätundersökning visade åt vilket håll åsikterna lutade och dessa svar har givit grunden för en vidare, mer personlig intervju med ett mindre antal elever. Intervjuerna har jag använt mig av för att få en lite djupare insyn i elevernas inställning till detta omstridda ämne. Eleverna fick i dessa intervjuer tala lite friare om hur de upplever denna muslimska religiösa klädsel. Intervjuerna har jag utfört genom enskilda samtal med elever från samhällsvetenskapliga programmet och fordonsprogrammet. Intervjuerna har bandats och anteckningar har förts vid intervjutillfället. I intervjuerna har jag ställt frågor angående muslimsk kvinnlig klädsel och eleverna har fått tala ganska fritt även om jag har haft vissa områden jag alltid tagit upp och berört. Alla namn jag använder i resultatet av intervjuerna är pseudonymer. Intervjuerna började med att de fick berätta om sina egna erfarenheter av muslimsk kvinnlig klädsel, om de har några. Efter detta tog jag upp alla de frågor som fanns inom de områden 6

7 som jag vill ha svar på (för hela intervjuprotokollet, se intervjuundersökningen, 3.2, s ). Detta var frågor som: Hur ser du på muslimska kvinnors klädsel/slöja? Varför tror du att muslimska kvinnor bär slöja? Borde slöjan enligt din mening förbjudas? I alla dess former? Representerar slöjan och religiös klädsel fundamentalism? Finns det skillnader mellan muslimska kvinnor i exil och de som bor kvar i deras ursprungsland? Har slöjan olika betydelse för dem i Sverige och de som bor i ex. Iran? Finns det skillnader mellan synen på kristna nunnor och muslimska kvinnor? Båda använder huvudduken av religiösa skäl. Vilken roll har media och olika läroböcker för vilken syn du får på muslimer och då i första hand kvinnorna? 1.3. Disposition Denna uppsats kommer, efter denna inledning, att bestå av fyra delar. Den första delen består av bakgrundsfakta till undersökningen som behandlar den allmänna slöjdebatten. Här beskriver jag tidigare forskning och skrifter om slöjan. Den andra delen består av resultatet av min enkät- och intervjuundersökning. Därefter kommer jag, i den tredje delen, att diskutera och analysera om det finns skillnader i svaren beroende på vilket program man har gått, om man har träffat muslimskt klädda kvinnor, vilket kön man har och om man har läst religionskunskap. Kan man se skillnader? Avslutningsvis ska jag sammanfatta uppsatsens innehåll och resultat. 7

8 2. Bakgrund 2.1. Slöjan i muslimsk tradition Varför använder de muslimska kvinnorna huvudduk? Det finns många olika anledningar till denna klädsel och de flesta av dessa grundar sig i Koranen. Det står ganska mycket om anständighet och klädsel i denna heliga skrift. Vissa muslimer anser att det är påbjudet att en kvinna ska täcka sig medan andra inte ser det som en nödvändighet. De olika surorna tolkas på många olika sätt precis som vår egen Bibel tolkas på många olika sätt. De verser som behandlar detta ämne är surorna: Säg ock till de rättrogna kvinnorna, att de behärska sina blickar och akta sin lem och ej visa sina behag undantagande vad som alltid är synligt därav! Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män eller sina fäder eller sina mäns fäder eller sina söner eller sina mäns söner eller sina bröder eller sina bröders söner eller sina systrars söner eller sina kvinnor eller de slavar, över vilka de råda, eller sådana stackare till män som ej hava något sinne därför, eller barn, som ej förstå sig på kvinnors nakenhet. Och de må icke heller slå ihop fötterna, så att de smycken, som de dölja, märkas. Omvänder eder till Gud allesammans, I rättrogna, för den händelse I månden varda lyckliga! 1 De till mogen ålder komna bland edra kvinnor, som ej hoppas på äktenskap, drabbar ingen skuld, om de avlägga sina kläder utan att visa sina behag, men att de avhålla sig därifrån, är dock bättre för dem; ja, Gud är den hörande, den Vetande. 2 I, som tron, träden icke in i profetens hus, med mindre det tillåtes eder, för att spisa utan att invänta hans tid! Men när I inbjudens, så träden då in, och när I spisat, så bryten upp utan att vara alltför förtroliga i edra samtal! Sådant besvärar förvisso profeten, och han blyges för eder, men Gud blyges icke för sanningen, och då I bedjen dem om någon sak, så bedjen dem bakom ett förhänge! Detta är rättast både för edra och för deras hjärtan, ty det tillkommer ej eder att besvära Guds apostel och ej heller att någonsin äkta hans och hustrur efter honom. Detta vore förvisso någonting förskräckligt inför Gud. 3 Profet, säg till dina hustrur och döttrar och de rättrognas kvinnor, att de svepa sina kläder omkring sig! Detta är det bekvämaste sättet för dem att bliva igenkända, så att de ej förorättas; ja, Gud är överseende och barmhärtig. 4 Av dessa citat ur Koranen ser man tydligt att hur kvinnor klär sig är en mycket viktig del av muslimsk tradition. Hur de ska klä sig är dock inte riktigt lika tydligt; det finns ingen enhetlig klädsel som förespråkas och måste användas. Kvinnorna ska svepa kläderna omkring sig, de ska kasta slöjan över sig och de ska vistas bakom ett förhänge. I dessa suror ser man att kvinnornas klädsel är till för att undvika frestelse och för att de rättrogna kvinnorna ska bli igenkända. Kvinnans klädsel används som ett skydd mot sexuella blickar som kan leda till sexuella kontakter och frestelse. Tydligt står det att en kvinna inte får visa sig för en främmande man, utan endast för sin egen släkt och sådana som inte kan tänka sexuella tankar. Slöjan betyder alltså, enligt Koranen och muslimerna, skydd, anständighet och ett tecken för det muslimska samfundet. Islam vill med denna klädsel bevara hennes självrespekt och heder. Slöjan representerar ett kyskhetsideal och kvinnan bär ansvaret för männens sexualitet. Om 1 Koranen, sura 24:31 2 Koranen, sura 24:59 3 Koranen, sura 33:53 4 Koranen, sura 33:59 8

9 inte kvinnan täcker sina behag kan det uppstå kaos i samhället och detta blir ett sätt för alla män att utöva en sexuell kontroll över kvinnan. Kvinnans skönhet ägs av den äkta mannen och endast han ska se hennes attraktiva sidor. Kvinnan ska göra sig fin för maken allena 5. En anledning till att icke-muslimer ser negativt på huvudduken kan vara deras ursprungliga koppling till kristendomen. I Bibeln förknippas kvinnans huvudduk med kvinnans underlägsenhet och mannens överlägsenhet, detta finns inte i Koranens budskap. Vi ser på slöjan utifrån detta ursprung istället för att på egen hand undersöka hur det ligger till hos de muslimska kvinnorna 6. Denna teori tas upp av den muslimska forskaren Ann-Sofie Roald som själv bär sjal. Andra betydelser som gör att den muslimska huvudduken kopplas till negativitet är att många anser att den symboliserar ett avståndstagande från vårt majoritetssamhälle och att religionen i Sverige ofta har setts som människans privata ensak, den ska inte synas. Nunnan och hennes klädedräkt hör till vårt egna kulturarv, hon är en av oss, medan muslimska kvinnor visar upp en främmande kultur och religion 7. På så sätt är nunnans huvudduk accepterad medan den muslimska huvudduken är skrämmande. Varför bär inte alla kristna religiösa kvinnor, eller alla de kvinnor som tillhör de abrahamitiska religionerna, huvudduk egentligen? Det finns även påbud i Bibeln för att kvinnor som ber eller profeterar ska täcka sitt huvud så att hon inte blir vanhedrad 8. Vi har detta med beslöjning i våra egna rötter men ändå tycker många icke-muslimska svenskar att den muslimska slöjan är upprörande. Hur kommer det sig? Koranen och Bibeln har egentligen många likheter då det gäller kvinnan och hennes förhållningssätt. Kvinnor ska vara pryda, blyga och anständiga och de ska inte smycka sitt hår eller visa det, eftersom håret var sexuellt laddat i 1800-talets Sverige 9. Den nedvärdering icke-muslimska svenskar ofta ser i slöjan kan för de muslimska kvinnorna och männen i själva verket betyda en uppvärdering. Den beslöjade kvinnan är så attraktiv och innehar en så stor skönhet att hon måste täckas för att hon inte ska skapa kaos 10. Huvudduken ger henne en stor frihet, hon är fri från blickar av främmande män 11. När muslimska kvinnor själva får frågan om varför de använder slöja så är svaren olika beroende på vem som frågar. Om det är en muslim som ställer frågan svarar de ofta att det står att de ska använda huvudduk i Koranen, men om det exempelvis är en icke-muslim som ställer frågan vill de ge mer övertygande och försvarande svar 12. Dessa övertygande svar handlar främst om att kvinnan inte blir bedömd efter sin skönhet utan efter sitt intellekt om hon bär slöja. På detta sätt verkar slöjan som frigörande och kvinnan blir inte dömd efter sitt kön. Ett andra svar är att, som sagt ovan, att hon skyddas från männens sexuella blickar och sexuella utnyttjande. Ett tredje argument är att slöjan skyddar familjen. Detta genom att män vet att kvinnor med huvudduk är otillgängliga för dem och att kvinnorna begränsar sig själva. 5 Dahlberg, 2003, s.38 6 Roald, 2003, s Roald, 2003, s Bibeln,1 Kor, 11:7-15, 1 Tim, 2:9 9 Roald, 2003, s Dahlberg, 2003, s Internet 1 12 Roald, 2003, s.210 9

10 Kvinnor som bär huvudduk vet att de inte ska göra sig tillgängliga för män och de agerar därför med hänsyn därtill 13. I väst så ser de flesta inte denna betydelse av slöjan och enligt vissa muslimer så har västvärldens debattörer endast den negativa synen på slöjan som ett redskap för förtryck 14. Kultur leder till beslöjning, inte enbart Koranen och islam. Redan innan islam erövrade den arabiska världen användes slöja bland kvinnorna, som en prydnad, löst hängande ned på ryggen 15. I vissa fall kan huvudduken vara påtvingad av män eller fäder eller så används den som ett resultat av ett grupptryck från andra kvinnor 16. Detta är ett förtryck men i många fall innebär slöjan det motsatta förhållandet. Både muslimska och icke-muslimska länder gör det svårt för kvinnan att använda slöjan och kanske även förbjuder den. I dessa länder förtrycks ofta den beslöjade kvinnan eftersom hon har svårare att få jobb eller kunna studera på grund av sin slöja. Kvinnan kan alltså bli förtryckt både av att inte bära slöja och av att bära den, beroende på vilka omständigheter som råder i landet hon befinner sig. I Sverige kan bärandet av slöja ses som en styrka bland muslimska kvinnor eftersom det kan ses som svårare att bära huvudduk här än i det accepterande hemlandet. De vågar utmärka sig mot majoritetssamhället 17. Det kan vara så att fler kvinnor använder slöja i Sverige än då de levde i sitt ursprungsland. Många sätter på sig slöja här även om de inte gjorde det i sitt hemland; den fungerar som en identitetsmarkör för ett behov att uttrycka sitt motstånd mot majoritetssamhället. Kvinnorna kan komma från muslimska land där slöjan inte ska användas och när de kommer till Sverige sätter de på sig slöjan och kan lättare följa sin tro. I Sverige ställs inte lika många frågor om varför kvinnan bär slöja eller inte, man kan göra som man själv önskar 18. I Sverige har slöjan blivit en radikal accessoar i och med tidens islamofobi och politiskt aktiva icke-muslimska kvinnor står upp för slöjan och för att kvinnan bakom den ska kunna använda den utan att betraktas som ett förtryckt offer 19. Slöjan har många olika betydelser i olika sammanhang. Den har setts som ett hinder för modernisering, som ett revolutionärt motstånd och antiimperialism och i dag ses den som ett motstånd till regimen i Turkiet, Irak och Syrien om den används. I Iran och Saudiarabien är det tvärtom eftersom muslimsk klädsel där är påbjuden 20. Slöjan kan på samma gång betyda fängelse likväl som frihet. Fattiga flickor bakom slöjor behandlas på samma sätt som medelmåttiga, de kan gå på universitet eller få arbete på grund av den islamiska klädedräkten 21. När kvinnor från lägre sociala klasser kommer till kretsar som behärskas av överklasskvinnor kan dessa kvinnor känna en viss trygghet med den muslimska klädseln 22. Dahlberg anser att i framtiden kommer kanske denna slöja endast vara en religiös symbol, precis som korset och kippan, och dess förknippning med kvinnoförtryck försvunnit. Till dess 13 Roald, 2003, s Internet 2 15 Roald, 2003, s Roald, 2003, s Roald, 2003, s Roald, 2003, s Dahlberg, 2003, s.37, Gustafsson, 1993, s Dahlberg, 2003, s.39; Karlsson, 1998, s Dahlberg, 2003, s Gustafsson, 1993, s.30 10

