Barn i Nöd INSAMLINGSSTIFTELSEN SVENSK INTERNATIONELL BARNHJÄLP. Nr.3/10 Årgång 39. Barn i Nöd nr

Transkript

1 Barn i Nöd nr Barn i Nöd INSAMLINGSSTIFTELSEN SVENSK INTERNATIONELL BARNHJÄLP Nr.3/10 Årgång 39

2 2 Barn i Nöd nr Vill du satsa långsiktigt? Bli fadder! Att bli fadder innebär att du med en regelbunden gåva hjälper ett litet barn. Gåvan skickas direkt till det hem eller den grupp där barnet finns och kommer alla till del ett så kallat kollektivt fadderskap. Detta gör att alla barnen får lika stort stöd. Det gör också att vi kan hjälpa fler. Du får som fadder ett certifikat med foto på och information om ett speciellt barn på det barnhem eller hjälpcenter du väljer att stödja. som fadder är du med och bygger framtiden... Varför? För världen kanske du bara är en enda människa men för en människa kan du vara hela världen. Varför? Vill du bli fadder? En kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Varför? Ibland tror vi att det vi gör bara är en droppe i havet. Men havet skulle vara mindre utan den droppen. Moder Teresa Fyll i talongen på sidan 9 och skicka till oss eller skicka ett mail till office@barninod.com och tala om vilka önskemål du har samt hur mycket du vill ge. Har du frågor om fadderskap, ring oss gärna på tel

3 Att vara en solstråle UTGIVARE Barn i Nöd Insamlingsstiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp KANSLI Post- och besöksadress Nordhemsgatan Göteborg ORGANISATIONSNUMMER TELEFON FAX E-post office@barninod.com Hemsida PLUSGIRO BANKGIRO STYRELSE Karin Johansson, direktor Dick Brenner, ordförande Varughese Mathew, kassör Ingegerd Norin, sekreterare Anne Holmdahl Arne Johansson REDAKTION Karin Johansson, ansv. utgivare Varughese Mathew ANNONSER Varughese Mathew PRENUMERATIONSPRIS Inbetald gåva oavsett belopp. Tidningen utkommer: mars, juni, september och december. Årsalmanacka i december FRAMSIDA Indianpojke från Terra Preta i Amazonas TRYCK/LAYOUT Skilltryck AB, Skillingaryd Sol och ljus har ett stort inflytande på oss alla. Vi som lever så långt upp på norra halvklotet skulle nog inte klara av vintern om vi inte fick så långa och ljusa dagar resten av året. Även om man vet att det återkommer varje år att dagarna blir längre och längre så hör man alltid förtjusta kommentarer över detta faktum. I Amazonas, Brasilien, där jag tillbringat ganska mycket tid, så reflekterar man inte över detta. När man befinner sig vid ekvatorn går solen upp runt klockan sex på morgonen och den går ner igen vid sex på kvällen året runt. Man lever mer efter solen och dagsljusets rytm. Det skulle vi aldrig kunna göra här i Sverige. Här känns det på något sätt som om vi bildligt talat är som fjärilar Vintertid så är det som om vårt folk befinner sig i olika puppor. När solen på våren börjar bli varmare så öppnas alla puppor och ut kommer vackra fjärilar i olika färger och former. Alla är ute och rör på sig och njuter av att umgås man flyger från blomma till blomma. I städerna flyttar caféerna ut på gatorna. Överallt kan man se hur människor samtalar och hur leendena är bredare. Detta är ett väldigt säkert vår- och sommartecken i Sverige! Tänk om vi alltid kunde leva som om det var sommar inom oss. Om vi ständigt bjöd på oss själva och levde utgivande liv. Tänk så mycket mer vi skulle få tillbaka som berikade våra egna liv och det mörka halvåret. Vi har nog alla några vi tänker på som ständigt kämpar med smärta, sjukdom, sorg eller förluster. Vi kan alla bidra för att lysa upp tillvaron för dem som har det svårt. Behåll det breda leendet även när höstmörkret kommer smygande Uppmuntra dem som finns i din närhet Låt inte mörkret ta över, inte ens när dagarna blir kortare igen! Låt solen få chans att lysa i ditt liv oavsett omständigheter, vare sig dagarna är långa eller korta När jag i våras delade ut myggnät till familjer i Amazonas kände jag verkligen att det var underbara solstrålar från Sverige som strålade i sin fulla kraft! Jag tror verkligen att det är som Lilian Andersson skrev i marstidningen: Barn i Nöd är genom sitt hjälparbete en stor sol i många barns liv runt om i världen och alla givare spelar en oerhört stor del i detta. Bildligt talat förvandlas varje given krona till en solstråle. De samlade solstrålarna tar sig uttryck i en filt till den som fryser, mat till den som är hungrig, skydd för den som är utsatt, omsorg om den som är ensam. Det är stort. Jag är så enormt glad och stolt när jag är ute och reser för att besöka Barn i Nöds olika platser där vi har projekt. Barn i Nöd förändrar liv och ger hopp till så många barn! Jag hoppas att Du känner att Du är en oerhört viktig del av detta! Varje krona Du skickar in gör skillnad. Ibland är det så lätt att tänka att en hundralapp inte spelar någon större roll. Men ett myggnät som kostar runt 100 kronor kan vara med och rädda liv. Det kan göra att personen som sover under detta myggnät slipper sticket av myggan som bär på malaria Du gör skillnad! Du är med och skapar varma och kraftiga solstrålar som når behövande människor! Vi önskar Dig en riktigt trevlig och skön sommar! Låt oss ta vara på varandra och ge oss tid att umgås och njuta av det härliga som sommaren för med sig! I denna ljuva sommartid gå ut, min själ, och gläd dig vid den store Gudens gåvor. Se, hur i prydning jorden står, Se, hur för dig och mig hon får Så underbara håvor. Karin Johansson

