Får kunden rätt kvalitet till utomhusbygget?

Transkript

1 Får kunden rätt kvalitet till utomhusbygget? -marknadsutvärdering av trä för utomhusbruk SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Ingvar Johansson och Jöran Jermer SP Trätek Nasko Terziev och Ulrika Råberg Institutionen för trävetenskap, SLU

2 Förord Marknaden för tryckimpregnerat trä har under den senaste tioårsperioden påtagligt förändrats. Vi i Norden har normalt haft bra NTR-klassade byggprodukter för användning när det behövs skydd mot biologiska angrepp. Skyddet är utvärderat för att hålla år. Problemet i dag är att vi, i mycket större utsträckning än tidigare, kommit in i en europeisk marknadssituation. Stora bygghandelskedjor som Beijer Bygg, Bauhaus, K-Rauta, Silvan m fl, har etablerat sig på marknaden och byggprodukter av typen trä för trädgården har blivit en mycket hårt konkurrensutsatt produktgrupp. Inköpen görs centralt, och den enskilde bygghandlaren kan inte påverka vilken typ av produkter som köps in. Förr om åren hade vi en mycket god kunskap om vilket virke vi använde utomhus eftersom det producerats i Norden för nordiska förhållanden och utvärderats av nordiska tekniker samt kontrollerats av opartiska kontrollinstanser. (I Sverige är det SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut som kontrollerar.) I dag däremot håller förhållandena radikalt på att förändras. Bygghandlarkedjorna, som saluför impregnerat trä i Norden, är ofta rent europeiska kedjor som hanterar impregnerat trä på ett helt annat sett än vad vi traditionellt gör. Det europeiska sättet innebär ofta ingen som helst kontroll över vad som produceras och säljs. I de flesta länderna utanför Norden finns nämligen inte den traditionen. Detta innebär att vi nu för tiden mycket väl kan få in till Sverige impregnerat trä och byggprodukter i impregnerat trä som inte alls har livslängder i närheten av de år kunden förväntar sig utan kanske 3-7 år, dvs knappt bättre än oimpregnerat trä. Vid ett första påseende kanske dessa korta livslängder inte uppfattas som något speciellt viktigt för byggsidan men det har faktiskt en mycket väsentlig betydelse för byggnationer i trä utomhus. Byggarna och konsumenterna av trä för utomhusbruk kommer sannolikt att förlora tron på materialet trä i dessa situationer. Samtidigt kommer miljön helt i onödan att belastas, dvs byggprodukterna i trä kan varken konkurrera ur beständighets- eller miljösynpunkt. Om inte träskyddet utförs till rätt kvalitet är det alltså träsverige, byggarna och svenska allmänheten tillsammans med miljön som blir de stora förlorarna. Svenska Träskyddsinstitutet har uppdragit till SP Trätek och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att, under år 2005, genomföra en omfattande marknadsutvärdering av trä för utomhusbruk för att utreda vad som faktiskt försäljs via den svenska byggvaruhandeln. Syftet med marknadsutvärderingen är främst att kvantifiera och samtidigt bilda en kvalitativ uppfattning om det nya europeiska virket som ofta utgör färdiga byggprodukter som säljs via bygghandeln i Sverige. I uppdraget ligger även att utvärdera hur bygghandeln lever upp till de krav som ställs från myndighetshåll på informationen om impregnerade produkter som ska ges till konsument. Resultatet av denna utvärdering redovisas i föreliggande rapport. Svenska Träskyddsinstitutet riktar ett stort tack för ett gediget genomfört arbete till följande personer: Ingvar Johansson, SP Trätek, Nasko Terziev, SLU, Jöran Jermer, SP Trätek, Lisa Karlsson, Ulrika Råberg och Östen Bergman SLU samt Annette Hjorthage, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Ett varmt tack riktas också till bygghandlarna som haft en mycket positiv inställning till undersökningen. Stockholm i december 2005 Magnus Estberg Verkställande Direktör Svenska Träskyddsinstitutet 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund och syfte 5 Undersökningens genomförande 8 -Inledning 8 -Provtagning hos bygghandlarna för inträngnings- och upptagningsanalys 8 -Provberedning och analys av inträngning och upptagning hos SP och SLU 9 -Övriga undersökningar 9 Resultat 10 -Inventering av NTR-klassificerat respektive icke NTR-klassificerat trä 10 -Inträngning av träskyddsmedel 11 -Upptagning av träskyddsmedel 13 -Synliga defekter 14 -Märkning 15 -Information till konsument 15 -Lagring och ströning 18 -Alternativa material 19 Slutsatser och diskussion 20 Bibliografi 22 Bilaga 1 Byggvaruhandlare som ingick i undersökningen 23 Bilaga 2 Ytterligare exempel på felaktiga produktinformationslappar för icke NTR-märkt trä 25 Bilaga 3 Förteckning över godkända träskyddsmedel 27 3

