Barn i Nöd nr Barn i Nöd INSAMLINGSSTIFTELSEN SVENSK INTERNATIONELL BARNHJÄLP. Nr 2/11 Årgång 40

Transkript

1 Barn i Nöd nr Barn i Nöd INSAMLINGSSTIFTELSEN SVENSK INTERNATIONELL BARNHJÄLP Nr 2/11 Årgång 40

2 2 Barn i Nöd nr Som fadder ar du med och bygger framtiden..... Varfor? Att rädda barn är att rädda framtiden. Selma Lagerlöf Ibland tror vi att det vi gör bara är en droppe i havet. Men havet skulle vara mindre utan den droppen. Moder Teresa.. Varfor? Vill du satsa langsiktigt? Bli fadder! Att bli fadder innebär att du med en regelbunden gåva hjälper ett litet barn. Gåvan skickas direkt till det hem eller den grupp där barnet finns och kommer alla till del ett så kallat kollektivt fadderskap. Detta gör att alla barnen får lika stort stöd. Det gör också att vi kan hjälpa fler. Du får som fadder ett certifikat med foto på och information om ett speciellt barn på det barnhem eller hjälpcenter du väljer att stödja. Vill du bli fadder? Fyll i talongen på sidan 9 och skicka till oss eller skicka ett mail till office@barninod.com och tala om vilka önskemål du har samt hur mycket du vill ge. Har du frågor om fadderskap, ring oss gärna på tel o Barn är guldgruvor men det är vi som måste få guldet att glimma Loriz Malaguzzi Varfor?.. Att vara sedd I januari var jag var i Amazonas, Brasilien, för invigningen av Kärlekens Hem i Manacapuru. (Du kan läsa om det på sidan 4-5.) Då fick jag också möjlighet att vara ute med Ray of Hope och arbeta några dagar i djungeln. Jag fick möta många av mina vänner som bor i de olika byarna och det var kära återseenden. Folket som lever i byarna längs floden har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Denna gång bodde vi inte, som vi annars gör, på båten i våra hängmattor. Centret som Ray of Hope bygger ute i djungeln är nästan färdigt och vi bodde där. Det var ett amerikanskt team på tio personer som var där för att hjälpa till med bygget av centret. Vi som inte jobbade på centret åkte ut i byar och gjorde hembesök och hade camps med Ray of Hope. Vi hade fantastiska dagar tillsammans! Kelly, som var ledare för det amerikanska teamet, berättade om första gången hon var i Amazonas. En resa som förändrade hennes liv. Innan hon åkte hade hon haft lite av panik när hon tänkte på allt som kunde hända henne i djungeln. Något kunde ju gå fel när hon låg där och sov i hängmattan. Det kunde ju komma en anakonda och slingra sig upp på båten. En fladdermus eller en malariamygga kunde kanske ta sig innanför myggnätet på natten. Eller tänk om hon inte kunde sova utan låg där och flämtade av värmen i den höga luftfuktigheten. Det fanns många tänk om när hon steg på flygplanet och lämnade USA. De var sen ute och hade en så kalllad camp med Ray of Hope-teamet i en UTGIVARE Barn i Nöd Insamlingsstiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp KANSLI Nordhemsgatan Göteborg by utmed floden. En camp är en typ av barnmöte med efterföljande aktiviteter för olika åldrar. Kelly började samlingen med att sjunga några av de få sånger hon kunde på portugisiska. När hon stod där och sjöng la hon märke till en pojke i tonåren som stod på första raden. Han sjöng inte och klappade inte i händerna. Först tänkte Kelly att det var för att hennes portugisiska uttal var så bedrövligt, men sen såg hon att alla andra deltog. När hon stod där fick hon en känsla av att Gud ville använda den här pojken på ett speciellt sätt. Men varför såg han så ledsen ut? När campen var över så bad Kelly Gloria, som är ledare för Ray of Hope, att komma med och tolka när hon pratade med pojken. Kelly började med att säga att hon lagt märke till hur ledsen han såg ut under samlingen. Han var väldigt