GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Arendal biogasanläggning (Gasendal) Diarienummer

Transkript

1 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Arendal biogasanläggning under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Uppgraderad biogas inkl. propan levererad till naturgasnätet Propanförbrukning Metanslipp Kvävoxider (NO x ) Koldioxid (CO 2 ) totalt varav fossil CO 2 varav biogen CO 2 Metan omräknat till CO 2 -ekvivalenter knm 3 59 GWh 590 ton 0,07 vol.% 955 kg ton ton ton 63 ton 1

2 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNT OM ARENDAL BIOGASANLÄGGNING LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Tillstånd till transport av farligt avfall Arrendeavtal med Preem ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV METANLÄCKAGE KONTROLL AV LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Metanläckage Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Kväveoxidutsläpp UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2

3 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Fastighetsbeteckningar Arendal 764:230 Besöksadress Oljevägen 75 Ort Arendal Biogasanläggning (Gasendal) Göteborg Branschkoder Gasformiga bränslen > kubikmeter Tillsynsmyndighet Miljöledningssystem ISO Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: , Ost: Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor erika.andersen@goteborgenergi.se Jan Karlsson Telefonnummer E-postadress jan.karlsson@goteborgenergi.se 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

4 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Arendal biogasanläggning Anläggningen benämns även Gasendal och togs i drift Verksamheten består i att uppgradera (rena) orenad biogas (rågas) från avloppsreningsverket Ryaverket. Ryaverket ägs av det kommunala bolaget Gryaab AB. Rågasen består av metan (ca 60 %), koldioxid (ca 40 %), en del fukt och små mängder svavelväte. Rågasen uppgraderas till komprimerad metangas, motsvarande den kvalitet som krävs för att mata in gasen i naturgasnätet. Uppgraderingen sker i en process där koldioxid, svavelväte och fukt avskiljs och metanhalten i gasen koncentreras. Detta sker med hjälp av en amin, som binder koldioxiden kemiskt. Absorbtionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med värmetillförsel, där koldioxid (biogen) återgår till gasfas och avgår till luft tillsammans med en mycket liten andel metan. Processen visas schematiskt i bild 1 nedan och beskrivs lite mer i detalj i tillhörande text. Rågas med ca 65 % metanhalt leds från rötkammare till en gasklocka (på Gryaab) Gasen transporteras med hjälp av kompressorer till ett kolfilter som tar bort resterande svavelväte I ett absorbtions -torn med vätska absorberas CO 2 kemiskt Vätskan pumpas till ett strippertorn, värms till 105 C varvid ren CO 2 frigörs Eventuella vattenmolekyler tas bort med adsorbtionstork efter tryckhöjning Gasen passerar ett finfilter. Metanhalt och daggpunkt kontrolleras Den uppgraderade biogasen med 99,7% metanhalt transporteras till slutkund via naturgasnätet Bild 1. Schematisk beskrivning av processen. Den renade biogasen tillsätts propan, som höjer energivärdet så att det blir likvärdigt med energivärdet i naturgas. Biogasen levereras därefter till naturgasnätet. Propan transporteras till anläggningen via tankbil. Propan lagras i en cistern på fastigheten, som rymmer ca 46 ton. I anläggningen finns möjlighet att vid stopp recirkulera biogasen i anläggningen eller att fackla (förbränna) biogasen hos Gryaab. Anläggningen är normalt obemannad, men tillsyn sker regelbundet. Driften övervakas via ett driftövervakningssystem där driftlarm och larm kopplat till gasvarnare ingår. Ett fjärrstopp finns hos Ledningscentralen, Sävenäsverket, som är bemannat dygnet runt. 4

5 2.2 Lokalisering Anläggningen finns strax väster om Nynäs oljeraffinaderi i Arendal, ca 10 km väster om centrala Göteborg. Fastigheten omges av Oljevägen, Arendalsvägen, Torslandavägen och Tankgatan. Bild 2. Karta över området. Platsen för anläggningen är markerad. Inom samma fastighet finns två stycken lagringstankar med butan. Tankarna ägs och drivs av Preem. 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom den producerade biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. Störst negativ miljöpåverkan har den energiförbrukning som sker i samband med uppgraderingen av rågasen. Naturgas används för att värma processen och el används till kompressorer och annan utrustning. 5

