Epifytiska lavar och mossor i bokskog

Transkript

1 pifytiska lavar och mossor i bokskog - utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige

2 itel: tgiven av: Författare: Beställning: opyright: pifytiska lavar och mossor i bokskog - tvärdering av miljöövervakning i södra Sverige änsstyrelsen Skåne la Bengtsson, Örjan Fritz och ikael agström änsstyrelsen Skåne iljöavdelningen almö elefon änsstyrelsen Skåne Diarienummer: SB: apportnummer: 2016:05 ayout: ryckeri, upplaga: änsstyrelsen Skåne, Kristian ilsson änsstyrelsen Skåne, 50 ex ryckår: 2016 mslagsbild Bokområde söder om sjön ien i Kronobergs län med förekomst av bokfjädermossa eckera pumila och grynig filtlav eltigera collina. 1

3

4 nnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 ålsättningar... 5 etodik... 6 esultat och diskussion... 9 Sammanfattande diskussion itteratur Bilaga 1. bjektsdata Bilaga 2. rtfrekvens per objekt fördelat per län Skåne län Blekinge län allands län Kronobergs län Bilaga 3. Diversitetsindex...49 Skåne län Blekinge län allands län Kronobergs län

5 Sammanfattning nder åren inventerades 20 arter av lavar och 6 arter av mossor samt trädstrukturer i bokskog i de fyra sydlänen alland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. etodik och urval av arter samt objekt följer aturvårdsverkets särskilda undersökningstyp pifytiska lavar och mossor i bokskog. Det slumpade urvalet av objekt innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvårdsintressanta objekt, dock ej vanlig produktionsskog. ålsättningen med miljöövervakningen är att dessa ytor ska återinventeras för att följa tillstånd och förändringar i artsammansättningen av epifyter i bokskog. de olika länen inventerades sammanlagt 120 bokskogar (30 per län) med en total yta av 270 ha. otalt registrerades träd. Samtliga 26 utpekade indikatorarter påträffades. rtrikedomen förefaller vara högst i bokskogar i alland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som den artfattigaste delen. Detta kan ha klimatologiska orsaker. Det finns ett negativt samband mellan grov bokskog och ett högt artinnehåll i Skåne, dvs. de bokskogar i Skåne som har de i medeltal grövsta bokarna hade det lägsta artantalet. ndast glansfläck rthonia spadicea och i viss mån stiftklotterlav pegrapha vermicellifera avviker från dessa generella mönster. Glansfläck uppvisar också ett negativt samband med förekomst av andra inventerade epifyter, dvs. där det finns många träd med glansfläck är det lägre sannolikhet att hitta de andra arterna. Även detta kan vara en följdeffekt av att glansfläck förekommer som rikligast i en trakt där de flesta andra studerade arter (kanske) inte har förutsättningar att finnas. Vidare verkar träd med förekomst av lavar med cyanobakterier som fotobiont ( cyanolavar ) vara de som är artrikast. ögstubbar, levande som döda, är de trädstrukturer som oftast hyser någon av de eftersökta arterna följt av rötade bokar. bjekt med många vitala så kallade normalträd hyser oftast en lägre mångfald av eftersökta epifyter. denna studie finns ingen statistiskt signifikant skillnad vad gäller förekomst av de undersökta arterna i värdekärnor med eller utan formellt skydd. etoden tillåter att man inom ramen för inventeringarna följer ytterligare arter vid kommande inventeringar. an kan utifrån insamlat data göra ytterligare fördjupande analyser över samband mellan artförekomster och olika omvärldsvariabler. Sammantaget görs bedömningen att metodiken fungerar väl. Åtminstone en uppföljande inventering utan metodjusteringar bör utföras för att göra en bedömning av vilka variabler som ger utslag i förändringsanalyser. Förslagsvis görs omdrev med ett intervall på 6 år eller 12 år för att följa perioderna för rapportering till gällande utvecklingen för olika atura 2000-habitat. 4

6 Bakgrund Sverige finns numera större sammanhängande bokskogar bara i södra Götaland. ndast mindre än 10 % av bokskogsarealen beräknas återstå i alland och i västra Småland jämfört med utbredningen under 1600-talet (Fritz 2009). realminskning av bokskog samt påverkan från luftföroreningar och ett rationellt skogsbruk har påverkat många av bokskogens arter negativt (Åkelius 2009). Samtidigt är bok det trädslag i sydligaste Sverige som har de flesta fynden av rödlistade lavar (rup et al. 1997). Dessa arter är huvudsakligen knutna till gamla bokbestånd (Fritz 2009). ånga av de återstående bokskogsfragmenten är dock små och ligger isolerade som öar i ett granproduktionslandskap. De är därmed bland annat utsatta för betydande påverkan från omgivningarna (Åkelius 2009). v dagens bokskog är det dessutom bara en liten andel som har naturskogsartade kvalitéer, till exempel inslag av riktigt gamla träd, hålträd och grov död ved (nyckelbiotoper, värdekärnor). Bevarandet av dessa fragment har därför en nyckelroll i bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen. För att följa utvecklingen av biologisk mångfald i bokskog har epifyterna valts ut. pifyter går att hitta och artbestämma under i princip hela året och de har därför en betydande fördel i jämförelse med många andra organismgrupper (fåglar, insekter, kärlväxter och svampar), som har ett mer säsongs- och tidsmässigt begränsat uppträdande. ndast snötäckta stammar och blöta stammar vid tungt regn förhindrar inventering. Genom samordning mellan de viktigaste bokskogslänen i södra Sverige till att använda en gemensam undersökningstyp (Strindell & Fritz 2010) kan en mer sammansatt och rättvisande bild fås av den nationella utvecklingen för biologisk mångfald i bokskog. ålsättningar Det övergripande syftet med övervakningen är att följa frekvensförändringar av epifytiska naturvårdsintressanta lavar och mossor i bokskog (Strindell & Fritz 2010). ktuella skogar finns främst inom nyckelbiotoper i skogslandskapet eller som värdekärnor inom skyddad mark (naturreservat och atura 2000) eller områden med liknande kvalitéer. Syftet med denna rapport är att sammanfatta och utvärdera basutläggets inventeringar i bokskog i södra Sverige. För detta ändamål har följande frågor formulerats: 1. Vilka arter är funna i inventeringen? 2. Var i landskapet finner man olika arter? 3. Var finns det en hög artansamling i landskapet? 4. Var finns arterna i landskapet med avseende på de strukturer som noterats i inventeringen? 5. Var finns förutsättningarna för de olika arterna med avseende på olika strukturer (de som inventerats)? 6. Finns det brister i metodiken som behöver förbättras inför återinventering för att kunna genomföra bättre analyser utifrån det övergripande syftet? 7. Finns det skillnader mellan länen med avseende på ovanstående analyser, vilka är de? 8. Finns det skillnader mellan skyddade och oskyddade områden? Dessutom ska anges förslag på nästa tidpunkt för återinventering av objekt. 5

7 etodik nventeringen har följt undersökningstyp pifytiska lavar och mossor i bokskog (Strindell & Fritz 2010). etodiken innebär i korthet att ett urval av naturvårdsintressanta epifytiska lavar och mossor inventeras på alla ädellövträd ( 20 cm i diameter, omkretsen 63 cm) inom ett bokdominerat skogsobjekt med naturvärden. n stor andel av avenbokar (< 20 cm) har visat sig hålla indikatorarter som till exempel bokvårtlav. nder fältinventeringens gång sänktes därför diametern för avenbok till 15 cm, vilket vi menar är välmotiverat i just detta fall. nventeringsytan fördelas på 100 x 100 m stora rutor, där den sammanlagda ytan är högst ca 3 ha per objekt. bjekt som inventeras har slumpats fram från kända naturvårdsintressanta bokskogsobjekt, naturreservat, atura 2000-områden och nyckelbiotoper eller naturvärde, i skogslandskapet samt ett mindre antal naturvärdesobjekt inom vart och ett av de aktuella fyra sydlänen. ndersökningstypen är anpassad för äldre värdefulla bokskogar som idag eller inom en snar framtid förväntas innehålla de i undersökningstypen utvalda lavar och mossor. Vanlig produktionsbokskog ingår alltså inte i övervakningen. nom ytorna inventeras dels ett urval av naturvårdsintressanta arter (indikatorarter) av lavar och mossor, dels vissa trädstrukturer. Samtliga inventerade träd koordinatsätts. egistreringar av arter och träd har gjorts antingen direkt i en för undersökningstypen särskilt framtagen handdatorapplikation eller genom manuella fältanteckningar. Basurvalets arter utgörs av 26 arter, varav 6 mossor och 20 lavar (abell 1), som någorlunda regelbundet påträffas på bok, och som ansetts vara goda signalarter inom samtliga län där de förekommer (itare 2000). Dessa arter har använts i skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering som stöd för utpekande av dessa för biologisk mångfald särskilt viktiga miljöer. rternas ekologiska krav finns översiktligt beskrivna i itare (2000). abell 1. pifytiska lavar och mossor som inventeras. Dessa arter utgör basurvalet. Svenskt namn avar (20 st) almlav barkkornlav bokkantlav bokvårtlav bårdlav glansfläck grynig filtlav gulnål havstulpanlav korallblylav kornig nållav liten blekspik liten ädellav lunglav lönnlav mussellav rosa lundlav stiftklotterlav stor knopplav traslav Vetenskapligt namn Gyalecta ulmi opadium disciforme ecanora glabrata yrenula nitida ephroma parile rthonia spadicea etligera collina haenotheca brachypoda helotrema lepadinum armeliella triptophylla haenotheca chlorella Sclerophora peronella egalaria laureri obaria pulmonaria Bacidia rubella ormandina pulchella Bacidia rosella pegrapha vermicellifera ycobilimbia pilularis eptogium lichenoides Svenskt namn Vetenskapligt namn ossor (6 st) bokfjädermossa eckera pumila fällmossa ntitrichia curtipendula grov fjädermossa eckera crispa guldlockmossa omalothecium sericeum platt fjädermossa eckera complanata trädporella orella platyphylla 6

8 abell 2. Strukturer som registreras för varje inventerat träd. Variabler öpnummer rädslag ordkoordinat Östkoordinat mkrets rädtyp Dessutom har för varje inventerat objekt ett antal objektvisa noteringar gjorts, till exempel av inventerare, objektstyp, tidpunkt och väder. Övervakningsmetoden har som utgångspunkt att fokusera på artförekomster av epifytiska lavar och mossor. Därför har antalet tänkbara ingående variabler reducerats till ett minimum av träddata. v samma anledning har enbart förekomst/icke förekomst per träd registrerats för de 26 indikatorarterna. öjlighet finns dock i metoden att lägga till frekvens, vitalitet och epifyternas fertilitet på trädnivå. töver basurvalet av arter så har ytterligare naturvårdsintressanta arter, särskilt rödlistade arter (Gärdenfors 2010), noterats när de påträffats på trädnivå i en majoritet av de inventerade bokskogsobjekten. Dessa extra arter ska ses som exempel på vad man kan hitta, och går inte att utvärdera för hela bokskogsregionen på samma sätt som basurvalet av arter. mellertid går det att studera dem på samma sätt som basurvalets arter i de objekt där de eftersökts. otalt sex personer har utfört inventeringen (abell 3). abell 3. nventerare i olika län. än nventerare ntal inventerade objekt Blekinge lrika Widgren 25 Blekinge ikael agström 3 Blekinge Joakim emberg 2 alland Jennie hronée 13 alland ikael agström 9 alland Örjan Fritz 8 Kronoberg ikael agström 30 Skåne la Bengtsson 30 Summa 120 nventeringens omfattning nder perioden har totalt 120 bokskogar inventerats i de fyra länen (Figur 1) inom en sammanlagd yta av 270 ha. otalt har över träd registrerats. edel per objekt var 380 träd och 2,3 ha. Summerade data för inventerade objekt redovisas länsvis (abell 4, Bilaga 1). abell 4. Sammanfattande inventeringsdata för objekten. För kolumn 4 är det antal träd som avses. Ä nventerade objekt nventerade träd edelantal per objekt nventerad areal edelyta per objekt Skåne ,7 2,4 Blekinge ,8 2,5 alland ,1 2,0 Kronoberg ,2 2,1 Summa ,8 edel ,5 2,3 7

