Att närma sig hållbarhetsbegreppet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att närma sig hållbarhetsbegreppet"

Transkript

1 1 Sören Olsson 2012 Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv Det här är en text som berör en av nutidens stora frågor, kanske den största därför att den handlar om överlevnad, nämligen hållbarhet. Hållbarhet som sedan det berömda Riomötet brukas omtalas med tre delar eller sidor av begreppet: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Tanken med denna tredelning är att lösningen på miljöproblematiken - som var utgångspunkten med jordens uppvärmning, klimatkatastrofer och nedsmutsning aldrig kan fungera om inte ekonomiska och sociala villkor blir acceptabla. Förhållandena hänger ihop och är beroende av varandra. Inte desto mindre handlar den här texten främst om social hållbarhet därför att begreppet bör utvecklas och ges ett innehåll som syftar framåt. Texten har också en annan utgångspunkt, den är skriven för att ingå i ett planeringstänkande Att närma sig hållbarhetsbegreppet Det finns ingen allmänt etablerad definition på hållbarhet. Inte minst gäller det, som Christer Sanne säger (2006), den sociala hållbarheten. För den som söker i litteratur eller går in via nätet för att hitta texter finns ett överflöd, flera hundra tusen via Google. Mängden och variationen kan lätt skapa förvirring och uppfattningar om ett oklart begrepp som inte är särskilt användbart. Det är inte sällan som sådana uppfattningar torgförs. Hur ska man orientera sig i detta virrvarr? Poängen med hållbarhetsbegreppet är att det i stället för att vara ett begrepp som i sig kan omsättas i exakta formuleringar eller mätbara variabler är ett orienterande begrepp som anger en riktning, och att det finns en idévärld knuten till det. Man skulle också kunna beskriva det som att begreppet visar på ett perspektiv som handlar om en möjlig framtid. Vilket innehåll detta perspektiv kommer att ha i en given situation är beroende av existerande värderingar där det kan finnas olika uppfattningar - och normer om det önskvärda. Och det förändras när samhället förändras. Idag har trygghet i stadsmiljön en helt annan betydelse och tyngd i samband med planering än vad som var fallet för år sedan. Och det är svårt att säga annat än att trygghet har betydelse för en miljös fungerande och hållbarhet. Att se hållbarhet som ett orienteringsbegrepp eller ett perspektiv innebär att vi kan vara öppna för föränderlighet och utveckling när vi utgår från det. Den specifika situationen vi analyserar kan få spela med. Öppenheten innebär också en frihet att delta i tankeutvecklingen, att bidra med de insikter, kunskaper som vi kan ha och som ligger i begreppets riktning.

2 2 Det ovanstående kan ju låta som att begreppet hållbarhet skulle kunna användas i stort sett godtyckligt utifrån egna värderingar. Det finns nog sådana texter. Men ser vi till det som finns skrivet finns några tydliga riktningar som ger begreppet innehåll och användning. Det finns också en hel del kunskaper från forskning och beprövad erfarenhet som kan användas. Hållbarhet en generell innebörd Det finns vanligen två utgångspunkter för att bedöma hållbarhet. Det första handlar om systems förmåga att fungera. Hållbara system handlar då om att miljön inte överutnyttjas, inte förstörs, att produktion av varor och tjänster som är viktiga för oss kan upprätthållas och att folk har hyggliga inkomster och levnadsmiljöer. Den andra utgångspunkten handlar om relationen mellan olika enheter. När den enes framgång eller välfärd bygger på andras utnyttjande brukar omdömet bli att det inte är hållbart. Det ekologiska fotavtrycket är ett sådant begrepp som handlar om hur tex. ett stort fotavtryck anger att en stad eller nation utnyttjar naturresurser som undergräver andra områdens (och jordens) möjligheter att fungera. Det går i många fall att utveckla kriterier för bedömning av hållbarhet, men just bedömning ingår i stor utsträckning också när det finns gränsvärden eller andra mått. Inte sällan kan det vara rimligt att tala om hållbarhet som något mer eller mindre hållbart även om det uppenbart tex. kring miljöfrågor finns utvecklingar som är klart ohållbara när systemen inte längre fungerar. Också ekonomier liksom sociala system kan upphöra att fungera. Det finns helt klart en tidsaspekt förknippad med hållbarhetsbegreppet. Ofta rör det sig om bedömningar av framtida situationer, vad som händer om 10, 20 eller femtio år. Uthållighet är ett begrepp som ibland används. Men självklart kan också bedömningarna handla om en historisk process, något som fungerat bra eller dåligt i många år. Då är det lätt att hamna in i ett tänkande där stabilitet uppskattas det som varade kort tid var ju knappast hållbart. Men här är det också rimligt att tänka sig att flexibilitet, förmågan att anpassa sig till nya villkor och förändringar är en viktig del av hållbarheten. Ibland uppnås stabilitet genom flexibilitet. Spänningen och relationen mellan begreppen stabilitet och flexibilitet är en viktig del när hållbarhet ska bedömas. I en del sammanhang används begreppet hållbar utveckling. Det anger att något ska bli bättre, kanske att ett högre stadium som mänskligheten tidigare inte sett ska uppnås. Möjligen har begreppet skapats utifrån den tillväxtideologi som behärskar tankestrukturen kring ekonomiska förhållanden. I förhållande både till ekologi och sociala villkor är utvecklingsbegreppet mera problematiskt. Går vi verkligen mot högre sociala nivåer eller miljömässiga sådana, annat än i begränsade avseenden? Social hållbarhet Stor del av det som skrivits och tänkts kring sociala aspekter på hållbarhet har sysslat med frågan hur människor med sina attityder och handlingar påverkar den miljömässiga hållbarheten. Det hänger ihop med att miljöfrågorna var utgångspunkten

