TRÄSKYDD AKTUELLT FRÅN TRÄSKYDDSFÖRENINGEN OCH TRÄSKYDDSINSTITUTET. ISSN TRÄSKYDDS-AKTUELLT Nr 2/06 dec-06

Transkript

1 TRÄSKYDD AKTUELLT FRÅN TRÄSKYDDSFÖRENINGEN OCH TRÄSKYDDSINSTITUTET ISSN TRÄSKYDDS-AKTUELLT Nr 2/06 dec-06 Nu garanterar svenska tillverkare 20 års rötskydd på NTR-klassat impregnerat trä. Sverige går i bräschen för kvalitetssäkring av trä för utomhusanvändning. Sedan tidigt 80-tal har vi i Norden producerat och kontrollerat impregnerat trä för utomhusanvändning enligt NTR-standard, (Nordiska Träskyddsrådet). Detta virke har utprovats för att hindra angrepp av röta och insekter i år. När nu konkurrensen från impregnerat trä med allt mer varierande kvalitet blivit mer och mer påtaglig måste den svenska kvalitetsmedvetna industrin ytterligare peka på skillnaderna mellan byggprodukter i NTR-trä och produkter med alltför dålig kvalitet. Att garantera kunden ett rötskydd, i stället för att ge en ungefärlig livslängd på utomhusvirket, ska ge kunden förtroende för NTR-virket och samtidigt ställa höga krav på allt virke i biologiskt utsatta situationer. Detta innebär att kunden förstår att kvalitet definitivt lönar sig i det långa perspektivet. 20 års För träskyddsbranschen återstår nu att få fram information om garantin till konsumenterna. En viktig informationskanal är bygghandeln och därför planeras omfattande kurser till bygghandelns personal. Naturligtvis kommer informationen även att gå via andra kanaler som t.ex. press och annan massmedia. rötskyddsgaranti! Rötskyddsgaranti är ett mycket viktigt steg för träskyddsindustrin och kanske ett ännu viktigare steg för trä som byggnadsmaterial. Trä, rätt använt och i rätt situationer, är vårt mest konkurrenskraftiga byggnadsmaterial. Efter dessa ord uppmanar vi er alla träskyddare att försöka ta det lite lugnt inför decemberstressen och önskar er alla en riktigt GOD JUL och ett Gott Nytt ÅR Magnus Estberg Ulla Britt Kronberg TRÄSKYDD utkommer med 2-4 nummer/år. Ansvarig utgivare: Magnus Estberg, tel Redaktör: Ulla Britt Kronberg, tel

2 r Höstmötets riktigt stora punkt var 20 års rötskyddsgaranti på svenskt producerat virke i NTR A och NTR AB. Dag ett avslutades med livlig debatt i denna fråga och dag två började med att Träskyddsföreningens extrastämma slutgiltigt beslutade att anta förslaget om rötskyddsgaranti. VD Magnus Estberg undrar om det kommer några till mötet. Höstens extrastämma antog enhälligt 20 års rötskyddsgaranti. Vi har i träskyddsbranschen en mångårig tradition att i början av november samlas för beslut och information om våra byggprodukter. Ett evenemang som är ytterst välbesökt. Årets höstmöte, (9-10 nov.) var inget undantag. Så gott som hela träskyddsbranschen fanns representerad. Informationsbiten innehöll sedvanliga punkter som resultat från SPs kontrollverksamhet och utvärderingen av resultaten från fältförsöken i Borås. Fältförsöken som nu har fyllt 10 år och är exceptionella så till vida att alla försök redovisas i klartext till skillnad från andra mer traditionella forskningsprojekt. Marie-Louise Edlund, SP Trätek, presenterade resultaten som i stort bekräftade tidigare resultat d.v.s. att kopparhalten i stor utsträckning styr träskyddsmedlets effektivitet. De medel som impregneringsanläggningarna i Sverige använder i dag fungerar bra men det finns medel helt utan koppar eller med mycket små mängder koppar som fungerar sämre och som kanske inte Marie-Louise kan rekommendera för svenska byggprodukter i NTR A eller NTR AB. Marie-Louise passade under mötet på att meddela att hon den 15 december slutar sin anställning på SP Trätek för att fortsättningsvis kunna ägna sin tid åt andra intressen som ligger utanför träskyddsområdet. Hon tillade dock att hon eventuellt kunde tänka sig ta något träskyddsuppdrag någon gång ibland. Mer om allt Marie-Louise hunnit med inom träskyddsforskningen beskrivs under separat rubrik. I anslutning till presentationen av beständighetsresultat