Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 38.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats tisdagen den 7 februari 2017 kl i A-salen Allmänhetens frågestund genomförs i samband med sammanträdets öppnande vid klockan Frågestunden pågår i maximalt 20 minuter. Anna Tenje ordförande Fredrik Pettersson sekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Oliver Rosengren (M) Catharina Winberg (M) Eva Johansson (C) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (L) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Sofia Stynsberg (M) Tony Lundstedt (S) Pernilla Tornéus (M) Ulf Hedin (M) Lena Wibroe (M) Iréne Bladh (M) Magnus Wåhlin (MP) Lennart Adell Kind (L) Camilla Albinsson (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Lovisa Alm (S) Julia Berg (S) Eva-Britt Svensson (V) Håkan Engdahl (SD) Tjänstepersoner Kommunchefen Sekreteraren 1 (4)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 7 februari Justering av protokoll 2. Information om 2016 års lokala trygghetsundersökning Säkerhetsavdelningen. 3. Information om strategiska fastighetsförvärv och prissättningar av verksamhetsmark och bostadsmark de senaste 10 åren - Paul Herbertsson, planeringschef, Uppdrag till kommunchefen att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd samt ge förslag till reglemente för föreningsstöd - Även information från Josefin Eriksson, KLF och Jonna Wehlin, kultur- och fritidsförvaltningen Revidering av arvodesbestämmelser för förtroendevalda - Även information från personalkontoret Information om företagsbesök med inriktning tillsyn - Madeleine Karlsson, förvaltningschef miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och Maria Rostedt, alkoholhandläggare, Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 8. Information från Växjö Kommunföretag AB 9. Redovisning av delegeringsbeslut 10. Redovisning av protokoll 11. Redovisning av uppdrag rörande kommunens verksamheter på konkurrensutsatta marknader 12. Avskrivning av uppdrag om visionsdokument för Rottne 13. Inrättande av ett stads- och träbyggnadsråd 14. Uppdrag om detaljplaneläggning av del av fastighet Öjaby 1:17 2 (4)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Samråd för anläggning av ny gång- och cykelväg längs väg 892, Borlanda-Rottne, delen Rydet-Rottne, Växjö kommun 16. Anmälan om arbetsutskottets beslut om statens geotekniska instituts remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat 17. Anmälan om arbetsutskottets beslut om remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) 18. Finansdepartementets remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) 19. Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering 20. Växjö kommun och Trafikverkets åtgärdsvalsstudie om det övergripande vägnätet i och runt Växjö 21. Bidrag till samlingslokaler Finansiering av projektet Brobyggarna för år Ör-Ormesberga bygdegårdsförenings ansökan om medfinansiering för ombyggnation i Ormesberga bygdegård 24. Ansökan från Hovmantorp-Furuby Hembygdsförening om medfinansiering för renovering av torpet Kyrkeryd i Furuby 25. Ansökan om bidrag till Lammhults näringsliv/möbelriket Ansökan från Styrgruppen för Fairtrade City Växjö om fortsatt bidrag till arbetet att utveckla den etiska konsumtionen i Växjö (Fairtrade) 2017 Investeringsbeslut, utbyggnad av VA-ledning och gator på Bredvik - KSAU samma dag 28. Mätning/attitydundersökning avseende platsvarumärket - KSAU samma dag 29. Uppsägning av lägenheter som Migrationsverket hyr av Vidingehem AB - KSAU samma dag 3 (4)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Växjö stadshus/växjö station- Avsiktsförklaring 2 med Jernhusen AB och fortsatt projektering 31. Skrivelse om framtida ägande av vindkraftsverk i Ockelbo kommun - Jon Malmqvist (KD) 32. Skrivelse gällande brandposter - Sofia Stynsberg (M) och Sigvard Jakopson 33. Medborgarförslag om en giftfri förskola 34. Motion om att bygga trygghetsbostäder - Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Tomas Thornell (S) 35. Medborgarförslag om att öppna upp för solen runt Växjösjön 36. Ianspråktagande av renhållningens eget kapital för införande av fastighetsnära insamling samt byggnation av ny återvinningscentral på Norremark 37. Revidering av bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal för AB Regionteatern Blekinge Kronoberg 38. Övrigt 4 (4)

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Uppdrag till kommunchefen att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd samt ge förslag till reglemente för föreningsstöd Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen antar Växjö kommuns regler för föreningsbidrag. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram krav för att aktivt främja jämställdhet, integration och mångfald för respektive bidrag. Bakgrund Uppdrag om En väg in för föreningar finns från budget Genom en skrivelse om föreningsbidrag och en väg in för föreningar har kommunstyrelsen gett kommunchefen i uppdrag att ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd ( 234/2015). Växjö kommuns regler för föreningsbidrag har tagits fram för att tydliggöra kommunens förväntningar på föreningar i utbyte mot bidrag samt för en likvärdig bedömning av grundläggande krav. Reglerna innehåller de minimikrav som Växjö kommun ställer på bidragssökande föreningar för att de ska kunna bli bidragsberättigade hos Växjö kommun. Reglerna måste uppfyllas för att föreningen ska vara bidragsberättigad hos Växjö kommun. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att ett flertal kommuners reglementen för föreningsstöd har studerats för input. Synpunkter på reglernas utformning, användning och uppföljning har samlats in från sakkunniga representanter från kultur - och fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, förvaltningen för arbete och välfärd, Vöfab samt Vidingehem. Förutom Växjö kommuns regler för föreningsbidrag finns fortfarande de bidragsspecifika kraven kvar. Vidare framgår av skrivelsen att regelverket innehåller övergripande och grundläggande krav, exempelvis krav på att föreningen är öppen för alla, ger 1 (2)

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott alla samma möjligheter och rättigheter och i normalfallet drivs i Växjö kommun. Krav på aktivt arbete för att främja jämställdhet, integration och mångfald föreslås att tas fram för respektive bidrag för att säkerhetsställa rimlighet på krav. Detta görs lämpligen av respektive bidragsgivande nämnd. 2 (2)

7 ÄRENDE Dnr KS Josefine Eriksson Handläggare Tel Kommunstyrelsen Kommunchefens förslag på Växjö kommuns regler för föreningsbidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Växjö kommuns regler för föreningsbidrag. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram krav för att aktivt främja jämställdhet, integration och mångfald för respektive bidrag. Bakgrund Uppdrag om En väg in för föreningar finns från budget Genom en skrivelse om föreningsbidrag och en väg in för föreningar har Kommunstyrelsen gett kommunchefen i uppdrag att ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. Bedömning Växjö kommuns regler för föreningsbidrag har tagits fram för att tydliggöra kommunens förväntningar på föreningar i utbyte mot bidrag samt för en likvärdig bedömning av grundläggande krav. Reglerna innehåller de minimikrav som Växjö kommun ställer på bidragssökande föreningar för att de ska kunna bli bidragsberättigade hos Växjö kommun. Reglerna måste uppfyllas för att föreningen ska vara bidragsberättigad hos Växjö kommun. Tillvägagångssätt Ett flertal kommuners reglementen för föreningsstöd har studerats för input. Synpunkter på reglernas utformning, användning och uppföljning har samlats in från sakkunniga representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, förvaltningen för arbete och välfärd, Vöfab samt Vidingehem. Förutom Växjö kommuns regler för föreningsbidrag finns fortfarande de bidragsspecifika kraven kvar. Regelverket innehåller övergripande och grundläggande krav, exempelvis krav på att föreningen är öppen för alla, ger alla samma möjligheter och rättigheter och i normalfallet drivs i Växjö kommun. Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post josefin.eriksson2@vaxjo.se

8 ÄRENDE Dnr KS Krav på aktivt arbete för att främja jämställdhet, integration och mångfald föreslås att tas fram för respektive bidrag för att säkerhetsställa rimlighet på krav. Detta görs lämpligen av respektive bidragsgivande nämnd. Kontroll och uppföljning I samband med att föreningen undertecknar att åta sig Växjö kommuns regler för föreningsbidrag godkänner föreningen att Växjö kommunen har rätt till insyn och får begära in handlingar, dokument och redovisning vid kontroll och uppföljning av kraven. Föreningen är meddelandeskyldig om ändringar sker i stadgar som medför att kommunens regler för föreningsbidrag ej följs. Växjö kommun förbehåller sig rätten att begära in referenser/utdrag om föreningens verksamhet från myndigheter. Om föreningen motsätter sig detta blir föreningen ej bidragsberättigad hos Växjö kommun. Återbetalning kan krävas om bidrag inte använts på överenskommet sätt enligt reglerna. Regelverkets krav kontrolleras genom tre steg: 1. Bidragsberättigad förening Ny förening undertecknar att den följer Växjö kommuns regler om föreningsbidrag vid ansökan om bidrag. Kontroll sker vid bidragshandläggning. Kompletteras vid behov. Föreningen blir bidragsberättigad och har rätt att söka bidraget om kraven uppfylls. De specifika bidragskraven träder in. 2. Kontroll att bidrag använts på korrekt sätt När bidrag utbetalats/förbrukats sker kontroll och redovisning enligt rutin. Föreningen är meddelandeskyldig om något ändras. Återbetalning kan ske vid bedömning att bidraget inte använts på överenskommet sätt enligt bidragsreglerna. 3. Fortsatt bidragsberättigad Om kontroll och redovisning godkänns vid steg 2 är föreningen fortsatt bidragsberättigad. Status i uppdrag kopplat till en väg in för föreningar 1. En väg in för föreningar (budget 2014). 2. Kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar (skrivelse). 3. För god kontroll, styrning och granskning bör föreningsbidrag samlas under en gemensam organisation, ett samlat regelverk och en beslutande instans (Budget 2017). 2 (3)

9 ÄRENDE Dnr KS Status: Ett gemensamt handläggningssystem ska inrättas, med möjligheter att koppla e-tjänst för ansökningarna. I handläggningssystemet kan handläggare, oavsett förvaltning, se om föreningen tidigare ansökt om bidrag. När detta är på plats ska överföring ske för handläggning av omsorgsförvaltningens bidrag till kultur- och fritidsförvaltningen för en samlad handläggning. Avstämningar sker för ökad samverkan och kontroll mellan handläggarna. Talmanus ses över i kontaktcenter för att kunna svara på enklare frågor, hänvisa och vägleda i frågor som gäller föreningsbidrag och föreningar. 4. Regelverk och rutiner säkerhetsställer att bidrag och stöd inte tilldelas föreningar som kan kopplas till extremism (skrivelse). Status: Växjö kommuns regler för föreningsbidrag ställer grundläggande krav på demokratisk uppbyggnad, öppenhet med mera. Rutiner för att säkerhetsställa att utbetalning ej tilldelas till föreningar som kan kopplas till exempelvis extremism kommer att inkluderas i det projekt som kommunchefen initierat för att påbörja arbetet enligt handlingsplanen för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Bilaga Växjö kommuns regler för föreningsbidrag Beslutet skickas till För åtgärd Omsorgsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen För kännedom Förvaltningen för arbete och välfärd Monica Skagne Kommunchef Anna Karlsson Utvecklingschef 3 (3)

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Information om uppdrag att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd samt reglemente för föreningsstöd Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Josefin Eriksson, Jonna Wehlin och Anna Karlsson informerar om det pågående uppdraget (se kommunstyrelsens beslut i 234/2015) att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd samt reglemente för föreningsstöd. 1 (1)

11 Växjö kommuns regler för föreningsbidrag Vad är föreningsbidrag och vilka omfattas av reglerna? Föreningar kan ansöka om föreningsbidrag hos Växjö kommun för att bedriva sin föreningsverksamhet. Föreningsbidraget innebär ett ekonomiskt stöd och kan utgå till allmännyttiga föreningar i syfte att medborgare ska ges möjlighet till en meningsfull fritid och ett gott leverne. Bidraget ska stimulera till allsidig, jämlik och drogfri verksamhet. Alla icke-vinstdrivande föreningar som söker ekonomiskt stöd hos Växjö kommun för att driva och/eller utveckla föreningens verksamhet till nytta för medborgare omfattas av reglerna för föreningsbidrag. Bidraget kan utbetalas för verksamhet och utveckling, lokal och anläggning samt projekt och aktiviteter. Bakgrund Föreningar har en viktig roll i vårt samhälle. De bidrar till ett aktivt, meningsfullt och stimulerande fritidsliv, men de bidrar också till integrationen samt värnar intressen och demokratiska rättigheter. Föreningarnas ledare och medlemmar bidrar med tid, engagemang, glädje och hårt arbete för att hålla föreningen igång. Växjö kommun vill ta tillvara på detta engagemang för att främja samhällsutvecklingen. Tillsammans kan vi skapa ett föreningsliv präglat av jämlikhet, jämställdhet, mångfald, integration och demokrati. Tillsammans kan vi skapa ett föreningsliv där alla känner sig välkomna och erbjuds lika förutsättningar och möjligheter till delaktighet, inflytande och utveckling oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Syfte med regler för föreningsbidrag Syftet med reglerna är att säkerhetsställa att Växjö kommun stödjer föreningar som är öppna och välkomnar alla medborgare och som bidrar till medborgarnytta. Reglerna syftar även till att skapa en kommungemensam syn på vilka föreningar som är bidragsberättigade samt ge förutsättningar till likvärdiga grundläggande bedömningar och villkor. Det kommunövergripande reglerna är en bas som fungerar för samtliga sökbara föreningsstöd i Växjö kommun. Respektive bidragsgivande

12 förvaltning ansvarar utöver det kommunövergripande reglerna för att särskilda krav för föreningar att aktivt arbeta för att främja mångfald och integration samt bidrar till att stärka social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet formuleras. Bidragsberättigad förening Reglerna måste uppfyllas för att Växjö kommun ska stödja föreningen och för att föreningen ska vara bidragsberättigad i Växjö kommun. Om föreningen inte uppfyller samtliga krav kan komplettering begäras in. Om föreningen efter komplettering inte uppfyller kraven blir föreningen ej bidragsberättigad. Specifika bidragskrav Utöver de grundläggande reglerna för föreningsbidrag finns specifika kriterier för olika typer av bidrag/stöd. För kriterier som gäller för de unika bidragen/stöden som föreningen avser att söka hänvisas till respektive bidragsgivare/kontaktperson. Kriterierna innebär inriktning om vilken typ av verksamhet som bidraget avses stödja. Det kan exempelvis handla om ett visst antal medlemmar eller deltagare, särskilda aktiviteter som aktivt främjar mångfald, integration, jämlikhet eller som riktas till särskilda målgrupper. Krav för att bli bidragsberättigad förening 1. Föreningen är uppbyggd enligt demokratiska principer, har godkända stadgar, vald styrelse samt revisor. 2. Föreningen har ett giltigt plus-, bank- eller postgiro/bankkonto och organisationsnummer. 3. Föreningens verksamhet bedrivs inom Växjö kommun och föreningen har i normalfall sitt säte i kommunen. 4. Föreningen är öppen för alla att bli medlemmar såvida det inte finns sakliga och godtagbara skäl att hindra detta. 5. Föreningen ger alla medlemmar likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. 6. Riktade barn och ungdomsaktiviteter bedrivs i en alkohol- och drogfri miljö. I samband med att föreningen undertecknar att åta sig Växjö kommuns regler för föreningsbidrag godkänner föreningen att Växjö kommunen har rätt till insyn och får begära in handlingar, dokument och redovisning

13 (såsom årsmötesprotokoll, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse) vid kontroll och uppföljning av kraven. Föreningen är meddelandeskyldig om ändringar sker i stadgar som medför att kommunens regler för föreningsbidrag ej följs. Växjö kommun förbehåller sig rätten att begära in referenser/utdrag om föreningens verksamhet från myndigheter. Om föreningen motsätter sig detta blir föreningen ej bidragsberättigad hos Växjö kommun. Återbetalning kan krävas om bidrag inte använts på överenskommet sätt enligt kraven.

14 Bilaga 1. Beskrivning av gemensamma rutiner för uppföljning och kontroll av kommungemensamma regelverket. 1. Bidragsberättigad förening Ny förening undertecknar att den åtar sig Växjö kommuns regler för föreningsbidrag vid ansökan om bidrag. Kontroll sker vid bidragshandläggning. Kompletteras vid behov. Föreningen blir bidragsberättigad och har rätt att söka bidraget. De specifika bidragskraven träder in. 2. Kontroll att bidrag använts på korrekt sätt När bidrag utbetalats/förbrukats sker kontroll och redovisning enligt rutin. Föreningen är meddelandeskyldig om något ändras. Återbetalning kan ske vid bedömning att bidraget inte använts på överenskommet sätt enligt bidragsreglerna. 3. Fortsatt bidragsberättigad Om kontroll och redovisning godkänns vid steg 2 är föreningen fortsatt bidragsberättigad.

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Skrivelse om en väg in för ansökan om föreningsstöd- Oliver Rosengren (M), Ulf Hedin (M) och Eva Johansson (C) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram förslag på ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. Bakgrund En skrivelse har inkommit till kommunstyrelsen med förslag att inrätta en gemensam funktion för föreningsstödsansökningar för att underlätta ansökningsprocessen för medborgare och kommun. I skrivelsen föreslås även ett gemensamt regelverk vad gäller ansökningar för tydlighet och effektivitet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 maj 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att ett uppdrag om En väg in för föreningsbidragsansökningar finns från budget I februari 2014 genomfördes en utredning med kartläggning över föreningsbidragen i Växjö kommun. I dagsläget genomförs pilotprojekt inom omsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen fastslår även att varje enskilt bidrag har unika och specifika regler och kriterier som ska uppfyllas för att en förening ska vara bidragsberättigad. Bedömningen är att ett gemensamt regelverk för samtliga bidrag kan därför endast förväntas inkludera de mest grundläggande reglerna för ett bidragsgodkännande, exempelvis att sökande förening bygger på demokratiska värderingar eller att föreningen tar tillvara på medlemmars intressen. Avslutningsvis tydliggör kommunchefen att ersättning till föreningar och organisationer som utför verksamhet som annars skulle ha utförts av nämnden själv, exempelvis till 35(58)

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kvinnojouren som utförare av socialtjänst, utgör detta en specifik tjänst genom ett avtal om utförande. Detta är inte att betrakta som föreningsbidrag utan mer som köp av tjänst. Avtal om utförande av sådana tjänster och utbetalningar bör därför även fortsättningsvis skötas av respektive nämnd. Arbetsutskottet har i 322/2015 föreslagit att: 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram förslag på ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. Beslutet skickas till Kommunchefen (Utvecklingschefen) 36(58)

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Revidering av arvodesbestämmelser för förtroendevalda Kommunstyrelsens organisations - och personalutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar förslag till reviderade arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Bakgrund Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott gav under våren 2017 kommunchefen i uppdrag att göra en översyn av gällande bestämmelser avseende sjukskrivningar, föräldraledighet och vård av sjukt barn för förtroendevalda. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen gått igenom gällande bestämmelser, och även jämfört hur andra kommuner hanterar dessa frågor. Mot bakgrund av denna genomgång konstateras att ett antal ändringar i arvodesbestämmelserna behöver göras. 1 (1)

18 ÄRENDE Dnr KS Martin Fransson gruppledare Tel Kommunstyrelsen Revidering av arvodesbestämmelser för förtroendevalda Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till reviderade arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Bakgrund Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott gav under våren 2017 kommunchefen i uppdrag att göra en översyn av gällande bestämmelser avseende sjukskrivningar, föräldraledighet och vård av sjukt barn för förtroendevalda. Bedömning Kommunledningsförvaltningen har gått igenom gällande bestämmelser och även jämfört hur andra kommuner hanterar dessa frågor. Mot bakgrund av denna genomgång konstateras att ett antal ändringar i arvodesbestämmelserna behöver göras. Nedan lämnas också information om vad som gäller för bland annat föräldraledighet och vård av sjukt barn för förtroendevalda. Förslaget har tagits fram i samråd med presidiet för organisations- och personalutskottet. Ändringar i arvodesbestämmelserna I förslaget införs sjuklön vilket innebär att en årsarvoderad förtroendevald med ett fast arvode överstigande 62,5 % av prisbasbeloppet ( kr/månad för 2016) erhåller sjuklön enligt samma regler som dem som gäller för anställda i Växjö kommun. Detta innebär att kommunen täcker upp för en del av inkomstbortfallet i samband med sjukdom. Exempel: Om en förtroendevald erhåller per månad i fast arvode så blir detta 1000 kr per kalenderdag en månad med 30 dagar. Från Växjö kommun får den förtroendevalde en sjuklön motsvarande skillnaden mellan 77.6 % av arvodesreduceringen (776 kronor/kalenderdag) och Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

19 ÄRENDE Dnr KS sjukpenninggrundande inkomsten (706 kr/kalenderdag), det vill säga 70 kr per kalenderdag. I övrigt förtydligas att ledig tid inte kan sparas från ett år till ett annat och att en månad genomgående byts ut mot 30 dagar i bestämmelserna. Information om gällande regler i övrigt Utifrån gällande riktlinjer gäller följande för förtroendevalda vid sjukdom föräldraledighet och vård av sjukt barn. Ledighet vid semester och sjukdom Årsarvoderad förtroendevald har rätt till ledighet (motsvarande semester) varje år utan att arvodet reduceras. Ledighet ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullföljas. Årsarvoderad förtroendevald har därutöver rätt att behålla sitt arvode under sammanhängande frånvaro till och med 30 dagar. Ersättning vid föräldraledighet En årsarvoderad förtroendevald har rätt till bibehållet arvode första 30 dagarna av föräldraledigheten. Vård av sjukt barn En årsarvoderad förtroendevald anmäler inte till försäkringskassan om inte perioden överstiger 30 dagar. Rörligt arvode Förtroendevald med rörligt arvode anmäler sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av sjukt barn till försäkringskassan från dag 1. Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (HR-chefen) Gruppledarna Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef 2 (2)

20 Styrande dokument Senast ändrad 2017-XX- XX Förslag till Arvodesbestämmelser m m för förtroendevalda Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige, , 81 Senast ändrad Dnr KS/ (indexjustering av arvodesnivåer från ) Dokumentansvarig Personalkontoret Dokumentinformation Indexjustering av arvodesnivåer görs årligen. Reviderad Antaget av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige, , , 81 Giltighetstid tillsvidare 1

21 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda 1 Grundläggande bestämmelser Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900) samt för helägda kommunala bolag. 2 Ersättningsformer Enligt dessa bestämmelser kan följande slag av ersättning utgå a) ersättning för förlorad arbetsinkomst inklusive förlorad semesterförmån enligt 3 b) arvode dels i form av arvode för inställelse enligt 4 och dels i form av årsarvoden enligt 5 c) ersättning för särskilda uppgifter enligt 6 eller ersättning i form av traktamente, färdtidsersättning, restidsersättning samt bilersättning enligt Ersättning för förlorad arbetsinkomst inklusive förlorad semesterförmån Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår med 262 kronor per timme. Påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. Anvisningar Tjänstgörande ledamöter och ersättare, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medges närvarorätt har rätt till ersättning för 2

22 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX a) sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, bolagsstyrelser och kommittéer, nämndutskott, nämndberedningar samt revisorernas sammanträden b) sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper c) protokolljusteringar, då särskild tid och plats har bestämts. Ingår i årsarvode för ordförande och vice ordförande. d) konferens, informationsmöte, studiebesök, studieresa, utlandsresa, kurs, eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget e) gruppmöten. Ledamöter och ersättare kan av ordförande i ansvarig nämnd/styrelse beviljas totalt max 10 timmars arvode/år för gruppmöten. f) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen g) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör h) sammankomster med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatt organ eller uppdrag som kontaktperson i) kontakt med verksamheten vid sammanlagt två heldagar per år för ledamöter och ersättare i utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. I respektive nämnd fastställs omfattningen av aktiviteter enligt mom d) ovan. Vid deltagande i aktivitet enligt d ska tydligt framgå programinnehåll och omfattning för att kunna beräkna rätten till arvode. Normalt utgår arvode för högst åtta (8) timmar/kalenderdag. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår för tiden från sammanträdets eller förrättningens början till dess slut, dock tidigast fr. kl och senast till kl Vid uppdrag enligt mom d) utgår ersättning förlorad arbetsinkomst för arbete och restid mellan och för tid som inte är schemalagd enligt 5. Om arbete pågår utanför denna tid utgår ersättning även för detta. För färdtid utanför denna gäller 8. 3

23 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 4 Arvoden Arvoden utgår med 396 kronor vid inställelse enligt 3 a-i. Vid flera sammanträden under samma dag ska uppehållet vara minst 1 timme för att nytt inställelsearvode ska utgå. Vid sammanträde efter schemalagd tid ska uppehållet vara minst 1 timme för att inställelsearvode ska utgå. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 5 Årsarvoden - beräkningsgrunder framgår av 12 Uppdrag Arbetstid Belopp tim/vecka kr/månad Kommunalråd Ordförande i kommunstyrelsen :e vice ordförande :e vice ordförande Övriga kommunalråd Övriga uppdrag Politisk samordnare för grupperingar i fullmäktige mer än 21 mandat Kommunstyrelsens arbetsutskott Ordförande (kommunalråd) 0 1:e vice ordförande (kommunalråd) 0 2:e vice ordförande (kommunalråd) 0 4 ledamöter (utöver kommunalråd) 20 1 ersättare med särskilt uppdrag 15 6 övriga ersättare Ordförande miljö- och hållbarhetsberedningen 10 5 Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Ordförande 12 Vice ordförande 8 2:e vice ordförande 4 2 ledamöter 0 4

24 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Kommunfullmäktige Ordförande 5 1:e vice ordförande 2,5 2:e vice ordförande 2,5 Gruppledare i kommunfullmäktige, 1-9 mandat 5 Gruppledare i kommunfullmäktige, 10 mandat - 10 Kommunrevisionen Ordförande 6 Vice ordförande 3 Annan revisor 1 Byggnadsnämnden Ordförande 8 Vice ordförande 5 2:e vice ordförande 2,5 Kultur- och Fritidsnämnden Ordförande 12 Vice ordförande 8 2:e vice ordförande 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande 8 Vice ordförande 4 Nämnden för arbete och välfärd Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Individutskott Ordförande 9 Vice ordförande 4,5 3 ledamöter 1 Omsorgsnämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Utbildningsnämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 5

25 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Tekniska nämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Valnämnden Ordförande 2 Vice ordförande 1 Överförmyndarnämnden Ordförande 3 Vice ordförande 1,5 Helägda kommunala bolag VKAB Ordförande 12 Vice ordförande 6 2:e vice ordförande 3 Ledamot 1 Revisor 1 VÖFAB Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Växjöbostäder Ordförande 6 Vice ordförande 3 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Vidingehem Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Videum Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 6

26 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX VEAB Ordförande 8 Vice ordförande 4 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Anvisningar Kommunalråd har inte rätt till arvoden från kommunen eller helägda bolag utöver månadsarvodet. Årsarvoderade ordinarie ledamöter och ersättare i KSAU har inte rätt till ersättning vid deltagande i sammanträde i kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott Årsarvodet är ersättning för ansvaret att verksamheten i respektive kommunala organ och helägda kommunala bolag bedrivs på ett ur allmän synpunkt tillfredställande sätt och att sammanträdena är väl förberedda. Till kategorin ordförandeuppgifter hör regelbundna besök på respektive förvaltnings administrativa kontor, samråd och kontinuerliga överläggningar med kommunala befattningshavare, förberedelser för sammanträden, genomgång av föredragningslistor och de ärenden som ska behandlas vid sammanträden, ansvaret för att kallelse utsänds, protokolljustering, ledning av sammanträden mm. Vad som sagts ovan gäller även vice ordförande i de fall denna träder i ordförandens ställe. I vice ordförandens årsarvode ingår även ersättning för visst deltagande i förberedelser av sammanträden och kontakt med förvaltningar. Årsarvodet utgör inte ersättning för beredning och beslutsfattande i ärenden som ordföranden, annan ledamot eller ersättare har att avgöra enligt delegation. Det sammanlagda arvodet för förtroendevalda får inte överstiga heltidsarvode (övriga uppdrag) enligt dessa arvodesbestämmelser d.v.s. 105 % av aktuellt riksdagsmannarvode (f n kronor/månad eller kronor/kalenderår). En avstämning av utbetalade arvoden görs två gånger årligen av personalkontoret. I respektive nämnd fastställs hur ordförandens och vice ordförandens arbetsuppgifter ska organiseras och fullgöras. Ovanstående synpunkter ska beaktas. Ledighet vid semester och sjukdom Årsarvoderad förtroendevald har rätt till fem veckors semesterledighet utan 7

27 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullföljas. Semesterdagstillägg beräknas på årsarvoden med semesterlagens dagantal som grund. Outtagen ledighet kan inte sparas till kommande kalenderår. När årsarvoderad förtroendevald på grund av sjukdom, föräldraledighet eller annat är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under sammanhängande tid som överstiger en månad 30 dagar ska arvode inte längre utgå. Gruppledaren har ett övergripande ansvar för uppföljningen. När årsarvoderad förtroendevald varit frånvarande från uppdrag mer än en månad 30 dagar ska arvodet i stället utgå till den som fullgör uppdraget. Det innebär att så länge ordinarie årsarvoderad förtroendevald erhåller arvode för uppdraget kan det inte utbetalas till ersättare. Respektive förvaltning eller helägt bolag ska till kommunstyrelsen anmäla när ordförande, vice ordförande eller annan ledamot med årsarvode varit frånvarande från uppdraget mer än en månad 30 dagar eller avgår från uppdraget. Förvaltning och helägt bolag ska också meddela kommunstyrelsen när ny ordförande och vice ordförande eller annan ledamot med årsarvode utsetts. Fullständigt namn och personnummer ska därvid meddelas. Årsarvoderad förtroendevald med 4 timmar eller mer per vecka ska schemalägga hela sin tjänstgöringstid. Detta gäller inte tid som gruppledare. Sjuklön En årsarvoderad förtroendevald med ett fast arvode överstigande 62,5 % av prisbasbeloppet erhåller sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av arvodesreduceringen och högsta belopp för kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivå då sjukpenning enligt SFB utges. 6 Särskild ersättning Till ordförande och förtroendevald sekreterare i av styrelse, nämnd eller fullmäktige utsett beredningsutskott, arbetsutskott eller liknande samt tillfälliga kommittéer utgår förutom rörliga arvoden särskild ersättning med 510 kronor per sammanträde för förberedelser och efterarbete. Särskild ersättning enligt ovan utgår inte till ordföranden som har fast årsarvode i egenskap av ordförande i den nämnd eller styrelse som utsett ifrågavarande utskott eller kommitté och inte heller till heltidsengagerad förtroendevald ledamot. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 8