11 borde vi alla respektera de kvinnor som valt att bära slöja på grund av sin religion och inte få dem att känna sig förtryckta av vår syn på slöjan Forskning om attityder till islam i Sverige Denna bakgrund handlar om hur olika svenskar, som inte är muslimer, har forskat om islam och svenskars och muslimers attityd till muslimer och deras situation. Håkan Hvitfelt är aktiv forskare i ämnet muslimer och media och jag har till denna undersökning läst två av hans undersökningar som handlar om svenskars attityder till islam och den muslimska faran som visas i media. Den muslimska slöjan är ett mycket kontroversiellt ämne i det svenska, sekulariserade samhället. Alla har vi nog någon kommentar till detta lilla tygstycke som muslimska kvinnor använder och debatten kring den har och är väldigt stor. Vi i väst vill gärna ge huvudduken en negativ betydelse; den betyder underkastelse och förtryck. Många anser att det är de muslimska männen som bestämmer att deras kvinnor ska täckas för att de inte ska locka till sig några blickar. Däremot vill många företrädare för islam påvisa att denna klädnad skyddar kvinnan. Enligt massmedieforskaren Hvitfelt har de flesta svenskar den attityd jag först beskrev, de tror att islam medför kvinnoförtryck 24. Hvitfelts studie grundar sig på en enkätundersökning som gjorts bland det svenska folket. Hvitfelt tillägger också att det är kvinnorna som tydligast kopplar ihop islam med kvinnoförtryck. Islam är, för många ickemuslimska svenskar, något främmande och avvikande och detta är hotande. Vi blir rädda för det som inte är normalt och försöker värja oss mot det vi inte känner igen. Denna rädsla för islam är på så sätt egentligen inget annat än främlingsfientlighet eftersom våra negativa attityder är ett motstånd mot det avvikande och annorlunda 25. Hvitfelt skriver att islam som religion, på ett personligt sätt, har de flesta svenskarna väldigt liten erfarenhet av. De attityder som uppkommer om denna främmande religion borde därför bottna i tre olika faktorer: 1. sedvanliga föreställningar om invandrare 2. erfarenheter av muslimska länder 3. massmedias bild av muslimer 26 I media används ofta symboler för islam som styr tittaren på ett negativt sätt, dessa symboler kan vara ord som jihad, fundamentalism, islamist eller symboler som foton av, på ett utseendemässigt sätt ondskefull, ayatolla Khomeini, män som ligger på knä och ber och kvinnor i slöjor. Denna mediernas symbolik styr vårt tänkande och handlande. Genom en ensidig, våldsinriktad, stereotyp och mest negativ medierapportering har olika uråldriga negativa föreställningar om muslimer och islam hängt kvar och förstärkts i det svenska samhället. Muslimska symboler förekommer ofta i nyhetssammanhang om våld och förtryck och därför förknippas de av många icke-muslimska svenskar, med detta och den mediala bilden leder till en stark främlingsfientlighet 27. Medierna driver en ond cirkel med människan i centrum och på detta sätt har muslimska kvinnor och deras slöja blivit en mycket negativ och laddad symbol som i vår värld betyder förtryck. 23 Dahlberg, 2003, s Hvitfelt, 1991, s Hvitfelt, 1998, s Hvitfelt, 1991, s Hvitfelt, 1998, s

12 En annan forskare som berör mitt ämne är Malin Ungh 28 som i sitt examensarbete skriver om hur den muslimska familjen beskrivs i läroböcker i religion för gymnasieelever. Här kan man hitta olika orsaker till att elever kanske får en negativ syn av muslimska kvinnor. Ungh tar upp tre olika läroböcker, där särskilt två av dem, Religion A 2000, Söka svar, hävdar att islam nedvärderar kvinnan. Den tredje läroboken, Relief religionskunskap A-plus, försöker påvisa kvinnans positiva ställning inom islam, men ändock känns det som om kvinnan i stort är mindre värd än mannen 29. Religion A 2000 tar upp att kvinnan inte får vara lättklädd men någon vidare förklaring till varför de inte får vara det beskrivs inte. Det står heller ingenting om varför kvinnan ofta beslöjar sig. Vidare finns det med en bild av en beslöjad kvinna och under den står det att kvinnan bör bära muslimsk klädedräkt utanför hemmet men att det inte finns påbjudet i Koranen. En av de allra viktigaste frågorna finns inte med: använder de slöja av egen fri vilja eller inte? Ungh skriver vidare att det står att en muslimsk kvinna kan se slöjan som ett bevis på sin tro och som ett skydd 30. I Relief religionskunskap A-plus tas det, enligt Ungh, inte upp någonting om muslimska kvinnors klädedräkt. Det tas varken upp något positivt eller negativt om slöjan och boken försöker beskriva en positiv bild av muslimska kvinnor. Dock beskrivs även kvinnans begränsningar, vad hon är tillåten till och det hon inte får göra. Kvinnan fick högre status då islam ersatte den gamla religionen, men man och kvinna är inte likvärdiga i slutändan. Denna lärobok påvisar också ett visst förtryck av muslimska kvinnor. Boken Söka svar beskriver hur muslimska kvinnor idag kanske inte kan använda sin klädedräkt i Sverige, dock finns ingen beskrivning av vad denna dräkt består av. I denna bok beskrivs kvinnan enligt den traditionella synen muslimskt korrekt klädd, lagar mat, är hemma med sina barn och är en förebild. Denna bok utgår från muslimers situation i Sverige, inte enligt Koranen eller enligt muslimska länder. Ingen av dessa tre läroböcker ger någon ingående syn i hur muslimska kvinnor klär sig och varför de gör det. Ingen av dessa böcker tar heller upp männens muslimska klädedräkt. Ännu en intressant rapport som jag har läst var Göran Larssons Muslimer i Sverige ett år efter 11 september Larsson har gjort en enkätundersökning som går ut på att påvisa svenska muslimers situation i Sverige efter terrorattentaten Här ser man tydligt att muslimerna tycker att svenskarnas attityder till islam och dessa anhängare har blivit sämre under 1990-talet. Muslimerna anser att deras situation i Sverige har blivit mycket svår och bekymmersam efter september De anser att medias framställning av islam har blivit mycket mer negativ under åren efter 2001 och de känner sig ofta missgynnade och diskriminerade. Det är också så att många svenska muslimer anser att islam har blivit ett större samtalsämne och religionen har fått mycket utrymme i medierna efter dessa terrordåd i USA. Många av de muslimska informanterna i denna undersökning anser att media har medverkat till att muslimerna har blivit kollektivt beskyllda till terrordåden. Dock anser många att Sveriges medier är mer neutrala och objektiva än de internationella medierna. 28 Ungh, 2003, s. 13 ff 29 Ungh, 2003, s. 13 ff 30 Ungh, 2003, s. 13 ff 31 Larsson, 2003, s , s

13 Det verkar som om muslimers syn på svenskars attityder om muslimer stämmer ganska väl överens med svenskars egen syn på muslimer. Larssons undersökning stämmer alltså väl överens med Hvitfelts. Mitt eget bidrag till denna forskning är att min egen undersökning ska bygga vidare på denna forskning genom att: jag studerar ungdomars attityd till muslimsk kvinnlig klädsel jag undersöker skillnader mellan mäns och kvinnors attityder jag särskiljer attityderna beroende på kunskap och erfarenheter av islam och muslimer 13

14 3. Undersökning 3.1. Enkätundersökningen För denna undersökning tillfrågades 43 elever vid fordonsprogrammet och 34 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på två olika skolor i Gästrikland. En viktig skillnad mellan dessa två program är att av de 43 eleverna som går fordonsprogrammet är 35 (81 procent) av dessa män, medan det av de 34 samhällseleverna var 22 (65 procent) av dessa kvinnor. Av dessa elever hade alla samhällselever läst någon kurs i religionskunskap medan endast 33 procent av fordonseleverna har läst religionskunskap. Detta får man ha i beaktande då man ska studera resultatet och kanske kan eventuella skillnader i svaren bero på att skillnader i kunskaper i religionskunskap. Ännu en parameter som skiljer dessa program ifrån varandra är att bland fordonseleverna är det endast 16 procent som någon gång har träffat och talat med en muslimskt klädd kvinna medan förhållandet på samhällsprogrammet är det motsatta. Där har 76 procent av alla eleverna i denna enkätundersökning träffat och talat med någon muslimskt klädd kvinna. Alltså kan man säga att de program jag jämför här är ett praktiskt, mansdominerande program där få har läst religionskunskap och få har erfarenheter av muslimska kvinnor gentemot ett teoretiskt, där en större del är kvinnor och alla har läst religionskunskap och majoriteten har erfarenheter av muslimska kvinnor. Kan detta förklara eventuella skillnader mellan dessa två program? De resultat jag här redovisar är utvalda, jag har inte med alla resultat från de bilder och uttryck jag hade med i enkäten, utan jag har gjort ett urval av de bilder och uttryck jag själv tycker är mest intressanta. Detta för att vinna tid och plats och för att inte undersökningen skulle bli för stor. Alla resultat finns med som bilaga 2, 7.2. Alla bilderna finns att se i enkäten som finns som bilaga 1, Samhällsvetenskapliga programmet Jag börjar med att diskutera resultatet från samhällsvetenskapliga programmets (SP) elever. Procent i diagrammen syftar på procent av hela gruppen, inte varje kategori, detta för att man inte ska bli lurad av hög procent men väldigt få elever. 14

15 SP Muslimsk kvinna med slöja Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad mannen Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad mannen Syndare Respekterad Osäker Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (9) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (17) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna (3) Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (5) Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord procent Diagram 1. Visar vad eleverna från samhällsvetenskapliga programmet har svarat på bild 1, ett foto av en muslimsk kvinna med sjal. Alla SP-elever har läst religionskunskap. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Bland de män som har träffat en muslimskt klädd kvinna har majoriteten valt orden religiös och underordnad mannen. De är ensamma om att anse att den beslöjade kvinnan är överutbildad och självständig, dessa män är också ensamma om att associera denna kvinna med terrorism. Av de kvinnor som har träffat beslöjade kvinnor anser majoriteten att bilden kan förknippas med orden förtryckt, underordnad mannen, religiös, instängd och lydig. Två kvinnor i denna kategori anser att detta foto representerar en respekterad kvinna. Majoriteten av de män som inte har träffat någon muslimskt klädd kvinna har valt att förknippa denna bild med orden underordnad mannen, förtryckt och religiös. Bland de kvinnor som tidigare inte har talat med någon muslimskt klädd kvinna anser att denna bild kan sammankopplas med orden religiös, instängd, underordnad mannen och förtryckt. Viktigt att påpeka att ingen av samhällseleverna ansåg att bilden kan associeras med att kvinnan är öppen, överordnad mannen, attraktiv, syndare och frigjord. 15

16 95 procent av hela samhällsgruppen valde ordet religiös. 52 procent av dem valde ordet instängdhet. 74 procent av hela gruppen valde att sammankoppla den beslöjade, muslimska kvinnan med underkastelse för mannen och 73 procent av dem valde ordet förtryckt. Sammanfattningsvis kan man här se att majoriteten av hela klassen anser att den muslimska kvinnan med sjal är religiös, underordnad mannen, förtryckt och instängd. Mellan de olika kategorierna av elever fanns det inga större skillnader, förutom att det endast är män som förknippar denna bild med terrorism. SP Kvinna från Mellanöstern utan sjal Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad mannen Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad mannen Syndare Respekterad Osäker Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (9) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (17) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna (3) Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (5) Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord procent Diagram 2. Visar vad eleverna från samhällsvetenskapliga programmet har svarat på bild 2, ett foto av en kvinna från Mellanöstern utan sjal. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Till bild 2 har svaren förändrats ganska drastiskt och här är det ingen som har valt att koppla orden orespekterad, terrorist och underutbildad till denna bild med en kvinna från Mellanöstern, utan slöja. De ord som var mest populära i hela klassen var frigjord (53 procent), respekterad (48 procent), öppen (56 procent) och självständig (71 procent). Bland de män som har träffat muslimskt klädda kvinnor var det orden självständig och respekterad som till störst del valdes. Dessa män är också ensamma om att anse att detta foto kan förknippas med orden synd och exploaterad. 16

17 Bland de kvinnor som tidigare har haft erfarenheter av att träffa muslimska kvinnor valde de flesta orden självständig, öppen och frigjord. Det är bara i denna grupp som alternativen attraktivitet, förtryck, osäkerhet och instängdhet har valts till denna bild. De kvinnor som tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor är fler i gruppen och därför blir resultatet ett mer utspritt val av ord. Majoriteten av de män som aldrig tidigare har träffat någon muslimskt klädd kvinna associerar till denna bild med orden frigjord, självständig och öppen. Bland de kvinnor som tidigare inte har haft någon erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor valde majoriteten orden respekterad, öppen, självständig och frigjord. De är också ensamma om att förknippa denna kvinna med att hon är överordnad mannen. Sammanfattningsvis ser man att det inte är så stor skillnad mellan vare sig män/kvinnor eller deras erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor. Majoriteten av alla grupperna har till stor del valt samma ord: självständig, respekterad, öppen och frigjord. SP En kristen nunna Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad Syndare Respekterad Osäker Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord , Procent Män (12) Kvinnor (22) Diagram 3. Visar vad eleverna från samhällsvetenskapliga programmet har svarat på bild 5, en kristen nunna. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Här har jag valt att inte skilja på vilka kvinnor och män som har träffat någon muslimskt klädd kvinna eller inte, eftersom det dels inte gav någon stor skillnad och dels för att jag anser att det i det här fallet inte spelar så stor roll för vilken syn de har på nunnan. I detta diagram ser vi tydligt att män och kvinnor i stort sett har valt samma ord. Alla kvinnor och nästan alla män anser att nunnan är religiös (98 procent). Annars är det ord som lydig, respekterad, instängd och oattraktiv som representerar den kristna nunnan. 17

18 Ord som öppen, exploaterad, underordnad mannen och frigjord anser männen att de kan förknippa med nunnan medan det bara är kvinnorna som har förknippa ordet underutbildad med nunnan. Ingen av eleverna har valt att förknippa orden orespekterad, terrorist, attraktiv, förtryckt och syndare med den kristna nunnan. Sammanfattningsvis kan man se att det inte finns stora könsbundna skillnader i synen på en kristen nunna. SP: Muslimska kvinnor bär sjal av fri vilja procent Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (5) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna (3) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (17) Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (9) 5 0 Håller med Håller nog med Håller nog inte med Håller inte alls med Diagram 7. Visar vad eleverna från samhällsvetenskapliga programmet har svarat på uttryck 3: Muslimska kvinnor bär sjal av fri vilja. En elev har inte svarat. Majoriteten av hela klassen och inom de enskilda grupperna, har valt alternativet håller nog inte med i detta uttryck. De flesta elever tror sig alltså inte hålla med om att de muslimska kvinnorna bär sjal av fri vilja. Det som är roligt att se här är att i alla fall 4 av de kvinnor och 3 av de män som tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor har valt alternativet håller med eller håller nog med om att dessa kvinnor bär sjal av egen fri vilja. Kanske spelar det ändå en liten roll om man har pratat med muslimer eller inte i bedömningen av detta uttryck. Sammanfattningsvis ser man att de flesta elever inte håller med om att muslimska kvinnor bär sjal av egen fri vilja. Erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor kan dock ändra denna uppfattning till att man tror att muslimska kvinnor bär sjal av fri vilja. 18