3 3 för hållbarhetsdiskursen. Normativt har det inneburit att man efterfrågat ett socialt liv som i största möjliga mån undviker miljöbelastning i form av transporter eller nersmutsning. Olika informationsstrategier brukar i sammanhanget rekommenderas. Det är ingen tvekan om att detta är en viktig aspekt av hållbarhet. Om vi inte ser till jordens ändliga resurser närmar sig inom en nära framtid obehagliga för att inte säga katastrofala situationer. Men social hållbarhet är också i sig ett centralt värde, att miljöer, stadsdelar och städer fungerar tillfredsställande, att livet är gott, för de människor som lever där. Ser vi till litteratur om social hållbarhet beskrivs den i stort sett på två olika men inte motsatta, snarast kompletterande sätt. Det första skulle man kunna kalla för att man utgår från ett välfärdsperspektiv. Det handlar om att folk ska ha en hygglig standard och leva i en trivsam miljö samt att fördelningen av livets goda ska vara någorlunda rättvis. Det andra sättet handlar om sociala systems förmåga att lösa problem och hantera intressen problemlösningskapaciteten med ett ord. Eftersom problem uppstår i alla miljöer är det en central hållbarhetsaspekt att det finns en kapacitet att lösa problemen. Kanske är det möjligt att utifrån dessa två perspektiv beskriva en idealt hållbar situation där välfärden är god och rättvist fördelad och där man kan hantera problem och intressen på ett konstruktivt sätt. Ett ideal som är värt att sträva efter även om det till fullo aldrig blir uppnått. Social hållbarhet som välfärd Välfärd handlar i dess bredaste mening om att människor ska ha det bra, leva gott, känna glädje och tillhörighet och mening i tillvaron. Ofta när vi talar om välfärd handlar det i vårt samhälle om att människor har behov av att ha hyggliga möjligheter i en rad avseenden: arbete, inkomst, utbildningsmöjligheter, bostad, äldreomsorg osv. Möjligheter som innebär att det går att leva ett gott liv och som ofta kan kopplas till politiska åtaganden. Listan kan göras relativt lång. Men också fördelningen av de goda villkoren i ett samhälle är viktig. Rättvisa eller åtminstone någorlunda hygglig rättvisa har som många pekat på en central betydelse i människors liv. God välfärd och välfärdens fördelning är förutsättningar för det vi brukar kalla ett välfärdssamhälle. Skälet till att välfärd är en viktig hållbarhetsaspekt är rätt självklart. Vi vill alla leva ett gott liv utan oro för vad som ska hända med jobben, att inte kunna behålla vår bostad osv. Fördelningen har också betydelse för frågan om delaktighet och utestängning i samhället. Om välfärden hotas, viktiga värden inte längre tillfredsställs är det en källa till samhällelig oro, konflikter, upplopp, bråk och ytterst kanske i revolution. Stora genomgångar visar på att samhällen där ojämnlikheten är begränsad fungerar bättre i olika avseenden än starkt ojämnlika sådan. I boken Jämlikhetsanden (2010) gör Wilkinsson och Pickett grundliga analyser fr.a. av många nationers statistik. De pekar bl.a. på att stora inkomstolikheter har ett starkt samband med människors hälsa, välbefinnande, livslängd, psykisk ohälsa samt ett antal andra mått på välfärd.