4 4 Barn i Nöd nr Indien i mitt hjärta... Mitt mål var barnhemmet Emanuel Ebenezer Home, som ligger i lilla byn Shahpur i delstaten Madhya Pradesh. Min egen erfarenhet av Indien var mycket liten. När jag var 16 år åkte jag tillsammans med mina föräldrar till Indien på semester. Mamma och pappa trodde nog att jag skulle kunna ha användning för det, men jag förstår nu att det handlar mer om personlig mognad. 14 år senare var jag mogen att möta min bakgrund! Detta hade nog inte blivit verkligt om jag inte haft och känt en otrolig stöttning och förståelse från min trolovade, Rikard. När jag åkte till Shahpur hade jag ingen aning om vad som förväntades av mig. Jag hade god kontakt med Karin och Mathew på kontoret, vilket underlättade mycket för min mentala förberedelse inför mötet med Indien. Jag var förberedd på att min tid i Indien skulle kunna bli mycket jobbig och jag hade därför bestämt mig för att ha en öppen hembiljett. Mitt visum gick ut den 3 juli och det var det enda datumet jag visste om när mitt plan lyfte mot Indien. Kanchan och Emma Det var verkligen ingen tillfällighet när min granne, Ann Marie, ringde en söndag eftermiddag i mitten av december och sa: Skynda dig upp! Arne från Barn i Nöd är här på middag Fortfarande iklädd träningskläder sprang jag upp för att träffa Arne. Som före detta barnhemsbarn och adopterad har min dröm att få komma tillbaka till mitt ursprungsland, Indien, bara vuxit sig allt starkare med åren. Emma med en av minstingarna på Babyhome Bara några dagar efter mötet med Arne hade jag redan köpt biljett till Indien, ansökt om visum och påbörjat vaccineringsprocessen... Nu skulle jag komma iväg! Min längtan och dröm skulle äntligen bli verklighet. Tidsmässigt kunde denna resa inte ha kommit mer lägligt eftersom jag precis hade blivit nyutexaminerad socionom. Emma gräddar chapati Min första tid nere i Indien på barnhemmet känns nu så avlägsen. Jag minns att de första veckorna var ganska jobbiga och att jag redan då funderade på min hemresa Vändningen kom när mina föräldrar efter tre veckor kom ner till mig. Innan dess hade jag spenderat ganska mycket tid med barnen och jag hade även arbetat som lärare i den engelska skolan. Tillsammans med mina föräldrar blev det mycket sightseeing och att umgås med de familjer som kom att göra min tid i Indien oförglömlig. När jag då inte spenderade tid med barnen insåg jag hur mycket jag saknade dem. På grund av mitt ursprung fick jag mycket snabbt en relation med barnen och ett förtroende från dem. De såg mig ganska snabbt som en av dem och jag fick tilltalsnamnet Emma Didi vilket betyder äldre syster. I Indien har man ett uttalat hierarki system där man respekterar och lyssnar till de äldre. Jag hade väldigt svårt för detta i början. När jag kom in i ett klassrum så reste sig alla barnen och tilltalade mig med ma m. Så fort jag kom in i ett rum på barnhemmet så reste sig barnen upp för att lämna plats på en stol åt mig. I skolan accepterade jag situationen, men på barnhemmet ville jag inte bli bemött så. Jag ville att barnen skulle känna ett förtroende för mig på en nivå som inte var direkt överordnad. Jag ville komma så nära dem som möjligt och det gjorde jag bäst genom att leva som dem. Det tog lång tid innan de slutade tjata om stolen när jag faktiskt ville sitta på golvet, både under bönestunderna och när vi åt.