19 SP: Muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor porocent Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (5) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna (3) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (17) Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (9) 5 0 Håller med Håller nog med Håller nog inte med Håller inte alls med Diagram 9. Visar vad elever från samhällsvetenskapliga programmets har svarat på uttryck 4: Muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor. En elev har inte svarat. Av hela gruppen är det så många som 56 procent som inte alls håller med om att muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor. Alla de enskilda gruppernas majoriteter ligger hos svaren håller nog inte med och håller inte alls med. Det är endast två män, som tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor, som skiljer sig från mängden och har då valt svarsalternativen håller med eller håller nog med. Här ser man tydligt att det är svarsalternativen håller nog inte med eller håller inte alls med som gäller för detta uttryck. 19

20 Fordonsprogrammet Nu övergår jag till att redovisa fordonselevernas svar i denna enkätundersökning. FP är förkortning av Fordonsprogrammet och procent innebär även här procent av hela klassen och inte av de enskilda kategorierna. FP Muslimsk kvinna med slöja Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad mannen Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad mannen Syndare Respekterad Osäker Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (5) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (2) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna(30) Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (6) procent Diagram 4. Visar vad eleverna från fordonsprogrammet har svarat på bild 1, den muslimskt klädda kvinnan. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Bland de män som har träffat muslimskt klädda kvinnor återfinns de enda som anser att denna bild kan representera självständighet och öppenhet. Majoriteten av denna grupp anser dock att denna kvinna kan förknippas med orden underutbildad, underordnad mannen och osäker. Inom båda dessa kategorier av män, återfinns de män som är de enda som anser att denna beslöjade kvinna kan förknippas med terrorism, 39 procent, medan inte en enda kvinna kan se denna sammankoppling. Några av de män som tidigare inte har träffat någon muslimskt klädd kvinna är ensamma om att sammankoppla bilden med orden attraktivitet och respekt. Majoriteten av denna grupp anser dock att denna bild kan associeras med orden terrorist, oattraktiv, religiös och orespekterad. Av de kvinnor som inte har träffat muslimskt klädda kvinnor har de flesta valt orden religiös och osäker medan majoriteten av de kvinnor som har träffat muslimskt klädda kvinnor valde orden osäker och underordnad mannen. 20

21 De ord som majoriteten av klassen valde att förknippa med den beslöjade muslimen är osäker (59 procent), religiös (58 procent) och oattraktiv (53 procent). Ingen av fordonseleverna anser att kvinnan med slöja är överordnad mannen, exploaterad, överutbildad och frigjord. Sammanfattningsvis kan man här se att alla kategorier skiljer sig lite från varandra även om de flesta har något ordval gemensamt. Det är endast män som förknippar denna bild med positiva ord som respekt, attraktiv, öppen och självständig; men det också endast män som förknippar denna kvinna med terrorism. FP Kvinna från Mellanöstern utan sjal Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad mannen Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad mannen Syndare Respekterad Osäker Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord Man som har träffat muslimskt klädd kvinna (5) Kvinna som har träffat muslimskt klädd kvinna (2) Man som ej träffat muslimskt klädd kvinna (30) Kvinna som ej träffat muslimskt klädd kvinna (6) procent Diagram 5. Visar vad eleverna från fordonsprogrammet har svarat på bild 2, ett foto av en kvinna från Mellanöstern utan sjal. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Här ser man ganska tydligt att eleverna är oeniga om denna bild. Det finns inget ord som majoriteten av klassen kan förknippa med detta foto. Det ord som de flesta i klassen har valt är öppen, 48 procent. Det ord som ingen har valt är ordet exploaterad. I gruppen, som jag kallar, män som inte har träffat någon muslimskt klädd kvinna förut har majoriteten av dem valt ordet öppen. Här återfinns de enda som har valt orden terrorist och överordnad mannen. Bland de män som har träffat någon muslimskt klädd kvinna finns det inget ord som majoriteten har valt, denna grupp har valt sina ord väldigt utspritt. Av de kvinnor som har träffat muslimskt klädda kvinnor har flest valt ordet orespekterad. Av de kvinnor som inte har träffat muslimskt klädda kvinnor har majoriteten valt ordet självständig. 21

22 Här ser vi att alla grupperna har valt olika ord och det är väldigt svårt att läsa ut vad de egentligen tycker om detta foto. Är det så mycket svårare att läsa av vad denna kvinna står för än den förra? Eller är det så att eleverna i detta fall inte hade några schabloniserade associationer? FP En kristen nunna Lydig Orespekterad Självständig Öppen Terrorist Överordnad mannen Attraktiv Förtryckt Underutbildad Underordnad mannen Syndare Respekterad Osäker Instängd Religiös Oattraktiv Exploaterad Överutbildad Frigjord Män(35) Kvinnor(8) procent Diagram 6. Visar vad elever från fordonsprogrammet har svarat på bild 5, en kristen nunna. Siffrorna inom parentes är antalet elever. Här har jag valt att inte skilja på vilka kvinnor och män som har träffat någon muslimskt klädd kvinna eller inte, eftersom det dels inte gav någon stor skillnad och dels för att jag anser att det i det här fallet inte spelar så stor roll för vilken syn de har på nunnan. Majoriteten av denna klass anser, inte helt oväntat, att detta foto representerar religiositet (82 procent). Efter det blir det svårare att överhuvudtaget läsa ut något generellt. Eleverna har valt att välja många olika ord till denna bild så resultatet blir väldigt låg procent vid de flesta orden, det blir utspritt och inte alls lika klart som SP-gruppens svar. Något som förundrar mig är att inte fler har valt orden instängd och lydig. Jag hade kunnat tro att fler av eleverna skulle ha tyckt att en nunna är instängd och lydig och kanske i viss mån osäker, eftersom hon har valt att leva på det sätt hon gör, i kloster. I övrigt skiljer sig detta diagram från övriga genom att inte ett enda ord har valts bort. Detta diagram visar också att männen är ensamma om att ha valt orden lydig, självständig, terrorist, överordnad mannen, attraktiv, förtryckt, syndare, exploaterad, överutbildad och frigjord. Alla dessa ord som skiljer män och kvinnor åt visar att män och kvinnor ändå har en ganska åtskild syn på den kristna nunnan. Det är intressant att det även här fanns manliga elever som förknippade denna nunna med terrorism. Kan det vara så att de inte såg att det var en nunna utan att de bara såg ännu en kvinna i sjal? Eller är det verkligen så att de förknippar kristna nunnor med terrorism? 22

23 FP Uttryck: Muslimska kvinnor bär sjal av egen fri vilja 30 procent Kvinnor som ej träffat muslimskt klädd kvinna (6) Män som ej träffat muslimskt klädd kvinna(30) Kvinnor som har träffat muslimskt klädd kvinna(2) Män som har träffat muslimskt klädd kvinna(5) 0 Håller med Håller nog med Håller nog inte med Håller inte alls med Diagram 8. Visar vad eleverna från fordonsprogrammet har svarat på uttryck 3: Muslimska kvinnor bär sjal av fri vilja. 3 elever har inte svarat. 45 procent av hela gruppen har valt alternativet håller nog inte med om att muslimska kvinnor bär sin sjal av egen fri vilja. Majoriteten av de kvinnor som inte tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor och de män som tidigare har träffat muslimska kvinnor anser att de nog inte håller med om att de muslimska kvinnorna bär sjal av egen fri vilja. Av de män som inte tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor håller majoriteten inte alls med, medan det i gruppen av kvinnor som tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor är lika många som har valt alternativet håller nog med och håller nog inte med. Inom gruppen; män som aldrig tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor befinner sig de enda som håller med om att de muslimska kvinnorna kan bära sjal av egen fri vilja. Det är lite intressant, kanske spelar det alls ingen roll om man har träffat eller inte träffat någon muslimskt klädd kvinna, kanske har dessa män ändå haft en diskussion om dessa kvinnor och deras egna val att använda slöja. Det som är underligt är att det inte är någon av dem som har träffat muslimska kvinnor som håller med om detta uttryck, det är endast en kvinna som kanske håller med. I den grupp, vars majoritet har valt att inte alls hålla med, återfinns också de som håller med om denna fria vilja. 23

24 FP Uttryck: Muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor procent Håller med Håller nog med Håller nog inte med Håller inte alls med Kvinnor som ej träffat muslimskt klädd kvinna (6) Män som ej träffat muslimskt klädd kvinna(30) Kvinnor som har träffat muslimskt klädd kvinna(2) Män som har träffat muslimskt klädd kvinna(5) Diagram 10. Visar vad elever från fordonsprogrammet har svarat på uttryck 4: Muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor. 2 elever har inte svarat. Här ser man ganska tydligt att majoriteten av hela gruppen har svarat att de nog inte håller med om att muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska kvinnor. Majoriteten av männen har svarat att de nog inte håller med medan majoriteten av de kvinnor som inte tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor inte alls håller med. I den grupp kvinnor som tidigare har träffat muslimskt klädda kvinnor har lika många svarat håller inte alls med som håller nog inte med. Intressant här är att det endast är några få män som anser att muslimska kvinnor kan vara mer frigjorda än västerländska kvinnor. Ingen av kvinnorna håller med om detta uttryck. 24

25 3.2. Intervjuundersökningen Till dessa intervjuer har frivilliga elever ställt upp. Intervjuerna har gjorts med två elever från fordonsprogrammet, en man och en kvinna. Jag har även utfört två intervjuer med två kvinnor som går samhällsvetenskapliga programmet. Alla intervjuerna innehåller kanske inte svar på just alla frågor och de är inte helt lika varandra eftersom jag har haft en ganska fri intervjusituation. Vi har tagit upp det som vi ansett vara viktigt och olika elever tycker olika ämnen är viktiga. I resultatet nedan har inte hela intervjun skrivits ut, en viss selektion och sammanfattning har gjorts. För att se hela intervjun se Bilaga 3, 7.3, s. Nedan följer mitt intervjuprotokoll: Frågeställningar som jag anser vara viktiga till intervjuerna med elever från fordonsprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet: 1. Börja med att eleven fritt får berätta om dennes erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor. Har han/hon någonsin träffat någon? 2. Hur ser du på den muslimska kvinnliga klädseln/slöjan? Vad tänker du när du ser henne på stan? Vad associerar du till ordet slöja? Negativt/ positivt? Hur uppfattar du en muslimskt klädd kvinna? Tror du att du skulle kunna ändra uppfattning om muslimska kvinnor om du hade mer kontakt med kvinnorna eller studerade islam lite mer? 3. Varför tror du att muslimska kvinnor bär slöja? Vad ger slöjan för intryck? Underkastelse? Ingen fri vilja? Religiositet? Ett sexobjekt som måste skylas? Är slöjan ett tecken på religiös tillhörighet, kvinnan använder slöjan för att visa att hon är muslim. 4. Borde slöjan enligt din mening förbjudas? I alla dess former? Är det skillnad mellan heltäckande slöja, så kallad burka och andra slöjor då man visar ansiktet? Kan inte visa sin identitet. Hur är det med alla människors religionsfrihet? Kan man förbjuda slöjan? Ska man förbjuda andra religiösa symboler som kippa och kors? Har inte muslimer rätt till att använda slöja? Frankrike har förbjudit religiösa symboler på allmän plats. Är det rätt eller orätt? I Sverige kan skolan förbjuda elever att bära burka eller nikab, slöjor som täcker hela kroppen utom ögonen, sedan , men detta behövs sällan eftersom det är så få i Sverige som använder denna slags klädsel. 5. Representerar slöjan och religiös klädsel fundamentalism? Är slöjan förknippad med terrorism? Hur är det med andra religiösa symboler? Kan man förknippa korset med terrorism? Kan man förknippa korset med intolerans och våld, ex. korstågen, IRA. Den sikhiska turbanen, kan den förknippas med våld och terrorism? Förknippas kvinnor som mer fundamentalistiska och förtryckta i religiös klädsel än män? 6. Är muslimska kvinnor annorlunda kvinnor bara för att de använder slöja? Finns det skillnader mellan muslimska kvinnor som bär slöja och de kvinnor som inte gör det? Känner du annorlunda för en kvinna utan slöja? 7. Finns det skillnader mellan muslimska kvinnor i exil och de som bor kvar i deras ursprungsland? Har slöjan olika betydelse för dem i Sverige och de som bor i ex. Iran? 8. Finns det skillnader mellan synen på nunnor och muslimska kvinnor? Båda använder huvudduken av religiösa skäl. Hur ser du på nunnas dok? Om annorlunda, varför? 25

26 9. Finns det skillnader mellan muslimska kvinnor med sjal och västerländska kvinnor som använder sjal (mode)? Västerländska modeller, vanliga västerlänningar. Är västerlänningarna neutralt klädda och fria i deras val av klädsel? Finns det ingen styrning av västerlänningarnas, icke-muslimernas val av klädsel? 10. Gå igenom enkäten lite mer, fråga om hon/han har kontakt med muslimskt klädda kvinnor och om det kan påverka svaren. Gå igenom svaren på bild 1, bild 2 och bild 5. Varför tror hon/han att det är så? Att ingen tror att den beslöjade kvinnan är frigjord medan 53 % anser att kvinnan utan slöja är det. Kvinnan med slöjan är orespekterad medan hon utan slöja är respekterad. Kvinnan med slöja är förtryckt medan den andra kvinnan inte är det. Diskutera orden: Frigjord, Religiös Instängd Osäker Respekterad/orespekterad Förtryckt Öppen Självständig 11. Vad anser hon/han om uttrycken som fanns i enkäten? Är män mer förtryckta än kvinnor? Är kvinnor sexobjekt som ska attrahera mannen? Är västerlänningar mer frigjorda än muslimska kvinnor? Vi tycker ofta synd om muslimska kvinnor för att de är så förtryckta, är det så? Har vi i Sverige verkligen kommit längre i utvecklingen? Många muslimska kvinnor tyckte att det var bättre att bara vara hemmafru än att både göra karriär och vara mamma, det kan kännas lyxigare. Ska kvinnor stå vid spisen och ta hand om barnen? 12. Vilken betydelse har media och läroböcker för människors syn på islam, muslimer och framförallt de muslimska kvinnorna? Vilken syn förmedlar böcker, tidningar och nyheter av muslimska kvinnor och deras klädsel? Intervju 1, Anders från fordonsprogrammet. Anders är 17 år och har inte läst någon religionskunskap på gymnasienivå. Anders klumpar ihop alla muslimer till en grupp och i deras kretsar rör han sig inte. Han urskiljer sig helt och hållet från denna värld, han är inte intresserad. Han har aldrig pratat med en muslimsk kvinna och han förstår inte varför han ska göra det. Deras slöja ser inge trevligt ut, det ser skumt ut och den utstrålar ingen trygghet. I början av intervjun tror han att han inte skulle ändra sin uppfattning om muslimska kvinnor om han umgicks mer i deras kretsar men mot slutet av den tror han att han skulle kunna ändra sin uppfattning om de har en annan bild att visa. Anders försöker inte dölja att han inte har så stor kunskap om detta område utan han är väldigt ärlig. Han vet inte varför de muslimska kvinnorna använder slöja men han tror att det har med religion att göra. Anders förknippar just slöjorna med terrorism efter allt som har hänt. Det man kände igen på TV var just de muslimska slöjorna och då förknippades de och kvinnan bakom den med terrorism. Det är därför han sammankopplar muslimska kvinnor mer än muslimska män till terrorism. Anders verkar tycka att slöjorna, han menar de heltäckande, är otäcka. Det är väldigt otryggt att inte se deras ansikte och just detta döljande av ansiktet leder till att Anders kopplar det till terrorism. Muslimerna är onda och de kristna är fredliga, det är det man ser på 26