28 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 7 Traktamente Traktamente och resetillägg utgår vid sammanträde eller förrättning enligt gällande kommunalt avtal, (TRAKT). 8 Färdtidsersättning Färdtidsersättning utgår vid uppdrag enligt 3 mom d enligt gällande kommunalt avtal, AB. Timlön för förtroendevald är det samma som aktuell ersättning för förlorad arbetsinkomst. Färdtidsersättning och arvode kan inte utgå för samma tid. 9 Restidsarvode För faktiskt fullgjord restid utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst med belopp motsvarande 30 minuter till förtroendevald med reseavstånd som överstiger 15 km i ena färdriktningen. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 10 Bilersättning Bilersättning utgår vid sammanträde, förrättning samt protokolljustering för resa som i ena färdriktningen överstiger 10 km. I övrigt gäller kommunalt avtal, BIA med lokala tillämpningsföreskrifter. Bilersättning utgår även till närvarande icke tjänstgörande ersättare. Vid resa med bil ska samåkning i största möjliga utsträckning eftersträvas. Vid flera förrättningar samma dag bör resorna ordnas så att kostnaderna blir så låga som möjligt. I samband med schemalagd tid utgår bilersättning endast om resa görs till förrättning förlagd på annan plats än den normala (vanligtvis kommunhuset) enligt lokala tillämpningsföreskrifter. 9

29 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 10 a Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott beslutar om skälig reseersättning vid bosättning utanför kommunen om fullmäktige medger enskild ledamots ansökan att kvarstå i uppdrag hos Växjö kommun under återstoden av mandattiden. 10 b Ersättning utbetalas för styrkta extra kostnader till förtroendevald med uppdrag mindre än 40 % av heltid, när inte egen bil, buss eller färdtjänst kunnat användas. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott beslutar i varje enskilt fall. 11 Ersättning för särskilda utgifter Den som i samband med kommunalt uppdrag haft kostnader får ersättning för styrkta utlägg. Detta gäller inte förtroendevald som får ersättning på annat sätt enligt särskilt beslut av kommunfullmäktige. 11 a Ersättning kan utgå till förtroendevald med barn, för skäliga kostnader som föranletts av uppdraget, för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj. Ersättning utgår endast till förtroendevald med uppdrag mindre än 40 % för nödvändig barntillsyn. Ersättning utgår inte när hemmavarande familjemedlem och/eller förälder utför tillsynen eller för tid då barnet kan vistas i kommunal barnomsorg eller annan omsorg godkänd av kommunen. Ersättningen kan högst uppgå till 110 kronor/timme, maximalt 600 kronor/dygn, och gäller endast för barn under 12 års ålder. Kostnaderna skall styrkas. Ansökan om ersättning görs på blankett begäran om ersättning för barntillsynskostnader för förtroendevalda Beslut om utbetalning av ersättning fattas av berörda nämnder och styrelser. Kommunens organisations- och personalutskott fastställer högsta tillåtna belopp. 12 Övrigt 10

30 Angivna ersättningar gäller fr.o.m STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Ersättning enligt 3-6 beräknas efter aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot f n Riksdagens arvodesnämnd fattar årligen beslut om eventuell förändring av årsarvoden, vanligen från 1 november. Arvoden i enlighet med Växjö kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda anpassas årligen efter aktuellt riksdagsmannaarvode, med höjning 1 januari året därpå. Arvode för förlorad arbetsförtjänst är 0,41 %, inställelsearvode är 0,62 % och särskild ersättning 0,8 % av aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot. Kommunstyrelsens ordförande har 125 % av aktuellt arvode, kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande har 115 %, övriga kommunalråd samt övriga uppdrag beräknas efter 105 % av aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot. Ersättning enligt 7-10 regleras efter centrala och tillämpliga lokala kollektivavtal. Ersättning enligt 10a, 11a, 11 b beslutas av KSOP. 13 Tolkning av bestämmelser Tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser görs av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott. 11

31 Styrande dokument Senast ändrad 2017-XX- XX Förslag till Arvodesbestämmelser m m för förtroendevalda Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige, , 81 Senast ändrad Dnr KS/ (indexjustering av arvodesnivåer från ) Dokumentansvarig Personalkontoret Dokumentinformation Indexjustering av arvodesnivåer görs årligen. Reviderad Antaget av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av fullmäktige, , , 81 Giltighetstid tillsvidare 1

32 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda 1 Grundläggande bestämmelser Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900) samt för helägda kommunala bolag. 2 Ersättningsformer Enligt dessa bestämmelser kan följande slag av ersättning utgå a) ersättning för förlorad arbetsinkomst inklusive förlorad semesterförmån enligt 3 b) arvode dels i form av arvode för inställelse enligt 4 och dels i form av årsarvoden enligt 5 c) ersättning för särskilda uppgifter enligt 6 eller ersättning i form av traktamente, färdtidsersättning, restidsersättning samt bilersättning enligt Ersättning för förlorad arbetsinkomst inklusive förlorad semesterförmån Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår med 262 kronor per timme. Påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. Anvisningar Tjänstgörande ledamöter och ersättare, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medges närvarorätt har rätt till ersättning för 2

33 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX a) sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, bolagsstyrelser och kommittéer, nämndutskott, nämndberedningar samt revisorernas sammanträden b) sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper c) protokolljusteringar, då särskild tid och plats har bestämts. Ingår i årsarvode för ordförande och vice ordförande. d) konferens, informationsmöte, studiebesök, studieresa, utlandsresa, kurs, eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget e) gruppmöten. Ledamöter och ersättare kan av ordförande i ansvarig nämnd/styrelse beviljas totalt max 10 timmars arvode/år för gruppmöten. f) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen g) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör h) sammankomster med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatt organ eller uppdrag som kontaktperson i) kontakt med verksamheten vid sammanlagt två heldagar per år för ledamöter och ersättare i utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. I respektive nämnd fastställs omfattningen av aktiviteter enligt mom d) ovan. Vid deltagande i aktivitet enligt d ska tydligt framgå programinnehåll och omfattning för att kunna beräkna rätten till arvode. Normalt utgår arvode för högst åtta (8) timmar/kalenderdag. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår för tiden från sammanträdets eller förrättningens början till dess slut, dock tidigast fr. kl och senast till kl Vid uppdrag enligt mom d) utgår ersättning förlorad arbetsinkomst för arbete och restid mellan och för tid som inte är schemalagd enligt 5. Om arbete pågår utanför denna tid utgår ersättning även för detta. För färdtid utanför denna gäller 8. 3

34 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 4 Arvoden Arvoden utgår med 396 kronor vid inställelse enligt 3 a-i. Vid flera sammanträden under samma dag ska uppehållet vara minst 1 timme för att nytt inställelsearvode ska utgå. Vid sammanträde efter schemalagd tid ska uppehållet vara minst 1 timme för att inställelsearvode ska utgå. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 5 Årsarvoden - beräkningsgrunder framgår av 12 Uppdrag Arbetstid Belopp tim/vecka kr/månad Kommunalråd Ordförande i kommunstyrelsen :e vice ordförande :e vice ordförande Övriga kommunalråd Övriga uppdrag Politisk samordnare för grupperingar i fullmäktige mer än 21 mandat Kommunstyrelsens arbetsutskott Ordförande (kommunalråd) 0 1:e vice ordförande (kommunalråd) 0 2:e vice ordförande (kommunalråd) 0 4 ledamöter (utöver kommunalråd) 20 1 ersättare med särskilt uppdrag 15 6 övriga ersättare Ordförande integrationsberedningen 10 5 Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Ordförande 12 Vice ordförande 8 2:e vice ordförande 4 2 ledamöter 0 4

35 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Kommunfullmäktige Ordförande 5 1:e vice ordförande 2,5 2:e vice ordförande 2,5 Gruppledare i kommunfullmäktige, 1-9 mandat 5 Gruppledare i kommunfullmäktige, 10 mandat - 10 Kommunrevisionen Ordförande 6 Vice ordförande 3 Annan revisor 1 Byggnadsnämnden Ordförande 8 Vice ordförande 5 2:e vice ordförande 2,5 Kultur- och Fritidsnämnden Ordförande 12 Vice ordförande 8 2:e vice ordförande 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande 8 Vice ordförande 4 Nämnden för arbete och välfärd Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Individutskott Ordförande 9 Vice ordförande 4,5 3 ledamöter 1 Omsorgsnämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Utbildningsnämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 5

36 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Tekniska nämnden Ordförande 20 Vice ordförande 12 2:e vice ordförande 5 Valnämnden Ordförande 2 Vice ordförande 1 Överförmyndarnämnden Ordförande 3 Vice ordförande 1,5 Helägda kommunala bolag VKAB Ordförande 12 Vice ordförande 6 2:e vice ordförande 3 Ledamot 1 Revisor 1 VÖFAB Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Växjöbostäder Ordförande 6 Vice ordförande 3 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Vidingehem Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Videum Ordförande 4 Vice ordförande 2 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 6

37 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX VEAB Ordförande 8 Vice ordförande 4 Ledamot 0,4 Revisor 0,4 Anvisningar Kommunalråd har inte rätt till arvoden från kommunen eller helägda bolag utöver månadsarvodet. Årsarvoderade ordinarie ledamöter och ersättare i KSAU har inte rätt till ersättning vid deltagande i sammanträde i kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott Årsarvodet är ersättning för ansvaret att verksamheten i respektive kommunala organ och helägda kommunala bolag bedrivs på ett ur allmän synpunkt tillfredställande sätt och att sammanträdena är väl förberedda. Till kategorin ordförandeuppgifter hör regelbundna besök på respektive förvaltnings administrativa kontor, samråd och kontinuerliga överläggningar med kommunala befattningshavare, förberedelser för sammanträden, genomgång av föredragningslistor och de ärenden som ska behandlas vid sammanträden, ansvaret för att kallelse utsänds, protokolljustering, ledning av sammanträden mm. Vad som sagts ovan gäller även vice ordförande i de fall denna träder i ordförandens ställe. I vice ordförandens årsarvode ingår även ersättning för visst deltagande i förberedelser av sammanträden och kontakt med förvaltningar. Årsarvodet utgör inte ersättning för beredning och beslutsfattande i ärenden som ordföranden, annan ledamot eller ersättare har att avgöra enligt delegation. Det sammanlagda arvodet för förtroendevalda får inte överstiga heltidsarvode (övriga uppdrag) enligt dessa arvodesbestämmelser d.v.s. 105 % av aktuellt riksdagsmannarvode (f n kronor/månad eller kronor/kalenderår). En avstämning av utbetalade arvoden görs två gånger årligen av personalkontoret. I respektive nämnd fastställs hur ordförandens och vice ordförandens arbetsuppgifter ska organiseras och fullgöras. Ovanstående synpunkter ska beaktas. Ledighet vid semester och sjukdom Årsarvoderad förtroendevald har rätt till fem veckors semesterledighet utan 7

38 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullföljas. Semesterdagstillägg beräknas på årsarvoden med semesterlagens dagantal som grund. Outtagen ledighet kan inte sparas till kommande kalenderår. När årsarvoderad förtroendevald på grund av sjukdom, föräldraledighet eller annat är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under sammanhängande tid som överstiger en månad 30 dagar ska arvode inte längre utgå. Gruppledaren har ett övergripande ansvar för uppföljningen. När årsarvoderad förtroendevald varit frånvarande från uppdrag mer än en månad 30 dagar ska arvodet i stället utgå till den som fullgör uppdraget. Det innebär att så länge ordinarie årsarvoderad förtroendevald erhåller arvode för uppdraget kan det inte utbetalas till ersättare. Respektive förvaltning eller helägt bolag ska till kommunstyrelsen anmäla när ordförande, vice ordförande eller annan ledamot med årsarvode varit frånvarande från uppdraget mer än en månad 30 dagar eller avgår från uppdraget. Förvaltning och helägt bolag ska också meddela kommunstyrelsen när ny ordförande och vice ordförande eller annan ledamot med årsarvode utsetts. Fullständigt namn och personnummer ska därvid meddelas. Årsarvoderad förtroendevald med 4 timmar eller mer per vecka ska schemalägga hela sin tjänstgöringstid. Detta gäller inte tid som gruppledare. Sjuklön En årsarvoderad förtroendevald med ett fast arvode överstigande 62,5 % av prisbasbeloppet erhåller sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av arvodesreduceringen och högsta belopp för kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivå. 6 Särskild ersättning Till ordförande och förtroendevald sekreterare i av styrelse, nämnd eller fullmäktige utsett beredningsutskott, arbetsutskott eller liknande samt tillfälliga kommittéer utgår förutom rörliga arvoden särskild ersättning med 510 kronor per sammanträde för förberedelser och efterarbete. Särskild ersättning enligt ovan utgår inte till ordföranden som har fast årsarvode i egenskap av ordförande i den nämnd eller styrelse som utsett ifrågavarande utskott eller kommitté och inte heller till heltidsengagerad förtroendevald ledamot. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 8

39 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 7 Traktamente Traktamente och resetillägg utgår vid sammanträde eller förrättning enligt gällande kommunalt avtal, (TRAKT). 8 Färdtidsersättning Färdtidsersättning utgår vid uppdrag enligt 3 mom d enligt gällande kommunalt avtal, AB. Timlön för förtroendevald är det samma som aktuell ersättning för förlorad arbetsinkomst. Färdtidsersättning och arvode kan inte utgå för samma tid. 9 Restidsarvode För faktiskt fullgjord restid utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst med belopp motsvarande 30 minuter till förtroendevald med reseavstånd som överstiger 15 km i ena färdriktningen. Semesterersättning utgår enligt semesterlagen. 10 Bilersättning Bilersättning utgår vid sammanträde, förrättning samt protokolljustering för resa som i ena färdriktningen överstiger 10 km. I övrigt gäller kommunalt avtal, BIA med lokala tillämpningsföreskrifter. Bilersättning utgår även till närvarande icke tjänstgörande ersättare. Vid resa med bil ska samåkning i största möjliga utsträckning eftersträvas. Vid flera förrättningar samma dag bör resorna ordnas så att kostnaderna blir så låga som möjligt. I samband med schemalagd tid utgår bilersättning endast om resa görs till förrättning förlagd på annan plats än den normala (vanligtvis kommunhuset) enligt lokala tillämpningsföreskrifter. 9

40 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX 10 a Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott beslutar om skälig reseersättning vid bosättning utanför kommunen om fullmäktige medger enskild ledamots ansökan att kvarstå i uppdrag hos Växjö kommun under återstoden av mandattiden. 10 b Ersättning utbetalas för styrkta extra kostnader till förtroendevald med uppdrag mindre än 40 % av heltid, när inte egen bil, buss eller färdtjänst kunnat användas. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott beslutar i varje enskilt fall. 11 Ersättning för särskilda utgifter Den som i samband med kommunalt uppdrag haft kostnader får ersättning för styrkta utlägg. Detta gäller inte förtroendevald som får ersättning på annat sätt enligt särskilt beslut av kommunfullmäktige. 11 a Ersättning kan utgå till förtroendevald med barn, för skäliga kostnader som föranletts av uppdraget, för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj. Ersättning utgår endast till förtroendevald med uppdrag mindre än 40 % för nödvändig barntillsyn. Ersättning utgår inte när hemmavarande familjemedlem och/eller förälder utför tillsynen eller för tid då barnet kan vistas i kommunal barnomsorg eller annan omsorg godkänd av kommunen. Ersättningen kan högst uppgå till 110 kronor/timme, maximalt 600 kronor/dygn, och gäller endast för barn under 12 års ålder. Kostnaderna skall styrkas. Ansökan om ersättning görs på blankett begäran om ersättning för barntillsynskostnader för förtroendevalda Beslut om utbetalning av ersättning fattas av berörda nämnder och styrelser. Kommunens organisations- och personalutskott fastställer högsta tillåtna belopp. 12 Övrigt Angivna ersättningar gäller fr.o.m

41 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad 2017-XX-XX Ersättning enligt 3-6 beräknas efter aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot f n Riksdagens arvodesnämnd fattar årligen beslut om eventuell förändring av årsarvoden, vanligen från 1 november. Arvoden i enlighet med Växjö kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda anpassas årligen efter aktuellt riksdagsmannaarvode, med höjning 1 januari året därpå. Arvode för förlorad arbetsförtjänst är 0,41 %, inställelsearvode är 0,62 % och särskild ersättning 0,8 % av aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot. Kommunstyrelsens ordförande har 125 % av aktuellt arvode, kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande har 115 %, övriga kommunalråd samt övriga uppdrag beräknas efter 105 % av aktuellt månadsarvode för riksdagsledamot. Ersättning enligt 7-10 regleras efter centrala och tillämpliga lokala kollektivavtal. Ersättning enligt 10a, 11a, 11 b beslutas av KSOP. 13 Tolkning av bestämmelser Tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser görs av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott. 11

42 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut februari 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunchefen, kommunstyrelsens ordförande, planeringschefen, markoch exploateringsingenjören, HR-chefen, upphandlingschefen, enhetschef måltidsorganisationen, områdeschef måltidsorganisationen och verksamhetschef måltidsorganisationen har lämnat en redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen gäller delegeringsbeslut registrerade perioden 31 december 2016 och 27 januari Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

43 REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT TILL KOMMUNSTYRELSENS SAMMANTRÄDE DEN 7 FEBRUARI REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT FATTADE MELLAN OCH Sida 1(7) KLF Kommunledningsförvaltningen Datum Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Överenskommelse om avslut av anställning Tom Johansson Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om lönetillägg, Adam Rissvik, KLF Upprättad Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut gällande ansökan om tillstånd till kameraövervakning med drönare, FastOut AB Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Raida Khouri, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Goranco Cvetkovski, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Planeringschefens delegationsbeslut - samråd inför granskning av detaljplan Växjö 10:56 (Bäckaslöv) Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Elin Glans, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Tom Johansson Monica Sandberg Karin Skogström Karin Skogström Rasmus Leo Karin Skogström

44 Sida 2(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Jakob Persson Clementino, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Roger Larsson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, kock, Jasmine Winwood, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, kock, Jessica Falkbrink, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, måltidsbiträde, Gabriella Rydiander, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Samira Mosali, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Mary Änghede, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Andreas Lingedahl, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström

45 Sida 3(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Andreas Lingedahl, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kommunikatör, C Rikardsson, , kommunledningsförvaltningen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Yvonne Günner, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Shushanik Stepanyan, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganistaionen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Patric Svensson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Jerminka Gostovic, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Nermin Bogiatzi, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Karin Skogström Berit Nodmar Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström

46 Sida 4(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Malin Fasth- Andersson, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Sanna Elmersson, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Jonathan Schmidt Eriksson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Malin Brynolf, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Malin Brynof, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Marie Sjöman, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Timea Balog, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Daniel Larsson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström

47 Sida 5(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Daniel Lindgren, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Berit Solbakk, Andtreasson, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Alexis Soto, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Anneli Carlsson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Edna Policarpio, tv, kommunledningsavtal, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Phakaporn Jaroensiri, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Cosette Fakhoury, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström

48 Sida 6(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Terese Jönsson, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, måltidsbiträde, Zübeyde Sorgucu, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Verksamhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Magnus Lindblom, tv, kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Enhetschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, kock, Lina Johansson, , kommunledningsförvaltningen, måltidsorganisationen Upprättad Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal verksamhetsutvecklare, B Tenland, tv, kommunledningsförvaltningen Upprättad Planeringschefens delegationsbeslut - förhandsbesked för Gårdsby-Tofta 3: Upprättad Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal upphandlare, M Bringhed, tv, kommunledningsförvaltningen Upprättad Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut gällande ansökan om tillstånd till kameraövervakning med drönare, Riksbyggen ekonomisk förening Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Karin Skogström Berit Nodmar Rasmus Leo Berit Nodmar Monica Sandberg

49 Sida 7(7) Datum Beslutsnummer Riktning Delegat och beslutsbeskrivning Handläggare Ärendenummer Upprättad Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut gällande ansökan om tillstånd till kameraövervakning, Länsstyrelsen, Stortorget Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om ny lön Miriam Hagberg, UTBF Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om ny lön Jenny Belo da Silva, UTBF Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om ny lön Viktoria Möller, UTBF Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om ny lön Sofie Holmqvist, UTBF Upprättad Personalchefens delegationsbeslut om ny lön Isabell Söderberg, UTBF Monica Sandberg Tom Johansson Tom Johansson Tom Johansson Tom Johansson Tom Johansson Tagit del av redovisning Monica Skagne Kommunchef

50 DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN, Kommunledningsförvaltningen, 2016 Marie Hallsten-Eriksson Nr Datum Ärende Beslut Granskning av avtal för lokal till omsorgsnämnden. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för kontor/personalutrymme, Vallhagen 6, Södra Vallviksvägen 6, Växjö för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes. 1(2 ) Granskning av avtal för lokal till nämnden arbete och välfärd. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för HVB-hem, Södra Rottne 7:2, Bengtsgårdsvägen 1, Rottne för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes Granskning av avtal för lokal till nämnden arbete och välfärd. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för kontor, Skatan 6, Höstvägen 14H, Växjö för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes Granskning av avtal för lokaler till omsorgsnämnden. Förslag till villkorsändring avseende hyreskontrakt. Fastigheterna ska säljas, kv. Skatan. Ändringen gäller från Förslag till villkorsändringen godkännes Granskning av avtal för lokaler till omsorgsnämnden. Förslag till villkorsändring avseende hyreskontrakt. Fastigheterna ska säljas, kv. Skatan 1. Ändringen gäller från Förslag till villkorsändringen godkännes Granskning av avtal för lokal till nämnden arbete och välfärd. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för kontorsverksamhet, Skatan 6, Höstvägen 14H, Växjö för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes.

51 2(2 ) Granskning av avtal för lokal till omsorgsnämnden. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för kontorsverksamhet, Torven 5, Sandvägen 2, Växjö för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes Granskning av avtal för lokal till omsorgsnämnden. Förslag till hyreskontrakt (ändrat slutdatum) avseende förhyrning av lokaler för hjälpmedelscentral, Sanden 1, Blockvägen 1, Växjö för tiden Förslag till hyreskontrakt godkännes Granskning av avtal för lokal till nämnden arbete och välfärd. Förslag till hyreskontrakt avseende förhyrning av lokaler för kontorsverksamhet, Fries 11, Västergatan 1, Växjö för tiden och Förslag till hyreskontrakt godkännes. Anmält Kommunledningsförvaltningen Marie Hallsten-Eriksson

52

53

54

55 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från den 10 januari, 17 januari och 24 januari redovisas för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll från den januari redovisas för kommunstyrelsen. Växjö Kommunföretag AB:s protokoll från den 19 januari redovisas för kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag rörande kommunens verksamheter på konkurrensutsatta marknader Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen noterar informationen om genomförd utredning som kompletterar den uppföljning kommunens nämnder genomfört i sina årsrapporter Bakgrund Kommunstyrelsen har i 166/2015 beslutat följande: Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrens-lagstiftning. Beslutsunderlag Kommunchefen har den 25 januari 2017 överlämnat en utredning till kommunstyrelsen samt lämnat förslag till beslut. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Kommunstyrelsen noterar informationen om genomförd utredning som kompletterar den uppföljning kommunens nämnder genomfört i sina årsrapporter Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Gunnar Storbjörks yrkande. 1 (1)

57 ÄRENDE Dnr « » Anders Hägg Utredare Tel «Kommunstyrelsen» «Redovisning av Växjö kommuns externa säljverksamhet och konkurrens med näringslivet» Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anteckna informationen om genomförd utredning som kompletterar den uppföljning kommunens nämnder genomfört i sina årsrapporter Kommunstyrelsen hemställer till utbildningsnämnden att redovisa resultatet av att ta fram policy/rutiner för den säljverksamhet som sker från gymnasieskolorna och de förfarandens som då tillämpas. Kommunstyrelsen konstaterar att nämnder och bolag ska pröva att konkurrensutsätta lämpliga delar av den egna verksamheten och bedöma den säljverksamhet som förekommer utifrån den kommunala kompetensen och konkurrenslagstiftningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har efter skrivelse från Lennart Adell Kind beslutat 1 : att genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning och att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad Den del som avser särredovisning i årsredovisningen har genomförts enligt ekonomikontorets anvisningar för Föreliggande rapport utgör kartläggning och bedömning av näringsverksamhet som kan vara utanför den kommunala kompetensen och bedöms som marknads- eller konkurrenspåverkande. 1 KS Dnr beslut 203 Skrivelse till kommunstyrelsen från Lennart Adell Kind (FP) Postadress, Besöksadress Tel. Mobil E-post Hemsida « 1 (3)

58 ÄRENDE Dnr «Databas» Den kommunala kompetensen regleras i kommunallagen och enligt dess bärande principer, lag om kommunala befogenheter och kommunens näringsverksamhet. Analyskriterier Analyskriterierna för bedömning av säljverksamheten grundar sig i SKL:s cirkulär 2009:81 om konfliktlösningsmodellen och juridiska enhetens stödmaterial till förvaltningar och bolag. Stödmaterialet är framtaget i anledning av att ny regel om kommunal konkurrensbegränsande säljverksamhet infördes i konkurrenslagen Konkurrensverket har tagit initiativ till granskning i flera verksamheter och förfaranden. Stockholms tingsrätt/patent och marknadsdomstolen har beslutat i några principiellt viktiga ärenden, men väldigt få fällande domar har avkunnats av högsta instans. Slutsatsen är att initiativen lett till viss omprövning hos de offentliga organisationerna. Väldigt få verksamheter och förfaranden har förbjudits. Många kommuner har gått igenom sin egen verksamhet i form av interna eller externa revisioner. Resultat Ett stort antal transaktioner förekommer inom kommunkoncernen. Detta innebär ingen säljverksamhet utan är sätt att fördela kostnader och samordna den kommunala verksamheten. De kommunala bolagen bedriver som helhet en kompetensenlig säljverksamhet. Kommunstyrelsen fastställer bolagens uppdrag. Samverkan i myndighetsutövning är undantagen från reglerna om säljverksamhet. Det förekommer säljverksamhet av tjänster. Verksamheten är liten till sin omfattning, temporär eller av överskottskaraktär och påverkar därmed inte marknaden. Måltidsverksamheten säljer tjänster till enskilda förskolor och till fristående skolor. Riktlinjer för säljverksamheten och prissättningen har fastställts av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott (KSOP) i augusti Gymnasieskolornas hantverksprogram säljer varor och tjänster. Försäljningen utgör en legitim del av utbildningen och innebär viss konkurrens. Gymnasienämnden beslutade 2010 att policy för verksamheten 2 (3)

59 ÄRENDE Dnr «Databas» och förfarandena skulle utarbetas. Utbildningsnämnden avvaktar beslut i kommunstyrelsen i aktuellt ärende. Delar eller hela verksamheten i Biljettcentrum bör regelbundet prövas ur konkurrenssynpunkt och därvid också undersöka om privata aktörer är villiga att bedriva verksamheten. Försäljning av biljetter till egna kommunala arrangemang ligger helt inom den kommunala kompetensen. Coachning för konkurrensutsättning av verksamhet kan behöva aktiveras, vilket i sig skulle minska friktionsytorna mellan kommunen och privat affärsverksamhet. I alla avseenden bidrar kontakt och dialog till ökad insikt och förståelse och minskar därmed risken för missförstånd. Avslutning Växjö kommun har en lagenlig och omfattande näringsverksamhet i framförallt sina hel- och delägda bolag. I allt väsentligt bör kommunkoncernens olika delar ha grundläggande kunskap inom områdena den kommunala kompetensen och konkurrenslagstiftningen. Om tveksamheter föreligger avseende den bedömningarna står juridiska enheten till förfogande för frågor. Slutligen ska noteras att Svenskt näringsliv i sin enkätundersökning om företagsklimatet i allt högre utsträckning uppfattar att Växjö kommun inte konkurrerar med det privata näringslivet. Beslutet skickas till Utbildningsnämnden - För återrapportering avseende gymnasieskolornas policy för säljverksamhet/förfaranden Växjö Monica Skagne Kommunchef Magnus Bengtsson Sakkunnig Chefsjurist Johanna Svensson Sakkunnig Redovisningschef 3 (3)