5 Barn i Nöd nr gjorde det svårt för mig att sova inne i mitt hus, eftersom varken fläkt eller AC fungerade. Då flyttade jag in till barnhemmet. På nätterna sov jag under klarblå stjärnhimmel tillsammans med mina systrar. Allt eftersom tiden gick levde jag mer och mer med barnen. Till slut gjorde jag allt inne på barnhemmet; åt, sov och duschade. Min roll blev att vara allt från lekledare till en modersgestalt eller storasyster. Jag var helt enkelt mig själv. Som avslutning på min fantastiska tid nere i Indien, bestämde jag och Rikard oss för att gifta oss nere på barnhemmet. Vi har funderat en tid på att gifta oss, men har aldrig riktigt hittat rätt tillfälle. Att gifta oss nere i Indien Emma med barnen vid Babyhome Till viss del fick jag acceptera deras vilja att vara mig till lags. Jag fick till exempel aldrig tvätta mina egna kläder, laga min egen mat eller städa mitt eget rum. Detta kan låta konstigt. Det kändes också märkligt när tioåriga Anjli hjälpte mig att städa, men i denna kultur är detta normalt. Fast jag många gånger kände en frustration inför de kulturella olikheter som råder mellan Indien och Sverige så måste man visa respekt. Det är det som är utmaningen; att skapa en förståelse för och att kunna släppa på de svenska principerna. Detta var speciellt svårt för mig. Med min utbildning i bakgrunden försökte jag genomföra vissa förändringar på barnhemmet men då blev det en riktig kulturkrock. Att då kunna hitta en väg genom detta och att kanske acceptera att förändringsarbete i en liten by på indiska landsbygden handlar om respekt och förtroende. Det går inte att komma utifrån och tro att man gör gott om man bara ändrar på rutiner som funnits där länge, kanske alltför länge. Man måste visa respekt och bygga ett förtroende och det tar tid. Jag är en handlingskraftig person och vill gärna snabbt se resultat. Detta var en rejäl utmaning, men jag har lärt mig mycket genom den. Ganska så snart fann jag min plats på barnhemmet. Eftersom ingen visste vad min tid nere i Indien skulle frambringa hade jag heller inga regler. Som socionom försökte jag ha mitt professionella tänk någonstans i bakhuvudet när jag umgicks med barnen att inte gå över gränsen och bli för privat. Detta tänk insåg jag rätt så snart att jag hade övergett. Hur skall man kunna jobba med barn om man inte släpper dem inpå livet? Anledningen skulle ju vara att man i så fall försöker skydda sig själv från de jobbiga känslorna som kan komma. Vad gjorde jag där om jag inte ville ha den kontakten med barnen? Vigsel mellan Emma och Rikard på barnhemmet Jag har aldrig mött några barn som varit så tacksamma och glada för den lilla uppmärksamhet jag kunde ge dem. Det går inte att beskriva den kärlek man möts av och får tillbaka när man ger av sig själv. Min känsla var att jag levde för barnen och varför skulle jag då hålla något tillbaka? Snart började våren ta fart nere i Indien och värmen steg för varje dag. Detta tillsammans med bristen på elektricitet Bröllopsfest med Clifford och barnen som hedersgäster med barnen som hedersgäster kunde inte kännas mer rätt! Den första maj ringde klockorna och det var ett fantastiskt bröllop. Barnen var underbart fina i sina nya kläder och vi dansade hela kvällen. Det är svårt att återberätta mitt liv i Indien när mina inspirationskällor barnen inte är med mig. Jag kunde aldrig föreställa mig att min tid i Indien kunde bli så här bra. Jag har gjort en inre resa som kommer att vara mer än tre månader... Mina nya vänner, barnen och mina personliga upplevelser kommer jag att bära med mig resten av mitt liv. Vi sa inte hej då, vi sa: vi ses Emma Didi Hellström