27 TV och det man ser det tror man, säger Anders. Anders verkar rädd för dolda ansikten, det spelar ingen roll om det är en muslim, en nunna eller en västerlänning som döljer sig bakom tygstycket. De muslimska kvinnor som inte använder slöja är inte lika religiösa, tror han och de kopplas heller inte lika mycket till terrorism. De är också mer anpassade. Anders tror inte att slöjan kan ha någon annan betydelse här i Sverige eller i muslimska kvinnornas hemland; den representerar ett tecken för vilken religion man tillhör. Anders ger sken av att jämställa nunnan med muslimska kvinnor, men sedan anser han att muslimska kvinnor, till skillnad från nunnan, döljer något. Anders har en väldigt negativ syn på islam, han anser att muslimerna idag är som de kristna då de genomförde korstågen. Kristendomen är dock idag en fredlig religion och även om han själv inte alls är kristen så är det den enda bilden han har av kristendomen. Anders anser också att ord som förtryck, respekterad och frigjord just har fått det resultat som de fått i enkäten på grund av slöjan. Om muslimska kvinnor med slöja skulle ta av sig den skulle de inte anses som förtryckta och de skulle vara frigjorda och respekterade. Han kommenterar också att muslimer och deras klädsel är något nytt i samhället, särskilt för ungdomar. De är inte vana att se muslimer så ofta, man måste få tid till att vänja sig. De muslimskt klädda kvinnorna blir heller inte respekterade på grund av att de inte respekterar den religion vi har här, hon håller sig till sin religion och hon struntar i kristendomen. Det var otroligt tråkigt att höra att han antog att de inte respekterar andra religioner bara för att de har slöja och är muslimer. Anders drar alla muslimer över en kam och det är han medveten om. De muslimska kvinnorna bär nog inte slöjan av egen fri vilja, det är religionen som påbjuder det, anser Anders. Här i Sverige är det annorlunda, här har de den för att visa att de är muslimer och det kan vara av fri vilja eftersom de inte har det religionspåtryck som finns i hemlandet. Anders verkar inte komma ihåg så mycket av det som stod i högstadiets böcker om islam, han minns mest bara krig och det ger en negativ bild av islam och muslimska kvinnor. Han tror också att media visar en negativ bild som leder vidare till att fler västerlänningar får en negativ syn. Hos Anders verkar TV spela stor roll för hans egna negativa syn av muslimer. Det han ser tror han ju på Intervju 2, Anna från fordonsprogrammet: Anna är 16 år och har heller inte läst någon religionskunskap på gymnasienivå. Anna ser den beslöjade muslimen som en kvinna i mängden, en kvinna hon inte lägger märke till bara för att hon har slöja, men hon anser att de inte lever under samma förhållanden som hon själv. Hon har egen erfarenhet av muslimskt klädda vänner och hon tror inte att alla bär slöjan av fri vilja, men alla borde få välja själva om de ska bära slöja eller inte. Anna är otroligt förstående och det är tydligt att hon vill behandla alla människor väl. Hon tror att bärandet av slöja beror på religionen och männen. De ska skydda håret för männen. Hon likställer slöjan med korset och tycker att det är hemskt att man kan förbjuda heltäckande slöjor, det är en kränkning mot religionsfriheten. Anna ser heller ingen skillnad på slöjor som 27

28 bara täcker håret eller ansiktsslöjor, huvudsaken är att man ser ögonen, det är dem man tittar i då man talar med varandra. Terrorism är inget ord Anna förknippar med de muslimska kvinnorna. Vem som helst kan vara terrorist och hon tror framförallt att det är männen som är terrorister. Terrorism har ingenting att göra med islam. Den muslimska slöjan är ett tecken på att man är muslim och det tecknet är viktigare i ex. Iran än vad det är här i Sverige. Här vill de smälta in i mängden och vara mer som vi, därför tar muslimska kvinnor av sig sina slöjor. De som använder slöja här i Sverige gör det för att hon vill visa sitt ursprung, ha en del kvar från sitt hemland. De vill också stå för att de är muslimer. Anna anser att nunnan är något som vi kristna har i vårt arv medan muslimerna är något främmande. Där finns det en skillnad mellan nunnan och muslimen. Anna tycker synd om de muslimska kvinnorna som inte får bestämma själva över vad de ska ha på sig; det är religionen som gör det och kanske också deras män. Vi kvinnor här i väst är dock helt fria i vårt val av klädsel, det finns ingen slags styrning, anser Anna. Även om Anna vill se den muslimska kvinnan som en i mängden ser man i diskussionen om den beslöjade och obeslöjade kvinnan att hon har lite skilda värderingar om dem. Kvinnan utan slöja associeras med ord som öppen, positiv och självständig medan kvinnan med slöja är dyster och icke närvarande. Detta beror dock inte helt och hållet på slöjan tycker hon. Hon anser att vi i Sverige inte vet så mycket om de muslimska kvinnorna och deras situation. Hon tycker att vi borde få höra deras egen version och på så sätt få reda på sanningen. Det är de muslimska männens fel att kvinnorna har fått så negativ klang här i väst, det är de som bestämmer och kvinnorna har inget att säga till om. Det känns som om Anna lägger ett väldigt ansvar på just männen och hon använder dem som syndabockar. Västvärldens negativa bild av islam och de beslöjade kvinnorna kan mycket väl komma ifrån läroböcker och media. Det bästa man kan göra för att ändra på denna negativitet är att träffa de människor som är medlemmar av olika samfund. Detta för att man ska få en egen uppfattning och få höra den riktiga versionen om deras religion, anser Anna Intervju 3, Emma från samhällsvetenskapliga programmet: Emma är 18 år och har läst både religionskunskap A och B. Emma verkar inte ha så stor erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor, det enda hon nämner är ett studiebesök i Uppsalas moské då hon träffade en muslimsk kvinna. Hon verkar ha svårt för den heltäckande slöjan, burkan. Emma tar ofta upp den i diskussionen och hon tycker att det skulle vara lite jobbigt att inte kunna se den hon pratar med i ansiktet. Burkan är alldeles för extrem. Hon skulle känna en viss avhållsamhet till den hon talar med om hon var iklädd burka. Annars tycker hon att slöja som bara täcker håret är väldigt vackert. Emma anser också att det kan finnas vissa praktiska problem med den heltäckande slöjan. Det måste bli väldigt varmt under slöjan då det är varmt ute och så måste det finnas viss förtret med att sätta på sig fina kläder under slöjan och sedan inte få visa dem för någon. Det verkar som hon tycker att svenska muslimer ska anpassa sig efter vårt land och bara använda slöja som täcker håret. Vi i Sverige är inte vana vid slöjor och människor som täcker sig. Ändå anser Emma att man måste respektera dem och deras religion och hon förstår också att en väldigt troende kvinna vill ha heltäckande slöja. Klädseln är viktig för muslimska kvinnor och den blir en positiv sak för dem. Alla får tro på vad de vill, så länge man inte försöker få någon annan att tro på det. 28

29 Emma tror inte att det står något i Koranen om att kvinnan ska bära slöja, men slöjan handlar om att de muslimska kvinnorna inte vill visa hur de ser ut. Hon tror att de muslimska kvinnorna är tvingade till att ha slöja på sig eftersom det är det de har lärt sig, de har fått det inpräntat i huvudet. De får inte välja själva. I övrigt tror Emma att det är både religionen och kulturen som ligger bakom slöjbärandet. Den muslimska kvinnan som hon pratade med i Uppsalas moské sa att slöjan inte innebar kvinnoförtryck och att de bar den av fri vilja, men Emma anser att i västvärlden ses det ändå som ett kvinnoförtryck eftersom de inte får välja själva, de tvingas till det. Burkan kan förbjudas, anser Emma, men de borde få ha kvar slöjan som bara täcker håret. Den kan ju inte verka stötande, man ser ju personen även fast den döljer håret. Dock kan man inte ta bort slöjan helt och hållet, eftersom den hör ihop med religionen och religionsfriheten. Hon vill inte förknippa islam med terrorism men hon säger ändå att det är de som begår mest terrordåd. Terrorism har heller ingenting med klädsel att göra, det har att göra med hur man tänker. Emma medger också att det finns kristna fundamentalister och att även de kan utföra terrorattentat, men man kan inte förknippa en viss klädsel, ex. amish, buddhistmunkar, muslimska kvinnor, med terrorism. Emma förknippar terrorism mest med muslimska män i militärkläder och skägg, det är vad man ser på TV. Visst finns det kvinnliga terrorister men de ser man inte lika ofta och man kan inte säga att slöjan representerar terrorism. Emma ser en viss skillnad mellan muslimska kvinnor som har slöja och de som inte har. De utan slöja ses inte som lika religiösa, de ses mer endast som invandrare. De som har slöja ses som lite mer religiösa men egentligen tror Emma att det inte är någon skillnad i religiositet. Slöjan i Sverige är ett tecken för var man kommer ifrån, den är en del av hennes ursprung. Emma kan se skillnader i synen på nunnan och muslimska kvinnor. Nunnan är kristen, hon går i kloster och lever i celibat. Nunnan är en väldigt religiös person med annorlunda vardag medan muslimska kvinnor är ganska religiösa och de har inte så annorlunda vardag, de respekterar sin religion och kultur på ett helt annat sätt. Emma tror att många, särskilt kristna människor ser upp till nunnan och ser henne som helig medan man nästan är rädd för muslimer. Emma anser att vi i Sverige är fria i våra klädval, visst finns det styrningar i modet och viss märkesfixering råder, men i övrigt är vi ganska fria. Vi kan välja att följa modet eller inte, men visst kan vi bli tvingade till att använda sådant vi inte gillar och anser vara obekvämt. Hon ser inte någon koppling mellan våra klädval och muslimska kvinnors val att använda slöja. Då Emma och jag diskuterade enkäten undrade jag varför muslimska kvinnor med sjal blev ihopkopplade med så negativa ord medan kvinnan från Mellanöstern utan sjal sammankopplades med mycket mer positiva ord. Emma ansåg att det berodde mycket på just själva slöjan, men också på hur själva bilderna såg ut. Kvinnan utan sjal sågs som mycket friare, hon var utomhus, hade håret utsläppt och såg glad ut medan den beslöjade kvinnan mest såg deprimerad ut. Sedan så tror vi i väst att de muslimska kvinnorna är förtryckta, det hör man på TV, tidningar och i dokumentärer. Emma menar att tidningarna ger en negativ bild av muslimska kvinnor och islam i övrigt, detta för att de vill sälja nummer. Läroböcker, däremot, är mer neutrala och de tar upp mer vad religionen går ut på och inte så mycket kvinnosyn. 29

30 Intervju 4, Sandra från samhällsvetenskapliga programmet. Sandra är 18 år och har läst både religionskunskap A och B. Sandra har stor erfarenhet av muslimska kvinnor. Denna erfarenhet bygger på att hon har många muslimska vänner, men de bor i Sverige nu, så de bär inte slöja och beter sig inte så muslimskt, enligt Sandra. Enligt Sandra verkar det finnas vissa kriterier för att betraktas som muslim. Sandra har också varit i många muslimska länder, bl.a. Egypten där hon lade märke till att 95 procent av kvinnorna bar slöja. Hon anser att slöja är snyggt och dessa kvinnor vet ofta hur de ska vårda sitt utseende. Sandra tror att det frivilliga valet att ha slöja beror på vilket land man tittar på. I vissa länder blir kvinnorna tvingade till att bära slöja och ibland också burka, och är därmed förtryckta, medan det i andra länder är helt frivilligt. Hon tror att många kvinnor blir tvingade till det men att många också väljer slöjan helt frivilligt. Det är familjen och då främst männen i familjen, som bestämmer om kvinnan ska ha slöja eller inte och detta har ingenting med religionen att göra eftersom det inte står i Koranen att kvinnan ska ha slöja. Muslimska kvinnor bär slöjan på grund av familjen och för deras egen skull. De bär den för sin egen skull för att känna sig fria och undkomma blickar från andra människor. Sandra anser att det är helt fel att förbjuda slöjan, om man ska förbjuda något ska man förbjuda alla religioner. Man har rätt till att tro på vad man vill. Hon ser heller ingen koppling mellan slöja och terrorism. Man kan inte koppla muslimska kvinnor till terrorism men man kan absolut sammankoppla kristendomen med intolerans och våld. Sandra anser också att alla religioner är okej, bara man inte går för långt med dem. I dagens samhälle förknippar man terrorism med män, särskilt muslimska karlar men Sandra tror att kvinnor lika gärna kan vara terrorister. Alla är lika maktgalna. Egentligen är burkan den perfekta förklädnaden, man ser ingen skillnad på människorna och man kan gömma vad som helst där under. Här ser man en skymt av att man ändå kanske kan förknippa slöjan med terrorism. Det finns inga skillnader mellan muslimska kvinnor som bär slöja och de som inte gör det, de är lika religiösa och ser lika glada ut, tror Sandra. Dock kan det vara skillnad i varför man bär slöjan i Sverige jämfört med det egna hemlandet, men hon vet inte varför. Likaså tycker Sandra att det inte är någon skillnad mellan nunnors och muslimska kvinnors klädsel, båda har religiös anknytning. Vi har dock ett annat sätt att se på nunnan, vi är vana vid henne, medan vi ser muslimska kvinnor som förtryckta. Vi är alltså inte vana vid muslimskt klädda kvinnor? Vi har en mer negativ hållning till muslimen än till nunnan. Sandra menar att vi västerlänningar tror att vi är fria i vårt klädval, men modet påverkar oss starkt. Påverkningen sker på så sätt att det inte finns tillräckligt med alternativ vilket gör att vi måste välja något som vi egentligen inte vill ha. Hon tror också att muslimska kvinnor kan vara friare än vad västerländska kvinnor kan. Under diskussionen av enkäterna trodde Sandra att de negativa sammankopplingarna med muslimska kvinnor berodde på att de flesta har en känsla av att muslimska kvinnor är förtryckta och orespekterade. Slöjan och det österländska utseendet spelar där en stor roll. Även om man tog bort slöjan så skulle hon fortfarande se ut som en arab och de ses nästan som barbarer, även idag, menar Sandra. Sandra håller inte med om att de västerländska kvinnorna är mer frigjorda än de muslimska. Även om muslimerna lever i ett strikt samhälle så tar de igen detta privat, under fester och sådant. Vissa läroböcker borde tas bort på grund av att de påvisar en så negativ bild av islam och muslimska kvinnor, tycker Sandra. En del av böckerna förstärker till och med 30