blyg och med ögonen i marken mumlade han något. Han berättade att han var ledsen och rädd eftersom översvämningen var så svår. Vattnet stod detta år rekordhögt i floden. Han var ett av tio barn i familjen och hans äldre bror hade flyttat till Manaus. Eftersom han var näst äldst föll det på hans lott att ta hand om familjen. Han visste inte hur han skulle kunna finna mat till dem alla. Eftersom vattnet fortsatte att stiga och nu närmade sig deras hus så fruktade han att floden skulle svepa det med sig. Han visste inte vad han skulle ta sig till. Kelly visste inte riktigt vad hon skulle säga men hon sa att hon skulle be för honom. Sen uppmuntrade hon honom också att börja vara med i de olika aktiviteterna REDAKTION, ansv. utgivare Varughese Mathew ANNONSER Varughese Mathew STYRELSE, direktor Dick Brenner, ordförande Varughese Mathew, kassör Ingegerd Norin, sekreterare Anne Holmdahl Arne Johansson PRENUMERATIONSPRIS Inbetald gåva oavsett belopp. Tidningen utkommer: mars, juni, september och december. Årsalmanacka i december som pastor Sebastião hade i kyrkan. Kelly sa till pojken att hon trodde att han skulle bli en bra ledare för de andra ungdomarna i byn. Efter denna pratstund började Kelly se ett litet ljus tändas i pojkens ögon. Det var efter det han sa orden som Kelly aldrig kommer att glömma: Ingen har någonsin sett mig förut. Men idag sände Gud hit dig till vår by för att se mig! Det är vad Ray of Hope handlar om. Att vara ute i djungeln och träffa dessa människor som känner sig bortglömda och inte sedda. Vad viktigt det är att vi ser varandra! Att vi ibland stannar upp för att tala om för någon att vi sett honom eller henne. Det kan betyda mycket mer än vi tror. För denne tonårspojke ute i djungeln i Amazonas har det förändrat livet. Idag är han en av ledarna i ungdomsgruppen i kyrkan där han bor. Hur hade hans liv sett ut idag om inte Kelly vågat sig fram och talat om att hon lagt märke till honom? n Karin tillsammans med några av barnen i Manacapuru. ORGNR TELEFON FAX E-post office@barninod.com Hemsida PLUSGIRO BANKGIRO FRAMSIDA Kärlekens Hem i Amazonas. TRYCK/LAYOUT Skilltryck AB,

3 4 Barn i Nöd nr Barn i Nöd nr På skol- och rehabiliteringscentret i Padhar finns nu 150 barn och ungdomar. Centret sjuder av liv och rörelse och dagarna är fulla av aktiviteter och rutiner. Rutiner är viktiga och ger en trygghet för alla som bor där. Rutiner Varje morgon klockan fem ringer väckarklockorna i de olika sovsalarna och det är dags att vakna. Barnen ska då gå upp och göra sig i ordning, bädda och göra fint. Klockan halv åtta är det fruktost för de minsta som går i lågstadiet och för de nyinskrivna barnen. Efter frukost åker de alla iväg till sina respektive skolor runtom i Padhar. Klockan åtta är det dags för de äldre att äta frukost och därefter har de en andakt tillsammans med personalen på centret. Klockan nio och sen två timmar framåt tar resurslärarna hand om mellan- och högstadiebarnen. Det är också undervisning för dem som studerar på gymnasienivå. Efter dessa lektioner är det lunch och sen åker ungdomarna iväg till sina skolor i samhället där de studerar på eftermiddagarna. När den gruppen åkt iväg till skolan är det dags för lågstadiebarnen att komma hem och äta lunch. Klockan tre börjar resurslärarna läsa läxor och hjälpa de yngre i de olika skolämnena. Halv fem är alla barnen tillbaka på centret och de är lediga fram tills middagen, som serveras klockan Därefter är det en andakt för alla i sina respektive sovsalar. Klockan sju är det återigen dags att vara med i olika aktiviteter eller att studera lite mer fram tills klockan nio, då det är dags att gå till sängs. Undervisningen För