9 Figur 1. Det geografiska läget för de 120 objekt i de fyra län i södra Sverige som inventeringen har omfattat. 8

10 nalyser tt antal geografiska och statistiska analyser har genomförts. Statistiska analyser har delvis genomförts av lisabet ttosson, ro atura och geografiska analyser/kartor har gjorts av Vikki Bengtsson, ro atura. är de gäller de geografiska analyserna så har genomgående en så kallad DW-analys (nverse Density Weighting) använts i rcgs 9.3, Spatial nalyst ools). denna analys räknar kartprogrammet fram värden för hela regioner baserat på mätvärden från ett antal geografiskt fastlagda punkter. Grundprincipen i denna analys är att landskapets värden sannolikt är mer lika mätpunktens värde ju närmare mätpunkten man kommer. m två intilliggande mätpunkter har samma mätvärde är det också mest sannolikt att landskapet mellan dessa mätpunkter har samma värden. Denna typ av analys lämpar sig bäst för faktorer vars värden fördelar sig över landskapet i någorlunda jämna gradienter, exempelvis nederbörd eller temperatur. aturvärden fördelar sig inte i landskapet på ett sådant sätt. vå intilliggande bokbestånd kan exempelvis ha dramatiskt olika naturvärden beroende på trädåldrar, markhistoria, skötselinsatser och liknande. Framtagna kartbilder behöver därför tolkas med ett kritiskt sinne. ftersom detta projekt enbart omfattat områden som redan på ett eller annat sätt förväntades ha förhöjda naturvärden kan dock denna typ av analys visualisera regionvisa skillnader på ett överskådligt sätt. Vid enklare statistiska analyser (beskrivande statistik, t-test) användes verktyget dataanalys i xcel. ventuella samband mellan total artrikedom per objekt och trädens medelomkrets, andel normalträd per objekt, andel bok och andel träd med förekomst av rthonia spadicea analyserades med envägs V i programmet (version "rick or reat"). Samband mellan olika faktorer (andel bok, andel normalträd och omkrets) och artsammansättning per län analyserades med hjälp av så kallad DS i arbetspaketet Vegan i tillsammans med kommandot envfit som undersöker vilka faktorer som påverkar artsammansättningen signifikant. DS, eller on-metric ultidimensional Scaling är en ordinationsmetod som beräknar avstånd mellan olika punkter (t.ex. artsamhällen i en provyta) i en matris. etoden går ut på att rangordna punkterna efter hur lika de är för att sedan visualisera hur lika de är (t.ex. hur artsammansättningen skiljer sig mellan olika artsamhällen) genom att ordna dem i ett två tre dimensionellt diagram. De bör understrykas att de utförda inventeringarna har varit ett basutlägg. esultat kan ges för tillståndet, men trender kan inte beräknas för någon av arterna med utgångspunkt från detta material. esultat och diskussion 1. Vilka arter är funna i inventeringen? Samtliga 26 indikatorarter påträffades under inventeringen (abell 5). Glansfläck var den i särklass vanligaste arten, och svarar för sammantaget hela 30 % av alla artregistreringar! Därefter följer havstulpanlav och bokvårtlav. Dessa tre lavar står för hälften av alla artfynd. Fällmossa var den mest noterade mossan med nästan 10 % av alla artfynd. Även platt fjädermossa och guldlockmossa var relativt frekventa. älften av arterna, de med andelar <1 %, utgjorde en mycket liten del av antalet artfynd. est sällsynta var korallblylav och grov fjädermossa med bara en handfull registrerade förekomster totalt sett. rots olikheter mellan länen sett till antal inventerade träd framgår redan i denna tabell vissa regionala likheter och skillnader. xempelvis påträffades flest arter i allands och i Kronobergs län, medan minst antal noterades i Skåne och Blekinge län. 9

11 abell 5. Funna arter i inventeringen i fallande ordning. ntal registrerade förekomster (antal träd med denna art) totalt och per län anges. r Svenskt namn rganism otalt ndel Skåne Blekinge Kronoberg alland 1 glansfläck av ,2% havstulpanlav av ,8% bokvårtlav av ,0% fällmossa ossa ,8% platt fjädermossa ossa ,3% barkkornlav av ,3% bokkantlav av 989 5,4% guldlockmossa ossa 873 4,8% bokfjädermossa ossa 528 2,9% lönnlav av 236 1,3% gulnål av 201 1,1% lunglav av 194 1,1% trädporella ossa 180 1,0% stiftklotterlav av 125 0,7% stor knopplav av 96 0,5% mussellav av 91 0,5% traslav av 64 0,4% rosa lundlav av 63 0,3% liten ädellav av 30 0,2% grynig filtlav av 18 0,1% bårdlav av 17 0,1% kornig nållav av 12 0,1% almlav av 12 0,1% liten blekspik av 12 0,1% grov fjädermossa ossa 6 0,0% korallblylav av 5 0,0% ntal arter ntal artfynd töver basurvalets arter har ytterligare 43 arter (varav 32 rödlistade) av naturvårdsintressanta epifytiska lavar och mossor antecknats av flera av inventerarna, särskilt i Blekinge, Kronoberg och delar av allands län (abell 6). Dessa noteringar har dock inte gjorts systematiskt i alla län, så strikta jämförelser kan inte göras. Det kan ändå noteras att många arter även här noterades i Kronobergs och allands län. erparten av lavarna växte också på bok. De extraarter som noterats i Blekinge län rör i många fall arter som främst växer och noterats på ek, t.ex. liten sönderfallslav. egionalt i länen har därtill ytterligare några intressanta arter antecknats. Foto 1. Skrovellav noterades i ett område i Kronobergs län. Sammantaget visar de långa artlistorna på en stor och värdefull biologisk mångfald av epifytiska lavar och mossor bokskogsmiljöer. Från dessa listade arter ges också möjlighet att inkludera ytterligare signalarter i den ordinarie metodiken. 10

12 abell 6. Fynd (antal objekt) av ytterligare naturvårdsintressanta arter (rödlistade eller signalarter) av epifytiska lavar och mossor som antecknats på inventerade träd vid sidan av basurvalets arter i samband med inventeringarna i södra Sverige Vetenskapligt namn Svenskt namn rganism Kategori Skåne Blekinge Kronoberg alland otalt ertusaria velata bokporlav av 2 2 ycoporum antecellans storsporig päronlav av 1 1 Bacidia incompta savlundlav av aloplaca ulcerosa kraterorangelav av 1 1 andelariella reflexa alléägglav av 1 1 egalaria grossa ädellav av Schismatomma graphidioides skriftskärelav av 1 1 Sclerophora amabilis sydlig blekspik av Bacidina delicata mjölig lundlav av V Biatoridium monasteriense klosterlav av V Blastenia coralliza tät korallorangelav av V haenotheca gracilenta smalskaftlav av V 1 1 Gyalecta carneola ädelkronlav av V Gyalecta flotowii blek kraterlav av V ecanographa amylacea gammelekslav av V 3 3 egalaria pulverea pulverädellav av V lectocarpon lichenum lunglavsknapp av V 1 1 Sphinctrina turbinata kortskaftad parasitspik av V helopsis flaveola gul pysslinglav av V 1 1 helopsis rubella röd pysslinglav av V gonimia allobata slät fjällav av 3 3 lyxoria ochrocheila orangepudrad klotterlav av Bacidina phacodes liten lundlav av Bactrospora corticola liten sönderfallslav av Buellia violaceofusca blyertslav av 1 1 aloplaca lucifuga skuggorangelav av 1 1 haenotheca gracillima brunpudrad nållav av 1 1 obaria scrobiculata skrovellav av 1 1 etzgeria conjugata stor bandmossa ossa 2 2 achnolepia pruinata matt pricklav av 2 2 ertusaria multipuncta violettgrå porlav av Zygodon conoideus atlantärgmossa ossa crocordia gemmata grå punktlav av SG rthonia leucopellaea kattfotslav av SG 1 1 rthonia vinosa rostfläck av SG alicium adspersum gulpudrad spiklav av SG 3 3 yphelium inquinans sotlav av SG Dendrographa decolorans grå skärelav av SG Dicranodontium denudatum skuggmossa ossa SG 1 1 omalia trichomanoides trubbfjädermossa ossa SG eptogium teretiusculum dvärgtufs av SG 2 2 hlyctis agelaea rikfruktig blemlav av SG 1 1 Sphaerophorus globosus korallav av SG 3 3 otalt antal arter Det kan också vara intressant att veta vilka av de arter i basutbudet som oftare förekommer tillsammans med andra arter och vilka som i större utsträckning förekommer för sig själv. Denna typ av analys kan användas dels för att få en uppfattning om de olika arternas indikatorvärde men också för att eventuellt justera metod och arturval för framtida uppföljning. tabell 7 anges det genomsnittliga antalet arter noterade på de stammar där respektive art i basutbudet förekommer. 11

13 abell 7. Genomsnittligt antal artnoteringar på stammar med fynd av respektive art. Diversitetsnivå eller diversitetsindex Genomsnittligt artantal på stam med notering otalt antal noteringar rt 1 rthonia spadicea 1, av med rentepohlia-alg 2 ormandina pulchella 1, av med annan grönalg 2 helotrema lepadinum 1, av med cyanobakterier 2 opadium disciforme 1, ossa 2 eckera crispa 1, haenotheca brachypoda 1, Sclerophora peronella 1, ephroma parile 2, ntitrichia curtipendula 2, pegrapha vermicellifera 2, haenotheca chlorella 2, omalothecium sericeum 2, yrenula nitida 2, eckera pumila 2, eckera complanata 2, Bacidia rubella 3, ecanora glabrata 3, egalaria laureri 3, orella platyphylla 3, armeliella triptophylla 3, ycobilimbia pilularis 3, Bacidia rosella 3, Gyalecta ulmi obaria pulmonaria 4, eltigera collina 4, eptogium lichenoides 4,12 64 tabellen har även arterna markerats med olika färgkoder beroende dels på vilken ekologisk gruppering arten tillhör med avseende på fotobiont (eller om arten är en mossa) men också utifrån vilken diversitetsnivå arten kan anses tillhöra. är har genomsnittligt artantal på stammar med respektive art använts och de olika nivåerna har delats in med steg om 0,5 noteringar. Denna diversitetsnivå skulle också kunna användas som ett diversitetsindex för framtida övervakningsinsatser. ed ett sådant index kan ett genomsnittligt diversitetsindex för respektive lokal räknas fram på följande sätt: [(ntal rt x index ) + (ntal rt B x index B) + (ntal rt x index ) + ]/otalt antal artnoteringar Detta genomsnittliga index för varje lokal kan sedan användas för att räkna fram ett genomsnittligt index för varje län, något som skapar möjlighet att behandla insamlade artdata på ett numeriskt sätt vilket kan underlätta jämförelser mellan inventeringstillfällen och lokaler. tt högt, eller ökande, genomsnittligt diversitetsindex indikerar högre/ökande epifytdiversitet. lika index används i många olika sammanhang och för många olika organismgrupper både inom både forskning och miljöövervakning (se t.ex. llenberg 1992, Wirth 2010, urvis m. fl. 2014) men kan ibland lida av att de anses representera en åsikt snarare än ett faktiskt tillstånd. detta sammanhang får index beräknade på en 12

14 inventeringsinsats om drygt träd dock anses som relativt tillförlitliga. Beräkningar av index för de lokaler som ingått i övervakningen presenteras i bilaga 3. tfallet i tabell 7 följer ungefär vad man erfarenhetsmässigt skulle kunna förvänta sig. avar med cyanobakterier hamnar konsekvent i de högre diversitetsnivåerna, medan lavar som innehåller rentepohlia-alger till största delen hamnar i de lägre. rter med andra typer av grönalger är liksom mossorna mer spridda och finns i många olika diversitetsnivåer. Foto 2. Korallblylav är en art med cyanobakterier som fotobiont. tt arter som bårdlav ephroma parile, barkkornlav opadium disciforme och grov fjädermossa eckera crispa hamnar i de lägre diversitetsnivåerna kan kanske tyckas lite märkligt. Barkkornlav och grov fjädermossa är i vårt undersökningsmaterial i lite högre omfattning associerad med ek jämfört med de flesta andra arter. Detta kan vara en möjlig förklaring. För bårdlav finns ingen uppenbar förklaring i vårt material. De relativt få noteringar som gjorts har uteslutande varit på bok och många av dem på rötade träd, vilket är ett substrat som normalt har relativt många artnoteringar. Foto 3 och 4. Bårdlav (till vänster) och barkkornlav förefaller inte vara knutna till de artrikaste träden. 13

15 2. Var i landskapet finner man olika arter? Det finns naturligtvis geografiska skillnader mellan de olika länen eller regionerna när det gäller utbredning av arter. edan presenteras ett urval av arter ur basutbudet för vilka relativt tydliga utbredningsmönster framträder. Glansfläck rthonia spadicea har i detta inventeringsmaterial en utpräglad sydlig utbredningsbild med många fynd i Skåne och Blekinge, särskilt i närheten av kusterna, men den är också relativt frekvent förekommande i allands kustland. ckså stiftklotterlav har en liknande utbredningsbild, men denna art är mer ovanlig. Fynden av denna art är särskilt många i Blekinge. Figur 2 och 3. tbredning av glansfläck och stiftklotterlav. Foto 5 och 6. Glansfläck (överst) och stiftklotterlav (underst) 14