6 Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga andra utsläpp än ett diffust läckage av rågas/metan från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas hos Gryaab, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. 2.4 Förändringar under året Under året har programmeringen i styrsystemet uppdaterats, för att ge en stabilare process. En jämnare drift ger även en lägre energiåtgång. Produktionen under 2014 var dock längre än ett normalår på grund av ett haveri som orsakade ett driftstopp på sex veckor. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten innebär. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och klimatnämnden i Göteborg. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad anläggning för rening av biogas. Tillståndet omfattar rening av högst 20 miljoner m 3 gas per år. Beslutet från ersatte det tidigare tillståndsbeslutet från Det nya beslutet innebär en möjlighet till utökning av verksamheten. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Under 2014 togs knappt hälften av tillståndsgiven volym orenad gas emot. Produktionen under året har varit lägre än normalt till följd av nedsatt produktionskapacitet, se avsnitt 5.2. Som ett led i detta har även en mindre volym orenad gas än normalt kunnat tas emot. Överskottsgas från rågasproduktionen vid Gryaab facklas hos Gryaab. Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet Rening av gas motsvarande ca 20 miljoner m³ orenad gas per år Faktisk produktion under året Till anläggningen inkommen orenad gas: 8 miljoner Nm³ 6

7 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Nedan redovisas villkoren i gällande miljötillstånd för anläggningen. För verksamheten finns inga förelägganden. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Utsläppet av metan till luft får inte överstiga 0,2 vol.-% av inkommande mängd metan. Om detta värde överskrids ska omedelbara och tillräckliga åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. 3. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 4. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning skall särskilt beaktas att komponenter väljs med så låg elförbrukning som möjligt. 5. Propancisternen skall vara försedd med påkörningsskydd. 6. Buller från anläggningen, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl ) utom sön- och helgdagar, 45 db(a) kvällstid (kl ) samt sön- och helgdagar (kl ), 40 db(a) nattetid (kl ). Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 Kommentarer Villkoret har följts under året. Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Villkoret har följts under året. Utsläppet av metan till luft har beräknats till 0,07 vol.%. Se vidare under avsnitt nedan. Villkoret har följts under året. Samtliga kemikalier förvaras inomhus. De flytande kemikalier som används i verksamheten ska förvaras invallade. Tetrahydrotiofen förvaras i 50 kilos tryckkärl i skåp utomhus. Skåpet i sig är gjort som en invallning. Flytande farligt avfall förvaras invallat. Villkoret har följts under året. Elförbrukningen beaktas vid inköp av utrustning. Villkoret har följts under året. Propancisternen har påkörningsskydd. Villkoret har följts under året. Bullermätningar har genomförts tidigare och kommer framgent enbart att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. Någon bullermätning har ej varit aktuell att genomföra under året. Se även avsnitt 5.6 nedan. 7

8 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen Villkor db(a). De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. 7. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggning anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det. Beaktas vid framtida nedläggning av verksamheten. 8. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag på kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. 9. En utredning om orsaken till förekomsten av nickel i kondensatvattnet och vilka åtgärder som är skäliga att vidta för att minska förekomsten ska lämnas till tillsynsmyndigheten inom ett år från att detta beslut har vunnit laga kraft. Kommentarer Villkoret är ej aktuellt. I nuläget finns inga planer på att avveckla någon del av verksamheten. Villkoret har följts under året. Kontrollprogrammet hålls uppdaterat och den senaste versionen är från Villkoret är inte längre aktuellt. Se tidigare års miljörapporter. 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter som ska redovisas i miljörapporten 1. 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 8

9 3.5 Övriga gällande beslut Anläggningen berörs av flera lagar och beslut. Nedan nämns beslut och liknande som kan vara av intresse vid tillsyn enligt Miljöbalken Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat , gett Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m och omfattar styckegodstransport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten enligt följande avfallskoder (EWC): , , , , , , , och För Gasendal innebär detta att mindre mängder farligt avfall som uppkommer i verksamheten kan transporteras till någon av de större produktionsanläggningarna för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare Arrendeavtal med Preem Sedan oktober 2008 finns ett arrendeavtal mellan Preem Petroleum AB och Göteborg Energi AB. Avtalet reglerar marken kring sfärerna som numera ägs av Preem. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men även specifika rutiner och instruktioner för Gasendal. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste versionen är daterad Göteborg Energi har sedan 2007 anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar. Projektet handlar om åtaganden mot metanläckage från anläggningarna och innebär bl.a. att anläggningen ska inventera sitt utsläpp av metan vart tredje år. Vid varje inventering ska eventuella utsläpp som inte kan åtgärdas direkt kvantifieras och plan för åtgärd anges. De totala utsläppen från anläggningen summeras och mål på utsläppen, efter att planerade åtgärder genomförts, uppges. En inventering enligt åtagandet utfördes av oberoende konsult under hösten Se vidare under avsnitt 4.3 nedan. 4.2 Periodisk besiktning Periodiska besiktningar sker enligt en rutin för koncernens produktionsanläggningar för fjärrvärme, el och gas. Besiktningarna skall enligt rutinen genomföras vart tredje år. Senaste besiktningen genomfördes av extern konsult Besiktningen resulterade i två kvarstående påpekanden från tidigare besiktningar och fyra nya påpekanden. Samtliga påpekanden och rekommendationer kommer att följas upp under