4 4 Inte minst kan uppfattade orättvisor leda till starka reaktioner. Reaktionerna kan vi uppfatta som befogade eller inte beroende på våra värderingar och på den situation de inträffar i. Poängen här ligger i att det finns ett starkt samband mellan välfärd och samhällsoro och att en god välfärd som är någorlunda rättvist fördelad har en stark koppling till social hållbarhet. Välfärd som statistik Mätningar av olika slag av välfärdsaspekter ingår i det moderna västerländska samhällets självbild. Ständigt publiceras data över hur många som förvärvsarbetar, hur många bostäder som byggs, utbildningssystemets resultat osv. I Sverige har denna statistikproduktion gamla anor. Redan 1749 startade Tabellverket (som var en föregångare till Statistiska centralbyrån) sin statistikproduktion och den har stadigt ökat i omfång. I början av 1900-talet kommer de så kallade folkräkningarna som var totalräkningar av hur många som arbetade, var och hur man bodde, vilken utbildning man hade m.m. Efter andra världskriget kommer, med amerikanska förebilder som Gallupinstitutet, opinionsmätningar i många frågor. På 1960-talet startar de så kallade välfärdsmätningarna i Sverige och internationellt. I Sverige bröts isen genom Låginkomstutredningen (1970) och har sedan följts av regelbundna mätningar av det mesta av det som kallas välfärd. Välfärdsstudierna startade en diskussion om vilken typ av variabler som skulle ingå i mätningarna. I början fanns en tveksamhet gentemot subjektiva data, dvs. människors upplevelser och värderingar, det var för beroende av människors anspråk och värderingar menade utredarna. Men det ändrade sig och idag möts den så kallade lyckoforskningen med stort intresse. Här kan man notera att människors tillfredsställelse med sin situation i de flesta västliga länder i stort sett följde den ekonomiska tillväxtkurvan fram till mitten av 1970-talet för att sedan inte öka trots en ökad tillväxt (Sanne 2003). Mycket av välfärdsstatistiken finns tillgänglig lokalt. Göteborgs stad publicerar regelbundet i Göteborgsbladet uppgifter om arbete, inkomster, utbildning, bostäder m.m. Servicemätningar genomförs kring de flesta kommunala verksamheter, utbildningsresultat publiceras, de kommunala bostadsbolagen genomför mätningar av hyresgästernas tillfredsställelse med skötsel och olika faciliteter, SOM-institutetet genomför varje år en rad mätningar som rör erfarenheter och åsikter om olika förhållanden för att nämna några statistiska källor. Allt är inte nedbrutet till den lokala nivån, men mycket är det och en hel del går att beställa för den nivån. För den lokala planeringen är detta viktiga underlag att använda när delar eller hela stadsdelsområdet beskrivs. Välfärd som rättvisa Rättvisefrågorna är som nämnts en viktig sida av välfärden. Susan Fainsteins bok The Just City (2010) har blivit uppmärksammad för sitt sätt att ta upp frågorna och genom att relatera dem till stadsutveckling och planering. I boken finns en bred kritik av utvecklingen sedan mitten av 1970-talet. Då blev tillväxt en ledstjärna i hela

