Miljö- och hälsoskyddsnämnden PROTOKOLL

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden PROTOKOLL Presentation av nya medarbetare 55 Information Budget och regionstyrelsens beslut om besparingar 56 Uppföljning Team Miljö 57 Uppföljning Team Vatten 58 Uppföljning Team Livsmedel 59 Information Delegationsbeslut period 1-30 april 60 Information Presentation av tillståndsmyndigheten alkoholtillstånd 61 Information Presentation av verksamt.se 62 Riktlinjer mellan djurhållning och bebyggelse 63 Rapport Lantbrukstillsyn våren Yttrande på remiss (TN 2015/1147) Ang ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bästeträsks kommunala vattentäkt 65 Förslag till beslut om att justera nuvarande riktlinjer för musikljud från nöjesverksamheter i Visby innerstad 66 Information Uppföljning av vattenföroreningen i Tingstäde 67 Information Strategiskt utskott 68 Information Yttrande Del av Visby Innerstaden 1:2 (Bryggeri) - Yttrande 69 Rapporter från kurser och kontakter med andra myndigheter 70 Övrigt God ordning på stan 71 Ordföranden

2 PROTOKOLL Sammanträdesdag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid Konferensrum Dagö, kl Beslutande Isabel Enström (MP), ordf. Anita Klingvall (S), v.ordf Anders Johansson (S) Ola Matthing (MP) Jörgen Benzler (V) Ingemar Lundqvist Hans J Petersen (M) Björn Dahlström (C) Eva Ahlin (C) Erna Wiberg (S) Ersättare Erna Wiberg (S) Tjelvar Andersson (C) Jimmy Larsson (M) Övriga närvarande Lisa Tunegård Mattias Edsbagge Martin Ekepil-Ringelid Sara Florén Carin Söderberg Jörgen Wiss Ulf Linnerhed Therese Stenbeck Utsedd att justera Ola Matthing Paragrafer Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, måndagen 13 juni kl Underskrifter Sekreterare... Lisa Tunegård Ordförande... Isabel Enström Justerande... Ola Matthing ANS L AG / BE V I S et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdag Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift...

3 MHN 54 Presentation nya medarbetare Presentation av ny samhällsbyggnadsdirektör Johan Åberg. Sara Florén, ny miljöskyddsinspektör på Klart Vatten presenterar sig. Carin Södergren teamledare för Klart Vatten presenterar sig. Carin har varit föräldraledig och är nu åter i tjänst.

4 MHN 55 Information Budget och regionstyrelsens beslut om besparingar Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ekonomichef Martin Ekepil-Ringelid redogör för besparingsuppdraget som åligger förvaltningen. Martin visar hur fördelningen av internbudget för 2016 ser ut och informerar om den minskade ramen med 1.5 miljoner inför juni - Projektplan redovisas för SBF ledningsgrupp. Juni Timtaxa för områdena PBL och MB. Detta inkluderar beräkning av årsarbetstid, lönekostnader och årsarbetskraft, principer för overhead och att ta fram jämförande uppgifter från andra kommuner. September Ledtider för olika ärendetyper. Detta inkluderar ärendetyper för Bygg, Plan, GI, Miljö- och hälsa och Livsmedel. Analysen tar fram vilka moment som ingår och handläggningstiderna för dessa, fördelade på olika ärendetyper. Även mellantider, för komplettering, remisser m.m., tas fram för ett få en helhetsbild av processerna. Oktober Förslag till ny taxa.

5 MHN 56 Au 50 Uppföljning Team Miljö Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen. Enhetschef Mattias Edsbagge redogör uppföljningen gällande Team Miljö.

6 MHN 57 Au 51 Uppföljning Team Vatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen. Enhetschef Mattias Edsbagge redogör uppföljningen gällande Team Vatten.

7 MHN 58 Au 52 Uppföljning Team Livsmedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen. Enhetschef för Miljö och hälsoskydd Mattias Edsbagge redogör uppföljningen gällande Team Livsmedel då Anders Buskas; enhetschef Livsmedel, inte närvarar.