16 Å andra sidan har arter som bårdlav ephroma parile och bokfjädermossa eckera pumila en mer nordlig eller nordvästlig utbredningsbild. ckså här kan utbredningsbilderna sägas likna varandra men bårdlav är i vår undersökning en betydligt ovanligare art. Figur 4 och 5. tbredning av bokfjädermossa och bårdlav. Flera arter i den här undersökningen har visat preferenser för de nederbördsrika, västligare delarna av landet. rter som mussellav ormandina pulchella och traslav eptogium lichenoides kan sägas ha en tydlig, västlig utbredningsbild. Figur 6 och 7. tbredning av mussellav och traslav. rter med en mer östlig utbredningsbild är svårare att hitta när det gäller arter knutna till bokskogsmiljöer. den här undersökningen förefaller dock rosa lundlav Bacidia rosella att ha påträffats mest i de östra delarna. 15

17 Figur 8. tbredning av rosa lundlav förefaller ha en östlig utbredning. Foto 7. osa lundlav 3. Var finns det en hög artansamling i landskapet? Generellt sett finns en tydlig signifikant skillnad mellan å ena sidan Kronobergs och allands län och andra sidan Blekinge och Skåne län (V F 717, 3 = 13.13, p< ). Skåne och Blekinge skiljer sig såväl inbördes som gentemot alland och Kronobergs län. Däremot skiljer sig inte alland och Kronoberg mot varandra (ukeyssd test). Denna skillnad mellan länen är så pass kraftig att den geografiska effekten överskuggar andra typer av analyser som genomförs på det totala materialet (se nedan). Figur 9. esultaten har beräknats genom ett så kallat ukeyssd test, där län med olika bokstäver skiljer sig åt signifikant med avseende på genomsnittligt antal arter per lokal. rtrikedomen i alland och Kronoberg är generellt sett signifikant högre avseende basutbudets arter, och det finns en förtätning av objekt med stort antal arter i de nederbördsrikare delarna av inre alland 16

18 och västra Kronoberg. m man tittar på det genomsnittliga antalet noterade arter per trädstam (artfrekvens) i varje objekt får man ungefär samma bild. edanstående kartor framtagna genom så kallade DW-analyser visar variation i artrikedom i de inventerade länen. Figur 10 och 11. Kartor gjorda med hjälp av så kallade DW-analyser baserade på total artförekomst i respektive objekt samt genomsnittligt antal artnoteringar per stam i respektive område. Kartorna ovan ger en indikation på att klimatologiska förhållanden har en viss betydelse för artrikedomen och att en högre nederbörd verkar gynna en högre artrikedom när det gäller epifytiska mossor och lavar på bok. Kartbilden i framför allt figur 10 har dessutom en påtaglig likhet med kartan över vegetationsperiodens längd nedan, figur 12 (vegetationsperiod = antal dygn med medeltemperatur över +5, räknad på så kallade normalvärden ). mråden med längst vegetationsperiod är de områden som också har det minsta antalet noterade arter. Detta skulle kunna ses som en indikation på att den pågående globala uppvärmningen, med en allt längre vegetationsperiod som följd, kanske inte direkt är gynnsam för flera av bokskogens mossor och lavar. Klimatförändringar är naturligtvis ett mycket komplext skeende med en rad olika faktorer som på olika sätt interagerar med andra faktorer markanvändning, föroreningar och liknande vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser. Flera klimatmodeller förutsäger också ökad nederbörd vilket å andra sidan möjligen skulle kunna gynna bokskogens epifytflora. 17

19 Foto 8. Detta objekt (jo, hela är med på fotot) uppvisade det överlägset högsta medeltalet av arter per träd, men hör av naturliga orsaker inte till de artrikaste objekten. är fanns emellertid betydligt många fler bokar innan stormen Gudrun härjade i januari Kölaboda, 0,2 ha, 18 träd, Kronobergs län. Figur 12. Karta över vegetationsperiodens längd räknat utifrån så kallade normalvärden ( ). Källa: S 18

20 Klimatologiska förhållanden såsom temperatur och nederbörd är rimligen en av förklaringarna till hur förekomst av arter fördelar sig i landskapet. Det finns dock ett antal andra faktorer som troligen också har stor betydelse, exempelvis andel äldre bokbestånd i landskapet, bokskogsareal, storlek, grad av fragmentisering, den sammanlagda artpoolen i landskapet, markanvändningshistorik i lokal eller regional skala etc. Dessa faktorer har inte analyserats inom ramen för arbetet med denna rapport, men sådana analyser skulle vara fullt möjliga och sannolikt mycket intressanta att göra. 4. Var finns arterna i landskapet med avseende på de strukturer som noterats i inventeringen? m man analyserar hela inventeringsmaterialet statistiskt så finns inga tydligt signifikanta samband mellan strukturella faktorer på beståndsnivå och artrikedom (basutbud). Detta beror på att den geografiska effekten är så stor i förhållande till andra samband. Gränsdragning mellan län är ju inte en enskild faktor utan inkluderar landskapets nyttjande idag och tidigare, areal bokskogsmiljöer, klimat, geologiska förutsättningar, artpool etc. edanstående resonemang blir därför något vagt där vissa indikationer kan presenteras på olika samband men där övertygande bevis saknas. ndelen normalträd i ett bestånd kan ses som en indikation på beståndets ålder. ett äldre bestånd är rimligen andelen rötade träd, torrträd och högstubbar högre än i ett yngre bestånd och därmed är andelen normalträd också lägre. är det gäller relationen mellan andelen normalträd och totalt antal noterade arter finns inget statistiskt signifikant samband om man analyserar alla undersökta områden tillsammans (V, F 45, 729 = , p=0.72). m man däremot tar hänsyn till att träden befinner sig i olika län har andelen normalträd en effekt på totalantalet arter per objekt (V, F 3, 400 = , p<0.001). Den geografiska faktorn blir här således överskuggande, men andelen normalträd har ändå en viss inverkan. otalt antal arter i förhållande till andelen normalträd otalt antal noterade arter ,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 ndel normalträd Figur 13. otala antalet arter per objekt i förhållande till andelen normalträd i respektive objekt (analysen gjord på alla objekt i samtliga län). m man gör samma analyser på länsnivå får man i alland ett tydligt signifikant negativt samband mellan andel normalträd och totalt antal noterade arter (V, F 1,579 = , p < ). övriga län finns inget sådant tydligt samband. 19

21 Figur 14. otala antalet arter per objekt i förhållande till andelen normalträd i respektive objekt i allands län. Foto 9. bjekt med en låg andel normalträdär oftare artfattigareän objekt med en större andel rötade träd och högstubbar. Sambandet är signifikant i allands län. m de statistiska analyserna skulle göras med det enskilda trädet som samplingsenhet blir dessa komplicerade och omfattande. Därför har inga sådana analyser gjorts. Däremot gjordes en jämförelse mellan artnoteringar på olika trädtyper. Vid en sådan jämförelse har ingen hänsyn tagits till att ett enskilt träd inte kan betraktas som ett oberoende sampel i statistisk mening (ett träd i ett artrikt område har större sannolikhet att själv vara artrikt, jämfört med ett träd i ett artfattigt område och därmed är dessa båda träd inte direkt, statistiskt jämförbara). Detta gör att en sådan jämförelse endast kan ses som en indikation. v tabell 8 framgår att det genomsnittliga antalet artnoteringar på träd som klassats som normalträd är betydligt lägre än motsvarande siffra för rötade träd, döda högstubbar eller levande högstubbar. De tre sistnämnda trädtyperna utgör som regel äldre träd. tt det genomsnittliga antalet arter på torrträd är lågt hänger sannolikt samman med att i denna kategori finns en stor del döda almar och askar som troligen dött av almsjuka eller askskottsjuka. Dessa träd saknar ofta bark och hyser därmed inte de arter som eftersökts i denna inventering. är det gäller senvuxna träd skulle man möj- 20

22 ligen förväntat sig ett högre antal artnoteringar per träd. n möjlig förklaring till resultatet när det gäller denna kategori av träd är att de kan vara svåra att på ett entydigt sätt identifiera i fält och att resultatet därmed snarare speglar detta metodproblem snarare än den verkliga artrikedomen på senvuxna träd. abell 8. Genomsnittligt antal artnoteringar på stammar av olika trädtyper rädtyp Genomsnittligt antal artnoteringar per stam Konfidensintervall evande högstubbe (n=379) 0,92 0,14 Död högstubbe (n=1288) 0,8 0,07 ötade träd (n=16433) 0,6 0,02 Senvuxna träd (n=4947) 0,36 0,02 orrträd (n=553) 0,25 0,06 ormalträd (n=21996) 0,23 0,01 Foto 10. evande högstubbar som denna hyser i genomsnitt det högsta artantalet. Det finns också en viss geografisk skillnad mellan de undersökta länen avseende andel normalträd. Som framgår av nedanstående karta finns en tendens att bestånden i Skåne samt delar av alland och Blekinge har en högre andel normalträd medan exempelvis en stor del av de undersökta områdena i Kronobergs län har en lägre andel normalträd (se dock vidare under avsnitt 7 nedan). 21

23 Figur 15. Karta framställd med hjälp av DW-analys baserad på andelen normalträd per objekt Stamomkrets på träd är en annan faktor som kan tänkas påverka artrikedomen. Äldre träd är som regel grövre och därmed borde man kunna se ett samband mellan grovlek och artrikedom. Vid analys av detta samband framträder en mycket komplex bild. m man på beståndsnivå sätter respektive områdes genomsnittliga trädgrovlek i relation till totalt antal noterade arter per område finns ingen statistiskt säkerställd korrelation om alla län analyseras tillsammans (V, F 1, 83 =3.5703, p = ). 22

24 Figur 16. Sambandet mellan genomsnittlig stamomkrets i beståndet och totalt antal noterade arter (samtliga undersökta objekt har analyserats tillsammans). m man tittar på varje län för sig finns inte heller något sådant samband utom i Skåne där det finns en negativ korrelation mellan beståndets genomsnittliga grovlek och totalt antal noterade arter (V, p<0,004). Detta kan i förstone tyckas märkligt, men i Skåne finns många av de grövre bestånden på bättre jordar i söder och sydväst där också vegetationsperioden är längre. Dessa bestånd är generellt lite artfattigare. Den högsta artrikedomen i Skåne finns i nordost där bestånden ofta är senvuxna och belägna på magrare jordar. Figur 17. Sambandet mellan genomsnittlig stamomkrets i beståndet och totalt antal noterade arter i Skåne. an kan också titta på trädnivå men, på samma sätt som nämns ovan under avsnittet om andel normalträd, kan inte det enskilda trädet ses som ett oberoende sampel och resultatet ska därför endast ses som en indikation. är gjordes en jämförelse mellan genomsnittligt grovlek för alla träd som har 0 arter, alla träd som har 1 art, alla träd som har två arter och så vidare. är framträder ett mönster som indikerar att ju grövre trädet är desto fler artnoteringar har gjorts. 23

25 ntal artnoteringar per stam i relation till genomsnittlig omkrets 250 Genomsnittlig omkrets för respektive klass (antal artnoteringar) ntal artnoteringar Figur 18. Genomsnittlig stamomkrets för alla träd med ett visst antal artnoteringar. tt bestånd kan exempelvis innehålla ett litet antal grövre träd som tillsammans gör att det totala antalet arter blir större men om det i samma bestånd finns en stor mängd klenare träd med få arter blir ändå den genomsnittliga grovleken i beståndet relativt liten. 24

26 är det gäller trädslagsfördelningen finns det, sett på alla objekt i alla län, inget statistiskt signifikant samband mellan andelen bok och det totala antalet arter (V, F 67, 1698 = 1.266, p=0.19). m man däremot tar hänsyn till att träden befinner sig i olika län har andelen bok en effekt på totalantalet arter per objekt (V, F 3, 400 = , p<0.001) på samma sätt som andel normalträd ovan. Även här blir alltså den geografiska faktorn överskuggande men analysen indikerar ändå att andelen bok har någon form av inverkan. Figur 19. Sambandet mellan andel bok i beståndet och totalt antal noterade arter. m analyserna görs på länsnivå finns inga signifikanta samband i något län mellan andelen bok och det totala antalet noterade arter. m man tittar på trädnivå, med de statistiska förbehåll som nämns ovan, har bok det genomsnittligt högsta antalet arter per stam (se tabell 9). Därefter följer andra trädslag med relativt fattig bark såsom avenbok, ek och lind. Vad som kanske kan verka förvånande är det relativt höga värdet för tysklönn. Vid en närmare genomgång av hur detta trädslag uppträder och vilka arter som noterat visar det sig att tysklönn endast noterats i Skåne och Blekinge och att den enda art som noterats på tysklönn är glansfläck rthonia spadicea. Glansfläck förekommer dock på ganska många av tysklönnarna och därmed blir siffran relativt hög. är det gäller lind ger ett liknande skärskådande vid handen att även för detta trädslag utgörs merparten av artnoteringarna på lokalerna i Skåne, Blekinge och alland av glansfläck. Däremot på lokalerna i Kronobergs län har detta trädslag en betydligt mer artrik och varierad epifytflora. 25