60 Växjö kommuns säljverksamheter Bilaga 1 Marknader som inventerats Måltider Platser i vårdboende Arbetslösa sysselsättning Platser i hvb-hem Utbildningar platser Plats i behandlingsprogram Ledarskap platser Gym/träning simhall privat entreprenör Konferenser Växjökonferensen Entreprenadmaskin tjänster Konferensservice bolag Lastbilar - andra fordon Uthyrning övernattningsrum bolag Slamsugning Bilpooltjänster bolag Laboratorietjänster Konsultationer (personal) Provtagning Försäljning av tjänster Rörarbeten Jurister Asfalt/vägarbeten Lärare Förrådsmaterial Näringslivsinsatser Trädgårdsmästeri plantor Arkitekt/planhandläggning Båtuthyrning Sjukskötersk. - paramedicinare etc. Drivmedel GAS Skolhälsovård Lokalvård - städ IT verksamhet åt andra kommuner Vaktmästeri tjänster IT system eget Transporter IT system stora ek, personal, ärende Grafiska produkter Serverhallutrymme (hyra inkl tjänst) Hemservice, RuT tjänster Myndighetsutövning samverkan Upphandlinsavgiften sälja tjänsten Alkoholhandläggning/tillsyn Sydarkivera kommunalförbund -projektledn Soliditet system Bredband i andra kommuner Konsumentvägledning Brandskyddskurser Lokaluthyrning - lägenheter Övningsplats räddningstjänst Idrottshallar Konsultverksamhet räddningstjänst Föreningslokaler Biljettförsäljning privata arr och Ticnet Verkstadstjänster Telefonitjänster till privata företag Biltvätt Klottersanering Drivmedel annat än gas Trygghetstjänster Tjänstebyte reklamplats - faciliteter Tjänster till föreningar/bygdegårdar Företagshälsovård åt föreningar Trädfällning och asfaltsarbeten Gym kort personal Upphandlingsverksamhet samordna. Elevarbeten, varor o tjänster Restaurangskolan Tolktjänster

61 Bilaga 2 Revisionsrapporter och konkurrensverket initiativ - domstolarna PWC AB, Rickander/karlander Granskning av externa intäkter 2010 Rekommendationer Att Regionstyrelsen utfärdar erforderliga riktlinjer för VGRs externa försäljning med avseende på risker i fråga om vad som säljs samt hur försäljning genomförs. Att Servicenämnden (Regionservice) och Styrelsen för Botaniska trädgården (Botaniska trädgården) analyserar sin säljverksamhet i syfte att värdera och begränsa riskerna. Att sjukhusen fortsätter arbetet med att utarbeta gemensamma prissättningsprinciper. PWC har granskat tolkförmedlingen i Botkyrka kommun Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att Tolkförmedlingen i huvudsak bedriver en ändamålsenlig verksamhet med tillräcklig övergripande intern kontroll. Nuvarande verksamhets lagenlighet kan dock starkt ifrågasättas utifrån både kommunallagen och den skärpta konkurrenslagen. Vidare kan vi konstatera ekonomiska risker för kommunen i nuvarande organisatoriska upplägg utifrån LOU och LAS. Vi bedömer att ovanstående förhållande på ett eller annat sätt måste hanteras av den fr o m 2011 nya ansvariga nämnden, dvs Kommunstyrelsen. EY revisionsrapport om bredbandsutbyggnad Söderköping Kommunrevisionen har uppdragit åt Ernst & Young att biträda i en granskning av kommunens bredbandsutbyggnad. Kommunrevisionen velat granska omständigheterna närmare kring beslutet om satsning på bredbandsutbyggnaden. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Är beslutet om bredbandssatsningen förenligt med gällande lagstiftning och har kommunen handlat i enlighet med vad som är förenligt med den s.k. kommunal kompetensen? I granskningen har följande framkommit. Genomgången har visat att kommunen formellt följt de villkor som gäller. Länsstyrelsen har hanterat ansökan enligt de villkor som gäller. Skanova eller någon annan aktör har inte anmält intresse av utbyggnaden. Kommunen kan bygga ut stamnätet. Detta strider inte mot kommunallagen och Plan- och Bygglagen, enligt SKL, Sveriges kommuner och Landsting. En effekt av beslutet är att när bredbandsutbygganden är klar kan de boende välja om de vill ansluta sig till det nät som Skanova har eller kommunens. Som slutsummering kring detta kan konstateras att om kommunen och Skanova hade agerat mer öppet respektive mer aktivt hade teknikfrågan fått en tydlig avvägning tidigare mellan parterna. Nu kom den inte att få det därför att kommunens marknadsanalys var för kategorisk samtidigt som Skanova inte aktivt bevakade frågan via länsstyrelsens hemsida. Malmö stad 2012 Kommunens revisorer försäljningsverksamhet Granskningen visar att den förvaltning inom Malmö stad som hade den största externa försäljning på den konkurrensutsatta marknaden var serviceförvaltningen. Av serviceförvaltningens åtta verksamheter som varit föremål för granskning har förvaltningen ansett att sex av dessa verksamheter inte bedrivit någon säljverksamhet. Inom resterande två verksamheter Reparation och service av fordon/småmaskiner och

62 Skolluncher till privata skolor och förskolor i Malmö stad har serviceförvaltningen ansett att säljverksamhet inte helt kan uteslutas och klassificerat dessa som delvis säljverksamheter. Förvaltningen har vidare gjort bedömningen att dessa två säljverksamheter Inte gjort något som begränsat eller hotat att begränsa konkurrensen på marknaden. Vad gäller serviceförvaltningens uthyrning av svart fiber bör förvaltningen uppmärksamma och reflektera över SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting), PTS (Post- och telestyrelsen) och Konkurrensverkets gemensamma skrivelse Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet som är framtagen för att underlätta samspelet med/mellan offentliga och privata aktörer och bidra till en god konkurrens på bredbandsmarknaden. Sammanfattningsvis kan det konstateras att serviceförvaltningen har identifierats som den förvaltning som står för merparten av Malmö stads externa försäljning och att dennes säljverksamhet enligt egen utsago inte på något sätt begränsat konkurrensen gentemot privata aktörer som verkar på samma marknad. Revisionskontoret delar serviceförvaltningens bedömning då förvaltningen redogjort för sin säljverksamhet och konsekvenserna av denna. Malmö stad och i synnerhet serviceförvaltningen bör dock kontinuerligt göra en genomsyn av sina verksamheter och uppmuntra till dialog mellan förvaltningar och privata aktörer för att undvika att dess verksamheter snedvrider eller hämmar en effektiv konkurrens Konkurrensverket marknadsdomstolen om Strömstads gym bad spa. Konkurrensverket har drivit en flerårig domstolsprocess om kommunal offentlig säljverksamhet som nu är slutligt avgjord i Marknadsdomstolen. Strömstads badanstalts verksamhet var inte förenlig med kommunallagen, men domstolen ansåg inte effekterna vara tillräckligt negativa för ett förbud. Den kommunalägda badanstalten i Strömstad driver bland annat bad, gym och spaverksamhet åt allmänheten. Gym- och spaverksamheterna drivs i direkt konkurrens med privata företag på orten. Konkurrensverket ville stoppa den skattesubventionerade verksamheten och lämnade in en stämningsansökan I april 2014 kom domen från Stockholms tingsrätt som konstaterade att Badanstaltens verksamhet var olaglig, men domstolen valde ändå att fria kommunen och Konkurrensverket överklagade till Marknadsdomstolen. Vi är nöjda med att också Marknadsdomstolen höll med oss om att gym-spa-verksamheten strider mot kommunallagen, men tyvärr ansåg inte domstolen att bevisningen räckte för att meddela ett förbud, säger Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson. Konkurrensverket noterar att Marknadsdomstolen i sin effektbedömning särskilt fäst avseende vid att; Kommunen inte längre ger bidrag till Strömstad badanstalt AB, lokalhyran har höjts, och att friskvårdsbidraget för de kommunanställda, i vart fall numera, även får användas på de privata gymmen.

63 Det är viktigt att se att Konkurrensverket genom att driva ärendet har förmått kommunen att göra väsentliga förändringar i verksamheten, och som nu efter domstolens beslut måste beaktas i all kommunal verksamhet, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom. Konkurrensverket Borås kommuns servicekontor Konkurrensverket stämmer Borås kommun för att få stopp på kommunens försäljning av arbeten inom mark- och anläggningsentreprenad till andra kommuner och privata aktörer. Verksamheten uppges bryta mot både kommunallagen och konkurrensreglerna. Stockholms tingsrätt går i sin en dom helt på Konkurrensverkets linje vilket innebär att kommunen inte får konkurrera på den privata marknaden och att de nu har sex månader på sig att stoppa den verksamheten. Borås stad överklagar den tingsrättsdom som förbjuder servicekontoret att sälja tjänster till företag och privatpersoner. Domen överklagades och Marknadsdomstolen har nu i dom 1 den 15 februari 2016, med upphävande av tingsrättens dom, avslagit Konkurrensverkets talan i dess helhet. Kommunen har även tilldömts ersättning för sina rättegångskostnader i båda instanserna med sammanlagt kronor, innefattande ersättning för såväl alla utlägg för externt anlitat ombud, externt anlitade experter samt rese- och logikostnader som för eget nedlagt arbete i processen. Marknadsdomstolen konstaterar i sak: Marknadsdomstolen finner, lika med tingsrätten, att kommunens försäljning av mark- och anläggningsentreprenader i förevarande fall utgör en säljverksamhet i KL:s mening. Vidare finner Marknadsdomstolen, lika med tingsrätten, att den av kommunen bedrivna säljverksamheten inte är förenlig med lag. Den försäljning som förekommer är liten sett till den relevanta marknaden varför den inte bedöms snedvrida konkurrensen och därmed inte heller kan förbjudas. Konkurrensverket Strömstads kommun om Efter 4 år avslutades en för Strömstad kommun lång kamp mot Konkurrensverket. Målet rör huruvida en kommun får bedriva konkurrerande verksamhet gentemot privata aktörer, så kallad offentlig säljverksamhet. Utgången gav kommunen rätt och innebär att rättsreglerna nu fått sitt första viktiga avgörande efter dess inträde Den kommunägda badanstalten erbjuder bad, gym och spaverksamhet åt allmänheten. Gymoch spaverksamheterna drivs i direkt konkurrens med privata företag på orten. Därför ville Konkurrensverket stoppa den skattesubventionerade verksamheten och lämnade år 2012 in en stämningsansökan. I korthet innebär domen att Konkurrensverket måste tydligt kunna visa att den kommunala verksamheten har en negativ effekt på privata aktörers möjlighet att bedriva verksamhet, för att den kommunala verksamheten ska kunna förbjudas. I målet hävdade Konkurrensverket att Strömstads Badanstalts gym och spa omöjliggjorde för privata aktörer att slå sig in på marknaden. Kombinationen bad, friskvård och avkoppling är dock en mycket gammal tradition för regionen och Konkurrensverket kunde inte påvisa att den verksamhet som bedrevs faktiskt hade en negativ inverkan. Domstolen fann snarare att Konkurrensverkets 1 MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2016: Mål nr A 4/14

64 utredning gav stöd åt det omvända. Som kommunen framhöll ökar Badanstaltens närvaro möjligheterna för privata aktörer att starta upp likartade verksamheter. Verket har drivit en flerårig domstolsprocess, som nu är slutligt avgjord i Marknadsdomstolen, mot Strömstads badanstalt. Tingsrätten har redan konstaterat att badanstaltens verksamhet är olaglig. Kommunen friades ändå, vilket fick Konkurrensverket att överklaga. Marknadsdomstolen håller med om att verksamheten inte förenlig med kommunallagen, men domstolen ansåg inte att effekterna var tillräckligt negativa för ett förbud. Konkurrensverket - Domar och stämningsansökningar Företag Konkurrensverket Stockholms Marknadsdomstole (KKV) tingsrätt (STR) n (MD) Strömstad badanstalt (Dnr 628/2012) Yrkande om att AB Strömstads Badanstalt ska förbjudas att bedriva gymverksamhet, dagspaverksamhet och andra liknande säljverksamheter. Yrkandet förenades med vite om två miljoner kronor (T ) Tingsrätten lämnade ärendet utan bifall. Konkurrensverket överklagade domen till Marknadsdomstolen (MD 2015:12) Marknadsdomstole n fastställde tingsrättens dom. Räddningstjänsten Dala Mitt (Dnr 304/2010) Yrkande om att Räddningstjänsten Dala Mitt ska förbjudas att vägra ett konkurrerande företag tillträde till ett övningsområde (T ) Tingsrätten lämnade ärendet utan bifall. Konkurrensverket överklagade domen till Marknadsdomstolen (MD 2014:1) Marknadsdomstole n ändrade tingsrättens dom och Räddningstjänsten Dala Mitts förfarande förbjöds vid vite om en miljon kronor, enligt Konkurrensverkets yrkande. Skelleftebuss (Dnr 391/2011) Yrkande om att Skelleftebuss Aktiebolag, vid vite om en miljon kronor, ska förbjudas att bedriva säljverksamhet i form av beställningstrafik där annan än Skellefteå (T ) Tingsrätten biföll Konkurrensverkets talan och förbjöd Skelleftebuss att bedriva verksamheten vid vite om en miljon kronor.

65 kommun är beställare. Borås kommun markoch anläggningsentreprenad er (Dnr 45/2012) Yrkande om att Borås kommun ska förbjudas att bedriva säljverksamhet och tillhandahålla mark- och anläggningsentreprenad er till andra än Borås kommun. Yrkandet förenas med vite om tre miljoner kronor (T ) Tingsrätten biföll Konkurrensverkets talan och förbjöd Borås kommun att bedriva verksamheten. Kommunen har överklagat domen till Marknadsdomstolen (MD 2016:3) Marknadsdomstolen upphävde den tingsrättens dom och ogillade Konkurrensverkets talan om att Borås kommuns mark- och anläggningsentreprenad er skulle förbjudas. Växjö kommun - Fjärrvärme (Dnr 380/2013) Yrkande om att Växjö kommun ska förbjudas att uppställa villkor i avtal om försäljning av tomtmark för uppförande av småhus innefattande krav på anslutning till fjärrvärme eller förbud mot att installera värmepump, eller liknande förfaranden. Yrkandet förenas med vite om fem miljoner kronor. Stockholms tingsrätt gav Växjö kommun rätt Konkurrensverket ska stå för rättegångskostnader na Konkurrensverket har överklagat till Marknads domstolen KV återtagit sin överklagan Mälarenergi - bredband (Dnr 438/2011) Yrkande om att Mälarenergi Stadsnät AB ska förbjudas att bedriva säljverksamhet bestående i tillhandahållande av kommunikationsoperatörstjänster i Eskilstuna kommun och i Hallstahammars kommun. Yrkandet förenas med vite om tre miljoner kronor (T ) Efter att stämningsansökan ingivits omorganiserades försäljningen av kommunikationsoperatörstjänster till ett kommunalförbund tillsammans med Eskilstuna och Hallstahammars kommuner. Konkurrensverket drog därför tillbaks talan i målet.

66 Bilaga 3 Genomgång av gällande lagstiftning Kommunallagen Kommunens obligatoriska och frivilliga verksamhet I Sverige finns 290 kommuner som ansvarar för stora delar av den samhällsservice som finns där medborgarna bor. Kommunernas verksamhet kan delas in i obligatoriska uppgifter och frivilliga uppgifter. De obligatoriska delarna är kommunerna skyldiga enligt lag att tillhandahålla och verksamheter som är frivilliga beslutas av kommunens politiker. Verksamheter som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla och som ingår i den kommunala kompetensen är: Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

67 Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Omsorg för äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Överförmyndarverksamhet Verksamheter som är frivilliga och som beslutas av kommunens politiker är: Öppen förskola Fritidsverksamhet Byggande av bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kulturverksamhet Konsumentrådgivning Växjö kommuns organisation Växjö kommun består av tio nämnder med åtta förvaltningar och sex bolag (exkl. dotterbolag), samt Värends räddningstjänstförbund. Kommunfullmäktiga har i reglementen och bolagsordningar reglerat vilka uppgifter nämnder och bolag har. Målen för verksamheten bestäms av kommunfullmäktige i form av mål för god ekonomisk hushållning och mål per målområde. Nämnderna har som ansvariga för sina uppgifter att fastställa interna mål, strategier och att följa upp sin verksamhet ekonomiskt och resultatmässigt. I grunden för varje mål finns ett eller flera allmänna behov som ska tillgodoses. Varje år fastställer kommunfullmäktige budget och verksamhetsplan där prioriteringar och särskilda uppdrag per målområde ges. Nationellt styrande regelverk - den kommunala kompetensen Nedanstående redovisning följer en systematisk genomgång av olika former av styrande regelverk, förutsättningar och krav. Den kommunala kompetensen regleras av kommunallagen (1991:900) och lagen om kommunala befogenheter (2009:47) Schematisk åskådliggörande av redogörelsen Huvudområde Den kommunala kompetensen Den yttre kommunala ramen Förutsättningar och begränsningar Innehåll Tvingande och frivilliga uppgifter Myndighetsutövning Allmänt intresse Lokaliseringsprincipen Uppgifter ankommer på annan

68 Tillåten kommunal affärsverksamhet Krav och förutsättningar Verksamhet enlig lag Inom det egentliga näringslivets område Överskottsförsäljning Avsaknad av privata aktörer Anknytningskompetens Konkurrens på lika villkor Krav och förutsättningar Tillgång till strategisk facilitet Nytta av upparbetad kompetens Myndighetsrollen som fördel Snedvridande prissättning 4) Konkurrenslagen och säljverksamhet Rättsliga regler Konfliktlösningsmodellen Den Krav kommunala och förutsättningar kompetensen - inledning till utredningsområdet. Relevant marknad Den kommunala kompetensen regleras bland annat Förbud av kommunallagen mot statsstöd (1991:900) enligt EUreglering och lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47). Kommunallagen - den yttre ramen Kommunallagen innehåller bland annat bestämmelser kring kommunens uppgifter, befogenheter, kompetens och kommunens ekonomi. En kommun finns till för att utföra tjänster till sina medborgare. I grunden ligger det kommunala självstyret, där kommuner på på demokratin och det kommunala självstyrets grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen eller i särskilda föreskrifter. Kommunens rätt att bedriva näringsverksamhet och den kommunala kompetensen regleras i kommunallagen. I 2 kap 7 KL slås det fast att kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstingen. Kommunallagen reglerar med andra ord både typen av verksamhet som kommunen bedriver och sättet som det bedrivs på. Med vinstsyfte menas att verksamheten inte ska vara inriktad på att generera vinst utan priset skall fastställas utifrån självkostnadsprincipen. Ändamålet med verksamheten ska inte vara att kommunen tar ut någon vinst i utbyte mot prestationer till kommunmedlemmarna. Reglerna i kommunallagen är dock inte uttömmande och vissa områden regleras av speciallagstiftning.

69 Den kommunala näringsverksamheten består av olika delar: 1. Kommunala företag (och liknande verksamheter i förvaltningsform). 2. Angränsande verksamhet i kommunala anläggningar (t.ex. restaurangverksamhet, café, kiosk med mera i anknytning till simhallar). 3. Angränsande verksamhet i kommunala företag (t.ex. energibolagens utbyggnad av bredbandsnät). 4. Överskottsförsäljning. 5. Verksamhet för arbetslösa och arbetshandikappade. Kommunallagen (1991:900), ger kommunerna rätt att själv ta hand om angelägenheter av allmänt intresse om tre grundläggande krav på verksamheten uppfylls: 1. Verksamheten ska ha anknytning till kommunens område (lokaliseringsprincipen) eller deras medlemmar. 2. Kommunens avgifter måste motsvara kostnaderna för verksamheten (självkostnadsprincipen). 3. Alla kommuninvånare ska behandlas lika (likställighetsprincipen) om det inte finns sakliga skäl till annat. Den fundamentala skillnaden mellan kommunal näringsverksamhet och privat näringsverksamhet är att ett syfte i det privata näringslivet är att generera ett överskott (vinst) till ägarna medan den kommunala verksamheten ska vara inriktat på att tillgodose ett allmänt behov och får inte ha syftet att generera vinst. I praktiken är det dock svårt att tydligt avgränsa det som är förbehållet näringslivet och den kommunala näringsverksamheten. Anledningarna till detta är att det finns olika typer av speciallagstiftning som ger kommunerna stöd att engagera sig i verksamhet som i huvudsak är förbehållet näringslivet. Det andra skälet är att det är svårt att på förhand fastställa i vilka situationer det föreligger ett allmänt intresse. 1) Lokaliseringsprincipen Enligt 2 kap. 1 kommunallagen får en kommun ensam sköta angelägenheter av allmänt intresse då det finns anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. I de kommunala befogenhetsreglerna finns alltså utöver allmänintresset också ett krav på territoriell anknytning till den aktuella kommunen som kan härledas från regeln 1 kap. 7 regeringsformen om landets indelning. Det aktuella allmänintresset ska beröra kommunens geografiska område eller kommunens invånare. Om kravet på lokalisering är uppfyllt måste däremot inte den faktiska verksamheten drivas inom kommunen och det är inte heller säkert att det är tillräckligt om så sker. Det avgörande är att intresset kan lokaliseras till kommunen. I praxis har olika typer av verksamheter tillåtits som tillgodoseende av ett allmänt intresse i enlighet med lokaliseringsprincipen. I RÅ 1974 A 2082 ansågs bidrag till flygtrafik utanför kommunens gräns vara av allmänt intresse för kommunens invånare. Samma bedömning har gjorts gällande vägtrafik (RÅ 1938 ref. 19) och eldistribution (Rå 1976 Ab 236). Ett annat rättsfall som tydligt visar att en kommuns geografiska område inte alltid är avgörande är RÅ 1977 ref. 77 där en kommun åtog sig att inom en annan kommun bygga en tillfart till en större trafikled. Högsta förvaltningsdomstolen slog då fast ett sådant förfarande normalt faller utanför en kommuns kompetens men att innevånarna i den byggande kommunen skulle ha nytta av den nya tillfartsleden. Därmed var byggandet kompetensenligt. I praxis har även godtagits att en kommun lämnar bidrag till enskilda organisationer med regional eller nationell verksamhet, under förutsättning att verksamheten som sådan kan understödjas av en kommun och bidraget står i proportion till kommuninnevånarnas intresse. I ett relativt nytt rättsfall som gällde bidrag från en kommun

70 till ett internationellt vatteninstitut gjordes en sådan proportionalitetsbedömning av domstolen gällande hur stor del av bidragen som faktiskt skulle komma att vara till kommunens nytta. Kammarrätten, vars dom fastställdes av Högsta förvaltningsdomstolen, kom fram till att det inte förelåg en rimlig proportion mellan de av kommunen givna bidragen och den nytta institutets verksamhet kunde förväntas ge kommunen. I RÅ 1999 ref. 67 kom domstolen däremot fram till att en kommun som gett bidrag till en universitetsutbildning tillgodosett ett inom kommunen allmänt intresse samt att det förelåg en rimlig proportion mellan bidragets storlek och den nytta det förväntades göra för kommunen. Denna typ av finansiella bidrag utgjorde inte heller en angelägenhet som ska handhas enbart av någon annan. 2) Självkostnadsprincipen Enligt kap 2: 7 KL kan kommuner och landsting driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och gå ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Självkostnadsprincipen föreskriver hur kompetensenlig kommunal verksamhet ska bedrivas, är i huvudsak styrande för den kommunala avgiftssättningen och gäller per automatik i kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Den ska inte tillämpas då kommunen upplåter upphovsrättsliga alster eller överlåter fast eller lös egendom. Den anses heller inte gälla i den kommunala förmögenhetsförvaltningen. Vid försäljning eller upplåtelse av fast eller lös egendom och i den kommunala förmögenhetsförvaltningen ska kommunen istället iaktta kravet på god ekonomisk hushållning när man tillgodogör sig värdet av sin egendom. Självkostnadsprincipen gäller när kommunen uppträder i monopolställning och tillhandahåller allmänna nyttigheter. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (Cirkulär: 09:81) kan en kommun inte anses uppträda som monopolist vid konflikter med det privata näringslivet eftersom det är själva det faktum att konkurrenter finns eller kan finnas som konflikten uppstår. För bolag ska principen framgå av bolagsordning eller annat rättsligt dokument för att den ska bli gällande. Att kommunerna regleras av principen om självkostnadsprissättning innebär i praktiken att kommunala verksamheter kan hålla priserna under marknadsnivå och i de fall det finns privata aktörer inom samma verksamhetsområde kan kommunerna uppnå konkurrensfördelar gentemot de privata aktörerna. I de fall den kommunala verksamheten ändå håller marknadsmässiga priser är det svårt att se något annat syfte med verksamheten än att generera intäkter. Komplikationer som kan uppstå gällande prisfrågan när det handlar om upplåtelse av egendom blandat med tillhandahållandet av en tjänst där den förstnämnda delen inte omfattas av självkostnadsprincipen medan den sistnämnda delen gör det. Hur ska prissättningen i sådana fall gå till? En annan komplikation som berör prisfrågan har att göra med det faktum att det i många fall inte är samma typ av nyttigheter som tillhandahålls av det offentliga som det privata. Produkterna som erbjuds av en kommunal restaurangskola är rimligtvis inte av samma kvalité. Växjö kommun - externprissättning Enligt beslut i KS (Dnr 94/0427 Dpl 050) gäller följande avseende prissättning och kalkylmetod för kommunala varor och tjänster.

71 Kommunstyrelsen uttalar att vid beräkning av ett självkostnadspris ska alla kostnader medtas. Exempelvis ska personalkostnader, material, kapitalkostnader, lokaler och overheadkostnader ingå i kostnadsberäkningarna. Overheadkostnader bestå dels av egen förvaltningsadministration och dels av central administration. Eventuella avvecklingskostnader som uppstår vid övergången till extern entreprenör ska beaktas vid anbudsutvärderingen. När ett anbud ska lämnas utanför kommunen så ska priset sättas efter självkostnaden för varan/tjänsten. Dessutom bör följande punkter vara noga penetrerade: a) Den aktuella marknaden ska först analyseras. Vilka och hur många privata aktörer finns det? Kan de störas om kommunen går ut? b) Försäljning externt ska vara endast temporär. Enligt kommunallagen ska man tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen. Det innebär att varan/tjänsten ej ska vara åsyftad andra kommuner eller privata företag. Vid tillfällig överkapacitet kan ett undantag göras för att slippa kapitalförstöring. c) Den aktuella varans/tjänstens andel ska vara liten i förhållande till den totala kapaciteten. d) En utvidgning av verksamheten i förhållande till den normala verksamheten får ej ske i större omfattning. Växjö kommun - internprissättning Vid internprissättning har Växjö kommunstyrelse (Dnr 92/0416 Dpl 042) fastställt följande principer för intern fakturering: Vid internprissättning ska marknadsmodellen gälla. Detta innebär att servicefunktionerna ska utformas efter verksamhetens krav och i princip agera enligt samma förutsättningar som ett företag på marknaden. Köpare ska agera som vid en verklig köpsituation. Debiteringen ska göras i proportion till den faktiska förbrukningen under perioden. Priset och annat ska vara fastställt före leveransen. Avtalstecknare ska vara respektive resultatansvarig. Vid lika extern offert ska den egna organisationen ha företräde. Om parterna inte kommer överens kan frågan hänskjutas till kommunstyrelsens arbetsutskott för avgörande. Förvaltningarna kan komma överens om högre beloppsgräns och övriga rutiner för att förenkla hanteringen. Centrala och egna overheadkostnader beräknas. 3) Likställighetsprincipen Likställighetsprincipen i kommunallagen innebär att kommuner och regioner/landsting inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. Historiskt sett handlade förvaltning på kommunal nivå om en relativt ojämn fördelning av rösträtten. De invånare som betalade mest i skatt var också de som hade mest att säga till om och det mesta ansvaret. Ett krav på en mer likställd kommunal förvaltning ledde till att en likställighetsprincip utvecklades, att alla invånare skulle kunna vara delaktiga i lika mån och medborgarna skulle vara likställda oavsett ekonomisk situation. Så länge som en individ var röstberättigad, så hade denne lika mycket att säga till om.