8 MHN 59 Au 53 Delegationsbeslut period 1-30 april Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen. Utdrag på tagna delegationsbeslut under perioden 1-30 april redovisas.

9 MHN 60 Au 48 Information Presentation av Tillståndsmyndigheten av alkoholtillstånd Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Inspektörerna Therese Stenbeck, Ulf Linnderhed och Jörgen Wiss från Tillståndsmyndigheten av alkoholtillstånd presenterar sin verksamhet.

10 MHN 61 Au 48 Information Presentation av verksamt.se Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ulf Linnerhed från Tillståndsmyndigheten av alkoholtillstånd presenterar verksamt.se

11 MHN 62 Riktlinjer mellan djurhållning och bebyggelse MHN 2016/1619 -SBF 2 juni Au 43 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag på riktlinjer för avstånd mellan djurhållning och bebyggelse. Dessa riktlinjer ersätter tidigare rekommendationer för avstånd mellan djurstallar och bostäder MHN 99 dat Riktlinjer Vid nybyggnation av bostadshus (omfattar även känslig bebyggelse) och stallbyggnader, där konflikt befaras, bör följande riktlinjer tillämpas. De lokala förutsättningarna bör ges stort utrymme i bedömningen. För beräkning av djurenheter se bilaga I Anläggning med stor påverkan - För anläggningar med fler än 50 djurenheter bör ett avstånd på ca 200 meter hållas mot stall och gödselanläggningar samt 100 meter till områden där djuren varaktigt vistas. - Som anläggning med stor påverkan räknas också hållande av mer än 10 djurenheter av gris, höns och mink på grund av luktolägenhet. Ett avstånd på ca 300 meter bör hållas mot dessa anläggningar. Anläggning med medelstor påverkan - För anläggningar med djurenheter bör ett avstånd på ca meter hållas mot stall och gödselanläggningar samt meter till område där djuren varaktigt vistas. Anläggning med liten påverkan

12 MHN 62 forts - Djurhållning med upp till 9 djurenheter (anläggningar av hobbykaraktär) bör ett avstånd på meter hållas mot stall och gödselanläggningar samt meter till område där djuren varaktigt vistas. Närhet till åkermark - Nya vattentäkter bör placeras minst 50 meter från åkermark. Bostadshus bör inte placeras i direkt anslutning till åkermark. Lokala förutsättningar - Karaktär på området såsom lantlig miljö eller villabebyggelse och närhet till känsliga miljöer som skolor, förskolor, äldreboenden eller liknande inrättningar. - Verksamhetens omfattning och art såsom antalet djur, gödselhantering och behov av rasthagar/beteshagar. - Förhärskande vindriktning, topografi samt mellanliggande bebyggelse eller vegetation. - Bedömning av näringsverksamhetens grad och dess behov av framtida expansion samt den förväntade utvecklingen för bebyggelsen i området. Bakgrund Nuvarande Rekommendationer för avstånd mellan djurstallar och bostäder är ett hjälpmedel som ska stödja handläggarna i bygglovsprocessen. Då kunskap och vägledande domar inom området har utvecklats har det under en tid funnits ett behov av att revidera dessa. Skillnader från nuvarande rekommendationer är bl. a att förslaget lägger stor vikt på att de lokala förutsättningarna ligger som grund i bedömningen. Det är lämpligt i det enskilda ärendet att göra åtskillnad på områden inom sammanhållen bebyggelse, där föreslagna avstånd bör gälla, och områden på landsbygd där lokala förutsättningar ska ges större hänsyn. Ytterligare en skillnad är att avstånd ska tas mellan åker och vattentäkt, dels med risk för negativ påverkan på vattentäkten vid brukning av åker och dels för att inte riskera ytterligare restriktioner för näringsverksamhet. För ytterligare jämförelse se bilaga II. Riktlinjer som föreslås har tagits fram med hänsyn till Gotland specifika förutsättningar. Gotland är ett lantbrukstätt län där de betydande produktionsgrenarna är nöt, lamm, gris, fjäderfä och hästhållning. Av Gotlands befolkning bor ca 41 % utanför tätorterna, vilket är betydligt mer än riksgenomsnittet. Gotlands sprickiga berggrund bidrar till att risken för föroreningar lättare tränger ner i grundvattnet.