fick vi även lugnande besked om de kopparbaserade träskyddsmedlens situation i Norge. Garantin innebär i korthet att: Medlemmarna i Svenska Träskyddsföreningen lämnar 20 års rötskyddsgaranti på impregnerat trä i klasserna NTR A och NTR AB. (Träskyddsmedlen som används innehåller koppar.) Vid påvisad rötskada får konsumenten nytt NTRvirke under förutsättning att rötskadan är av betydande omfattning och att instruktioner i hanteringen följts. Svenska Träskyddsföreningen utformar de gemensamma garantiåtagandena och går in som garant för de producerande medlemmarna. En speciell skadenämnd tillsätts för hantering i garantiärenden. Syftet med detta långt gående åtagande, som Träskyddsföreningen och medlemmarna tar på sig, är att säkerställa byggnadsmaterialet trä för användning i biologiskt utsatta situationer. Med andra ord vill Träskyddsföreningen hindra dåligt impregnerat trä från att förstöra marknaden för trä utomhus. En marknad som annars med stor sannolikhet hade tagits över av material som betong, stål eller plast. Under höstmötets andra dag hann vi även ventilera hur träskyddsbranschen gått det senaste året, hur framtiden ser ut för krombaserade träskyddsmedel och antimögelmedel, hur standardiseringen av träskyddet fortskridit. De första punkterna särredovisas under egen rubrik i detta Aktuellt. Årets höstmöte i Borås kan sammanfattas med att aldrig tidigare har den svenska träskyddsbranschen varit så samlad, beslutsam och tagit så stort ansvar för sina produkter samt för byggnadsmaterialet trä. Ordförande Ulrik Lindgren tillsammans med Marie-Louise Edlund inser att träskydd kan vara ganska roligt.

3 20 års rötskyddsgaranti! Det största enskilda beslutet var att anta nya stadgar för WEI. De nya stadgarna öppnar upp för alla industriella processer som förbättrar beständigheten hos trä. Det innebär att WEI nu inte är en förening för impregnerare som använder träskyddsbiocider utan en förening för den europeiska träskyddsindustrin med alla tänkbara träskyddsbehandlingar. WEI passade samtidigt på att anpassa sitt namn till den i dag rådande europeiska situationen där uppdelningen av öst och väst inte längre känns aktuell. Föreningen heter hädanefter WEI European Institute for Wood Preservation. För oss i Norden, där vi redan tidigt beslutat att det viktiga inte är vilka biocider som används utan att träskyddet blir ändamålsenligt, är WEIs nya linje helt i enlighet med den nordiska. Svenska Träskyddsföreningen har t.o.m. juni 2006 varit specialmedlemmar i WEI utan rösträtt. Årsavgiften har varit SEK Detta har egentligen inte varit i enlighet med WEIs stadgar. Från och med juli 2006 är Föreningen numera ordinarie medlem med rösträtt i enlighet med representation av hela den totala produktionen hos Föreningens medlemmar, ca. 1,2 miljon m3. Årsavgiften har därmed stigit till ca SEK/ år. Avgifter för medlemmar i Föreningen som samtidigt är medlemmar i WEI inkluderas numera i Föreningens avgift. Vi uppmanar därför alla producerande medlemmar i Svenska Träskyddsföreningen att passa på och gå med i WEI-arbetet nu när kostnaden för medlemskap i WEI så att säga redan är betald. Meddela oss på kansliet så ordnar vi detta. WEI tar steget ut till att bli Europas förening för allt trä som man bygger med i biologiskt utsatta situationer. Det är inte bara Svenska Träskyddsföreningen som upptäckt att man måste utvecklas och agera för att säkerställa användning av trä utomhus. Under några helt fantastiska sensommardagar, september, höll WEI 2006 års föreningsmöte. Mötesplats var Naantali, som ligger lite utanför Åbo i Finlands fantastiska skärgård. Det räcker inte att bara ha ett mycket trevligt möte med trevliga personer i en fantastisk miljö. Det gäller att även föra branschens frågor framåt. Detta skedde verkligen med besked under detta möte. WEIs medlemmar med representanter från bl.a. Norden, Holland, Tyskland fick en inblick i boendet på det medeltida Åbo slott.