31 främlingsfientlighet och TV och tidningar är än värre! Sandra anser att media borde arbeta mer för att få fram en mer positiv bild av muslimska kvinnor och islam överhuvudtaget. Man får ju aldrig se muslimska kvinnor ha kul, de skrattar aldrig. 31

32 4. Analys och diskussion 4.1. Fordonsprogrammets resultat Denna grupp fordonselever är väldigt oeniga i sina svar till bilderna, det är sällan som över hälften av hela gruppen som har valt samma ord till någon av bilderna. Kan detta bero på att fordonseleverna som har deltagit i enkätundersökningen kommer från en mängd olika klasser, olika inriktningar och olika åldrar? Medan samhällseleverna å andra sidan var från två olika klasser med samma inriktning och samma ålder? Det finns en majoritet i klassen som anser att kvinnan med slöja kan förknippas med osäkerhet, religiositet och oattraktivitet. Det som var lite förbluffande i deras ordval var ordet oattraktivitet. Varför var det så många som förknippade den beslöjade kvinnan med detta ord? Den största delen av de som ansåg att kvinnan med slöja var oattraktiv var män. Är detta ord verkligen ett av de viktigaste man förknippar med en beslöjad kvinna? Varför var just hon oattraktiv, var det utseendet eller var det för att hon hade slöja? I detta kan jag bara spekulera eftersom jag inte har några klara svar. Det är också väldigt intressant att titta på de ord som ingen i hela klassen har valt att sammankoppla med fotot. Just i detta fall är det orden överordnad mannen, exploaterad, överutbildad och frigjord. Ingen av alla dessa 43 elever kan alltså koppla dessa ord till en beslöjad kvinna från Mellanöstern. Varför är det så? Kan inte en muslimskt klädd kvinna vara frigjord, överutbildad, exploaterad eller överordnad mannen? Det är klart att hon kan, men ingen av dessa elever tror att kvinnan på bild 1 representerar dessa ord. Än en gång är frågan om det beror på slöjan. Av resultatet av mina intervjuer att döma kan man tydligt se att det finns ett samband mellan denna slöja och uteslutandet av de ovanstående orden. Dessa ord ingår inte i den mall vi så ofta har av muslimska kvinnor. Detta har antagligen att göra med den ensidiga, våldsinriktade och negativa medierapportering som fortfarande finns och som har lett till att gamla föreställningar om muslimer och islam hänger kvar och, till och med, förstärkts i det svenska samhället. Om man sedan tittar på de enskilda grupperna och deras svar så ser man att det finns väldigt liten samstämmighet mellan dem. Inte alla gruppernas majoritet har valt att koppla den beslöjade kvinnan med religiositet, det är endast de grupper av män och kvinnor som aldrig tidigare har träffat någon muslimsk kvinna som förknippar den beslöjade med religiositet. Andra ord som majoriteten av dessa grupper har valt är osäker, oattraktiv och orespekterad. Medan de grupper som har erfarenheter av muslimska kvinnor har valt att koppla den beslöjade kvinnan med underutbildad, underordnad mannen och osäker. Fordonseleverna var som grupp väldigt heterogen och det är väldigt svårt att läsa ut vad denna grupp egentligen står för. Kanske går det inte att titta på fordonseleverna som grupp eftersom de är alldeles för olika. Intressant här är också att det endast är män som förknippar den beslöjade kvinnan med terrorism. Detta såg jag också i mina intervjuer då ingen av kvinnorna ville sammankoppla muslimska kvinnor med terrorism, medan mannen som blev intervjuad tydligt förknippade muslimska kvinnor och slöjan med terrorism. Ännu ett intressant ordval, som gäller männen, är att det bara är några få bland dessa som har kopplat positiva ord som självständig, öppen och respekterad till denna bild. Ingen av kvinnorna har valt att förknippa något av dessa ord med den beslöjade kvinnan. 32

33 Att det är svårt att titta på fordonselevernas svar gruppvis märkte jag tydligt då jag gick igenom fordonselevernas ordval till bild nummer två, kvinnan från Mellanöstern utan slöja. Här var det väldigt svårt att se några tydliga generella drag hos gruppen. Det finns inget ord som majoriteten av gruppen har valt. Det ord som störst mängd har valt är ordet öppen. Det enda ordet som inte valdes i detta sammanhang är ordet exploaterad och då ser man hur utspritt alla elever har svarat eftersom alla andra ord har valts till detta foto. I detta resultat är det bara de män som inte har erfarenhet av muslimska kvinnor som förknippar denna kvinna med terrorism. Kan det vara så mycket svårare att se vilka ord man kan sammankoppla med en kvinna från Mellanöstern utan slöja, än en muslimsk kvinna med slöja? Innebär frånvaron av slöjan att man inte har någon färdig mall att gå efter? Man vet inte riktigt vad man ska tro om denna kvinna, det finns inga färdiga föreställningar. För den beslöjade kvinnan finns, som sagt, föreställningar som cirkulerar runt i samhället medan det för den obeslöjade kvinnan kanske inte finns några generella föreställningar. Det kanske är så som min informant Emma talade om under intervjun, att om man ser en beslöjad kvinna tänker man att det är en muslim men om man ser en kvinna från Mellanöstern utan slöja, så tänker man bara att hon är invandrare. Diagram 6 visar resultatet av fordonselevernas ordval då det gäller en kristen nunna. Detta fotografi tog jag med för att jag ville jämföra synen på nunnan med synen på muslimska kvinnor. Finns det någon skillnad i synen på dessa två religiösa kvinnor? Man ser tydligt att det finns en stor skillnad mellan kvinnans och mannens syn på den kristna nunnan. De allra flesta har svarat att de anser att nunnan är religiös och detta är ju inte ett helt oväntat resultat. Kanske är det konstigt att inte alla anser att hon är religiös. Efter detta skiljer sig männens och kvinnornas svar betydligt mycket mer. Männen har inte valt bort ett enda ord som inte kan representera nunnan. Alla individer har valt så olika ord att alla nitton har kommit med. De åtta kvinnorna anser att nunnan kan associeras med orden orespekterad, öppen, underutbildad, underordnad mannen, respekterad, osäker och instängd. Majoriteten av kvinnorna har dock valt orden religiös och oattraktiv. Det mest intressanta med bilden av nunnan är att jämföra dess resultat med resultatet som eleverna gett bilden av den muslimska kvinnan. Här finns det nämligen stora skillnader. Det är väldigt många fler i fordonsgruppen som har valt att associera den muslimska kvinnan med negativa ord som osäker, förtryckt, orespekterad, terrorist, underutbildad, underordnad mannen och instängd än vad de har valt att sammankoppla med nunnan. Det är exempelvis bara fyra män som har förknippat nunnan med terrorism medan samma ord har förknippats med den muslimska kvinnan och då har antalet män som har valt ordet mer än fyrdubblats. Viktigt att påpeka igen, är att det även till nunnan bara är män som förknippar henne med terrorism. Är det så att män lättare ser sambandet religion terrorism än kvinnor? Det är också tänkvärt att man faktiskt förknippar nunnan och då också kristendomen med terrorism. Många gånger känns det som om vi i väst skönmålar kristendomen och gärna skyller all terrorism på den mer främmande religionen islam. Det finns faktiskt de elever som vet att kristendomen kanske inte är den fredliga religion som så många medier får den att framstå som. Ett frågetecken är varför man inte ser nunnan som minst lika, eller egentligen mer, instängd som den muslimska kvinnan. Personligen tycker jag att det borde ses som mer instängt att leva i ett kloster än att leva som muslimsk kvinna i ett vanligt hem med människor runt omkring sig som inte har samma åsikter om religion som en själv. Det känns som om nunnan lever ett mer instängt liv än många muslimska kvinnor eftersom nunnan är på många sätt 33

34 utestängd från det vanliga samhället. Det är inte en muslimsk kvinna, inte på samma sätt i alla fall. Ytterligare resultat som förvånar mig är att eleverna ser nunnan som mer självständig än den muslimska kvinnan. Frågan är om det är våra fördomar mot muslimska kvinnor som säger att hon är osjälvständig och instängd eller om det är våra föreställningar om nunna som säger att hon är fri och självständig. För mig är nog nunnan en av de mest religiösa och osjälvständiga människorna eftersom de just lever i ett kloster med sina systrar som de ska dela allt med. Nunnan känns inte som en individ, utan nunnor ses mer som en grupp, en grupp med en och samma röst där självständigheten kan vara svår att uppnå och lydnad är ett löfte. Det måste vara väldigt svårt att vara självständig samtidigt som man är nunna. Jag tror att muslimska kvinnor kan vara mycket mer självständiga än en nunna. Det svåra här är att se skillnader mellan könen, i diagrammet ser man tydliga skillnader men det beror mycket på att det är så få kvinnor jämfört med män. Männen är drygt fyra gånger fler än kvinnorna och det har därför också mycket mer utspridda svar. Om kvinnorna hade varit lika många hade kanske även de valt att representera alla ord med nunnan. Kanske skulle de då inte vara så stora skillnader mellan könen som det är i detta fall. I fallet med den beslöjade och den obeslöjade kvinnan så är det inte alls lika stora skillnader mellan könen. Kvinnorna har valt samma ord som männen i de flesta fall, dock finns det en del ord som bara männen står för. Kvinnorna i fordonsgruppen är aldrig ensamma om att ha valt något ord, de har alltid valt ord som också män har valt. En viktig del i de få könsskillnader som finns är att det endast är få män som förknippar alla dessa bilder med terrorism, ingen kvinna. Fordonseleverna håller, till stor del, inte med om att de muslimska kvinnorna bär slöja av fri vilja eller att de är mer frigjorda än västerländska kvinnor. Det som jag lyfter på ögonbrynen för i resultatet av uttrycket: kvinnor bär sjal av fri vilja, är att det är några män och en kvinna som, i viss mån, håller med om att den muslimskt klädda kvinnan bär slöja av fri vilja. Dessa män och den kvinnan har aldrig tidigare träffat en muslimskt klädd kvinna. De flesta av dessa elever har heller inte läst religionskunskap men ändå tror de att muslimska kvinnor kan välja att sätta på sig sin slöja utan att någon annan bestämmer det åt henne. Det tycker jag är intressant och positivt. Ännu en intressant del av resultatet är att det inte är någon kvinna som kan hålla med om att muslimska kvinnor är mer frigjorda än västerländska, medan det är några få män som kan hålla med om detta uttryck. Anser kvinnorna i Sverige att de är mer frigjorda än vad männen tycker att de är? Dock är det alldeles för liten procent att tala om, men det är en intressant tanke. Sammanfattningsvis kan man säga att i gruppen av fordonselever finns det inte så stora skillnader mellan könen. Majoriteten av alla män och kvinnor har en negativ syn av den muslimskt klädda kvinnan, hon associeras med orden förtryckt, underordnad mannen, orespekterad, osäker, instängd och underutbildad. Muslimska kvinnor bär inte slöja av fri vilja och de är inte alls mer frigjorda än västerländska kvinnor. Ganska stor del av männen förknippar den muslimsk kvinnan med också med terrorism. Kvinnan från Mellanöstern utan slöja får lite mer positiva ord förknippat till sig, men det är som sagt svårt att utläsa något resultat eftersom alla tycker så olika om henne. Det ord de flesta har valt att associera med henne är ordet öppen. Samma sak gäller synen av nunnan där ordvalet är väldigt utspritt. Tydligt är det att fler män har valt många olika ord att förknippa med nunnan, men det är också för att de är fler. Alla ord har valts och därmed har denna fordonsgrupp både en negativ bild och en positiv bild av den kristna nunnan. De ord som sticker ut lite ur diagrammet är orden lydig, religiös och oattraktiv sedan har de andra orden valts av ungefär lika många elever. 34