72 Principen innebär i dagsläget kort sagt att alla kommunmedlemmar är likställda, både i fråga om rättigheter men även i fråga om skyldigheter. 4) Otillåtet gynnande av enskild (likabehandlingsprincipen) Förbudet mot gynnande av enskild är en hörnsten i den kommunala verksamheten och bottnar i den hänsyn till allmänintresset som kommunerna ska visa, liksom grundläggande demokratiska värden om likabehandling och objektivitet. Ett närstående syfte är att skydda kommunen mot korruption och icke-ändamålsenlig användning av kommunala medel och tillgångar. Förbudet är en följd av kravet på att kommunala verksamheter ska motiveras utifrån ett allmänt kommunalt intresse och komma kommuninnevånare till del. Undantag från förbudet kan därför bara göras om ett sådant enskilt stöd skulle få positiva effekter för kommunen som helhet, som väger tyngre än det principiella förbudet. Beslut som innebär stöd till enskilda enligt ovan kan bara tillåtas om det finns sakliga eller synnerliga skäl för beslutet, d.v.s. att det finns ett så starkt allmänt intresse att det väger upp bedömningen. Ett sådant allmänintresse skulle kunna finnas om kommunens enda bensinstation är konkurshotad och inga andra är intresserade av att etablera en ny verksamhet i kommunen. I detta fall kan alltså det allmänna intresset av service motivera understödet. Bedömningen är naturligtvis känslig och lagenligheten kan ytterst komma att avgöras av förvaltningsdomstolarna. Kommunallagens 2 kap. 8 har nära samband med 2 kap. 7 kommunallagen. Regeln säger att en kommun får vidta åtgärder i syfte att allmänt främja näringslivet i kommunen. Paragrafen förbjuder däremot individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl för det. Att en kommun får vidta allmänt näringslivsfrämjande åtgärder innebär att det är tillåtet för en kommun att till exempel tillhandahålla mark för byggande av industriområden och iordningsställa lokaler för småindustri. Sedvanlig kommunal affärsverksamhet Kommunerna har även rätt att vara verksamma inom ett antal områden som vanligen är reserverade näringslivet, s.k. sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Exempel på sådana verksamheter bostadsföretag, el-, gas- och värmeverk, renhållningsverk, vattenanläggningar, saluhallar, parkeringsanläggningar, hamnar, buss- spårvägs och sjötrafikföretag, flygplatser, fryserier, slakthus och rörelser för tillhandahållande av idrottsarenor och olika nöjes- och fritidsanläggningar. Det gäller med andra ord anläggningar där tyngdpunkten ligger i att tillhandahålla kollektiva anläggningar eller anordningar av olika slag. En stor del av den verksamhet som kan hänföras till sedvanlig kommunal affärsverksamhet bedrivs med stöd av speciallagstiftning. Den är inte sällan av monopolkaraktär och kräver vanligtvis stora investeringar. Kommunen och det privata näringslivets område - anknytningskompetens och överskottsproduktion. Inskränkningen att kommunerna endast får engagera sig i verksamheter som har en allmännyttig karaktär och som bedrivs utan vinstsyfte är dock inte ett absolut hinder för kommunerna att även engagera sig i verksamheter som i normala fall är förbehållna näringslivet. 5) Anknytningskompetens Den så kallade anknytningskompetensen ger kommunerna en viss möjlighet att engagera sig i sådana verksamheter som normalt ligger utanför den kommunala kompetensen. Om en

73 kommun driver en kommunrättsligt kompetensenlig verksamhet har kommunerna även möjlighet att bedriva en viss anknytande verksamhet som inte direkt ingår i den kommunala kompetensen. Kraven för anknytningskompetens är att verksamheten ska vara i mindre skala och ha ett nära och naturligt samband med den befintliga verksamheten. En dom från Regeringsrätten 1953 slog även fast att det ligger i den kommunala kompetensen att driva en kioskrörelse i en kommunägd fastighet som inhyste en busstation. Domen tillsammans med anknytningsprincipen indikerar att kommunerna kan engagera sig i verksamheter som normalt ligger utanför den kommunala kompetensen om verksamheten är av mindre omfattning och om syftet är att betjäna de som besöker de kommunala inrättningarna. Exempel på sådana anknytande verksamheter är restaurang-, café- och kioskverksamhet i simhallar, biografrörelse i en kommunägd samlingslokal, stuveriverksamhet i en kommunägd hamn med mera. 6) Överskottsproduktion Kommunallagen ger kommunerna även utrymme att, under vissa omständigheter, konkurrera på en marknad genom försäljning av produkter eller tjänster som i första hand produceras för internt bruk. Det krävs dock att det rör sig om överskottsproduktion eller överskottskapacitet. Konkurrensrådet har i ett yttrande (dnr 5/03) slagit fast Att bedriva restaurangtjänster på en öppen marknad är i princip ingen uppgift för en kommun. I den mån överskott uppkommer i en kommunintern verksamhet av sådant slag har inom rättspraxis fastslagits att försäljning av sådant överskott är förenligt med kommunallagens kompetensbestämmelser enbart om det är av tillfällig karaktär och i begränsad omfattning. Kommunerna har rätt att sälja tillfällig överskottsproduktion men den får inte utvecklas till en bestående verksamhet. Sådan försäljning kan inte sägas vara tillfällig om intäkterna av verksamheten ökar årligen eller om en permanent butikslokal öppnas för att bedriva verksamheten. Om andelen av överskottet som säljs externt är större än andelen som säljs internt kan det också vara ett tecken på att det inte handlar om en tillfällig överskottsförsäljning utan om en permanent säljverksamhet. 7) Avsaknad av privata alternativ Kommunerna ges även ett visst utrymme inom näringslivets område om servicenivån skulle sjunka under det som är allmänt acceptabelt. Detta gäller i första hand företag som tillhandahåller livsmedel eller drivmedel i glesbygd. Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Lag 2009:47 utökar kommunens och landstingens befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt KL (1991:900). Den kommunala kompetensen utökas ytterligare genom speciallagstiftning till områden som normalt är förbehållna det privata näringslivet, till exempel servicetjänster åt äldre, sjuktransporter, kollektivtrafik, sysselsättning för personer med funktionshinder, lokaler, medverkan i arbetsmarknadspolitiska program, kommunal tjänsteexport, turismverksamhet och kommunal medverkan vid statlig trängselskatt. Interkommunal samverkan Kommunallagen saknar särskilda regler om interkommunala avtal som samverkansform. Den grundläggande förutsättningen för interkommunal samverkan i avtalsform är att verksamheten

74 som ska bedrivas ligger inom ramen för de samverkande kommunernas kommunala kompetens. Det finns då utrymme för samverkan mellan kommuner och mellan landsting och kommuner. Av kartläggning som har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framgår att det idag förekommer ett flertal olika samverkansprojekt på IT området. Det är till exempel gemensam IT-plattform, gemensamt bibliotekssystem, gemensamma ekonomi- och personaladministrativa system, upphandlings- och inköpssamverkan, gemensamma fastighetsövervakningssystem, gemensam teknisk förvaltning och gemensamma resurser i form av personal och kompetens. Enligt SKL finns behov av samverkan mellan olika aktörer inom ramen för bredbandsutbyggnaden, driften av etablerade nät och kring utveckling av e- förvaltning och 24 timmarsmyndigheten. Andra vanliga samverkansområden är personalsamverkan, samäganderätt, interkommunala företag och kommunalförbund. Samverkansorganisering Samverkansorganisering med andra kommuner, offentliga aktörer. (kommunalförbund, gemensam nämnd, samordningsförbund och interkommunala samverkansavtal) Samverkansformerna skiljer sig mellan olika områden. Det finns interkommunal samverkan, rehabilitering, privata aktörer och nationsgränsöverskridande. 1) Interkommunal samverkan Interkommunala avtal Kommunalförbund Gemensam nämnd Samägda och enkla bolag Interkommunala företag 2) Rehabilitering Finansiellt samordningsförbund 3) Privata aktörer Ideella föreningar Ekonomiska föreningar IOP Idéburet - offentligt partnerskap OPP - Offentligt - privat partnerskap I kommunala sammanhang finns flera former av interkommunal samverkansorganisering. Tydligt reglerade är kommunalförbund/gemensam nämnd, samordningsförbund och bolagsbildningar. Dessa former ger förutsättningar för samarbete mellan ett flertal parter/aktörer. Exempel på kommunalförbund är Värends Räddningstjänst (Växjö och Alvesta) och VoB (Vård- och Behandling Kronoberg). Gemensam nämnd kan upprättas på liknande sätt (2003:192). Den gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor mellan kommunerna i Älmhult, Markaryd och Ljungby är ett exempel. Älmhult är värdkommun för familjerätten och nämnden ingår i Älmhult kommuns organisation. Nämnden inrättas den 1 januari Den gemensamma nämnden har ansvar för det som åvilar kommunerna enligt gällande lagstiftning inom det familjerättsliga området. Ansvaret omfattar rådgivning, samarbetssamtal, yttranden och avtal om vårdnad, boende och umgänge, utredningar om vårdnad boende och umgänge, faderskap, namnärenden samt adoptioner.

75 Växjö kommun har ingen gemensam nämnd med andra kommuner. Samordningsförbundet Värend finns inom FINSAM området (FINnaisell SAMverkan för arbetsinriktad rehabilitering). Här finns gemensam organisering enligt lagen om samordningsförbund mellan Växjö kommun, Alvesta kommun, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. En ytterligare form av samverkan är att genom bilaterala eller multilaterala kommunala avtal mellan kommuner/offentliga aktörer vilka beslutat sig för att bedriva verksamhet tillsammans. Villkoren för detta är att alla parter ska bidra på flera sätt (inte bara med pengar) och att det inte är fråga om rena sälj/köpförhållanden. Att en kommun ensidigt utför tjänster åt en annan kommun är således en form av säljverksamhet vilket strider mot den kommunala kompetensen. (allmännyttiga tjänster till kommunmedborgarna enligt lokaliseringsprincipen) Kommunen har ett stort antal interkommunala samverkansavtal, bi- eller multilaterala, för att med gemensamma resurser ge bättre service till medborgarna, nyttja den samfällda kompetensen och uppnå en högre effektivitet. Det är främst i samverkanssituationer som har en köp-sälj karaktär som frågor kring kompetensenlighet kan uppkomma. Det kan till exempel vara när en kommun tillhandahåller IT-relaterade eller administrativa tjänster åt en annan kommun. I det fallet är den ena kommunen säljare och den andra kommunen köpare. I många fall föreligger det inte ett allmänt intresse för den säljande kommunen att tillhandahålla service åt andra kommuner oavsett prissättning men en kommun får inte vidta åtgärder uteslutande eller väsentligen i en annan kommuns intresse. Utgångspunkten för en kommunal samverkan är att det ska finnas ett ömsesidigt kommunalt intresse av samarbetet där varje kommuns deltagande bör stå i proportion till den egna kommunens intresse. Försäljning av överskottsproduktion kan vara försvarbart. Kommuner ska dock anpassa sin kapacitet till det egna behovet och inte ha en långvarig överkapacitet som säljs till en extern part. Det finns inte några juridiska hinder för kommuner att samverka när de bygger upp ett valfrihetssystem under LOV. Samverkan mellan kommuner eller mellan kommun och landsting kan ske i offentligrättslig grund genom kommunalförbund och i gemensam nämnd eller i privaträttslig grund i form av aktiebolag, stiftelser och föreningar. Den vanligaste formen av samverkan är dock genom avtal. Om det är fråga om myndighetsutövning måste samverkan ske i förvaltningsrättsliga former. Lagstöd för kommunal samverkan genom avtal finns både i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen för en kommuns möjlighet att sluta avtal med annan part om att utföra uppgifter enligt dessa lagar (se 2 kap 5 SoL och 3 tredje stycket HSL). Detta gäller dock inte uppgifter som innefattar myndighetsutövning. I kommunallagen finns inte särskilda regler om interkommunala avtal. Vid bedömningen av kompetensenligheten av interkommunal samverkan kan detta ske utifrån bestämmelserna i kommunallagen om den allmänna kompetensen. En kommun får till exempel inte ta ut en otillräcklig ersättning för sina prestationer. Vid upphandlingssamverkan får en kommun inte vidta åtgärder i en annan kommuns intresse och en kommun som ger en annan kommun i uppdrag att genomföra en upphandling är skyldig att låta uppdraget föregås av ett upphandlingsförfarande (Ernst & Young, 2009). Bedömning

76 Det finns flera kompetensenliga sätt att bedriva samverkan på. Olika former för olika ändamål/sammanhang. Utredarna gör bedömningen att kompetensenliga samverkansformer inte utgör någon säljverksamhet och därför inte berörs av konkurrensreglerna. 8) Statsstödsreglerna Statsstöd är ett EU-rättsligt begrepp med konsekvenser för stat, kommuner och regioner/landsting. Statsstöd kan vara antingen förenligt eller oförenligt med den gemensamma marknadens regler. Stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden kan förbjudas och återkrävas av EU-kommissionen och EU-domstolen och i vissa fall även av nationella domstolar. Bestämmelser om statsstöd finns intagna i lagen 2013:388 Olagligt stöd Stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, vilket snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett visst företag eller viss produktion är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning som det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt etablerad rättspraxis anses handeln påverkas av stöd, som hindrar företag i andra medlemsstater från att etablera sig på den aktuella marknaden. Detta innebär att även stöd till rent lokal verksamhet kan vara olagligt. Lagligt stöd Förenligt med den gemensamma marknaden är bland annat stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och liknande. Förenligt med den gemensamma marknaden anses bland annat också vara regionalstöd, stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner samt stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet. Stöd till allmännyttiga ändamål Stöd till allmännyttiga ändamål är förenliga med den gemensamma marknaden under förutsättning att de uppfyller samtliga fyra av de så kallade Altmark-kriterierna, vilka lagts fast av EU-domstolen: 1. Det företag som får stöd skall faktiskt ha ålagts skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och dessa skyldigheter skall vara klart definierade. 2. De kriterier på grundval av vilka ersättningen beräknas skall vara fastställda i förväg på ett objektivt och öppet sätt. 3. Ersättningen får inte överstiga vad som krävs för att täcka hela eller delar av de kostnader som har uppkommit i samband med skyldigheterna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid har erhållits och till en rimlig vinst. 4. När det företag som ges ansvaret för att tillhandahålla de allmännyttiga tjänsterna i ett konkret fall inte har valts ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande som gör det möjligt att välja den anbudsgivare som kan tillhandahålla dessa tjänster till den lägsta kostnaden för det allmänna, skall storleken av den nödvändiga ersättningen fastställas på grundval av en

77 undersökning av de kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag som är utrustat med lämpliga transportmedel skulle ha åsamkats. (N.B. Altmarkdomen avsåg ett lokaltrafikföretag. "Lämpliga transportmedel" jämställs i rättspraxis med "lämpliga resurser" i allmän mening.) Om inte samtliga fyra punkter är uppfyllda handlar det om statsstöd under artiklarna 107 och 108 EUF (87 och 88 EG) Bedömning det förekommer relativt sällan att EU:s statsstödsregler finns med i bedömningen av externa projekt, särskilt inte i de som sker i bidragsform och därmed inte är upphandlade i konkurrens. Typiskt sett utgjorde planerna på Drömmarnas Trädgård i Växjö kommun en sådan verksamhet. Bedömningar av den kommunala kompetensen, stöd till enskild och statsstödsreglerna ligger i detta sammanhang nära varandra. Rättspraxis EU:s rättspraxis är mycket omfattande med 100-tals domar. Trots att EU:s statsstödsregler gällt som svensk lag sedan 1995 har svenska domstolar bara haft ett fåtal mål om statsstöd. Regeringen anmäler regelmässigt alla statens stödformer till EU-kommissionen som i allmänhet inte har något att invända, men när det gäller stöd från kommuner och landsting har detta skett bara i några få fall och då efter anmälan av någon som påverkats negativt. Åre kommun beslöt att överlåta mark till Konsum på förmånliga villkor. Stiftelsen Den Nya Välfärden anmälde saken till EU-kommissionen, som fann att ett bud som Lidl lämnat var en bättre indikator på marknadsvärdet än den värdering som kommunen låtit utföra. Man beräknade stödet till 4,6 miljoner kronor och ålade Sverige (i realiteten Åre kommun) att återkräva stödet jämte ränta. Kommunen överklagade beslutet till EU-domstolens tribunal. Tribunalen fann att Lidls bud inte var jämförbart med Konsums och upphävde Kommissionens beslut genom en dom 13 december Uppsala kommun beslöt att godkänna ett samarbetsavtal med ett icke kommunägt bolag om att uppföra och driva en arena. Avtalets bestämmelser om kapitaltillskott, hyresbetalning och tomträttsavgäld ansågs den 16 december 2010 av Förvaltningsrätten i Uppsala strida mot genomförandeförbudet i EUF-fördragets artikel eftersom det handlade om statligt stöd enligt artikel EUF. Sedan Uppsala kommun informerat regeringen har denna sänt in en anmälan till EU-kommissionen. Konkurrenslagen Konkurrenslagens (2008:579) syfte är att motverka olika hinder som begränsar en effektiv konkurrens och att främja ekonomisk tillväxt. Konkurrensverket är den myndighet som har ansvaret att övervaka att konkurrenslagen följs. Lagen omfattar all ekonomisk och kommersiell verksamhet som bedrivs av såväl fysiska som juridiska personer och även offentlig sådan verksamhet omfattas. Lagen ställer inget krav på att verksamheten ska bedrivas i vinstsyfte för att det ska vara ett företag. Kommunernas verksamhet är många gånger av ekonomisk karaktär. Den är visserligen inte kommersiell och bedrivs inte i vinstsyfte men mot bakgrund av att det är en ekonomisk verksamhet omfattas den ändå av konkurrenslagen. Kommunala affärsverksamheter måste anpassas till och bedrivas i enlighet

78 med det konkurrensrättsliga regelverket. Konkurrenslagen förbjuder två former av konkurrensbegränsningar: 1) Förbud mot samarbete som begränsar konkurrens. Konkurrerande företag får inte komma överens om priser, rabatter, leveransvillkor, eller dela upp marknaden mellan sig. 2) Förbud för företag att missbruka dominerande ställning. Ett företag som är starkt nog att agera utan att ta hänsyn till sina konkurrenter har en dominerande ställning. Företag med en dominerande ställning har ett särskilt ansvar och får inte missbruka den genom till exempel underprissättning eller leveransvägran. Konkurrenslagen är dock huvudsakligen anpassad för att tillämpas på privata företags agerande på marknaden och verksamheter som utgör myndighetsutövning omfattas inte av konkurrenslagens företagsbegrepp. Trots detta ska konkurrenslagen tillämpas på alla slags företag, oavsett ägare eller organisationsform. Konkurrenslagen ska inte tillämpas på konkurrensbegränsningar som utgör en direkt och avsedd effekt eller en ofrånkomlig följd av en offentlig reglering. Konkurrenslagen förbjuder vidare ett eller flera företag att ingå avtal som syftar, eller resulterar i, att konkurrensen sneddrivs eller begränsas på ett märkbart sätt. Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Efter flera statliga utredningar och propåer från näringslivet om att kommuner bedriver konkurrerande verksamhet på det privata näringslivet område trädde ny lagstiftning i kraft Det infördes ändringar i konkurrenslagen som riktar sig till offentliga aktörer, det vill säga stat, kommuner, landsting samt juridiska personer där en offentlig aktör har ett dominerande inflytande, till exempel kommunala bolag och föreningar/sammanslutningar. Enligt 3 kap 27 i konkurrenslagen (SFS 2008:579) kan staten, kommuner och landsting: Förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som sneddriver, är ägnad att sneddriva, hämmar eller är ägnad att hämma konkurrensen. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag. Förbjudas att tillämpa ett visst förfarande i en säljverksamhet om detta sneddriver, är ägnat att sneddriva, hämmar eller är ägnat att hämma konkurrensen. Förbud får inte meddelas om förfarandet är försvarbart ur allmän synpunkt. Förbudet kan förenas med vite som kan dömas ut sedan den offentlige aktören överträtt ett meddelat förbud. Förbud meddelas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket. Tingsrättens beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. Beslut i förbudsärenden kan omprövas utan tidsgräns under vissa villkor, såväl i fall där förbudstalan bifallits som när den avslagits. En kommun eller landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket i konkurrenslagen. Det som sägs i 27 gäller även ett förfarande eller en verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun eller landsting direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över den juridiska personen genom ägarskap, finansiell medverkan gällande regler eller på annat sätt. (se avsnitt om konkurrenslagen i detta kapitel)

79 Säljverksamheter och förfaranden som hotar att snedvrida eller hämma konkurrensen på marknaden kan med den nya konfliktlösningsregeln förbjudas. Det är Stockholms tingsrätt som utfärdar förbuden och beslutar om eventuellt vite och Konkurrensverkets roll är att utreda om det finns ett konkurrensproblem och att gå vidare med ärendet om så är fallet för att få ett förbud utfärdat av Stockholms tingsrätt. Överprövning kan ske i Marknadsdomstolen. Den nya lagen är ett tillägg till den befintliga konkurrenslagstiftningen, den så kallade konfliktlösningsregeln som ger Konkurrensverket möjlighet att driva ett ärende till Stockholms Tingsrätt och yrka om förbud mot offentlig säljverksamhet. Om inte Konkurrensverket vill driva ärendet kan ett företag ensamt driva ärendet och föra talan i målet. Syftet med den nya regeln i konkurrenslagen (2008:579) är att skapa lika förutsättningar mellan privata och offentliga aktörer som säljer varor eller tjänster på marknaden. I och med dessa ändringar i konkurrenslagen kan kommuner förbjudas att bedriva säljverksamheter som konkurrerar med privata verksamheter. Lagändringen motiveras till stor del med det faktum att det råder skilda grundförutsättningar mellan offentlig och privat verksamhet. Till skillnad mot privata företag kan staten, en kommun eller ett landsting i och med sin beskattningsrätt bedriva sin egen verksamhet utan någon substantiell risk för verksamhetens existens. Vidare anses det föreligga ett samband mellan den offentlige aktörens ägande och dennes beteende på marknaden. Lagstiftningen berör säljverksamhet som kommunen bedriver utanför sin kompetens och som snedvrider konkurrensen på marknaden. Bestämmelserna innebär att en kommun eller ett kommunalt bolag kan förbjudas att driva en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur eller att tillämpa i samband med verksamheten ett förfarande om verksamheten eller förfarandet är konkurrensbegränsande. Det kan vara fall där den offentlige aktörens existens eller förfarande gör att privata alternativ faller bort eller inte inträder på marknaden eller att privata företags utveckling hejdas eller hålls tillbaka. Detta kan uppstå till exempel när den offentlige aktören sätter sina priser under självkostnadsnivå vilket försvårar privata företags möjligheter att bedriva sin egen verksamhet. Verksamheter eller förfaranden som är förenliga med kommunallagen (1991:900), lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) samt övrig speciallagstiftning är undantagna från förbudet. Exempel på verksamheter som kan förbjudas är kommunal restaurangverksamhet, försäljning av överskottskapacitet och försäljning av kommunala konsulttjänster till andra kommuner. 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 första stycket tillämpa ett visst förfarande om detta 1. snedvrider, eller är ägnat att sneddriva, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.

80 Varje avdrift från den effektiva konkurrensen omfattas inte av lagstiftningen. I begreppen snedvrida och hämma ingår att förfarandet hejdar eller håller tillbaka konkurrensens styrka och effekterna ska vara av någon betydelse för att omfattas av begreppet. Det är dessutom konkurrensen på det som i konkurrensrätten benämns som den relevanta marknaden som ska bedömas. Säljverksamheter och förfaranden Det är viktigt att beakta skillnaden mellan säljverksamhet och förfarande. Säljverksamheten är vad en aktör gör och förfarandet är hur aktören gör det, det vill säga vilket agerande man tillämpar i sin säljverksamhet. Reglerna ser olika ut och gäller för olika offentliga aktörer. Säljverksamheter kan förbjudas i kommuner och landsting under vissa villkor, statliga säljverksamheter kan inte förbjudas. Förfaranden som kan förbjudas är underprissättning, diskriminering och annat selektivt beteende. Reglerna gäller endast när kommuner, landsting eller staten agerar som ett företag och säljer varor, tjänster eller andra nyttigheter på marknaden. Reglerna omfattar både säljverksamheter i en förvaltning och i separat juridisk person och både vinstdrivande och icke vinstdrivande säljverksamheter omfattas. Myndighetsutövning och köpverksamhet omfattas inte av den nya lagstiftningen. Vid en eventuell prövning om en viss säljverksamhet kan förbjudas är det avgörande att bedöma om konkurrensen på marknaden snedvrids eller hämmas, utgångspunkten är de långsiktiga verkningarna på förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Exempel på konkurrensbegränsningar är underprissättning, vägran att ge tillträde till nödvändig nyttighet, diskriminering och annat selektivt beteende och andra sorters konkurrensbegränsningar som till exempel att den offentlige aktören drar oberättigade fördelar av myndighetsrollen i sin säljverksamhet. Vissa säljverksamheter och förfaranden kan inte förbjudas även om de riskerar att sneddriva eller hämma konkurrensen. Till exempel kan säljverksamhet som är förenlig med ett allmänt intresse eller andra lagar, bland annat kommunallagen inte förbjudas.

81 Gällande agerandet i en viss säljverksamhet, förfarande, kan dessa förbjudas om de bedöms ha en konkurrensbegränsande effekt på marknaden. Sådana förfaranden som nämns är underprissättning, vägran att ge tillträde till viss viktig infrastruktur på skäliga villkor och andra selektiva förfaranden. Hänsyn tas till om förfarandet håller sig inom lagens ram eller annan författnings ramar och om motivet för förfarandet är internt (exempelvis behålla personal) eller externt (ett viktigt allmänt intresse). Om motivet är internt, har en konkurrensbegränsande effekt och inte håller sig inom lagens eller annan författnings ram kan förfarandet förbjudas. Om motivet är externt kan det vara försvarbart. Trots att motivet kan vara försvarbart kan det dock finnas möjlighet att tillgodose det skyddsvärda intresset på ett mindre konkurrensbegränsande sätt. Ett förfarande som är försvarbart från allmän synpunkt kan heller inte förbjudas med stöd av 3 kap. 27 i konkurrenslagen. Vid bedömning om huruvida ett förfarande är försvarbart från allmän synpunkt prövas till en början de rättsliga eller andra förutsättningar som gäller för beteendet. Konkurrensbegränsande förfaranden som bedöms vara försvarbara från allmän synpunkt kan inte heller förbjudas då konkurrensintresset vägs mot samhällets behov av intresse av säljverksamhet och hur den drivs. Förfaranden kan dock aldrig strida mot en lag eller annan författning. Tingsrätten tar hänsyn till skälen till förfaranden och hur mycket det begränsar konkurrensen. Gällande bedömningen om en viss säljverksamhet begränsar konkurrensen så är reglerna dynamiska och varje fall måste bedömas för sig. Domstolens bedömning kan skilja sig från fall till fall beroende på regionala och lokala förutsättningar och andra faktorer och det kan även skilja sig över tid. När kan den nya regeln användas? Fyra krav måste uppfyllas för att Konkurrensverket ska kunna använda regeln om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet: 1) Det ska vara offentlig verksamhet eller ett offentligt ägt bolag. 2) Verksamheten ska betecknas som säljverksamhet och utgöra företagsverksamhet i konkurrenslagens mening. Det kan alltså även omfatta verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. 3) Det ska föreligga en konkurrensbegränsning av något slag (se ovan). 4) Det ska inte vara försvarbart från allmän synpunkt eller, i fråga om verksamhet som bedrivs av kommun eller landsting, förenligt med lag. Gällande sista punkten, vad som är försvarbart från allmän synpunkt, så är det inte närmare preciserat i lagen utan svaret på det kommer att växa fram i praxis. Det står dock klart att den nya regeln inte innebär någon ändring om vilka verksamheter kommuner, landsting och stat får driva eller äga. Det kan dock ställas krav på hur verksamheten drivs. I och med den nya regeln ställs med andra ord nya krav på det offentliga inte snedvrida konkurrensen med sin verksamhet Översikt av förbudsförutsättningarna A. Förbud mot en hel verksamhet Förbud kan riktas mot offentliga aktörer (utom staten) och mot juridiska personer som dessa har ett inflytande över. För att verksamheten ska kunna förbjudas fordras att verksamheten ska snedvrida eller hämma konkurrensen enligt bestämmelserna i 3 kap st. 1 eller 2 konkurrenslagen.

82 Verksamhet som är förenlig med lag (förenlig med den kommunala kompetensen) kan inte förbjudas. Ett förbud kan likaså avse en verksamhet som väsentligen överensstämmer med den förbjudna verksamheten och kan förenas med villkor. B. Förbud mot ett förfarande i en verksamhet Förbud kan riktas mot offentliga aktörer, inklusive staten, och mot juridiska personer som dessa utövar ett inflytande över. För att förbud ska kunna utfärdas krävs att verksamheten sneddriver eller hämmar konkurrensen enligt bestämmelserna i 3 kap st. 1 eller 2 konkurrenslagen. Om förfarandet är försvarbart ur allmän synpunkt får ett förbud inte meddelas. Förbud kan likaså avse ett förfarande som väsentligen överensstämmer med det förbjudna förfarandet och kan förenas med villkor. Konfliktlösningsregeln SKL cirkulär 2009:81 2 Följande praktiska tillvägagångssätt rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) * Påbörja inga nya säljverksamheter utan att ha kontrollerat att de är kompetensenliga. Detta gäller särskilt om det är fråga om verksamheter förenade med stora investeringar. Överväg gärna också om konfliktytorna kan eller bör minskas på frivillig väg t.ex. genom att hyra ut lokaler för drift av café, gym etc. i stället för att driva detta i egen regi. * Inventera de olika säljverksamheterna i kommunen/landstinget. De verksamheter som strider mot kommunallagen eller annan kompetenslagstiftning avvecklas eller ändras. Hur snabbt detta bör ske kan inte generellt sägas. Verksamheter förenade med stora investeringar motiverar enligt vår uppfattning en längre tid än en verksamhet utan investeringar. Detta resonemang är i linje med det förhållandet att en domstol har möjlighet att vid en förbudstalan ge aktören en viss tid på sig att avveckla eller ändra beteendet. Vitespåföljd kan vidare bara dömas ut om man överträtt ett redan meddelat förbud. Å andra sidan bör man undvika att vänta för länge. Det är alltid mer fördelaktigt, inte minst från ekonomisk synpunkt, att vara ute i god tid med omstruktureringar och inte tvingas sälja egendom under tvång. * Om bedömningen görs att verksamheten ligger inom ramen för den kommunala kompetensen kan verksamheten vara kvar. Särskilda bedömningsproblem uppstår sannolikt runt de verksamheter som motiveras utifrån anknytningskompetens. Eftersom rättspraxis är mycket oklar finns enligt vår uppfattning ingen anledning att avveckla eller ändra en verksamhet enbart av detta skäl. Alla avvecklingar är förenade med kostnader och man vet ju inte om en domstolsprövning kommer att leda till att ett förbud meddelas. * I de verksamheter som ska vara kvar bör man se över om det finns något konkurrenssnedvridande eller konkurrensmotverkande förfarande, som exempelvis felaktig prissättning eller ojämlik tillgång till kommunal infrastruktur. Utvikning om Lagen om offentlig upphandling (LOU) - Teckalundantagen 2 RK&from=1&toc_length=20&currdoc=1

83 Vissa avtal är undantagna från upphandlingsskyldighet, trots att avtalen innebär att en upphandlande myndighet gör inköp från en enhet som formellt sett är fristående från myndigheten. Det här undantaget finns i 2 kap. 10 a LOU. För att undantaget från upphandlingsskyldighet ska gälla måste följande två förutsättningar vara uppfyllda samtidigt: 1) Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. 2) Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär. När både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet är uppfyllt är ett avtal mellan den upphandlande myndigheten och leverantören undantaget från begreppet upphandlingskontrakt i LOU. Sådana inköp behöver därmed inte upphandlas. Kontroll- och verksamhetskriterierna brukar även kallas för Teckal-kriterierna I förarbetena har det poängterats att undantaget inte innebär någon möjlighet till automatisk befrielse från upphandlingsskyldigheten. Den upphandlande myndigheten måste i varje enskilt fall göra en bedömning av om de villkor som ställs upp är uppfyllda. Bestämmelsen i LOU är avsedd att tolkas strikt och i överensstämmelse med EU-domstolens rättspraxis. Det är den som åberopar bestämmelsen som ska kunna bevisa att kriterierna är uppfyllda. Om en myndighet gör inköp utan upphandling trots att kontroll- och verksamhetskriterierna inte är uppfyllda i ett visst fall, är det att betrakta som en otillåten direktupphandling som kan leda till att avtalet ogiltigförklaras eller att myndigheten tvingas betala en upphandlingsskadeavgift.