27 abell 9. Genomsnittligt antal artnoteringar på stammar av olika trädslag. rädslag Genomsnittligt antal artnoteringar per stam Konfidensintervall lm (n=152) 0,15 0,07 sk (n=557) 0,21 0,04 venbok (n=1306) 0,34 0,03 Bok (n=36887) 0,41 0,01 k (n=6055) 0,36 0,01 ind (n=294) 0,31 0,06 önn (n=291) 0,2 0,06 ysklönn (n=43) 0,41 0,15 5. Var finns förutsättningarna för de olika arterna med avseende på olika strukturer (de som inventerats)? Svar på denna fråga får man till stor del genom att sammanställa resultaten under punkten 4 ovan och även kombinera detta med vad som sägs under punkten 7 nedan. n bokskogslokal som ska ha goda förutsättningar för en rik flora av epifytiska mossor och lavar ska gärna ha en hög andel bok, innehålla gott om grova träd som gärna är rötade eller högstubbar av något slag. Vidare är sannolikheten större för en rik flora om denna lokal är belägen i västra delen av Kronobergs län eller det inre av alland. Det finns naturligtvis en rad andra faktorer som påverkar en regions eller lokals artrikedom, faktorer som inte har hanterats i denna undersökning. xempel på sådana faktorer kan vara andel bokskog i landskapet, den regionala artpoolen, klimatiska förhållanden eller markanvändningshistoria på enskilda lokaler eller i en region. Foto 11. bjekt med mycket rötade träd och torrträd är ofta artrika som här i annabadsåsen, arkaryd. Däremot verkar inte förutsättningarna vara bättre för arterna om beståndet består av relativt grova träd (i genomsnitt). nder punkt 7 presenteras en karta framtagen genom en så kallad DW-analys. Den kartan ger en indikation på var i landskapet förutsättningarna i dagsläget är gynnsamma för en rik epifytflora i bok- 26

28 skogar. Det kan vara värt att påpeka att västra delen av Kronobergs län och det inre av alland faller ut som en mycket viktig region för denna typ av biodiversitet i ett nationellt perspektiv. ftersom en stor del av uropa, där bokskogsmiljöer förekommer i stor utsträckning, under de senaste decennierna varit kraftigt påverkade av luftburna föroreningar har moss- och lavfloran i många fall utarmats kraftigt. Därför är det sannolikt så att den artrika regionen i alland och Kronobergs län också är av mycket stor betydelse internationellt när det gäller bevarande av denna, till bok knutna, epifytflora även om vi här i Sverige egentligen ligger i periferin av bokens europeiska utbredningsområde. 6. Finns det brister i metodiken som behöver förbättras inför återinventering för att kunna genomföra bättre analyser utifrån det övergripande syftet? ågra uppenbara brister när det gäller använd metod har inte kunnat identifieras utifrån inventeringsresultatet. tt par saker är dock värt att fundera över då smärre justeringar skulle kunna gör att undersökningen möjligen kan göras något snabbare i framtiden. nnan beslut om metodjustering slutligen fattas är det dock mycket viktigt att inte försvåra jämförelser bakåt i tiden. iljöövervakning är tänkt att löpa över längre tidsperioder och särskilt i skog är det viktigt att behålla möjligheter att se långsiktiga förlopp. Foto 11. Kronobergs län har många objekt en lägre andel bokar och andra ädellövträd jämfört med övriga län. Vakemyr ntalet ädellövträd per ha skiljer sig en del mellan länen. Kronoberg har signifikant lägre antal ädellövträd per hektar än övriga län (mer stormluckor, gran, björk, klibbal och tall) och här har också ett lägre antal träd inventerats totalt. är det gäller täthet (träd/ha) ligger alland i topp. Däremot har alland inventerat mindre areal vilket såklart gör att det totala antalet träd blir mindre. Även om tätheten av träd i alland och Blekinge är ungefär likadan har man i Blekinge inventerat drygt träd fler än alland vilket innebär ca dagar längre fältinsats. Detta är något att reflektera över vid framtida utslumpning. Det är sannolikt möjligt att gå ner i maxareal per objekt (exempelvis till 2 ha istället för 3) och ändå bibehålla en god statistisk precision. m man vill få ett mer tillförlitligt svar så måste fördjupande analyser göras. 27

29 abell 10. ntal inventerade träd, trädtäthet (avser ädellövträd) samt inventerad areal i de olika länen än nventerade träd räd/ha nventerad areal (ha) Skåne ,7 Blekinge ,8 alland ,1 Kronoberg ,2 är det gäller arter är det ett antal som är relativt ovanliga och har få noteringar. Dessa bör dock finnas kvar i undersökningen av jämförelseskäl. n art - glansfläck rthonia spadicea är dock kanske lite mer problematiskt. Det finns inget entydigt, statistiskt signifikant samband mellan hur stor andel träd som har notering av glansfläck och det totala antalet arter i respektive objekt (V, F=3.0669, p= , analysen gjord på samtliga lokaler). å samma sätt som för en del strukturella faktorer ovan framträder dock ett samband om man tar hänsyn till att träden befinner sig i olika län (V, F=6.3406, p= ). m analyserna gjordes länsvis kunde dock inga samband ses. Förhållandet mellan andel stammar med fynd av glansfläck per bestånd (frekvens) och totalt antal noterade arter i beståndet 1,000 Frekvens glansfläck 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000-0, rtantal Figur 20. Sambandet mellan andel träd (frekvens) med notering av glansfläck rthonia spadicea och totalt antal noterade arter (signifikant endast om hänsyn tas till att inventerade träd finns i olika län). Genom att göra en multivariat ordination, så kallad DS (se ovan under metod) kan man se vilka arter som förekommer tillsammans och på så sätt kan man få fram bilder av olika artsamhällen. Som framgår av figur 21 ligger i stort sett alla arter utom glansfläcken samlade i högra delen av diagrammet vilket indikerar att dessa arter ofta uppträder tillsammans. å diagrammets vänstra sida finns i stort sett enbart glansfläcken vilket indikerar att denna art sällan uppträder tillsammans med de andra arterna och antagligen tillhör ett annat artsamhälle an de andra arterna i basutbudet (se även tabell 7). Det kan vara värt att reflektera över det faktum att stiftklotterlaven pegrapha vermicellifera har också en dragning åt vänstersidan vilket kan indikera att den förekomstmässigt ligger närmare glansfläck (se även utbredningskartor figur 2 och 3). Värt att notera är också att den faktor som i denna analys hade en signifikant, övergripande effekt på analysresultatet är beståndets genomsnittliga stamomkrets (r 2 = , p= , 999 permutationer). Detta kan jämföras med vad som sägs under avsnitt 4 ovan. ndel bok och andel normalträds hade här ingen signifikant effekt. 28

30 Figur 21. Sambandet mellan andel träd (frekvens) med notering av glansfläck rthonia spadicea och totalt antal noterade arter (signifikant endast om hänsyn tas till att inventerade träd finns i olika län). Glansfläck har, utöver vad som sägs ovan, en otrevlig vana att växa precis ovanför markytan. Det gör att knäböjning behövs i princip vid vartenda träd! Detta kan i det närmaste betraktas som ett arbetsmiljöproblem, åtminstone om inventeraren råkar ha passerat 50-års strecket! Ska glansfläck då utgå ur basutbudets artlista inför framtida uppföljningsinsatser? Glansfläck svarar för totalt 30 % av alla artnoteringar räknat på alla län och i Skåne och Blekinge utgör den 52 resp. 69 % av alla artnoteringar. ar man bort denna art från baslistan av arter kommer sannolikt framtida jämförelser att försvåras mycket. Glansfläck är också lite fascinerande ur andra perspektiv. Det var inte så länge sedan den var uppförd på rödlistan. ntagligen hade kanske lav-sverige en lite dålig sökbild för den i början men efterhand hittades den mer och mer. tt den är så vanlig idag kan således hänga samman med att den varit förbisedd, men det kan också vara så att den har ökat. Den tycks ha sina starkaste fästen i klimatologiskt varmare områden. Därmed kan den vara en bra klimatindikator och kanske intressant art att följa av det skälet. 29

31 7. Finns det skillnader mellan länen med avseende på ovanstående analyser, vilka är de? Skillnader avseende artförekomster å ovanstående fråga kan man kortfattat svara J! Det finns betydande skillnader mellan länen. n del har berörts ovan under flera olika rubriker, men nedan görs en mer samlad genomgång av regionala skillnader. är det gäller artförekomster (både totalt antal arter och artnoteringar per stam) finns en stor och signifikant skillnad mellan å ena sidan alland och Kronoberg och å andra sidan Skåne och Blekinge (Genomsnitt för /K =5,4 arter per lokal, /G = 10,2 arter per lokal, t-test p=9,6 x 10-6 ). Genomsnittligt antal arter per lokal och län ntal arter Skåne Blekinge alland Kronoberg än otalt antal arter Figur 22. Genomsnittligt antal noterade arter per lokal (avser basutbud) och län. m man tittar på genomsnittligt antal artnoteringar per stam blir bilden likadan (Genomsnitt för /K= 0,30 arter per stam, /G = 0,56 arter per stam, t-test p=0,002). nbördes är det ingen skillnad mellan Skåne och Blekinge eller Kronoberg och alland. otalt antal arter 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Skåne Blekinge alland Kronoberg otalt antal arter Figur 23. Genomsnittligt antal noterade arter per trädstam och lokal (avser basutbud) i respektive län. m man grupperar arterna utifrån algkomponent (och mossor dessutom som en egen grupp) framträder en annan skillnad. Skåne och Blekinge är en övervägande majoritet av alla artnoteringarna arter som innehåller rentepohlia-alger. Detta är såklart kopplat till rik förekomst av glansfläck rthonia 30

32 spadicea men även arter som bokvårtlav yrenula nitida, stiftklotterlav pegrapha vermicellifera och havstulpanlav helotrema lepadinum är relativt vanliga i dessa län. oterbart är också att arter med cyanobakterier i stort sett saknas från Skåne och Blekinge medan de är betydligt vanligare i Kronoberg och alland (för troliga förklaringar, se nedan). ndel mossor/lavar med olika algkomponenter Skåne ndel mossor/lavar med olika algkomponenter Blekinge ndel rentepohlia ndel yanobakterier ndel övriga grönalger ndel mossor ndel rentepohlia ndel yanobakterier ndel övriga grönalger ndel mossor Figur 24 och 25. ndel mossor/lavar med olika algkomponenter i Skåne och Blekinge län. ndel mossor/lavar med olika algkomponenter alland ndel mossor/lavar med olika algkomponenter Kronoberg ndel rentepohlia ndel yanobakterier ndel övriga grönalger ndel mossor ndel rentepohlia ndel yanobakterier ndel övriga grönalger ndel mossor Figur 26 och 27. ndel mossor/lavar med olika algkomponenter i allands och Kronobergs län. tt cirkeldiagram visar endast den faktiska fördelningen och tar inte hänsyn till det faktum att alland och Kronoberg totalt sett har fler artfynd än Skåne och Blekinge. tabell 11 sätts andelen noteringar av respektive artgrupp i proportion till den totala fördelningen av artfynd i de olika länen. 31

33 abell 11. ndel noteringar av mossor/lavar med olika algkomponenter i respektive län i relation till den totala andelen artnoteringar i respektive län. Den skuggade delen av tabellen anger hur stor andel av samtliga artfynd som gjorts i respektive län (siffrorna anges för varje algkomponent för att underlätta jämförelser även om siffrorna är desamma). Vetenskapligt namn ndel notering ndel notering K ndel notering G ndel notering otal andel artnotering otal andel artnotering K otal andel artnotering G otal andel artnotering ossor 0,10 0,05 0,36 0,48 0,17 0,25 0,28 0,29 avar cyanobakterier 0,02 0,04 0,50 0,44 0,17 0,25 0,29 0,29 avar rentepholia alger 0,25 0,40 0,18 0,17 0,17 0,25 0,29 0,29 avar övriga görnalger 0,05 0,08 0,48 0,40 0,17 0,25 0,29 0,29 avar rentepholia alger utan rth spad 0,19 0,20 0,34 0,27 0,17 0,25 0,29 0,29 Som framgår av tabell 11 och figurerna ovan finns en proportionellt större andel fynd av alla ekologiska grupper, utom lavar med rentepholia-alger, i alland och Kronoberg. ossor och lavar med cyanobakterier gynnas generellt av ett mer nederbördsrikt klimat. För dessa grupper är resultatet inte anmärkningsvärt. avar med rentepholia-alger anses av vissa författare vara gynnade av ett varmare klimat (ptroot &van erk 2007). m detta stämmer skulle det vara logiskt att Skåne och Blekinge med ett något varmare lokalklimat skulle ha en proportionellt större andel av fynd av dessa arter. ftersom fynden av glansfläck är så många totalt sett, och i Skåne och Blekinge i synnerhet, blir denna jämförelse inte riktigt rättvisande. m man räknar bort fynden av glansfläck blir fördelningen av noteringar av arter med rentepholia-alger ungefär densamma som fördelningen av det totala antalet artfynd. rter med rentepholia-alger är dock ändå den enda grupp som inte har en proportionellt större andel fynd i alland och Kronoberg. Strukturella skillnader Det finns också ett antal strukturella skillnader mellan de undersökta områdena i de olika länen. är det gäller omkrets är den genomsnittliga grovleken i undersökta områden större i Skåne jämfört med övriga län som ligger relativt lika. öjligen är bestånden på flera håll i Skåne belägna på näringsrikare jordar. Vegetationsperiodens längd är också lite längre, sett över länet som helhet, jämfört med de övriga länen. 32