4 Sammanfattning Svenska Träskyddsinstitutet har under sommaren 2005 finansierat en stor marknadsundersökning hos den svenska bygg- och trävaruhandeln. Syftet med undersökningen var i första hand att studera kvaliteten på tryckimpregnerade produkter som trallsektioner, staket, sandlådor, kantband, byggtimmer, stängselstolpar och andra konsumentinriktade produkter av kategorin trä för trädgården, som inte impregnerats enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR) regler för impregnerat trä. Ett annat viktigt syfte med undersökningen var att studera hur leverantörerna av impregnerat trä och bygghandeln lever upp till de krav som ställs från Kemikalieinspektionen (KemI) när det gäller märkning av tryckimpregnerat trä samt information till konsumenten. Undersökningen har dessutom omfattat en inventering av hur impregnerat trä lagras hos bygghandlarna samt vilka alternativa, beständiga träprodukter som tillhandahålls. Resultatet av undersökningen visar att: Kvaliteten avseende impregneringen hos icke NTR-klassificerat trä har visat sig vara anmärkningsvärt dålig och mycket långt under de krav som ställs av NTR. Det icke NTR-klassificerade, impregnerade träet uppvisar också en högre andel av synliga defekter som angrepp av mögel och utfällningar av träskyddsmedel på virkesytan. Produktinformationen avseende färdiga produkter av icke NTR-klassificerat trä är ofta behäftad med felaktigheter. Det är t ex vanligt att fel träskyddsmedel och innehåll av aktiva ämnen anges liksom fel uppgifter om mängden träskyddsmedel i virket. Konsumenten förespeglas också ofta att det är NTR-klassificerat trä i produkten. Vid undersökningen påträffades inte ett enda fall med korrekt information. Något krav på information för färdiga byggprodukter finns emellertid inte från KemIs sida. Impregneringsföretag som impregnerar sågat och hyvlat virke enligt NTRs regelverk lever upp till KemIs krav på märkning av virket. Mycket få anmärkningar noterades. För företag som inte impregnerar enligt NTRs regelverk noterades några fall av bristfällig buntmärkning. Bygghandlarna har generellt sett påtagliga problem att leva upp till KemIs krav på information till konsument. Hos de flesta bygghandlare fanns större eller mindre brister. Lagring av impregnerat trä i bygghandeln sker oftast utomhus i det fria. Det finns inget generellt förbud mot detta, men det strider mot kraven som gäller för impregneringsverken, dvs att det ska lagras skyddat från nederbörd. Förekomsten av alternativ till tryckimpregnerat trä som kärnved av lärk och gotlandsfuru, värmebehandlat trä, linoljeimpregnerat trä och tropiska, beständiga träslag på marknaden är marginell. Följande åtgärder föreslås: Med hänsyn till den allt större mängden icke NTR-klassificerat trä som kommer ut på marknaden, bör träimpregneringsindustrin överväga vilka åtgärder som måste vidtas för att värna om och utveckla det nuvarande systemet med kvalitetskontroll och certifiering enligt NTRs regelverk, ett system som borgar för hög kvalitet hos det impregnerade virket. NTR och dess medlemsorganisationer måste vidta krafttag för att slå vakt om NTRmärkningens status och beivra uppenbart missbruk. KemI bör agera i sådana fall där märkning saknas eller är felaktig med hänsyn till reglerna i KemIs föreskrift 1998:8. För att komma tillrätta med bygghandelns problem att uppfylla KemIs krav på information till konsument krävs dels ökad information till bygghandeln och impregneringsföretagen, men också att en dialog inleds mellan bygghandeln, träskyddsindustrin och KemI om innehållet i konsumentinformationen. 4

5 Bakgrund och syfte Huvuddelen av det tryckimpregnerade virket som säljs på den svenska marknaden är producerat enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR) kvalitetsklassningssystem. Detta innebär att virket är producerat med specificerade krav på impregneringens kvalitet med avseende på inträngningen och upptagningen, dvs tillförd mängd av träskyddsmedel i träet. Impregneringsföretagen är dessutom certifierade och underställda en extern kvalitetskontroll enligt ett regelverk som också tagits fram av NTR, jfr NTR Dokument Nr 3. Kvalitetskontroll och certifiering utförs i Sverige av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. NTR har definierat fyra klasser för impregnerat trä, M, A, AB och B, jfr NTR Dokument nr 1. Träskyddsklass M är avsedd för trä i marin miljö där skeppsmask förekommer, dvs på den svenska västkusten. Klass A är avsett för användning i markkontakt, klass AB för användning ovan mark och klass B för fönster- och dörrsnickerier. För villa- och fritidshusägare är det i första hand tryckimpregnerat furuvirke enligt klasserna AB och A som är aktuellt för olika konstruktioner utomhus. För dessa klasser gäller att inträngningen av träskyddsmedel skall nå ända in till kärnveden, dvs hela splintveden skall vara impregnerad, se figur 1. Upptagningen av träskyddsmedel i splintveden fastställs av NTR för varje träskyddsmedel och träskyddsklass på basis av provningar i laboratorium och fält. Aktuella godkända upptagningar presenteras i bilaga 3. En hel del tryckimpregnerat trä är emellertid inte producerat enligt NTRs regelverk. Detta gäller framför allt diverse produkter avsedda för användning utomhus i trädgårdar och dylikt, t ex staketsektioner, pergolor, sandlådor, trallsektioner, kompostlådor, byggtimmer och stängselstolpar. Ofta handlar det om produkter som importerats, men även svensktillverkade produkter förekommer. Gran används inte sällan för tillverkning av olika impregnerade trädgårdsprodukter. Gran kan emellertid inte impregneras till någon av NTRs klasser eftersom inträngningen av träskyddsmedel normalt endast blir några få millimeter, jfr figur 1. a b c Figur 1. a) Full inträngning i furusplintved - NTRs krav b) Dålig inträngning - miss - i furusplintved c) Typisk inträngning i tryckimpregnerad gran 5

6 Kvaliteten hos det oklassificerade, impregnerade träet har ofta ifrågasatts, men några undersökningar avseende kvaliteten har tidigare inte gjorts. Svenska Träskyddsinstitutet tog därför initiativ till att genomföra en större undersökning hos bygg- och trävaruhandeln under sommaren 2005 med det primära syftet att studera kvaliteten hos icke NTR-klassificerat, impregnerat trä med avseende på inträngning och upptagning av träskyddsmedel. Undersökningen syftade dessutom till att studera hur impregneringsföretagen lever upp till kravet att buntmärka sitt virke enligt Kemikalieinspektionens (KemI) föreskrifter KIFS 1998:8, hur impregneringsföretagen som levererar NTR-klassificerat virke lever upp till kravet att styckmärka sitt virke enligt NTR Dokument Nr 3. hur kravet på ströning av NTR-klassificerat trä enligt NTR Dokument Nr 3 efterlevs, hur bygghandlarna lever upp till kravet på informationsplikt enligt KemI föreskrifter KIFS 1998:8, dvs att information om impregneringen finns vid virkesfacken samt på lösa blad till konsument, eventuell förekomst av synliga defekter som missfärgande svamp, smuts eller utfällningar av träskyddsmedel på virkesytan på såväl NTR-klassificerat som icke NTR-klassificerat, impregnerat trä, hur det impregnerade virket lagras i bygghandeln, om det lagras skyddat från nederbörd eller ej, om s k alternativa material till impregnerat trä, t ex värmebehandlat trä, linoljeimpregnerat trä samt kärnved av lärk, fanns att tillgå i bygghandeln. Det åligger varje impregneringsföretag att märka buntar och paket av impregnerat sågat och hyvlat virke samt stängselstolpar med uppgift om tillverkare, träskyddsmedel med aktiva ämnen, begränsningar i användningen av virket, vilken bearbetning som är lämplig respektive olämplig, hälsorisker vid bearbetning, lämpliga skyddsåtgärder samt åtgärder för omhändertagande av avfall från virket, jfr figur 2. Figur 2. Exempel på korrekt buntmärkningslapp enligt KemI och NTR. 6

