Miljörapport Skövde Biogas

Transkript

1 Skövde Biogas

2

3 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Skövde biogasanläggning under En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Till anläggningen inkommande substrat ton Till anläggningen inkommande rågas 680 knm 3 4,3 GWh Från anläggningen utgående biogödsel ton Producerad volym råbiogas knm 3 25,5 GWh Producerad volym uppgraderad biogas knm 3 24,6 GWh Facklad volym råbiogas 775 knm 3 4,8 GWh Koldioxid (CO2) biogen ca ton Metan omräknat till CO2-ekvivalenter ca 720 ton 1

4 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNT OM SKÖVDE BIOGASANLÄGGNING LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN Kommentarer till aktuella förelägganden NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Beslut gällande animaliska biprodukter ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV METANLÄCKAGE KONTROLL AV LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M Ingående substrat Producerad biogödsel DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Metanläckage Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING LUKT TRANSPORTER ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2

5 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Skövde Biogas AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Skövde biogasanläggning Fastighetsbeteckningar Skiftnyckeln 2 Besöksadress Mejselvägen 10 Ort Skövde Branschkoder (40.10) Tillsynsmyndighet Certifiering av biogödsel SPCR 120 Miljönämnden Östra Skaraborg Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: , Ost: Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer och e-post Kontaktperson anläggningsfrågor Telefonnummer och e-post , erika.andersen@goteborgenergi.se Annsofie Rajgård 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort , annsofie.rajgard@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

6 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Skövde biogasanläggning Skövde biogasanläggning ägs och drivs av bolaget Skövde Biogas AB. Bolaget är ett samägt dotterbolag till Göteborg Energi AB och Skövde kommun. Driftpersonal anlitas från de båda delägarna. Anläggningen uppfördes under 2011 och produktionen startade under I anläggningen produceras och uppgraderas biogas till fordonsgaskvalitet. Anläggningen tar emot substrat som är pumpbara och kan levereras med lastbil eller genom ledningar. Ledning finns från ett närliggande slakteri och från Arlas mejeri i Skövde. Ledningen från Arla avvecklades dock under året, då mejeriet lades ner. Även biologiskt avfall från livsmedelshandeln i form av förpackat livsmedel kan tas emot. Bild 1 visar hur processen går till: Mängden biogödsel samt inkommande substrat registreras i ett vågsystem genom att alla lastbilar som kör in eller ut på anläggningen vägs. Mottagning av substrat från lastbil sker i en mottagningshall som hålls stängd. Substratet pumpas från mottagningshallen vidare till bufferttankarna. Substrat som pumpas via ledning går direkt till bufferttankarna. Tidigare har även förpackade livsmedel kunnat tas emot och behandlas i en särskild utrustning placerad i mottagningshallen, men denna del av verksamheten är avställd. Inkommande substrat lagras i två bufferttankar. Från bufferttankarna pumpas substrat vidare till rötkamrarna där även hygienisering sker. Hygienisering sker genom värmebehandling i minst 52 grader under 10 timmar. Rötningen är därmed termofil. Inpumpningen av substrat sker växelvis till de två rötkamrarna. Båda rötkamrarna har ett eget värmesystem med värmeväxlare för att garantera rätt temperatur. Det är i rötkamrarna som majoriteten av rågasen bildas. Från rötkamrarna pumpas det rötade substratet (biogödseln) vidare till en mellantank och därefter till ett biogödsellager. I mellantanken och biogödsellagret avstannar metanproduktionen, men även där samlas det bildade metanet upp. Från biogödsellagret lastas biogödseln till tankbil för transport till lantbruk. Lastningen sker utomhus. I biogödsellagret finns även ett litet rågaslager. Tryckhållningen i lagret sköts genom ett tak med dubbla membran. Den bildade biogasen leds från rötkamrarna till uppgraderingsanläggningen. Tekniken för uppgradering är recirkulerande vattenskrubber. I uppgraderingsanläggningen avskiljs koldioxid, vatten och mindre mängder andra ämnen t ex svavelväte, så att metangasinnehållet ökar från ca 60 % till minst 97 %. Den förädlade biogasen leds direkt ut till det lokala gasnätet eller efter tryckhöjning i kompressor till gasbehållare på flak och Fordonsgas icke publika tankstation på fastigheten. Det lokala gasnätet försörjer en busstankstation och en publik tankstation med fordonsgas. För att undvika metanutsläpp vid service, driftstörning i uppgraderingsanläggningen eller logistikproblem finns en fackla som har kapacitet att förbränna hela gasflödet. 4

7 Bild 1. Schematisk bild över substrat/biogödselflödet, gasflödet och ventilation med reningsutrustningar i anläggningen. Ventilationsluften från bufferttankar, uppgradering och byggnader hålls i separata flöden. Reningsbehovet är anpassat till varje enskilt flöde, vilket innebär att olika typer av filter och olika antal filter används i de olika flödena. För att undvika luktstörningar i samband med att ett kolfilter blir mättat eller att filtermassan byts finns dubbla kolfilter på flödena från bufferttankarna respektive uppgraderingen, där det ena filtret ständigt fungerar som reserv/redundans för det andra. All ventilationsluft släpps ut i förhöjda utsläppspunkter, på endera 24 eller 25 meters höjd, ovanför rötkammartaken. 2.2 Lokalisering Anläggningen ligger ca 600 meter öster om avloppsreningsverket i Skövde, på fastigheten Skiftnyckeln 2, i industriområdet Aspelund. Fastigheten omfattas av en detaljplan som vann laga kraft Avstånd till bostadsområdet Östermalm är ca 900 m. Inga enskilda bostadshus finns inom en radie av 500 m från anläggningen. Inga skyddsvärda objekt eller områden finns i närheten. En fotografisk kartbild över området visas i bild 1 nedan. 5