10 4.3 Kontroll av metanläckage En rutin för läcksökning av metan finns. I enlighet med rutinen har fullständig läcksökning genomförts två gånger under året. Dessutom har mätning av enbart utvändiga anläggningsdelar genomförs två gånger. Skälet till att mätning utomhus sker tätare är att (icke diffust) läckage inomhus upptäcks via gaslarm, se även avsnitt 4.4 nedan. Upptäckta läckor åtgärdas om möjligt direkt på plats vid läcksökningstillfället. t.ex. genom att ventil dras åt. Om en åtgärd inte är möjlig att genomföra omgående görs en felanmälan och en arbetsorder skapas. Läcksökningsprotokoll finns. Vid mätning enligt Avfall Sveriges frivilliga åtagande (se avsnitt 4.1 ovan) framgick att arbetet med att minimera läckaget av metan varit framgångsrikt. Resultatet blev ett läckage på totalt 0,07 % av inkommande rågas 2014, jämfört med 0,19 % Delflödena bestod av 0,04 % metanslipp i restgasen (avgår tillsammans med den renade koldioxiden) och resten som diffust läckage genom ventilationsluften ut från byggnaden. 4.4 Kontroll av larm Risken för gasläckage är som störst i kompressorrummet, eftersom det finns flest komponenter som kan läcka där, t.ex. flänsar och kompressorer. Gaslarm (gasdetektorer) larmar för hög gashalt och finns på tre ställen i anläggningen; 1. I byggnaden med strippertornet - mäter metan (lätt gas). 2. På golvet i kompressorrummet - mäter propan (tung gas). 3. I ventilationsutloppet från kompressorrummet - mäter metan. Kontroll och kalibrering av gaslarm är inlagt i underhållssystemet och genomförs av extern konsult. Kalibrering sker en gång per år och test av larm två gånger per år. Fullskaligt test, som går hela vägen till ledningscentralen, sker en gång per år i egen regi. 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker För biogasanläggningar inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförandet av riskanalyser. Riskanalysen gäller både arbetsmiljö och yttre miljö och uppdateras årligen samt vid större förändringar i verksamheten. Under 2014 förändrades rutinerna för hantering av den amin (Uscarsol AP Solvent 814) som tillsätts processen för att skilja ut koldioxid. Tidigare förekom det öppna kärl och invallning med uppsamlad aminlösning i produktionslokalen. Idag sker all hantering slutet och åtgärder har vidtagits för att minska läckaget till invallningen. En riskanalys genomfördes under 2012 och uppdaterades under Vid den periodiska besiktningen i november 2014 rekommenderade besiktningsmannen bolaget att gå igenom de olika riskhändelserna i riskanalysen och beskriva den specifika händelsen som kan inträffa, istället för den mer generella beskrivningen som idag finns. Dessutom rekommenderades bolaget att se över konsekvensgraderingen, då den i en del fall verkar överskatta uppkommen konsekvens. Rekommendationen kommer att följas upp under