7 Samma informationskrav som gäller för buntmärkningen gäller för information vid virkesfack eller motsvarande samt för lösa blad som kan lämnas ut till konsument. Kraven på buntmärkning samt information vid virkesfacken och i form av lösa blad gäller allt impregnerat trä, dvs både NTR- och icke NTR-klassificerat. KemIs informationsplikt gäller dock inte för impregnerade, färdigbearbetade och sammansatta produkter som trallsektioner, sandlådor eller staketsektioner. Någon form av produktinformation eller märklapp förekommer ibland. Vid besöken hos bygghandlarna kontrollerades även förekomsten av och innehållet i sådan produktinformation. Enligt NTR Dokument Nr 3 skall allt NTR-klassificerat, impregnerat sågat och hyvlat virke till den svenska marknaden även vara styckmärkt vid leverans från produktionsstället. Märkningen skall utföras genom små märklappar med nordiskt kvalitetsmärke, genom direkt märkning på virkesstycket med nordiskt kvalitetsmärke eller klassbeteckning i klartext eller genom färgkodsmärkning (vit för klass A, gul för klass AB), se figur 3. För impregneringsverken, som är tillståndspliktig verksamhet, finns krav från Naturvårdsverket (NFS 2001:6) att impregnerat trä skall lagras skyddat för nederbörd. Något motsvarande krav finns inte för återförsäljare, men det förekommer att lokala tillsynsmyndigheter (länsstyrelse, kommun) ställer samma krav på lagring av impregnerat trä hos bygghandeln som hos impregneringsföretagen. SP Trätek har sammanställt en rekommendation (SP INFO 2005:34) för bygghandeln, som visar hur impregnerat trä bör lagras och som överensstämmer med Naturvårdsverkets krav, jfr figur 4. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Figur 3. Styckmärkning med klassbeteckning i klartext med stämpel på ändyta respektive färgkodsmärkning. Figur 4. Impregnerat trä bör lagras under tak och i ströade paket för god genomluftning. Allt impregnerat sågat och hyvlat virke som impregneras i Sverige enligt NTRs krav skall vara strölagt varje varv med minst 10 mm tjocka strön. Om virkestjockleken är mindre eller lika med 32 mm får ströläggning göras på vart annat varv. Det impregnerade virket kan levereras klosslagt om det nedtorkats till en medelfuktkvot på högst 25 %. 7

8 Undersökningens genomförande Inledning SP Trätek och inst för trävetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fick i uppdrag att genomföra studien. 124 bygghandlare, kedjeanslutna såväl som fristående, geografiskt spridda över hela landet, se bilaga 1, besöktes under juli-september 2005 av personal från SP Trätek och SLU. Vid besöken undersöktes vad som fanns i lager av tryckimpregnerat virke och färdiga produkter av tryckimpregnerat trä som inte var NTR-klassificerat. För det som fanns i lager undersöktes med vilket träskyddsmedel det var impregnerat och vem som var producent/leverantör. En skattning gjordes av hur mycket NTR-klassificerat respektive icke NTR-klassificerat trä som fanns i lager. Provtagning hos bygghandlarna för inträngnings- och upptagningsanalys Om trä som inte var NTR-klassificerat fanns i lager införskaffades ett antal objekt av olika sortiment enligt tabell 1 för analys av inträngning och upptagning av träskyddsmedel. För virke, fyrkantstolpar, byggtimmer och stängselstolpar uttogs normalt 5 st objekt av varje sortiment. För färdiga produkter som kantband, staket- och trallsektioner samt kompostlådor uttogs i förekommande fall hela enheter av respektive produkt. Tabell 1. Sammanställning över antalet uttagna objekt samt prov för analys. Sortiment Antal objekt som kontrollerats Uttagna tvärsnittsprov Antal provenheter för upptagningsanalys Trallsektioner Kantband Staketsektioner Sandlådor Stängselstolpar Sågat virke Vindskydd Byggtimmer Kompostlådor Fyrkantstolpar Rundvirke Gungställningar Totalt Provberedning och analys av inträngning och upptagning hos SP och SLU Från de insamlade objekten uttogs ett ansenligt antal tvärsnittsprover, totalt st, för kontroll av inträngningen och 78 provenheter för analys av upptagningen av träskyddsmedel. Tvärsnittsproverna, ca 10 cm långa, för inträngnings- och upptagningsanalys togs minst 40 cm från ändträet på sågat och hyvlat virke, fyrkantstolpar, byggtimmer och stängselstolpar. För kantband, staketsektioner och trallsektioner uttogs tvärsnittsprov på mitten av resp objekt. Inträngningen bedömdes enligt sex klasser, se tabell 2. Som hjälpmedel för bedömning av inträngningen användes kärnveds- och kopparreagenslösningar. 8