4 Fig 1. Produktion av impregnerat trä i Sverige med fördelning på produktgrupp, m Produktion, m Sliprar Stolpar Sågat och hyvlat virke Stängselstolpar Fönster/dörrsnickerier Övrigt TOTALT År Träskyddsindustrin i Sverige producerar mer än någonsin. Trots hotbilder från övriga Europa fortsätter vi i träskyddsbranschen att öka i volym. Årets ökning med 11,6 % hör till en av de bästa genom tiderna. Naturligtvis går inte alla produkter lika bra. Fönster och dörrar, sågat och hyvlat virke tillsammans med stängselstolp har ökat med %. Däremot har sliprar minskat ned till nära häften. Stolparna är ett typiskt exempel på hur svensk träskyddsindustri anpassar sig till en alltmer global marknad. Totalt har ledningsstolparna minskat med 7 % medan exporten ökat med 27 %. Några exportprodukter som gått bra är stängselstolpar som ökat med 26 % samt sågat och hyvlat, 19 %. Sågat och hyvlat som är största produktgrupp och i dag har en totalproduktion av över 1 miljon m3. Sågat och hyvlat NTR-klassat virke i Sverige har ändrats radikalt avseende NTR A och NTR AB. I början av 90-talet producerades nästan 80 % av allt NTR-virke i NTR A. År 2005 var produktionen av NTR A påtagligt under 20 %. Detta ger naturligt upphov till farhågorna att virke i NTR AB har eller kommer att placeras i mark. Vilket i sin tur innebär att dessa byggnationer ruttnar i förtid och träskyddat virke får ett dåligt renommé. Svenska träskyddsproducenter måste i större utsträckning se till att NTR A finns i lager för de vanliga användningsområdena i kontakt med mark och vatten. En uppgift som naturligtvis även bygghandlarna måste ta på allvar. Baltstaterna anpassar exporten till kunderna men vill ha NTR-kvalitet på hemmaplan. Marknadsutvärderingen av impregnerat trä hos svenska bygghandlare visade att importerat virke från Polen och baltstaterna hade skrämmande mycket sämre kvalitet än det NTR-klassade virket. Det faktum att så dåligt impregnerat trä kommer ut på den svenska marknaden är mycket problematiskt för NTR, Nordiska Träskyddsrådet. För att mer förstå träskyddssituationen i de baltiska staterna har NTR haft möten med representanter från träskyddsindustrierna i Estland, Lettland samt Litauen. Det har visat sig att situationen för baltstaterna i mångt liknar situationen för oss i Norden: Estland redovisade att 15 företag producerar ca m m3 av dessa används inom landet, resten exporteras. Träskyddet i Estland vill ha kvalitetskontrollerat impregnerat trä på virket som används inom landet. Kvalitén ska i princip vara lika som NTR-kvalitén. Om man ej har kvalitetskontrollerat virke är risken uppenbar att renomméet för impregnerat trä förstörs samtidigt som det är troligt att dåligt impregnerat trä kommer att importeras från andra länder. När det gäller exporterat virke kan Estländska impregneringsverk inte påverka kvalitén. Beställaren i t.ex. England får den kvalitet man beställer. Detta gäller naturligtvis även för export till de nordiska länderna där det ofta är stora internationella bygghandelskedjor som köper in för hela Norden. Det gäller alltså att inköparna vet att beställa kvalitetsvirke.

5 virke kerier Lettland, som är ett betydande producentland av impregnerat trä hade ett mycket likartat resonemang. Lettland producerar ca m3 varav så gott som 90 % går på export. Kvalitén på det exporterade virket styrs direkt av beställaren. Den största exporten sker till England, Frankrike, Irland, Holland, Tyskland och Skandinavien. Ibland sker leveranserna enligt föreskrivna erkända kvalitetsnormer men ofta enligt uppköparens egna kvalitetskrav i huvudsak baserade på lågt pris. Litauen är det baltiska land som kommit längst i arbetet med kvalitetsspecificering och externkontroll. 