EU:s DIREKTIV OM SANKTIONER MOT ARBETSGIVARE Betänkande av Sanktionsutredningen (SOU 2010:63)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom Direkttel: E-post: samuel.engblom@tco.se Justitiedepartementet STOCKHOLM EU:s DIREKTIV OM SANKTIONER MOT ARBETSGIVARE Betänkande av Sanktionsutredningen (SOU 2010:63) Ju 2010/7476/EMA TCO har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63) vilket innehåller förslag till svenskt genomförande av nämnda EU-direktiv. Stora delar av betänkandet utgörs av att utredningen konstaterar att gällande svensk rätt är tillräcklig för att uppfylla direktivets krav. TCO:s principiella utgångspunkter Ur facklig synvinkel kan grundproblemet definieras som att arbetsgivare utnyttjar människors ekonomiska och rättsliga utsatthet till att betala låga löner och få dem att acceptera arbetsvillkor som de annars inte skulle acceptera. Detta leder i sin tur både till en press nedåt på priserna hos de seriösa arbetsgivare som de oseriösa arbetsgivarna konkurrerar med och på löner och arbetsvillkor i dessa branscher. Ett ytterligare problem är att de seriösa arbetsgivarna kan börja ifrågasätta nyttan av att teckna kollektivavtal när konkurrenterna går under avtalets nivåer. Riskerna för den arbetsgivare som utnyttjar arbetstagare utan arbetstillstånd är idag små, samtidigt som arbetstagarna löper stora rättsliga/ekonomiska risker (risken för avvisning, risken att inte kunna betala skulder, avsaknad av försäkringar i händelse av olycksfall) Detta skapar en obalans i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare vilken i sin tur leder till att arbetstagarna tvingas acceptera låga löner och stora fysiska risker i arbetet (dålig arbetsmiljö, bristande skyddsanordningar). TCO anser därför att det behövs skärpta straff och ökad lagföring av Utlänningslagens straffbestämmelser för den som anställer arbetstagare utan arbetstillstånd. Samtidigt bör arbete utan arbetstillstånd avkriminaliseras, som en markering att problemet i första hand utgörs av de arbetsgivare som anställer. TCO anser vidare att bör införas en möjlighet till skadestånd motsvarande mellanskillnaden mellan den lön som faktiskt betalats till den irreguljäre migrantarbetaren och en lön som motsvarar kollektivavtal eller svensk praxis inom yrket eller branschen. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se webbplats/publikationer/remissyttranden/y EUs direktiv om sanktioner mot arbetsgivare.docx/l/

2 2 (6) TCO har även krävt ett det införs ett straffrättsligt ansvar för företag som med uppsåt eller av vårdslöshet anlitar underentreprenörer vilka anställer personer utan arbetstillstånd samt ett arbetsrättsligt och skatterättsligt ansvar för företag som anlitar underentreprenörer vilka inte följer gällande lagstiftning. En annan viktig princip är en tydlig åtskillnad av migrationsstatus och ställning som arbetstagare. Den arbetsrättsliga statusen måste avgöras självständigt och inte påverkas av om en person har arbetstillstånd eller ej. Även den som inte har arbetstillstånd ska anses som arbetstagare och omfattas av arbetsrätten. Inom ramen för Fackligt center för papperslösa deltar TCO även i praktiskt fackligt arbete för irreguljära migranter Förbudets tillämpningsområde Utredningen föreslår, i avsnitt att straffbestämmelsen i 20 kap 5 UtlL ändras så att den omfattar även arbetsgivare som har utlänningar i sin tjänst som vanligtvis utför arbete i Sverige men som tillfälligt utför arbete utomlands. TCO tillstyrker utredningens förslag. Utredningen föreslår motsvarande ändring av andra bestämmelser i UtlL. TCO tillstyrker även dessa. 5.4 Skyldigheten att kontrollera och bevara handlingar Artikel 4 i Sanktionsdirektivet innehåller en i TCO:s ögon olycklig bestämmelse som ger arbetsgivare en uttrycklig skyldighet att kontrollera och rapportera alla tredjelandsmedborgare som de anställer (och som inte är gifta med en EES-medborgare), även i fall då dessa har permanent uppehållstillstånd. Som påpekades av arbetsmarknadens parter redan i samband med att direktivet förhandlades, och som DO skriver i sitt särskilda yttrande, riskerar bestämmelsen att leda till en stigmatisering av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. På grund av direktivets snäva formulering är det tyvärr inte möhjligt att undvika att en sådan bestämmelse införs. TCO anser att det är viktigt att utnyttja den flexibilitet som ändå finns i direktivets artikel 4 och skapa en ordning som dels minimerar det som kan skapa en stigmatisering av utrikes födda på arbetsmarknaden, dels inte ökar arbetsgivarnas administrativa börda. TCO välkomnar därför utredningens förslag att Migrationsverket bör ges i uppdrag att i samråd med DO utveckla sin service till arbetsgivare och erbjuda allmänna råd och stöd för hur kontrollen bäst kan genomföras. Migrationsverket bör emellertid även ges i uppdrag att samråda med arbetsmarknadens parter. 5.5 Skyldighet att underrätta behörig myndighet om anställning av tredjelandsmedborgare Som anförts ovan anser TCO att den skyldighet att kontrollera och rapportera anställning av tredjelandsmedborgare som direktivet ålägger medlemsstaterna är för bred. TCO tillstyrker dock utredningens förslag att anmälan ska göras till Skatteverket och inte till exempelvis polisen eller migrationsverket. Enligt utredningens förslag bör Skatteverket bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt underrättelse ska ske samt om vad den ska innehålla. TCO anser att underrättelsen bör utformas på ett sådant sätt att den medför så lite extra rapportering som möjligt. I uppdraget till Skatteverket bör ingå att se över

