Nr 4 Årgång 49 November 2012 medlemsavgift på plusgiro

Transkript

1 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 4 Årgång 49 November 2012 medlemsavgift på plusgiro OBS: Inbetalningskort på medlemsavgiften medföljer detta nummer Ordföranden har ordet - Elisabet Andréasson 90 år Täbys äldsta port - Vad händer i Stolpaskogen? Skötselplan för Täbys fornvårdsområden Vem ristade runor efter Öpir? Föreningens och sektionernas verksamhet

2 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Ordföranden har ordet Vi gladde oss mycket åt uppslutningen på kulturdagarna. Ca 300 personer fick se de båda filmerna Täby och Herr och fru Täby från Ni som var där håller nog med om att det var det orörda jordbrukssamhället Täby som ställdes mot startsträckan till Stan på landet. Filmerna hade olika syften. Den första gjordes av Gunnar Helin som förstod vad som skulle komma och därför dokumenterade det gamla Täby, medan den senare filmen gjorde reklam för ett Täby i stark utveckling där det är bra att slå sig ner. Tack till Camera vår egen bio - För att ni ställde upp så fantastiskt och för att film är bäst på bio. Pensionärer i Täby kolla deras torsdagserbjudanden! Som vanligt är det mycket på gång. Hur vi använder möjligheten Täby Galopp är mycket aktuellt just nu. I starten av planarbetet anges ramarna och det verkar som om alla vill ha ett aktivt område med en mix av boende, arbetsställen, möjligheter till rekreation och kommers. Och så brukar det nog vara i starten. Det gäller att hålla i konceptet denna gång så att inte rekreation och besöksställen försvinner i den krassa byggprocessen. Vi är gärna med och stöttar de krafter som vill tänka stort och med helheten för området som mål. Andra projekt som berör är de nya trafikplatserna vid Viggbyholm (byggstart nästa år) och Roslags Näsby (byggstart 2014). Jag fick lyssna på en presentation av Roslags Näsby och det är inte helt enkelt att få ihop alla pusselbitar ska jag säga. Det är fjärrtrafik och lokaltrafik, bilar, cyklar och gående. Dessutom ska man ordna med omstigning till bussar Nr 4 November Årgång 49 Postadress, Östra Banvägen 78, Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: E-post: lothar.lammertz@bredband.net Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider 2013: Söndagar maj - midsommarafton Slöjdbutiken öppen Söndagar febr.-21 juni kl Nr 4 November 2012 Bild på framsidan: Detalj av Täby kyrkas port till vapenhuset. Foto: Leif Grönwall. och förbättra för alla trafikslag, ta hänsyn till fornminnen och sammanhängande grönytor Mötet var i och för sig till för att klargöra problemen så det blev kanske lite mycket för en lekman som mig. Förhoppningsvis får man ihop alla pusselbitar till samrådsförfarandet så småningom. Lycka till! säger jag. Det är dags för skolor som vill göra något med sin hembygd att söka eventuella bidrag hos oss. Och jag kan väl få tycka att det finns annat att göra än bussturerna. Ett bra exempel är att Åvaskolan förra året sökte pengar till att göra en utställning om kända Täbybor genom tiderna. Den öppnas på biblioteket den 24 november, kl av kommunalrådet Mats Hasselgren. Och vi är självklart där också. Ni har kanske besökt vår hemsida > Jo, numer fungerar det med prickarna. Alla sektioner och styrelsen är med och försöker få till det så bra som det bara går. Har Du några tankar kring detta så kontakta vår nya webbmaster Maud Andersson >maud42@telia.com<. Närmast i tur står att öppna en frågespalt där vem som helst kan fråga och någon i föreningen försöker hitta svaret. Det blir en bra test på vårt sökbara arkiv på DVD också. Programmet för resten av hösten och början av 2013 ser ni på sista sidan. Hoppas det är något som passar var och en. Om inte får ni gärna höra av er till styrelsen med andra förslag på vad vi kan göra. Vi hörs Lothar Lammertz Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg Täby, tel , Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin carlsson,.mary@gmail.com när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till (telefonsvarare). 2