de nyinskrivna barnen som kommit till centret har de varje dag lektioner från klockan Personalen försöker då hjälpa barnen att anpassa livet till deras handikapp. Det finns många hjälpmedel de kan använda så att livet ska bli lättare och för att barnen ska känna sig tryggare. De undervisar i blindskrift och rörlighet för de blinda. Teckenspråk och läppläsning för de hörselskadade. De har också specialklasser för de psykiskt utvecklingsstörda barnen. För gymnasieeleverna finns även dataundervisning. För alla barnen har centret också mycket musikundervisning, även i klassisk indisk musik. Målet är att ungdomarna ska kunna leva som alla andra ute i samhället och känna sig trygga trots det handikapp de har. Flera av lärarna är själva blinda och de är levande exempel på att livet är fullt av möjligheter även om man har ett handikapp. Träningscenter Skol- och rehabiliteringscentret i Padhar har också blivit godkänd av den Indiska staten som utbildningscenter för både den statliga och privata skolomsorgen. Lärare kommer dit och får i några veckor möjlighet till både teoretisk och praktisk undervisning i hur man arbetar med handikappade barn och ungdomar. Manoj Manoj är 17 år gammal och han går i åttonde klass. Som liten fick han polio och följden blev att han inte längre kunde gå i Padhar och använda sina ben. Han har utvecklat sitt eget sätt att krypa för att ta sig fram. När han ska till skolan använder han en speciell trehjuling som han cyklar på. Hans familj tillhör ett av de lägre kasten. Även om det nu är så att Indien inte längre är ett kastsamhälle, så är det den verklighet som fortfarande lever kvar bland folket. Speciellt på landsbygden kommer det att ta lång tid innan detta tankesätt helt försvinner. Khokra, som är hans hemby, ligger 25 kilometer från Padhar. Hans familj är mycket fattig och föräldrarna tar de tillfälliga jobb som de kan få tag på. De vet inte från dag till dag om de ska kunna få ihop en slant så att de kan köpa mat till familjen. Manoj har en bror och två systrar som bor med föräldrarna. Hans pappa äger fem hektar mark i ett skogsområde, men på grund av vattenbrist kan han inte använda marken. Eftersom familjen har det svårt ekonomiskt har de ingen möjlighet att ge Manoj den medicinska behandling han behöver. Manoj fick börja första klass i Khokras byskola men det var mycket svårt för honom att regelbundet vara där. Hans pappa fick då höra talas om att det fanns en skola i Padhar där Manoj skulle kunna studera. De kontaktade skolan och i juli 2003 började Manoj i Padhars integrerade skolprogram. Det går bra för honom i skolan och han drömmer om att en dag bli lärare. Han tycker också mycket om att spela cricket med de andra barnen på skolan. n Street Kids Centre I Evpatoriya, på Krimhalvön i Ukraina jobbar Sergey och hans team vidare bland barn och tonåringar. Starten på detta år har varit jobbig då många av barnen varit sjuka. Första veckan i februari var centret satt i karantän, liksom så många skolor i staden, som fick hålla stängt. Många har det svårt och nu berättar Sergey i ett e-mejl om en tjej som heter Alena. Alena är arton år gammal och är den äldsta i en syskonskara av fem barn. Mamman var alkoholist och hon dog för två år sedan. De fem syskonen, tre flickor och två pojkar, hade ingenstans att ta vägen efter det att mamman dött. De levde då på gatan. Sergey och hans team hjälpte dem att få plats och bo på ett barnhem. Efter en tid där hittade de familjer som ville adoptera dem. Alenas två bröder hamnade i en familj och hennes två systrar i en annan. Alena är för gammal för adoption och som artonåring är hon redo att gifta sig. Men hon ser ingen som helst