13 MHN 62 fortsättning Av de enskilda vattentäkterna är ca 40 % periodvis påverkade. Oftast handlar det om bakteriologiska problem, men även förhöjda halter av klorid, nitrit, nitrat och även rester av bekämpningsmedel har påvisats. I PBL 2 kap ställs krav på att kommunerna ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter samt undvika och förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning. Ett ytterligare krav är att kommunen ska beakta både allmänna och enskilda intressen s.k. intresseavvägning. Miljöbalken aktualiseras främst genom 9 kap om Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Riktlinjerna tar hänsyn till olägenheter som lukt, allergi, buller, skadedjur och risken för påverkan på grundvattnet. Förslaget har granskats av sakkunnig i PBL. Bedömning Riktlinjerna utgår från Gotlands specifika förhållanden, för området ny kunskap och vägledande domar, vilka sammanfattas nedan. Domar Utifrån de domar som finns inom området är det nästintill omöjligt att fastslå bestämda avstånd mellan bostäder och djurhållning. Som exempel på variationen kan nämnas att bebyggelse har godkänts meter från ladugård i vissa fall medan samma avstånds ansetts oacceptabelt i annat fall, i vilket framhävdes att byggnadens begränsningar på den närliggande verksamheten spelade in. Man kan också utläsa att det godtagbara avståndet mellan bostad och djurhållning varierar beroende på områdets karaktär, alltså är det en sammanhållen bebyggelse eller är området av lantlig karaktär. Vid lantlig karaktär bör djurhållning och jordbruksföretagande i högre grad vara acceptabel än i miljöer där dessa normalt inte förekommer. Lukt I en kunskapsöversikt från Länsstyrelsen i Blekinge län sägas det att vetenskapliga studier konstaterat att gris- och hönshållning anses lukta sämre än nötkreatur-, får- och hästhållning. Inom lantbruket eller djurhållning är det djur, foder och gödsel som luktar. Framförallt är det gödsel och ventilationslukt från stallar som kan orsak obehag.

14 MHN 62 fortsättning Risker för allergenspridning Framförallt har forskning fokuserat på allergenspridning från häst. Enligt Boverket har antalet hästar haft en explosionsartad utveckling. Sverige är idag det hästtätaste landet i Europa med sina 39 hästar/1000 invånare. Ridning är en växande folksport och näst efter fotbollen den största ungdomssporten i landet. Det har bl. a medfört att hästhållningen har flytta in till tätortsnära områden. Forskningen visar att höga koncentrationer hästallergen uppmätts i nära anslutning till stall men man kunde konstatera att halterna sjönk snabbt med avståndet. Efter m från källan var halterna väldigt låga eller under detektionsgräns. Spridningen påverkas av de lokala förhållandena exempelvis vegetation och förhärskande vindriktning. Tilläggas bör att en väsentlig spridningsväg för hästallergenen är genom personer som i sin tur har kontakt med häst. Spridningen är alltså inte beroende av bostadens placering i förhållande till hästarna. Karaktär på området Varje bedömning om avstånd mellan djurhållning och bostäder bör utgå från det enskilda fallet men det är rimligt att skilja mellan olika bebyggelsemiljöer, tätortsnära respektive landsbygdsmiljöer. Känsliga miljöer som skolor, förskolor och äldreboende eller liknande inrättningar kräver särskild hänsyn. Förhållanden som utgör oacceptabla olägenheter i en miljö kan ibland betraktas som acceptabla i en annan, beroende på områdets karaktär. Verksamhetens omfattning och art Generellt kan sägas att ju fler djur det finns på en begränsad yta desto större påverkan på omgivningen. Skötsel av jordbruk kräver idag stora maskiner och fordon och är ofta förknippade med en stor djurhållning som kräver rasthagar, betesmarker, förvaringsutrymmen för foder och gödselanläggningar. Platser där djuren befinner sig varaktigt såsom rasthagar och vid utfodringsplatser kan påverka omgivningen i form av lukt, allergi och risk för påverkan på grundvattnet. Brukning av åker innebär att det vanligtvis sprids gödsel- och växtskyddsmedel vilket också kan påverka omgivningen i form av lukt, buller och risk för grundvattenpåverkan.