3 Apropå framsidan: Täbys äldsta port Om den här porten var utställd på ett historiskt museum skulle många komma för att titta på den. När den som nu sitter kvar på sin ursprungliga plats får den kanske inte den uppmärksamhet den förtjänar. Porten i Täby kyrkas vapenhus är troligen från 1400-talet och tillverkad i ekträ med beslag av smidesjärn. Porten har renoverats under sommaren Att stå nära kyrkporten och studera alla spår som satts i den genom århundradena ger tidsperspektiv. Ägna lite extra tid åt kyrkporten nästa gång du besöker kyrkan. Eller, åk dit bara för portens skull. Passa på att knacka på den så får du troligen någonting gemensamt med Albertus Pictor. Elisabet Andréasson 90 år En glad jubilar och ett gäng uppvaktande gratulanter -- minnena av gemensamt upplevda glädjestunder flög över bordet. Blommor och presenter saknades förvisso inte men det kvardröjande intrycket blev dock den stora värme och uppskattning som bevisades Elisabet. Som nygift flyttade Elisabet ut till Täby 1948 och har sedan dess förblivit kommunen trogen. Sitt arbete hade hon i den pampiga byggnaden på Vasagatan Kungl. generalpoststyrelsen där hon bl a tjänstgjorde som registrator. Sitt kunnande och sin noggrannhet har hon haft god hjälp av när hon i mitten på 80-talet ombads att ta hand om hembygdsföreningens många osorterade och ofta omärkta foton och genom ett idogt arbete skapade basen till föreningens idag mycket innehållsrika bildarkiv. Ett arbete som Elisabet upplevt som stimulerande och mycket lärorikt och som hon uppehöll till Elisabets bana i Täby Hembygdsförening började redan 1975 när hom tillsammans med initiativtagaren Inga- Britt Lindroth och ett flertal andra täbykvinnor var med och startade Täby Slöjdgille, en sektion inom Täby Hembygdsförening. Hon efterträdde senare Inga-Britt som ordförande under några år och satt ofta ordförande under årsmötena valdes Elisabet in som ledamot av föreningens styrelse där hon verkat fram till Men som sagt hon fortsatte ju med bildarkivet. Elisabet, som tillbringade sin ungdom på Söder i Stockholm, guidade under många år besökare på Söder för Tibbleseniorerna och företog gärna mycket uppskattade stadsvandringar med vänner och bekanta både i Gamla Stan och på Söders höjder. Sin erfarenhet som guide har hon också haft stor nytta av när hon senare ombads att vara guide på Näsby slott och där lotsade besökarna genom slottets historia och gemak valdes Elisabet till hedersmedlem i Täby Hembygdsförening och erhöll 2006 föreningens förtjänstplakett. Vi önskar Elisabet många fortsatta fina år tillsammans med vännerna i Täby Hembygdsförening. Redaktören 3