5 5 västvärlden och övertog den position som mera sociala mål tidigare haft säger Fainstein. Fainstein diskuterar rättvisa utifrån tre begrepp: equity som närmast betyder rimlig rättvisa samt demokrati och blandning. Hon går igenom ett antal övergripande perspektiv på likhet och rättvisa och det intressantaste är kanske The Capability Approach som beskriver vad människor har möjligheter att göra. Det politiken kan göra är att skapa eller påverka möjligheter eller kapaciteter för människor som själva måste ta ansvar för hur möjligheterna används. Hon menar med en referens till Martha Nussbaum och Amartaya Sen att många av dessa capabilities inte är utbytbara: liv, hälsa, kroppslig integritet, tillgång till utbildning, kontroll av den närmaste miljön. I detta ligger en kritik mot så kallade cost-benefitanalyser (samhällsekonomiska analyser har ofta den karaktären) där olika värden mäts efter samma ekonomiska mall. En stor del av boken handlar om en genomgång utifrån rättvisekriterier av den stadspolitik som förts i New York, London och Amsterdam. N.Y faller här sämst ut och Amsterdam bäst inte minst utifrån hur men hanterat tillgång till bostäder för låginkomstgrupper. Hon ger därefter råd till planering för en rättvisare stadsutveckling där hon bl.a framhåller: 1. Alla nya bostadsbygganden bör innehålla enheter för hushåll med inkomster under medianen. Men inte för storskaligt. 2. De bostäderna ska inte med tiden tillåtas försvinna ur kvoten för affordable housing. 3. Hushåll eller verksamheter får inte förflyttas tvångsmässigt. 4. Utvecklingsprogram ska prioritera anställda och småföretag. 5. Megaprojekt ska granskas extra, krävas på fördelar för låginkomsttagare. 6. Kostnader för kollektivtrafikbiljetter ska vara låga 7. Planerare ska ta till sig principerna och arbeta utifrån dem Fainsteins bok handlar i stor utsträckning om segregation och vad städer kan göra åt detta både beträffande boendesegregationen och tillgången till offentliga arenor som gator och torg. Det har stora likheter med ett annat begreppspar som på senare tid blivit allt mer använt. Som en del av den sociala hållbarhetens rättviseperspektiv framhåller Manzi m.fl. (2010) att ett hållbart samhälle måste vara inkluderande, inte stänga ute grupper från viktiga livsområden eller arenor. Begreppen exklusion och inklusion kommer från det franska samhället och har tagits upp som centrala begrepp inom EU. Inte minst har utestängningen av människor från arbetslivet och från vårdinsatser starka kopplingar till begreppet. Men som nämns här ovan kan också begreppen relateras stadens bostadsområden vem har möjlighet att flytta in? och dess gator och torg vem kan vistas där? I båda dessa avseenden finns en omfattande forskning och debatt. Slutna bostadsområden med egen service så kallade gated communities har sedan lång tid funnits i USA men uppenbarligen ökat under senare tid. Beroende på hur begreppet definieras finns siffror som anger att av totala befolkningen mellan 10 och 20 procent bor i sådana

6 6 områden. Privatisering och övervakning av tidigare offentlig mark för att upprätthålla ordning har också expanderat kraftigt på senare tid. Anna Minton (2009) gör en stor genomgång av motsvarande tendenser i brittisk kontext. Hon menar att i stort sett alla större nya bostadskomplex är gated communities och att byggandet av nya områden där industri och hamnverksamhet dragit sig bort utestängt stora grupper som bor i områden med en fattigare befolkning. I Sverige är uppenbart utestängningsfenomenet svagare även om det finns. Men segregationsproblematiken har blivit allt mer framträdande. Vi har fått en stad där inkomstskillnader och segregation blivit allt tydligare och nu utgör ett av de stora samhällsproblemen. Ett samhälle som kan lösa sina problem I alla samhällen och i delar därav uppstår problem. Det gäller allt ifrån miljöproblem, företagsnedläggningar till sociala problem som ungdomsoroligheter och utanförskap. Människor har också behov av att hitta andra för att tillsammans utöva intressen som körsång, spela boule, umgås i religiösa gemenskaper osv. Hur allt detta kan lösas i ett samhälle är fundamentalt för samhällets och människors sätt att fungera och i en mera övergripande mening för den sociala hållbarheten. Samhällets problemlösningskapacitet är det andra benet vid sidan av välfärden och dess fördelning som den sociala hållbarheten vilar på. Begreppet ligger nära begreppet socialt kapacitetsbyggande som ju anger att det är möjligt att bygga ut förmågan eller kapaciteten. Det anknyter också till begrepp som Den lärande staden där det handlar om att föra över kunskap, stimulera till kunskapsutveckling från forskning till underförsörjda områden. Problemlösningskapaciteten är central för alla sociala system familjer, grupper, städer och stadsdelar, nationer och visar på det ansvar som vi alla har inför det vi är del av. Samhällets problemlösningskapacitet är beroende av enskilda människors initiativ men i hög grad också av kulturella värden och styrningsmekanismer inom politik och andra samhällsorganisationer. Åtminstone tidigare har Sverige ofta beskrivits som ett samhälle med hög förmåga att lösa problem många har pekat på kompromissviljan, öppenheten och det pragmatiska draget i den svenska kulturen. Sverige representerade det som sociologen Amitai Etzioni (1968) beskrev som Det aktiva samhället. Aktivt i att ta itu med sina problem. För andra har detta varit en överskylande beskrivning där viktiga problem inte vare sig beskrivs eller får uppmärksamhet. Säkert är i varje fall att inget samhälle och inget socialt system saknar problematiska inslag och att insatser för att lösa problem är en ständigt återkommande verksamhet. Fyra samhällssektorer Översiktligt och med en viss förenkling kan man påstå att samhället kan beskrivas som bestående av fyra sektorer eller sfärer: Det offentliga systemet med politiken och administrationen Näringslivet