35 Då jag tittade på skillnaderna i ordval mellan de elever som har erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det ser jag heller inte särskilt stora skillnader. De som känner eller har träffat muslimskt klädda kvinnor har valt ungefär lika få positiva ord som de som inte alls har någon erfarenhet av muslimska kvinnor, då det gäller bild 1, den beslöjade kvinnan. Även ur detta perspektiv är det svårt att se några stora skillnader mellan de två grupperna. Samma sak gäller för bild två då båda dessa grupper ganska tätt följer varandra i spåren. De som inte har någon erfarenhet av muslimska kvinnor är ensamma om att anse att kvinnan från Mellanöstern, utan sjal, kan förknippas med orden självständig, lydig, överordnad mannen, överutbildad och terrorism. Därefter undersökte jag om frånvaro eller närvaro av religionskunskap kunde spela någon roll för vilka ord eleverna valde. Då jag tittade på valen av ord till bild 1 så verkar det knappt finnas några skillnader mellan de elever som har läst religionskunskap och de som inte har det, majoriteten. Det finns bara ytterst få skillnader i orden självständig, respekterad, öppen och attraktiv. Det är några få av de elever som har läst religionskunskap som anser att den beslöjade kvinnan hör ihop med ordet självständig och få av de elever som inte har läst religionskunskap som anser att den kvinnan hör ihop med ord som respekterad, öppen och attraktiv. Utöver dessa väldigt små avvikelser så har de som har läst religionskunskap och de som inte har gjort det, valt i stort sett samma ord. Till fotografi 2, kvinnan utan slöja, från Mellanöstern, har dock skillnaderna mellan dessa två grupper ökat. De elever som inte har läst någon religionskunskap är ensamma om att sammankoppla denna kvinna med negativa ord som orespekterad, terrorist, förtryckt, underutbildad, underordnad mannen, syndare och instängd. Medan de elever som har läst religionskunskap endast var ensamma om att välja ordet överordnad mannen. Utöver dessa skillnader är valet av ord ganska lika. Det enda negativa ordet som de som har läst religionskunskap har valt att associera med denna kvinna från Mellanöstern är ordet osäker, annars är det mestadels positiva ord. Kanske är det så att de som har läst religionskunskap har diskuterat muslimska kvinnor och deras situation och de har kommit fram till att många beslöjade muslimer ses som mer förtryckta och osjälvständiga medan de muslimska kvinnor som har valt bort slöjan ses som mer frigjorda, öppna och självständiga. Då jag tittade på nunnan och elevernas koppling mellan henne och ord, ser man att det där inte alls finns någon märkbar skillnad mellan de som har läst religionskunskap och de som inte har gjort det. Här hade jag trott att den största skillnaden skulle infinna sig mellan dessa grupper. Jag trodde att de elever som hade läst och behandlat kristendomen skulle ha en helt annan bild av den kristna nunnan än de som inte hade det. Här är det så att de båda grupperna har väldigt utspridda ordval och det är i stort sett några från båda dessa grupper som har valt varje ord. Man ser också tydliga skillnader mellan bild 1 och bild 5, nunnan. Till bild 1 har dessa två grupper koncentrerat sig till vissa ord medan det till nunnan är ett väldigt utspritt val. Jag kan tänka mig att även detta har att göra med de föreställningar som cirkulerar i samhället. Vi vet vad vi ska anse om muslimska kvinnor, men vad är det egentligen vi ska tycka om nunnan? Det finns inga klara förställningar som vi kan anpassa oss till då vi ska göra ett sådant här val. Kristendomen och nunnan är något från vårt egna ursprung och arv, det är inget främmande som muslimska kvinnor och islam, men ändå tycks vi ha så mycket mer att säga om just muslimska kvinnor och deras religion. Detta har också att göra med att vi idag lever i den mediala världen som består av nyheter om otäckheter som ofta har med främmande religioner att göra, inte sällan islam. Hur ofta får vi höra något om kristendomen och nunnan på TV eller i tidningarna? Medierna visar vad vi ska tro och vad vi ska tycka, framför egna erfarenheter. 35

36 4.2. Samhällsvetenskapliga programmets resultat Samhällseleverna är mycket mer eniga i sina svar än fordonseleverna och det är på så sätt mycket lättare att jämföra deras åsikter om de olika fotografierna av kvinnorna och de två olika uttrycken. Det är intressant att se vilken stor skillnad det är i valet av ord till bild 1 och bild 2. De flesta i klassen har gjort en omvändelse där de förknippar bild 1 med det onda och bild 2 med det goda. Den beslöjade kvinnan förknippas med religion, förtryck, instängdhet och underkastelse för mannen medan kvinnan utan slöja sammankopplas med orden självständig, öppen, frigjord och respekterad. Hälften av klassen (53 procent) anser att denna kvinna nummer två är frigjord till skillnad från vad de anser om fotot av kvinnan med slöjan då ingen (0 procent) anser att hon kan vara frigjord. Samma sak gäller ordet öppen där värdet var 0 procent då kvinnan var beslöjad medan 56 procent av klassen ansåg att kvinnan utan slöja var öppen. Man kan också säga att det är nästan lika många (48 procent), som anser att kvinnan utan sjal är respekterad, som det är elever som anser att den beslöjade kvinnan inte är respekterad (42 procent). Detta anser jag är en stor förändring, beror den bara på slöjan? Ännu en stor drastisk förändring är kopplingen till ordet självständig. Till kvinnan utan slöja var det så många som 71 procent av hela klassen som ansåg att hon var självständig medan det bara var 3 procent av hela klassen som ansåg att kvinnan med slöja var självständig. Dessa 3 procent var en man som tidigare hade träffat en muslimskt klädd kvinna. Frågan är om det endast berodde på tillfällighet eller om det verkligen hade att göra med att den mannen hade träffat en muslimsk kvinna förut. Om man tittar på de enskilda gruppernas svar så ser man att alla grupperna har bytt till mer positiva ord då det gäller kvinnan utan slöja, från de mestadels negativa ord som de kopplade till den beslöjade kvinnan. Detta gäller för alla grupperna oavsett kön eller erfarenhet av muslimska kvinnor. Det enda som skiljer sig mellan de grupper som har upplevelser av muslimer och de som inte har det, är att gruppen som har erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor är ensamma om vissa positiva ord som att den beslöjade kvinnan är respekterad, överutbildad och självständig, men detta är endast en liten del av hela den gruppen. För att dra slutsatsen att de som har erfarenhet av muslimska kvinnor har en mer positiv bild av dem, skulle jag ha velat ha större skillnader mellan dessa grupper och fler elever som valde positiva ord än vad det var. De som tidigare har träffat muslimska kvinnor är också de enda som förknippar den beslöjade kvinnan med exploatering och terrorism, som i sig är väldigt negativa ord. För övrigt är det bara män som har erfarenhet av muslimska kvinnor som förknippar dem med terrorism. Detsamma gäller kvinnan från Mellanöstern utan slöja, där är det bara de som har erfarenhet av muslimska kvinnor som förknippar denna bild med negativa ord som förtryck, osäkerhet, instängdhet, synd och exploatering. Det är dessa två grupper som har mest negativ syn på kvinnan från Mellanöstern, men i stort sett så har de flesta förknippat väldigt positiva ord med kvinnan utan slöja. Här känns det som om varken kön eller erfarenhet av muslimska kvinnor är av någon större betydelse och kanske är det slöjan som dessa bilders skillnader beror på. Med mina intervjuer i åtanke tror jag också att just bilderna kan vara av betydelse. Jag själv hade inte tänkt på det, men tanken for genom mitt huvud då några av informanterna tyckte att kvinnorna på fotona har olika ansiktsuttryck och befinner sig i helt olika situationer vid fotograferingen. Den beslöjade kvinnan sitter inomhus och tittar inte in i kameran, några av informanterna tyckte att hon såg lite mer deprimerad och osäker ut, medan kvinnan utan slöja befinner sig utomhus 36

37 med håret utslaget och blicken rakt in i kameran. Denna kvinna utstrålade en större självsäkerhet och frihet. Kanske är det så att slöjan inte är av så stor betydelse, utan det är mer just fotot som representerar det kvinnan står för? Kanske hade svaren varit mer lika om jag valt en muslimskt klädd kvinna som tittade in i kameran utan osäkerhet? Jag tror att just bildens konstruktion spelar stor roll men jag tror också, och jag vet med hjälp av mina informanter, att slöjan spelar stor roll. Vi i väst har en föreställning om hur muslimska kvinnor är och den föreställningen släpps fri då vi ser en kvinna med slöja. Dessa samhällselever är inte heller fria från denna föreställning, utan den är ganska starkt representerad även här där man har läst mycket religionskunskap. Kan religionskunskapen i skolan stödja de föreställningar som cirkulerar i det svenska samhället idag? Av svaren att döma ser det inte bättre ut. Samhällseleverna var mycket mer samspelta då det gäller bild 5, den kristna nunnan, än vad fordonseleverna var. Gruppen har koncentrerat sig runt orden religiös, instängd, respekterad, lydig och oattraktiv och de har också, till skillnad från fordonseleverna, valt bort flera ord. Samhällseleverna verkar vara mer säkra på vad de anser om nunnan. Denna bild verkar representera samma ord för båda könen för det finns ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Det finns dock några små skillnader i ordval mellan dessa två grupper, männen är ensamma om att välja ord som öppen, exploaterad, underordnad mannen och frigjord, och kvinnorna är ensamma om att välja ordet underutbildad. Det är också intressant att se att det finns så stora skillnader mellan den muslimskt klädda kvinnan och nunnan. De största skillnaderna finns i orden förtryckt, respekt och underordnad inför mannen. Så många som 53 procent av klassen anser att nunnan kan förknippas med respekt medan endast 6 procent anser att den beslöjade kvinnan kan sammankopplas med ordet respekt. Här ser man tydligt att nunnan har en annan status i samhället än muslimska kvinnor. Nunnan ses inte alls som förtryckt och knappt underordnad mannen medan det är väldigt många som ser den muslimskt klädda kvinnan som både förtryckt och underordnad mannen. Nunnan ses kanske mer som något heligt, en förebild medan muslimska kvinnor är främmande människor med främmande kultur, som man därför måste vara rädd för och därför koppla samman henne med negativitet. Både nunnan och muslimska kvinnor använder ju egentligen sin klädedräkt av samma religiösa skäl. Vad är det som gör att man ser den ena dräkten som helig och den andra som ett förtryck av henne? Har detta bara med kultur och religion att göra? Är det för att vi är vana med nunnan och hon är en del av vårt eget ursprung? Med intervjuerna i ryggen verkar stor del av detta bero just på vanan och den egna kulturen. Vi är inte vana vid den muslimska kulturen än och det verkar vara väldigt svårt att se nya kulturer med positiva ögon. Jag trodde att vi i Sverige hade vant oss vid den muslimska invandringen vid det här laget, hur lång tid krävs egentligen för att skapa större förståelse och tolerans för människors religiositet? I de två uttryck jag har valt att ta med i mina resultat ser man tydligt att dessa samhällselever inte håller med om att muslimska kvinnor bär sjal av egen fri vilja och de anser också att muslimska kvinnor inte alls är mer frigjorda än de västerländska. Dock ser man att ett fåtal av alla de som har erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor, anser att de bär slöjan av egen fri vilja och än färre anser att hon är mer frigjord än den västerländska kvinnan. Möjligtvis har sällskap med och en inblick i tradition och kultur hos muslimska kvinnor, ändå spelat en liten roll i denna fråga. Det är roligt att se att några av dessa samhällselever ändå fått en ganska så god bild av muslimska kvinnor. 37

38 Sammanfattningsvis ser man att även bland samhällseleverna finns det, som sagt inte så stora skillnader då det gäller kön eller erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor. Alla elever har läst lika mycket religionskunskap så den parametern finns inte i denna grupp. Majoriteten av hela gruppen förknippar den beslöjade kvinnan med ganska negativa ord och det finns inga större skillnader mellan män och kvinnor. Visst finns det några fall av skillnader men de är få och de påvisar ingen större skillnad mellan vare sig könen eller de som har erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor eller inte. Precis som hos fordonseleverna är det bara män som förknippar den muslimskt klädda kvinnan med terrorism, det är också bara män som tidigare har haft kontakt med muslimskt klädda kvinnor. Denna grupp av samhällselever gjorde en tvärvändning i ordvalet till bild 2 från bild 1. Samhällseleverna förknippade, precis som fordonseleverna, den beslöjade kvinnan med negativa ord som förtryck, underordnad mannen och instängd, medan kvinnan från Mellanöstern utan slöja förknippades med positiva ord som frigjord, öppen och självständig. Samhällseleverna var, till skillnad från fordonseleverna, mycket tydligare i denna vändning från de negativa ordvalen till de mer positiva ordvalen. I deras resultat såg man ganska tydligt var de stod i för förhållande till dessa två foton. Fordonseleverna var inte alls lika samspelta, som samhällseleverna var i sina svar vilket kanske kan det bero på att alla samhällselever har läst religionskunskap. Under den tid de har läst religionskunskap har deras lärare förhoppningsvis tagit upp någon slags diskussion om detta ämne och kanske har dessa diskussioner lett vidare till att man har kunskap om muslimska kvinnors tillvaro. Samhällseleverna kanske vet mer om innebörden av detta ämne, än vad de fordonselever som inte har läst någon religionskunskap gör. Det finns inte heller stora skillnader mellan män och kvinnor då de har valt att sammankoppla olika ord till fotot av den kristna nunnan. Både män och kvinnor verkar associera till ungefär samma ord då de ser nunnan. Av resultatet att döma ser man att den kristna nunnan omfattas av en helt annan syn än den muslimska kvinnan. Nunnan associeras med ord som respekt, lydig och religiös medan den muslimska kvinnan förknippas med ord som förtryck, instängdhet och underordnad mannen. Detta kan bero på att nunnan ses mer som något heligt och hon är av en kultur som vi i Sverige är vana vid medan muslimska kvinnor är främmande och får då en mer negativ syn från det svenska samhället. På flera vis är det lättare att se vad eleverna från samhällsvetenskapliga programmet tycker om dessa tre kvinnor och de olika uttrycken. Detta kan bero på att de är mer homogena. De koncentrerar sina svar till vissa ord vilket kan bero på att de tillsammans som grupp har läst mycket religionskunskap. Som elever på det samhällsvetenskapliga programmet har de kanske en större inblick i det svenska samhället och dess kunskap om andra kulturer Intervjuer fordonsprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet I de intervjuer jag har utfört ser man en viss skillnad mellan de elever som har läst religionskunskap och de som inte har det. Samhällseleverna är inte rädda för att uttrycka sig i frågan och de har lite mer kunskap om hur det faktiskt kan vara för muslimska kvinnor, medan fordonseleverna inte har så stor kunskap om detta ämne. Fordonseleverna är dock väldigt ärliga med att inte visa mer än vad de kan. Anders attityd till muslimska kvinnor var nästan skrämmande i vissa fall. Kan detta bero på att han inte har läst någon religionskunskap och inte har några egna erfarenheter av muslimska kvinnor. Ja, till viss del ser man att detta är av betydelse. Han säger själv att han kanske skulle ändra sina åsikter om muslimska kvinnor om han umgicks med dem och fick 38