möjlighet till en bra framtid. Sergey tog i början av februari med Alena till passmyndigheten för att försöka hjälpa henne få sina dokument i ordning. Men det är inte den enklaste uppgift som finns. Det är inte bara att gå dit och få ut sina papper hur som helst. Många blir Bridge, Ukraina inte registrerade som de ska när de föds och det skapar problem längre fram. Innan de åkte till passmyndigheten åkte de för att titta på Alenas gamla hem, där de bott innan mamman dog. Denna plats ska enligt lag övergå i det äldsta barnets ägo. Men tyvärr hade det varit en brand i huset och det var förstört. Dit kunde Alena inte flytta. När Sergey åkte till passmyndigheten med henne så visste han inte på vilket sätt han skulle kunna hjälpa henne. Efter att de träffat och talat med en person på myndigheten stod de utanför byggnaden och Sergey sa: Alena, du har inget hem och det som skulle varit ditt enligt lag har brunnit... Hon tittade på Sergey och svarade: Farbror Sergey, du har lärt oss att det inte finns något som är omöjligt. Man ber till Gud och han kommer att hjälpa oss. Jag ber till Gud! Kan inte du också hjälpa mig att be? Sergey vet inte hur framtiden ser ut för Alena. När han först skrev till Barn i Nöd och berättade om Alena, väntade de fortfarande på svar från myndigheterna om hon hade blivit registrerad. Det krävs ju att man är inne i myndigheternas papper för att man ska kunna gå vidare i livet. Annars är det ju som om man inte finns. Men den tro och det hopp som ändå, trots allt, fanns hos Alena styrkte även Sergey. Sergey tillsammans med några av barnen på Street Kids Centre Här kan Alena inte bo! Branden förstörde huset Ett par dagar senare fick vi ytterligare ett e-mejl där en överlycklig Sergey skriver: Det är ett under! Vi fick meddelande från myndigheterna att Alena nu är registrerad! Nu kan hon, trots allt, gå vidare i livet. Det är helt fantastiskt! n Familjerna är fattiga och har det svårt! Dags att gå till skolan Manoj framför sin trehjuling På promenad Dataundervisning för de blinda Alena utanför sitt gamla hem.

4 6 Barn i Nöd nr Barn i Nöd nr Kärlekens Hem i Brasilien Ett stort TACK vill vi speciellt rikta till Hans Wallenstam, Göteborg, som gjort detta bygge och projekt möjligt! Invigning Den 15 januari hade vi invigning av vårt nya center i staden Manacapuru i Amazonas. Jag hade den stora glädjen av att vara där och ta del av den stora dagen. En scen hade byggts upp på gatan utanför centret och kyrkan hade ordnat tre olika orkestrar som spelade, dagen till ära. Borgmästaren var där och han talade mycket gott om centrets betydelse för barnen och familjerna i området. En blåsorkester spelade den svenska nationalsången innan alla stämde upp i den brasilianska. Det var väldigt festligt och glatt! Många människor hade samlats och det kändes väldigt högtidligt för mig personligen att få närvara och inviga detta nya center. Huset ligger som ett litet smycke i ett fattigt område. Man blir glad när man ser denna färgklick och vet att det kommer att förändra tillvaron för så många människor. Pastor Jesse och jag drog sen upp rosetten som prydde dörren innan vi alla gick in i det nyinvigda huset. Mer än hundra barn slog sig ner på golvet i den stora samlingssalen och väntade på maten som tillagats för dem. De vuxna drog sig inåt till de olika klassrummen där det bjöds på små snittar och dricka. Det blev sen också tårta åt alla. En mycket uppskattad och festlig dag! En dröm som blivit verklighet När jag var tillbaka på Kärlekens Hem någon vecka efter invigningen så satt jag och pratade med Luzeny, vår ansvariga lärare på plats. Hon har under flera år arbetat i projektet som volontär. Många