7 7 Civilsamhället Familje- och vänkretsen Skälen till att göra en uppdelning som den ovanstående är att det finns starka traditioner som handlar både om arbetsfördelning och problemlösning mellan och inom sektorerna. Och inte minst vilken logik de bygger på. Det offentliga systemet är i huvudsak skattebaserat, förutsätter offentliga beslut, omfördelar resurser och är inriktat på att ge service utan vinstintresse. Näringslivet producerar varor och tjänster för en marknad och har vinstintresset som drivkraft. Civilsamhället med formella och informella organisationer kanaliserar intressen till lösningar inom sig och i förhållande till det politiska systemet. Familj- och vänkrets skapar en intimsfär som idealt tillfredsställer våra behov av avskärmat privatliv och närhet i relationer och spelar en viktig roll för reproduktionen. Sektorernas roll i samhället bygger inte på någon naturlag utan på kulturella traditioner och institutioner som växt fram under lång tid ibland med starka konflikter kring gränsdragningar eftersom dess roller i olika utsträckning framhävs av skilda ideologier. Det innebär att sektorerna sett olika ut över tid och att de ser olika ut inom olika nationer. I Sovjetsystemet fanns inget näringsliv i vår mening och ett mycket marginaliserat civilsamhälle eftersom i stort sett alla organisationer knöts till staten eller reglerades av staten. I södra Italien baserades maffiasystemet med dess sociala kontroll och ansvarigheter (Lappalainen 1999) på en i stort sett frånvarande eller svag stat för att nu peka på några tydliga variationer. En del av förenklingen i beskrivningen ovan handlar om att både organisationer och enskilda inte sällan rör sig över sektorsgränserna även om dessa fortfarande finns som normgivande strukturer och gränsdragningar. Kommunala bolag finns tex. både på näringslivssidan och inom det offentliga systemet, privatägda företag sköter idag många verksamheter som kommunerna har skyldighet att upprätthålla, ideella verksamheter gör samma sak. I förskjutningarna av gränsdragningarna kan vi se en av de stora samhällsförändringarna efter andra världskriget. Fram till slutet av 1970-talet fanns i Sverige liksom stor del av västvärlden en stor tilltro till en stark och ansvarig stat. Välfärdsstaten som riktgivande idé var central. Planeringsoptimismen var påtaglig och näringslivet var viktigt men stat och näringsliv skulle inte annat än undantagsvis blandas ihop. Från 1980-talet har tilltron till näringsliv och marknadsmekanismer i stället ökat och marknaden har på många sätt överskridit sina gamla gränser. Staten med sina lokala företrädare tar allt oftare betalt för sina tjänster, allt fler tjänster läggs ut till företagskonkurrens, statliga och kommunala bolag har stort utrymme och kommun eller kommunala bolag ingår inte sällan i partnerskap eller konsortier med privata företag. Tendensen till marknadisering inom media, utbildning, järnvägar, energi, vård osv. för att nämna några stora exempel på samhällsfunktioner där förändringar skett - gäller på i stort sett alla områden i samhället och har kraftigt understötts av EU:s