6 6 Barn i Nöd nr Ray of Hope I slutet av mars hade vi med oss en grupp svenskar till Brasilien. Under våra fyra dagar på floden Rio Negro i Amazonas besökte vi bland annat indianbyn São Tomé som är en mycket fattig by. Men trots fattigdomen finns där nu också mycket hopp inför framtiden. Denna by ligger mig väldigt varmt om hjärtat och det blir många glada tillrop när man besöker dem. hämtade vi den nya motorn. Efter fixande och donande för att få allt att fungera åkte jag sen ut på första provturen med barnen! Jag kan garantera att det var stor glädje som bröt fram i den stunden! Vilken lycka!!! När de som ville hade varit ute på provturer så hade vi en liten invigning och bönestund. Det var en mycket fin upplevelse där vi stod tillsammans med hela byn på stranden och tackade Gud. När motorn var på plats gick vi sen upp till skolan för att installera ett vattenfilter i byn. Det här med vatten är ju ett stort problem ute i djungelbyarna. Många dricker vattnet från floden och naturligtvis blir det mycket sjukdomar till följd av detta. Premiärturen med den nya motorn på båten Under detta besök berättade hövdingen Manuel om deras behov av en båtmotor. De hade en båt som skulle ta de större barnen till skolan varje dag. Skolan som finns i São Tomé är bara upp till tredje klass och sen får de åka till en annan by. Båtfärden tog drygt två timmar en väg Men när vi var där var den gamla motorn helt slutkörd och barnen fick stanna hemma. Vi frågade vad en motor skulle kosta och de sa priset på en sådan motor de haft innan. Vi lovade dem på stående fot att vi skulle ordna detta så att barnen kunde börja gå i skolan igen. Det är ju otroligt viktigt att barnen inte slutar skolan vid 10 års ålder på grund av att de saknar en båtmotor! Många i den svenska gruppen var med och gav pengar för att köpa en bra motor och sen la Barn i Nöd till resten. Men vi ville inte köpa en så enkel motor som de bett om. Att barnen skulle sitta och åka båt i dryga fyra timmar per dag, som det blev fram och tillbaka, tyckte inte vi var så bra. Vi pratade med dem som förstår sig på det här med motorer och till slut köpte vi in en YAMAHA, 20 Hk och 4-taktare. En som inte drar så mycket bränsle och som var bättre för miljön än den de bett om. Under min sista helg i Amazonas, i mitten av april, åkte vi iväg ut på floden och hade med oss motorn. Byborna i São Tomé visste inte om att vi skulle komma så det blev en glad överraskning! Det blev verkligen full fart på alla! Männen bar ner båten, som låg fastkedjad vid ett träd, till vattnet och så Vattenfilter installeras i byarna Nu har Ray of Hope tillgång till ett mycket effektivt vattenfilter. Det är en plastbehållare som är runt 80 centimeter hög. Den fylls först med 5 centimeter sten på botten, över det 5 centimeter grus och sen 40 centimeter sand. Naturligtvis är allt material som används specialpreparerat för just vattenrening. Efter att de olika lagren packats ordentligt tillsammans med vatten ska runt 150 liter vatten rinna igenom innan det som kommer ut är rent och drickbart. När man sen vill ha vatten tar man den mängd man vill ha och fyller på i filtret. Sen kommer vattnet ut helt rent och drickbart. Man kan hämta flodvattnet och använda det. Fantastiskt enkelt och smidigt! Tänk så underbart det är för alla dessa barn och vuxna som nu kan få rent vatten att dricka och som kommer att innebära så mycket bättre hälsa i byarna!!! Karin Johansson