15 MHN 62 fortsättning Med tanke på Gotlands sprickiga berggrund bör särskild hänsyn tas till placering av nya vattentäkter i förhållande till brukad åker. Att sprida gödsel- och växtskyddsmedel är reglerat i lagstiftning och tillstånd, vilket innebär att lantbrukarna måsta tillämpa spridningsfria zoner mot skyddsvärda objekt såsom vattentäkter. Att ta hänsyn till nya vattentäkters placeringar kan därmed minska restriktioner på lantbruket. Förhållanden Avståndet mellan djurhållning och bebyggelse påverkar risken för störning på omgivningen. Bebyggelse som befinner sig i förhärskande vindriktning från djurhållningen riskerar att störas mer av verksamheten. Barriärer så som vegetation (buskage, skogspartier m m) utgör skydd för störningar. Vilket även topografin kan göra, ligger djurhållningen lägre än bebyggelse minskar risken för störning. Framtid och helhet Boverket understryker i deras vägledning för planering för och invid djurhållning att man alltid bör utreda helheten för att tillgodose både djurhållningens och grannars behov. I bedömningen bör man beakta den förväntade utvecklingen för både bebyggelsen i området men också för företaget.

16 MHN 63 Rapport Lantbrukstillsyn våren 2016 MHN 2016/1939 -SBF 1 juni 2016 Au 44 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner rapporten. Bakgrund Den 28 maj 2014 antogs en ny förordning om bekämpningsmedel. Till följd av förordningen har Naturvårdsverket och Jordbruksverket beslutat om nya föreskrifter. Bland annat om skyddsavstånd och försiktighetsmått som vid hantering av växtskyddsmedel behövs för att skydda människors hälsa och miljön samt dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av västskyddsmedel. I samband med att ett växtskyddsmedel godkänns av Kemikalieinspektionen görs en bedömning av hälso- och miljörisker. Detta leder i flera fall till att växtskyddsmedel erhåller specifika användarvillkor. Dessa användarvillkor kan bland annat begränsa hur mycket, när, med vilken metod samt på vilken gröda som ett växtskyddsmedel får spridas. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om integrerat växtskydd gäller sedan växtodlingssäsongen Föreskrifterna går ut på att förebyggande metoder, andra än växtskyddsmedelsanvändning, ska användas för att i första hand hålla tillbaka skadegörare, vilket på sikt ska minska användningen av växtskyddsmedel. Under våren 2016 har tillsyn bedrivits på tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter samt icke anmälningspliktiga verksamheter (så kallade u-verksamheter). Med anledning av bekämpningsmedelsförordningen och de nya föreskrifterna har fokus varit att kontrollera bekämpningsmedelsanvändningen samt informera om de nya kraven som gäller för dokumentation i samband med spridning av växtskyddsmedel, som började gälla i december 2015.