16 impregneringsanläggningar producerar ungefär m3. Exportkvalitén styrs av beställaren. Litauen har bildat en träskyddsförening samt har utbildat folk för att sköta en opartisk tredjepartskontroll efter NTR-mönster. Man räknar med att detta system ska komma igång inom kort men naturligtvis bara gälla för virke som används inom Litauen. Till Baltstaternas inställning till impregnerat trä ska man lägga Polen som årligen producerar ungefär 1 miljon m3 impregnerat virke. Detta virke sprids över hela Europa och oftast säljs det utan några kvalitetskrav, bara på billigt pris. NTR har tyvärr inte kunnat komma i kontakt med den polska industrin eftersom den inte är organiserad och varje enskilt impregneringsverk verkar ha sin egen strategi. Generellt gäller alltså för de baltiska staterna att man vill ha kvalitetsimpregnerat trä för den inhemska marknaden men exporterar det kunderna beställer. Ett synsätt som faktiskt ligger i linje med hur vi i Sverige ofta ser på vår egen export. Vi inom svenska träskyddsindustrin säljer t.ex. impregnerat trä till England som vi definitivt inte anser vara av tillräckligt bra kvalitet för att användas i Sverige. Vi borde i Sverige försöka sälja NTR-kvalitet även till England även om det ofta sker i konkurrens med polskt virke. Det finns en del svenska producenter av altangolv som faktiskt lyckas sälja in NTR-kvalitet till England. Om även vi andra inom branschen skulle klara av detta hade vi inte gjort bara den svenska industrin en stor tjänst utan lika mycket säkrat användningen av trä som utomhusmaterial i England. NTR-klassat trä inte längre bara nordiskt. I och med NTRs tidigare beslut att låta producenter i länder utanför Norden klassa sitt virke enligt NTR-standard har NTR-klassningen börjat användas framför allt i Tyskland. NTR-virke från Tyskland produceras numera inte bara till svenska berg- och dalbanor utan även till liknande anläggningar i bl.a. USA. På den tyska hemmamarknaden har man dessutom börjat marknadsföra NTR-klassade byggprodukter. Detta är naturligtvis en mycket positiv utveckling eftersom den tyska marknaden för impregnerat trä ofta inte grundar sig på någon som helst kvalitetsnorm. Det har även kommit förfrågningar från baltiska impregneringsverk som exporterar till Norden om att få gå med i NTRs kontrollsystem. NTR-kontrollerat virke i Baltikum kan med största sannolikhet påskynda utvecklingen mot kvalitetskontroll för dessa länders inhemska marknad samtidigt som vi säkerställer användningen av NTR-virke i våra nordiska länder. Sammantaget ser det ut som att NTRs strategi att få ut kvalitetskontrollerat virke utanför de nordiska länderna till övriga Europa börjar ge resultat. En utveckling som gynnar vår svenska export av klassat impregnerat trä men även gynnar trä framför andra material.

6 SVENSKA TRÄSKYDDSINSTITUTET SWEDISH WOOD PRESERVATION INSTITUTE Träimpregneringsindustrin i Sverige, produktionsåret 2005 The Swedish Wood Preservation Industry, Statistics 2005 Sammanfattning/Summary Förändring/Change (m 3 ) (m 3 ) (%)** Totalproduktion inkl export/ Total production incl export ,6 Producerande enheter/producing plants ,7 Sliprar/Railway sleepers ,3 Stolpar/Poles ,1 Sågat och hyvlat virke/sawn timber ,0 Stängselstolpar/Fence posts ,4 Fönster-/dörrsnickerier/External joineries ,6 Övrigt/Other ,5 Vattenlösliga medel/water-borne ,3 Oljelösliga medel/organic-solvent ,6 Kreosot/Creosote ,1 Furu/Pinus sylvestris ,8 Gran/Picea abies ,6 Totalexport/Total export ,7 Sliprar/Railway sleepers Stolpar/Poles ,0 Sågat och hyvlat virke/sawn timber ,0 Stängselstolpar/Fence posts ,2 Fönster-/dörrsnickerier/External joineries ,6 Övrigt/Other ,1 Vattenlösliga medel/water-borne ,2 Oljelösliga medel/organic solvent ,0 Kreosot/Creosote ,0 Furu/Pinus sylvestris ,0 Gran/Picea abies ,8 * Ingår ej i totalsumman/is not included in the total amount ** Procentsatsen är framräknad från ej avrundade siffervärden/ The percentage is calculated from non-rounded figures