8 Skövde mejeri (Arla Foods) Skövde Biogas Skövde Slakteri Bild 2. Karta över Skövde med biogasanläggningen, slakteriet och mejeriet angivna. Ledning finns från slakteriet och mejeriet till biogasanläggningen. 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den storskaliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Den producerade biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked och anläggningsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen (ca 40 % av rågasen) kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga utsläpp annat än ett diffust läckage av rågas från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. Den biogödsel som bildas som en restprodukt vid rötning av avfall vid biogasproduktion bidrar ytterligare till en positiv miljöpåverkan då den ersätter konstgödsel och naturgödsel som gödningsmedel på åkrarna. Framförallt naturgödsel innehåller mycket metan som påverkar växthuseffekten negativt. De näringsämnen som finns i avfallet som rötas, återvinns i biogödseln och återförs till lantbruket, vilket bidrar positivt till det lokala kretsloppet. 6

9 Den enskilt största negativa miljöpåverkan från anläggningen är lukt. Under hösten 2015 har luktstörningarna återigen ökat efter en period med mindre störningar. Negativ miljöpåverkan har även energiförbrukningen för rötning, uppgradering och komprimering samt transporter av substrat och biogödsel till och från anläggningen. 2.4 Förändringar under året Under våren vidtogs flera åtgärder för att förbättra ventilationssystemet, bland annat på grund av problem med kondens och frysning. Under hösten installerades ett nytt kolfilter på ventilationsflödet från bufferttankarna för att kunna komplettera reningen med ytterligare en typ av kol med andra egenskaper. Anläggningen för mottagning av förpackat material har ställts av. Mottagandet av vassle fasades ut under året på grund av att Arlas avvecklade sitt mejeri. Vasslen som pumpades via ledning ersattes huvudsakligen av matavfallsslurry som transporteras med lastbil, vilket innebär ökat antal transporter till och från anläggningen. Slaktavfall har under året delvis fraktats med lastbil in till anläggning då slakteriet tillfälligt flyttade del av sin verksamhet till Skara under renovering och återuppbyggnad av sina lokaler. En störning i slutet av året innebar ytterligare transporter då slakteriavfall behövde transporteras iväg till andra anläggningar. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar I tabell 1 nedan listas de tillstånd, beslut gällande anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten omfattar. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Gällande nu överspelade beslut hänvisas till tidigare miljörapporter. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljösamverkan östra Skaraborg. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Länsstyrelsen Dnr Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till en ny biogasanläggning. Tillståndet omfattar en biogasanläggning, med tillhörande uppgraderingsanläggning, för behandling av högst ton organiskt avfall och odlade grödor per år. Beslut angående mindre avvikelse av lokalisering. Ändring av tillstånd enligt miljöbalken för Skövde biogasanläggning. Ändringen innebär att tillståndet omfattar behandling 7

10 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr av högst ton vassle samt högst ton biologiskt avfall och odlade grödor per år. Totalt mottagen mängd substrat som tillförs anläggningen får dock inte överstiga ton per år. Delegationsbeslut om ändring av dagvattenvillkor. Föreläggande att vidta åtgärder så att de ständigt återkommande luktproblemen upphör. Beslut om tre ytterligare villkor för driften av anläggningen. Delegationsbeslut om att godkänna nya substrat enligt anmälan. Delegationsbeslut om att återkalla föreläggandet om kontrollprogram från Delegationsbeslut med godkännande av anmälan av installation av extra kolfilter. Under 2015 har följande anmälningar gjorts till tillsynsmyndigheten: Anmälan om nytt kolfilter I 2014 års miljörapport redovisades ett pågående anmälningsärende gällande högt metanslipp från uppgraderingen. Efter inlämnad slutrapport meddelade tillsynsmyndigheten att ärendet avslutades. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Volymer tillståndsgiven och faktisk produktion redovisas i tabell 2 nedan. Verksamheten håller sig inom tillståndgivna mängder. Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet ton vassle samt ton biologiskt avfall och odlade grödor per år. Totalt högst ton substrat per år. Faktisk produktion under året ton vassle och ton annat substrat har tagits emot vid anläggningen under året. Totalt ton. 8

11 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Under 2012 beviljade länsstyrelsen ett ändringstillstånd för verksamheten. Villkor i ändringstillståndet ersätter eller kompletterar tidigare villkor i det ursprungliga tillståndet från Miljönämnden östra Skaraborg beslutade 2014 om ytterligare tre villkor (15-17) med stöd av länsstyrelsens beslut från Samtliga villkor redovisas och kommenteras gällande hur verksamheten levt upp till villkoren under året i tabell 3 nedan. Förelägganden redovisas i avsnitt nedan. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg (villkor 15-17) Villkor 1 Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2 Anläggningen ska vid idrifttagandet vara anlagd med minst två rötkammare. 3 Vid anläggningen får avfallsslag enligt bilaga 1, samt odlade grödor och vassle tas emot och behandlas. Andra substrat får tas emot efter tillsynsmyndighetens medgivande. 4 Verksamheten ska drivas så att risken för lukt och skadedjur minimeras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att minimera störningarna omedelbart vidtas. 5 Huvudporten till mottagningshallen ska hållas stängd. I samband med in och uttransport ska huvudporten stängas i omedelbar anslutning till passage alternativt ska andra lösningar vidtas för att minimera luftutsläpp från hallen. 6 Följande luftströmmar ska samlas in och renas så att risken för störande lukt minimeras a. ventilationsluft från mottagningshall och utrustning för förbehandling av inkommande avfall, b. luft från buffert-, blandnings- och Kommentar Villkoret har följts. Villkoret följs. Anläggningen har två rötkammare. Villkoret har följts. Luktstörningar har förekommit och flera åtgärder har vidtagits, se vidare avsnitt 5.2 och 5.9. Villkoret har följts. Villkoret har följts. Några separata hygieniseringstankar finns dock inte, vilket anmälts till tillsynsmyndigheten och redovisades i ansökan om ändringstillstånd Istället hygieniseras substratet i rötkamrarna. I samband med ombyggnation av 9