3 3 (6) möjligheterna att anse att rapporteringsskyldigheten ska anses fullgjord genom att deras personnummer rapporterats till skatteverket i samband med rapporteringen av kontrolluppgifter. Även Skatteverket bör åläggas att samråda med DO och arbetsmarknadens parter Arbetsrättslig skydd för utlänningar som arbetat utan föreskrivet tillstånd Utredningens direktiv innehöll, förutom de uppdrag som var direkt relaterade till implementeringen av direktivet i svensk rätt, även ett uppdrag att analysera vilket arbetsrättsligt skydd som finns för tredjelandsmedborgare som arbetar utan tillstånd. Frågan har aldrig varit föremål för lagstiftning och heller inte ställts på sin spets i rättspraxis. Då den är principiellt viktig anser TCO att det är välkommet att utredning fick detta uppdrag. Utredningen gör först bedömningen att en utlänning som arbetat i Sverige utan arbetstillstånd ända har rätt till lön. TCO instämmer i utredningens bedömning. När det gäller övrig arbetsrättslig lagstiftning väljer utredningen att bara delvis utföra det uppdrag som den ålades av regeringen. Utredningen gör bedömningen att åtminstone semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på arbetstagare som saknar föreskrivet arbetstillstånd samt konstaterar att detsamma gäller troligen även vissa andra regelverk. TCO välkomnar utredarens besked vad gäller semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen, samt även beskedet att en arbetsgivares skyldighet att tillämpa kollektivavtalsvillkor om ersättning, semester och arbetsmiljö inte påverkas av om arbetstagaren saknar arbetstillstånd. TCO anser dock att det samtidigt är anmärkningsvärt att utredningen valt att inte uttala sig varken om irreguljära migranters fackliga rättigheter eller om diskrimineringslagens tillämpning. Vad gäller fackliga rättigheter har Sverige tydliga förpliktelser i form av internationella åtaganden att leva upp till. ILO:s föreningsrättskommitté har vid upprepade tillfällen funnit att ILO:s konvention (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten även omfattar migrerande arbetstagare utan uppehålls- eller arbetstillstånd. I Case 2121 som gällde Spanien kom kommittén till följande slutsats: With the regard to the denial of the right to organize to migrant workers in an irregular situation, the Committee recalled that all workers, with the sole exception of the armed forces and the police, are covered by Convention No. 87. Denna har sedan bekräftats i case 2227 (Förenta staterna) och case 2620 (Republiken Korea). TCO anser därför att regeringen i den proposition som kommer att vara nödvändig för att implementera direktivet i svensk rätt bör redogöra för ILO:s praxis på detta område och, i syfte att undanröja eventuella tvivel, tydligt uttala att den gör bedömningen att även irreguljära migranter omfattas av föreningsrätten. Vad beträffar diskrimineringslagens tillämpning så finns det även på det området internationella åtaganden att ta hänsyn till. Som nämns i utredningen har Sverige ratificerat ILO:s konvention (nr 143). Konventionens artikel 1 slår fast att konventionsstaterna åtar sig att respektera alla migrantarbetares grundläggande mänskliga rättigheter. ILO har vid flera tillfällen poängterat att denna bestämmelse även innefattar irreguljära migranter. 1 I en färsk 1 Se t ex Report III /1B) to the 87 th International Labour Conference, Chapter 2.