17 MHN 63 fortsättning Utöver bekämpningsmedelsanvändningen har fokus även lagts vid att kontrollera den dokumenterade egenkontrollen på tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Totalt har 79 inspektioner gjorts t.o.m. april, vara fyra tillståndpliktiga verksamheter, 47 på anmälningspliktiga verksamheter och resterande på u-verksamheter. Resultat Brister har uppmärksammats vad gäller hanteringen (bland annat lagring, tillredning och spridning) av växtskyddsmedel. Detta kan gälla exempelvis att utrymmet för lagring saknar en ordentlig invallning, eller att tillredning av sprutvätska sker på plats vilken, enligt gällande föreskrifter, inte anses som säker. I vissa fall har sprutjournalerna inte anpassats efter den nya föreskriften om dokumentationskrav. Bristerna som uppmärksammades i samband med inspektionerna har inte ansetts var så allvarliga att det renderat i några förelägganden, utan har påpekats i inspektionsrapporterna och kommer att följas upp vid nästkommande inspektion av respektive verksamhet. Vad gäller de tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna kvarstår ännu brister i den dokumenterade egenkontrollen. Det gäller framförallt verksamheternas riskbedömningar, vilket har påtalats i inspektionsrapporterna. Slutsats Reglerna kring växtskyddsmedel är många. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ställer krav på dokumentation, hantering, att utrustningen är i gott skick och att växtskyddsmedlen används enligt meddelade villkor. Då brister upptäcks är bedömningen att det även framöver kommer att behöva läggas fokus på växtskyddsmedelsanvändningen. Under hösten, efter sprutsäsongen, planerar vi att kontrollera bekämpningsmedelsanvändningen genom att granska sprutjournalerna. Genom att granska sprutjournalerna finns möjlighet för tillsynsmyndigheten att uppmärksamma eventuella brister vad gäller skyddsavstånd, användarvillkor samt hur verksamhetsutövarna arbetar med förebyggande metoder för att minska användningen av växtskyddsmedel. Nya hjälpmedel för att bedriva egenkontroll har tagits fram av intresseorganisationer vilket leder till att arbetet med egenkontrollen utvecklas på företagen.

18 MHN 64 Yttrande på remiss - (TN2015/1147) Ang ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bästeträsks kommunala vattentäkt MHN 2016/1379 -SBF 20 maj 2016 Au 45 efter votering Miljö och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bästeträsks kommunala ytvattentäkt och lämnar följande synpunkter: Yrkanden Isabel Enström (MP) yrkar att nämnden skall avge svar på remiss till Teknikförvaltningen i enlighet med det förslag Samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram. Björn Dahlström (C) yrkar att nämnden inte skall avge svar på remiss av anledning att inte föregå domstolsbehandlingen av kalkbrytningstillstånd. Votering begärs De som stödjer Isabel Enströms yrkande att lämna in remissyttrande svarar ja vid upprop. De som stödjer Björn Dahlströms yrkande att inte lämna remissyttrande svarar nej vid upprop. Följande ledamöter röstar ja; Anita Klingvall (S), Jörgen Bentzler (V), Anders Johansson (S), Ola Matthing (MP) och Isabel Enström (MP). Följande ledamöter röstar nej; Björn Dahlström (C), Eva Ahlin (C), Hans J Petersen (M) och Ingemar Lundqvist (M).

19 MHN 64 fortsättning Reservation Björn Dahlström (C), Eva Ahlin (C), Hans J Petersen (M) och Ingemar Lundqvist (M) reserverar sig mot beslutet med motiveringen: Det är fel att föregå domstolsbehandlingen av brytningstillstånd och vill därför ej ställa sig bakom förvaltningens förslag till beslut utan avstår att lämna remissvar. Paragrafen förklarades omedelbart justerat. 2 Definitioner Punktbehandling definieras i punkt 1 som bekämpning som utförs med sprayburk för hushållsbruk. Definitioner bör så långt som möjligt vara teknikneutrala och eftersom punktbehandling under punkt 2 är tydlig med vad som avses kan punkt 1 strykas, utan att det för den delen blir otydligt. Punktsanering som används i 5, saknar definition. För att tydliggöra vad en punktsanering kan innebära bör även detta definieras, likt punkt nr. 2. Då man skiljer på yrkesmässig sanering och punktsanering av ohyra, bör distinktionen dem emellan vara tydlig. Växtnäringsämnen definieras som konstgödsel, stallgödsel och slam. Gödselmedel såsom aska, biogödsel m.m. omfattas därmed inte av definitionen, men kan påverka grund- och ytvatten i samband med lagring och spridning. Det bör tydliggöras att växtnäringsämnen omfattar fler gödselmedel än de som är definierade. Vanligen används gödselmedel för att beskriva olika typer av gödsel. 4 Petroleumprodukter Uppställning av mobila bränsletankar och arbetsmaskiner är förbjudet i primär skyddszon. I sekundär skyddszon regleras inte detta. Det kan finnas anledning att föreskriva anmälningsplikt för uppställning av arbetsfordon och mobila bränsletankar i sekundär zon. Arbetsmaskiner och tankar rymmer vanligtvis stora volymer drivmedel och vid eventuella stöldförsök föreligger risk för läckage av bränsle. För att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om potentiella föroreningskällor, föreslås att även uppställning av tankar och maskiner bör regleras i sekundär zon.