7 Barn i Nöd nr Nu händer det saker i Manacapuru I slutet av mars drogs arbetet med bygget av centret Kärlekens Hem igång i Manacapuru som ligger i hjärtat av Amazonas djungel i Brasilien. När jag kom dit i slutet av mars var de i full gång med att riva de gamla byggnaderna som stod på tomten. Allt togs tillvara för att kunna återanvändas. Inget slängdes i onödan. innanför en av dörrarna låg en man i en hängmatta. Han tog emot ett av våra myggnät. Vi gick fram till dörren som låg till höger. Den var öppen och i rummet stod två barn. Luzeny berättade: Här bor det fem barn och deras föräldrar. Rummet var inte större än 2,5 x 2,5 meter. Alltså bodde det sju personer på lite drygt 6 kvadratmeter Var det inte pappan som låg i det andra rummet då, frågade jag. Nej, det är en annan familj som bor där, svarade Luzeny. Sen pekade hon på ena hörnet av det lilla rummet och sa: Det är köket Där fanns tre hyllor. De två nedersta utgjorde förmodligen skafferiet, men där fanns knappt någon mat alls. På översta hyllan fanns en liten bordsspis med två plattor. Barnen har under det senaste året troget kommit för att hämta sin soppa. Antagligen är detta den enda mat de äter under dagarna. Den nya byggnadens väggar är färdiga Det blir en byggnad som är 14 x 24 meter, alltså 336 kvadratmeter. Arkitekten Anette Olofsson, som bor på Öckerö, har hjälpt oss rita byggnaden. Den byggs upp med betongplank. Det är en speciell metod som används av Ankarstiftelsen då de bygger skolor i Amazonas, Colombia. Ankarstiftelsen har byggt runt 60 skolor och vi har nu fått hjälp till vårt bygge av deras medarbetare från Colombia. När jag reste hem i mitten av april så var grunden till byggnaden färdig och i mitten av april så var alla väggarna resta. Byggprocessen går mycket bra och snart kommer allt att vara färdigt och det är dags att börja med inredningen. Centret kommer att bli en fantastisk tillgång för många behövande barn och deras familjer! Vid ett av mina besök i Manacapuru hade jag med mig myggnät som jag skulle dela ut till familjerna som bor i området Quari. Här är ofta malariamyggan på besök och ett enkelt myggnät över sängen eller hängmattan är ett effektivt skydd mot stick. Jag gick runt bland husen tillsammans med lärarinnan Luzeny och träffade många vuxna och barn. Vi hade också en liten svans av barn som gick med oss runt på vår vandring. När vi närmade oss ett hus sa Luzeny: Karin, nu ska du få se något riktigt sorgligt Vi knackade på och Utdelning av myggnät Jag frågade om mamman hade något arbete. Luzeny svarade att hon jobbar med att tillverka borstar eller kvastar. Hennes lön är ungefär tio kronor varje dag. Pappan är alkoholist och bidrar inte till familjeförsörjningen. Detta är ett exempel på en av de familjer som vi arbetar med och försöker hjälpa i Manacapuru. Vad skulle de ha gjort utan soppan som delas ut fem dagar per vecka? Med de sextio kronor som den här mamman tjänar på en vecka, kommer man inte långt med i Brasilien ett land där mycket kostar ungefär detsamma som i Sverige. Här kan vi göra skillnad! Här får Barn i Nöd vara med och sprida ljus och hopp! Det finns någon som bryr sig och som inte glömmer dem! TACK till alla Er som har ett speciellt hjärta för dessa barn i Amazonas djungel! Det betyder oändligt mycket att Du tänker på dem och även skickar en bön till himmelens Gud om beskydd! Karin Johansson