7 Norden tar, via Sverige, fram grunderna för miljövarudeklarationer av byggnadsmaterial. Vi i Sverige har sedan flera år arbetat med att miljöutvärdera våra byggprodukter i NTR-klassat trä. Vi tog tidigt fram en PSR, Produktspecifika regler, för byggprodukter i beständigt trä. En ISO-baserad mall med miljödata för NTR-klassat trä. Från detta underlag kan man ta fram fullödiga miljövarudeklarationer på LCA-bas samt byggvarudeklarationer med förenklad miljöbeskrivning. Från och med i år har man inom europastandardiseringen dragit igång arbetet med att standardisera byggprodukternas miljöbelastande effekter. (CEN TC 350). I denna kommitté har AG 3 som arbetar med miljövarudeklarationer startat upp. Vi har i Sverige genom IVL, Svenska Miljöinstitutet, tagit fram ett förslag på hur vi inom Norden, mot standardiserad bakgrund, ska lägga fram för AG3 förslag till produktspecifika regler för byggnadsmaterial. Vi har även via IVL tagit fram förslag på hur detta blir exemplifierat med NTR-trä. I detta förslag ligger möjligheten att LCA-mässigt utvärdera byggprodukterna. Därmed kommer vi bort ifrån att bedömas uteslutande ur synvinkeln vilka kemikalier eller fungicider som våra byggprodukter innehåller. Ett gissel som vi har levt med åtminstone de 20 senaste åren. Tanken är att vi via IVLs förslag, som redan manglats inom Sverige, ska kunna få fram ett förslag som hela Norden kan stötta inom CEN-arbetet. För att presentera och diskutera förslaget till PCR, product category roles, för NTR-trä, dvs nordiskt impregnerat trä, kommer ett möte att hållas i Stockholm veckan före jul. Syftet är att trä inklusive NTR-trä ska få slagkraft inom miljöstandardiseringen. Det måste finnas en ordentlig nordisk plattform om vi ska nå framgång med detta. Vi kan redan nu konstatera att andra material som stål och betong är mycket aktiva inom AG3 och har ordnat påverkansgrupper. Vi inom träsidan borde även ordna en nordisk alternativt en europeisk trägrupp som samarbetar och lobbar för träts positioner. Europas syn på kopparhaltiga träskyddsmedel verkar bli Norges. Norge, som länge höll kvar vid CCA-impregnerat trä även för användning ovan mark har, efter den frivilliga överenskommelsen för några år sedan att helt upphöra att använda medel innehållande arsenik, kraftigt diskuterat om träskyddsmedlen ska få innehålla koppar. Ett förslag lades nyligen fram för miljömyndigheterna vilket innebar förbud för koppar i träskyddsmedel för speciella sågade och hyvlade trävaror. Förslaget innehöll även en bedömning av konsekvenserna vid genomförandet av ett sådant förbud. Miljömässigt betonade man bland annat att koppar sprids i ringa utsträckning vid eventuell utlakning till marken. Koppar stannar i markens ytskikt och risken för förorening av grundvatten och vattendrag bedömdes som små. Ekonomiskt skulle förslaget få konsekvenser som beräknades bli negativa och ytterst betydande för träskyddsindustrin i Norge. Efter att förslaget mottagits av miljöministeriet har inga officiella ställningstaganden eller beslut meddelats. Detta kan tydas som att ministeriet tänker avvakta ett beslut om kopparförbud i impregneringsmedel i Norge och i stället ansluta sig till EUs och biociddirektivets syn på kopparbaserade träskyddsmedel. Det verkar alltså som att koppar kommer framöver att kvarstå som den mest betydelsefulla aktiva beståndsdelen i träskyddsmedel i Europa inkluderande Norge. CCP kvar som träskyddsmedel åtminstone till och med år Kromets betydelse som aktiv beståndsdel i träskyddsmedel har fortsatt diskuterats. Efter att vissa länder i EU tagit ställning för att krom är aktivt verksamt som medel mot röta har frågan kommit upp i Sverige för bedömning av de svenskregistrerade medlen. KemI har uppdraget att ta ställning i frågan och har begärt in ytterligare dokumentation till senast juni Därefter beräknar KemI att man behöver fram till december 2007 att tas ställning till om krom kan anses vara ett potent träskyddsmedel. KemIs beslut ska alltså gälla fr.o.m. 1 januari Om man kommer fram till att krom inte är ett träskyddsmedel mot röta kan CCP-medel få användas även efter år I ett sådant beslut ligger då även att KemI redan nu bedömer fosfor som en icke verksam beståndsdel. Det som kommer att även framledes vara ett problem för KemI och träskyddsindustrin i Sverige är att man enligt EU måste få fram en samsyn mellan länderna på kromets betydelse. En uppgift som i dagens läge verkar nog så svår.