12 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg (villkor 15-17) Villkor hygieniseringstankar, c. utgående luft/restgas från uppgraderingsanläggningen. 7 Verksamheten ska bedrivas så att minsta möjliga metanläckage uppstår från anläggningen. Metanläckaget från gasuppgraderingsanläggningen får inte överstiga 1 % av den ingående mängden metan i rågasen. Om det vid mätning visar sig att värdet överskrids ska, inom en månad, behövliga åtgärder ha vidtagits för att klara värdet alternativt en plan för att avhjälpa överskridandet ha sänts in till tillsynsmyndigheten. 8 Vid överproduktion av gas eller vid driftstörning ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt. 9 Opåverkat dagvatten från anläggningen ska samlas upp och ledas till ett fördröjningsmagasin. Möjlighet att stänga av dagvattenavloppet i händelse av driftstörning ska finnas. Förorenat dagvatten samt vatten från gasuppgraderingsanläggningen ska ledas till det kommunala avloppsnätet om tillsynsmyndigheten inte medger annat. 10 Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db (A) dagtid (kl ) utom sönoch helgdagar, 45 db (A) kvällstid (kl ) samt sönoch helgdagar (kl.07-22), 40 db (A) nattetid (kl.22-07). Den momentana ljudnivån får nattetid vid Kommentar ventilationssystemet har befintlig ventilation kapats vilket lett till tillfälliga luktstörningar. Se även avsnitt 5.2 och 5.9. Mätningar av metanläckage genomfördes i februari och december Resultaten visade på högt metanslipp från uppgraderingen. Tillsynsmyndigheten kontaktades och en åtgärdsplan togs fram i början av Åtgärder vidtogs i enlighet med planen och en slutrapport redovisades i oktober. Därefter avslutade tillsynsmyndigheten ärendet. Se vidare under avsnitt 4.3. Villkoret har följts under året. Överproduktion av gas har facklats. Volymer facklad gas redovisas i avsnitt 5.1 nedan. Villkoret har följts under året. Dagvatten leds till ett fördröjningsmagasin med avstängningsventil. Ventilen är normalt stängd och magasinet töms manuellt. Tillsynsmyndigheten har medgivit annan utformning av anläggningen i enlighet med andra stycket. Förorenat dagvatten samlas upp och hanteras enligt särskild instruktion. Vatten från uppgraderingsanläggningen leds via en oljeavskiljare till slutlagret för biogödsel. Villkoret följs. Bullermätning genomfördes av WSP inför förstagångsbesiktningen (rapport daterad ). Ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad beräknades till LAeq 27dBA och LAFmax 30dBA (vid fackling), dvs väl under riktvärdena nattetid på LAeq 40dBA respektive LAFmax 55dBA. De ombyggnationer som utförts med anledning av åtgärder mot lukt bedöms inte medföra sådana förändringar i bullernivåer 10

13 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg (villkor 15-17) Villkor bostäder inte överstiga 55 db(a). De angivna ekvivalentnivåerna ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). De ska baseras på den tidsperiod som anges i villkoret och beräknas för den tid som verksamheten pågår. Kontroll ska ske i samband med förstagångsbesiktning och därefter så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 11 Flytande kemiska produkter, inbegripet farligt avfall, ska förvaras invallat på ett för produkten beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning och invallningar vara skyddade mot nederbörd. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från kraven om särskilda skäl föreligger. 12 a) Avtal om tillräcklig volym för extern lagring av biogödsel ska finnas för den mängd substrat som, vid varje tillfälle, tas in i anläggningen. Med tillräcklig volym avses den lagringskapacitet som möjliggör att spridning kan ske enligt de försiktighetsmått som anges för spridning av gödsel i känsliga områden enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62, omtryckt 2011:25, med senare revideringar). Journal ska föras avseende extern lagringsvolym samt spridningsarealer på gårdsnivå. Denna ska hållas tillgänglig Kommentar att det finns risk för överstigande av gällande villkor. Villkoret har följts under året. Järnklorid förvaras i en dubbelmantlad tank med påkörningsskydd. Övriga kemikalier och farligt avfall förvaras invallat. En avvikelse i form av oljefat som förvarats utan invallning uppmärksammades i samband med periodisk besiktning. Oljan förvarades inne i byggnad, utan risk att nå mark eller recipient, men med risk att nå substratbufferttanken. Leverans av invallning väntades vid tillfället och bristen berodde på en utökning av lagrad volym. Invallning installerades omgående därefter. Villkoret har följts under året. Tillräcklig volym för extern lagring kontrakteras i avtal. Volymerna stäms av kontinuerligt mot upprättade prognoser. I avtal med mottagare av biogödsel anger mottagaren tillgänglig areal för spridning. En årlig sammanställning görs för att följa upp att de mottagande lantbruken inte fått mer biogödsel än de har avsättning för enligt avtalet och gällande lagkrav för spridning. Sammanställningen som även omfattar kontrakterade volymer för lagring redovisas i avsnitt nedan. 11