39 höra vad de hade att säga om sin situation. Anders tror också att han skulle få en bättre kunskap om dem och islam om han hade tid och vilja till att läsa om religionen och dess innebörd. Jag tror därför att Anders skulle kunna ändra sina åsikter med hjälp av religionskunskap och egna erfarenheter av islam genom exempelvis studiebesök till moskéer. Kan hans åsikter också vara förknippade med att han är man? Det är ganska svårt att säga då jag bara har gjort en enda intervju med en man och det inte går att dra några paralleller. Däremot kan man ju tänka på att han går ett mansdominerat program där det mycket möjligt kan finnas en väldigt manlig jargong som kanske visar sig i Anders åsikter. Men i detta kan man bara spekulera. Om man jämför Anders åsikter med Annas som också går det mansdominerade fordonsprogrammet så ser man att om det möjligtvis finns en viss jargong inom detta program så har den inte riktigt bitit på henne. Anna har heller inte läst religionskunskap och kanske kan man se att det visar sig till en viss grad i intervjun. Anna har inte så stor kunskap om islam och varför muslimska kvinnor bär slöja, men hon har stor förståelse till varför de gör det och hon anser att de har rätt till att bära slöja. Anna tar verkligen de muslimska kvinnornas parti och det verkar som om hon vill skylla allt på de muslimska männen. Kan detta ha att göra med att hon är en av få tjejer på en utbildning med en majoritet av män? Anna är nog den som har mest förståelse för de muslimska kvinnorna och hon är också den med störst erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor, dock verkar hon inte ha så mycket till övers för de muslimska männen. I intervjuerna med Anders och Anna ser man tydliga tecken på att erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor kan vara av betydelse då man formar sina egna uppfattningar om henne. Anna som har mycket erfarenhet av muslimska kvinnor, ser dem som jämlikar och visar förståelse för muslimska kvinnor medan Anders utan erfarenhet av muslimska kvinnor ser henne som terrorist och ett tecken för otrygghet. I dessa intervjuer ser man också att det finns stora skillnader inom programmet. Det går inte att koppla vissa åsikter till programmet eftersom dessa två informanter är så otroligt olika i deras uppfattningar av muslimska kvinnor. Då jag går vidare till de intervjuer jag gjorde med samhällseleverna ser man tydligt att dessa två elever har läst religionskunskap. De båda är mer insatta i islam och de muslimska kvinnornas situation, även om de inte har rätt i allt de säger. Det visar sig tydligt att detta är ett ämne de båda någon gång diskuterat och har erfarenhet av. Det jag lade märke till då jag utförde intervjuerna var att dessa elever verkligen la ner tid på att tänka efter och i viss mån försöka forma sina svar så att de blev så politiskt korrekta som möjligt. Jag fick en känsla av att de till viss grad försökte säga det de trodde att jag ville höra. Under fordonselevernas intervjuer kändes det mer som om det bara kom direkt från hjärtat, utan att gå igenom hjärnans processer först. Det kändes som om samhällseleverna kom med lite mer utstuderade svar medan fordonseleverna inte tänkte så mycket utan snarare sa vad de kände. Emma går hårt mot burkan och det känns som om hon inte har särskilt mycket förståelse för den och dess användning. Emma har en ganska hård attityd gentemot de muslimska kvinnorna i stort. Hon tycker att de ska anpassa sig till vårt samhälle och även om hon inte vill förknippa islam med terrorism så gör hon det. Emma är kanske en mjukare motsvarighet till Anders på det samhällsvetenskapliga programmet. Även om hon har läst både religionskunskap A och B så ser man inte att hon har utvecklat så mycket större förståelse för muslimska kvinnor än vad Anders har, det är bara det att hon kan vira in sina svar i silke så att de inte blir riktigt lika hårda som Anders. Emma har dock en större respekt för muslimer än vad Anders har. Denna respekt och kanske också den medkänsla man kan se att de kvinnor jag har intervjuat, hyser för muslimska kvinnor kanske är av det slag att det har med kvinnan som sådan att göra. 39

40 Kanske har Anna, Emma och Sandra större respekt och förståelse för muslimska kvinnors situation just för att de är kvinnor. De kanske kan sätta sig in i hur det är att gå i slöja hela dagarna, ett klädesplagg som de kanske dessutom inte har fått välja själva. Även om man inte riktigt förstår varför de har detta klädesplagg på sig så visar man ändå medkänsla och respekt för deras val av levnadssätt. Kanske är det också bara en ren tillfällighet att de intervjuade kvinnorna verkar visa mer respekt inför de muslimska kvinnorna än vad den intervjuade mannen verkar påvisa. Sandra är väldigt säker på sin sak och hon svarar hela tiden med ganska korta bestämda svar, hon vet klart vad hon anser om muslimska kvinnor och deras situation. Sandra tar också gärna upp vad folk i övrigt anser om muslimska kvinnor och hon gömmer sig gärna bakom det. Hon visar inte gärna sina egna åsikter, utan beskriver mer vad människor i övrigt tror och anser om muslimer och islam. Sandra är nog den som behandlar muslimska kvinnor mest jämlikt. Sandra är också den enda som har kommenterat att muslimska kvinnor kan bli fria då de använder slöja, eftersom de undkommer många människors blickar. Sandra är också ganska erfaren då det gäller detta ämne. Hon har muslimska vänner och hon har varit på besök i många muslimska länder. Där har vi kanske ännu ett tydligt tecken på att umgänge med muslimer kan bidra till en mer positiv och verklig bild av muslimska kvinnor och deras värld. Anders och Emma anser att vi i Sverige inte är vana vid att kvinnor använder slöja eller heltäckande kläder idag. Anders påpekar att i alla fall inte ungdomen är vana vid det. Är det så att svenskar fortfarande inte är vana vid att muslimska kvinnor bär slöja? Nej, det stämmer inte alls om man tittar på Annas beskrivning av läget. Hon är ungdom och hon lägger inte ens märke till att en kvinna bär slöja idag. Anna har, till skillnad från Anders och Emma, inget problem med någon slags slöja, det viktiga är bara att man kan se henne i ögonen då man talar med henne. Emma tycker att burkan är besvärlig, hon vill kunna se den hon talar med i ansiktet annars blir det jobbigt och Anders tycker att heltäckande slöjor är otäckt eftersom man inte ser kvinnans ansikte. Emma skulle känna ett visst avstånd om hon skulle tala med någon i burka. Både Emma och Anders tycker att den heltäckande slöjan kan förbjudas, men Anders anser dock inte att den kan förbjudas på allmän plats. Där ska de få bära vad de vill. Emma och Anders har alltså ganska lika åsikter om mycket men inte allt, ibland är Anders än mer öppen i frågan än Emma. I detta fall ser man att det inte spelar så stor roll om man är man eller kvinna, vilket program man går och om man har läst religionskunskap eller inte. Ingen av dessa informanter har heller någon vidare erfarenhet av muslimska kvinnor och kanske är det just där skon klämmer. Kanske beror elevernas åsikter om muslimska kvinnors klädsel på om de har umgänge med muslimer eller inte? I min egen intervjuundersökning tyder väldigt mycket på just det. Alla informanterna är eniga om att muslimska kvinnor bär slöjan av något slags tvång. Antingen är det av religiösa eller kulturella skäl eller så är det på grund av påtryckningar från familjen, mannen eller deras miljö, att de då har vuxit upp i en miljö där man har slöja och de är då vana vid det och har inte heller något annat val. Sandra är den enda informanten som inte tror att slöjbärandet har med religionen att göra. Både hon och Emma tar upp att de inte tror att det finns några påbud i Koranen men Emma anser ändå att religionen och kulturen ligger bakom kvinnans klädedräkt. Vidare tror alla utom Emma att vissa av de muslimska kvinnorna frivilligt kan ha valt att gå klädd i slöja. Om det är frivilligt eller inte beror mycket på vilket land man befinner sig i. I Sverige tror de att kvinnorna har ganska stor valmöjlighet medan det i exempelvis Iran är 40

41 ganska svårt att bestämma själv. Här ser man då att varken kön, program, erfarenhet av muslimska kvinnor och religionskunskap spelar in. Ett tydligt könsbundet svar är dock kopplingen mellan muslimska kvinnor och terrorism. Den enda som drar paralleller mellan muslimsk kvinnlig klädsel och terrorism är just Anders. Anders kopplar särskilt ihop just den muslimska slöjan med terrorism, detta på grund av vad han sett på TV. Kvinnorna anser att det är löjligt att koppla ihop terrorism med en viss klädsel och de sammankopplar terrorism med män. Anna anser att det inte kan kopplas till just islam medan Emma och Sandra kan se den muslimska mannen som terrorist. Dock tror både Emma och Sandra att kvinnor lika gärna kan vara terrorister. Här verkar det bara vara könet som utger skillnader och man vill då gärna beskylla det motsatta könet för terrorism framför det egna. Detta ser man också i enkätsvaren där det endast är män som förknippar de muslimska kvinnorna och nunnan med terrorism. Vad det gäller frågan om nunnan så är det väldigt svårt att se några skillnader mellan kön, program eller om de har läst religionskunskap. Alla informanter har olika syn på muslimska kvinnor och kristna nunnor. Först vill varken Anders eller Sandra se några skillnader mellan dessa två kvinnor men efter ett tag kommer Anders fram till att muslimska kvinnor döljer något, vad vet han inte. Han skulle känna sig lika otrygg om en nunna körde bussen han skulle åka med som han blir om en muslimskt klädd kvinna skulle köra bussen. Sandra vet att båda dessa kvinnor bär denna klädsel av religiösa skäl, dock har samhället en positivare syn på nunnan eftersom vi är vana vid henne. Muslimska kvinnor ses som förtryckta och de framstår i en mer negativ dager. Anna är också inne på det här med att nunnan är en vanesak. Nunnan är en del av vårt kristna arv medan muslimska kvinnor är något nytt och främmande. Emma verkar vara den som har störst skillnad i synen av nunnan och muslimska kvinnor. Nunnan är något extraordinärt, hon lever i kloster och i celibat och ber flera gånger om dagen, hon är super-religiös. Muslimska kvinnor är bara religiösa kvinnor, de är inte super-religiös med en helt annorlunda vardag. Emma tror också att det bland kristna kan vara väldigt stor skillnad, där man snarare ser nunnan som en stor förebild, nästan något heligt medan de är rädda för muslimska kvinnor. Att media sprider en negativ bild av muslimska kvinnor och islam i övrigt, är alla eleverna överens om. Däremot är de lite oense om vilken roll läroböckerna spelar. Anders, Anna och Sandra anser att även läroböckerna bidrar till västvärldens negativa bild av den muslimska världen, medan Emma tycker att läroböckerna är lite mer neutrala än media. Anna tycker att böcker är dåliga verktyg för att ge en rättvis bild av religionerna, det ska vara verkliga bilder som studiebesök och träffar med religionsutövare. Detta kan hjälpa till med att ge en mer positiv bild av olika religioner. Sandra går till och med så långt att hon tycker att vissa läroböcker ska tas bort för att de stärker främlingsfientlighet. Det är mycket allvarligt att vissa elever anser läroböckerna bidra till den främlingsfientlighet som finns idag. Har skolan av idag, böcker som framställer religioner på ett sätt som kan ses som främlingsfientligt borde de omedelbart tas bort! Sammanfattningsvis kan jag säga att i och med de här intervjuerna ser jag inte så viktiga skillnader mellan kön, program och om de har läst religionskunskap eller inte. Den stora och viktiga skillnaden i dessa elevers åsikter verkar ligga i deras umgänge med muslimer och deras religion. De som har träffat muslimska kvinnor och har umgänge med dem verkar ha en större tolerans och mer respekt för muslimska kvinnor och deras val av klädedräkt. Sandra och Anna verkar vara de kvinnor som just vid intervjutillfällena hade störst förståelse och respekt för dessa kvinnor och det är också de som hade störst erfarenhet av och umgänge med 41