84 Dnr Extern säljverksamhet och konkurrens Rätt Kartläggning av kommunal säljverksamhet med bedömning mot utifrån gällande konfliktlösningsmodell; den kommunala kompetensen och konkurrenslagstiftningen. VÄXJÖ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen January 3, 2017 Anders Hägg, utredare Sakkunniga: Johanna Svensson, redovisningschef Magnus Bengtsson, chefsjurist

85

86 Innehåll Sammanfattning av iakttagelser och bedömningar... 3 Bakgrund och uppdraget... 5 Syfte, utredningsplan och metod... 6 Utredningsplan... 6 Metod... 6 Kapitel 1 Översiktlig redovisning av gällande lagstiftning... 7 Kapitel 2 - Omvärldsbevakning... 8 Tidigare kartläggning... 8 Externa intäkter 2009 och Företagsklimatet i Växjö kommun Svenskt näringsliv... 9 Domar - stämningar - avgöranden Intern kontroll av egen verksamhet Verksamhetens syn och egna undersökningar Medarbetarskap och ledarskap Arbetsmiljö riskbedömning Kapitel 3 Bedömningar och ställningstaganden av övergripande karaktär Kommunintern kostnadsfördelning en koncernsamarbetsfråga Olika juridiska personer ägaren kan samordna sina verksamheter Bilaterala eller multilaterala - interkommunala samverkansöverenskommelser/avtal Inköps- och upphandlingssamverkan - bra priser i konkurrens Resultatsammanfattning av generella iakttagelser Uthyrning av lokaler Prissättning på varor/tjänster producerade av arbetslösa, personer i arbetsträning, kommunala sysselsättningsprojekt och verksamheter för funktionsnedsatta Kapitel 4 - Marknader för varor och tjänster Måltider Luncher till allmänheten Uthyrning av personal (försäljning av tjänster) Trygghetsinsatser (vandringar och samordning, klottersanering)... 20

87 Portal för gymnasieutbildningar Uppdragsutbildningar Kiosk- och caféverksamhet vid skolor och fritidsgårdar Varor och tjänster från gymnasieprogram Kommunhälsan företagshälsovård till föreningar Uthyrning av idrotts och föreningslokaler BiljettCentrum Kapitel 5 - Utredningens bedömningar och slutsatser Kapitel 6 - Utredningens rekommendationer Sammanfattning av iakttagelser och bedömningar Denna rapport koncentreras helt på säljverksamhet och berör således inte inköps-eller upphandlingsfrågor. Av Svenskt näringslivs enkätundersökning bland sina medlemmar om företagsklimatet i Växjö kan utläsas att företagarna i Växjö anser konkurrensen från kommunens verksamheter som godtagbar. Detta är ett gott betyg. Växjö kommun har en ambition att i sin verksamhet använda sig av marknadens erbjudanden och kommunfullmäktige har i mål och riktlinjer fastställt att nämnder/bolag ska pröva att konkurrensutsätta verksamhet. Kommunen har också beslutat om införande av utmanarrätt. Något aktivt coachande arbete för konkurrensutsättning förekommer inte. Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet finns i 3 kap. 27 konkurrenslagen och innebär att domstol kan förbjuda kommuner att sälja varor och tjänster som begränsar konkurrensen (förfarandeförbud). Även uthyrning omfattas. Kommuner kan också förbjudas att helt driva en viss säljverksamhet om den begränsar konkurrensen (verksamhetsförbud). Sanktionen för brott mot förbuden är vite. Vid fråga om förfarandeförbud ska domstol väga det offentliga ändamålet med ett konkurrensbegränsande beteende mot konkurrensintresset. Om domstolen anser att det offentliga ändamålet med ett beteende ska väga tyngre än konkurrensintresset är det konkurrensbegränsande beteendet försvarbart och får inte förbjudas. Vid verksamhetsförbud ska domstolen pröva om det finns lagstiftning som 3 (29)

88 ger en kommun rätt att sälja eller hyra ut vissa varor eller tjänster. Om det finns lagstiftning som medger att kommuner eller landsting får driva en viss försäljnings- eller uthyrningsverksamhet får verksamheten inte förbjudas. I några fall har Växjö kommun anmälts till konkurrensverket, men någon fällande dom mot kommunen har inte förekommit. Växjö kommun bedriver en omfattande verksamhet riktad till sina medborgare till företag och föreningar. I samtliga fall har verksamheten till syfte att tillgodose behov av allmänna nyttigheter i enlighet med den kommunala kompetensen. I några fall kan det konstateras att lokaliseringsprincipen inte iakttas fullt ut och att säljverksamhet förekommer till privata företag. I ett antal fall sker säljverksamheten med grund i anknytningskompetensen eller på grund av tillfällig överskottsproduktion. Försäljning är då av liten omfattning eller av tillfällig karaktär och torde inte störa marknaden. Det förekommer försäljning av tjänster vilka har till syfte att underlätta för marknaden att bedriva verksamhet inom omsorgen. Likaså sker överskottsförsäljning av tjänster inom flera förvaltningar, men den är av liten omfattning och torde inte rubba marknaden på något sätt. Några exempel finns på säljverksamheter som kan ifrågasättas utifrån den kommunala kompetensen. Exempel på sådan verksamhet är försäljning av måltider till privata företag och till allmänheten. Kommunstyrelsen har i augusti 2016 beslutat i frågan om försäljning av måltider till enskilda förskolor och fristående skolor och fastslagit vilka kriterier som ska gälla vid sådan försäljning. De kommunala bolagen som är egna juridiska personer bedöms kunna samordnas med övrig kommunal verksamhet när det gäller olika former av lednings- stabs- och servicefunktioner, såsom ekonomi, HR, telefoni, IT tjänster, lokaler och fordon. Växjö som, regioncentrum, tillväxtmotor, utbildnings- och residensstad, förväntas ta ett större ansvar för utvecklings- och samverkansfrågor, olika former av infrastruktur och att underlätta myndighetsutövning i flera kommuner än den egna. Därvid måste kommunen uppfylla kommunallagens krav på rätt samverkans/organisationsform. Vid myndighetsutövning är samarbetsavtal tillräckliga för att fylla formkraven. Utredningen gör bedömningen att en utvidgning av den kommunala kompetensen inte följt med i samhällsutvecklingen, varför ansvaret som regionmotor bör fortgå tills rättstillämpningen säger annorlunda eller tillåter sådan samverkansverksamhet. Formerna för att kunna agera som regioncentrum och -motor, d v s inom ett större geografiskt område 4 (29)

89 än den egna kommunen, behöver moderniseras och klargöras. Troligtvis kan sådan nyttosamverkan grundad i medborgarbehov, inte förbjudas. Samordnad upphandling/inköp av tjänster bedöms falla inom den kommunala kompetensen. Skrivelsen Rättvriden konkurrens handlar om att iaktta ett antal principer i kommunallagen. Det handlar om en god balans mellan det offentliga och det privata. Det handlar om ägarstyrning och om prissättning. Det handlar också om gynnande av enskild och om EU-rättens regler om statsstöd. EU-rättens statsstödsregler bedöms inte i denna utredning. Marknadspris bör iakttas då kommunen verkar på en konkurrensutsatt marknad, även om konkurrens inte föreligger för stunden. Motivet för sådant agerande är inte ett vinstsyfte, utan att kommunen inte onödigtvis ska hindra etablering genom att hålla ett lågt pris, ofta grundat i de stordrifts- och finansieringsfördelar en kommun kan uppbringa. Marknadspriset torde ändå inte väsentligen avvika från ett korrekt beräknat självkostnadspris, om hänsyn tas till alla berörda kommunala kostnader. Det är tveksamt om ett upprepande av den tidigare och denna redovisade kartläggning fyller något stadigvarande behov. I stället bör kommunen förlita sig på att förvaltningar och bolag följer gällande lagstiftning - under den ordinära revisionens och konkurrensverkets kontroll och tillsyn. Viss vägledning finns i SKL cirkulär om konfliktlösningsmodellen och i konkurrensverkets broschyrer och i domar. Med det nya ekonomisystemet ska uppgifter om säljverksamhet (externa intäkter) lättare identifieras och analyseras från I årsredovisningen för 2015 har nämnder/bolag i enlighet med kommunstyrelsens beslut redovisat sin säljverkasamhet. Bakgrund och uppdraget Den 1 januari 2010 infördes ändringar i konkurrenslagen som riktar sig till stat, kommuner och landsting. Syftet med den nya regeln i konkurrenslagen är att skapa lika förutsättningar mellan privata och offentliga aktörer som säljer varor eller tjänster på marknaden. I och med de nya reglerna kan kommuner och landsting förbjudas att bedriva olika former av verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet och som riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden. Även vissa former av förfaranden inom olika verksamheter kan förbjudas. Lagändringen motiveras till stor del med det faktum att näringslivet aldrig kan konkurrera på lika villkor med offentligt skattefinansierad verksamhet. Det är Patent- och marknadsdomstolen som kan 5 (29)

90 utfärda ett eventuellt förbud. Högsta instans är Patent- och markandsöverdomstolen. Kommunstyrelsen 1 har efter skrivelse från Lennart Adell Kind beslutat att genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad. Uppdraget i den första attsatsen innebär att kartlägga och beskriva aktuella förhållanden i Växjö kommun mot bakgrund av den kommunala kompetensen och konkurrenslagstiftningen. Utredningen ska analysera vilka former av säljverksamhet som inte bedöms ligga inom den kommunala kompetensen och som kan utgöra otillåten säljverksamhet. Kommunens chefjurist gör en slutlig bedömning av verksamhet och förfaranden. Urvalet av marknader görs av ekonomikontoret. Till sist kan rekommendationer avges. Beställare och styrperson är kommunchefen i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Syfte, utredningsplan och metod Syftet med utredningen är att kartlägga den säljverksamhet som kommunen bedriver och göra en bedömning om den är förenlig med den kommunala kompetensen. Ett andra syfte är att få en överblick av förekomsten och omfattningen av den konkurrerande verksamheten och identifiera sådan kommunal säljverksamhet som kan störa eller snedvrida konkurrensen med näringslivet. Utredningen utgör svar på Lennart Adell Kinds (FP) skrivelse om rättvriden konkurrens 2. Utredningsplan Utredningen har bedrivits i enlighet med av kommunchefen fastställt uppdrag och utredningsplan. Rapport och tjänsteskrivelse är försenad. Metod Metoden som har använts under utredningens genomförande är litteraturgenomgång, omvärldsanalys, ekonomi och -redovisningsbelysning och intervjuer med ekonomer i samtliga förvaltningar och bolag. 1 KS Dnr beslut Skrivelse till kommunstyrelsen från Lennart Adell Kind (FP) (29)

91 - Kartläggningsperioden omfattar Bolagens och förvaltningarna ekonomer har förfrågats/intervjuats. - Genomgång av de marknader som berörs av kommunens verksamhet görs av ekonomikontoret. - Informationen kvalitetssäkras, sammanställs och utgör analysunderlag. - Genomgång av rättsutslag och praxis - Analys och bedömning av olika verksamheter/förfaranden utifrån de juridiska regelverken görs av kommunens jurister och ekonomienheten - Slutligen läggs rekommendationer på eventuella åtgärder fram, för hur verksamheter ska bedrivas på så sätt att konkurrensstörningar minimeras. Kapitel 1 Översiktlig redovisning av gällande lagstiftning Den kommunala kompetensen generellt Kommunallagen Vad en kommun får göra framgår av i första hand 2 kap 1 kommunallagen ( KL ). Av denna bestämmelse följer att kommunen få handha angelägenheter av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område och inte ska utföras enbart av någon annan. Av 2 kap 2 KL följer att kommunen ska behandla sin medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Enligt 2 kap 7 KL får kommunen bedriva näringsverksamhet om den bedrivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga tjänster till sina medlemmar. I den så kallade befogenhetslagen utökas den kommunala kompetensen inom vissa områden. Konkurrenslagen konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Av 3 kap 27 konkurrenslagen följer att en kommun får förbjudas att utföra säljverksamhet om den snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningar för en effektiv konkurrens på marknaden. Om säljverksamheten inte ryms inom den kommunala kompetensen enligt KL finns det ofta förutsättningar att förbjuda verksamheten. Det behövs inte att kommunen önskar uppnå viss effekt utan det är tillräckligt att risk finns. Eller som det uttrycks i förarbetena, blotta närvaron av en offentlig aktör kan verka hämmande för marknaden. Av praxis framgår emellertid att flera förfaranden som i och för sig inte är tillåtna enligt KL likväl inte har förbjudits då påverkan på marknaden har bedömts som alltför marginell eller i vart fall begränsad. 7 (29)

92 Kapitel 2 - Omvärldsbevakning Tidigare kartläggning 2011 tillskrev Svenskt näringsliv Växjö kommun och ifrågasatta, som företagen upplevde det, konkurrens från kommunen. Som exempel på säljverksamhet i kommunal regi, som kan konkurrera med privata företag och utförare nämnde Svenskt näringsliv: - Försäljning av varor och tjänster från gymnasieskolans program - Försäljning av måltider till allmänheten från köken i skolor, äldreboenden och liknande offentliga institutioner - Försäljning av växter och snittblommor från kommunala växthus - Utförande av fordonsreparationer till allmänheten på kommunens verkstäder - Subventionering av lokaler till enskilda företag - Försäljning av utbildning och brandskyddsmateriel via räddningstjänsten - Renspolning av VA-ledningar i enskilda fastigheter - Tryckning och kopiering av trycksaker Av svaret från Växjö kommun till Svenskt Näringsliv framgår följande: Försäljning av varor och tjänster från gymnasieskolans praktiskt inriktade yrkesprogram är kompetensenlig men ska ske med hänsyn till marknaden i form av korrekt prissättning och att ingen reklam/beställningsverksamhet ska förekomma. Försäljning av måltider till allmänheten (äldre pensionärer räknas som en kompetensenlig förebyggande målgrupp) inte är en kompetensenlig verksamhet men den är av relativt liten omfattning varför den bör betraktas som överskottsproduktion. Försäljning av växter och plantor till allmänheten är icke kompetensenlig och ska ses över. Fordonsreparationer till allmänheten är icke kompetensenlig verksamhet och ska ses över. Subventionering av lokaler förekommer inte dock kan priset variera på grund av marknadsförhållanden och vilka kvaliteter som tillhandahålls. Utbildning och försäljning av brandskyddsmaterial är kompetensenlig verksamhet, men ska hållas skild från Räddningstjänstens tillsynsverksamhet. Renspolning av VA ledningar förekommer endast i undantagsfall och då för att undvika skador/förstörelse av egendom. Tryckning och kopiering sker i allt mindre omfattning och endast till föreningar där kommunen har ett intresse av att stödja dessa. 8 (29)

93 Externa intäkter 2009 och informerade kommunens juridiska enhet om de nya reglerna och tillhandahöll en modell för snabbanalys. Analysmodellen följde SKL:s cirkulär på området genomfördes på uppdrag av kommunchefen en intern översyn där alla externa intäkter gicks igenom och samtliga förvaltningar och bolag fick en genomgång av sin säljverksamhet och vilka regler som gäller från både kompetenssynpunkt/konkurrenslagens nya regler. Företagsklimatet i Växjö kommun Svenskt näringsliv 3 Rent logiskt finns ett positivt samband mellan ett gott företagsklimat och tillväxt. Kommuner med förbättrat företagsklimat har en starkare jobbtillväxt i det privata näringslivet jämfört med kommuner som inte lyckas skapa ett bra företagsklimat. Det visar en undersökning 4 gjord av nationalekonomen Fabian Wallén. Svenskt näringslivs årliga enkätundersökning ger svar på vad företagare och politiker tycker om företagsklimatet i kommunen. Ett urval av företagens svar ligger till grund för rankning av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Varje år ställs också tilläggsfrågor om vad som upplevs som aktuellt och som särskilt angeläget. En av dessa frågor är om konkurrens från kommunal verksamhet. Enkätundersökningen belyser att det föreligger en skillnad mellan hur företagarna respektive politikerna i landets kommuner upplever konkurrensen från kommunernas verksamheter gentemot näringslivet. Politikerna upplever detta generellt som ett mindre problem. Enkätfrågan: I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Betyg sätts på en skala där 1 betyder "i stor utsträckning", 6 betyder "inte alls Svenskt näringsliv Företagsklimatet i Sverige Växjö (29)

94 Slutsats: Växjö kommun får allt högre betyg från företagarna när det gäller konkurrens från kommunens verksamheter. Växjö når för andra året i rad över 4,0 vilket är ett gott resultat. 10 (29)

95 Slutsats: I en långsiktig serie från 2002 har företagarna i allt högre utsträckning uppfattat att kommunens verksamheter inte konkurrerar med de privata företagen. Ett värde över 4,0 på den sexgradiga skalan för 2015 och 2016 är en klar signal om förhållandet i allmänhet, där företagen uppfattar konkurrensens som godtagbar. Genomsnittsresultatet säger i sig mindre om hur förhållandena upplevs i det enskilda fallet. Domar - stämningar - avgöranden Stockholms tingsrätts och Marknadsdomstolens beslut och domar i konkurrenslagsärenden och de beslut Konkurrensverket fattade innan ärendena gick till domstolsavgörande redovisas här. Konkurrensverkets beslut om åläggande, avgiftsföreläggande, åtagande samt avskrivningsbeslut där verket tagit ställning i sak eller som bedöms ha ett allmänintresse. Se bilaga 2 sammanfattning av några revisionsrapporter och ärenden hos konkurrensverket och domstolsprövningar. Revisionsrapporter konsultrapporter Efter förändringen av konkurrenslagen har ett flertal kommuner gått igenom sin säljverksamhet. Åtgärder har vidtagits för att anpassa sin verksamhet till gällande lagstiftning. I ett antal kommuner har kommunrevisionen eller externa revisionsbyråer gått igenom den kommunala verksamheten utifrån samma perspektiv och avgett rekommendationer för hur kommunen bör agera. I flera fall uppmanas till följsamhet mot SKL cirkulär 09:81 om konfliktlösningsmodellen. Intern kontroll av egen verksamhet Växjö kommun genomförde i sin interna kontroll 2014 en granskning av hur förvaltningarna hanterade den nya lagstiftningen varvid framkom att ett antal anpassningar av verksamhet höll på att genomföras. Exempel på verksamheter som upphört var försäljning av tolktjänster, försäljning av snittblommor till kommunanställda/allmänheten och fordonsreparationer till allmänheten med mera. Verksamhetens syn och egna undersökningar Vid kartläggning 2015 genom utdrag ur ekonomisystemet (vilket bör bli effektivare 2016, i det nya ekonomisystemet) framkommer att förvaltningarna/bolagen har externa intäkter. Redan här har kommuninterna transaktioner undantagits vid uppföljningen. Detta mot bakgrund av 11 (29)

96 bedömningen att ägaren ska kunna samordna sina egna verksamheter. De viktigaste argumenten är kommunens egen styrning, likvärdig service, samarbeten och god ekonomisk hushållning. Medarbetarskap och ledarskap Det är ledarskapets (politiken och chefstjänstemän) samfällda avgörande som definierar vilka uppgifter kommunen ska utföra och med vilka förfaranden den ordnas. Biträde kan alltid fås via kommunens juridiska enhet, vilken har kunskap och erfarenhet i frågor om näringsverksamhet, den kommunala kompetensen och konkurrenslagstiftningen. Växjö kommun har också haft några ärenden aktuella hos konkurrensverket och i domstol, några fällande domar har inte avkunnats. Arbetsmiljö riskbedömning Utredningen har inte genomfört en egen övergripande riskbedömning. Riskbedömning kan behöva ske i specifika fall, om verksamhet ska avvecklas eller förfaranden korrigeras. Vid upphörande med säljverksamhet som har någon omfattning, det vill säga berör flera anställda eller en hel verksamhet/förfaranden ska arbetsmiljökonsekvensanalys genomföras Kravet från arbetsmiljösynpunkt är att förändringen ska innebära risk för ohälsa eller olycksfall. Kapitel 3 Bedömningar och ställningstaganden av övergripande karaktär Kommunintern kostnadsfördelning en koncernsamarbetsfråga Utöver kompetensenlig närings-/säljverksamhet förekommer kostnadsfördelning/interndebitering av tjänster inom kommunkoncernen, mellan förvaltningar i kommunen, mellan bolag, mellan förvaltningar och de kommunala bolagen och vice versa. Då föreligger ett samverkansintresse där en del av kommunen för flera kommunala intressenters räkning härbärgerar/uppbär värdskap och därefter fakturerar samarbetsparter. Samma ägare (kommunen) har för olika ändamål av sin verksamhet olika juridiska personer, där de kommunala bolagen är mesta synliga. Praktiska arrangemang såsom anställningar, bokföring, nätverksbärare, lokaler, kompetens och intresse/lämplighet etc. styr ofta vilken del av kommunkoncernen som står som värd för ett projekt eller en verksamhet. 12 (29)

97 Olika juridiska personer ägaren kan samordna sina verksamheter. Rent juridiskt är kommunen en juridisk person (enhet) och varje kommunalt bolag en egen juridisk person. Med samma ägare synes emellertid de olika juridiska personerna på ägarens uppdrag kunna samordna sina verksamheter i vissa delar. Olika juridiska personer uppkommer också genom att föreningar där kommunen är intressent (representation eller via ekonomiska bidrag) bildar aktiebolag för ett visst ändamål. I praktisk verksamhet handlar detta ofta om samarbeten och servicetjänster såsom telefoni/växeltjänster, viss personal/ekonomiadministration och andra kommungemensamma stödfunktioner. Omständliga köp/säljförhållanden hos samma ägare ska i möjligaste mån undvikas men ändå följa kommunstyrelsens regler om intern och extern försäljning. Bedömning Utredarna gör bedömningen att kommuninterna samarbeten (koncern) samordning utgör tillåten verksamhet och berörs därför inte av konkurrensreglerna. Samordningsförfaranden inom kommunkoncernen bedöms vara helt i sin ordning då säljverksamheten ter sig mer fiktiv (bokföringsmässig) än verklig och i sin förlängning inte påverkar konkurrensen/marknaden. I och med ägarens samordningsuppdrag bedöms sådana verksamheter/förfaranden som helt igenom kompetensenliga. Bilaterala eller multilaterala - interkommunala samverkansöverenskommelser/avtal Kommunalförbund och gemensam nämnd regleras i kommunallagen som legitima sätt att bedriva allmänna angelägenheter för flera huvudmän (kommuner landstinget), liksom samordningsförbund och samverkan kring inköp och upphandling av varor och tjänster. Mellankommunal samverkan kan på avtalsbas ske inom myndighetsutövningen, vilken är undantagen från reglerna om säljverksamhet. Övrig mellankommunal samverkan kan förekomma omkring angelägenheter som berör kommuninnevånarna i fler kommuner. Sådan samverkan ska följa formaliakrav; reglerade samverkansavtal där ändamål, ersättning och den gemensamma/enskilda nyttan ska framgå. Varje deltagande kommun ska kunna visas bidra till det gemensamma ändamålet. En kommun får inte enbart på grund av ersättning utföra tjänster i eller åt en annan kommun. Samverkan mellan kommuner förekommer också i gemensamma bolag. 13 (29)

98 Bedömning Utredarna gör bedömningen att interkommunal samverkan är kompetensenlig, utgör ingen otillåten säljverksamhet så länge organisationsformerna är regelstödda. Samverkan berörs då inte av konkurrensreglerna. Den gemensamma nyttan för kommunmedlemmarna gör att sådan verksamhet/förfaranden inte kan förbjudas. Inköps- och upphandlingssamverkan - bra priser i konkurrens Kommunallagen saknar särskilda regler om interkommunala avtal som samverkansform. När det gäller kompetensenligheten av interkommunal samverkan får vad som är möjligt att samverka om bedömas utifrån bestämmelserna i kommunallagen om den allmänna kompetensen. När det gäller upphandlingssamverkan kan det vara viktigt att uppmärksamma att en kommun inte får vidta åtgärd uteslutande eller väsentligen i en annan kommuns intresse. Inköps och upphandlingssamverkan förekommer på statlig nivå, tidigare Verva som lades ner 31 dec Verksamheten togs över av Statskontoret, Kammarkollegiet, Domstolsverket, Kompetensrådet för utveckling i staten och den operativa e-delegationen. Här kan kommuner delta i upphandlingar vilka leder till att ramavtal träffas med leverantörer. På kommun och Landstingsnivå finns inköpssamverkan via SKL och regionalt i Kronoberg finns motsvarande inköpssamverkan. Samverkan syftar till att underlätta inköp och upphandling av varor och tjänster på marknaden. Bedömning Att bedriva inköps- och upphandlingssamverkan är kompetensenlig verksamhet endast delar av finansieringsformen likar en säljverksamhet. Utredarna gör bedömningen att inköps- och upphandlingssamverkan utgör kompetensenlig verksamhet och berörs därför inte av konkurrensreglerna. Även förfaranden i finansieringsformen anses som försvarbart. Resultatsammanfattning av generella iakttagelser Inventeringen i denna del avgränsar den kommunala kompetensen och ger vid handen att kommunen har en betydande samordning av sina verksamheter som följd av den kommunala kompetensen. Detta leder till ett flertal ekonomiska transaktioner vilket inte är att betrakta som säljverksamhet då den är grundad i samarbeten och inte sker på en extern marknad. Uthyrning av lokaler Flera kommunala bolag har till uppgift att hyra ut bostäder och lokaler. 14 (29)

99 Många förvaltningar har lokaler till uthyrning. Hyra omfattas av reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Uthyrningen sker i enligt fastställda prislistor och enligt fattade beslut. Så är fallet med halluthyrning, konferenslokaler och andra lokaler. Genom beslut i kommunfullmäktige fastställs kommunens avgifter och taxor. Fritidsanläggningar kräver ofta mycket stora investeringar, där kommunens engagemang är en förutsättning. Fritidsnämnden fastställer uthyrningspriser för ex vis kommunala idrottshallar, med differentierad prissättning beroende på hyresgäst, där privatpersoner betalar mer än ungdomsföreningar. För uthyrning av fritidsanläggningar finns i nuläget endast en begränsad privat marknad men denna kan komma att växa om allt fler fritidsanläggningar, hallar och arenor ägs och hyrs ut av privata bolag. Uthyrning av konferens/sammanträdeslokaler och andra utrymmen sker som anknytningskompetens och mot en marknad. Det ligger i den kommunala kompetensen att tillhandahålla sådana lokaler, endera som ett direkt kompetensenligt ändamål eller som anknytningskompetens till den primära uppgiften. Eftersom en marknad för sådana lokaler finns ska även kompetensenlig uthyrning ske så att den inte onödigtvis påverkar konkurrenssituationen. Prissättningen ska vara konkurrensneutral och ansluta sig till marknaden. Underprissättning får inte förekomma. Bedömning Utredarna gör bedömningen att det ligger endera i den kommunala kompetensen att hyra ut lokaler eller att som anknytningskompetens till ordinarie verksamhet hyra ut lokaler, telefonitjänster och annan service kopplad till verksamheten/uthyrningen. Prissättning på varor/tjänster producerade av arbetslösa, personer i arbetsträning, kommunala sysselsättningsprojekt och verksamheter för funktionsnedsatta Enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program får en kommun anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieutbildning eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Verksamheten regleras i avtal mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. En kommun får också komma överens med arbetsförmedlingen att åta sig skyldigheten att erbjuda ungdomar mellan 20 och 25 år, som står till arbetsmarknadens förfogande, en aktiverande och utvecklande insats på heltid (ungdomsgarantin). Kommunerna har också möjlighet att ge sysselsättning till personer med långvarigt socialbidragsberoende. 15 (29)