av hennes vänner sa till henne att hon var galen som fortsatte när hon inte fick betalt. Men hennes kärlek och omtanke om alla barnen och deras familjer gjorde att hon inte kunde sluta. Den nya byggnaden är för henne en dröm som blivit verklighet. Hon är så glad och tacksam till Sverige för att vi vill vara med och satsa i Manacapuru. En plats som ligger på andra sidan jordklotet och dit inga turister hittar. Att hon nu också får betalt för att jobba med dessa barn och familjer är ytterligare ett plus i kanten. När vi kom dit denna dag var Rose igång och sjöng med barnen i ett av klassrummen. Barnen sjöng av hjärtats lust och man kunde se att de tyckte mycket om samlingen med Rose. Rose är en äldre kvinna som arbetat som missionär i många år. Nu bor hon i Manacapuru och kommer till centret varje dag för att tillbringa tid med barnen. Luzeny berättade för mig att de nu har hundra barn inskrivna i projektet. Där utöver kommer runt trettio vuxna för att lära sig läsa och skriva på kvällstid. När vi satt där och talade så kom en kvinna försynt smygande och vinkade på Luzeny. Det var en ensamstående mamma till fem barn. Hennes två äldsta hade varit på centret och fått mat samma dag, men hon hade ingen mat att ge sina yngsta. Hon bad om hjälp. Jag sa då till Luzeny att jag hade pengar som jag skulle ge henne för att köpa matpaket till familjer som behövde extra stöd. I min hemförsamling, Nimbus på Öckerö, har man i caféet en bössa där man kan lägga pengar som går till mat för familjerna i Manacapuru. Så Luzeny var väldigt glad att kunna säga till kvinnan att hon senare samma dag skulle komma med ett paket med basmatvaror till familjen. Utökad hjälp Under två års tid har nu Barn i Nöd gett den ekonomiska hjälpen för att servera barnen soppa fem dagar per vecka. Nu, i och med det nya centret, utökar vi hjälpen och de kommer att kunna variera maten lite mer. Ett par dagar per vecka kommer de att servera något annat än soppa. De kommer också att ge barnen mellanmål. Kökspersonalen är mycket glada över sitt nya fina kök. Med möjlighet att förvara och bevara maten på ett mycket effektivare sätt. s

5 8 Barn i Nöd nr Barn i Nöd nr Brev från Luzeny Arbetet här på Kärlekens Hem går jättebra! Idag frågade jag några av mina barn vad de hade att säga om det nya huset. De sa att de tycker det är så fint, det är som en dröm! En av dem sa: Fröken, maten är så god och jag skulle kunna bo här, det är som ett slott. Golvet är kallt och så rent så jag skulle kunna sova rakt på det. Tala om det för dem i Sverige att vi alla har det så bra och att detta nya hus har gjort så många barn och deras familjer glada! Ett av barnen sa till mig: Fröken, jag kommer ihåg när du sa till oss att Gud kommer att hjälpa oss. Jag svarade: Det är sant och Han sände Barn i Nöd för att ge oss den hjälpen. Jag älskar verkligen mitt arbete och nu idag när jag har Rose, missionären, till min hjälp så går allt så mycket lättare. Hon börjar varje morgon med att sjunga med de runt 80 barnen som kommer, sen berättar hon något ur Bibeln för dem. Jag finns också med och pratar och umgås med barnen på morgonen. Det är helt fantastiskt roligt och barnen älskar det! Vi har haft dessa samlingar fram tills det är dags för soppan. Att vi kunnat ha dessa samlingar beror på att barnen haft skollov, vi kommer ju att lägga upp programmet annorlunda när skolorna nu drar igång igen. Jag har också haft mycket tid att besöka familjerna och lära känna dem lite bättre. Speciellt har jag satsat på de nya familjerna som kommit med i vårt program. Eftersom vi nu har större plats så finns det utrymme för fler. Jag vill gärna lära känna dem var och en lite närmare. Att