8 8 regelsystem som ju utgår från ett frihandelsperspektiv. Sett i ett planeringsperspektiv ökar de allt vanligare kombinationerna mellan kommun (och kommunala företag), privata företag och ideella organisationer möjligheterna för nya flexibla lösningar. Samtidigt blir det svårare för medborgarna att förstå hur makt och ansvarighet i realiteten är fördelade i dessa komplexa organisationer. Och för människor med små ekonomiska resurser har det sällan varit en fördel. Civilsamhället Civilsamhället det mönster av formella och informella relationer som människor ingår i har en central roll för planering och de miljöer som skapas i samband därmed. Planeringen skapar viktiga förutsättningar för det sociala livet, berörda människor ska ha rätt till insyn och att reagera på planeringsförslag, och människors användning och känslomässiga koppling till en miljö har stor betydelse för ansvarstagande och identitet. Inte minst ansvarsfrågan är central, att människor bryr sig, är beredda att stå upp för miljöer som är viktiga för dem. Civilsamhällesbegreppet är ett gammalt begrepp men användningen i svensk debatt och forskning startar inte förrän i början av 1990-talet (Antman m.fl. 1993). Det sammanhängde då med omvälvningarna inom öststaterna. Några stater som Tjeckoslovakien, Ungern och Polen hade starka civilsamhälleliga traditioner som spelade en avgörande roll för revolutionen och livet därefter. Andra som Sovjetunionen saknade i stort ett livskraftigt civilsamhälle vilket fick stora konsekvenser efter omvandlingen. Om begreppet i svensk kontext är relativt nytt så är naturligtvis inte de företeelser det försöker täcka det. Före den starka staten skapades fanns organisationer som begravningskassor, sjukförsäkringskassor, kassor för husbyggande, fackföreningar liksom politiska, religiösa och nykterhetsföreningar. Folkhemmet som politisk idé drevs fram av organisationer på vänstersidan och staten övertog många av de funktioner som tidigare legat hos civilsamhällets organisationer, från sjukvård till bostadsbyggande. Statens övertagande av civilsamhällets funktioner har varit ett politiskt hett debattämne under perioder. Den kanske mest kända ståndpunkten i internationell diskussion företräds av Habermas (1984) som hävdade att systemvärlden invaderat livsvärlden, dvs. att staten övertagit det som människor själva skulle kunna sköta. Och att livsvärlden där civilsamhällets ingår - därmed försvagats. En viss logik ligger i detta. När Åke Daun (1973) på 1970-talet studerar en modern stockholmsförort och jämför med ett förortsliv på trettio- och förtiotalet ser han att många gemensamma uppgifter som exempelvis tvätt och vedhuggning förde samman människor i det senare men inte i den förra. Uppgiftslösheten skapade enligt Daun ett svagt civilsamhälle (även om han inte använde begreppet) där folk i de nya förorterna hade lite kontakt med varandra därför att de inte behövde varann för det praktiska livet.

9 9 Men många har trätt fram som försvarare av det moderna välfärdssamhällets roll. Inte minst har man pekat på att civilsamhället historiskt inte klarat av att lösa de fattigas situation, de har hamnat utanför. Gruppintressen och särintressen kan växa sig mycket starka där statens försvar för rättvisa är svagt. Och det har varit lätt att peka på det rika USA där sjukvård och omsorg till stor del legat just på enskilda och civilsamhällets organisationer och där mycket stora grupper trots mycket stora samhällskostnader - hamnat utanför välfärden därför. När forskning om den så kallade tredje sektorn (den ideella, den föreningsdrivna) kom igång under 1990-talet visade den också att där det fanns en stark och aktiv stat (och kommun) som var villig att samspela och ge stöd till tredje sektorn ledde det till en betydligt starkare sektor än där staten var svag. Sverige har utan tvekan internationellt framstått som ett föreningstätt och föreningsaktivt land. Inte minst brukar folkrörelsetraditionen med politiska partier, fackförening och hyresgästförening, religiösa och nykterhetsföreningar framhållas. Denna föreningsverksamhet som spelat stor roll för välfärdssveriges framväxt. Dessa delar av samhället är fortfarande betydelsefulla och aktiva, ses av många som själva kärnan i civilsamhället. Inte minst för den stabilitet och det ansvarstagande som ligger i dessa organisationer. Traditionen bygger på en generaliserad idé om att när problem eller intressen uppstår så är lösningen en organisation som tar hand om problemet. Men de senaste årtiondena har också sett en annan utveckling. De traditionella organisationsformerna verkar förlora i kraft och medlemmar. Utvecklingen av valmöjligheter, individualism och nya kommunikationsformer har inneburit att kontakter alltmer skapas i nätverk. Ett nätverkssamhälle har, som Castells (1998) beskriver det, växt fram. Det innebär inte att människors samhällsintresse försvunnit men kanske förändrats. Nätverken kan ofta snabbt aktiveras för att försvara eller driva frågor men har ibland svårigheter med långsiktiga och breda åtaganden. Ansvarigheten och transparansen kan också både för medlemmar och utomstående bereda problem. Civilsamhället har många organisationsformer och har utan tvivel förändrats i många avseenden. Ett starkt och kapabelt civilsamhälle har stor betydelse för hela samhällets kapacitet att hantera problem och kanalisera intressen. Människors kontakter med varandra är då förutsättningen. De senaste åren forskning har intresserat sig för begrepp som socialt kapital, tillit och civilitet eller medborgaranda. De senare begreppen anger en kvalitet i människors kontakter som överskrider den enskildes egenintresse. Att från statens och kommunens sida stödja och möta ett civilsamhälle med sådana kvalitéer är utan tvekan att bygga kapacitet för hållbarhet. Civilsamhället och planeringen När förortsproblematiken i början på 1970-talet blev framträdande med ett stort mediaintresse kring ungdomsoroligheter, ökande socialhjälpsutgifter och tomma lägenheter startade detta ett antal ansatser där brukares eller medborgares åsikter och intresse efterfrågades (Olsson 2010). Grannskapsarbete, kontaktkommittéer,