11 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattande tabell över produktion, drifttid, förbrukning av el och propan på Arendalsanläggningen under året visas i Tabell 4. Tabell 4. Driftuppgifter för året. Inkommen orenad gas från Gryaab knm 3 Uppgraderad biogas inkl. propan som tillförts naturgasnätet Facklad gasråvara orsakad av Gasendal (fackling sker på Gryaabs anläggning) 49 GWh knm 3 59 GWh knm 3 Propan 590 ton Elförbrukning för produktion MWh Naturgas för produktion 483 knm 3 Anläggningen redovisar lägre årsproduktion än före 2013 på grund av ett haveri i reboilern, som orsakade ett långvarigt stopp. Se vidare under avsnitt 5.2. Processgas (propan) tillförs biogasen för att höja energivärdet så att det motsvarar naturgasen. Tillsatt volym propan är proportionell med volym producerad biogas. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder Under året har problem med kompressorer förekommit, vilket gett reducerad kapacitet av anläggningen. Ett kylaggregat och spolvattenfilter har bytts ut. En svanhals har monterats in för att öka driftsäkerheten för analysutrustning. Analysutrusningen ger kontinuerliga signaler för aktuellt driftläge och signalstopp har orsakat onödiga driftstopp. I mars förekom en driftstörning som orsakade ett sex veckor långt stopp på anläggningen. Läckor på tuber i reboilern, i vilken aminlösningen för rening av koldioxid värms upp, ledde till att vatten från pannkretsen läckte över till systemet med aminlösning. Pannan stängdes av för att förhindra ytterligare inläckage. Detta ledde till att trycket på pannvattensidan sjönk och att aminlösning läckte in i pannkretsen. Systemet tömdes på vatten-aminblandning och rengjordes därefter. Allt pannvatten och aminlösning samt tvättvatten omhändertogs som farligt avfall. Vid urtappningen pumpades vatten-aminblandningen samt tvättvattnet till IBC-behållare. Brunnar till spillvatten och dagvattenbrunnar var täckta under hela arbetets gång. Efter besiktning konstaterades att samtliga tuber i reboilern fick bytas ut. Efter läcktest återfylldes systemet och anläggningen kunder åter tas i drift. Driftstörningen medförde ingen påverkan på yttre miljö. 11

12 5.3 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från naturgaspannan sker via en skorsten om 12 meter. Från uppgraderingen sker utsläpp av koldioxid från strippertornet. Även diffust läckage av metan förekommer. I avsnitten nedan redovisas resultat av beräkningar av utsläpp till luft Metanläckage Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas hos Gryaab, som levererar rågasen. Det är endast vid planerade jobb på rörledningar eller liknande som fackling sker på egna anläggningen, för att tömma anläggningsdelar på gas. Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från ventiler och flänsar, se även avsnitt 4.3 ovan. Den beräknade metanförlusten till atmosfär för aktuellt år blir 2,5 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd inkommen orenad gas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 0,07 vol.%. Halten metan i inkommen orenad gas är 62,8 % och densiteten på metan är satt till 0,7175 ton/knm 3. Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt nedan. Tabell 5. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH 4 (ton) CH 4 -utsläpp (%) Villkor (%) Metanutsläpp 2,5 0,07 0, Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Beräkningar och utsläppt mängd koldioxid samt koldioxidekvivalenter redovisas i tabell 6. Beräkningar och underlag redovisas nedan. Omräkningsfaktorn GWP 100 har uppdaterats från 21 till 25 i enlighet med FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. Tabell 6. Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Källa CO 2 biogent (ton) CO 2 fossilt (ton) Beräkningsunderlag Förbränning av naturgas ,80 g CO 2 /MJ bränsle Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll ,2 % CO 2 avgår vid rening av gas. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3 Metanförlust till atmosfär omräknat till CO 2 - ekvivalenter 63 - Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är 25 12

13 Den totala mängden koldioxid är beräknad enligt följande: För naturgas enligt bränsleförbrukningen och gasleverantörens (Swedgas) emissionsfaktor. Avgång av CO 2 vid reningsprocessen beräknas utifrån inkommen volym orenad gas och dess halt av CO 2 minus kvarstående halt av CO 2 i den uppgraderade gasen. Metanutsläppet redovisat i tabell 5 ovan räknas om till koldioxidekvivalenter Kväveoxidutsläpp Kväveoxid avgår till följd av den naturgasförbrukning som åtgår för uppgradering av biogas. I tabell 7 nedan redovisas den totala mängden kväveoxid beräknad utifrån bränsleförbrukningen och Länsstyrelsens schablon för kväveoxidutsläpp från naturgas. Tabell 7. Kväveoxidutsläpp för året Källa NO x (kg) NO x (mg/mj bränsle) Förbränning av naturgas Utsläpp till vatten Orenad biogas från Gryaab innehåller en del fukt vilken avskiljs. Från kompressorn och från gaskylarna före torkarna avleds kondensatvatten tillbaka till Gryaab. Vid kylning av koldioxid ovan tak avgår kondensvatten som leds till dagvatten. I övrigt avleds endast sanitärt vatten till avloppsnätet. 5.5 Markföroreningar I början på 2009 genomfördes en MIFO Fas 1 utredning. Tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningen) tog samma år del av utredningen och fastslog att vid en avveckling av verksamheten ska en översiktlig markundersökning göras i samråd med tillsynsmyndigheten. 5.6 Buller Gällande bullervillkor följs (se villkorsuppföljningen i avsnitt 3.3). Mätningar utfördes under 2007 och 2008 och resultatet finns redovisat i miljörapporter för 2008 och Den fortsatta efterlevnaden av villkoret följs upp i verksamhetens kontrollprogram, där det framgår att bullermätningar framgent enbart kommer att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. Någon bullermätning har inte varit aktuell att genomföra under Några bullerklagomål har inte inkommit under året. 5.7 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Gasendal finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. 13