100 Arbete och välfärd har ett antal samverkansavtal med arbetsförmedlingen avseende offentligt skyddade anställningar, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb, lönebidragsanställningar samt jobb och utvecklingsgarantin. AVP-grupper (arbete-vägledning-praktik) genomförs där ca 50 % av deltagarna rekryteras från biståndstagargruppen. Arbetslag finns inom områdena: Trädgård/fornminnesvård Måleri/klottersanering Bygg/snickeri Smedja Kök restaurangtjänster Transporttjänster Matinköp åt pensionärer i eget boende Städtjänster Genom specialreglering ges kommunen kompetensenlig möjlighet att bedriva verksamhet för ovan nämnda och liknade grupper vilka har svårt att vinna inträde på den öppna konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Innehållet i arbetsuppgifterna ska vara verkliga och nyttiggörande. Reella arbetsmarknadskrav ska i anpassad mån ställas på dem som är sysselsatta i verksamheten, samtidigt som undanträngningseffekter gentemot marknaden ska minimeras. Undanträngningseffekterna som naturligt uppstår ska vara i relation till ändamålet med verksamheten och marknaden får således tolerera viss konkurrens. Härvid blir förfaranden i verksamheten såsom marknadsöversikt, konkurrenssituation och prissättning väsentliga parametrar. Man kan i detta sammanhang även föra ett proportionalitetsresonemang där en avvägning mellan ändamålet och marknadspåverkan görs. Sysselsättning av funktionshindrade/nedsatta i kommunerna regleras bl.a. i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt lagen ska kommunerna bedriva daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som är utvecklingsstörda eller har andra typer av begåvningsmässiga funktionshinder och som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Skrivningarna i förarbetena till lagen är dock otydliga när det gäller vilken verksamhet som får bedrivas. Å ena sidan är det inte meningen att verksamheten skall utformas som ett avlönat arbete eller att det ska bedrivas produktion av varor och tjänster. Å andra sidan kan det ändå vara frågan om arbetsuppgifter som också förekommer hos Samhall och arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden. Det kan vidare konstateras att Konkurrensrådet (tillsatt av regeringen upphört 2006) har gjort en principiell bedömning att sysselsättning för funktionshindrade bör organiseras så att de negativa effekterna på marknaden 16 (29)

101 blir obetydliga eller helt kan elimineras. Sammanfattningsvis gjorde rådet bedömningen att sysselsättning av funktionshindrade på konkurrensutsatta marknader bör undvikas, d.v.s. de ansåg att kommunerna i första hand bör arbeta aktivt för att sysselsätta handikappade i det privata näringslivet. Sådana förhållanden är starkt eftersträvansvärda samtidigt som verkligheten visat en delvis annan utveckling där det offentligas ansvar för sysselsättning och arbete har blivit mer omfattande. Omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd saknar rutiner för att kunna bedöma konkurrenssituationen och upprätthålla en konkurrensneutral prissättning som inte negativt påverkar övriga marknadsaktörer. Särskilt aktuellt har detta blivit sedan skattereduktion infördes för hushållsnära tjänster (RUT och ROT avdraget). Det finns ett antal små företag, ofta nystartade, vilka kan befinna sig i ett känsligt etablerings- eller utvecklingsläge. Undanträngningseffekter kan förekomma. Bedömning Utredarna gör bedömningen att verksamhet i daglig sysselsättning för funktionsnedsatta och verksamhet för arbetslösa/försörjningsstödstagare/ungdomar är kompetensenlig verksamhet och omfattas därför inte av konkurrensreglerna. Undanträngningseffekter ska minimeras och rutiner för prissättning upprättas. Kapitel 4 - Marknader för varor och tjänster I detta avsnitt går utredningen igenom ett antal verksamheter vilka bedömts mot den kommunala kompetensen och den marknad de verkar på. Måltider Försäljning av måltider förekommer inom kommunstyrelsen och arbete och välfärd. Med arv från de tidigare verksamhetsdrivande förvaltningarna har måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen avtal med privata förskolor, med ett gymnasium och med omsorgsenheter om att leverera måltider. Beträffande försäljning av matportioner till i kommunen belägna enskilda förskolor och fristående skolor gäller sannolikt samma principer som för annan måltidsverksamhet. I enlighet med kommunstyrelsens beslut kommunen, genom sin måltidsorganisation, om det finns särskilda skäl, kan erbjuda försäljning av måltider till fristående förskolor och skolor ( friskolor ) inom Växjö kommun. 6 Kommunstyrelsen beslut försäljning av måltider KS (29)

102 2. Prissättningen ska vara adekvat med ett pris motsvarande marknaden. Kommunstyrelsen uppdrar till måltidsorganisationens verksamhetschef att bedöma, besluta om pris och i förekommande fall teckna avtal läsårsvis för dessa enheter. 3. Kommunstyrelsen godkänner att måltidsorganisationen kan, om det är lämpligt för måltidsorganisationen, besluta om tillfälliga undantag av ovan i situationer som kan anses vara akuta och tillfälliga (max två till tre månader) på grund av att t.ex. friskolans måltidsentreprenör har gått i konkurs. I upphandling av särskilt boende har en förutsättning varit att måltider levereras genom den kommunala kost-/måltidsorganisationen. När det gäller boenden som får tilldelningsbeslut enligt Lagen om valfrihet, så är utgångspunkten att detta löses av boendet. När det gäller boenden som går från att vara entreprenader enligt LOU, till att bli LOV-boenden (vilket är det som omsorgsnämnden tidigare beslutat ska ske) är utgångspunkten den samma. Luncher till allmänheten Kafé/lunchservering till allmänheten kan ske vid samtliga restauranger belägna på kommunens särskilda boenden. Omsorgsnämnden har tagit fram kostnad/pris för sådana luncher som grundar sig i överväganden utifrån både självkostnaden och att inte påverka marknaden/konkurrensneutralitet. Vissa omsorgsrestauranger ligger på orter där någon lunchserveringsmarknad inte finns och således råder inte heller någon direkt konkurrens. Här kan omsorgens restauranger uppfattas som en kompetensenlig service till närområdet, en service som annars inte skulle finnas. Andra omsorgsrestauranger finns på orter där privata näringsidkare har sin marknad, varvid en konkurrenssituation direkt föreligger, även om omfattningen av omsorgens luncher till allmänheten är liten. Konkurrensrådet har i ett yttrande (dnr 5/2003) slagit fast Att bedriva restaurangtjänster på en öppen marknad är i princip ingen uppgift för en kommun. I den mån överskott uppkommer i en kommunintern verksamhet av sådant slag har inom rättspraxis fastslagits att försäljning av sådant överskott är förenligt med kommunallagens kompetensbestämmelser enbart om det är av tillfällig karaktär och i begränsad omfattning. 18 (29)

103 Inom denna utrednings sammanhang bör det dock framhållas att merparten av den externa matförsäljningen är servering till anhöriga/gäster och till äldre. Allmänheten uppges använda restaurangerna i mycket mer begränsad utsträckning. Att det finns möjlighet för anhöriga att äta tillsammans med den de besöker på boendet torde kunna betraktas både som naturligt och som en del den äldres normala livsföring. En sådan försäljning kan knappast jämställas med en försäljning på den öppna marknaden. Samma förhållande gäller att äldre personer kan äta lunch på de särskilda boendena. Sådan verksamhet måste betraktas som kompetensenlig då den har ett inslag av social samvaro och sker av hälsofrämjande/förebyggande skäl. Prissättning vid försäljning av måltider till personal och till gäster/allmänheten följer ansvaret för måltidsorganisationen. Bedömning Att sälja måltider till allmänheten bedöms inte ligga inom den kommunala kompetensen. Kommunen kan endast undantagsvis och i mindre omfattning uppträda som aktör på den konkurrensutsatta måltidsmarknaden. Utredarna gör bedömningen att försäljning av måltider till allmänheten och till privata aktörer kan ske som tillfällig överskottsproduktion. Försäljning kan också ske om privata alternativ saknas. Eftersom försäljningen till allmänheten är av begränsad omfattning, är marknadspåverkan liten och verksamheten bedöms därför inte kunna förbjudas. Uthyrning av personal (försäljning av tjänster) Flera förvaltningar har anställd personal, vilken på del av sin tjänst arbetar åt andra huvudmän, utan att vara anställda hos den senare. Det förekommer i begränsad omfattning inom utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och andra förvaltningar. Uthyrning av kommunal personal ligger generellt inte i den kommunala kompetensen, men kan förekomma som överskottsförsäljning. Uthyrning av personal är också i gränslandet mellan kommunen som arbetsgivare och reglerna för anställdas bisysslor. Motiven för att hyra ut personal kan vara att kommunen har viss specialkompetens eller att arbetsgivaren vill fylla ut en anställning. I inventeringen har denna form av säljverksamhet mycket liten omfattning i förhållande till förvaltningarnas totala personalkostnader. Några få anställningar som är säljverksamhet och betalas av andra har karaktären av övergångs- eller personalvårdande individuella lösningar med arbetsgivarens godkännande. Andra har karaktären av kompetensutveckling som att undervisa på högskolor, universitet och vid nationella konferenser eller liknande. 19 (29)

104 Inom omsorgen finns flera yrkeskategorier/företeelser vilka levererar service till entreprenörer. Dessa köper då tjänst som omsorgsförvaltningen säljer till det privata företaget. Ambitionen från omsorgsnämnden är att entreprenören själv ska kunna arrangera ex vis nattpatrulltjänst, sjuksköterskekompetens eller andra kompetenser men entreprenörer kan i mån av behov köpa denna tjänst av kommunen. Enligt uppgifter från omsorgsförvaltningen har säljverksamheten minskat påtaglig sedan 2011, då de stora entreprenörerna själva tillgodoser sina behov. Små företag kan fortfarande ha behov av att köpa tjänster från omsorgsförvaltningen. I det perspektivet hjälper omsorgsförvaltningen igång entreprenören och utvidgar möjligheterna för dessa att etablera sig på marknaden. Emellertid torde det finnas möjligheter för dessa företag att köpa samma tjänst från andra företag, särskilt som bemanningsbranschen alltmer fyller dessa behov. Bedömning Uthyrning av personal på marknaden ligger generellt sett inte inom den kommunala kompetensen. Utredarna gör därmed bedömningen att uthyrning av personal till företag/organisationer i sig utgör en icke kompetensenlig säljverksamhet. Mestadels är den av mycket liten omfattning, men inom omsorgsförvaltningen har den tidigare varit mer omfattande. Enstaka försäljningar av tjänster kan utgöra överskottsproduktion. Försäljning av tjänster bedöms inte påverka marknaden eller konkurrenssituationen, snarare är det så att marknaden efterfrågar denna kommunala service. Prissättningen ska vara konkurrensneutral och därmed marknadsmässig. I och med Växjö kommuns storlek förekommer förfrågningar om att hjälpa de kringliggande kommunerna, något som torde vara legitimt om det sker tillfälligtvis. Trygghetsinsatser (vandringar och samordning, klottersanering) Arbeta och Välfärd delfinansierar själva och får finansieringstillskott från övriga kommunkoncernen för trygghetsskapande arbete. Brottsförebyggande rådet är också involverat i arbetet med föreningsvandringar, trygghetsvandringar, klottersanering och samordning av det trygghetsskapande arbetet. Utförandet och organiseringen av arbetet sker inom arbete och välfärd. Klottersanering bedrivs inom ett arbetslag för sysselsättning av arbetslösa/ungdomar. Insatserna riktar sig helt till kommunkoncernen. Förvaltningen har avtal med de kommunala bolagen om att sanera/ta bort klotter Man har aktivt arbetat med gränsdragningsproblemen ex vis där det finns upphandlade insatser och/eller privata aktörer. Ingen extern försäljning 20 (29)

105 till privata fastighetsägare finns även om sådan skulle gynna hela trygghetsskapandet i kommunen och därmed ha ett allmänt intresse. Säljverksamhet föreligger men utgör en del av den kommunala kompetensen som sysselsättning av arbetslösa/ungdomar. Arbetet grundar sig i en kommunintern överenskommelse och de kommunala bolagen bidrar ekonomiskt till verksamheten. Mot bakgrund av att prissättningen inte utgår från någon timkostnad utan från ett bidragsbelopp mellan de kommunala aktörerna föreligger ingen jämförbarhet i prissättningen mot marknaden. På marknaden finns flera privata aktörer. Verksamheten upprätthåller kontakt med marknadsaktörerna. En fortsatt löpande bedömning av verksamheten och förfaranden rekommenderas. Trygghetsarbetet utgör ett bra exempel hur verksamheter/förfaranden i gränslandet mot säljverksamhet, bör och kan bedrivas, i dialog med marknaden. Bedömning Utredarna gör bedömningen att klottersaneringsverksamheten utgör en kompetensenlig verksamhet och berörs inte av konkurrensreglerna. Förfaranden inom den kompetensenliga verksamheten såsom prissättning av tjänster har ändå relevans för kontakterna med konkurrerande privata verksamheter. Portal för gymnasieutbildningar Utbildningsförvaltningen i Växjö är värd för och utför tjänster åt hela skolregionen (både kommunala och fristående skolor). Detta sker på samverkansbasis inom gymnasieportalen Gymnasium Kronoberg. Gymnasieportalen ger service till alla sökande till gymnasieskolan. Fristående skolor kan delta i informationen som byggts upp för hela Kronobergs län. Den IT baserade gymnasieportalen har utvecklats av ett privat företag. Det ligger i den kommunala kompetensen att informera om de gymnasieval som kan göras. Genom den kommunala/privata samverkan deltar alla aktörer på samma villkor och finansierar tillsammans portalen, där Växjö kommun är samordnande och driftansvarig för hemsidan. Intäkter kommer från Växjö kommun och från andra utbildningshuvudmän. Bedömning Gymnasieportalen är en allmän nyttighet där alla skolor kan delta. Den svarar mot kommunens behov av att informera elever om vilka skolor/program som finns att välja mellan. Någon marknadspåverkan bedöms inte föreligga, då någon konkurrens mellan olika portalleverantörer inte finns och kommunen har i uppgift att informera om vilka program som finns att söka både i den egna kommunen och samarbetskommunerna. 21 (29)

106 Uppdragsutbildningar Förvaltningen arbete och välfärd driver uppdragsutbildning vid Komvux. Kommunerna har enligt lagen (1991:1 109) om uppdragsutbildning i vissa fall rätt att mot särskild ersättning från annan än enskild, för dennes räkning svara utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Utbildning är möjlig att anordna om den i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen ansvarar för. Det kan med andra ord konstateras att lagstiftningen uttryckligen tillåter möjligheten för kommuner och landsting att bedriva uppdragsutbildning. Bedömning Uppdragsutbildning är kompetensenlig verksamhet som ska bedrivas efter självkostnadsprincipen. Uppdragsutbildning finns på en konkurrensutsatt marknad och utgör en kompetensenlig, allmännyttig verksamhet. Kiosk- och caféverksamhet vid skolor och fritidsgårdar Café- och kioskförsäljning förekommer inom skolorganisationerna och inom fritidsgårdsverksamheten. Denna försäljning riktar sig enbart till elever/deltagare. Den sker i stort sett till självkostnadspris och någon extern reklam finns inte. I någon mån kan även tillfälliga besökare nyttja tjänsterna. Bedömning Det bedöms ligga inom anknytningskompetensen att bedriva café och kioskverksamhet som helt är lokalmässigt samordnad med den kompetensenliga verksamheten. Den är av relativt begränsad omfattning och vänder sig enbart till skolelever och fritidsgårdsbesökare vilket gör den till en skolinternintern företeelse. Varor och tjänster från gymnasieprogram Produktion av varor och tjänster vid yrkes- och hantverksprogram Gymnasieskolornas yrkesprogram utför inom sin utbildning reellt utbildningsarbete i en yrkesnaturlig miljö. Produktion av varor och tjänster förekommer och dessa säljs på marknaden. Ingen reklam eller annan marknadsföring sker. Gymnasieförvaltningen har efter anmälan från ett konditori och företagarna Kronoberg, utrett frågan om bageriprodukter som säljs under ca 2,5 tim./dag i en kiosk på skolan. Den produktion som sker är en del av utbildningen och de framtida arbetsgivarna måste därför se utbildningsmomenten som en del av att rusta eleverna för det framtida yrkeslivet. Produktionen är prisanpassad till utbildningsomständigheterna och det vore onaturligt att slänga produkterna. Konkurrensrådet har bl.a. uttalat sig om bageriförsäljning vid gymnasieskola och har då konstaterat att sådan försäljning är rimlig med hänsyn till att 22 (29)

107 produktionen under alla omständigheter kommer till stånd och att alternativet är att kassera produkterna i fråga. Vidare konstaterade man att de kunder som väljer att köpa produkter från denna försäljning får acceptera att kvalitén är ojämn, främst beroende på om det är elever som är i början eller slutet på sin utbildning som har bakat. Företag inom bageri- och cafésektorn får enligt rådets uppfattning tolerera denna försäljning, särskilt som utbildningen är nödvändig för att bagerier i framtiden skall kunna rekrytera utbildad personal till sina företag. Samtidigt påpekade rådet att en förutsättning för den bedömning som gjordes var att försäljningen enbart skedde i direkt anslutning till skolan och som en naturlig följd av utbildningen. Det skall vidare ske i sådan omfattning och med en sådan prissättning att konkurrensproblemen minimeras. I enlighet med vad som tidigare återgetts har Konkurrensrådet bedömt att bedriva restaurangtjänster på en öppen marknad i princip inte är en uppgift för en kommun. I den mån överskott uppkommer i en kommunintern verksamhet av sådant slag har inom rättspraxis fastslagits att försäljning av sådant överskott är förenligt med kommunallagens kompetensbestämmelser enbart om det är av tillfällig karaktär och i begränsad omfattning. Ett exempel som rådet tidigare pekade på var matvaror som producerades vid en yrkesskola som hade kockutbildning. En grundläggande förutsättning var då att överskottet enbart är en konsekvens av själva utbildningen och inte av affärsskäl. Överskottsförsäljningen får således inte vara av större omfattning än vad som är absolut nödvändigt för att kunna bedriva utbildningen i fråga. När det gäller restaurangverksamhet vid en gymnasieskola har rådet gjort bedömningen att vissa undanträngningseffekter på den lokala marknaden kan inte uteslutas. De dagar skolrestaurangen är öppen för allmänheten påverkas med all sannolikhet också kundunderlaget för konkurrerande företag. Det är värdefullt att dessa ges möjlighet att kunna organisera sin verksamhet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det skall därför vara möjligt för övriga lunchrestauranger i området att kunna få information om restaurangskolans öppettider Konkurrensrådet rekommenderade gymnasieskolan att avhålla sig från att tillhandahålla middagar på den öppna marknaden och annan försäljning som inte bestod av överskott av oavsiktlig och oundviklig karaktär till följd av utbildningens karaktär. Analogt med Konkurrensrådets resonemang ovan bör det för frisörutbildningen kunna hävdas är att de tjänster som erbjuds allmänheten är en naturlig konsekvens av utbildningen. Detsamma gäller produkter ifrån byggprogrammet och fordonsprogrammet under förutsättning att överskottsförsäljningen inte är större än vad som är oundgängligen nödvändig för utbildningen. Marknaden måste i dessa fall tåla viss konkurrens. Omfattningen är också så liten att den knappast påverkar konkurrensförhållandena mot marknaden. 23 (29)

108 Gymnasieförvaltningen tillsatte 2011 en arbetsgrupp bestående av skol- och näringslivsföreträdare för att arbeta fram en policy avseende försäljnings- och serviceverksamhet för samtliga gymnasieprogram. (GN 2010:110) Bedömning Försäljningen av produktion från gymnasieskolorna är kompetensenlig verksamhet då sådana produktions och försäljningsmoment ingår i gymnasieutbildningen. Prissättning, marknadspåverkan och kontakter med olika yrkesråd kan ge ytterligare legitimitet till verksamheten. Den tidigare gymnasienämndens beslutade om att arbeta fram en policy avseende försäljningsverksamhet för samtliga gymnasieprogram. Kommunhälsan företagshälsovård till föreningar Handikapprörelsens Idé- & Kunskaps Centrum (I&KC) är en ideell organisation, en administrativ samordningsorganisation som hela den samlade handikapprörelsen i Kronobergs län står bakom. Kommunhälsan har ett begränsat avtal med I&KC och erbjuder tjänster inom det arbetsmiljörelaterade området. Kommunhälsan försåg tidigare också på avtalsbasis den ideella föreningen kvinnojourens Blendas anställda med företagshälsovård. Föreningen hade genomfört en marknadsförfrågan innan man vände sig till Växjö kommun. För närvarande finns inget avtal. Organisationerna finansieras tills stor del genom bidrag från kommuner och Region Kronoberg och vid I&KC genom anställningsstöd. Växjö kommun har både ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt intresse av att verksamheterna finns. Arbetsmiljöansvaret är alltid styrelsens. Kommunhälsan levererar också efter förfrågning/vunnen upphandling och på avtalsbasis företagshälsovård till kommunalförbundet Värends Räddningstjänst.(Växjö och Alvesta kommuner). Bedömning Utredarna gör bedömningen att försäljning av företagshälsovård till föreningar befinner sig utanför den kommunala kompetensen. Genom sina intressen i I&KC och Kvinnojouren Blenda med sina specifika kommunala ändamål kan försäljningen ändå vara legitim och den påverkar inte marknaden genom sin ringa omfattning. 24 (29)

109 Uthyrning av idrotts och föreningslokaler Uthyrning av lokaler sker kompetensenligt och med hänsyn till underskottsprincipen. Det innebär att kommunen har olika avgifter för olika användare. Ett sådant förfarande skulle kunna strida mot likabehandlingsprincipen men bedöms som kompetensenlig då politiskt fattade beslut, om gynnande av barn/ungdomsverksamhet genom lägre avgifter, fattats av kommunfullmäktige/berörd nämnd. Tillsammans med lokaluthyrning sker också uthyrning av exempelvis vaktmästartjänst. Här föreligger anknytningskompetens för vaktmästartjänsten. Det som komplicerar situationen är att prissättningen av tjänsten bör utgå från marknadskostnadsprincipen och inte underskottsprincipen. Prissättningen av tjänster tillgår på samma sätt som uthyrning av lokalen, d v s externa privata köpare betalar 100 % högre timkostnad. Någon marknadssituation föreligger inte gällande anknytningstjänsterna, det är till och med så att skötseln/underhållet av lokalen eller deltagande i ett arrangemang bör skötas av den kommunala personalen, eftersom man har ansvaret för lokalen. I vissa fall kan likabehandlingsprincipen frångås för exempelvis särskilda grupper genom pris- och avgiftsreduktioner. Bedömning Utredarna gör bedömningen att uthyrning av hallar och liknande är helt igenom kompetensenlig. Som anknytningskompetens finns möjligheten att tillhandahålla vaktmästartjänster. Prissättningen för dessa tjänster kan behöva ses över i förhållande till marknadspriset men kan också grundas i beslutad underskottsprincip. BiljettCentrum Kommunen har tillsammans med privata intressenter engagerat sig i BiljettCentrum. Här marknadsförs kommunala och lokala föreställningar/arrangemang och tillhandahålls biljetter till kommunala arrangemang. Biljettcentrum säljer/tillhandahåller även biljetter till övriga/nationella arrangemang via kommissionsverksamhet åt Ticketmaster. Att sälja biljetter till lokala/kommunala arrangemang är kompetensenligt verksamhet och en service som marknaden för närvarande delvis inte tillhandahåller. Där finns således ingen konkurrerande på platsenverksamhet utan det är snarare så att marknaden inte kunnat förse kunderna med denna service. 25 (29)

110 Kommissionsverksamheten åt Ticketmaster är ingen egentlig säljverksamhet. Inom biljettförsäljningssektorn finns ett antal marknadsaktörer främst internetbaserade. Bedömning: Den kommunala kompetensen rör primärt försäljning av biljetter till egna arrangemang eller sådana arrangemang där kommunen har starka intressen. Rent innehållsmässigt utförs tjänster till allmänheten som kan utföras av privata företag på marknaden. Biljettcentrum erbjuder en service till allmänheten och ska därmed bedömas i enlighet med den kommunala kompetensen. Eftersom det föreligger en öppenhet att avveckla den kommunala verksamheten om ett privat alternativ önskar etablera sig, påverkas inte marknaden i någon högre grad. Försäljning via Ticketmaster bör återkommande bedömas från konkurrens- och marknadssynpunkt. Det kan även finnas alternativa driftformer som minskar marknadspåverkan men ändå upprätthåller medborgaservicen. Kapitel 5 - Utredningens bedömningar och slutsatser En kommun ska bedriva verksamhet som tillgodoser allmänna behov. Vägledande bör vara att kommunen för att uppnå sina mål väljer lösningar som i så liten utsträckning som möjligt stör konkurrensen på marknaden. Det verkar också finnas flera fall då marknaden har behov av viss service från kommunen för att privata alternativ ska finnas. Detta blir paradoxalt eftersom det också finns en privat marknad. I sådana fall måste avvägningar göras mellan att primärt överhuvudtaget inleda sälverksamhet och därefter självkostnads- och marknadsprissättningsprinciperna och krav på köparen. Kommunen ska naturligtvis bedriva en egen verksamhet som i fråga om kvalitet och effektivitet står sig väl i jämförelse med andra utförare. Det förekommer oftare klagomål på kommunens beskattningsrätt (finansieringsmöjlighet) och stordriftsfördelar än det motsatta försäljningsintäkter och höga overheadkostnader. Växjö kommunfullmäktige har under åren i sin årliga budget uppdrag till nämnder/styrelser - betonat att arbetet med konkurrensutsättning av kommunal verksamhet fortsätter. Uppföljning av inriktningen har genomförts under våren Någon coachande - pådrivande - uppföljande insats har inte genomförts - annat än att i text vara normativ i sitt förhållningssätt. Företagarna manifesterade i Svenska näringslivs enkätundersökning och företagsklimatet i Växjö kommun uppfattar konkurrensen från kommunens 26 (29)

111 verksamheter som godtagbar. Detta är ett gott betyg men säger inte något om den enskilde företagarens uppfattning. Det mesta av den bedömda säljverksamheten är kompetensenlig eller av ringa omfattning och påverkar inte marknaden. Vissa verksamheter och förfaranden kan bedömas som icke kompetensenliga, men påverkar ändå inte marknaden. Dessa verksamheter bör berörd förvaltning/bolag själva ta ställning till och även regelbundet bevaka omfattning/pris/marknads/ konkurrenssituationen. Några verksamheter bedöms ligga utanför den kommunala kompetensen samtidigt som det finns en marknad. Dessa verksamheter utgör sådan verksamhet som på sikt bör minskas, finna andra former eller helt avvecklas. Kommunen bör också ha en konkurrensneutral och transparent prissättning grundad i självkostnadsberäkning och i marknadsprissättning. Denna behöver bli stringentare och kunna offentliggöras/visas upp (vara transparent). I affärsmässig verksamhet såsom den bolagen bedriver är ett sådant krav svårt att fullt ut realisera, då prissättning kan var en del av affärshemligheterna. Råder monopolsituation saknas en marknad och konkurrenssituation. Därutöver behöver konkurrenssituationen ytterligare belysas, marknadsöversikten bli mer precis och kontakterna med branschföreträdare bli naturliga för att bygga förtroende, öka samsynen och motverka alltför konkurrenspåverkande inslag av den kommunala verksamheten. Samtidigt kan prövning ske huruvida vissa uppgifter/verksamheter kan bedrivas i andra former för att minska marknadspåverkan. Prissättningen på kommunala varor och tjänster är problematisk i vissa fall. Håller kommunen självkostnadspris (inkl. lokal- och central OH) kan priset ändå på grund av stordriftsfördelar bli så lågt att det motverkar privat etablering. Av dessa skäl behöver anpassning till marknadspriset ske så att kommunen inte prisdumpar sina varor och tjänster på marknaden. Med utgångspunkt i det nya ekonomisystemet (2016) ska det vara lättare för förvaltningarna att identifiera extern säljverksamhet. Därmed ska kommunen nämnder/bolag kunna följa utvecklingen. Det bör således vara en del av den interna kontrollen och en följd av risk- och väsentlighetsanalysen. Sammanfattningsvis; utifrån vad som har framkommit i denna kartläggning och baserat på de bedömningar som gjorts så har de flesta säljverksamheter ett stöd i den kommunala kompetensen, kommunallag och praxis. Säljverksamheten är i övrigt av liten omfattning sett till de marknader som finns. Ifrågasättanden har också skett av verksamhet som avser sysselsättning för funktionsnedsatta och kommunal sysselsättnings/arbetsmarknadsverksamhet. I 27 (29)

112 denna kompetensenliga verksamhet är prissättning och konkurrensneutralitet väsentligt. Samma ifrågasättanden har skett visavi gymnasieskolans hantverksprogram. Här kan konstateras att säljverksamheten är legitim och att marknads - konkurrensfrågor ska ske i neutrala former med ett minimum av marknadspåverkan. Genom olika former av samverkansråd och direktkontakter kan förståelse och viss ömsesidighet uppnås. Några små friktionsytor kan ändå förekomma och vara sådant man får leva med. Dialog motverkar missförstånd och kan öka den ömsesidiga förståelsen. Kapitel 6 - Utredningens rekommendationer Kunskapshöjning om gällande lagstiftning kan behövas både i nämnder och bolag. Vid osäkerhet kan förfrågan göras till kommunjuristen för bedömning oavsett varifrån initiativet kommer. De kommunala riktlinjerna för extern och internprissättning kan behöva uppdateras/aktualiseras. Region-motor-perspektivet behöver drivas på och finna nya former; kommunallagen också moderniseras i detta avseende. Utbildningsförvaltningen upprättar policy och fastställer skriftliga rutiner för gymnasieprogrammens försäljningsverksamhet. Under utredningens gång har måltidsförsäljning till enskilda förskolor, fristående skolor getts riktlinjer genom beslut i KSOP. Bilagor Bilaga 1. Genomlysta marknader där Växjö kommun eventuellt bedriver säljverksamhet Bilaga 2. Revisionsrapporter - Konkurrensverket stämningar och domar Växjö kommun Magnus Bengtsson Johanna Svensson Anders Hägg sakkunnig sakkunnig utredare chefsjurist redovisningschef 28 (29)

113 29 (29)

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Skrivelse om kommunens verksamheter på konkurrensutsatta marknader - Lennart Adell Kind (FP) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. Reservation Socialdemokraterna i kommunstyrelsen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Lennart Adell Kind (FP) har i en skrivelse den 26 mars 2015 föreslagit att kommunchefen ges följande två uppdrag med anledning av kommunens verksamheter på konkurrensutsatta marknader. 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. Enligt Adell Kind vill Folkpartiet ha en sund konkurrens gentemot privata företag och anser det därför önskvärt att det kommunala regelverket ses över och skärps. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 203/2015 föreslagit att: 27(95)