9 Tabell 2. Bedömningsmall för inträngningen. Inträngningsklass Inträngning 1 Ytlig inträngning, 1-2 mm 2 Stor miss, mer än 75 % oimpregnerad splintved 3 Liten miss, mindre än 25 % oimpregnerad splintved 4 Full inträngning i splintveden K Provet bestod helt till mer än 90 % av kärnved G Provet bestod av gran Upptagningen bestämdes endast om det var känt med vilket träskyddsmedel virket var impregnerat och om det fanns minst tre prover med minst 5 mm inträngning av träskyddsmedel. För sådana prover togs den impregnerade zonen ut och slogs samman till en s k provenhet. Analys gjordes sedan med avseende på kopparhalten med våglängdsdispersiv röntgenfluorescens (WD-XRF) på SPs enhet för kemi- och materialteknik. Övriga undersökningar Utöver denna provtagning undersöktes allt impregnerat trä i lager visuellt med avseende på följande: om KemIs krav att paket och buntar som levererats från impregneringsföretagen var korrekt buntmärkta, om det NTR-klassificerade virket var korrekt styckmärkt, om sågat och hyvlat NTR-klassificerat virke i buntar och paket var korrekt strölagt, om bygghandlarna hade korrekt information om impregneringen vid virkesfack och i form av lösa blad, förekomst av eventuella utseendemässiga defekter i form av angrepp av missfärgande svamp, smuts eller utfällningar på virkesytan, om impregnerat virke och impregnerade produkter var lagrade utomhus i det fria eller skyddade från nederbörd. Förekomsten av värmebehandlat trä, kärnved av lärk och gotlandsfuru, tropiska träslag som bangkirai samt linoljeimpregnerat trä, undersöktes också. 9

10 Resultat Inventering av NTR-klassificerat respektive icke NTR-klassificerat trä Vid besöken hos bygghandlarna uppskattades volymerna NTR-klassificerat respektive icke- NTR-klassificerat i lager enligt tabell 3. Tabell 3. Uppskattad andel NTR-klassificerat respektive icke NTR-klassificerat i lager hos de besökta bygghandlarna. Sortiment NTR-klassificerat % Icke NTR-klassificerat % Sågat och hyvlat virke Mer än 95 Mindre än 5 Stängselstolpar ca 75 ca 25 Byggtimmer/rundvirke ca 85 ca 15 Färdiga produkter (trall, kantband, staket etc) Mindre än 5 Mer än 95 Tabell 3 visar att för sågat och hyvlat virke, vilket utgör det volymmässigt största sortimentet på marknaden, så dominerar impregnerat enligt NTRs regler. Av det NTR-klassificerade sågade och hyvlade virket i lager utgjordes ca 85 % av klass AB och ca 15 % av klass A. För stängselstolpar, byggtimmer och rundvirke finns en relativt stor andel icke NTR-klassificerade produkter på marknaden. För färdiga produkter som trallsektioner, staket och kantband domineras utbudet på marknaden helt av icke NTR-klassificerade produkter. Produkter som inte var NTR-klassificerade påträffades vid besöken från producenter/ leverantörer enligt tabell 4. Tabell 4. Icke NTR-klassificerade produkter påträffades från följande producenter/ leverantörer vid besöken hos bygghandeln. Lundbergs Produkter N P Nilsson Trävaru Green Collection Jabo Wood Products Prodex Park Mossboda Trä Fredricsons Trä, Arlöv Polywood Cofa Hem & Trädgård Nordiska Träskydd Vallby Staket & Stolpar Trä i Trädgården Best Price HDF Tomeé Haderup Træexport Plus Nordway Elke Palivere WI H P Johansson Trading Nyby 10

11 Inträngning av träskyddsmedel I figur 5 och 6 redovisas en sammanställning av inträngningsanalyserna som gjorts för de uttagna proverna. Antal TRALLSEKTIONER Antal uttagna: 50 st Antal tvärsnittsprov: 451 st Antal SÅGAT VIRKE Antal uttagna enheter: 56 st Antal tvärsnittsprov: 56 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. 1-2 mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 71 % Andelen miss exkl gran: 77 % Antal STAKETSEKTION Antal uttagna: 55 st Antal tvärsnittsprov: 553 st Antal STÄNGSELSTOLPAR Antal uttagna enheter: 145 st Antal tvärsnittsprov: 145 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 76 % Andelen miss exkl gran: 96 % Antal SANDLÅDA Antal uttagna: 5 st Antal tvärsnittsprov: 112 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Antal KOMPOSTLÅDA Antal uttagna: 7 st Antal tvärsnittsprov: 150 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 81 % Andelen miss exkl gran: 81 % Figur 5. Redovisning av resultat från inträngningsmätningar. 11

12 Antal KANTBAND Antal uttagna: 34 st Antal tvärsnittsprov: 747 st Antal FYRKANTSTOLPAR Antal uttagna enheter: 48 st Antal tvärsnittsprov: 48 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. 1-2 mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 94 % Andelen miss exkl gran: 91 % Antal 60 BYGGTIMMER Antal uttagna enheter: 147 st Antal tvärsnittsprov: 147 st 60 Antal VINDSKYDD Antal uttagna: 17 st Antal tvärsnittsprov: 85 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 86 % 1-2 mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 66 % Antal GUNGSTÄLLNING Antal uttagna: 3 st Antal tvärsnittsprov: 20 st Antal RUNDVIRKE Antal uttagna enheter: 16 st Antal tvärsnittsprov: 16 st mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 100 % mm Stor Liten Full Kärna Gran intr. miss miss intr. Andelen miss exkl gran: 81 % Figur 6. Redovisning av resultat från inträngningsmätningar, forts. 12