10 10 boinflytande, inflytande i planering var några av dessa former. Intresset ebbade ut under 1980-talet men sedan slutet av 1990-talet finns återigen ett intresse av medborgarnas medverkan i planprocesser. I Plan- och Bygglagen har kraven på att planförslag ska visas fram i samråd stärkts och i många kommuner har det gjorts omfattande insatser för att ta reda på människors åsikter och idéer i olika stadier av planprocesser. Dialogens roll, inte bara i samhällsplanering, har alltmer utvidgats både i Sverige och övriga västvärlden. Jag ska här inte gå närmare in på dess förutsättningar och innebörd utan bara peka på några enkla samband som berör olika typer av planering. Kommunerna är idag skyldiga att ha översiktsplaner som pekar ut strategiska mål för kommunen. Det är ett viktigt dokument som också visas fram för medborgarna både som förslag och i färdig form. Intresset brukar vara rätt begränsat. Det kan sammanhänga med att planen inte är juridiskt bindande för kommunen och att det bl.a. därför kan vara svårt att veta vilken betydelse den kommer att ha. De strategiska förslagens förverkligande ligger också i många fall långt fram i tiden och dess roll för de områden där människor lever kan kännas diffus. I varje fall är reaktionerna från civilsamhället vanligen begränsade. I översiktsplanen har det på senare tid ingått lokala delar som utgått från stadsdelsförvaltningarnas områden. I detta finns en potential för vad som kan kallas Lokala Utvecklingsprogram där stadsdelsförvaltningen går igenom strategiska frågor och förslag för sitt område. I detta kan civilsamhällets organisationer både ta och ges en aktiv roll, förslag och idéer kan ges offentlighet i möten och via media. Sådana program kan också vara en viktig utgångspunkt när det kommer förslag och önskemål om byggande i stadsdelen. En annan typ av situation gäller när planering sker för mindre delar av kommunen. Då finns planformer som program och detaljplaner. I kraft av det kommunala planmonopolet beslutas dessa i kommunala nämnder efter framställningar från kommunala tjänstemän som bereder ärendena. Ofta sker planering utifrån ett intresse från företag som vill bygga (vilket ibland i ett kritiskt perspektiv kallas reaktiv planering). Större delen av kostnaderna för planarbetet och ofta delar av detta står då företaget för som ju också i slutändan, efter kommunens planbeslut, bestämmer om man vill bygga eller ej. Lokala program och planer möts ofta av stort intresse från enskilda och organisationer. Tjänstemän organiserar utställningar och/eller samrådsmöten som när ny bebyggelse ligger nära existerande kan innebära att många har åsikter om förslagen. Det är civilsamhällets möjligheter att reagera på förhållanden som påverkar den näraliggande livsmiljön. Stadsdelsförvaltningar har här möjligheter att stödja dessa möjligheter genom sina kontakter med föreningar och enskilda. Tyvärr möter i dessa samråd sällan medborgarna vare sig företagsrepresentanter eller ansvariga politiker vilket innebär att möjligheter till dialog och information begränsas. Här finns stora möjligheter för utveckling i processer där olika parter kan mötas.