20 MHN 64 fortsättning 5 Kemiska bekämpningsmedel Det finns en distinktion mellan yrkesmässig sanering och punktsanering av ohyra och skadedjur vad gäller förbud, tillstånds- och anmälningsplikt. Men skillnaden vad en yrkesmässig sanering och en punktsanering innebär framgår inte lika tydligt. Är den yrkesmässiga saneringen att betrakta som en större sanering, eller görs den med annan metod i jämförelse med en punktsanering? Detta bör om möjligt tydliggöras. 7 Växtnäringsämnen, ensilage och hållande av djur Det är förbjudet att plöja på ett sådant sätt att direktavledning av ytvatten till ytvattendrag sker. Vad detta i praktiken innebär bedöms som otydligt. I primär zon bedöms förbudet som överflödigt då det redan råder förbud mot att sprida växtnäringsämnen och växtskyddsmedel. Eftersom spridning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen är tillstånds- respektive anmälningspliktigt i sekundär zon, bör en bedömning kunna ske i samband med en anmälan eller ansökan. Plöjning på ett sådant sätt att direktavledning av ytvatten till ytvattendrag sker är förbjuden anses vara överflödigt och kan lyftas ur föreskriften. 10 Upplag av snö eller avfall Det saknas en definition för upplag. Vanligtvis sker upplag direkt på mark. Om förvaring av avfall sker på tät yta under tak, är det då att betrakta som ett upplag? I 8 begränsas ett tillfälligt upplag till mindre än 12 månader. Vad gäller avfall eller snö saknas en sådan tidsbegränsning. Det bör om möjligt tydliggöras vad som avses med ett tillfälligt respektive permanent upplag. 11 Asfalt, oljegrus och vägsalt Även här behöver upplag definieras.

21 MHN 64 fortsättning 13 Energianläggningar och vattenbrunnar För energibrunnar gäller förbud i primär zon och tillståndsplikt inom sekundär zon. Energibrunnar föreslås istället åläggas med förbjud även inom sekundär zon. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har sedan tidigare tagit fram råd och anvisningar för installation av energibrunnar (MHN 152, 2013). Av anvisningarna framgår att energiuttag ur berg eller grundvatten inte tillåts i vattenskyddsområde, detta då det föreligger risk för saltvatteninträngning. Med beaktande av ovanstående samt att endast ett fåtal kan tänkas bli påverkade, anses ett förbud även inom sekundär zon som skäligt. 15 Annan miljöfarlig verksamhet Av 15 framgår att ny miljöfarlig verksamhet är förbjuden i primär zon om det kan medföra förorening av yt- eller grundvatten. Om möjligt bör det tydliggöras att det inte gäller alla verksamheter som är tillstånds eller- anmälningspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken, utan endast de nya verksamheter som inte prövats eller anmälts enligt vattenskyddsföreskrifterna. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden har lämnats möjlighet att ge synpunkter på ansökan om vattenskyddsområde och förslag till skyddsföreskrifter för Bästeträsk kommunala ytvattentäkt, diarienummer TN 2015/1147. Sjön Bästeträsk utgör sedan sommaren 2015 råvattentäkt för beredning av dricksvatten för Fårösund. Det har bedömts som angeläget att ge sjön med dess tillrinningsområde ett relevant och ändamålsenligt skydd så att råvattentillgången säkras. Ansökan grundar sig på Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16), Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5) samt nyligen framtaget förslag till skyddsföreskrifter för Visby grundvattentäkter. Vattenskyddsområdet begränsas av tillrinningsområdet till Bästeträsk och skyddsföreskrifternas syfte är att säkra vattenskyddsområdets vattenkvalitet.