14 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg (villkor 15-17) Villkor för tillsynsmyndigheten. En årlig sammanställning ska redovisas i miljörapporten. Kommentar Biogödsel har under året inte överlåtits i annat syfte än att återföras till åkermark. 12 b) Om biogödsel (rötrest) överlåts i annat syfte än att den ska återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras. Leverans av biogödsel ska åtföljas av en aktuell analys av växtnäringsinnehåll samt information om att rötrestlagret bör vara försedd med täckning som effektivt förhindrar ammoniakavgången och luktstörningar. 13 Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att tillståndet har vunnit laga kraft. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska även innehålla förslag till såväl innehåll som tidpunkter för förstagångs- och periodiska besiktningar. 14 Sökande ska aktivt arbeta för att minimera miljöeffekterna från transporter som följer av verksamheten. 15 Luktande gaser från bufferttankar och gasuppgradering ska avledas till atmosfär via reningsanläggningar i form av filter, inkopplade på så sätt att om filtermassa byts i det ena filtret ska de luktande gaserna ledas genom filtermassan i det andra filtret. Reningsanläggningarna kan utföras med annan teknisk lösning med Villkoret har följts under året. Analys genomförs regelbundet. Resultatet redovisas i form av en uppdaterad innehållsdeklaration på Skövde Biogas hemsida. Transportören har aktuellt blad i bilen. Innehållsdeklarationen innehåller även information om att rötrestlagret bör vara försedd med täckning som effektivt förhindrar ammoniakavgången och luktstörningar. Villkoret följs. Ett uppdaterat kontrollprogram har lämnats till tillsynsmyndigheten i enlighet med önskemål vid tillsynsbesöket Aktuell utgåva av kontrollprogrammet är daterad Verksamheten arbetar aktivt med transportfrågan, se vidare under avsnitt 5.10 Transporter nedan. Villkoret följs. Redundanta kolfilter installerades före den 31 januari

15 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg (villkor 15-17) Villkor Kommentar motsvarande redundans. 16 Utsläpp av gaser från bufferttankarnas respektive gasuppgraderingens reningsanläggningar ska ske minst 24 meter ovan mark. 17 Utsläpp av gaser från rötrestlagrets utblås ska ske minst 25 meter ovan mark. Villkoret följs. Utsläppspunkten för ventilationsluft från bufferttankarna och uppgraderingen finns sedan hösten 2014 uppe på ena rötkammartoppen. Villkoret följs. Utsläppspunkten för ventilationsluft från rötrestlagrets utblås finns sedan december 2013 uppe på ena rötkammartoppen Kommentarer till aktuella förelägganden I Tabell 14 nedan följer en uppföljning av aktuella krav på åtgärder i beslut från tillsynsmyndigheten. Tabell 4. Redovisning och uppföljning av förelägganden. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg Dagvatten från anläggningen ska ledas till ett fördröjningsmagasin vars utloppsventil i normalfallet hålls stängd. Magasinet ska ronderas regelbundet (varje vecka) eller tömmas vid behov. Före tömning kontrolleras att dagvattnet inte är förorenat med synlig förorening. Beslutet följs. Magasinet ronderas regelbundet enligt checklista för daglig rondering. Instruktion för omhändertagande av eventuell förorening finns. 2 Vatten från gasuppgraderingsanläggningen ska ledas till slutlager för biogödsel via en oljeavskiljare. Kontroll av oljeavskiljaren görs ca en gång per vecka enligt rondschema. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg Om inte annat följer av vad som framkommer av nedanstående punkter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad ni angivit i anmälningshandlingarna eller i övrigt åtagit er. 2 Ni får endast använda nya substrat med följande avfallskoder i er verksamhet: , och Beslutet följs. Beslutet avser anmälan om mottagning av nytt substrat. Kravet har följts. Kravet har följts. Avfallskoderna kompletterar bilaga 1 till gällande miljötillstånd för verksamheten. 13

16 Villkoret innebär bland annat att avfallskod gäller i sin helhet. Tidigare var köksavfall från hushåll undantaget. 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter 1 som ska redovisas i miljörapporten. 3.5 Övriga gällande beslut Beslut gällande animaliska biprodukter Anläggningen är en så kallad ABP-anläggning, där ABP står för animaliska biprodukter. Det innebär att den följer lagstiftning inom området där Jordbruksverket har tillsyn. Till viss del har detta påverkat beslut som tagits av tillsynsmyndigheten, t.ex. beslut från (dnr ) där det framgår att tillsynsmyndigheten inte har något att erinra mot ändrad hygieniseringsmetod. Jordbruksverket beslutade om ändrad hygieniseringsmetod (dnr /11) och om godkännande av biogasanläggning (dnr /11). Jordbruksverket har också regelbunden tillsyn av anläggningen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom driften av anläggningen sköts av Göteborg Energi används Göteborg Energis ledningssystem som verktyg för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till viss del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men framför allt på specifika rutiner och instruktioner för Skövde biogasanläggning. Arbete med att upprätta och uppdatera rutiner för anläggningen pågår fortlöpande. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste version är daterad Som komplement finns ett flertal rutiner och instruktioner. Bland annat har rutiner tagits fram för regelbunden rondering och skötsel av anläggningen. Rutiner finns för bland annat lukt, kemikalier, avfall, nödlägen och akuta åtgärder och rapportering vid miljötillbud. En rutin för återkommande riskanalyser på anläggningar inom koncernen Göteborg Energi finns och tillämpas, se vidare under avsnitt genomförde tillsynsmyndigheten ett besök på anläggningen för villkorskontroll. Det huvudsakliga syftet var att följa upp att verksamheten följer de tre nya villkoren (15-17) antagna av miljönämnden i Skövde Ett tillsynsbesök med fokus på avfall genomfördes Vid båda besöken blev resultatet att verksamheten följer miljöbalken inom de områden som inspekterats. 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 14