13 Som tydligt framgår av figur 5 och 6, så är inträngningen i det kontrollerade virket synnerligen bristfällig och mycket långt ifrån NTRs krav för träskyddsklasserna A och AB, dvs full inträngning i splintveden. Drygt 80 % av de uttagna tvärsnittproverna uppvisar en större eller mindre miss. Några typiska exempel visas i figur 7. För vissa sortiment, framför allt staketsektioner, fyrkantstolpar och vindskydd har uttagna prover visat att gran förefaller användas i betydande utsträckning. Inträngningen hos tryckimpregnerad gran blir som regel endast mycket ytlig, några få millimeter. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Figur 7. Exempel på ytlig inträngning i byggtimmer och stängselstolpar. Observera också blånadsangreppen i byggtimret samt utfällningen av träskyddsmedel på stängselstolparna. Upptagning av träskyddsmedel Enligt märklappar på de impregnerade produkterna hade flera olika träskyddsmedel använts. De träskyddsmedel eller träskyddsmedelstyper som förekom redovisas i tabell 5. Tabell 5. Träskyddsmedel och -medelstyper som använts för impregnering av icke NTR-klassificerade produkter. Celcure P 50 flytande Tanalith E (3491) Celcure AC 500 Tanalith E-7 (3492) Kemwood ACQ 1900 CCA-medel, okänt vilket fabrikat Kemwood ACQ 21* CCB-medel, okänt vilket fabrikat Wolmanit CX-8 Korasit KS** Wolmanit CX-10 Korasit CCON** *medlet ej känt; felaktigt namn **medlet inte godkänt av KemI eller NTR Upptagningen av mängden träskyddsmedel i den impregnerade splintveden som analyserats för de uttagna provenheterna redovisas i figur 8 som upptagningen i procent av den upptagning som är godkänd av NTR för träskyddsmedlet i fråga för aktuell träskyddsklass. För de träskyddsmedel som inte är godkända av NTR har upptagningarna för liknande medel som är godkända av NTR använts som måttstock och jämförelse. Sålunda har t ex Korasit CCON beräknats som Kemwood KC 73, Korasit KS och Kemwood ACQ 21 som Kemwood ACQ Vid de kemiska analyserna har det också i några fall visat sig att det träskyddsmedel som angivits på produktinformationen inte motsvarats av det medel som verkligen analyserats. Exempelvis har Wolmanit CX-10 angivits, men den kemiska analysen har visat att det i stället rört sig om CCB- eller CC-medel. I några fall har Tanalith E angivits, när det visat sig vara ett CC-medel. Produkten som innehöll fantasiprodukten Kemwood ACQ 21 visade sig anmärkningsvärt nog inte innehålla någon koppar alls. Kanske var träet bara ytligt infärgat med något grönt färgämne. 13

14 Trallsektioner Kantband Staketsektioner Sandlådor Stängselstolpar Sågat virke Byggtimmer Kompostlådor Fyrkantvirke Upptagning, medelvärde % av NTR-godkänd upptagning Virkessortiment Figur 8. Upptagningen i icke NTR-klassificerat virke, redovisad som andel i procent av den av NTR godkända upptagningen för aktuell träskyddsklass. Vid granskning av resultatet som redovisas i figur 8 kan man konstatera att upptagningen generellt sett ligger mycket långt under den som krävs enligt NTRs kvalitetskrav. Merparten av produkterna med uppseendeväckande brister när det gäller inträngning och upptagning av träskyddsmedel var importerade från Polen och Baltikum. En mycket liten andel kom från svenska producenter. Synliga defekter Kvalitetsanmärkningar avseende missfärgande svamp (mögel), smuts och utfällningar var förhållandevis få för det NTR-klassificerade virket, medan det var betydligt vanligare för det icke NTR-klassificerade. Den vanligaste anmärkningen hos sistnämnda kategori var utfällning av träskyddsmedel, se figur 9. Kvalitetsanmärkningar Procent Trall Staket Vindskydd Kantskydd Övriga produkter Mögel Smuts Utfällning Utan anmärkning Figur 9. Kvalitetsanmärkningar på icke NTR-klassificerade, impregnerade produkter 14

15 Finish och utförande på färdiga produkter var ofta av låg kvalitet, särskilt för vissa trallsektioner och stängselstolpar. För trallsektioner förekom komponenter med mycket kvist och sammanfogade med klena häftklamrar. Stängselstolpar hade ofta kvarsittande bark och barklyror. Figur 10. Angrepp av missfärgande svamp på stängselstolpar samt trallsektioner med dålig finish. Märkning När det gäller kraven på impregneringsföretagen avseende buntmärkning enligt KemIs regler samt styckmärkning enligt NTRs regler, så konstaterades att på ungefär 5 % av virkespaketen i lager saknades buntmärkningslappar, sannolikt p g a att de lossnat under hanteringen eller att papperskvaliteten på lapparna var dålig, styckmärkning saknades eller var oläslig (gällde stämplat märke) på mindre än 5 % av det NTR-märkta virket i lager. Då avvikelserna var förhållandevis få, kan resultatet betraktas som mycket tillfredsställande. För icke NTR-klassificerat trä (sågat virke, byggtimmer, stängselstolpar, rundvirke), för vilket buntmärkning också krävs enligt KemI, var flertalet påträffade buntmärkningslappar felaktiga med avseende på gällande krav, jfr figur 2 ovan. Information till konsument Beträffande bygghandlarnas informationsplikt enligt KemIs föreskrifter KIFS 1998:8 för impregnerat trä, exklusive färdiga produkter, var resultatet mycket dåligt. Följande iakttagelser gjordes: mer är 90 % av bygghandlarna saknade eller hade felaktig information såväl vid virkesfacken som beträffande lösa informationsblad till konsument, vanliga felaktigheter var att angivet träskyddsmedel på informationen inte överensstämde med använt träskyddsmedel eller att angiven producent på informationen inte stämde överens med verklig producent, ofta förekom flera leverantörer av NTR-klassificerat virke till en och samma bygghandlare. Rätteligen borde då finnas - men det påträffades aldrig - information från respektive leverantör, flera bygghandlare saknade kunskap om vilka informationskrav som gällde. I synnerhet gällde detta de lösa informationsbladen till konsument. ett besökt företag kunde på begäran skriva ut informationsblad via dator. 15

16 Figur 11. Exempel på bra produktinformation i anslutning till virkesfack. Figur 12. Exempel på bra informationsblad till konsument. För färdiga produkter som trall- och staketsektioner, kompostlådor, vindskydd etc krävs inte att produkterna är märkta enligt KemIs regler. Åtskilliga partier i undersökningen saknade märkning, en del hade ett litet streckkodsmärke med uppgift om producent/leverantör eller 16