8 F = Fullcell MF=Modifierad fullcell L1= Lowry process1 L2=Lowry process2 Spar-impregnering kan underlätta för torkning och transport. Träskyddsinstitutet avsätter varje år upp till SEK för akuta mindre forskningsaktiviteter inom träskyddsområdet. Förra årets prioriterade forskningsprojekt Lowryimpregnering har avrapporterats. Det konstateras i rapporten att Lowry-impregnering eller alternativt en modifierad fullcellimpregnering ger fördelar både ur kvalitets- och ekonomisynpunkt. Tyvärr medför dessa processer även nackdelar man måste kunna behärska. Den stora fördelen är helt naturligt att det impregnerade virket innehåller färre antal liter impregneringslösning och därigenom är väsentligt lättare än det vanliga fullcellimpregnerade virket: Fullcellimpregnerat virke innehåller ca. 600 kg lösning per m3 splintved. Lowry-impregnerat virke innehåller ca. 250 kg lösning per m3 splintved. Modifierad fullcell ger ett virke som innehåller ca. 400 kg lösning per m3 splintved. Upptagningarna är beroende av förvakuumets storlek samt i viss mycket liten utsträckning även på använt träskyddsmedel. Nyttan med färre liter impregneringslösning per m3 är: Dels ett lättare virke vid transport av otorkat impregnerat trä. Dels en lättare torkning av det impregnerade virket. Torkningen går snabbare på grund av att det är mindre mängder vatten som behöver torkas bort och dels på grund av att torkningen underlättas av att cellerna innehåller luft vid torkningsstarten. Nackdelar med dessa sparförfaranden som måste bemästras är användningen av rätt koncentration samt den förlängda eftervakuuumtiden som krävs för att få yttorrt virke. Det är ytterst viktigt att man noga utvärderar vilken koncentration på träskyddsmedlet man måste använda vid Lowry-impregnering respektive modifierade fullcellmetoder baserade på olika kraftigt förvakuum. I och med att man inte använder ett fullt förvakuum kommer det kvarvarande lufttrycket i virket efter tryckperioden att successivt pressa ut impregneringslösning till virkesytan. Detta i sin tur kan ge upphov till ökad risk för utfällningar. Konsekvenserna av denna studie är att sparförfarande kan rekommenderas t.ex. om man vill satsa på nedtorkat impregnerat virke. Torkat i t.ex. kammartork eller alternativt torkning i olja under vakuum. Sparförfarande bör även vara aktuellt att utvärdera om man vill få ned fraktkostnader t.ex. vid export. Hur går vi nu vidare med dessa lovande resultat på laboratorienivå? Det är stor skillnad på laboratorieresultat och praktisk impregnering i fullstor skala. Detta innebär att det bör vara läge för anläggningar som har tillgång till en något mindre impregneringscylinder att på egen hand eller med hjälp av expertis utvärdera lämplig lösningskoncentration, förvakuum samt eftervakuum för just det egna behovet. Allt beror på vad man själv vill uppnå med impregneringsprocessen. Rapporten om Lowry-impregnering/sparförfarande beställer ni av Träskyddsinstitutet En annan ej tidigare allmänt känd fördel är att Lowry-impregnering ger en jämnare upptagning av träskyddsmedel i splintveden. Avfiltreringen från ytan mot centrum verkar vara betydligt mindre. Detta jämfört med en ordinarie fullcellimpregnering.

9 Syfte med avhandlingen Syftet med avhandlingen var att se om det är möjligt att artbestämma träskadesvampar i virke snabbare, effektivare och specifikare med molekylära metoder än med den traditionella odlingsmetoden, samt att undersöka sambanden mellan den omgivande miljön, den biologiska nedbrytningen och de påvisade svamparna. Ulrika Råberg förevisar prover vid SLU i Uppsala. Svampar identifieras molekylärt med dess DNA-sekvens. Ett antal gånger har vi stött på problem med att identifiera vilka svampar som attackerat vårt virke. Den nuvarande gängse metoden är omständlig och tar tid. Det är därför mycket intressant att ta del av Ulrika Råbergs doktorsarbete som ska läggas fram 15 december. Det innehåller en modern metod att snabbt identifiera svamparter. En metod som vi är övertygade om blir den framtida gängse metoden. Fungal Degradation and Discolouration of Scots Pine - a molecular approach. Ulrika Råberg Artbestämning av svampar Traditionellt har svamparna bestämts genom att isolera svamparna på olika näringsmedium. Svampen bestäms sedan med hjälp av dess morfologi (utseende). En del rötsvampar bildar fruktkroppar och har kunnat artbestämmas, men en del av svamparna bildar inte fruktkropp i laboratorieförhållanden och blir därför svårare att bestämma. Artbestämningen baserar sig då på dess mycel, svampens rötter. Ibland är olika arters mycel så lika att de inte kan särskiljas. Att odla på olika medium är tidsödande och det kan ta månader innan svampen har utvecklat karaktäristiska kännetecken för arten och kan artbestämmas. För att få reda på vilken svamp som rötar trävirket kan virket analyseras med molekylära metoder. För att artbestämma svampen används dess DNA som jämförs med DNA från redan kända och bestämda svampar. Svampens DNA går att påvisa och isolera redan där det finns väldigt små mängder av svampen eller svamparna. Metoden är också snabb jämfört med den traditionella odlingstekniken. Resultat Resultaten visar att det går bra att artbestämma träskadesvampar molekylärt. Det går att artbestämma rötsvampar direkt från träprover utan att renodla eller klona*svamparna innan analys. Metoden baserades på att en del av svampens DNA mångfaldigas så att en tillräcklig mängd erhålls för analys. Den fortsatta analysen kan vara att den mångfaldigade delens sekvens** bestäms, eller att om det finns fler okända svampar i ett prov, att skapa en T-RFLP profil*** för provet. Med en T-RFLP profil kan en eller flera svampar artbestämmas samtidigt i ett prov. Användbarheten av resultaten Den molekylära metoden har fungerat bra och kan användas i praktiskt bruk där träskadesvampar behövs artbestämmas. Det kan exempelvis vara för att påvisa frånvaro av rötsvampar, göra rätt sanering, försäkringstvister osv. * Att klona innebär att man åstadkommer genetiska kopior av en individ. ** En sekvens beskriver i vilken ordning DNA molekylerna sitter i. *** T-RFLP profilen är baserad på svampens DNA sekvens. Typisk T-RFLP profil för en svamp isolerad från ett träprov. Svampens T-RFLP profil identifierar svampen till art.