17 Skövde Biogas har anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar (se vidare 4.3 Kontroll av metanläckage). Biogödseln från Skövde Biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Denna certifiering är frivillig och innebär att anläggningen aktivt arbetar med sitt miljö- och kvalitetsarbete. Vid en tredjepartskontroll granskas hela anläggningen, från inkommande material till slutprodukt och dess användning (se vidare Producerad biogödsel). 4.2 Periodisk besiktning Periodiska besiktningar genomförs vart tredje år enligt fastställd rutin. Periodisk besiktning genomfördes av extern besiktningsman under hösten enligt plan. Vid platsbesöket deltog även tillsynsmyndigheten. I besiktningsrapporten framgår att en avvikelse, tre påpekanden och fem förslag till förbättringsåtgärder har noterats. Avvikelsen gällde (med kommentar i kursivt): För att villkor 11 ska kunna anses vara uppfyllt helt och hållet ska samtliga behållare som innehåller vätskeformiga kemiska produkter inklusive avfall vara placerade inom invallad yta eller inom anordning med motsvarande funktion. Avvikelsen gällde ett oljefat som stod inomhus på hårdgjord yta. Orsaken till bristen var en utökning av lagrad volym olja och att ett invallningstråg var beställt, men leverenansen dröjde. Avvikelsen åtgärdades omgående. De tre påpekandena gällde (med kommentar i kursivt): Bolaget sköter egenkontrollen genom att kontrollera aktuella substrat mot bilaga 1 till tillståndet samt förtydligandet i ändringstillståndet beträffande avfallskod (innefattar även livsmedelsavfall från handeln). I kontrollprogrammet saknas bilaga 1. Bolaget bör upprätta och i kontrollprogrammet hänvisa till en rutin som fångar upp dels bilaga 1 samt även beslut från tillsynsmyndigheten beträffande andra substrat som medgivits. Uppmärkningen av behållare i miljöstationen bör ses över. Efterlevnaden av gällande städ- och rengöringsrutiner bör kontrolleras. En rutin för mottagande av nya substrat finns, men har aktualiserats och uppdaterats. Kontrollprogrammet ska uppdateras med en hänvisning till rutinen. Städning och ordning på anläggningen har setts över. Samtliga avvikelser, påpekanden och förbättringsförslag har lagts in i verksamhetens förbättrings- och avvikelsehanteringssystem. Nästa periodiska besiktning kommer att genomföras hösten Kontroll av metanläckage Skövde biogasanläggning är anslutet till Avfall Sveriges frivilliga åtagande för biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar. Åtagandet innebär att bolaget förbinder 15

18 sig att inventera och följa upp anläggningens utsläpp av metan, redovisat som procentuellt läckage av volym producerad rågas. Mätning skall utföras minst vart tredje år enligt åtagandet. En uppföljande mätning genomfördes av oberoende konsult. Utifrån mätningen beräknades metanläckaget från anläggningen. Resultatet visade på halter som var högre än villkorsgränsen gällande metan i utgående restgas från uppgraderingen. I enlighet med kraven i aktuellt villkor lämnades en åtgärdsplan in till tillsynsmyndigheten. Efter genomförda åtgärder utfördes en ny mätning , med bra resultat. En slutrapport redovisades därefter till tillsynsmyndigheten. Beräknade utsläppsvärden redovisas i avsnitt Metanläckage. För tidigare genomförda mätningar, se tidigare års miljörapporter. 4.4 Kontroll av larm Anläggningen har sex gasvarnare installerade. En gasdetektor är monterad vid HTkompressorn, en gasdetektor är monterad i gasfläktsboden och fyra gasdetektorer är installerade i gasuppgraderingen. Under året har även en gasvarnare installerats i pumpstationen. En instruktion för hur personalen skall agera vid olika typer av larm finns framtagen. En underhållsplan som omfattar kontroll av larm finns. 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförande av riskanalyser med avseende på yttre miljö. En riskanalys genomfördes under 2012 och uppdaterades under Nästa riskanalys skall genomföras 2016 enligt befintlig rutin, men med anledning av de ombyggnationer som gjorts på anläggningen under hösten 2014 har befintlig riskanalys uppdaterats i aktuella delar våren Exempel på riskförebyggande åtgärder som genomförts under året är: Kontroll av oljeavskiljarens funktion. Översyn av skydd/ordning/uppmärkning kemikalier. Ändrad hantering i samband med påfyllning till/från förrådstank med olja. Avfallsmanual har tagits fram och stämts av med transportör av farligt avfall. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattning av driftdata under året redovisas i tabell 5 nedan. Den hydrauliska uppehållstiden i rötkamrarna skall vara minst 7 dygn enligt beslut från Jordbruksverket. En mindre mängd rågas tas emot från Skövde reningsverk. Denna gas uppgraderas på anläggningen. Under 2015 facklades i storleksordning lika mycket rågas som under 2014 och Stor del av facklingen beror på fortsatta driftstörningar i uppgraderingen under våren samt kapacitetsbrist i uppgraderingen större delen av den övriga tiden. I slutet av året drabbades anläggningen för en produktionsstörning i rötkamrarna, vilket ledde till en låg produktion och att mindre mängd substrat än normalt kunde tas emot i anläggningen. 16