22 MHN 64 fortsättning Bedömning Föreskrifterna ska vara ändamålsenliga och tydliga. Synpunkterna som framgår under Förslag till beslut har lämnats för att underlätta och förtydliga tolkning av föreskrifterna. Synpunkter har även lämnats i de fall det ansetts relevant att ha strängare, alternativt mildare, föreskrifter.

23 MHN 65 Förslag till beslut om att justera nuvarande riktlinjer för musikljud från nöjesverksamheter i Visby innerstad MHN 2014/4978 -SBF 13 maj 2016 Au 47 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till processer med berörda parter för att hitta en långsiktig lösning för ljudnivån i innerstan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ovan uppdrag ska återrapporteras till nämnden under hösten Bakgrund Den 26 november 2014 inkom sökanden med en skrivelse till miljö- och hälsoskyddsnämnden där de menar att Region Gotlands riktlinjer för musikljud från nöjesverksamheter i Visby innerstad, antagna 2010, bör rivas upp. Den 24 mars 2015 beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att behålla nuvarande riktlinjer för musikljud från nöjesverksamheter i Visby innerstad samt ge i uppdrag åt samhällsbyggnadsförvaltningen att: Utreda om det med anledning av världsarvsstadens kulturmiljö finns särskilda förutsättningar i bullersituationen inom avgränsade områden i Visby innerstad. Detta i syfte att identifiera olika gränser för ljudnivåer inomhus i olika områden och/eller tidpunkter. Utreda framtida hantering av störningsärenden avseende buller i Visby innerstad.

24 MHN 65 fortsättning Frågan gällande vilka riktlinjer som ska vara gällande, lokala eller nationella, har tidigare prövats i mark och miljödomstolen, Nacka tingsrätt i ett annat ärende. Dom i ärendet kom den 31oktober 2014, se mål I domen framkommer att (s.13) Nämnden har att överväga om det i detta fall finns skäl att förelägga om åtgärder för att uppfylla en ekvivalent nivå om 25 dba. Frågan gällande vilka riktlinjer som ska vara gällande har även prövats i ytterligare ett ärende, där beslut från Länsstyrelsen på Gotland kom den 5 november 2014 se ärende nr (MHN 2013/4295). Länsstyrelsens bedömning är att det är de nationella riktlinjerna som ska vara utgångspunkt för bedömning i varje enskilt fall, oavsett om Region Gotland tagit fram lokala riktlinjer., taget den 24 mars 2015, överklagades den 22 april Länsstyrelsen avslog överklagandet den 10 juni 2015 med hänvisning till att Region Gotland, utifrån det kommunala självstyret, är fria att ta fram vilka interna policy dokument man önskar och att regionen själva avgör när dessa riktlinjer ska justeras eller om de ska behållas oförändrade. Dessa framtagna riktlinjer från maj 2010 behöver inte stämma överens med generell vägledning eller riktvärden som lämnas från centrala myndigheter som t.ex. Folkhälsomyndigheten eller Naturvårdsverket. Dock är det så att beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden i vad som kan utgöra olägenhet för människors hälsa, eller krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder riktade mot verksamhetsutövare, inte kan fattas med hänvisning enbart till egna eller andra myndigheters riktvärden. Sådana beslut måste fattas utifrån bedömningar av de samlade förutsättningarna i det enskilda fallet. Bedömning Enhet miljö- och hälsoskydd anser att det genom domen från Nacka tingsrätt och besluten från länsstyrelsen på Gotland framkommer att miljö- och hälsoskyddsnämnden i varje enskilt fall bör utgå från en ekvivalent ljudnivå om 25 dba inomhus, i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Enhet miljö- och hälsoskydd menar därför att nuvarande riktlinjer för musikljud inomhus bör justeras i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd. Detta innebär att riktvärdena för högsta ljudnivåer inomhus sänks från 30 dba till 25 dba ekvivalent nivå. Resterande riktvärden gällande maxnivåer inomhus samt riktvärden utomhus behålls. Syftet är att tydliggöra tillsynsmyndighetens handläggning av ärenden för att göra detta förutsägbart för näringsidkare i Visby innerstad.