10 Den 5-9 februari lär vi oss åter de viktiga grunderna för träskydd. Marie-Louise har beslutat lämna svampar och bakterier i fred för att under fritiden förhoppningsvis själv kunna utnyttja altaner, bryggor och annan NTR-byggnation. Som nämnts på annan plats i Aktuellt så meddelade Marie-Louise Edlund på temadagarna i Borås nyligen att hon slutar på SP Trätek strax före jul i år för att ägna sig åt andra värden här i livet, som hon uttryckte det. Marie-Louise har arbetat med träskydd i närmare 30 år, till att börja med i begränsad omfattning på Svenska Träforskningsinstitutets avdelning för träteknik,och sedan 1984 som huvudsaklig sysselsättning. Då värvades hon nämligen till Svenska Träskyddsinstitutet, där hon arbetade med olika forskningsprojekt, undervisning och informationsaktiviteter. Efter institutets omorganisation 1993 inledde hon en akademisk karriär på Sveriges Lantbruksuniversitet som slutade med en doktorsexamen År 2000 fick hon anställning på SP Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut, och under tiden på SP har hon främst arbetat med FoU, provningar av träskyddsmedel och impregnerat trä samt utbildning. Marie-Louise s främsta specialitet har varit fältprovningar, framför allt när det gäller utvärdering och tolkning av provningsresultat. Ett annat område som hon på senare år ägnat stort intresse är hur olika provningsmetoder för träbeständighet skall kunna utnyttjas för livslängdsbedömningar av träkonstruktioner. Nu är det dags igen att planera in kunskapen som gör oss till motiverade träskyddare. Vi har en lång tradition av att se till att kunskapen som behövs för att producera bra NTR-klassat trä tillförs alla i träskyddsbranschen. Det är inte alls bara produktionskunskap som behövs det är minst lika mycket behov för de bakomliggande trä- och träskyddsfaktorerna. Först när vi fått den bakomliggande förståelsen för hur saker och ting hänger ihop blir vi motiverade och gör ett högkvalitativt arbete. Grundkursen i träskydd innefattar följande delområden: Vedanatomi. Träförstörande organismer. Intern driftkontroll. Impregneringsmetoder och impregneringsmedel. Impregneringsteknik Faktorer som inverkar på impregnerbarheten Träskyddets arbetsmiljö. Miljöskydd vid träskyddsanläggningar Regler för godkännande och användning av bekämpningsmedel Träskyddsmedlens toxikologi Sedan några år har detta utbildningsarbete högprioriterats av Träskyddsföreningen och medlemmar betalar ingen kursavgift. Den bekostas helt av Föreningen. Ni som arbetar med bekämpningsmedel i klass 1 ASS ska dessutom ha genomgått denna kurs för att få tillstånd att producera ert virke. Det gäller t.ex. vid användning av kreosot- och krombaserade träskyddsmedel. Grundkursen i träskydd äger som vanligt rum hos SLU i Uppsala och ni som är intresserade av kursen skickar en intresseanmälan till oss på kansliet. Marie-Louise s kompetens har varit obestridlig och en stor tillgång, inte bara för Träskyddssverige utan även internationellt genom bl a nordiskt samarbete, aktivt engagemang i The International Research Group on Wood Protection (IRG), i vilken hon haft ledande poster, den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) och de s k COST actions på träskyddsområdet. Hon har också besuttit en betydande integritet i sitt arbete och stått upp för ibland obekväma forskningsresultat. Träskyddsmaffian önskar Marie-Louise lycka till med nya utmaningar i livet.