19 Tabell 5. Driftuppgifter för året. Totalt Enhet Inkommande substrat ton Utgående biogödsel ton Hydraulisk uppehållstid i rötkamrarna, min 53 dagar Till anläggningen inkommande rågas 680 knm 3 4,3 GWh Producerad råbiogas knm 3 25,5 GWh Uppgraderad biogas (till försäljning) knm 3 24,6 GWh Facklad rågas 775 knm 3 4,8 GWh Elförbrukning för produktion MWh Energi för uppvärmning (fjärrvärme) MWh Ingående substrat I tabell 6 nedan redovisas ingående substrat som tillförts processen under året. Uppgifterna tas från lagrad vågdata. Enligt miljötillståndet får anläggningen ta emot högst ton substrat per år, varav högst ton vassle och/eller högst ton annat substrat. I kategorin livsmedelsavfall ingår matavfallsslurry (av huvudsakligen hushållskompost) och matavfall från livsmedelsbranschen. I kategorin slaktavfall ingår även det spädvatten i form av skållvatten och spolvatten från slakteriet som tas om hand i processen och som pumpas in till anläggningen tillsammans med slaktavfallet. Tabell 6. Tillfört substrat under året Substrat Totalt (ton) Flytgödsel 0 Vassle Slakteriavfall kat Livsmedelsavfall Material från avpaketeringsanläggningen 0 Totalt Producerad biogödsel All biogödsel vägs och registreras tillsammans med transportörens och mottagarens uppgifter. För att säkerställa tillräckliga spridningsarealer finns avtal med ett antal omkringliggande 17

20 lantbruk. I avtalen anger lantbrukaren tillgänglig spridningsareal på gården/gårdarna (vissa lantbrukare driver flera gårdar) och lagringsvolymer kontrakteras. I tabell 7 redovisas varje lantbruk med en spårbar kod. Mottagen mängd och erforderlig areal för spridning av denna mängd redovisas. I tabellen framgår att mottagarna inte har fått mer biogödsel än de har avsättnings för utifrån gällande lagkrav. Lantbrukarna kan dock ta gödsel även från annat håll. Lagringsvolymen som redovisas i tabellen avser kontrakterad lagringsvolym och inte verklig lagringsvolym på gården. I vissa fall levereras biogödseln direkt till det fält där gödseln ska spridas. Transportören tömmer då biogödseln direkt till en flyttbar tankvagn som står i fältets ytterkant. Därifrån fylls sedan gödselspridaren, som därmed inte behöver lämna fältet. I och med att alla transporter av biogödsel sköts av en transportör fungerar detta i dialog mellan transportören och lantbrukaren. Samma gödsellager kan också fyllas på flera gånger under ett år, med spridning däremellan. Därmed kan mottagen mängd överskrida redovisad lagringsvolym. Tabell 7. Förteckning över mottagare av biogödsel, lagringsvolym, erforderlig och tillgänglig areal. Lantbruk Mottagen mängd Lagringsvolym Erforderlig Tillgänglig (ton) (m 3 ) areal (ha) 2 areal (ha) B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G Ett fosforinnehåll på 0,30 kg F/ton biogödsel används vid beräkningen. Högsta tillåtna fosforgiva är 22 kg/ha. Då TS-halten är så låg antas att 1 ton biogödsel = 1 m 3 biogödsel. Gödselbalansen gäller över en femårsperiod. 18

21 Lantbruk Mottagen mängd Lagringsvolym Erforderlig Tillgänglig (ton) (m 3 ) areal (ha) 2 areal (ha) B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G B6-G En innehållsdeklaration för biogödseln har tagits fram och uppdateras allt eftersom nya analysresultat för biogödseln erhålls. Innehållsdeklarationen innehåller beräkningar om maximal tillåten giva per hektar och upplysningar till mottagaren gällande krav vid lagring och spridning av produkten. De uppdaterade innehållsdeklarationerna redovisas löpande på bolagets hemsida och transportören har aktuellt blad i bilen. Innehållsdeklarationen skickas även till samtliga mottagare av biogödseln inför spridningssäsongen. Bolaget är sedan 2013 certifierat enligt SPCR 120 Certifierad Återvinning. Ansvarigt certifieringsorgan är SP 3. Vissa intresseorganisationer ställer krav på certifiering för att deras medlemmar ska få ta emot biogödseln. SP har genomfört en årlig besiktning på anläggningen. En KRAV-certifiering av biogödseln från anläggningen pågår och ett certifikat förväntas mottas under Detta påverkar bland annat val av ingående substrat och möjlighet till avsättning av biogödseln till KRAV-godkända gårdar i närområdet. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder Under detta avsnitt redovisas driftstörningar eller liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Samtliga händelser har anmälts till tillsynsmyndigheten. I januari förekom ett längre stopp på ledningen från slakteriet på grund av problem med pumpar. Under tiden som problemet åtgärdades transporterades substratet med lastbil. I februari förekom luktklagomål. Problem med frysning av kondensvatten i ventilationssystemet orsakade illaluktande pölar när isen tinade. I mars genomfördes ett byte av fyllkroppar i uppgraderingens kolonner, vilket medförde ett planerat stopp på anläggningen. Under tiden facklades överskottsgasen. Åtgärden kan även ha bidragit till viss lukt från anläggningen. 3 Certifieringsreglerna finns att hämta på SPs hemsida eller Avfall Sveriges hemsida 19