17 träskyddsmedel. På en hel del partier fanns emellertid någon form av produktinformation/ märklapp häftad vid produkten. En närmare granskning av dessa märklappar visade att samtliga påträffade varianter var behäftade med mer eller mindre allvarliga felaktigheter och direkt vilseledande information till konsumenten. Några typiska exempel: märkningen antyder att virket uppfyller NTRs klassificering fastän tillverkaren inte är ansluten till kvalitetskontroll och certifiering enligt NTRs regler. Detta sker genom skrivningar som exempelvis Impregneringsklass AB, dette parti er trykimprægneret i overensstemmelse med NTR dokument nr 1:1998 og DS/EN 351-1, impregneringen utförd i klass A.. samt Tryckimpregnerat virke klass AB med Wolmanit CX-8. Godkänt av NTR och KemI. märkningen anger att ett visst träskyddsmedel använts, medan det i själva verket är ett helt annat medel som använts. namn på träskyddsmedel som inte existerar samt felaktig information om aktiva ämnen i träskyddsmedlet har angivits. felaktiga uppgifter om upptagningen av träskyddsmedel har angivits. Märkningen visade också att träskyddsmedel, som inte är godkända av KemI använts för impregneringen. Den utan tvekan allvarligaste anmärkningen är att tillverkarna ger sken av att impregneringen utförts enligt NTRs regler, särskilt som det visat sig att impregneringskvaliteten hos produkterna inte kommer i närheten av kvaliteten hos NTR-klassificerade produkter. Exempel på märklappar med felaktig information visas i figur 13 och 14. Ytterligare några exempel visas i bilaga 2. Figur 13. Produktinformation/märklapp med bl a namn på träskyddsmedel som inte existerar samt innehåll av aktiva ämnen som inget godkänt träskyddsmedel har. Observera också rubriken som antyder NTR-klassificering. 17

18 Figur 14. Exempel på produktinformation/märklapp med felaktig hänvisning till NTR. Bland övrigt informationsmaterial om impregnerat trä, så noterades att Träskyddsföreningens Några vanliga frågor om tryckimpregnerat trä fanns hos ca 35 % av bygghandlarna. Träskyddsföreningens plansch Rätt NTR-impregnerat trä på rätt plats fanns hos ca 20 % av de besökta företagen. Emellertid var det inte alltid den senaste upplagan som fanns uppsatt, utan en tidigare version med inaktuell information. Skogsindustriernas byggbeskrivningar, av vilka några behandlar konstruktioner i impregnerat trä, fanns hos ca 20 % av bygghandlarna, ca 15 % hade informationsbroschyrer om diverse olika trädgårdsprodukter. Lagring och ströning Resultatet av undersökningen med avseende på ströning enligt kraven i NTR Dokument nr 3 var mycket positivt. Det konstaterades att endast enstaka virkespaket var oströade eller var ströade med strön med en tjocklek under 10 mm. Inventeringen med avseende på hur impregnerat trä lagras i bygghandeln, dvs om det lagras under tak eller ej, visade att ca 40 % av bygghandlarna hade det sågade och hyvlade virket täckt. För byggtimmer och rundvirke var motsvarande andel endast ca 20 %, se figur 15. Taktäckning av lagrat virke 100% 80% Procent 60% 40% 20% 0% Klass A Klass AB Stängselstolpar Byggtimmer och rundvirke Ej täckt Delvis täckt Helt täckt Figur 15. Redovisning av hur bygghandeln lagrar impregnerat virke med avseende på taktäckning. 18

19 För färdiga produkter noterades att ca 75 % lagrades utomhus utan någon täckning alls. Några exempel på lagring under tak visas i figur 16. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Figur 16. Exempel på lagring av impregnerat trä under tak. Alternativa material Endast mycket små mängder av s k alternativa, beständiga trämaterial påträffades vid besöken hos bygghandlarna. De fanns som regel som beställningsvara och det som påträffades i lager var mycket små mängder av lärk, värmebehandlat trä, linoljeimpregnerat trä, trallvirke av bangkirai och trallsektioner av eukalyptus. 19

20 Slutsatser och diskussion Mot bakgrund av huvudsyftet med undersökningen, nämligen att se närmare på kvaliteten hos icke NTR-klassificerat, impregnerat trä, så kan man konstatera att resultatet är skrämmande dåligt. De företrädesvis importerade produkterna uppvisar anmärkningsvärda brister när det gäller inträngning och upptagning av träskyddsmedel. Från konsumentsynpunkt är detta naturligtvis synnerligen allvarligt, då förväntningarna om funktionstid löper uppenbar risk att inte uppfyllas. Dålig inträngning och upptagning av träskyddsmedel medför alltid att man får en produkt med väsentligt kortare funktionstid än en produkt som är impregnerad till NTRs kravnivå. För produkter avsedda för användning i markkontakt kan den faktiska funktionstiden bli mycket kort, kanske så kort som mellan 1 och 3 år, mot förväntade år. Ett stort problem för konsumenten är att kvaliteten på impregneringen inte kan bedömas på basis av utseendet på det impregnerade träet. Det är sannolikt ingen överdrift att påstå att åtskilliga konsumenter blivit lurade, ovetande om den urusla kvaliteten på den produkt de köpt. Från miljösynpunkt är den dåliga kvaliteten på impregneringen en uppenbar nackdel. Tidiga rötskador ger upphov till onödigt mycket avfall av trä som är kontaminerat med träskyddsmedel. Den dåliga kvaliteten hos det icke NTR-klassificerade impregnerade träet kan också vara negativt för trä i allmänhet och för trä för utomhusbruk, däribland impregnerat trä, i synnerhet. Även om mängden icke NTR-klassificerat virke på den svenska marknaden ännu så länge är förhållandevis liten och främst koncentrerad till importerade färdiga produkter av kategorin trä för trädgården, så kan man inte utesluta att även bulkvara i form av tryckimpregnerat sågat och hyvlat virke av samma tvivelaktiga kvalitet kan öka sin marknadsandel. Om så blir fallet, är det en uppenbar risk för att det nuvarande systemet med kvalitetskontroll och certifiering enligt NTRs regelverk kraftigt försvagas, en utveckling som redan tydligt upplevs i Danmark. Från impregneringsindustrins sida finns således skäl att ta situationen på största allvar och överväga vilka åtgärder som skall vidtas för att vidmakthålla och utveckla NTR-systemet och säkerställa produktion av impregnerat trä av hög kvalitet. När det gäller kraven på märkning av det impregnerade virket och förekomsten av produktinformation i bygghandeln så har undersökningen visat att det NTR-klassificerade virket uppfyller kraven på buntmärkning och styckmärkning mycket väl. Endast få anmärkningar har noterats. för icke NTR-klassificerat virke (sågat och hyvlat, byggtimmer, stängselstolpar) så har undersökningen avslöjat såväl felaktig som ofullständig märkning. Eftersom detta är olagligt, finns anledning för KemI att agera i sådana fall. för färdiga produkter av icke NTR-klassificerat trä är produktinformationen, som finns tillgänglig i form av märklappar på produkterna, generellt sett felaktig och vilseledande. Inte i ett enda fall har korrekt information påträffats vid besöken i bygg- och trävaruhandeln. Med hänsyn till att NTR-kvalitet åberopas på olika sätt i produktinformationerna, bör NTR och dess medlemsorganisationer vidta krafttag för att slå vakt om det NTR-märkta virkets status och beivra det uppenbara missbruk som nu förekommer. För övrigt borde den vilseledande informationen även vara ett fall för konsumentskyddande myndigheter. 20