4 Täbys fornlämningar måste bevaras och skötas om Kommunens har en fornvårdsplan som är ett skötseldokument för fornvårdsområden och fornvårdsobjekt. Planen prioriterar vad som ska lyftas fram och vad som behöver göras. Fornvårdsplanen arbetades fram under på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. Medverkade gjorde kommunens landskapsarkitekt med stöd av jägmästaren. 4 Den omfattar olika objekt som representerar olika tidsåldrar. Syfet är att tydliggöra vilken typ av skötsel varje fornvårdsområde och fornvårdsobjekt ska ha. Viktigt är också ambitionen att genom skötselarbetet göra fornlämningarna synliga och tillgängliga för allmänheten. Kommunen vill också värna om de naturvärden och den biologiska mångfald som finns kring fornlämningar. Täby kommun är, liksom övriga Mälardalen, mycket rikt på fornlämningar. I kommunen finns nära 400 kända fornlämningar, framför allt i form av runinskrifter, lämningar från boplatser, gravfält och rester av gamla hägnadssystem (inhägnader). Genom att studera dessa får vi reda på hur människor levt och brukat landskapet genom historiens lopp. Det är markägarens ansvar att fornlämningarna bevaras och inte förstörs. Fornlämningar och fornfynd skyddas av kulturminneslagen (1988:950). Det är enligt den förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning, dvs där människan lämnat spår efter sig, även sådant som göms under marken. Runt fornlämningens synliga del finns en gräns på meter som är skyddad enligt lag och som kallas för fornminnesområde. Kommunens fornvårdsplan delar in kommunen i fem skötselområden; norra, västra, centrala, östra och södra. Där finns sammanlagt 39 utvalda objekt. För varje objekt finns både en arkeologisk och en vegetationsbeskrivning samt en angiven målsättning och en detaljerad skötselplan. Exempelvis för runstenarna vid Risbyle anges bl a att man ska glesa ut beståndet av alar för att ha sikt ut mot Vallentunasjön samt arbeta med manuell gräsröjning 3 ggr/månad mellan 10:e maj 10 sept. Förutom de 39 prioriterade objekten finns även andra fornlämningar som vårdas på annat sätt. Exempelvis Fornstigen, söder om Prästgårdsvägen i Täby kyrkby, som sköts om av kommunens Kultur- och Fritidsförvaltning. Jarlabankes bro strax norr om Täby kyrkby vårdas via en kommunal driftsentreprenad. I Täby finns 28 runristningar i form av runstenar och runhällar. Dessa objekt har Täby Hembygdsförening tillsyn över via sina runstensfaddrar. Gravar och röse vid Badparksvägen i Gribbylund Det är ett runt gravröse som är 14 meter i diameter och 1,3 meter högt, samt tre låga runda gravar söder om röset. De är daterade till bronsålder äldre järnålder. Skötsel består bl a av röjning av uppväxande sly och avverkning av unga tallar. Norra fronten utgör en del av den försvarslinje som byggdes mellan som försvar av Stockholm under första världskriget. Idag klassas de flesta delar av Norra fronten som övrig kulturhistorisk lämning. De har ett antikvariskt värde. I Täby löper sammanlagt 31 st befästningsverk. Täby Hembygdsförening ser regelbundet till att de större forten är i gott skick. Slyröjning utförs här i enlighet med kommunens fornvårdsplan. ( Källa Fornvårdsplan, Täby kommun 2012) Jean-Louis Sainz Gå in på föreningens hemsida! Hemsidan kompletteras efterhand med aktuell information och den uppmärksamme har sett att en ny och enklare adress har introducerats, Webbmaster: Maud Andersson maud42@telia.com På hemsidan hittar du information om föreningen, sektionernas och slöjdgillets verksamhet och alla aktiviteter som finns redovisade på papperstidningens, Hembygd i Täby, baksida. Tips finns också om sevärdheter i Täby med länkar till aktuella hemsidor t.ex. Länsmuseets hemsida. Under adressen hittar Du Hembygdsförbundets hemsida med adresser till 2000 hembygdsföreningar mm.

5 Vad händer i Stolpaskogen? Ett spännande samverkansprojekt håller på att se dagens ljus i Täby. Cecilia Lundin och Emma Franzén från Täby stadsbyggnadskontors park- och naturenhet har vid några tillfällen samlat företrädare för Täby Friluftsfrämjande, Täby Hembygdsförening och Täby Naturskyddsförening till möten för att presentera en idé om hur kommunen i samverkan med föreningarna skulle kunna utveckla Stolpaskogen till en stadsskog och lyfta fram dess kulturmiljöer och naturvärden. Olof Nordenström har i projektform utfört en omfattande natur- och kulturmiljöinventering och tagit fram ett stort antal förslag till målpunkter. Exempel på sådana är alsumpskogen som ofta är blöt och otillgänglig men som fått en attraktiv spång, den gamla torpgrunden vid namn Stolpen med källa och f d åkermarker, den gamla landsvägen, jättegranen och den grova aspen. Genom att lyfta fram dessa natur- och kulturmiljöer får besökarna mer kunskap om skogen och dess historia och varje målpunkt får en kort informationstext som beskriver det som är speciellt för platsen. Kommunen skall nu söka LONA-bidrag från Länsstyrelsen för att med föreningarnas hjälp kunna genomföra projektet. Om detta beviljas - åtar sig föreningarna att ta fram så mycket information och bilder kring varje objekt som möjligt och även idéer om hur dessa objekt kan presenteras och levandegöras för att intressera skolorna, familjer eller förbipasserande kommuninvånare. - Kommunen upphandlar en naturvårdskunnig entreprenör som röjer fram de olika miljöerna och ris- och träddelar forslas bort med hjälp av häst. Kommunen beställer även och sätter upp informationsmaterial med information om kulturhistoria och naturvärden, intill målpunkterna på lämpliga platser. Projektet syftar till - kunskapsuppbyggnad för framtida åtgärder inom naturvård och friluftsliv - områdesskydd för att skydda värdefull natur - vård och förvaltning av områden och naturtyper som bedöms särskilt värdefulla - information och kunskapsspridning om naturvård, kulturvård och friluftsliv. Det stora hotet kring kraftledningen genom Stolpaskogen tycks nu borta. Detta projekt ger onekligen hopp om framtiden med tanke på den planerade stora exploateringen av centrala Täby. Leona Jäger Clarstedt 5