8 8 Barn i Nöd nr Israel Barn i Nöd har under många år skickat ekonomiskt stöd till sjukhuset Shaare Zedek i Jerusalem. Vårt samarbete började för över 25 år sedan och Barn i Nöds gåvor har speciellt gått till dialysavdelningen för barn. Summan som skickats har under årens lopp minskat i storlek men vi har troget fortsatt att stödja sjukhuset. Under vårt besök i Israel i början av året besökte vi även Shaare Zedek. När vi såg alla skyltar i sjukhusets entré från olika sponsorer runt om i världen, insåg vi att vårt lilla bidrag som det ändå måste vara skulle göra större verkan på en mindre plats. Vi har nu därför valt att avsluta vårt ekonomiska stöd till Shaare Zedek och istället satsa på kriscentret Neve Michael. Vi vill tacka alla våra givare som under åren haft ett speciellt hjärta för Shaare Zedek! Vi hoppas att ni ska få hjärta för alla dessa trasiga barn som finns på Neve Michael. Många av dess barn har sett och mött mer än vad någon människa någonsin borde vara med om under sitt liv. Vi har varit i kontakt med Shaare Zedek och meddelat vårt beslut och vi fick ett svar tillbaka där Uri Schwarz bland annat skrev: Vi vill sända vårt varma och uppriktiga tack till er för alla de år av vänskap och stöd till Shaare Zedek. Ni ska med all säkerhet veta att alla de gåvor ni under årens Leken är i full gång lopp har skickat till vårt sjukhus har varit till mycket stor hjälp. Era gåvor har gjort att vi kunnat ge en bättre vård till folket i Jerusalem och Israel. Vi önskar alla i Barn i Nöd det allra bästa, fortsatt framgång och god hälsa! I vår marstidning skrev vi om Neve Michael som ligger i Pardes Hana, några mil öster om Caesarea. Där bor barn som blivit omhändertagna av myndigheterna på grund av olika tragiska omständigheter. Vi såg och hörde så mycket om barnens situation och förstod behovet av ekonomisk hjälp. Vi har fått mycket fin kontakt med föreståndarinnan Hava Levene. Hava är oerhört glada över kontakten med Barn i Nöd och stödet som nu kommer dem till del från oss i Sverige! På Neve Michael finns många barn som har sin bakgrund i det etiopiska samhället. De flesta av dem är nya invandrare till Israel. För att hedra dem så firar Neve Michael en traditionell Etiopisk högtid. Bland annat innebär detta firande en speciell ceremoni till minne av alla dem som så tragiskt omkom på resan som gjordes till fots mellan Etiopien och Israel. För barnen innebär firandet av denna högtid att de fylls av en känsla av stolthet. De får möjlighet att återvända till sina rötter och minnas sina förfäder. Det stärker banden till deras bakgrund men ger också en bra förutsättning att lägga en stabil grund inför framtiden. Värme och omtanke på Neve Michael Vi är väldigt glada att nu få hälsa barn och personal på Neve Michael välkomna som Barn i Nöds medarbetare och vänner! Karin Johansson

9 Barn i Nöd nr Ge en gåva via mobilen Ett smidigt och snabbt sätt när du vill ge en gåva! Du kan enkelt SMS:a din gåva till Barn i Nöds arbete utöver världen. Gåvan förs upp din mobiltelefonräkning eller dras från ditt kontantkort. Läs mer på vår hemsida SMS:a Nöd 50 till så bidrar du med 50 kronor till vår verksamhet. Tillsammans gör vi skillnad! Ev. trafikavgift tillkommer Kanske du vill tänka på Barn i Nöd. Genom testamentet kan Du då hjälpa barnen även sedan Din dag på jorden är avslutad. Telefon och adress se sid 3 Skänk bort utdelningen och slipp skatten Efter en dom i Regeringsrätten från 2006 är det möjligt för privatpersoner att skänka aktieutdelning i börsbolag till olika typer av välgörenhet. Du kan alltså skänka bort aktieutdelningen till välgörande ändamål och slippa betala skatt. Mottagarna måste vara stiftelser eller ideella organisationer med allmännyttiga ändamål. De ska alltså vara skattebefriade. Så här går det till: Kontakta din bank eller depåinstitut som har hand om ditt VP-konto eller depåkonto. Bestäm vilket bolags utdelning som ska skänkas samt belopp. Ge den ifyllda blanketten till din bank. Spara kvittot, som ska bifogas i din deklaration nästa år. Se vår hemsida för ytterligare information Svarskort q Ja, jag vill bli fadder! Varje månad bidrar jag med: q 150 kr q 200 kr q 300 kr q 350 kr q kr Jag vill att mitt fadderbidrag ska användas till: q Barnhem för barn från trasiga hem (Agape) i Indien q Föräldralösa barn (Ebenezer-hemmet) i Indien q Barn i slummen i Japeri, Rio de Janeiro, Brasilien q Barnhem för små barn (Rangala) i Kenya. Privat fadderskap från 200 kr/mån Namn: Adress: Telefon: Födelseår: Skicka kupongen till Barn i Nöd, Nordhemsgatan 63, Göteborg