få en bra relation med föräldrarna underlättar ju så mycket i mitt arbete. Men under mina besök så har jag också fått veta tråkiga saker Som att en av mina nya elever blivit tagen av polisen för stöld. Jag var hemma hos dem och gav familjen en matpaket. Mamman grät mycket när jag var där. Hon hade ingen möjlighet att arbeta för hennes man satt i fängelse och hon hade fyra små barn att ta hand om. Livet är svårt. Arbetet växer Som ni förstår så växer arbetet bland barnen och familjerna. Kyrkan på platsen har också ordnat med en kvinna som arbetar på kontoret. De betalar också en vaktmästare som håller i ordning och även vaktar huset så att inget händer. Kärlekens Hem ligger i ett område av Manacapuru som inte betecknas som lugnt och säkert. Det finns mycket droger i omlopp och man får hålla sina ögon öppna. Det är inget område man hur som helst vandrar runt i efter mörkrets inbrott. Vi är mycket glada över arbetet som görs bland dessa barn och familjer i Manacapuru. Ett stort TACK vill vi speciellt rikta till Hans Wallenstam, Göteborg, som gjort detta bygge och projekt möjligt! Behoven är stora men vi vet att bara känslan för dessa familjer att vi från Sverige tänker på dem, gör att de våga börja drömma. Börja drömma om en framtid som faktiskt kan se annorlunda ut. n Ge en gåva via mobilen Ett smidigt och snabbt sätt när du vill ge en gåva! Du kan enkelt SMS:a din gåva till Barn i Nöds arbete utöver världen. Gåvan förs upp din mobiltelefonräkning eller dras från ditt kontantkort. Läs mer på vår hemsida SMS:a Nöd 50 till så bidrar du med 50 kronor till vår verksamhet. Tillsammans gör vi skillnad! Ev. trafikavgift tillkommer Testamente kanske du vill tänka på Barn i Nöd. Genom testamentet kan Du då hjälpa barnen även sedan Din dag på jorden är avslutad. Telefon och adress se sid 3 Skänk bort utdelningen och slipp skatten Efter en dom i Regeringsrätten från 2006 är det möjligt för privatpersoner att skänka aktieutdelning i börsbolag till olika typer av välgörenhet. Du kan alltså skänka bort aktieutdelningen till välgörande ändamål och slippa betala skatt. Mottagarna måste vara stiftelser eller ideella organisationer med allmännyttiga ändamål. De ska alltså vara skattebefriade. Så här går det till: Kontakta din bank eller depåinstitut som har hand om ditt VP-konto eller depåkonto. Bestäm vilket bolags utdelning som ska skänkas samt belopp. Ge den ifyllda blanketten till din bank. Spara kvittot, som ska bifogas i din deklaration nästa år. Se vår hemsida för ytterligare information Jag ser det som mycket viktigt att göra dessa hembesök och få se mer av hur hemsituationen ser ut för barnen. Med Guds hjälp försöker jag hjälpa dem att inte hamna i samma situation som många av deras föräldrar gjort. Jag försöker hjälpa dem att bli goda människor, att arbeta och göra rätt val i livet. På kvällarna kommer jag nu också att undervisa många av barnens föräldrar i att läsa och skriva. Ut djupet av mitt hjärta hoppas jag att ni förstår hur viktigt detta är! Tack för att ni gör detta arbete möjligt! Luzeny gör hembesök och lär känna familjerna Varma hälsningar från Luzeny Svarskort q Ja, jag vill bli fadder! Varje månad bidrar jag med: q 150 kr q 200 kr q 300 kr q 350 kr q kr Jag vill att mitt fadderbidrag ska användas till: q Barnhem för barn från trasiga hem (Agape) i Indien q Föräldralösa barn (Ebenezer-hemmet) i Indien q Barn i slummen i Japeri, Rio de Janeiro, Brasilien q Barnhem för små barn (Rangala) i Kenya. Privat fadderskap från 200 kr/mån Namn: Adress: Telefon: Födelseår: Skicka kupongen till Barn i Nöd, Nordhemsgatan 63, Göteborg