6 Vem ristade runor efter Öpir? U142 norr om Fällbro. Ingefast lät resa stenen och göra bro efter Jarlabanke, sin fader och Joruns son, och Kättilö lät (resa stenen) efter sin man. Öpir ristade Som alltid blev kvällen med Magnus Källström intressant och tankeväckande. Varför slutade man rista runstenar efter 1000-talets slut eller gjorde man kanske inte det ändå? Behövde man inte längre påvisa för var man att man var kristen eller övergav man med tiden bruket att resa minnesstenar över sina avlidna för att i stället rista in budskapet i liggande gravvårdar? Fynd gjorda i flera kyrkor kan tyda på en sådan utveckling. Också i Täby fanns det då flera sådana träkalendrar i bondeägo. Var och en av årets dagar betecknas med en av runradens sju första runor, vilka upprepas vecka för vecka. Detta var fortfarande en vanlig sed långt upp på 1500-talet. De äldsta runstavar som finns bevarade i Sverige är från 1437 och Bl a omnämns i föreningens skriftserie nr 4 Täby genom tiderna i en artikel av Sam Owen Jansson, att man hos Erich Pärsson i Fällebroo var runstenskunnig liksom hos Erich Gregersson i Torslunda. Magnus beskrev hur runalfabetet utvecklades och tecknen blev mer sofistikerade genom olika tillägg. Han framhöll att man genom ornamentiken, stavningen och runornas utseende kan få en bild av när, av vem och i vilken del av landet som runorna ristats. Kunde folk i allmänhet tyda runor? Sannolikt var förmågan att förstå runskrift betydligt större hos befolkningen än färdigheten att förstå latinet som ju var kyrkans språk. Många fynd som gjorts vid utgrävningar i Sigtuna och Gamla Uppsala tyder på detta. Man har bl a hittat benbitar med runskrift som indikerar att någon suttit och övat sig på att rista runor. Runskriften användes på sina håll till långt in på medeltiden, i Dalarna ända in på 1600-talet, men blev med tiden alltmer influerad av latinet. När de uppländska runstenarna på 1600-talet vetenskapligt började studeras, fanns i många upplänningars ägo ett annat slag av antikviteter med runinskrifter. Det var runstavarna eller rimstavarna (rim är ett gammalt nordiskt ord för tideräkning). På långa trästavar märkte man ut årets olika dagar, precis som våra nutida papperskalendrar. 6 Det finns tecken på Öpir skulle kunna vara namnet på en ristarverkstad där Öpir kunde vara namnet på gruppens förste mästare. Huggspårsanalyser visar att flera olika personer huggit stenarna. Sannolikt får vi inget svar på rubrikens inledande fråga men kan konstatera att många ristare följde i hans fotspår. Redaktören/Lennart Wallerman

7 Rapport från Runstensfaddrarnas höstutflykt Lördagen den 29 september var vi ett gäng som var nyfikna på runstenar, runstenshällar och en hällristning i grannkommunen, Vallentuna. Vi tittade på runstenar men också på miljön runt dem på platser som ingen av oss tidigare besökt. Vi diskuterade landskapet då och nu och mittemellan, utseende, de gamla vägsträckningarna, vägarnas dåtida funktion, vad som kan vara skapat av människohand och vad som är naturligt. Vi diskuterade stenarnas bergart och bearbetning, RAÄ:s röda färg, tvättningen av runraderna och lavars utbredning. Vi diskuterade var materialet till runstenarna kom ifrån, alla de litet udda byggnaderna vi såg samt alla varför? -frågor. Vi pratade om stavfelet på runstenshällen, uppmärksammade udda personnamn och om vad Gårdarike egentligen stod för. Då vi fikade hade vi fönsterplats på rastplatsen vid Angarnsjön och fick se de flyttfåglar som alla fågelskådarna kommit dit för att uppleva. Vi gick bakåt i tiden och avslutade med att närma oss den stora bronsåldershällristningen vid Angarnsjöängen från sjösidan och promenaden tillbaka till bilarna genom en härlig tallskog. Det diskuterades livligt och vi utbytte idéer och tankar om allt. Förutom våra mål imponerades vi av det vackra orörda kulturlandskapet med sina gamla vägar och av byggnaderna vid gården N.Veda och Rocksta säteri. De regndroppar som föll på oss gick att räkna - vi hade tur med vädret. Gunilla Hammarsjö Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, eller carlsson.mary@gmail.com för att delta i aktiviteter som det krävs anmälan till. Vårens program kommer att listas i nästa nummer av tidningen samt på hemsidan. Se även denna tidnings programsida. VÄLKOMNA önskar Lennart Wallerman, blw@ownit.nu, tel Naturvårdssektionen Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel ph.malmros@bredband.net eller Gunvor Ekblad, tel Naturvårdssektionen träffas under januari-april 2013 den 10/1, 24/1,(se programsidan) 7/2, 21/2, 7/3, 21/3, 4/4 och 18/4 kl i Ytterbystugan Se nästa nummer av tidningen och hemsidan för vårens övriga program. Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt, se framsidan i föregående tidning. Mer information får du om du ringer till någon av ovanstående. Var kan man köpa föreningens böcker och DVD-skivor?? Vi har till redaktionen fått förfrågningar om var föreningens böcker och DVD-skivor kan köpas. Här är kontaktpersonerna: Föreningens årsböcker: Alois Nagel, tel , , e-post: nagel@brfjupiter.se DVD-skivor: Per-Henrik Malmros, tel , e-post: ph.malmros@bredband.net 7