10 Tack alla våra annonsörer! HAGA MÖBLER OCH INREDNINGAR Ledig Annonsplats När du vill inspireras av att förnya ditt hem, gör ett besök hos oss på Hönö. Vi har det mesta du behöver i hemmet: Sängar Mattor Lampor Gardiner Presenter med mera Ledig Annonsplats Kyrkvägen 2, Bottnaryd Tel Fax Box Göteborg Telefon: Organisationsutveckling genom Individutveckling Hemsida: Fastighetsförvaltning handlar om förtroende Det har vi uppnått genom: Lång erfarenhet, kompetens och ansvar Korta beslutsvägar och personlig service Nätverk av specialkompetens Det har gett oss gott renommé och nöjda kunder oavsett om uppdragen varit av teknisk eller ekonomisk art. Vi ger Dig både ekonomiska och praktiska plusvärden, dvs en förbättring av fastigheternas förvaltningsresultat och värdetillväxt. Välkommen att kontakta oss! Opalen Fastighetsförvaltning AB Box , Göteborg. Besöksadres: Kungsportsavenyn 22, info@opalen.se Tel Fax Ta gärna en titt på vår hemsida

11 MEDDELANDE KAN INTE LÄMNAS PÅ DENNA SIDA TILL MINNE Egon Hermansson, Lidköping Britta Hilmersson, Nårunga Sara Olsson, Alingsås Iris Pettersson, Sävsjö Greta Riström, Niemisel GRATULATION Holger Nygårds, Siljansnäs Leif Stålberg, Fristad 90 år 85 år THAILAND BaanChivitMai, Bangkok UKRAINA Street Kids Centre, Evpatoriya KENYA Rangala Baby Home, Ugunja BRASILIEN Ray of Hope, Manaus BRASILIEN Kärlekens Hem, Manacapuru BRASILIEN Instituto Evangélico, Japeri ISRAEL The Jaffa Institute, Tel Aviv ISRAEL Neve Michael, Pardes Hana INDIEN Handikapphem, Padhar INDIEN Agape Child Centre, Perumbavoor INDIEN Emanuel Ebenezer Home, Shahpur INDIEN Good Hope Blind Mission, Kottayam Barn i Nöd i världen

12 Bl S (mar 05) Ark-Tryckaren Bl S (mar 05) Skilltryck AB Nr 3/10 Nr 4/06 q Gåva till Barn i Nöd Gåva till Barn i Nöd Ray of Hope Tackkort önskas q Ja q Nej Tackkort önskas Ja Nej Har du flyttat? Har du flyttat? Ny adress... Ny adress Barn Barn i Nöd i Nöd Ins. stiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp Ins. stiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp POSTTIDNING B Posttidning B #06# 06 Autogiro VILLKOR FÖR AUTOGIRO Medgivande Jag medger att uttag får göras från mitt angivna bankkonto för överföring av gåva via Autogiro till Barn i Nöd Insamlingsstiftelsen Svensk Internationell Barnhjälp. Meddelande om uttag får jag på mina kontoutdrag från banken. Medgivandet gäller även om jag får annat kontonummer eller om jag byter bank. Täckning Jag kommer att se till att det finns täckning på kontot för att överföring ska kunnas göras den sista varje månad. ANMÄLAN TILL AUTOGIRO Stopp av uttag Jag kan lätt stoppa ett uttag genom att ta kontakt med banken eller Barn i Nöd senast 2 dagar innan förfallodagen. Medgivande återkallas Medgivande gäller tills vidare. Om jag vill återkalla medgivandet gör jag det genom att kontakta banken eller Barn i Nöd. Medgivandet upphör då senaste 5 vardagar efter att banken/barn i Nöd har fått min återkallelse. Rätten att samarbeta adressuppgifter Bankgirocentralen BGC AB har i uppdrag att sköta Autogirorutinen för bankens räkning. Jag medger därför att uppgifter ur bankens register om kontots adress får samarbetas med Bankgirocentralens till ett register. JAG ÖNSKAR ATT MIN GÅVA GÅR TILL: Fadderbarn Utbildning Katastrof- och hjälparbete Där det bäst behövs JAG BIDRAR MED: 150 kr/mån 200 kr/mån 500 kr/mån Annat belopp: kr/mån Namn: Ref. nr: Adress: Postnummer: Ort: Telefon: Personnummer: (obligatorisk uppgift) Bank Bankkonto som pengar ska dras ifrån: (Clearingsnr, 4 siffror + kontonummer) Ort, datum: Namnunderskrift: Skicka kupongen till: Barn i Nöd, Nordhemsgatan 63, Göteborg