21 bygghandeln har påtagliga problem att leva upp till KemIs krav på information vid virkesfack och genom lösa blad till konsument. Bristande kunskap om vilka regler som gäller samt avsaknad av efterfrågan från konsumenterna förefaller vara den viktigaste orsaken till detta. Eftersom bygghandlarna inte kan leva upp till kraven på information så finns det anledning att fundera på vilka åtgärder som skall vidtas för att rätta till detta. Att enbart satsa mer på att informera bygghandlarna och impregneringsföretagen om vilka krav som gäller kanske inte räcker. Man måste också fråga sig om nuvarande krav på information är meningsfullt. Från träskyddsindustrins och bygghandlarnas sida bör en kontakt snarast tas med KemI för en diskussion om en översyn av regelverket. Om man slutligen ser till undersökningen av hur det impregnerade virket lagras, hur kraven på ströning uppfylls och på förekomsten av alternativa beständiga produkter, så kan följande resultat och slutsatser redovisas: merparten av det impregnerade virket lagras utomhus i bygg- och trävaruhandeln. Även om det ännu inte finns något krav motsvarande det som gäller för impregneringsindustrin, så kan det finnas skäl för bygghandeln att i princip följa motsvarande regler för att slippa kritik från och konfrontationer med lokala miljömyndigheter. Den rekommendation som SP Trätek utarbetat avseende lagring bör därför vara vägledande. kravet på att allt impregnerat trä som inte nedtorkats till under 25 % fuktkvot skall levereras ströat uppfylls väl av impregneringsindustrin. Mycket få anmärkningar noterades i undersökningen. Anmärkningarna som noterades gällde framför allt för tunna strön (< 10 mm). Kravet på ströning som infördes år 2000 har impregneringsindustrin överraskande snabbt tagit till sig. marknaden för alternativa material som lärk, värmebehandlat trä, kärna av gotlandsfuru, linoljeimpregnerat trä och diverse tropiska träslag är marginell i förhållande till marknaden för tryckimpregnerat trä. Det är få bygghandlare som lagerhåller alternativen, men de finns som regel som beställningsvara. Inget alternativt material kan i dag sägas vara ett generellt alternativ till tryckimpregnerat trä. Däremot kan de vara alternativ för diverse nischprodukter i situationer med mindre eller måttlig risk för angrepp av rötskador. 21

22 Bibliografi NTR Dokument nr 1: 1998, Nordiska träskyddsklasser. Del 1: Furu och andra lättimpregnerbara träslag. NTR Dokument nr 3: 2004, Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä. Del 1. Furu och andra lättimpregnerbara träslag. NFS 2001:6, Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering. KIFS 1998:8, Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. SP INFO 2005:34. Rekommendation avseende lagring av impregnerat trä hos bygg- och trävaruhandeln. 22

23 Byggvaruhandlare som ingick i undersökningen Bilaga 1 Bauhaus Löddeköpinge Norsborg Uddevalla Uppsala Beijer Kalmar Arlöv Sollentuna Borgholm Boden Borås Uppsala Kungsbacka Silvan Halmstad Lund Eskilstuna Skärholmen Cheapy Varberg Lidköping Kristianstad Byggmax Kalmar Kållered Upplands Väsby Umeå Coop Forum Bygg & Trädgård Hisings-Backa Falkenberg Karlskrona Uppsala Enköping Jönköping Hornbach Göteborg Arlöv K-Rauta Örebro Mölndal Norrköping Sundsvall Bygg-Trygg N P Nilsson Trävaror, Munka-Ljungby N P Nilsson Trävaror, Förslöv Byggcenter i Vänersborg Byggcenter i Trollhättan Råda Byggvaror AB, Mölnlycke Hjalmars Trä, Stenungsund Lidköpings Byggvaror AB, Lidköping Norinson & Persson Trävaruaffär, Hässleholm Edvardssons Byggmaterial, Huskvarna Byggcentralen, Emmaboda A-Trä Byggmarknad, Landskrona Jämjö Träindustri AB, Jämjö Bygg-Ole, Nacka, Högvalta Byggmaterial, Arvika AB LP Sten och Son, Enköping Moraträ AB, Mora Åbo Järn & Bygg i Sveg, Sveg Norrtälje Byggmarknad, Norrtälje Östhammar Byggmarknad, Östhammar Norra Trä & Bygg, Skellefteå Granngården Tanum Växjö Fleninge Brålanda Askersund Munka-Ljungby Arboga Gävle Katrineholm Nyköping Bollnäs Plantagen Märsta Mölndal Jönköping Halmstad Interpares (Woody) Bygg-Aktiv Material AB, Ronneby Carlenskogs Byggvaruhus AB, Vimmerby Ekboms i Eksjö, Eksjö AB Karl Hedin Bygghandel, Örebro Kungälvs Trävaru AB, Kungälv AB Persson & Gustafsson, Södra Sandby Vara Trä AB, Vara Fellessons Byggvaror AB, Växjö Mölnlycke Trä AB, Mölnlycke Järn och Trä i Orust AB, Henån Hejdes Trävaru AB, Kävlinge AB Karl Hedin Emballage, Rättvik AB Karl Hedin, Sandviken Bygghus i Gävle, Gävle Byggcenter Göran Brandtieng AB, Västerås Gärdin & Persson AB, Östersund AB Karl Hedin Bygghandel, Falun AB Karl Hedin Bygghandel, Köping AB Luleå Ångsåg, Luleå Järlåsa Brädgård AB, Uppsala Nybro Snickeri & Byggmaterial AB, Nybro 23