14 De kemiska produkter som används på anläggningen redovisas i en separat kemikalieförteckning, se bilaga 1. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. I en av de kemiska produkter som används på anläggningen, Propan, ingår det kemiska ämnet etylmerkaptan. Etylmerkaptan är ett riskminskningsämne, vilket innebär att ämnet har egenskaper som måste bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Propan är en standardprodukt så att byta leverantör bidrar inte till att få bort ämnet etylmerkaptan. Innan biogasen matas ut på naturgasnätet tillsättas propan för att den inmatade gasen skall få samma egenskaper som den gas som finns i naturgassystemet. Idag förs diskussioner med nätägaren och distributören kring möjligheten att helt sluta med tillsatsen av propan. Även produkten Ucarsol AP Solvent 814, som används för att uppgradera biogasen, innehåller ett ämne, Piparzin, som är ett riskminskningsämne. Inte heller här finns i dagsläget någon alternativ produkt tillgänglig. I samband med reboilerhaveriet som beskrivs i avsnitt 5.2 byttes hela volymen Ucarsol ut. Livslängden för produkten anges av leverantören till ca 5 år och då det gått längre tid än så sedan den ursprungligen påfylldes var det ändå dags att bytas ut den. Under året har ingen köldmedia fyllts på i kylmaskinerna på anläggningen. Köldmedierapport skickas in separat. 5.8 Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Under året har ett övergripande arbetet för att förbättra styrningen och kontrollen över avfallsströmmarna inom bolaget skett. Syftet är att ha en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att minimera avfallet och avfallets farlighet. Avfall uppkommer endast i mycket små mängder på anläggningen. Trasor och annat absorptionsmaterial samlas i ett fat placerat på en gallerdurk över en invallning. Spillolja från byte av olja i kompressorerna förvaras på samma plats. Tillstånd finns för egen transport av farligt avfall, se avsnitt Det innebär att visst avfall, som det saknas sortering för på anläggningen, kan transporteras till en av de större anläggningar där särskilt iordningställda platser för sortering och hämtning av avfall finns. Redovisningen av dessa mindre mängder farligt avfall hamnar i så fall på den större anläggningen. En sammanställning av avfall som transporterats bort direkt från anläggningen av extern entreprenör redovisas i tabell 8 respektive 9 nedan. I tabell 9 redovisas en stor volym alkaliska tvättvätskor. Detta tvättvatten uppstod i samband med ett haveri som redovisas i avsnitt 5.2 ovan. Avfallstypen uppstår inte i normala fall på anläggningen. 14

15 Tabell 8. Icke farligt avfall som hämtats från anläggningen av extern entreprenör under året Icke farligt avfall Transportör Mängd i kg Fint brännbart verksamhetsavfall Renova 238 Hård och mjuk plast från verksamhet Renova 26 Wellpapp Renova 66 Tabell 9. Farligt avfall som hämtats från anläggningen av extern entreprenör under året Farligt avfall EWC-kod Transportör Mängd i kg Alkaliska tvättvätskor Renova Glykol och vatten Renova 27 Tomfat med restinnehåll Trasor, torkdukar, torkmaterial Renova Renova 102 Fast oljeavfall Renova Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Allmänt gäller att det fortlöpande miljöförbättrande arbetet bedrivs inom ramen för Göteborg Energi AB:s miljöledningssystem certifierat enligt ISO Bolaget utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön och arbetar kontinuerligt med att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. På Gasendal är en viktig punkt i arbetet med att hushålla med råvaror och energi en optimering av processen, något som pågår kontinuerligt. Under året har en omprogrammering vidtagits för att uppnå jämnare drift och lägre energiåtgång. 15