115 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämlig konkurrenslagstiftning. Nils Fransson (FP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Nils Franssons yrkande. 28(95)

116 Rättvriden konkurrens i Växjö kommun fredag 27 mars :12 Till Kommunstyrelsen Skrivelse Rättvriden konkurrens i Växjö kommun Folkpartiet har under senhösten och vintern besökt företag runt om i Växjö och runt om i Sverige. Bilden som utmålas är att många utmaningar kvarstår att möta. Sverige behöver en bättre kompetensförsörjning så att fler företag kan rekrytera rätt och Sverige behöver en bättre lönebildning samt ett bättre skatteuttag så att fler företag har råd att anställa. Flera företag upplever stora problem med osund konkurrens från kommunal verksamhet. Det kan vi i Växjö kommun redan idag ta ett konkret steg för att avhjälpa. Av 1000 verkställande direktörer inom Almegas medlemsföretag uppgav för några få år sedan över 400 att de hade problem med snedvridande konkurrens från offentlig sektor. Företagarna pekade 2013 på att vart femte småföretag upplever konkurrens från det offentliga, och att och åtta av tio företag med offentliga konkurrenter upplevde deras närvaro på marknaden som problematisk. Konkurrensverket genomförde 2012 en motsvarande mätning över hur företag verksamma inom branscher som är särskilt utsatta för kommunal konkurrens uppfattar sin situation. Inom sådana branscher upplever ca 40 procent av företagen att det föreligger konkurrens från kommunala bolag eller förvaltningar. Knappt nio av tio av de bolag som upplever sådan konkurrens upplever vidare att de kommunägda bolagen har en fördelaktig konkurrenssituation. Bland annat uppger uppemot 70 procent att de kommunala bolagen kan ta ut väsentligt eller något lägre priser än privat drivna företag. Folkpartiet vill ha en sund konkurrens och därför vore det önskvärt att vårt kommunala regelverk ses över och skärps. Mot bakgrund av ovan vill jag föreslå Kommunstyrelsen: 1. Att kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att i årsredovisningen för 2015 särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en konkurrensutsatt marknad. 2. Att kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. Växjö den 26 mars 2015 Lennart Adell Kind, Gruppledare för Folkpartiet Liberalerna

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Avskrivning av uppdrag om visionsdokument för Rottne Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att avsluta ärendet Vision Rottne Dnr KS/2012:1035. Bakgrund beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med bland annat Rottne Samhällsförening arbeta fram ett visionsdokument för Rottne. Efter samtal med Samhällsföreningen i Rottne under 2013 och 2014 har det framkommit att det inte finns ett intresse från Rottne Samhällsförening att driva frågan. Växjö kommun driver inte visionsarbete i kommundelscentra utan är endast behjälplig om de själva håller i processen. Ifall Rottne Samhällsförening vill ha hjälp med att ta fram en vision för orten kommer kommunen hjälpa till och stötta processen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom Rottne Samhällsförening 1 (2)

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott (2)

119 ÄRENDE Dnr KS Joakim Hedvall landsbygdsutvecklare Tel Kommunstyrelsen Vision Rottne Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avsluta ärendet Vision Rottne Dnr KS/2012:1035 Bakgrund beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med bland annat Rottne Samhällsförening arbeta fram ett visions dokument för Rottne. Efter samtal med Samhällsföreningen i Rottne under har det framkommit att det inte finns ett intresse från Rottne Samhällsförening att driva frågan. Växjö kommun driver inte visionsarbete i kommundelscentra utan är endast behjälplig om de själva håller i processen. Ifall Rottne Samhällsförening vill ha hjälp med att ta fram en vision för orten kommer kommunen hjälpa till och stötta processen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom: Rottne Samhällsförening Monica Skagne Thomas Karlsson Kommunchef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post joakim.hedvall@vaxjo.se

120 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Uppdrag att ta fram en "Vision Rottne" (KS/2012:1035) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att i samråd med bland annat Rottne Samhällsförening arbeta fram ett visionsdokument för Rottne. Bakgrund Kommunledningen har haft överläggningar med företrädare för Rottne Samhällsförening. Det har i dessa diskussioner framkommit ett behov av ett samlat visionsdokument för Rottnes utveckling i likhet med det som har tagits fram för exempelvis Braås. Arbetsutskottet har i 547/2012 föreslagit att: Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att i samråd med bland annat Rottne Samhällsförening arbeta fram ett visionsdokument för Rottne. Beslutsexpediering Kommunchefen (näringslivschefen, planeringschefen) Rottne Samhällsförening Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

121 Typ: Mottagare OrgNamn: Rottne Samhà llsfã rening - Framtid Rottne GatuAdress: c/o Ke Rosà n PostNr: PostOrt: Rottne Epost: info@rottne.nu

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Inrättande av ett stads- och träbyggnadsråd Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram förslag till bestämmelser för ett Stads- och träbyggnadsråd som är tänkt att ersätta nuvarande Stadsutvecklingsråd och Träbyggnadsråd. De frågor som enligt styrande dokument ska hanteras av stadsutvecklingsrådet eller träbyggnadsrådet ska istället hanteras av Stads- och träbyggnadsrådet. Bakgrund Växjö kommun har idag ett Stadsutvecklingsråd och ett Träbyggnadsråd. Kommunfullmäktige fastställde den 15 september 2015, 179/2015, bestämmelserna för Växjö Kommuns Stadsutvecklingsråd. Underlag i ärendet var kommunchefens skrivelse och styrdokument - Bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd. Kommunfullmäktige har i 170/2013 antagit en träbyggnadsstrategi. I denna framgår att ett Träbyggandetråd ska inrättas. Växjö Kommunföretag AB (VKAB) fastställde den 19 maj 2016, 89/2016, bestämmelserna för Träbyggnadsrådets nya riktning. Underlag i ärendet var VD:s skrivelse daterat till den 11 maj Kommunstyrelsens ordförande har initierat till kommunchefen att Stadsutvecklingsrådet och Träbyggnadsrådet bör ersättas av ett gemensamt Stads- och träbyggnadsråd med samma mål, syfte och ändamål som de båda enskilda råden har i nuläget. Stads- och träbyggnadsrådets representanter ska utgöras av tjänstepersoner som utses av kommunchefen. Stads- och trädbyggnadsrådet ska rapportera till personer utvalda av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att i nuläget finns två olika råd som arbetar med inriktning mot stadsutveckling respektive trä. Med tanke på den expansion som pågår i Växjö kommun bör dessa båda råd (Träbyggnadsrådet och Stadsutvecklingsrådet) inte arbeta separat eller möjligen parallellt med sina sakfrågor utan istället arbeta som ett enda råd. Stadsutvecklingsarbetet och träbyggnadsarbetet bör ske i kombinerad form för att säkerställa en effektiv process och med 1 (2)

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott målsättningen att Växjö kommun ska vara en attraktiv stad som verkar i positiv bemärkelse för miljön. Ett gemensamt råd som verkar för såväl intensifierat träbyggande som stadsutveckling skulle medföra en tydligare struktur, bättre sammanhållet arbete, en tydlig riktning och därmed ett effektivare arbete med stadsutvecklingen och träbyggandet i Växjö kommun. Ekonomi Stads- och träbyggnadsrådet har delvis egna ekonomiska medel för deltagande i centrumutvecklingen, Växjö Citysamverkan och i projekt inom VKAB. I övrigt deltar förvaltningar och bolag i det gemensamma arbetet efter beslut av ansvariga för Stads- och träbyggnadsrådet. Rapportering Stads- och träbyggnadsrådet ska sammanträda minst fyra gånger årligen och rapporterar till av kommunstyrelsen utvalda personer. 2 (2)

124 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Inrättande av ett stads- och träbyggnadsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram förslag till bestämmelser för ett Stads- och träbyggnadsråd som är tänkt att ersätta nuvarande Stadsutvecklingsråd och Träbyggnadsråd. De frågor som enligt styrande dokument ska hanteras av stadsutvecklingsrådet eller träbyggnadsrådet ska istället hanteras av Stads- och träbyggnadsrådet. Bakgrund Växjö kommun har idag ett Stadsutvecklingsråd och ett Träbyggnadsråd. Kommunfullmäktige fastställde den 15 september 2015, 179/2015, bestämmelserna för Växjö Kommuns Stadsutvecklingsråd. Underlag i ärendet var kommunchefens skrivelse och styrdokument - Bestämmelser för Växjö kommuns stadsutvecklingsråd. Kommunfullmäktige har i 170/2013 antagit en träbyggnadsstrategi. I denna framgår att ett Träbyggandetråd ska inrättas. Växjö Kommunföretag AB (VKAB) fastställde den 19 maj 2016, 89/2016, bestämmelserna för Träbyggnadsrådets nya riktning. Underlag i ärendet var VD:s skrivelse daterat till den 11 maj Kommunstyrelsens ordförande har initierat till kommunchefen att Stadsutvecklingsrådet och Träbyggnadsrådet bör ersättas av ett gemensamt Stads- och träbyggnadsråd med samma mål, syfte och ändamål som de båda enskilda råden har i nuläget. Stads- och träbyggnadsrådets representanter ska utgöras av tjänstepersoner som utses av kommunchefen. Stads- och trädbyggnadsrådet ska rapportera till personer utvalda av kommunstyrelsen. Stadsutvecklingsrådet i korthet Stadsutvecklingsrådet arbetar med stadsmiljöfrågor i vid bemärkelse för att utveckla stadsbyggandet i Växjö kommen. Stadsutvecklingsrådet stödjer centrumutvecklingen i staden och i kommundelscentra och har som uppgift att inspirera, initiera och skapa sektorsövergripande diskussioner och kreativa möten i frågor rörande kommunens övergripande stadsmiljö. Stadsutvecklingsrådet kan väcka ärenden på eget initiativ och är en resurs och ett rådgivande organ för den som vill anlita dess kompetens. Stadsutvecklingsrådet tar initiativ till utvecklande insatser i förskönande Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

125 ÄRENDE Dnr KS syfte. Stadsmiljön, kulturstråken, centrumutvecklingen, trygghetsfrågor, mellanrummen, mötesplatsernas sociala dimensioner och platser för kreativa näringar är naturliga intresseområden. I Växjö kommuns olika visions- och programarbeten skall stadsutvecklingsrådet involveras och kunna yttra sig i tidiga planeringsskeden. Träbyggnadsrådet i korthet Träbyggnadsrådet representerar Växjö kommunkoncern i olika nätverk och samarbeten och har till uppgift att främja, påverka och utveckla träbyggnation i syfte att bidra till målen i träbyggnadsstrategin. VKAB ansvarar ytterst för träbyggnadsrådet, liksom för att målsättningen om träbyggnation inom koncernens bolag uppnås. I träbyggnadsrådet deltar stadsarkitekt, planeringschef, teknisk chef och näringslivschef eller av dessa utpekade personer. Inom ramen för sina ordinarie uppdrag utför stadsarkitekt, planeringschef och näringslivschef insatser för ett ökat trähusbyggande och då i nära samarbete med VKAB. Respektive bolag och förvaltning ansvarar för att förverkliga träbyggnadsstrategins mål genom att utföra projekt med träbaserat byggande. Träbyggnadsrådet ansvarar för att ta fram förslag till ny träbyggnadsstrategi och uppföljning av densamma. Uppföljning av strategins mål görs årligen och rapporteras till styrelsen för VKAB. Bedömning Växjö kommuns budget fastslår att det till och med 2018 ska byggas minst 3000 nya bostäder i Växjö kommun (inkl. ombyggnation). Likaså ska 50 procent av de kommunala bolagens nyproduktion av bostäder och lokaler vara träbaserad fram till år I nuläget finns två olika råd som arbetar med inriktning mot stadsutveckling respektive trä. Med tanke på den expansion som pågår i Växjö kommun bör dessa båda råd (Träbyggnadsrådet och Stadsutvecklingsrådet) inte arbeta separat eller möjligen parallellt med sina sakfrågor utan istället arbeta som ett enda råd. Stadsutvecklingsarbetet och träbyggnadsarbetet bör ske i kombinerad form för att säkerställa en effektiv process och med målsättningen att Växjö kommun ska vara en attraktiv stad som verkar i positiv bemärkelse för miljön. Ett gemensamt råd som verkar för såväl intensifierat träbyggande som stadsutveckling skulle medföra en tydligare struktur, bättre sammanhållet arbete, en tydlig riktning och därmed ett effektivare arbete med stadsutvecklingen och träbyggandet i Växjö kommun. Ekonomi Stads- och träbyggnadsrådet har delvis egna ekonomiska medel för deltagande i centrumutvecklingen, Växjö Citysamverkan och i projekt 2 (3)

126 ÄRENDE Dnr KS inom VKAB. I övrigt deltar förvaltningar och bolag i det gemensamma arbetet efter beslut av ansvariga för Stads- och träbyggnadsrådet. Rapportering Stads- och träbyggnadsrådet ska sammanträda minst fyra gånger årligen och rapporterar till av kommunstyrelsen utvalda personer. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Växjö Kommunföretag AB Monica Skagne kommunchef 3 (3)

127 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Uppdrag om detaljplaneläggning av del av fastighet Öjaby 1:17 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram detaljplan i enlighet med område utpekat i Plan-PM för del av fastighet Öjaby 1:17 (Växjö Västra Verksamhetsområde, etapp 1). 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag: Att den framtagna övergripande strukturen för Västra Växjö görs om till ett planprogram som samråds med myndigheter, berörda kommuner och andra berörda. Jäv Tony Lundstedt (S) anmäler jäv och deltar inte i behandlingen av ärendet. Bakgrund Växjö kommun har brist på attraktiv verksamhetsmark och för att kunna fortsätta utveckla vårt näringsliv krävs att vi kan tillskapa mer. Enligt nuvarande budget ska kommunen ha minst 150 hektar planlagd verksamhetsmark i beredskap. I dagsläget har kommunen drygt 90 hektar planlagd verksamhetsmark, varav en stor andel inte kan anses vara tillräckligt attraktiv. En övergripande struktur har tagits fram i ett förvaltningsövergripande arbete för det som kallas Växjö Västra Verksamhetsområde där föreslaget planområde ingår som en del. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse daterad 20 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningsförvaltningen bedömer att området kan med förutsättningarna anses vara lämpligt för etablering av verksamhetsmark. Växjö Västra Verksamhetsområde ska som helhet utvecklas både för attraktiva kunskapsmiljöer och för ytkrävande verksamheter med stor omgivningspåverkan. Detta ställer stora krav på tillgänglighet till och inom 1 (2)

128 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott området, utformning och lokalisering av olika typer av företag samt utformning av allmänna platser och gröna miljöer. Vidare framgår att utpekat område är en del i ett större verksamhetsområde och ska byggas ut och utformas som en del i en fungerande helhet. Men området måste också utformas för att kunna vara funktionellt även om övriga delar av verksamhetsområdet inte byggs ut. Yrkanden Anna Tenje (M): 1. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram detaljplan i enlighet med område utpekat i Plan-PM för del av fastighet Öjaby 1:17 (Växjö Västra Verksamhetsområde, etapp 1). 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag: Att den framtagna övergripande strukturen för Västra Växjö görs om till ett planprogram som samråds med myndigheter, berörda kommuner och andra berörda. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 2 (2)

129 ÄRENDE Dnr KS Rasmus Leo planeringsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Uppdrag om detaljplaneläggning av del av fastighet Öjaby 1:17 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger Byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram detaljplan i enlighet med område utpekat i Plan-PM för del av fastighet Öjaby 1:17 (Växjö Västra Verksamhetsområde, etapp 1). Bakgrund Växjö kommun har brist på attraktiv verksamhetsmark och för att kunna fortsätta utveckla vårt näringsliv krävs att vi kan tillskapa mer. Enligt nuvarande budget ska kommunen ha minst 150 hektar planlagd verksamhetsmark i beredskap. I dagsläget har kommunen drygt 90 hektar planlagd verksamhetsmark, varav en stor andel inte kan anses vara tillräckligt attraktiv. En övergripande struktur har tagits fram i ett förvaltningsövergripande arbete för det som kallas Växjö Västra Verksamhetsområde där föreslaget planområde ingår som en del. Bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att området kan med förutsättningarna anses vara lämpligt för etablering av verksamhetsmark. Växjö Västra Verksamhetsområde ska som helhet utvecklas både för attraktiva kunskapsmiljöer och för ytkrävande verksamheter med stor omgivningspåverkan. Detta ställer stora krav på tillgänglighet till och inom området, utformning och lokalisering av olika typer av företag samt utformning av allmänna platser och gröna miljöer. Område för föreslagen planläggning pekas ut i bifogat Plan-PM. Utpekat område är en del i ett större verksamhetsområde och ska byggas ut och utformas som en del i en fungerande helhet. Men området måste också utformas för att kunna vara funktionellt även om övriga delar av verksamhetsområdet inte byggs ut. Ärendet har hög prioritet och avstämning ska ske kontinuerligt med planeringschefen under planprocessen. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post rasmus.leo@vaxjo.se

130 ÄRENDE Dnr KS Bilaga Plan-PM för del av fastighet Öjaby 1:17 (Växjö Västra Verksamhetsområde, etapp 1). Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden För kännedom Planeringschefen Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

131 g Bokelund Ryssagropsviken Helgasjön g g g g g g Sjö hol men K o r s e t g H e l g ö g Herrängsmossen g Björkviken gg g Norremad g Lillesjön g g g Fransborg Hallandsmosse g g g g g Tå n g s h u l t Helgö gård Grustäkt Tu n a t o r p g g g g g Tegelviken g g g Kalvsundet Sandmad Grustäkt Norragården Södergård Södergård Södragården N o r r a K a l v u d d e n f ä l l a n Gärdet Skjutbana Sj öängen Motorbana g g Prästto rp Lybäck Ekelund Skärmaden g g Bränneriviken 70 km/h Nöbbele Svartagård Hagesjön Kronabergsmossen Lunnaby Mellangården Stensholm Hamborg Södragården rmina l Kåragården Tixatorp nytt l äge f Högalycke g g g Fridhem Södragården tuellt Såg Fritslund g lanea r Åla g bä ck Even g Lagemåla Helgasjön bete g en g ö r te Kristineberg Bolängsviken Grönadal L K a r l s u d d g Gullhalla g n a å Lilla Pene n Pene Planen g Skogsnäs u Stora Travträningsbana Pågåe g g nde d g etaljp Terminal Norrby Slättemyr Planaviken Växjö Västra Verksamhetsområde Pågående detaljplanearbete Svanesjön Karlsl und Fotbollsplaner Pella- Fagraholme viken Ekna S v a n e b a c k e n Ryttaretorpet Mellanmaden Långstorpasjön Mot Öjaby/ flygplats Västragården Skola Bandyplan Långstorpasjön Dragsåsens Övre Klockaregården Fotb.pl. naturreservat Badplats Nedre Lång sto rp Skola Ridhus Klockaregården Araby Helgasjön Bäcken na tu rre se rva t Golfbana Klyngekärr Öjaby Tennisbanor Lilla Hult Pe Fotb.pl. Axelsberg Sofieberg Furuhult Campingplats Ilesjön Bastanäs Koloniområde Johannelund Vattenverk Agnesberg Stora Kroksjön Knutstorp Bygget Sigridslund Björkbacka Koloni- Kvälleberg friluftsområde område Lilla Kroksjön Bjälkesjön Granebo Bäckafälle Bjälkudden Grinden Marieberg Skattegården A skumm eto rp Asfaltverk Frälsegården V i l e m a d e n Räppe kanal Skidstadion Långahall Skarngöl Mot centrum Fällorna Bergtäkt Holmen Norragården Ask S n a p p e r i s s k o g e n ks sö g/be in Odl Skol ing när Småbåtshamn Fotbollsplaner Storagården Björnstorp Norra Ryd Såghemmet Bomhuset Detaljplan Bredvik Sport- Mot centrum anläggning Fotb.pl. Gemlasjön Alegatan Skola Skola RäppeHelige å gölen Sjöholmen Norremyrar Teckenförklaring Johannesberg Helige å Hagen Södra Ryd Kråkesjön Ö r n a meter Detaljplan Bredvik Bäckaslöv Norra Bergundasjön Bergkvara Gård Fotbollsplan Störande verksamheter (skuggat område: område ej lämpligt för stadigvarande vistelse) k u l l e n G eml a Verksamheter, kontor m.m. Nilsagården Service och handel Bergkvarasjön Helige å Skrubba- G eml a viken Hagalund FridNorrahem Häringetorp gården Heli Nilsag. ge å Smedjeg. Brunneby- gården Grönområden och friluftsområden Kassaviken Hökamyr Nilsagården Dalen Bostäder viken Berg un da Rydsborg Liagård Södra- a Smeda- Hampabolet Gummagården nd rgu e l B na ka Prästaviken Fiskartorpet Skogstorp Riksintresse av kulturmiljö Blixholmen Brunneby gården Bokhultets naturreservat Kråkriset Enudden Åsviken Killingarna Sundet Sundet Södragården Bergunda Skjutbanor Reningsverk Hårdala Solhaga S t o r a L i n d ö Integrerad grönstruktur Hättorp Höglid K ä l l e k ä r r e t Transportytor viken Struktur för tung trafik Furubo Avfallsanläggning Bok- Ridhus Hammaren S k i n n ä n g Bytespunkt Stadsmässig gatustruktur Lyckås Nothemmet Hagalund Integrerad grönstruktur Götatorp Bergundagölen Nedre Hästhagen Kringlemaden Gång- och cykelstråk / kopplingar Södra Bergundasjön

132 Planeringskontoret Dnr KS Plan-PM för del av fastighet Öjaby 1:17 (Växjö Västra Verksamhetsområde, etapp 1) Uppdrag om detaljplaneläggning Kommunstyrelsen ger Byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram detaljplan i enlighet med detta Plan- PM. Avgränsning Utpekad avgränsning för detaljplaneläggning. Föreslaget planområde består av del av fastighet Öjaby 1:17 och avgränsas genom riksväg 30 i öster. Området kring korsningen riksväg 30 och Nylandavägen bör ingå för att kunna hantera en ny trafiklösning. Bakgrund Växjö kommun har brist på attraktiv verksamhetsmark och för att kunna fortsätta utveckla vårt näringsliv krävs att vi kan tillskapa mer. Enligt nuvarande budget ska kommunen ha minst 150 hektar planlagd verksamhetsmark i beredskap. I dagsläget har kommunen drygt 90 hektar planlagd verksamhetsmark, varav en stor andel inte kan anses vara tillräckligt attraktiv. Växjö Västra Verksamhetsområde En övergripande struktur har tagits fram i ett förvaltningsövergripande arbete för det som kallas Växjö Västra Verksamhetsområde där föreslaget planområde ingår som en del. På lång sikt är ambitionen att hela området byggs ut för verksamhetsmark. Då kommunen inte har rådighet över all mark kommer utbyggnad att ske etappvis då kommunen förvärvar mark eller via privata initiativ. Växjö Västra Verksamhetsområde ska som helhet utvecklas både som attraktiva kunskapsmiljöer för personal- och kunskapsintensiva företag och för ytkrävande verksamheter med stor 1

133 Planeringskontoret Dnr KS omgivningspåverkan. Detta ställer stora krav på tillgänglighet till och inom området, utformning och lokalisering av olika typer av företag samt utformning av allmänna platser och gröna miljöer. Det ska skapas ett sammanhängande verksamhetsområde där det både finns plats för mänskliga möten och logistikföretagens transporter. Området ska göras tillgängligt för alla typer av transportslag och bli en del av staden. Området ska försörjas med kollektivtrafik och bli en port in till staden. I södra delen föreslås ett verksamhetsområde med stadsmässiga kvaliteter växa fram där människor kan mötas och röra sig i gröna och urbana miljöer. Verksamhetsområdet får ett mycket strategisk läge i staden med goda förbindelser vilket gynnar logistikintensiva företag. Sådana verksamheter och dess transporter kommer att ges stort utrymme i området. Samtidigt skapas det gröna miljöer för att bryta ner det storskaliga och skapar attraktiva stråk för människor att röra sig och vistas i. Det som beskrivs vidare i detta Plan-PM hanterar i första hand området enligt föreslagen avgränsning och på en förenklad och övergripande nivå. För en mer detaljerad beskrivning av områdets utformning och för att få en förståelse för helheten, se bilaga Utformning av Växjö Västra Verksamhetsområde. För teckenförklaring och tydligare kartbild, se bilaga Karta - Övergripande struktur Växjö Västra Verksamhetsområde. Syfte Att väster om Växjö stad bygga upp ett verksamhetsområde med stor mångfald enligt nedanstående premisser. Skapa ett verksamhetsområde både för verksamheter och människor. Skapa en sammanhängande grönstruktur som försörjer området med ekosystemtjänster, ger möjlighet till biologisk mångfald, bidrar till en ökad förståelse av kulturlandskapet och genererar rekreativa värden som stimulerar till fysisk aktivitet. Skapa strukturer och attraktiva miljöer som främjar möten och fysisk aktivitet. Skapa god tillgänglighet till, och inom, området. Motverka upplevelsen av ett externt område. Skapa flexibilitet i hur området kan byggas ut. Skapa möjlighet att erbjuda olika typer av fastigheter och lägen för att attrahera olika typer av verksamheter. Utpekat område är en del i ett större verksamhetsområde och ska byggas ut och utformas som en del i en fungerande helhet. Men området måste också utformas för att kunna vara funktionellt även om övriga delar av verksamhetsområdet inte byggs ut. 2

134 Planeringskontoret Dnr KS Gällande planer Växjö kommuns översiktsplan del Växjö stad. Översiktsplanen pekar ut området som utredningsområde. Arbetet med att ta fram en övergripande struktur för området ses som en del av den utredning som krävs för att specificera lämplig markanvändning för området. Enligt översiktsplanen ska attraktiva miljöer för företag och innovativa distrikt skapas. Kommunen ska ge möjlighet till alla typer av företag att etablera sig och frodas i Växjö. Attraktiva kunskapsmiljöer ska erbjudas som svarar upp mot vad moderna företag inom så kallade kunskapsintensiva branscher efterfrågar. Sådana företag vill ofta ligga i blandade urbana miljöer. Dessa miljöer får gärna vara arkitektoniskt spännande och erbjuda gott om mötesplatser. Denna typ av arbetsplatser ska därför så långt som möjligt placeras inom den blandade stadsbygden. I stadskärnorna, vid kollektivtrafikens bytespunkter och utvecklingsstråken ska vi ägna särskild omsorg åt att skapa sådana miljöer. 3

135 Planeringskontoret Dnr KS Verksamheter som har betydande omgivningspåverkan, som är ytkrävande eller i särskilt behov av goda transportlägen lokaliseras till särskilda verksamhetsområden med god anknytning till järnväg eller riksväg. Även dessa områden ska utvecklas till attraktiva miljöer. Enligt översiktsplanen bör inte personal- och besöksintensiva verksamheter lokaliseras till dessa lägen. Det är därför av stor vikt att området som helhet kan utformas på ett sätt så att detta går och att de känsligaste funktionerna och de mest störande verksamheterna kan hållas avskilda från varandra. Genom att inte blanda boende och störande verksamheter minskar vi risken för att människors hälsa påverkas. Verksamheter i goda kommunikationslägen för med sig säkra transportvägar för tung trafik och trafik med farligt gods. Fastighet och fastighetsägare Utpekat område berör fastighet Öjaby 1:17. Fastigheten ägs av Växjö kommun. Flera angränsande fastigheter är inte kommunalägda. Förslag Allmän platsmark och grönstruktur Utformning och användning av allmänna platser som torg, park- och naturmiljöer ska ske i samråd med Tekniska förvaltningen för att kunna säkerställa dess kvaliteter på lång sikt. Dialogen mellan Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen för att i detalj kunna fastslå utformning av allmänna platser och gröna miljöer ska under planprocessen leda fram till framtagandet av ett gestaltningsprogram över området. Höjden i södra delen av området sparas för möjlighet till rekreation och upplevelsevärden och som en viktig del i en övergripande sammanhängande grön struktur. Här kan områdets befintliga vegetation sparas och utvecklas som skött naturmark och gångvägar anläggas. Delar av fornlämningsområdet kan bevaras och utvecklas som en kvalitet och tillgång i grönområdet. Ett övergripande blågrönt stråk bör utvecklas längs Ålabäcken och lågstråket i väster. Huvudfunktionen är hantering av dagvatten men även biologisk mångfald och rekreation är betydelsefullt. Det befintliga raka diket bör omskapas till ett mer naturligt och meandrande flöde, naturtyperna längs stråket kan variera och en gångväg bör anläggas längs med stråket. Bredden på stråket kan variera och anpassas till omgivande låglänta områden men en utgångspunkt är cirka 50 meter, vilket inkluderar båda sidor av fastighetsgränsen. En landskapsanalys är framtagen för området. Följande rekommendationer har tagits fram och ska beaktas vid fortsatt planering inom föreslaget planområde. Höjden i sydost bör sparas i stort för möjlighet till rekreation, biologisk mångfald och som del av den övergripande gröna strukturen samt med hänsyn till fornlämningar. Fornlämningar som kommer att exploateras behöver föregås av arkeologisk undersökning. Höglager bör placeras i områdets västra delar, på avstånd från vägen. Däremot kan högre byggnader med högre arkitektonisk gestaltning prövas närmare vägen. Ett övergripande blågrönt stråk bör utvecklas längs Ålabäcken och lågstråket i väster, från Klyngekärr i söder och norrut. Huvudfunktionen är hantering av dagvatten men även biologisk mångfald och rekreation är betydelsefullt. Det befintliga raka diket bör omskapas till ett mer naturligt och meandrande flöde, naturtyperna längs stråket kan variera och en gångväg bör anläggas längs med stråket. Bredden på stråket kan variera och anpassas till omgivande låglänta områden men en utgångspunkt är cirka 50 meter. Trädvegetation i form av lövträd och tall gynnas. 4