24 Jem & Fix Karlshamn Lyckeby Bygma Danderyds Byggmaterial, Danderyd Optimera Optimera Lorentz, Göteborg Ej kedjeanslutna Linderås Lantteknik, Linderås J Gustavsson Byggmaterial, Tvååker Ekohallen, Bromölla Hammars Trä, Mölndal J-G Trä Hassle Byggvaror, Mariestad Kalles Trädgård, Askersund M Byggvaror, Mariannelund AB Glömminge Kvarn, Öland Algot Andersson AB, Rydebäck Wrams Trä & Byggvaror, Gunnarstorp Byggbiten, Nossebro Frändefors Trä, Frändefors Byggnetto, Kristianstad Hällesåker Trä AB, Hällesåker Klondyke, Alvesta Sollebrunns Järnhandel, Sollebrunn Tranås Trä, Tranås J-K Trä, Alenåkra Forsell Bygg & Marin, Söderhamn Trä-bygg-järn, Grängesberg Bygghuset, Stockholm Öhmans Trävaru AB, Älvsbyn Lidbergs Trä & Byggvaror, Boden B A Carlsson Såg och Hyvleri, Luleå Bondsjö Trä och Plåt, Härnösand Brosågen AB, Sundsvall Vejings trävaror, Söderhamn Sävja Byggvaror, Uppsala IKEA Uppsala 24

25 Bilaga 2 Ytterligare exempel på felaktiga produktinformationslappar från icke NTRmärkt trä 25

26 26

27 Bilaga 3 Förteckning över godkända träskyddsmedel Listan upptar av Nordiska Träskyddsrådet godkända träskyddsmedel, som är tillåtna för användning i Sverige, dvs de är även godkända av Kemikalieinspektionen. Klassbeteckningar (klass M, A, AB och B) enligt NTR Dokument Nr 1:1998. Träskyddsmedel Huvudsakliga Krav på upptagning i furusplintved 1), kg/m³ Kemikalieinspektionens beståndsdelar Klass M Klass A Klass AB Klass B Reg nr Behörighetsklass Vattenlösliga medel - CCA-typ Celcure CCA Type C 50%* koppar, krom, arsenik 24,0 12,0 5, ASS Celcure CCA Type C 60% * koppar, krom, arsenik 24,0 12,0 5, ASS Kemwood K33 C conc* koppar, krom, arsenik 24,0 12,0 5, ASS Tanalith COL* koppar, krom, arsenik 30,0 15,0 7, ASS Vattenlösliga medel - CCB-typ Celcure CCB 90 koppar, krom, bor 44,0 24,0 18, ASS Vattenlösliga medel - CCP-typ Kemwood KCP Flytande koppar, krom, fosfor 60,0 30,0 30, ASS Celcure P50 Flytande koppar, krom, fosfor 60,0 30,0 30, ASS Vattenlösliga medel - CC-typ Kemwood KC73* koppar, krom - 10,0 10, ASS Vattenlösliga medel - Övriga Celcure AC 500 Celcure AC 800 koppar, bor, N-alkylbensyldimetylammoniumklorid koppar, N-alkylbensyldimetylammoniumklorid , ,0 19,0 19, Celcure E tebukonazol, propikonazol - - 8, Gori pres 10 propikonazol, tebukonazol, 3-jod-2-propynylbutylkarbamat (IPBC) - - 3, Impralit BKD bor, polymerisk betain - - 8, Impralit KDS 4 koppar, polymerisk betain, bor - 50,0 12, Kemwood ACQ 1900 Kemwood ACQ 2200 koppar, N-alkylbensyldimetylammoniumklorid koppar, bor, N-alkylbensyldimetylammoniumklorid - 36,0 19,0 19, , Fotnoter: se omstående sida. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,

28 Mitrol C 800 Sinesto B guazatinacetat, N-alkylbensyldimetylammoniumklorid N-alkyltrimetylammoniumklorid, bor - - 8,0 8, ,0 18, Tanalith E koppar, bor, tebukonazol - 18,0 13, Tanalith E-7 koppar, bor, tebukonazol, propi - 16,0 9, Wolmanit CX-8 koppar, koppar-hdo, bor - 22,0 11,0 11, Wolmanit CX-10 koppar, koppar-hdo, bor - 18,0 9,0 9, Wolmanit CX-SC koppar, koppar-hdo, bor - - 6, Oljor och oljelösliga medel Gori vac TH92 propikonazol, tebukonazol, IP ,30 (2 (30,0) Protim P-vac propikonazol ,41 (2 (35,0) Resistol propikonazol, tebukonazol, IPBC ,24 (2 (26,0) Kreosotoljor Vft-Kreosotolja M derivat av stenkolstjära ( ASS MT kreosotolja derivat av stenkolstjära ( ASS Träskyddsmedel Typ C derivat av stenkolstjära (3, ( ASS 1) Träslag godkända av Nordiska Träskyddsrådet (NTR) är furu (Pinus spp), alla arter. Andra träslag kan godkännas av NTR. Endast impregneringsföretag som är godkända enligt NTR Dokument Nr 1:1998 och har tecknat särskilt avtal med SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut avseende kvalitetskontroll av en eller flera träskyddsklasser har rätt att märka virket. 2) Upptagningen beräknas för aktiva ämnen (propikonazol etc) eller impregneringsmedlet (aktiva ämnen + additiv + lösningsmedel). Kravet på upptagning för det sistnämnda alternativet anges inom parentes. Upptagningsberäkningar på impregneringsmedlet utförs vid rutinmässig driftkontroll på impregneringsanläggningen, medan beräkningar på aktiva ämnen i regel görs endast vid kemisk analys av det impregnerade virket vid exempelvis SPs kvalitetskontroll. 3) Kreosotoljan skall uppfylla EN typ A, B eller C. 4) Träskyddsmedel C innehåller 80 % kreosot som verksam beståndsdel. Upptagningen är uttryckt som 100 % kreosotolja. * En impregnering till klass A med detta träskyddsmedel och en efterföljande impregnering med kreosotolja till klass A ger en produkt som uppfyller kravet för klass M. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,