34 Genomsnittlig omkrets i undersökta områden Genomsnittlig omkrets Skåne Blekinge alland Kronoberg Genomsnittlig omkrets än Figur 28. Genomsnittlig omkrets i undersökta områden i respektive län. De undersökta områdena i Skåne och Blekinge har generellt ett något mer varierat trädskikt avseende inslag av ädellövträd. Som framgår av nedanstående diagram är den genomsnittliga andelen bok något lägre i Skåne och Blekinge jämfört med alland och Kronoberg. Skillnaderna är dock relativt små. Genomsnittlig andel bok i undersökta områden Genomsnittlig andel bok 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Skåne Belekinge alland Kronoberg Genomsnittlig andel bok än Figur 29. Genomsnittlig andel bok i undersökta områden i respektive län Även i detta avseende förefaller det alltså finnas en skillnad mellan å ena sidan Blekinge och Skåne och å andra sidan alland och Kronoberg. u ger ovanstående figur i någon mån en felaktig bild av verkligheten. nder inventeringen noterades endast ädellövträd och inte triviallövträd eller barrträd. Data finns alltså inte på beståndens fullständiga trädslagssammansättning. Kronoberg finns ofta ett större inslag av barrträd medan det i Skåne ytterst sällan förekommer inslag av barrträd. tt andelen barrträd och triviallövträd är större i Kronoberg indikeras av att antalet ädellövträd per hektar är lägst i detta län (se kapitel 6, tabell 10). är det gäller hur de olika trädtyperna fördelar sig inom undersökta områden och län finns inget enhetligt mönster annat än att normalträd och rötade träd är de vanligast förekommande trädtyperna genomgående och att torrträd och levande högstubbar genomgående är de ovanligaste typerna. 33

35 Fördelning av olika trädtyper 0,7 0,6 ndel 0,5 0,4 0,3 0,2 ndel normalträd ndel rötade träd ndel senvuxna träd ndel torrträd ndel levande högstubbar ndel döda högstubbar 0,1 0 lla Skåne Blekinge alland Kronoberg än Figur 30. Genomsnittlig andel av olika trädtyper i de undersökta bestånden fördelat per län men med genomsnittsfördelning för alla undersökta bestånd som jämförelse. n del länsvisa förhållanden är dock värda att peka på. Blekinge är det enda länet där rötade träd utgör en större andel än normalträden. Samtidigt är andelen senvuxna träd mycket liten jämfört med övriga län. Det är också så att konfidensintervallet både avseende normalträd och rötade träd är stort ungefär dubbelt så stort som i övriga län. Detta indikerar att skillnaderna mellan de undersökta områdena i Blekinge är betydligt större än i övriga län. Kronoberg är andelen normalträd och rötade träd nästan lika stora och även andelen senvuxna träd är stor. Detta skulle kunna vara en indikation på att den genomsnittliga åldern på de undersökta områdena i Kronobergs län är hög. Detsamma kan sägas om Blekinge. viss mån skulle det också kunna finnas ett beroende av inventerare här eftersom definitionen av när ett träd räknas som senvuxet inte är glasklar. Det kan emellertid knappast förklara skillnaden vad gäller andelen rötade träd eftersom definitionen där är mycket tydligare. Det är också intressant att notera att trädskiktsstrukturerna i Skåne och alland är relativt lika. Detta till trots är områdena i alland betydligt artrikare. Detta kan möjligen indikera att artpoolens sammansättning och storlek på regional nivå är en viktigare förklaringsfaktor, när det gäller artrikedom på beståndsnivå, än det enskilda områdets trädskiktsstruktur. Sammanfattningsvis kan man slå fast att det finns skillnader mellan länen avseende epifytiskt innehåll i bokskogarna: Kronoberg och alland visar betydande likheter i basutbudets arter sinsemellan vilka skiljer sig från Skåne och Blekinge som inbördes också visar betydande likheter. Större artrikedom (avseende basutbudets arter) i Kronoberg och alland jämfört med Skåne och Blekinge. Detta gäller både genomsnittligt antal arter per objekt och per trädstam. ndel artnoteringarna med lavar som innehåller rentepholia-alger är större i Skåne och Blekinge jämfört med Kronoberg/alland. 34

36 ndelen noteringar av övriga artgrupper (extraarter) är större i Kronoberg och alland jämfört med Skåne och Blekinge. ndelen bok i inventerade områden (avser endast noterade ädellövträd) är större i Kronoberg och alland jämfört med Skåne och Blekinge. Kronoberg är antalet ädellövträd per objekt lägre än i övriga län, vilket sannolikt beror på en större förekomst av barrträd och triviallövträd. 35

37 8. Finns det skillnader mellan skyddade och oskyddade områden? n viktig fråga för naturvårdande myndigheter är naturligtvis om artmångfalden finns inom eller utanför skyddade områden. Det kan därför vara intressant att jämföra utfallet i skyddade områden och oskyddade områden. tifrån det material som samlats in i denna undersökning verkar det inte finnas någon skillnad mellan skyddade och oskyddade områden om man ser till totalt antal noterade arter per område (t-test, p=0,21) eller genomsnittligt antal noterade arter per trädstam (t-test, p=0,24). Genomsnittligt antal arter (basutbud) i olika områdeskategorier Genomsnittligt antal arter Skyddat skyddat skyddat, endast B mrådeskategori Figur 31. Genomsnittligt antal arter i olika områdeskategorier Genomsnittligt antal artnoteringar (basutbud) per stam Genomsnittligt antal noteringar per stam 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Skyddat skyddat skyddat, endast B mrådeskategori Figur 32. Genomsnittligt antal arternoteringar per trädstam i olika områdeskategorier gruppen oskyddade områden ingår både nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. tifrån skogsstyrelsens inventeringsmetodik bör nyckelbiotoper ha något högre naturvärden än objekt med naturvärden. Därför gjordes även jämförelser mellan gruppen skyddade områden och gruppen oskyddade områden exklusive objekt med naturvärden. nte heller vid en sådan jämförelse finns någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna (t-test total artnotering p=0,7, t-test antal artnotering per stam, p=0,5). 36

38 Genomsnittlig andel normalträd per bestånd 0,6 andel normalträd 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Skyddat skyddat skyddat, endast B mrådeskategori Figur 33. Genomsnittlig andel normalträd per bestånd i olika områdeskategorier nte heller när det gäller andelen normalträd per bestånd framträder någon skillnad mellan de olika områdeskategorierna (t-test, p=0,84). ndelen normalträd kan här ses som en indikation på det enskilda beståndets ålder, ju större andel normalträd desto yngre bestånd. å samma sätt som vid artjämförelsen ovan gjordes också en jämförelse mellan gruppen skyddade område och gruppen oskyddade områden där endast objekt som klassats som nyckelbiotop fanns med. nte heller då framkommer någon skillnad mellan skyddade eller oskyddade objekt (t-test, p=0,76). Den slutsats man kan dra av detta resultat är väl att områdesskyddet har gafflat in rätt typ av områden men att det finns en stor mängd områden med likvärdiga naturvärden som saknar skydd. er finns således att göra! Sammanfattande diskussion Fem år efter framtagandet av en standardiserad metodik för övervakning av epifyter i bokskog (Strindell & Fritz 2010) är såväl fältarbete i fyra län som en första resultatsammanställning klar. otalt sett har hela 120 bokskogar och träd inventerats i de aktuella länen! tt det omfattande arbetet varit möjligt att utföra beror bland annat på en effektiv samordning mellan länen och en vilja att nå användbara resultat som kan användas såväl i ett lokalt som i ett större regionalt perspektiv. Självklart bygger det också på att kompetenta inventerare har kunnat engageras i arbetet, såväl från myndigheterna som externa konsulter. Det finns få andra länsöverskridande övervakningar av biologisk mångfald i skogsekosystem. Det är därför både angeläget och värdefullt att kunna följa utvecklingen av epifytiska lavar och mossor, som en del av den biologiska mångfalden i den nemorala regionens viktigaste skogstyp, över i stort sett hela bokskogsregionens geografiska område med dess regionala olikheter. n grundförutsättning är att alla följer samma metodik. De praktiska erfarenheterna kring metodiken visar att den i huvudsak verkar fungera väl. edan diskuteras några av de viktigaste frågorna som dykt upp under inventeringen eller under sammanställning och rapportarbete. rval av objekt: rval av objekt och inventeringsytor i utslumpade objekt har i stora drag fungerat bra. några enstaka fall har objekt med avvikande skogstyper (exempelvis igenväxande ekhagar) kommit med, och i något fall har även exceptionellt små objekt inkluderats i urvalet. bjekt som på detta sätt avviker kraftigt från det stora flertalet objekt (som innehåller relevant skogstyp) tillför inget vid slutlig analys och sammanställning, utan skapar tvärtom sämre statistisk precision vid analyser. m praktiska möjligheter finns att sålla bort sådana objekt vid kommande omdrev skulle detta inne- 37

39 bära att inventeringsresurserna används på ett effektivare sätt. De få avvikande objekten i denna inventering har emellertid inte vållat något stort problem. axareal per objekt: Den betydande tidsåtgången per objekt är kanske den enskilt viktigaste frågan eftersom metodiken är tämligen resurskrävande. dagsläget är maxarealen per objekt som inventeras upp till 3 ha. Det är en areal som inte klaras av under en (lång) fältdag, utan kräver återbesök. ed resor kan sådana objekt bli en tidstjuv. Det kan därför finnas anledning att minska maxstorleken till 2 ha per objekt. De många inventerade objekten med en areal mellan 0,5 och 2 ha gick också klart snabbare, samtidigt som många hundra träd ändå kunde inventeras. Sannolikt är det möjligt att gå ner till denna maxareal för samtliga objekt, men vi har inte data eller gjort analyser som uttryckligen visar detta. n särskild statistisk analys kan därför vara en angelägen fördjupande undersökning. Den kan ha sin utgångspunkt i en tidigare utförd styrkeanalys (Bignert 2011). ndikatorarter: Valet av indikatorarter är en annan central fråga. Är de rätt valda och lämpliga i detta sammanhang? nalyserna har visat att det finns tydliga regionala olikheter i artuppsättning, där i stort sett alla 26 indikatorarter påträffats i alland-kronoberg, men bara en delmängd av dessa i Skåne- Blekinge. ågra av de inventerade indikatorarterna är mycket spridda och vanliga, medan andra är mycket sällsynt förekommande i materialet. Detta var väntade resultat, men ändå var det viktigt att få siffror på de enskilda arternas frekvens. Denna studie visar också att indikatorarterna verkligen är en delmängd av alla förekommande naturvårdsintressanta epifytiska arter i objekten. Särskilt i alland-kronoberg verkar finnas en lång rad av ytterligare rödlistadearter, som främst växer på bok. Frekvensen av dessa arter är dock oftast låg. öjligen skulle arter som till exempel orangepudrad klotterlav lyxoria ochrocheila (), savlundlav Bacidia incompta () och trubbfjädermossa omalia trichomanoides (signalart) kunna tillföras indikatorartslistan, eftersom de indikerar särskilda mikrohabitat samtidigt som de är relativt lättbestämda. lika arter av cyanolavar verkar var den grupp av arter som bäst indikerar ansamlingar av indikatorarter, medan arter med rentepohlia-alger verkar vara sämre på att indikera sådana ansamlingar. Å andra sidan kan vissa arter bland de befintliga 26 indikatorarterna kanske bortföras från listan. Glansfläck är en sådan art. Den var rödlistad på 1990-talet och utpekades då som en signalart för skyddsvärd skog (itare 2000). lika inventeringar i södra Sverige har därefter alltmer kunnat visa att det är en ganska trivial och spridd art, särskilt i Skåne-Blekinge. esultaten från denna studie styrker detta. Den stora mängden av fynd av glansfläck ger denna art en oproportionerligt stor vikt i olika gjorda analyser och sammanställningar. Samtidigt kan det vara värdefullt att behålla alla inventerade arter från grundinventeringen åtminstone till ett första omdrev, så kan en vidare analys ske av arturval därefter. Då skulle man även mer i detalj kunna utreda vad olika arter egentligen indikerar, via litteraturstudier och indikatortal för faktorer som bland annat ljus, kväve och surhet (Wirth 2010). alla fyra län finns dessutom ytterligare regionalt användbara signalarter, till exempel gammelgranslav i Blekinge. Värdet av dessa arter är dock nästan alltid begränsat till ett eller flera andra län, och skulle på grund av en högre frekvens medföra stort merarbete att inventera överallt. Vi menar att metodikens huvudkoncept håller bra, dvs. att alla ingående län inventerar samma 38