8 HÖST/-VINTERPROGRAMMET Nov Jan 2013 tel leona.jagerclarstedt@gmail.com Söndagen den 25 november kl i Ytterbystugan. Repris av Friherren av Rydboholm Urban Thornberg berättar om Per Brahe d ä som hann uppleva Stockholms blodbad, Dackefejden, Sturemorden och Johan III. Arr: Styrelsen 2013 Torsdagen den 24 januari kl i Ytterbystugan Visioner för Täby Stadsarkitekten Per Lagheim reflekterar kring Täby av igår, idag och imorgon. Arr: Naturvårdssektionen vattnet till Näsbyparks kyrka. Där serveras soppa, smörgås och kaffe innan lördagsmusiken tar vid kl 13:00. Arr: Styrelsen / Birgitta Segerström 8 Söndagen den 2 december kl Adventskaffe i Ytterbystugan Adventskaffe med hembakat bröd försäljning av hantverksprodukter böcker mm samt ringlotteri med fina priser. VÄLKOMNA Arr: Täby Hembygdsförening 8-9 december kl JULMARKNAD i Rönninge by med hembakat bröd, hemstöpta ljus, lotterier och mängder av fina handarbeten. Köp dina julklappar hos oss. VÄLKOMNA Söndagen den 3 februari kl Plats: VIGGBYSALEN, Södervägen 30 i Viggbyholm Fynd och resultat från grävningarna i maj-juni 2012 och tankar om framtiden Arkeolog Lars Andersson redovisar resultaten från grävningarna i Broby Bro. Ingen kostnad. Parkera lämpligen vid Bergtorpsskolan. Tisdagen den 12 februari kl I Ytterbystugan INRIKES PASS Inrikes pass fanns i Sverige fram till 1860 och passväsendets historia är nära knuten till maktens behov av kontroll över sina undersåtar. Hans Hanner berättar om Genealogiska föreningens projekt att digitalisera allt arkivmaterial kring äldre tiders resande. En intressant resumé över passens historik kommer att finnas till försäljning för kr 75:-. Arr: Sekt för släkt- och hembygdsforskning THF 70 år 8 decennier Vi fortsätter vår Täbyserie från 2012 Lördagen den 16 februari Värmande vintervandring från torget vid Hägernäs strand till Näsbypark. Vi samlas 11:00 och går längs Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com] Täby Slöjdgilles verksamhet 2012 Tisdagen den 11 december 2012 Julavslutning 2013 Arbetskvällar - måndag 14 januari, första arbetskväll med julgransplundring, därefter varannan vecka, måndagar udda veckor kl i Ytterbystugan. Dagträffar för arbetslediga börjar tisdagen den 22 januari, därefter varannan tisdag, jämna veckor. Samtliga träffar kl i Ytterbystugan. Måndag 11 mars Årsmöte kl Söndagen den 24 mars kl Demonstration av textila tekniker: Vävning, stickning, virkning, broderi och tofstillverkning i Drängstugan på Rönninge by. Butiken i Rönninge by är öppen söndagar kl fr o m februari t o m midsommarafton med undantag för påskdagen den 31 mars och pingstdagen den 19 maj.