11 SVENSKA TRÄSKYDDSINSTITUTET Den interna driftkontrollen underlättas med kluriga teckningar. Det viktigaste instrumentet vi har, för att kunna producera NTR-virke med rätt kvalitet, är den interna driftkontrollen. Nu kan vi alla besvara de vanligaste frågorna om ledningsstolpar i trä. För ett antal år sedan tog vi på Föreningen fram en folder som besvarade de vanligaste frågorna kring främst sågat och hyvlat NTR-klassat trä. Detta har i dag blivit vår allra mest använda informationsbroschyr. Så gott som alla bygghandlare delar ut den till sina kunder. Det underlättar för bygghandeln och det sprider viktig information om vad som gäller när man bygger med trä utomhus. Det är inte bara information om sågat och hyvlat NTR-trä som behöver klarläggas för användare. NTR-stolparna, som mest används av fackfolk, är relativt okända för dels de som aktivt arbetar med dem och dels en allmänhet som kommer i kontakt med dem. Det finns ett klart uttalat behov av förklaringar och förtydliganden för dessa stolpar. Svenska Träskyddsinstitutets utskott för trästolpar har därför arbetat fram en folder med de vanligaste frågorna och svaren rörande NTR-stolpar för ledningsdragning. En erfaren och duktig tecknare, Carlos Danielsson, har tagit fram teckningar och layoutat foldern för att sprida både kunskap och en smula glädje. Formatet har anpassats så att frågorna passar att ha i beredskap i fickan. Alla ni som har behov av att sprida kunskap om ledningsstolpar i trä beställer foldern via kansliet. Vi har sedan minst 20 år haft råd och anvisningar för den interna kontrollen vid produktion med vattenupplösta träskyddsmedel. Nutidens anläggningar och krav har förändrats avsevärt jämfört med tidigare år och därför har Träskyddsföreningen med hjälp av framför allt SP och SPs samrådsgrupp för vattenbaserade medel arbetat fram en up to date version av Råd och anvisningar för intern driftkontroll vid impregneringsanläggningar. Den nya versionen hanterar bara vattenupplösta medel och är inte fullt så preciserad som tidigare version. Det finns lite fler möjligheter och det lämnar en del utrymme för att med sunt förnuft optimera kontrollen för egna och eventuellt nytillkomna förhållanden. Råd och anvisningar om intern driftkontroll kan ju bli en publikation som känns en aning tungläst varför materialet lättats upp med kluriga underhållande teckningar som ger minnesbilder över viktiga moment. Vi tackar Carlos Danielsson för dessa bidrag. Alla ni som står vid produktionen eller ni som vill upplysa om hur bra kvalitet som det NTR-klassade virket har ska se till att ni har ett antal av dessa råd och anvisningar i beredskap. Behöver ni fler så kontaktar ni kansliet.

12 A PORTO BETALT Avs: Sv Träskyddsföreningen/Sv Träskyddsinstitutet Box 5673 SE STOCKHOLM Publikationer Träskyddsinstitutets Informationsskrift 1997:1 Biologiska grunder för träskydd, 1997 Träskyddsföreningens plansch och A4-sida Rätt NTR-impregnerat trä på rätt plats, rev 2004 Skogsindustriernas & Träskyddsföreningens broschyr Trägårdsbygge, 2004 Träskyddsföreningens folder Några Vanliga Frågor, 2005 Träskyddsinstitutets Meddelande nr 183, 2005 Får kunden rätt kvalitet till utomhusbygget? Marknadsutvärdering av trä för utomhusbruk Träskyddsinstitutets rapport Råd och anvisningar för INTERN DRIFTKON- TROLL vid träimpregneringsanläggningar, Rev version, 2006 Träskyddsinstitutet, Stolputskottets folder Vanliga frågor om kraftlednings- och telestolpar Hanteringsfrågor för fackfolk, 2006 Träskyddsföreningens CD - Träskydd Miljö Träskyddsföreningens CD - Info - NTR-Trä Basinformation om NTR-klassat trä Nordiska Träskyddsrådets CD, NWPC Återvinningsseminarium av NTR-impregnerat trä, 2003 Nordiska Träskyddsrådets (NTR) Årsberättelse 2005 IVL, Sv Miljöinstitutets rapport A20347 Produktspecifika regler för miljödeklarationer av beständiga träprodukter enl ISO TR 14025, 2000 IVL, Sv Miljöinstitutets rapport A20347, B1533 Miljökvalitetsmålet giftfri miljö i en livscykelanalys normaliseringsmetod för human och ekotoxicitet, 2003 Kalendarium 14 december Träskyddsföreningens Glöggutskott Stockholm, 5-9 februari 2007 Arbetsmiljöverkets och Träskyddsinstitutets Grundkurs i Träskydd och Impregnering SLU Uppsala, mars th WEI-IEO Congress Spring Meeting Bryssel Belgien, vecka 11, 2007 CEN TC38 Standardiseringsmöten (WG 21-26) Paris Frankrike 24 april 2007 Skogsindustriernas årsmöte Stockholm maj 2007 IRG 38 - konferens Jackson Lake, WY USA augusti 2007 Nordiska Träskyddsdagar Stavanger Norge, 1-9 september 2007 WEIs Congress Seattle USA, oktober rd European Conference on Wood Modification Cardiff England.