42 muslimer. Jag säger som Anna, fram med fler studiebesök och samtal med människor med olika bakgrund och olika kulturer. Det viktiga är att eleverna får egna erfarenheter och egna uppfattningar om de olika trosföreställningar och religiösa kulturer som finns idag Fordonsprogrammet mot samhällsvetenskapliga programmet Jag ser ganska tydligt att både elever från fordonsprogrammet och samhällsprogrammet har en ganska snäv inställning till muslimska kvinnor och deras kultur. I många fall är det inte alls stor skillnad mellan de olika programmen, särskilt i resultatet från enkätundersökningen. Majoriteten av de två olika grupperna sammankopplar den beslöjade kvinnan med negativa ord som förtryckt, instängd, underordnad mannen och orespekterad. De två olika programmen har valt att sammankoppla kvinnan från Mellanöstern utan sjal med ord som frigjord, respekterad och öppen. Också här svarade eleverna från de två olika programmen ganska lika, där fordonseleverna har mer utspridda svar än samhällseleverna. Det finns en stor differens i de olika programmens svar, där fordonseleverna är lite mer heterogena i sina svar och det är inte alls lika stor procent av klassen som väljer samma ord som det är hos samhällseleverna. Är det så att samhällseleverna har lärt sig vad de ska säga? Är de mer politiskt korrekta i sina svar? Exempelvis anser 73 procent av samhällseleverna att den muslimskt klädda kvinnan är förtryckt medan endast 35 procent av fordonseleverna har valt samma ord. Färre fordonselever har valt samma ord, de har inte koncentrerat sig runt vissa ord som samhällseleverna. Jag kan tänka mig att det kan bero på samhällselevernas utbildning att göra. Det är en väldigt teoretisk utbildning som kan leda till att många tar det säkra före det osäkra. Man försöker lista ut vad det är som förväntas av en och sedan göra det rätta. Ännu en orsak till denna skillnad kan vara att samhällseleverna har läst mycket religionskunskap och då fått starka bilder av hur muslimska kvinnor är enligt läroböckerna här i västvärlden. Sedan är det så att dessa elever är två hela klasser och eleverna är då mycket mer sammansvetsade än kanske de fordonselever som kommer från många olika klasser, inriktningar och åldrar. Dessvärre verkar det heller inte finnas några större avvikelser mellan de parametrar som jag har undersökt. Kvinnor och män verkar i stort sett associera ungefär samma ord till de olika bilderna och svara samma sak då det gäller uttrycken. Den skillnad som jag lade störst märke till var att det endast var män som kunde sammankoppla muslimska kvinnor med terrorism. Jag fick också samma resultat av mina intervjuer då kvinnorna absolut inte kunde förknippa kvinnorna som fanns på bilderna med terrorism, medan mannen som intervjuades helt instämde i att den beslöjade kvinnan kunde förknippas med terrorism. I min enkätundersökning verkar det heller inte finnas något större spår av skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. Här trodde jag att den största differensen skulle finnas, men den uteblev nästan helt i enkätundersökningen. Dock fanns det ett stort utslag av denna parameter i min intervjuundersökning. I intervjuerna verkade det som om allt berodde på egna upplevelser av muslimer och muslimskt klädda kvinnor och jag såg där stora skillnader mellan de som umgicks med muslimer och de som inte gjorde det. Kan religionskunskapen i skolorna späda på den föreställning det svenska samhället har om muslimska kvinnor? Ja, enligt samhällselevernas svar kan det mycket väl vara så eftersom dessa föreställningar är starkt representerade i både fordonsgruppen och samhällsgruppen. Nästan alla de informanter jag intervjuade var överens om att läroböckerna i religionskunskap visade en felaktig bild av islam och muslimska kvinnor. De tror helt klart att elever påverkas av den syn som de läser om i de läroböcker de använder och den synen möter de sedan också i det övriga samhället. Var ska de hitta de alternativa bilderna av islam om inte i skolan? Detta 42

43 ser man också i samhällselevernas enkätresultat då de, som har läst mer religionskunskap, har ett mer säkert svar till den beslöjade kvinnan gentemot fordonseleverna Slutsats Kan man dra slutsatsen att slöjan släcker ljuset för de muslimska kvinnorna? Skymmer deras muslimska klädsel utsikten för goda förhoppningar och ljus? Ja, tyvärr så skulle jag ha svårt att säga att den muslimska slöjan inte släcker ljuset för de muslimska kvinnorna, även om det här och var finns ljuspunkter. Dessa ljuspunkter ger hopp om att det finns ungdomar som kommer att förändra det samhälle och de värderingar vi lever i och med. De gamla föreställningarna lever kvar än idag och kan vi verkligen säga att vi gör något för att de inte ska leva kvar i samhället och i skolans värld? Jag kommer i alla fall att se det som en av de viktigaste, och kanske också svåraste, uppgifterna när jag väl kommer ut som lärare. Jag anser att det är viktigt att vi i samhället, och där har vi lärare en stor och viktig roll, försöker kämpa mot de gamla uppfattningarna om invandrare och främmande kulturer. Något nytt behöver inte vara skrämmande och skräckinjagande, nya kulturer och nya tankar leder ofta till en utveckling som i sig är väldigt positiv. Jag hoppas att den muslimska slöjan någon gång inom en snar framtid betyder ljus och inte mörker för de muslimska kvinnorna. Alla människor ska få samma chans, oavsett de bär slöja eller inte. I mina resultat ser man att majoriteten av gymnasieeleverna har just den attityden till muslimska kvinnors klädsel och islam, som både Hvitfelts och Larssons studier beskriver. De flesta eleverna har en ganska negativ inställning till islam och slöjan precis som de flesta muslimer tror att svenskarna har och som också visar sig att svenskarna i Hvitfelts undersökning har. De olika parametrar jag ville undersöka, om attityderna till muslimsk kvinnlig klädsel kan vara olika mellan kön, program, om eleverna har läst religionskunskap eller inte eller om de har erfarenhet av muslimskt klädda kvinnor, verkar här inte ha gett särskilt stort utslag. I enkätundersökningen kunde jag inte dra några generella linjer där de olika parametrarna hade skapat differenser mellan eleverna. Kanske berodde det på att jag hade en för liten målgrupp, hade kanske resultatet blivit ett annat om jag hade fördubblat antalet informanter? Jag kan dock tänka mig att majoriteten av elevernas attityder till slöjan skulle i stort vara lik denna målgrupps. Detta antagande stödjer jag på det resultat som finns i Hvitfelts undersökning, där de flesta svenskarna har en väldigt negativ hållning till islam och tror att den medför kvinnoförtryck. Möjligtvis skulle jag få större skillnader mellan de olika parametrarna om jag hade en större målgrupp från olika skolor och olika klasser. I intervjuerna gav erfarenheter av muslimska kvinnor stora differenser mellan de olika grupperna av elever, medan kön, program och religionskunskaper spelade en mindre roll i detta sammanhang. Kanske skulle fallet så vara om jag hade intervjuat alla de elever som deltog i enkätundersökningen. Jag antar att jag då hade fått djupare inblick i hur alla dessa parametrar spelade roll i denna kontext. I denna undersökning ser man också tydligt att Roalds hypotes 32 om att nunnan är helt accepterad och hon utstrålar fromhet och en viss helighet, medan de muslimska kvinnorna ses som ett tecken för kvinnoförtryck och terrorism, till viss del stämmer. I enkätsvaren sågs den muslimska kvinnan som förtryckt, osäker och underordnad medan nunnan var respekterad och 32 Roald, 3002, s

44 lydig. Den muslimska kvinnan förknippades också till viss del med terrorism. Detta framgår också tydligt i mina intervjuer då alla informanterna hade en annorlunda syn på nunnor och muslimska kvinnor Vidare forskning Denna undersökning har till stor del givit mig fler frågor än vad jag hade innan den. Jag har mängder av idéer till vidare forskning som jag gärna skulle vilja fullfölja. Självklart skulle jag gärna fortsätta på mitt eget material och även diskutera de bilder jag inte riktigt har haft plats för i denna uppsats, men de två idéer jag brinner mest för är att genomföra en liknande undersökning bland muslimska ungdomar och gymnasielärare. Det vore otroligt intressant att se vilka ord muslimska ungdomar skulle vilja förknippa med de olika bilderna jag använde mig av i min enkätundersökning. Skulle resultatet bli helt annorlunda eller skulle det vara jämförbart med dessa icke-muslimska elever? Vad anser muslimska elever om bilderna på västerländska kvinnor? Detsamma gäller lärarna, då främst religionskunskapslärarna. Vad har de egentligen för tankar om muslimsk kvinnlig klädsel? Skulle deras resultat vara annorlunda, jämfört med dessa elevers? Är det många svenska lärare som skulle kunna stänga av elever från undervisningen på grund av deras religiösa klädval? Hur ser deras undervisning om muslimska kvinnor ut? Vilken bild av muslimska kvinnor förmedlar de till eleverna? Jag skulle kunna komma på tusentals idéer som jag gärna skulle vilja vidareutveckla till fullo. Ett stort intresse har väckts och det bara ökar i omfång med denna lilla undersökning. Det finns så mycket spännande tankar hos andra människor, som i någon mån kan användas som källor till kunskap för någon annan. Människan är en outsinlig källa för kunskap! 44

45 5. Sammanfattning Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade. Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem. Resultatet från intervjuundersökningen visade dock att det, till viss del, spelade in om man hade erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor. De elever som kände muslimskt klädda kvinnor, var mycket mer positivt inställda till den muslimska klädseln. Det fanns också en liten skillnad mellan de som hade läst religionskunskap och de som inte hade det. De som hade läst religionskunskap hade tydliga åsikter om slöjan och denna debatt medan, i alla fall en av de elever som inte hade läst religionskunskap på gymnasienivå, inte hade så väldigt mycket att säga om den muslimska kvinnliga klädseln. Han hade inte tagit del av den debatt som förts och han var inte så insatt i ämnet. Alla var dock överens om att den muslimska kvinnan oftast blir tvingad till att bära slöjan av familj eller kultur, även om det finns vissa som bär den av fri vilja. Alla dessa informanter ansåg också att det var fel att förbjuda den muslimska slöjan. Vissa av dessa elever anser att ett förbud av burka skulle kunna införas även om det skulle inkräkta på religionsfriheten. De flesta av de intervjuade ansåg också att det inte fanns någon som helst koppling mellan slöjan och terrorism, men de ansåg sig vara medvetna om att det idag oftast är muslimska män som ligger bakom terrordåd. De flesta såg alltså inte kopplingen mellan terrorism och de muslimska kvinnorna, de kopplade däremot samman muslimska män med terrorism. Alla de fyra elever jag intervjuade hade olika sätt att se på en kristen nunna och en muslimsk kvinna. Alla dessa elever talade om vana, vi är vana vid kristendomen och islam ses mer som något främmande. På grund av detta har vi också olika syn på nunnan, hon är en del av vårt arv. En del av eleverna ansåg också att nunnan ses som något alldeles särskilt, kanske heligt, medan en muslimskt klädd kvinna bara ses som religiös. Andra tyckte sig inte se så stora skillnader eftersom de båda använder huvudduk av religiösa skäl. Jag tror att mina resultat hade blivit annorlunda om jag hade intervjuat fler, eller kanske alla, som var med i enkätundersökningen. Detta för att de då skulle kunna diskutera sina svar på ett bättre sätt och jag skulle lättare förstå vad de menade med deras svar i enkäten. Jag hade önskat att alla hade kunnat komma till tals genom en djupare intervju och att jag då hade fått ett tydligare resultat. 45

46 6. Käll- och litteraturförteckning Källor: Koranen K.V. Zetterstéen (översättning), Wahlström & Widstrand. Bibel Verum Förlag AB, Stockholm. Enkätundersökning med samhällselever, Enkätundersökning med fordonselever, Intervjuundersökning med samhällselever, Intervjuundersökning med samhällselever, Litteratur: Dahlberg, Anna Valet av slöja. Arena, nr. 6, s Gustafsson, Kerstin Profetens döttrar Muslimska kvinnor i Sverige. Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm. Hvitfelt, Håkan Svenska attityder till islam. I Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red.) Politiska Opinioner. SOM-undersökningen Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, s Hvitfelt, Håkan Den muslimska faran. I Brune, Ylva (red.) Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism. Carlssons Bokförlag, Stockholm, s Karlsson, Pia Politik och romantik. I Gerholm, Lena (red.) Behag och begär kulturella perspektiv på kroppens, intimitetens och sexualitetens transformationer. Carlssons Bokförlag, Stockholm, s Larsson, Göran Muslimer i Sverige ett år efter 11 september 2001 diskriminering, mediebilder och alternativa informationskanaler. Swedish Science Press, Uppsala, Roald, Anne-Sofie Slaget om slöjan. I Ouis, Pernilla och Ann-Sofie Roald Muslim i Sverige. Wahlström & Widstrand, s Ungh, Malin Analys av den muslimska familjen i läroböcker för religionskunskap A på gymnasiet. En religionsdidaktisk studie. Examensarbete i religionsdidaktik vid Högskolan i Gävle. Internet: Internet 1: Muslimsk hemsida Internet 2: Muslimsk hemsida För vidare läsning om islam, kvinnan och slöjan: Hedin, Christer Islam enligt Koranen. Alhambra AB Hultman, Kristina Slöja på. Slöja av. Slöja på. Slöja av Ordfront, nr. 9, s Larsson, Liv Kan man begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan? C-uppsats i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle. Otterbeck, Jonas Islam, muslimer och den svenska skolan. Studentlitteratur, Lund. Roald, Anne-Sofie Women in Islam. Routledge, London, s Seierstad, Åsne Böljande, fladdrande, buktande. Bang, nr. 2-3, s Sungur, Ayse Därför ska slöjan bort från skolan. Aftonbladet, 5/

47 7. Bilagor 7.1. Bilaga 1: Enkät om religion, kvinna och klädsel Kön: Program: Kvinna Man Har du gått kursen: Religionskunskap A Religionskunskap B Skola: Välj ord som du tycker hör ihop med var och en av dessa bilder och ringa in det/de. Bild 1 Bild 2 Foto: Jan-Åke Eriksson Foto: Bella Frank Frigjord Underutbildad Frigjord Underutbildad Överutbildad Förtryckt Överutbildad Förtryckt Exploaterad Attraktiv Exploaterad Attraktiv Oattraktiv Överordnad mannen Oattraktiv Överordnad mannen Religiös Terrorist Religiös Terrorist Instängd Öppen Instängd Öppen Osäker Självständig Osäker Självständig Respekterad Orespekterad Respekterad Orespekterad Syndare Lydig Syndare Lydig Underordnad mannen Underordnad mannen 47

48 Bild 3 Bild 4 Foto: Rebecka Klack Foto: Therese Aldgård Frigjord Underutbildad Frigjord Underutbildad Överutbildad Förtryckt Överutbildad Förtryckt Exploaterad Attraktiv Exploaterad Attraktiv Oattraktiv Överordnad mannen Oattraktiv Överordnad mannen Religiös Terrorist Religiös Terrorist Instängd Öppen Instängd Öppen Osäker Självständig Osäker Självständig Respekterad Orespekterad Respekterad Orespekterad Syndare Lydig Syndare Lydig Underordnad mannen Underordnad mannen 48

49 Bild 5 Bild 6 Foto: Gudrun Råssjö Foto: Erik Rask Frigjord Underutbildad Frigjord Underutbildad Överutbildad Förtryckt Överutbildad Förtryckt Exploaterad Attraktiv Exploaterad Attraktiv Oattraktiv Överordnad mannen Oattraktiv Överordnad mannen Religiös Terrorist Religiös Terrorist Instängd Öppen Instängd Öppen Osäker Självständig Osäker Självständig Respekterad Orespekterad Respekterad Orespekterad Syndare Lydig Syndare Lydig Underordnad mannen Underordnad mannen 49