11 11 Avslutningsvis Här ovan har förts en argumentering som går ut på att hållbarhet är ett viktigt begrepp, inte minst för planerare men orienterande, riktningsgivande snarare än underlag för exakta mätningar. Social hållbarhet kan ses utifrån två olika tankeramar. Den första handlar om välfärd, att folk har en hygglig tillvaro och att välfärden fördelas någorlunda rättvist. Det knyter till begrepp och företeelser som segregation och exkludering. Det andra handlar om samhällets förmåga att lösa sina problem, problemlösningskapaciteten. Den kapaciteten vilar både på enskilda och på samhällets organisation. Inte minst viktigt i ett planeringssammanhang är samspelet mellan myndigheter och civilsamhället. Litteratur Antman P m.fl. (1993) systemskifte. Carlssons Stockholm. Castells M (1998) nätverssamhällets framväxt. Daidalos Göteborg. Daun Å (1973) Förortsliv. Prisma Stockholm. Etzioni A (1968) The Active Society. Free Press New York. Fainstein S (2010) The Just City. Cornell University Press Ithaka och London. Habermas J (1984) Borgerlig offentlighet. Arkiv förlag lund. Låginkomstutredningen (1970) Allmänna förlaget Stockholm. Lappalainen T (1999) Maffia. Fisher Stockholm. Manzi m.fl. (ed.)(2010) Social Sustainability in Urban Areas. Earthscan London. Minton A (2009) Ground Control. Penguin Books London. Olsson S (2010) Bostaden som poliskt objekt och vara. Melica Göteborg. Sanne C (2003) Att mäta det goda livet. I Projekt Göteborg Sanne C (2006) Social hållbarhet ett användbart begrepp? KTH Stockholm. Wilkinsson R och Pickett K (2010) Jämlikhetsanden. Karneval förlag Stockholm.

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning Nya steg mot hållbara städer Antologi från Global Utmaning Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. Under 5000 år har vi byggt städer för 3 miljarder människor.

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen?

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3 Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FÖRFATTARE Claes Nilholm, Malmö högskola Kerstin Göransson, Mälardalens högskola Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Barnet i den sociala barnavården

Barnet i den sociala barnavården Barnet i den sociala barnavården Gunvor Andersson Karin Aronsson Sven Hessle Anna Hollander Tommy Lundström Centrum för utvärdering av socialt arbete Liber Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i

Läs mer

En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf

En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf Samordning nya möjligheter inom välfärdsområdet En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting Marie Fridolf Samordning nya möjligheter

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Malmö. de två kunskapsstäderna. Mikael Stigendal

Malmö. de två kunskapsstäderna. Mikael Stigendal Malmö de två kunskapsstäderna Mikael Stigendal Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2011-2012 15 december 2011 Författare Mikael Stigendal Professor i sociologi

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Det hållbara Göteborg. Rapport till kommunstyrelsen i Göteborg från Rådet för integration och samhällsgemenskap

Det hållbara Göteborg. Rapport till kommunstyrelsen i Göteborg från Rådet för integration och samhällsgemenskap Det hållbara Göteborg Rapport till kommunstyrelsen i Göteborg från Rådet för integration och samhällsgemenskap GÖTEBORG 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 4 Uppdraget 4 Rådets verksamhet

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Torbjörn Lundqvist. Omvärldsanalys till vilken nytta?

INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Torbjörn Lundqvist. Omvärldsanalys till vilken nytta? INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Forskningsrapport Torbjörn Lundqvist Omvärldsanalys till vilken nytta? Omvärldsanalys till vilken nytta? Omvärldsanalys till vilken nytta? Torbjörn Lundqvist Institutet

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Att arbeta strukturellt

Att arbeta strukturellt Sara Lind och Rebecca Zakrison Socionomprogrammet, 210 poäng, Ersta Sköndal Högskola C-uppsats, Vetenskapsteori och metod 15 hp, SEL 62, VT-13 Grundläggande nivå Handledare: Johan Gärde Examinator: Lars

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och

Läs mer

Att mäta det goda livet

Att mäta det goda livet Att mäta det goda livet Christer Sanne Samhällsbyggnad / Infrastruktur Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. November 2002 Denna skrift finns att hämta som ett pdf dokument på hemsidan för projektet

Läs mer

Att vara lärare bilder ur två traditioner

Att vara lärare bilder ur två traditioner UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 2, 33-56 Att vara lärare bilder ur två traditioner Kerstin Skog-Östlin I debatten om skolan förekommer två termer som inte särskilt ofta problematiseras utan mest

Läs mer