22 tilläts en lastbil utan möjlighet att ansluta till gasåterföringssystemet att utföra en transport av slakteriavfall från pumpstationen, då den redan fanns på plats för uppdraget. Detta innebar risk för en tillfällig, men kortvarig, luktstörning. Efter ombyggnationen av ventilationssystemet genomfördes en översyn där ett fåtal förbättringsmöjligheter identifierades. Med anledning av detta utfördes följande installationer i maj: Två droppaskiljare/separatorer i ledningarna från bufferttankar. En kondensatsamlingsledning längs hela vägen för uppsamling från separatorer, fläktar, rör och kolfilter. I samband med installationsarbetet förekom vissa luktstörningar och även luktklagomål. Byte av kol i kolfilter genomfördes i juni i syfte att förbättra funktionen på luftreningen efter de inkomna klagomålen. Även i augusti och november byttes kolet ut, men då som en del i ordinarie underhåll efter indikation på sämre rening vid de återkommande mätningarna av svavelväte i ventilationssystemet. Vid byte av kol föreligger risk för luktstörning förekom en incident med utsläpp av slaktvatten i samband med backspolning av slakteriledningen. Vid tillfället luktade det en del i närområdet för utsläppet. Utsläppet var dock begränsat och kunde stoppas och saneras snabbt. Under hösten förekom återkommande problem med att pumpledningen från slakteriet satte igen. I samband med att ledningen spolades för att avlägsna igensättningar förekom lukt, vilket troligtvis orsakade några av de luktklagomål som inkom till Miljösamverkan östra Skaraborg under samma period. I mitten av november uppstod också problem med rötningsprocessen, med för höga kvävehalter, som ledde till att rötningsprocessen avstannade. Därmed avtog även biogasproduktionen. Orsaken var troligtvis mindre andel spädvatten än tidigare, efter att vassleleveranserna avtagit och slutligen stoppat. För att rädda processen kördes rent färskvatten in i processen. Problemet kvarstod året ut, men med en gradvis förbättring förekom ett mindre spill då chauffören skulle stänga ventilen mellan bil och rötrestlager och kopplingen på slangen lossnade. Dagvattenbrunnen tömdes, ytan där utsläppet skett spolades och infästningen till kopplingen förstärktes med borrskruv. 5.3 Utsläpp till luft Metanläckage Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från ventiler och flänsar samt som förlust i restgasen. Gällande kontroll av metanläckage se avsnitt 4.3. Den beräknade metanförlusten till atmosfär för aktuellt år blir ca 29 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd producerad rågas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 1,4 vol%. Halten ligger i nivå med redovisade siffror för Efter åtgärder på uppgraderingen för att få ner metanslippet har halten i restgasen minskat, så att villkorskravet nu klaras, se tabell 8. De nya mätningarna visar dock på högre halt metan än tidigare i ventilationsflödet från 20

23 bufferttankarna. Detta kan förklaras med att de fläktar som numera finns drar ut mer luft och därmed mer metan än vad som var fallet tidigare. Halten metan i inkommen orenad gas är 63 % och densiteten på metan är satt till 0,7175 kg/nm 3. Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt nedan. Tabell 8. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH4 (ton) CH4-utsläpp tot (%) CH4-utsläpp uppgradering (%) Villkor uppgradering (%) 4 Metanutsläpp 29 1,4 0, Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Ca 40 % av rågasen utgörs av koldioxid. Koldioxiden är av biogent ursprung och avges efter avskiljning från biogasen till atmosfären (kallas restgas). Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas. Detta innebär att metanet i biogasen vid förbränning omvandlas till koldioxid genom reaktion med syre i luften. I tabell 9 redovisas resultat av beräkningar av koldioxidutsläpp. Även metanutsläpp omräknat till koldioxidekvivalenter redovisas. Tabell 9. Källa Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll Avgår vid fackling, metan (CH4) omvandlas till CO2 vid förbränning Metanförlust till atmosfär omräknat till CO2- ekvivalenter CO2 biogen ca (ton) CO2 fossil (ton) Beräkningsunderlag Ca 37 % CO2 i rågasen och ca 2 % CO2 i rengasen. Gas till facklan innehåller ca 37 % CO2 och 63 % CH4. Metanutsläpp (ton) som redovisas i tabell 8 ovan. Mängderna koldioxid (CO2) och koldioxidekvivalenter är beräknade enligt följande: Avgång vid uppgraderingsprocessen: Utifrån volym inkommen orenad gas och andel CO2. Volymen CO2 som blir kvar i rengasen beräknas och subtraheras. Densitet CO2 på 1,9783 ton/knm 3. 4 Villkoret gäller som procent av producerad rågas. Även övriga procental beräknas därmed på detta sätt. I villkoret anges även krav på åtgärd/redovisning till tillsynsmyndigheten om det överskrids. 21

24 Avgång vid fackling: Enligt volym koldioxid (CO2) och metan (CH4) i förbränd gas och facklad gas. Densitet CO2 på 1,9783 ton/knm 3 och densitet CH4 på 0,7175 ton/knm 3 används. Omvandlingsfaktor från CH4 till CO2 på 2,2 utifrån skillnad i molvikt. Omräkning till koldioxidekvivalenter: Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten vid anläggningen, då systemet är slutet. Processvatten och kondensvattnet från uppgraderingen leds till biogödsellagret medan vatten från rengöring av lastbilarna leds tillbaka till bufferttankarna. Sanitärt vatten avgår till det kommunala reningsverket. Dagvattnet leds till ett dagvattenmagasin med en avstängningsbar ventil på det utgående vattnet. Ventilen hålls normalt stängd. Vid den dagliga ronderingen kontrolleras nivån i magasinet, som töms vid behov. Före tömningen görs en okulär kontroll av vattnet för att upptäcka ett eventuellt läckage av t.ex. olja eller substrat/biogödsel. Upptäcks föroreningar i dagvattnet skall vattnet omhändertas i enlighet med befintlig instruktion Akuta åtgärder och rapportering vid miljötillbud. Inget tillbud med utsläpp till vatten har förekommit under året. 5.5 Markföroreningar Inga kända eller misstänkta markföroreningar finns på fastigheten. Läckage av substrat har förekommit under året, men detta har omhändertagits och har inte orsakat någon kvarstående markförorening. Se vidare under avsnitt 5.2 ovan. 5.6 Buller Mätning och beräkning av ljudnivåer för kontroll enligt villkor 10 i miljötillståndet genomfördes sommaren Rapporten (av WSP, daterad ) visade att de angivna ljudnivåerna i villkoret inte överskreds. Närmaste bostad är belägen ca 500m söder om anläggningen. Ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad beräknades till LAeq 27dBA och LAFmax 30dBA (vid fackling), dvs väl under riktvärdena nattetid på LAeq 40dBA resp. LAFmax 55dBA. De ombyggnationer som utförts med anledning av åtgärder mot lukt bedöms inte medföra sådana förändringar i bullernivåer att det finns risk för överstigande av gällande villkor. 22