4 4 (6) genomgång av intenationella instrument som styr migrantarbetares villkor skriver ILOsekretariatet att [m]igrant workers, whatever their status, are always entitled to human rights, as are all members of the human family in every part of the world och hänvisar därefter till artiklarna 23, 24 och 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 2 Enligt dessa artiklar har var och en rätt till bland annat rättvisa och tillfredställande arbetsförhållanden, lika lön för lika arbete, bilda och ansluta sig till fackföreningar, samt vila och fritid innefattande skälig begränsning av arbetstiden. Då diskrimineringslagstiftningen i stor utsträckning har sitt ursprung i EU-rätten är det även viktigt att notera att det i den brittiska rättsvetenskapliga debatten har anförts att det olaglighetsargument som i brittiska domstolar ofta resulterat i att irreguljära migranter förnekats arbetsrättsligt skydd kan vara oförenligt med EU:s diskrimineringslagstiftning. 3 Utöver Sveriges internationella åtaganden talar även den verklighet som många irreguljära migranter lever i för att det behövs tydliga förarbetsuttalanden som undanröjer eventuella kvardröjande tvivel om diskrimineringslagens tillämpning. Alltför många vittnar om diskriminering och trakasserier i olika former. 4 TCO anser att propositionen bör innehålla ett tydligt uttalande om att regeringens bedömning är att den svenska arbetsrättens tillämplighet är en fråga som ska bedömas självständigt och utan hänsyn till arbetstagarnas migrationsrättsliga status, vilket innebär att svensk arbetsrätt i princip är tillämplig även i situationer som inbegriper arbetstagare som saknar arbetstillstånd. 7.4 Arbetsgivares ansvar för innestående ersättning Utredningen föreslår att rätten till ersättning för utförde arbete för utlänningar som arbetat i Sverige utan föreskrivet tillstånd slås fast i lag. TCO tillstyrker utredningens förslag. 7.5 Presumtionen för viss överenskommen ersättning Utredningen föreslår att det i lag införs en bestämmelse om att den överenskomna ersättningen ska antas vara den ersättning som följer av ett tillämpbart svenskt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. TCO tillstyrker utredningens förslag. Presumtionen kan sägas bygga på en analogi till regelverket om arbetskraftsinvandring, vilket är en lämplig utgångspunkt då det är det regelverk som arbetsgivaren har brutit mot då denne har anställt en person utan arbetstillstånd. 7.7 Kostnader för att skicka efterhandsutbetalningar Utredningen föreslår att det införs en lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att bära kostnader för att sända lön eller annan ersättning för utfört arbete till en tredjelandsmedborgare som arbetat vid olaglig vistelse i Sverige. TCO tillstyrker utredningens förslag. 2 ILO (2010) International Labour Migration A rights-based approach. 3 Se t ex Bernard Ryan (2006) The Evolving Legal Regime on Unauthorized Work by Migrants in the UK 27:1 Comparative Labour Law and Policy Journal 27, särskild sid Se t ex Anna Gavanas (2010) Who cleans the welfare state? Migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm. Institutet för framtidsstudier.

5 5 (6) 7.9 Systematisk information om rättigheter Utredningen föreslår att en myndighet som fattar beslut om avvisning eller utvisning ska vara skyldig att informera den som beslutet avser om möjligheten att i en verkställbar dom få arbetsgivaren förpliktad att betala innestående ersättning och möjligheten att lämna in klagomål. TCO tillstyrker utredningens förslag. Ett uppdrag bör även ges till Migrationsverket att informera de personer som ska avvisas eller utvisas om fackföreningar eller andra organisationer som kan hjälpa dem att till exempel få ut innestående ersättning Presumtion för ett anställningsförhållande på minst tre månader Utredningen föreslår att det införs en presumtion för tre månaders utfört heltidsarbete vid tvist om ersättning mellan en utlänning som arbetat utan föreskrivet tillstånd och en arbetsgivare. Samma presumtion ska gälla beträffande skatter och avgifter. TCO tillstyrker utredningens förslag Villkor för förlängning av uppehållstillstånd Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd till personer som samarbetar med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott mot 20 kap. 5 UtlL och som väckt talan om innestående ersättning. TCO tillstyrker utredningens förslag. Därutöver föreslår utredningen att möjligheten att en utlänning som fått sådant ytterligare uppehållstillstånd av landstinget ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är bosatt inom landstinget samt vara undantagen från kravet på arbetstillstånd. TCO tillstyrker utredningens förslag. 8.6 Fråntagande av rätten till offentliga stöd och bidrag samt återbetalningsskyldighet för sådana bidrag Utredningen föreslår en reglering som innebär att alla typer av offentliga stöd, bidrag eller andra förmåner ska kunna tas ifrån en arbetsgivare som bryter mot utlänningslagens bestämmelser om krav på arbetstillstånd. TCO tillstyrker utredningens förslag. 9. Underentreprenad Utredningen föreslår att en uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör som inte gjort rimlig kontroller ska betala en särskild avgift motsvarande den i 20 kap. 12 UtlL om underentreprenören utför underentreprenaden med anställda tredjelandsmedborgare som vistat här utan föreskrivet tillstånd. TCO tillstyrker utredningens förslag. Vidare föreslår utredningen att det i samma situation ska införas ett solidariskt ansvar för lån och annan ersättning till olagligt vistandes anställda hos underentreprenören som deltar i underentreprenaden. TCO tillstyrker utredningens förslag, liksom de övriga förslag som i praktiken är en följd av det solidariska ansvaret (9.4.3, och 9.4.5).

6 6 (6) Vad gäller genomförandet av direktivets Artikel 8.2 föreslår utredningen (avsnitt 9.5) att även uppdragsgivare i tidigare led ska kunna åläggas att betala en särskilt avgift och ansvara för lön och annan ersättning till tredjelandsmedborgaren om uppdragsgivaren vet eller har skälig anledning att anta att underentreprenaden genomförts med anställda som vistas här olagligt. TCO tillstyrker utredningens förslag. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Samuel Engblom