25 MHN 65 fortsättning Att utreda om det med anledning av världsarvsstadens kulturmiljö finns särskilda förutsättningar i bullersituationen inom avgränsade områden i Visby innerstad är komplicerat. Ljudbilden i Visby innerstad förändras årligen då nya nöjesverksamheter ständigt öppnar och andra stänger till, vissa börjar att spela musik och andra slutar. Att ta fram nya riktlinjer där man identifierat olika gränser för ljudnivåer inomhus i olika områden och/eller tidpunkter skulle komplicera situationen både för boende, näringsidkare och tillsynsmyndighet. Detta då riktlinjerna skulle vara inaktuella så fort ljudbilden förändrats. Så fort en ny nöjesverksamhet öppnat/stängt, börjat/slutat spela musik skulle ljudbilden se annorlunda ut. Nya riktlinjer med t.ex. olika riktvärden i olika områden skulle riskera att förvirra boende och näringsidkare avseende vad som är gällande och därmed komplicera tillsynsmyndighetens arbetssituation och dialog med dessa. Detta då arbetssättet inte blir förutsägbart när de lokala riktlinjerna inte stämmer överens med Folkhälsomyndighetens riktvärden som tillsynsmyndigheten har att utgå ifrån. Enhet miljö- och hälsoskydd föreslår därför att befintliga riktlinjer, antagna i maj 2010, justeras avseende riktvärdet för ekvivalenta ljudnivåer inomhus från 30 dba till 25 dba. Resterande riktvärden gällande maxnivåer inomhus samt riktvärden utomhus behålls. Förslaget innebär även att Enhet miljö- och hälsoskydd får i uppdrag att ta fram dessa justerade riktlinjer.

26 MHN 66 Au 54 Information Uppföljning av vattenföroreningen i Tingstäde Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Enhetschef Mattias Edsbagge redogör för vattenföroreningen i Tingstäde.

27 MHN 67 Au 56 Information Strategiskt utskott Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ordförande Isabel Enström berättar om det strategiska utskottet som ägde rum

28 MHN 68 MHN 2016/1873 -SBF 19 maj 2016 Au 46 Information Yttrande Del av Visby Innerstaden 1:2 (Bryggeri) - Yttrande Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Information om att detaljplansarbetet avbrutits och remissyttrandet inte längre är aktuellt.

29 MHN 69 Au 55 Rapporter från kurser och kontakter med andra myndigheter Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ledmöten Eva Ahlin och Björn Dahlström har medverkat i vattendialog med Länsstyrelsen. Ordförande Isabel Enström och ledamot Eva Ahlin har medverkat i samrådsmöte gällande samhällsplanering.

30 MHN 70 Övrigt Information - God ordning på stan Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ordförande Isabel Enström informerar om samarbetet God ordning på stan där hon och andra representanter från Region Gotland ingår tillsammans med bl.a. polisen, länsstyrelsen och representanter från krögarföreningen. Tillsammans arbetar de för en gemensam målbild kring en god ordning på stan.

31 MHN 71 Ordföranden Miljö och hälsoskyddsnämnden godkänner informationen Ordförande Isabel Enström informerar att en dialog förs hur man ska hantera krav kopplat till bygglov där tillräcklig mängd dricksvatten ska kunna påvisas samtidigt som man måste förhålla sig till det faktum att det råder akut vattenbrist och bevattningsförbud.