40 Figur 34. Vissa indikatorarter, som bokvårtlav och bokkantlav, växer även på avenbok. Sådana stammar kan vara klenare än 20 cm i diameter. bjektet Västralt, alland grundutbud av indikatorarter. Sen är det upp till varje län hur mycket ytterligare information man har möjlighet att samla in i samband med fältarbetena. rädtyper: ngivelse av olika trädtyper har ibland visat sig vara svårt. Framför allt gäller det senvuxna träd, där det finns en betydande skillnad mellan länen, som nog till stor del kan antas bero på olikheter i bedömning än att spegla verkligheten. tt identifiera senvuxna träd inrymmer också en större grad av subjektivitet än att notera om trädet är rötskadat eller om huvudstammen är avbruten (högstubbe). etodiken anger att senvuxna träd antingen kan vara sådana som växer undertryckta under mer dominerande högvuxna träd (ofta på bättre mark), eller också utgöras av i stort sett alla träd på mycket mager mark med låg bördighet. rädens allmänna utseende blir då viktiga karaktärer, som kan vara svåra att spegla i ord. Kalibreringsövningar kan vara en metod att avhjälpa detta problem. rädstorlek: nder inventeringen har inte bara bok utan samtliga ädellövträd med den gemensamma minsta diametern 20 cm (omkretsen 63 cm) inventerats. n stor andel av avenbokar (< 20 cm) har visat sig hålla indikatorarter som till exempel bokvårtlav. nder fältinventeringens gång sänktes därför diametern för avenbok (Figur 34) till 15 cm, vilket vi menar är välmotiverat i just detta fall. nventerade trädslag: Fågelbär har ingått i grundinventeringen eftersom det är ett ädellövträd. rädets bark är dock olämpligt för i stort sett alla de indikatorarter som ingår i övervakningen. ed i stort sett obefintlig chans att träffa på indikatorarter på detta trädslag medför det bara merarbete att registrera trädslaget. Vi menar därför att fågelbär inte behöver inventeras framdeles, och att det utgår från metodiken. 39

41 anddatorapplikation jämfört med manuella anteckningar: rfarenheten från inventeringen är att det går lika bra att registrera träd och fynd digitalt som manuellt. Den stora tidsförtjänsten med digital behandling är den direkta överföringen av data till dator, medan särskild inmatningstid krävs för de manuellt insamlade data. För enskilda objekt kan den tiden vara försumbar, men bli påtaglig när fler objekt omfattas. n annan förtjänst med en handdator är att man kan se gränsen för delobjektet i handdatorn relaterat till var man är i ytan. tt veta var man befinner sig geografiskt i ytan tar annars tidsutrymme och stjäl koncentration och uppmärksamhet från själva träd- och artinventeringen. vissa fall kan dock tekniska problem med utrustningen vid fältarbetet orsaka tidsförluster. takt med att digital utrustning blir mer och mer avancerad och dessutom mer tillförlitlig kommer sannolikt ytterligare tidsvinster att kunna göras genom att använda digital utrustning. Fördjupande analyser: Styrkan med denna övervakning är den stora geografiska omfattningen och de många inventerade objekten, med ett slumpat urvalsförfarande. nalyserna i denna studie har också pekat ut den geografiska effekten som mycket betydelsefull, och som överskuggar alla andra samband, som undersökts inom ramen för denna övervakning. lika undersökningars geografiska perspektiv kan ge olika resultat för viktiga förklaringsfaktorer för epifyter i olika skalor (träd-delobjekt-landskapregion). esultatet i denna övervakning ansluter på trädnivå i stort till det särskilda forskningsprojekt om epifytiska lavar och mossor som gjordes i bokskog i alland (Fritz 2009), som bland annat pekade ut betydelsen av rötskadade träd och senvuxna träd för naturvårdsintressanta arter. ndelen normalträd i ett objekt i denna övervakning visade sig också vara negativt korrelerat med antalet noterade arter, särskilt i alland. ed utgångspunkt från resultaten av denna övervakning kan man göra ett flertal fördjupande analyser som kopplar till forskning. n sådan analys kan avse arealerna av olika typer av bokskog, till exempel bokskogsnyckelbiotoper, i omgivande landskap spelar någon roll för innehållet av arter i de undersökta bestånden och i regionen. an kan också undersöka om det finns andra samband mellan artrikedom av epifyter och det omgivande landskapets utseende. n utökning av undersökningen till att omfatta artinnehållet i bokskogar generellt kan också göras, och alltså undersöka bokskogar som inte på förhand pekats ut för sina biologiska värden. Ytterligare tänkbara studier kan vara betydelsen av koordinatsättning av träden i varje objekt. Vilka mönster i artutbredningen kan ses och vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? Sådana ledtrådar kan ge viktig information till skötsel av skyddade områden och hur avgränsning bör ske av naturvårdsintressanta bokbestånd. är kan eventuellt även jämförelser med liknande undersökningar i andra typer av skogsmiljöer eller liknande ge värdefulla insikter. pifyter är en del av mångfalden: ndersökningen visar på betydande skillnader mellan länen beträffande artrikedom och diversitet (Figur 35) bland epifyter. Det är viktigt att påpeka att epifyter bara utgör ett mått på biodiversitet i bokskog. denna rapport har exempelvis värden knutna till insektsliv, kärlväxtflora eller svampflora inte alls berörts. esultaten i rapporten ger alltså inte underlag för att peka ut någon bokskogsregion som viktigare än någon annan om man ser till hela det biologiska innehållet. Vi står sannolikt dessutom inför förändringar, inte minst vad gäller klimatutvecklingen, som gör att det är mycket svårt att sia om framtiden. v dessa skäl är det viktigt 40

42 Figur 35. Sammanfattande figur över genomsnittligt diversitetsindex beräknat per län samt som ett genomsnitt för alla undersökta områden i de fyra länen. att arbeta med bevarandefrågor knutna till bok- och andra ädellövskogar på bred front. För att kunna utvärdera resultaten mot bakgrund av påverkan från klimat och olika landskapsfaktorer kan det också vara en angelägen fördjupningsstudie. Frekvens för omdrev: mdrev bör följa perioderna för avrapportering till, som går med 6-års cykler, dvs. 6 eller 12 år. tt första omdrev bör således ske tidigast om 5 år (ca 2020), för att sedan utvärdera trenderna. Vid det första återdrevet bör samtliga ytor ingå som inventerades , med undantag av sådana delobjekt som inte riktigt utgörs av bokmiljöer (se resonemang ovan under urval av objekt). ed ledning av dessa resultat kan därefter påföljande omdrev ske med olika frekvens för olika objekt. Dessutom kan det bli aktuellt att inkludera en mindre andel nya objekt i övervakningen, för att på så vis fånga upp föränderlighet och dynamik i skogslandskapet än mer effektivt. itteratur rup,., kman, S., Kärnefelt,. & attsson, J Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, und. ptroot,. & van erk, : Further evidence of the effects of global warming on lichens, particularly those with rentepohlia phycobionts. nvironmental pollution 146, Bignert, Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog. änsstyrelsen i Kronobergs län. eddelande 2011: 11. Brunet, J., Berlin, G., derlöf,., Fritz, Ö. & Widgren, Å rtpools- och traktanalys av lövbärande marker i Blekinge, Skåne och allands län. Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland och änsstyrelserna i Blekinge, allands och Skåne län. allaghan, D.. & shton, Bryophyte distribution and environment across an oceanic temperate landscape. Journal of Bryology 30: llenberg,., Weber,.., Dull,., Wirth, V., Werner, W. & aulissen, D Ziegerwerte von Gefässpflanzen in itteleuropa. 2nd ed. Scripta Geobotanica 18: Fritz, Ö cology and onservation of Bryophytes and ichens on Fagus sylvatica. Doctoral hesis o. 2009:10. Faculty of Forest Sciences, S. Fritz, Ö unglav minskar och bokfjädermossa ökar i allands bokskogar. Svensk Bot. idskr. 105:

43 Fritz, Ö., almqvist,. & Stenström, J iljöövervakning av epifytiska lavar och mossor i bokskog förslag till ett nytt delprogram. änsstyrelsen i Kronobergs län. eddelande 2011: 10. Fritz, Ö., almqvist,., eilmann-lausen, J.-., rup,., kman, S. & iklasson, avar och svampar i en unik småländsk bokskog. Svensk Bot. idskr. 108: Grandin, lanering av undersökningar. aturvårdsverket. apport. Gustavsson, avfloran på bok i Ödegärdet i västra Småland. Svensk Bot. idskr. 89: Gärdenfors,. (ed.) ödlistade arter i Sverige rtdatabanken, S, ppsala. agström pifyter i bokskog en inventeringsrapport från miljöövervakning änsstyrelsen i Kronobergs län. eddelande 2012: 4. agström pifyter i bokskog en inventeringsrapport från miljöövervakning änsstyrelsen i Kronobergs län. eddelande 2013:7. agström änsstyrelsen i Kronobergs län. pifyter i bokskog en inventeringsrapport från miljöövervakning eddelande 2013:10. emberg, J Skyddsvärda lavar i Blekinge nyupptäckta naturvärden i nationell toppklass. Svensk Bot. idskr. 105: emberg, J., Widgren, änsstyrelsen i Blekinge. Övervakning av epifytiska indikatorarter i utvalda nyckelbiotoper under åren apport 2013:5. erk,.. van, athijssen-spiekman,... & Zwart, D. de ong distance nitrogen air pollution effects on lichens in urope. ichenologist 35: ultengren, S Övervakningsmetoder för lavar inom regional miljöövervakning. resentation och utvärdering. änsstyrelsen Västra Götaland. eddelande 2001: 25. ultengren, S., Gralén,. & leijel, ecovery of the epiphytic lichen flora following air quality improvement in south-west Sweden. Water, ir and Soil ollution 154: arsson, K ndikatorartövervakning av epifytiska lavar och mossor i skogliga nyckelbiotoper. änsstyrelsen alland. eddelande 2000: 15. attsson, J.-., ättman,. & ilberg, apid changes in the epiphytic macrolichen flora on sites in southern Sweden. he ichenologist 38: itare, J. (red.) Signalarter ndikatorer på skyddsvärd skog. skogsstyrelsen, Jönköping. itare, J. & orén, yckelbiotoper kartläggs i nytt projekt vid skogsstyrelsen. Svensk Bot. idskr. 86: orén,., itare, J., arsson,., ultgren, B., Bergengren, andbok för inventering av nyckelbiotoper. skogsstyrelsen, Jönköping. urvis, W.., Bengtsson,. & ead, ichen onitoring in Burnham Beeches ity of ondon eport. anneby, B Stickprovsstorlek vid övervakning av kryptogamer i ädellövskog Del 1 och 2. änsstyrelsen i Kronobergs län. eddelande 2011: 12. Strindell,. & Fritz, Ö Övervakning av epifytiska lavar och mossor i bokskog. andledning för miljöövervakning. nsänt metodförslag till aturvårdsverket , fastställd som version 1.0. Wirth., V. 2010: Ökologische Zigerwerte von Flechten erweiterte und ktualisierte Fassung. erzogia 23 (2), pp Widgren, änsstyrelsen i Blekinge. pifyter i bokskog - en inventeringsrapport från miljöövervakning apport 2013:20. Åkelius, pp och ned i bokskogen. avbulletinen 2009:

44 Bilaga 1. bjektsdata. SKÅ Ä K SWF SWF BJKY VD ÄD ÄD X Bjära aturreservat 3, ,12 0 Bjärnum aturreservat 3, ,26 2 Fagerhult yckelbiotop 1, ,75 0 Fyledalen yckelbiotop 3, ,23 0 Färgeshult yckelbiotop 1, ,12 0 Gyhult yckelbiotop 3, ,21 0 Göingaåsen yckelbiotop 3, ,37 0 Götes yckelbiotop 1, ,28 0 allandsås yckelbiotop 3, ,21 0 usagård yckelbiotop 1, ,49 0 äckeberga aturreservat 3, ,04 0 äggeryda yckelbiotop 0, ,06 0 ästhagen aturreservat, atura , ,27 1 vö Klack aturreservat, atura , ,21 0 erjevallen aturvärdesobjekt 0, ,21 0 innebjer aturreservat 1, ,06 0 ökeröd aturvärdesobjekt 1, ,33 0 ånsatorp aturvärdesobjekt 1, ,02 0 orrviken yckelbiotop 2, ,41 0 evingehed aturreservat 3, ,15 0 Skärsjön yckelbiotop 1, ,00 0 Smedjebacken aturreservat, atura , ,31 0 Sporrakulla aturreservat, atura , ,33 0 Svedberga kulle aturreservat 3, ,06 0 iman aturreservat 3, ,26 1 orup yckelbiotop 3, ,16 0 ddarp aturvärdesobjekt 2, ,74 0 Verkeån aturreservat 1, ,14 0 Öllestorp yckelbiotop 3, ,24 0 Östra Kullaberg aturreservat 3, ,48 0 Summa 70, edel 2, ,0 0,25 0,1 BKG Ä K SWF SWF BJKY VD ÄD ÄD X Bergudden atura , ,34 6 Boafall-ieboda aturreservat 3, ,06 2 Bokgölen aturvärdesobjekt 2, ,32 0 Färskesjön aturreservat 2, ,42 1 Fösingsmåla yckelbiotop 2, ,45 1 Gö bokskog aturreservat 3, ,53 4 akarp aturvärdesobjekt 2, ,34 1 alen aturreservat 3, ,43 1 allandsboda yckelbiotop 2, ,00 2 arasjömåla yckelbiotop 3, ,34 6 oby bokbacke yckelbiotop 3, ,17 7 olmamåla yckelbiotop 2, ,00 4 äljarum yckelbiotop 2, ,31 2 ällaryd yckelbiotop 0, ,15 4 glasjön aturvärdesobjekt 1, ,23 1 yckebyåns dalgång yckelbiotop 2, ,44 2 ulatorp aturreservat 0, ,42 1 rästmarken aturreservat 2, ,30 4 yssberget atura , ,63 3 Sillnäs atura , ,79 2 Sjötorp yckelbiotop 1, ,17 3 Skallavrak yckelbiotop 2, ,02 3 Skälmershult yckelbiotop 3, ,09 1 Strömma atura , ,35 2 Stärnö atura , ,53 4 Sänneshult aturreservat 2, ,17 2 attamåla aturreservat 1, ,27 0 attamåla aturreservat 3, ,09 2 ranemåla aturvärdesobjekt 3, ,21 0 Valje aturreservat 2, ,66 3 Summa 74, edel 2, ,9 0,34 2,5 43

45 KBGS Ä K SWF SWF BJKY VD ÄD ÄD X Barkhult aturvärdesobjekt 1, ,00 0 Bjurkärr-unshult aturreservat 3, ,40 3 Bokelund aturvärdesobjekt 0, ,02 0 Brotorpabäck yckelbiotop, naturreservat, a 2, ,82 2 Gäddeviksås Biotopskydd 3, ,51 2 annabadsåsen aturreservat 2, ,23 4 elgö aturreservat, atura , ,77 2 ensjön aturreservat 3, ,13 0 åknaböke yckelbiotop 2, ,08 1 ållsdammen yckelbiotop, naturreservat 2, ,14 1 Karryd aturreservat 4, ,18 0 Knihult yckelbiotop 1, ,06 0 Kruseböke aturvärdesobjekt 2, ,45 2 Kölaboda yckelbiotop 0, ,28 2 unnabacken aturreservat, atura , ,13 2 oeboda yckelbiotop 1, ,21 0 usteryd yckelbiotop 1, ,45 1 äsudden yckelbiotop 0, ,16 3 öttja bokskog yckelbiotop, naturreservat, a 2, ,47 4 rästnabben yckelbiotop 1, ,24 2 åön aturreservat 2, ,19 3 ävaryd yckelbiotop 2, ,76 2 Spritsmåla aturreservat 0, ,11 2 Stighult aturvärdesobjekt 1, ,24 0 Sunnerå yckelbiotop 2, ,11 3 Sällebråten aturvärdesobjekt 1, ,08 0 oftaån atura , ,50 7 shult aturreservat, atura , ,96 10 Vakö myr aturreservat, atura , ,24 5 Ändalösen yckelbiotop 2, ,75 5 Summa 64, edel 2, ,7 0,62 2,3 DS Ä K SWF SWF BJKY VD ÄD ÄD X Baggabygget yckelbiotop 2, ,57 0 Bassalt yckelbiotop 1, ,07 2 Bingsgärde yckelbiotop 0, ,01 1 Björnaskog atura , ,97 6 Bållalt aturvärdesobjekt 1, ,41 0 Bårarp yckelbiotop 0, ,07 1 Bökhult yckelbiotop 2, ,12 4 Fegen aturvärdesobjekt 0, ,06 1 Frodebjär aturreservat 3, ,53 8 anåsen yckelbiotop 2, ,73 4 ögalt aturvärdesobjekt 0, ,32 1 Kvarnaberget aturreservat 1, ,02 0 Kåphult yckelbiotop 2, ,30 0 idhult yckelbiotop 0, ,72 0 jöshult yckelbiotop 2, ,23 0 äsnabben aturreservat 2, ,10 0 ttersjö yckelbiotop 2, ,41 0 ossared aturreservat 2, ,67 10 ydsbjär yckelbiotop 2, ,18 11 önnö aturreservat 1, ,12 0 Saraböke yckelbiotop 2, ,48 0 Skogsbo aturreservat 2, ,35 5 Skubbhult aturreservat 2, ,04 5 Skärshultaberg aturreservat 2, ,57 3 Stabjär yckelbiotop 1, ,24 4 Sundsholm aturreservat 2, ,32 4 Sutarebo aturvärdesobjekt 0, ,30 0 Vapnö mosse aturreservat 0, ,28 0 Västralt aturreservat 2, ,41 11 Ödegärdet aturreservat 2, ,35 6 Summa 60, edel 2, ,7 0,50 2,9 44

46 Bilaga 2. rtfrekvens per objekt fördelat per län. Skåne län BJK V r ä d S B S B B B G Y S G B Bjära 503 0,008 0,091 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,004 0,000 0,000 Bjärnum 741 0,008 0,165 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,001 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 0,000 0,001 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,030 0,000 0,035 Fagerhult 315 0,203 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,010 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,514 Fyledalen 702 0,000 0,231 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 Färgeshult 188 0,048 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,011 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,037 Gyhult 263 0,000 0,205 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Göingaåsen 761 0,000 0,201 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,160 Götes 478 0,040 0,063 0,004 0,000 0,015 0,000 0,000 0,015 0,010 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,069 0,000 0,002 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,050 allandsås 461 0,000 0,197 0,000 0,000 0,004 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 usagård 173 0,000 0,283 0,017 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,035 0,000 0,000 0,000 0,000 0,040 0,000 0,000 0,012 0,087 0,000 0,000 äckeberga 648 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 äggeryda 48 0,000 0,063 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 ästhagen 374 0,000 0,235 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,027 0,000 0,000 vö Klack 564 0,000 0,101 0,000 0,000 0,004 0,000 0,000 0,002 0,004 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,007 0,073 0,000 0,009 Kullaberg Ö 656 0,000 0,209 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 erjevallen 197 0,000 0,051 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 innebjer 308 0,000 0,334 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 ökeröd 132 0,000 0,023 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 ånsatorp 195 0,005 0,169 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,010 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,118 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,031 0,000 0,067 orrviken 313 0,000 0,147 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 evinge 335 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Skärsjön 448 0,047 0,027 0,000 0,004 0,000 0,000 0,000 0,009 0,007 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,071 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,004 0,038 0,000 0,100 Smedjebacken 438 0,002 0,320 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Sporrakulla 466 0,002 0,032 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,026 Svedberga kulle 488 0,000 0,256 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 iman 425 0,000 0,033 0,000 0,005 0,047 0,002 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,019 0,000 0,047 orup 517 0,108 0,006 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,035 0,108 0,000 0,006 0,000 0,000 0,004 0,133 0,002 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,010 0,052 0,000 0,269 ddarp 340 0,000 0,132 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 Verkeån 328 0,000 0,204 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 0,006 0,000 0,009 Öllestorp 398 0,015 0,073 0,000 0,000 0,018 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,025 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,126 0,000 0,229 edel Skåne 407 0,016 0,129 0,001 0,000 0,003 0,000 0,000 0,004 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,018 0,000 0,001 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,002 0,017 0,000 0,052 D S G Y K K K G V Y S 45

47 Blekinge län S G Y B B S V B G Y Y D B G G V K K K S S B S Ä D BJK Bergudden 610 0,000 0,336 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 Boefall-ieboda 998 0,000 0,053 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,003 Bokgölen 205 0,000 0,034 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,273 Färskesjön 533 0,002 0,418 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 Fösingsmåla 309 0,019 0,019 0,010 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,026 0,000 0,000 0,000 0,006 0,019 0,129 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,013 0,159 0,000 0,049 Gö bokskog 603 0,003 0,489 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,027 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 akarp 214 0,014 0,075 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,238 alen 560 0,002 0,405 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,007 allandsboda 471 0,004 0,045 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,004 arasjömåla 524 0,000 0,277 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,025 0,000 0,000 0,013 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,013 0,002 0,010 oby bokbacke 255 0,000 0,141 0,000 0,020 0,000 0,000 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,004 0,000 0,000 olmarmåla 580 0,078 0,034 0,012 0,010 0,009 0,000 0,000 0,010 0,078 0,003 0,007 0,010 0,000 0,000 0,088 0,000 0,000 0,002 0,000 0,002 0,002 0,000 0,010 0,312 0,000 0,334 äljarum 363 0,000 0,303 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 ällaryd 121 0,000 0,116 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,025 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 glasjön 213 0,005 0,216 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,005 yckebyåns dalgång 691 0,001 0,415 0,001 0,013 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 ulatorp 129 0,023 0,039 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,186 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,008 0,000 0,155 rästmarken 443 0,000 0,296 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 yssberget 443 0,000 0,296 0,009 0,007 0,000 0,000 0,000 0,000 0,020 0,000 0,009 0,000 0,034 0,000 0,020 0,000 0,000 0,000 0,000 0,104 0,000 0,000 0,000 0,133 0,000 0,000 Sillnäs 419 0,000 0,788 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Sjötorp 315 0,010 0,124 0,000 0,010 0,000 0,000 0,000 0,013 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 Skallavrak 622 0,002 0,010 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,010 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Skälmershult 884 0,011 0,010 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,001 0,001 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,001 0,003 0,000 0,055 Strömma 369 0,000 0,314 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,016 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,011 0,000 0,000 Stärnö 521 0,000 0,497 0,000 0,002 0,002 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,021 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 Sänneshult 472 0,015 0,070 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 0,055 attamåla 298 0,003 0,262 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 attamåla 628 0,003 0,076 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 ranemåla 441 0,041 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,018 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,018 0,000 0,129 Valje 356 0,000 0,615 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,022 0,000 0,000 0,000 0,025 0,000 0,000 edel Blekinge 453 0,008 0,226 0,001 0,003 0,001 0,000 0,000 0,003 0,006 0,000 0,001 0,007 0,001 0,001 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,001 0,025 0,000 0,044 46