25 5.7 Kemikaliehantering För hantering av kemikalier på anläggningen finns en särskild rutin. De kemikalier som används på anläggningen förvaras i märkta behållare, invallat och under tak i en särskild container. Järnklorid förvaras i en dubbelmantlad cistern utomhus. Kemikalieförbrukningen för 2015 redovisas i kemikalieförteckningen i bilaga 1. En fullständig kemikalieförteckning med säkerhetsdatablad finns tillgänglig digitalt i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Nya kemikalier måste godkännas i enlighet med en koncernövergripande rutin innan de får tas in på anläggningen. I koncernen Göteborg Energi pågår ett arbete med att byta ut produkter som innehåller särskilt farliga ämnen. Inga av produkterna som nu används av Skövde Biogas bedöms ingå i den kategorin. En inventering av kemikalier genomfördes under året och i samband med detta fasades en cancerogen produkt ut. Under året har ingen köldmedia fyllts på i kylmaskin på anläggningen. Köldmedierapport skickas in separat. 5.8 Avfallshantering För hantering av avfall finns en särskild rutin. Flytande farligt avfall förvaras invallat i kemikaliecontainern. För transport av avfall och farligt avfall anlitas godkänd transportör och mottagare. Avfallsstatistik för året redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10. Avfallsslag Avfallsstatistik för året Farligt avfall EWC kod Transportör Mängd Absorbenter x XR Miljöhantering AB 250 kg Oljeavfall x l Svavelhaltigt avfall x kg Brännbart avfall kg Blandat avfall Eftersortering 660 kg Oljeavskiljar-slam x kg En felskrivning har uppmärksammats i 2014 års rapport gällande mängd oljeavskiljarslam. Den korrekta volymen ska vara kg och inte 600 kg. 23

26 5.9 Lukt Problem med lukt har förekommit från det att anläggningen togs i drift Många olika åtgärder har vidtagits både från tillsynssidan och på anläggningen, se tidigare års miljörapporter. Trots dessa åtgärder har luktstörningar från anläggningen förekommit under året. Ett flertal driftstörningar som orsakat lukt finns redovisade under avsnitt 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder. Även planerad service kan orsaka luktstörningar. Under året har tillsynsmyndigheten blivit informerade vid tolv tillfällen om planerade åtgärder som riskerar att orsaka lukt. Tretton klagomål på lukt har inkommit via tillsynsmyndigheten, vanligtvis vid andra tillfällen än då information lämnats i förväg. I början av november installerades ett nytt kolfilter, som ett led i att minska luktpåverkan till omgivningen. Orsaken var de återkommande klagomålen på lukt och installationen genomfördes efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Precis därefter genomfördes en uppföljande luktanalys med luktpanelsundersökning. Resultatet från luktpanelsundersökningen visade på en mycket god rening från ventilationsflödet från bufferttankarna. De redundanta kolfiltren gav en rening på ca 97 % avseende luktenheter. Det nyinstallerade filtret gav därefter ytterligare ca 97 % rening avseende luktenheter på den kvarstående lukten i flödet. Däremot var reningsgraden på flödet från uppgraderingen, den så kallade restgasen, betydligt sämre. Där var reningsgraden bara ca 50 %. Fortsatt arbete med frågan pågår under I slutet av december intensifierades luktklagomålen gällande lukt från pumpstationen, vilket innebar att mycket resurser och fokus flyttades hit. För att härleda orsaken till lukten påbörjades dagliga luktronder vid pumpstationen. Underlaget från dessa användes sedan för en åtgärdsplan som togs fram i januari Transporter Verksamheten är relativt transportintensiv. När det gäller inkommande transporter av substrat har bolaget aktivt minimerat dessa genom att välja substrat som kan levereras via ledning. Substrat har under perioden 2013 till 2015 pumpats från det intilliggande slakteriet och det lokala mejeriet. Då Arla valt att lägga ner sin produktion i Skövde har dock leveranserna av vassle successivt minskat under året och dessa har huvudsakligen ersatts av matavfallsslurry som transporteras med lastbil. Detta innebär att transporterna har ökat under året. Även viss transport av slakteriavfall per lastbil har förekommit pga stopp i ledningen samt att slakteriet tillfälligt flyttade del av sin verksamhet till Skara, men huvudsakligen sker leveransen av slaktavfall fortfarande via ledning. Ökad samordning av substrattransporter in och biogödseltransporter ut har inneburit att antalet transporter under året inte ökat fullt så mycket som kunde varit fallet. Som ett led i att försöka minska transportsträckorna pågår en KRAV-certifiering av biogödseln. Genom certifieringen kan avsättning närmare anläggningen säkras, då det finns flera KRAV-godkända gårdar i närområdet. Ett KRAV-certifikat förväntas beviljas under Avsikten är att på detta sätt kunna minska de totala transportsträckorna för biogödseln betydligt. 24