6 Tack alla våra annonsörer! MEDDELANDE KAN INTE LÄMNAS PÅ DENNA SIDA HAGA MÖBLER OCH INREDNINGAR Kyrkvägen 2, Bottnaryd Tel Fax InsIdan är viktigast Trappor Fönster Glaspartier Receptionsdiskar Vikväggar Innedörrar Ytterdörrar Entrépartier Persienner & Markiser Se vår nya hemsida Fastighetsförvaltning handlar om förtroende Det har vi uppnått genom: Lång erfarenhet, kompetens och ansvar Korta beslutsvägar och personlig service Nätverk av specialkompetens Till minne Bernt Andersson, Siljansnäs Ruth Andersson, Göteborg Ove Bergström, Siljansnäs Marta Kristoffersson, Niemisel Sven Matson, Siljansnäs Karin Olander, Hedemora Axel Stenhols, Siljansnäs Inger Svensson, Sollebrunn Olga Tengelin, Göteborg Gratulation Margareta Sörensson, Hönö 60 år Lars-Åke Thorman, Siljansnäs 80 år Ruth Dunberg, Sundsvall 90 år Maria Jansson, Dalum Karl-Axel Andreasson, Västra Frölunda När du vill inspireras av att förnya ditt hem, gör ett besök hos oss på Hönö. Vi har det mesta du behöver i hemmet: Sängar Mattor Lampor Gardiner Presenter med mera Opalen Fastighetsförvaltning AB Box , Göteborg Besöksadres: Kungsportsavenyn 22 Tel Fax info@opalen.se Ta gärna en titt på vår hemsida: Det har gett oss gott renommé och nöjda kunder oavsett om uppdragen varit av teknisk eller ekonomisk art. Vi ger Dig både ekonomiska och praktiska plusvärden, dvs en förbättring av fastigheternas förvaltningsresultat och värdetillväxt. Välkommen att kontakta oss! DÄR KAN DU: Bli fadder Ladda ner senaste tidningen Läsa mer om vårt arbete! Hitta kontaktuppgifter med mera... THAILAND BaanChivitMai, Bangkok UKRAINA Street Kids Centre, Evpatoriya KENYA Rangala Baby Home, Ugunja BRASILIEN Ray of Hope, Manaus BRASILIEN Kärlekens Hem, Manacapuru BRASILIEN Instituto Evangélico, Japeri ISRAEL The Jaffa Institute, Tel Aviv ISRAEL Neve Michael, Pardes Hana Handikapphem, Padhar Agape Child Centre, Perumbavoor Emanuel Ebenezer Home, Shahpur Good Hope Blind Mission, Kottayam Barn i Nöd i världen

7 Bl S (mar 05) Skilltryck AB q Gåva till Barn i Nöd Tackkort önskas q Ja q Nej Har du flyttat? Ny adress: Nr 2/ Barn i Nöd Ins. stiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp Posttidning B Autogiro VILLKOR FÖR AUTOGIRO Medgivande Jag medger att uttag får göras från mitt angivna bankkonto för överföring av gåva via Autogiro till Barn i Nöd Insamlingsstiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp. Meddelande om uttag får jag på mina kontoutdrag från banken. Medgivandet gäller även om jag får annat kontonummer eller om jag byter bank. Täckning Jag kommer att se till att det finns täckning på kontot för att överföring ska kunnas göras den sista varje månad. ANMÄLAN TILL AUTOGIRO Stopp av uttag Jag kan lätt stoppa ett uttag genom att ta kontakt med banken eller Barn i Nöd senast 2 dagar innan förfallodagen. Medgivande återkallas Medgivande gäller tills vidare. Om jag vill återkalla medgivandet gör jag det genom att kontakta banken eller Barn i Nöd. Medgivandet upphör då senaste 5 vardagar efter att banken/barn i Nöd har fått min återkallelse. Rätten att samarbeta adressuppgifter Bankgirocentralen BGC AB har i uppdrag att sköta Autogirorutinen för bankens räkning. Jag medger därför att uppgifter ur bankens register om kontots adress får samarbetas med Bankgirocentralens till ett register. JAG ÖNSKAR ATT MIN GÅVA GÅR TILL: Fadderbarn Utbildning Katastrof- och hjälparbete Där det bäst behövs JAG BIDRAR MED: 150 kr/mån 200 kr/mån 500 kr/mån Annat belopp: kr/mån Namn: Ref. nr: Adress: Postnummer: Ort: Telefon: Personnummer: (obligatorisk uppgift) Bank Bankkonto som pengar ska dras ifrån: (Clearingsnr, 4 siffror + kontonummer) Ort, datum: Namnunderskrift: Skicka kupongen till: Barn i Nöd, Nordhemsgatan 63, Göteborg