48 allands län BJK V Ä D S B S B B B G Y S G B Baggabygget 642 0,178 0,022 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,064 0,008 0,003 0,003 0,002 0,000 0,009 0,073 0,000 0,005 0,000 0,025 0,000 0,000 0,000 0,009 0,003 0,000 0,153 Bassalt 293 0,007 0,007 0,000 0,010 0,003 0,000 0,000 0,003 0,014 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,003 0,014 Bingsgärde 163 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Björnaskog 349 0,261 0,000 0,000 0,006 0,034 0,000 0,000 0,169 0,189 0,017 0,006 0,066 0,000 0,026 0,398 0,003 0,152 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,040 0,410 0,000 0,195 Bållalt 381 0,207 0,005 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,144 0,003 0,000 0,000 0,016 0,000 0,000 0,018 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,003 Bårarp 124 0,000 0,000 0,000 0,000 0,016 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,040 0,000 0,000 0,000 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,008 0,000 0,000 Bökhult 229 0,000 0,044 0,000 0,004 0,017 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,039 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,004 Fegen 193 0,000 0,000 0,000 0,005 0,005 0,000 0,000 0,005 0,026 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,016 0,000 0,000 0,000 Frodebjär 761 0,000 0,024 0,000 0,017 0,007 0,000 0,000 0,022 0,116 0,004 0,008 0,000 0,001 0,007 0,142 0,000 0,024 0,000 0,011 0,011 0,000 0,000 0,014 0,120 0,000 0,000 anåsen 165 0,133 0,000 0,000 0,012 0,012 0,000 0,000 0,061 0,024 0,024 0,030 0,073 0,000 0,042 0,109 0,006 0,103 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 0,024 0,061 0,000 0,006 ögalt 152 0,053 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,039 0,000 0,007 0,020 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,026 0,000 0,164 Kvarnaberget 419 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 Kåphult 560 0,036 0,016 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,091 0,045 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,052 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,000 0,014 0,000 0,030 idhult 103 0,175 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,019 0,000 0,126 0,097 0,000 0,000 0,000 0,010 0,010 0,194 0,019 0,000 0,000 0,010 0,010 0,000 0,000 0,000 0,049 jöshult 376 0,000 0,016 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,029 0,069 0,000 0,000 0,000 0,000 0,005 0,011 0,003 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,011 0,000 0,080 äsnabben 335 0,000 0,090 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 ttersjö 400 0,003 0,188 0,000 0,000 0,008 0,000 0,000 0,133 0,015 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,030 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,035 0,000 0,000 ossared 247 0,036 0,304 0,000 0,028 0,000 0,000 0,020 0,049 0,020 0,000 0,049 0,004 0,000 0,008 0,085 0,000 0,000 0,000 0,012 0,012 0,000 0,000 0,028 0,012 0,000 0,008 ydsbjär 610 0,000 0,131 0,002 0,011 0,005 0,000 0,000 0,013 0,003 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 önnö 571 0,025 0,005 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 0,012 0,002 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,011 0,000 0,039 Saraböke 485 0,089 0,008 0,000 0,002 0,010 0,000 0,000 0,188 0,064 0,000 0,002 0,000 0,012 0,002 0,027 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,060 0,000 0,012 Skogsbo 789 0,034 0,020 0,001 0,009 0,000 0,000 0,000 0,013 0,049 0,003 0,000 0,004 0,001 0,006 0,049 0,001 0,008 0,000 0,019 0,000 0,000 0,000 0,015 0,096 0,000 0,019 Skubbhult 426 0,171 0,028 0,002 0,016 0,040 0,002 0,000 0,073 0,040 0,012 0,045 0,087 0,000 0,038 0,143 0,000 0,054 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,214 0,000 0,068 Skärshultaberg 374 0,243 0,003 0,003 0,037 0,059 0,005 0,000 0,019 0,064 0,013 0,011 0,305 0,000 0,008 0,096 0,000 0,126 0,003 0,000 0,003 0,000 0,003 0,000 0,214 0,003 0,356 Stabjär 118 0,008 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,008 0,102 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,119 0,000 0,000 Sundsholm 342 0,009 0,094 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,035 0,000 0,000 0,102 0,000 0,000 0,006 0,000 0,006 0,000 0,026 0,000 0,000 0,000 0,000 0,026 0,000 0,012 Sutarebo 178 0,124 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,045 0,028 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,056 0,000 0,000 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,022 Vapnö mosse 80 0,013 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 0,013 0,188 0,038 0,000 0,013 0,000 0,000 0,013 0,438 0,000 0,125 0,000 0,063 0,000 0,000 0,000 0,100 0,150 0,000 0,113 Västralt 515 0,004 0,161 0,000 0,010 0,004 0,000 0,000 0,014 0,031 0,000 0,000 0,012 0,006 0,002 0,066 0,000 0,004 0,000 0,050 0,004 0,000 0,000 0,000 0,025 0,000 0,016 Ödegärdet 424 0,238 0,009 0,002 0,031 0,019 0,000 0,005 0,092 0,106 0,002 0,033 0,189 0,000 0,007 0,163 0,000 0,108 0,000 0,000 0,002 0,000 0,002 0,057 0,274 0,000 0,012 edel alland 360 0,068 0,040 0,000 0,007 0,010 0,000 0,001 0,049 0,036 0,007 0,010 0,032 0,001 0,006 0,067 0,001 0,032 0,001 0,008 0,002 0,000 0,001 0,011 0,063 0,000 0,046 D S G Y K K K G V Y S 47

49 Kronobergs län BJK V Ä D S B S B B B G Y S G B Barkhult 172 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Bjurkärr-unshult 531 0,028 0,019 0,019 0,004 0,002 0,000 0,000 0,060 0,055 0,000 0,006 0,002 0,000 0,004 0,068 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,008 0,102 0,000 0,017 Bokelund 198 0,000 0,000 0,000 0,005 0,015 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Brotorpabäck 265 0,132 0,000 0,000 0,015 0,008 0,004 0,000 0,034 0,004 0,000 0,049 0,521 0,004 0,000 0,026 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,004 0,000 0,019 Gäddeviksås 453 0,020 0,013 0,002 0,013 0,000 0,000 0,000 0,018 0,104 0,004 0,007 0,026 0,000 0,007 0,079 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,163 0,000 0,044 annabadsåsen 644 0,002 0,186 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,020 elgö 275 0,073 0,004 0,011 0,004 0,000 0,000 0,000 0,029 0,055 0,000 0,000 0,084 0,000 0,000 0,018 0,000 0,084 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,255 0,004 0,149 ensjön 329 0,000 0,128 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,003 åknaböke 178 0,376 0,000 0,006 0,000 0,000 0,000 0,000 0,051 0,022 0,022 0,011 0,124 0,000 0,028 0,124 0,000 0,079 0,000 0,000 0,000 0,000 0,022 0,006 0,039 0,000 0,169 ållsdammen 227 0,035 0,013 0,000 0,018 0,000 0,000 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,044 0,000 0,000 0,004 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,013 Karryd 596 0,000 0,002 0,000 0,007 0,003 0,000 0,000 0,010 0,032 0,000 0,005 0,124 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Knihult 156 0,006 0,019 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,038 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Kruseböke 421 0,183 0,002 0,000 0,000 0,014 0,005 0,000 0,012 0,012 0,007 0,017 0,164 0,000 0,000 0,086 0,000 0,040 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,221 0,005 0,686 Kölaboda 18 0,278 0,000 0,056 0,222 0,000 0,000 0,000 0,000 0,333 0,056 0,056 0,389 0,000 0,000 0,000 0,000 0,333 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,778 0,000 0,778 unnabacken 417 0,002 0,082 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,000 0,000 0,026 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,000 0,007 oeboda 214 0,014 0,000 0,000 0,000 0,009 0,005 0,000 0,042 0,000 0,000 0,005 0,047 0,000 0,000 0,009 0,000 0,009 0,000 0,000 0,000 0,009 0,005 0,000 0,023 0,000 0,028 usteryd 209 0,091 0,005 0,019 0,010 0,000 0,000 0,005 0,048 0,096 0,000 0,129 0,053 0,000 0,000 0,316 0,000 0,206 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,474 0,005 0,000 äsudden 150 0,033 0,087 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,020 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,007 0,000 0,000 0,000 0,013 0,000 öttja bokskog 432 0,150 0,000 0,007 0,021 0,002 0,000 0,000 0,118 0,250 0,000 0,021 0,053 0,000 0,000 0,275 0,000 0,093 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,039 0,245 0,000 0,192 rästnabben 210 0,014 0,052 0,000 0,010 0,005 0,000 0,000 0,029 0,024 0,000 0,000 0,029 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,057 0,000 0,014 åön 267 0,311 0,000 0,011 0,011 0,004 0,000 0,000 0,030 0,150 0,007 0,045 0,086 0,000 0,007 0,079 0,000 0,060 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,225 0,000 0,165 ävaryd 419 0,129 0,010 0,000 0,002 0,002 0,000 0,000 0,036 0,057 0,005 0,010 0,134 0,000 0,000 0,158 0,000 0,095 0,002 0,000 0,000 0,000 0,000 0,002 0,026 0,000 0,091 Spritsmåla 83 0,000 0,000 0,000 0,036 0,000 0,000 0,000 0,012 0,000 0,000 0,000 0,048 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,012 Stighult 91 0,011 0,011 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,000 0,011 0,000 0,000 0,154 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,022 0,000 0,022 Sunnerå 240 0,033 0,000 0,000 0,008 0,013 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,025 0,008 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,025 Sällebråten 259 0,004 0,008 0,000 0,004 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,069 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 oftaån 217 0,286 0,000 0,023 0,046 0,000 0,009 0,005 0,069 0,046 0,005 0,032 0,106 0,000 0,000 0,138 0,000 0,157 0,000 0,000 0,005 0,000 0,000 0,014 0,111 0,000 0,452 shult 602 0,253 0,004 0,008 0,028 0,004 0,002 0,004 0,072 0,084 0,012 0,022 0,094 0,002 0,014 0,094 0,000 0,018 0,000 0,002 0,002 0,000 0,006 0,010 0,135 0,000 0,287 Vakö myr 403 0,005 0,007 0,000 0,032 0,035 0,002 0,000 0,002 0,005 0,000 0,000 0,079 0,000 0,002 0,007 0,000 0,012 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,017 0,000 0,032 Ändalösen 338 0,204 0,003 0,000 0,030 0,021 0,000 0,000 0,006 0,000 0,000 0,006 0,373 0,000 0,000 0,021 0,000 0,000 0,021 0,000 0,000 0,000 0,000 0,027 0,030 0,009 0,000 edel Kronoberg 300 0,089 0,022 0,005 0,018 0,005 0,001 0,000 0,023 0,045 0,004 0,014 0,096 0,000 0,002 0,050 0,000 0,040 0,001 0,000 0,001 0,001 0,001 0,004 0,098 0,001 0,108 D S G Y K K K G V Y S 48

50 Bilaga 3. Diversitetsindex Skåne län K Ä DVSSDX Bjära 1,60 Bjärnum 1,82 Fagerhult 2,36 Fyledalen 1,04 Färgeshult 2,96 Gyhult 1,00 Göingaåsen 1,51 Götes 2,77 allandsås 1,15 usagård 2,38 äckeberga 3,39 äggeryda 1,00 ästhagen 1,37 vö Klack 2,51 erjevallen 1,09 innebjer 1,00 ökeröd 1,00 ånsatorp 2,41 orrviken 1,13 evinge 0,00 Skärsjön 2,99 Smedjebacken 1,08 Sporrakulla 1,59 Svedberga kulle 1,02 iman 2,30 orup 3,29 ddarp 1,16 Verkeån 1,46 Öllestorp 2,50 Kullaberg Ö 1,00 49

51 Blekinge län K Ä DVSSDX Bergudden K 1,04 Boefall-ieboda K 1,11 Bokgölen K 1,98 Färskesjön K 2,80 Fösingsmåla K 3,84 Gö bokskog K 1,24 akarp K 1,93 alen K 1,10 allandsboda K 1,94 arasjömåla K 1,49 oby bokbacke K 1,66 olmarmåla K 3,27 äljarum K 1,08 ällaryd K 1,72 glasjön K 1,22 yckebyåns dalgång K 1,22 ulatorp K 2,06 rästmarken K 1,06 yssberget K 2,76 Sillnäs K 1,02 Sjötorp K 1,75 Skallavrak K 2,87 Skälmershult K 2,31 Strömma K 1,37 Stärnö K 1,15 Sänneshult K 2,13 attamåla K 1,12 attamåla K 1,15 ranemåla K 2,65 Valje K 1,22 50

52 allands län K Ä DVSSDX Baggabygget 3,00 Bassalt 3,45 Bingsgärde 1,00 Björnaskog 3,75 Bållalt 3,35 Bårarp 3,33 Bökhult 1,74 Fegen 4,42 Frodebjär 4,18 anåsen 4,02 ögalt 2,53 Kvarnaberget 2,71 Kåphult 3,71 idhult 4,57 jöshult 3,37 äsnabben 1,36 ttersjö 2,64 ossared 2,94 ydsbjär 1,77 önnö 2,80 Saraböke 3,87 Skogsbo 3,76 Skubbhult 3,68 Skärshultaberg 3,05 Stavsbjär 4,28 Sundsholm 2,32 Sutarebo 3,57 Vapnö mosse 3,87 Västralt 2,53 Ödegärdet 3,73 51

53 Kronobergs län K Ä DVSSDX Barkhult G 0,00 Bjurkärr-unshult G 4,00 Bokelund G 2,75 Brotorpabäck G 2,71 Gäddeviksås G 3,95 annabadsåsen G 1,35 elgö G 3,38 ensjön G 1,02 åknaböke G 3,35 ållsdammen G 2,74 Karryd G 2,87 Knihult G 1,80 Kruseböke G 2,73 Kölaboda G 3,51 unnabacken G 1,63 oeboda G 3,34 usteryd G 4,22 äsudden G 1,83 öttja bokskog G 3,82 rästnabben G 3,02 åön G 3,61 ävaryd G 3,33 Spritsmåla G 3,22 Stighult G 2,32 Sunnerå G 3,04 Sällebråten G 2,09 oftaån G 3,25 shult G 3,36 Vakö myr G 2,85 Ändalösen G 2,71 52

54 Blekinge alland Kronoberg Skåne