136 Planeringskontoret Dnr KS En ny säker passage för gång och cykel tvärs riksväg 30 föreslås i höjd med Nylandavägen. Cykelvägar bör fortsätta längs Nylandavägen för att koppla området till Öjaby i stort, flygplatsen, friluftsområdet Norra Öjaby, planerade verksamhetsområden samt Helgö. Gröna element i form av naturmark, trädgrupper, planteringar, gröna tak etcetera bör eftersträvas också på kvartersmark för att bidra till ekosystemtjänster, biologisk mångfald och upplevelsen av ett grönt område. En anpassning till terrängen bör eftersträvas i mötet med de områden där natur sparas. Inom kvartersmark, mellan fastigheter, bör en skillnad i nivå eftersträvas. Slänter bör anläggas på kvartersmark och inte på naturmark. Trafikstruktur Gatustrukturen i södra delen av planområdet bör utformas med stadsmässiga kvaliteter och med tanke om att det i framtiden ska knyta an till en aktiv och attraktiv mötesplats för hela området. Här ska oskyddade trafikanter kunna röra sig i gaturummet och bör utformas så det ger upphov till låga hastigheter och med trottoarer och eventuellt separata cykelbanor. Huvudstråket genom området ska utformas som en del av grönstrukturen med exempelvis grupper av träd, mindre grönområden och integrerad dagvattenhantering. Detta är först och främst viktigt för att bryta ner områdets storskaliga miljöer och för att bidra till upplevelsen av en grön miljö. Längs detta stråk kan även gång- och cykelbana anläggas så länge en godtagbar trafiksäkerhet kan uppnås. Separata gång- och cykelstråk bör anläggas utmed riksväg 30 och längs det blågröna stråket i väster. För att skapa en trygg in- och utfart till området behöver nuvarande trafiklösning i höjd med Nylandavägen göras om. Här behöver en planskild korsning skapas för att säkerställa tillgänglighet till såväl flygplats som planområde. Trafiklösningen måste dimensioneras för tung trafik. Vilka trafikflöden som behöver hanteras och hur trafiklösningen ska utformas måste utredas vidare i samtal med trafikverket. Trafiklösningen behöver även skapa en säker passage för gång- och cykeltrafik. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafik måste säkerställas såväl inom som till området. En koppling kommer att ske genom en säker passage vid trafiklösningen och upp mot flygplatsen och dess verksamhetsområde samt in mot Öjaby. Gång- och cykelvägen längs riksväg 30 ansluter till befintlig undergång och kommer att förlängas in mot Öjaby och resten av staden. På detta sätt kommer även en koppling skapas ner mot friluftsområdet Kvälleberg. Ytorna mitt i planområdet behöver hållas fria från bebyggelse och stadigvarande vistelse av människor på grund av ökad risk i den lägre inflygningszonen. Här kan eventuellt transportytor, såsom uppställning för tyngre fordon, parkering och bytespunkt för kollektivtrafik anläggas. Vidare utredning och en eventuell riskanalys ska klargöra vilka typer av funktioner som kan finnas lämpliga. Det måste säkerställas att det finns kopplingar vidare ut från området så att det i framtiden kan fortsätta att byggas ut. Kvartersmark Området bör utformas så att kontor och annan verksamhet som är i behov av skyltläge kan läggas ut mot riksväg 30. Bebyggelse bör placeras med framsida mot riksvägen och utformas med krav på hög arkitektonisk kvalitet. Bebyggelsen bör ha vissa stadsmässiga kvaliteter för att bli en del av Växjö stad. 5

137 Planeringskontoret Dnr KS I västra delen av planområdet, där mark pekas ut för störande verksamheter, bör det ges utrymme för flexibla tomter med ett djup större än 200 meter. Övergripande struktur där utpekat område blir en del av helheten. 6

138 Planeringskontoret Dnr KS Nuvarande förhållanden Natur Utpekat planområde är idag del av ett större sammanhängande skogslandskap med tydlig karaktär av produktionsskog och få större upplevelse- eller naturvärden. Landskapet är relativt flackt men med en höjd i söder. Längst i väster sträcker sig ett lågstråk, med fuktigare markområden och diket Ålabäcken, i nordsydlig riktning. Kring höjden finns några stigar och mindre skogsvägar som nås från Öjaby via en belyst gång- och cykelväg under väg 30. För övrigt är området idag svårtillgängligt på grund av barriärer i form av vägar och besöks i begränsad omfattning för rekreation. Flygintresset Riksintresseområde för Växjö flygplats. Området påverkas av riksintresset för flyg och ingår till största del inom riksintresseområdet. Detta är endast ett schablonområde och det egentliga riksintresseområdet omfattar det markområde som direkt används eller kan komma att användas för att flygplatsen ska fungera. 7

139 Planeringskontoret Dnr KS För att säkerställa flygplatsens funktion måste markanvändning som inte är luftfartsanknuten prövas från fall till fall innan den accepteras inom riksintresseområdet. Den övergripande struktur som arbetas fram för området är en del i denna prövning och dialog har förts med trafikverket och flygplatsen. Fornlämningar Kring höjden i södra delen av planområdet finns ett större fornlämningsområde med fornlämningar i form av fossil åkermark samt ett antal mindre anläggningar som till stor del bedömts vara gravar i form av stensättningar och rösen. Karta över fornlämningar. Landskapsanalys En landskapsanalys har gjorts för ett större utredningsområde där det tänkta planområdet varit en del. De anspråk som ett nytt verksamhetsområde utgör innebär att ett idag till stora delar sammanhängande skogslandskap försvinner. Det innebär också att stora delar av området kommer att hårdgöras, vegetation tas bort och terrängskillnader jämnas ut. Det ställer stora krav på att tillräckligt stora grönytor sparas, förädlas och nyskapas för att möjliggöra hantering av den kraftigt ökade mängden dagvatten men också bidra med biologisk mångfald, struktur, orientering, och upplevelsevärden. Detta är alla mycket viktiga faktorer för att utveckla ett verksamhetsområde som är attraktivt att arbeta och vistas i. För detaljerad beskrivning av hela områdets landskaps- och naturvärden, se Landskapsanalys kring Växjö flygplats. 8

140 Planeringskontoret Dnr KS

141 Planeringskontoret Dnr KS Risk Influensområde för flyghinder vid Växjö flygplats. Med influensområde för flyghinder menas det område, utanför flygplatsen, inom vilket höga anläggningar så som vindkraftverk, master, torn och andra byggnader kan innebära fysiska hinder för luftfarten. Dessa hinder kan innebära att flygverksamheten vid flygplatsen drabbas av sådana restriktioner att utnyttjandet av flygplatsen försvåras påtagligt. Hinderfriheten skall även hållas vid byggnation i området. 10

142 Planeringskontoret Dnr KS Den röda zonen skall hållas fri från bebyggelse. Inom den gula zonen får ingen verksamhet förekomma som innebär att människor uppehåller sig stadigvarande. Det är inte rimligt att överhuvudtaget tillåta någon form av verksamhet i den yta som ska säkerställa att piloten har fri sikt till inflygningsljusen. Detta innebär i praktiken att bebyggelse inte kan tillåtas i en yta med 120 meters bredd och 1350 meters längd som sträcker sig från bantröskeln ut längs banans förlängning. Verksamhet som innebär att människor uppehåller sig stadigvarande under lågt in- och utflygande flygplan kan vara oacceptabel från risksynpunkt (risk för tredje man). Detta måste utredas vidare för att fastslå vilka typer av verksamheter som är lämpliga inom området. 11

143 Planeringskontoret Dnr KS Utpekat område angränsar direkt till riksväg 30 och den trafiklösning som betjänar flygplatsen. Området ligger dessutom nära riksväg 25 och trafikplats Öjabymotet. Detta medför god tillgänglighet men också stora trafikmängder som ska sammanstråla. Trafiklösningen till området kommer inledningsvis att vara den enda och kommer fortsatt även vara tillfart till flygplatsen med befintliga och planerade verksamheter. Denna måste utformas för att klara stora delar av hela områdets tunga trafik när det kommer vara helt utbyggt. En säker gång- och cykelpassage måste tillskapas för att inte riskera människors hälsa och säkerhet. Med stora hårdgjorda ytor kommer dagvattenhanteringen bli avgörande för att inte riskera översvämningar vid skyfall. Stora områden behöver tidigt avsättas för dagvattenhanteringen och det bör i första hand ske på allmän platsmark som en del av grönstrukturen. Fastighetsägare bör också stimuleras till att skapa gröna miljöer på sina fastigheter där även en del av dagvattenhanteringen bör ske. För området som helhet kan det bli extra problematiskt i sydost i anslutning till trafikplats Öjabymotet. Detta bör beaktas redan vid denna planläggning. Utredningar Ett antal utredningar har tagits fram i samband med framtagandet av den övergripande strukturen. Landsskapsanalys Arkeologisk utredning steg 1 Kulturlandskapsanalys För att detaljplan ska kunna tas fram för området krävs det ett antal fördjupade utredningar för planområdet. VA-utredning Geoteknisk utredning Trafikutredning för att dimensionera trafiklösning Fördjupad arkeologisk utredning (vid behov) Riskanalys av flygintresset (vid behov) Dessa kommer arbetas fram parallellt med planprocessen och kommunledningsförvaltningen tar på sig ansvaret för att de utförs. Tekniska nämnden kommer omgående att få i uppdrag att samordna VAutredning och geotekniska utredning för området. Konsekvenser Flygplats Om det inom riksintresseområdet etableras kommersiell verksamhet som inte är knuten till luftfarten kan det i framtiden ge följdeffekter som innebär att utnyttjandet av flygplatsen påtagligt försvåras. Detta för att det då kanske inte finns plats för att etablera den luftfartsanknutna utrustningen som kan komma att krävas vilket i sin tur leder till att flygplatsen inte kan trafikeras i den mån som önskas eller krävs. Tillräckliga ytor för flygintressets verksamheter måste bevaras för att säkerställa dess funktion på lång sikt. Kulturmiljö Utpekat område kan inte anses ha någon påverkan på riksintresse för kulturmiljö men framtida utbyggnad kan komma att påverka dess värden. Det är viktigt att redan nu respektera och spara de spår som finns i kulturlandskapet och på sikt bygga ut området för en ökad tillgänglighet. Detta kan bedömas ge en förbättring av kulturlandskapets värden som mer än väl uppväger den eventuella negativa påverkan av höga byggnader nära riksintressets gräns. 12

144 Planeringskontoret Dnr KS Fornlämningar Fornlämningsområdet i södra delen sparas delvis som ett grönområde för att undvika intrång i de mest värdefulla delarna. Stora delar av fornlämningsområdet kommer att tas i anspråk vilket kan medföra ytterligare arkeologiska utredningar. Sociala Om personal- och besöksintensiva verksamheterna lokaliseras till de mer perifera verksamhetsområdena riskerar transportbehoven att öka. Utan funktioner som håller öppet under kvälls- och nattetid riskerar det att bli folktomma och otrygga miljöer när de som arbetar i områdena lämnat sina jobb. Natur De anspråk som ett nytt verksamhetsområde utgör innebär att ett idag till stora delar sammanhängande skogslandskap försvinner. Skogsområdet är idag det närmaste naturområdet för många som bor i Öjaby. Även om naturområden sparas inom verksamhetsområdet så förloras mycket av rekreationsvärdet i och med att området minskar i storlek och blir omgivet av bebyggelse. Därför är det viktigt att stärka möjligheten att ta sig via gång- och cykelvägar längs gröna stråk till Kvälleberg/Bergkvara såväl som till norra Öjaby friluftsområde. Samlad bedömning Området kan med förutsättningarna anses vara lämpligt för etablering av verksamhetsmark. Med anledning av områdets karaktär och slutliga storlek bör föreslagen markanvändning anses få en betydande miljöpåverkan. Bilagor Följande bilagor kommer att delges Stadsbyggnadskontoret. Allt material ska beaktas vid vidare planläggning. Karta - Övergripande struktur Växjö Västra Verksamhetsområde. Utformning av Växjö Västra Verksamhetsområde. Avvägningsdokument för Växjö Västra Verksamhetsområde. Landskapsanalys kring Växjö flygplats. Arkeologisk utredning kring södra delen av Växjö flygplats. Kulturlandskapsanalys - Övergripande struktur Västra Växjö och riksintresset för kulturmiljö: Bergkvara. Riksintresseprecisering för Växjö flygplats. 13

145 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Samråd för anläggning av ny gång- och cykelväg längs väg 892, Borlanda-Rottne, delen Rydet-Rottne, Växjö kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Växjö kommun ställer sig positiv till rubricerad vägplan och har inget att erinra i ärendet. Det är dock viktigt att anläggandet av gång- och cykelvägen sker med god anpassning till befintliga träd med tillhörande rotsystem. Bakgrund Trafikverket har upprättat en vägplan för anläggandet av en gång- och cykelväg utmed väg 892 mellan Rydet-Rottne. Planen är nu ute på granskning och granskningstiden är till Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag på yttrande. 1 (1)

146 ÄRENDE Dnr KS Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Kommunstyrelsen Samråd för anläggning av ny gång- och cykelväg längs väg 892, Borlanda-Rottne, delen Rydet-Rottne, Växjö kommun Förslag till beslut Växjö kommun ställer sig positiv till rubricerad vägplan och har inget att erinra i ärendet. Det är dock viktigt att anläggandet av gång- och cykelvägen sker med god anpassning till befintliga träd med tillhörande rotsystem. Bakgrund Trafikverket har upprättat en vägplan för anläggandet av en gång- och cykelväg utmed väg 892 mellan Rydet-Rottne. Planen är nu ute på granskning och granskningstiden är till Beslutet skickas till För åtgärd Trafikverket Ärendemottagningen, Investering, Box 810, Borlänge Monica Skagne Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

147 Från: Skickat: den 28 december :35 Till: Gustafsson Erika Ämne: Equitrac Scan-to-Me Bifogade filer: erigus003_ _ pdf

148

149 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Statens geotekniska instituts remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Växjö kommun lämnar nedanstående skrivning som yttrande över Statens geotekniska instituts remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat: Bedömning Växjö kommun bedömer att handlingsplanen tar upp viktiga frågor om hur den fysiska planeringen måste anpassas till ett föränderligt klimat. I sig finns det inget att anmärka på i handlingsplanen. Växjö kommun konstaterar att mycket av det som föreslås i handlingsplanen redan arbetas med i Växjö i översiktlig planering, grönstrukturprogram och klimatanpassningsplan. Växjö kommun tycker också det är bra att handlingsplanen också omfattar förslag på hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Konsekvensanalys Handlingsplanen i sig väntas inte ge några särskilda konsekvenser för Växjö kommun utöver det arbete som redan görs. Vi håller redan på med ett kontinuerligt arbete för att få in klimatförändringar i den fysiska planeringen. Däremot kan handlingsplanen innebära att kommunen får vara beredd på att bidra med information till uppföljning och utvärdering, vilket kan innebära en extra arbetsinsats. 2. Beslutet anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Statens geotekniska institut har tagit fram en handlingsplan för hur det svenska samhället kan anpassa markbyggande och befintlig bebyggd miljö till klimatförändringarna. Handlingsplanens avsikt är att det ska bli tydligare för olika aktörer vad som behöver göras, och av vem, för att en mer hållbar bebyggelseutveckling ska möjliggöras. Växjö kommun har erbjudits möjligheten att yttra sig över handlingsplanen. 1 (2)

150 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag på yttrande. Beslutet skickas till Statens geotekniska institut För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) 2 (2)

151 ÄRENDE Dnr KS Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Statens geotekniska institut remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar nedanstående skrivning som yttrande över remissen. Bakgrund Statens geotekniska institut har tagit fram en handlingsplan för hur det svenska samhället kan anpassa markbyggande och befintlig bebyggd miljö till klimatförändringarna. Handlingsplanens avsikt är att det ska bli tydligare för olika aktörer vad som behöver göras, och av vem, för att en mer hållbar bebyggelseutveckling ska möjliggöras. Växjö kommun har erbjudits möjligheten att yttra sig över handlingsplanen. Bedömning Växjö kommun bedömer att handlingsplanen tar upp viktiga frågor om hur den fysiska planeringen måste anpassas till ett föränderligt klimat. I sig finns det inget att anmärka på i handlingsplanen. Växjö kommun konstaterar att mycket av det som föreslås i handlingsplanen redan arbetas med i Växjö i översiktlig planering, grönstrukturprogram och klimatanpassningsplan. Växjö kommun tycker också det är bra att handlingsplanen också omfattar förslag på hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Konsekvensanalys Handlingsplanen i sig väntas inte ge några särskilda konsekvenser för Växjö kommun utöver det arbete som redan görs. Vi håller redan på med ett kontinuerligt arbete för att få in klimatförändringar i den fysiska planeringen. Däremot kan handlingsplanen innebära att kommunen får vara beredd på att bidra med information till uppföljning och utvärdering, vilket kan innebära en extra arbetsinsats. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post paul.herbertsson@vaxjo.se

152 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För kännedom Planeringskontoret Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 2 (2)

153 Från: Kerstin Konitzer Skickat: den 1 december :46 Till: SGI Kopia: Kerstin Konitzer Ämne: REMISS: Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remissinstanserna listas i missivet som finns på Statens geotekniska instituts webbplats. Remissvaren ska ha kommit in till Statens geotekniska institut senast den 1 februari Yttrandet bör sändas via e-post i wordformat för att underlätta bearbetningen av remissynpunkterna. Skicka svaren till sgi@swedgeo.se och med kopia till kerstin.konitzer@swedgeo.se. I remissen ligger att Statens geotekniska institut önskar få synpunkter på förslagen till åtgärder i Handlingsplanen för hållbart markbyggande. Handlingsplanen finns att hämta på Statens geotekniska instituts webbplats via följande länk På webbplatsen finns mer information om bakgrund och arbetssätt för hur handlingsplanen har tagits fram. Handlingsplanen är framtagen inom ramen för regeringens anslag 1:10 Klimatanpassning. Remissen innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Samtliga remissinstanser avgör på eget ansvar om de har några synpunkter att redovisa i ett svar. Frågor under remisstiden besvaras av Kerstin Konitzer, tfn Kerstin Konitzer (Strateg klimatanpassning) Statens geotekniska institut Avd Geoplanering och Klimatanpassning Olaus Magnus väg LINKÖPING Telefon: Mobil: SGI - På säker grund för hållbar utveckling Twitter Linkedin

154 ^cri Remiss Diarie nr Remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remissinstanser: l. Boverket 2. Centrum för klimat och säkerhet, Karlstad universitet 3. Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet 4. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet 5. Avdelningen för geologi och geoteknik, Chalmers tekniska högskola 6. Institutionen för byggvetenskap. Kungliga tekniska högskolan 7. Institutionen för geovetenskaper. Uppsala universitet 8. Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska högskola 9. P/L Svenska Miljöinstitutet 10. Movium, Sveriges lantbruksuniversitet 11. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 12. Statens väg- och transportforskningsinstitut 13. Stiftelsen Bergteknisk Forskning 14. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond 15. Sveriges Bygguniversitet 16. Energimyndigheten 17. Försvarsmakten 18. Havs-och vattenmyndigheten 19. Jordbruksverket 20. Lantmäteriet 21. Livsmedelsverket 22. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 23. Naturvårdsverket 24. Sametinget 25. Sjöfartsverket 26. Skogsstyrelsen 27. Statens fastighetsverk 28. Svenska kraftnät 29. Sveriges geologiska undersökning 30. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 31. Tillväxtverket 32. Trafikverket Statens geotekniska institut LINKÖPING Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 Tel: Fax: E-post: " sgi@swedgeo.se Bankgiro: Org.nr:

155 ^ Upphandlingsmyndigheten 34. Vinnova 35. Formas 36. Länsstyrelsen i Blekinge län 37. Länsstyrelsen i Dalarnas län 38. Länsstyrelsen i Gotlands län 39. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 40. Länsstyrelsen i Hallands län 41. Länsstyrelsen i Jämtlands län 42. Länsstyrelsen i Jönköpings län 43. Länsstyrelsen i Kalmar län 44. Länsstyrelsen i Kronobergs län 45. Länsstyrelsen i Norrbottens län 46. Länsstyrelsen i Skåne län 47. Länsstyrelsen i Stockholms län 48. Länsstyrelsen i Södemianlands län 49. Länsstyrelsen i Uppsala län 50. Länsstyrelsen i Värmlands län 51. Länsstyrelsen i Västerbottens län 52. Länsstyrelsen i Västemorrlands län 53. Länsstyrelsen i Västmanlands län 54. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 55. Länsstyrelsen i Örebro län 56. Länsstyrelsen i Östergötlands län 57. Stockholms läns landsting 58. Landstinget i Uppsala län 59. Landstinget Sörmland 60. Region Östergötland 61. Region Jönköpings län 62. Region Kronoberg 63. Landstinget i Kalmar län 64. Region Gotland 65. Landstinget Blekinge 66. Region Skåne 67. Region Halland 68. Västra Götalandsregionen 69. Landstinget i Värmland 70. Region Örebro län 71. Landstinget Västmanland 72. Landstinget Dalarna 73. Region Gävleborg 74. Landstinget Västemorrland 75. Region Jämtland Härjedalen 76. Västerbottens läns landsting 77. Norrbottens läns landsting 78. Sveriges kommuner och landsting 79. Sveriges kommuner 80. Avfall Sverige 81. Byggherrarna Sverige 2(3)

156 COWI 83. If Skadeförsäkring 84. IQ Samhällsbyggnad 85. JM 86. Länsförsäkringar 87. NCC 88. Norconsult 89. Peab 90. Skånska Sverige 91. SWECO 92. Swedish Green Building Council 93. SweMin 94. Svensk Försäkring 95. Svenska Geotekniska Föreningen 96. Svenskt Vatten 97. Sveriges Byggindustrier 98. Teknologiskt institut 99. Tyréns 100. Vattenfall Kraftproduktion AB 101. WSP 102. AF Remissvaren ska ha kommit in till Statens geotekniska institut senast den l februari Yttrandet bör sändas via e-post i wordformat för att underlätta bearbetningen av remissynpunkterna. Skicka svaren till sgi@swedgeo.se och med kopia till kerstin.konitzer@swedgeo.se. I remissen ligger att Statens geotekniska institut önskar få synpunkter på förslagen till åtgärder i Handlingsplanen för hållbart markbyggande. Handlingsplanen finns att hämta på Statens geotekniska instituts webbplats via följande länk På webbplatsen finns mer information om bakgrund och arbetssätt för hur handlingsplanen har tagits fram. Handlingsplanen är framtagen inom ramen för regeringens anslag 1:10 Klimatanpassning. Remissen innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Samtliga remissinstanser avgör på eget ansvar om de har några synpunkter att redovisa i ett svar. Frågor under remisstiden besvaras av Kerstin Konitzer, tfn Charlotte Cederbom Avdelningschef 3(3)

157 Remissversion Bör ej hänvisas till. Arbetsmaterial. Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping dec 2016

158 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hänvisa till detta dokument på följande sätt: xxxxxxx SGI Publikation Diarienummer: Uppdragsnummer: Beställning: Statens geotekniska institut Informationstjänsten Linköping Tel: E-post: Ladda ner publikationen som PDF

159 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping 20xx

160 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

161 SGI Publikation xx REMISSVERSION Förord Statens geotekniska institut (SGI) vill uppmärksamma läsaren på att fortsatt avstämning mellan berörda intressenter och åtgärder i andra myndigheters handlingsplaner kommer göras under remissperioden för att åtgärderna ska vara harmoniserade då handlingsplanen beslutas. Undertecknad har beslutat att ge ut publikationen. Linköping i februari 2017 Namn Titel/funktion 5 (30)

162 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

163 SGI Publikation xx REMISSVERSION Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Handlingsplanens ambition Utmaningar och möjligheter Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Handlingsplan för hållbart markbyggande Vision och mål Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Samarbete för att genomföra handlingsplanen Samarbete och samordning Finansiering Kommunikation Uppföljning och utvärdering Uppföljningsplan Processindikatorer för utvärdering Resultat- och effektindikatorer för utvärdering Referenser...29 Bilagor 1. Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat (under utveckling) 2. Kommunikationsplan 3. Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer 7 (30)

164 SGI Publikation xx REMISSVERSION Sammanfattning Samhället är nu i ett tidigt skede att utveckla praktiska lösningar för att anpassa stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat. Det är nödvändigt att göra snabba framsteg. Samhället måste ta fram bättre beslutsunderlag, inte minst för klimatförändringens effekt för markförhållandena i olika delar av Sverige. Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram i bred samverkan med intressenter inom markbyggandet. Ambitionen med handlingsplanen är att i samverkan mobilisera mer handlingskraft genom att ge konkreta förslag på åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också i förlängningen bidra till Agenda Handlingsprogrammet är inte heltäckande för att vi ska nå ända fram med att klimatanpassa våra bebyggelsemiljöer eller annan infrastruktur. Med förslagen på insatser och arbetssätt kan vi ändå ta ett steg på vägen mot ett hållbart markbyggande. Det blir allt viktigare att ta hänsyn till markens byggbarhet tidigt i planeringsprocessen. Klimatanpassningen kommer att ställa än högre krav på geotekniska undersökningar av rätt kvalitet som är anpassade för ändamålet. Effektiva designprocesser med nära samarbete mellan olika intressenter inom byggbranschen är viktigt för att kunna optimera både förstärkningsåtgärder och konstruktioner samt förhindra spridning av föroreningar. Handlingsplanen visar vägen för tre målsättningar fram till 2030 med inriktning på: Ändamålsenliga digitala kunskapsunderlag samt verktyg för att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut om bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. Uppbyggnad av kompetens och kapacitet för hur ökad hänsyn kan tas till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt de förväntade konsekvenserna på bebyggelse, anläggningar och annan infrastruktur. Utveckling och kunskapsspridning av ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som krävs för att kunna hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat vid byggande och vid förvaltning av byggnader, anläggningar och annan infrastruktur. De konkreta förslagen till vad som behöver göras, hur det kan göras och vem som kan ta initiativ, anges för perioden fram till Åtgärderna ska följas upp och resultaten utvärderas för att utgöra fortsatt underlag till hur arbetet kan drivas vidare för kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och klimatanpassning av markbyggandet. Handlingsplanen ger förslag på åtgärder och aktiviteter för processerna i samhällsbyggandet samt hur kunskapsuppbyggnad och kommunikation kring ändrade markförhållanden kan utvecklas: Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. 8 (30)

165 SGI Publikation xx REMISSVERSION Figur 1 Sammanfattning av handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande (obs uppdateras med faktiska åtgärder i handlingsplanens slutversionen nu visas exempel generellt). 9 (30)

166 SGI Publikation xx REMISSVERSION Inledning 1.1 Handlingsplanens ambition Handlingsplanen för hållbart markbyggande har ambitionen att skapa en gemensam bild för samhällets olika intressenter med utmaningen att anpassa markbyggandet och den befintliga bebyggda miljön till ett föränderligt klimat. Ett hållbart markbyggande är en viktig förutsättning för ett framtida samhällsbyggande och de svenska tillväxtmöjligheterna. Förslaget till handlingsplan har tagits fram efter samråd med över 150 intressenter från mer än 60 olika organisationer. Med markbyggande avses alla typer av geotekniskt relaterade arbeten kopplat till planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning av byggnader och anläggningar. Med hållbart avses ett resurs-, och kostnadseffektivt markbyggande med utgångspunkt i ekosystemens funktion och människors behov. Handlingsplanen visar vägen till ett hållbart markbyggande genom att peka på möjligheterna med att ta ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen för att skapa en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande ta fram och sprida kunskap om hållbart markbyggande för att öka efterfrågan på klimatanpassat boende, fastigheter och annan infrastruktur klimatanpassa och utveckla infrastruktur, bebyggelsemiljöer och andra skyddsvärda områden för att säkra en god, hälsosam och attraktiv livsmiljö för landets invånare. Handlingsplanen visar på konkreta åtgärder och strategiska insatser för ökad effektivitet och hållbarhet i markbyggandet. Handlingsplanens förslag till vad som behöver göras, hur det kan göras samt vem som kan ta initiativ till insatserna beskrivs så långt det är möjligt kopplat till samhällets processer planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning. Byggande av transportinfrastruktur utmärker sig genom att planeringsfasen är en än mer långsiktig och långsam process samt genom tillåtlighetsprövningen. Större väg- och järnvägsprojekt ska enligt miljöbalken tillåtlighetsprövas av regeringen. Handlingsplanens avsikt är att det ska bli tydligare för intressenter inom kommunerna, länsstyrelserna, nationella myndigheter, forskningen, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet, vad som behöver göras och av vem för att en säker, attraktiv samt miljö- och klimatanpassad bebyggelseutveckling ska bli möjlig. Ingen aktör klarar det på egen hand, samarbete är en förutsättning. Inte minst näringslivet kommer att ha en betydelsefull roll när det gäller utveckling av nya system, tjänster och produkter. 1.2 Utmaningar och möjligheter Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter (Regeringens skrivelse 2015/16:87). Samhället ska också arbeta för att reducera katastrofriskerna i enlighet med det internationella Sendairamverket för katastrofriskreducering (UNISDR, 2015). Samhällsbyggandet behöver ta hänsyn till nya 10 (30)

167 SGI Publikation xx REMISSVERSION markförhållanden och markens lämplighet för byggnation. Samtidigt ger behovet av lösningar för att hantera klimatförändringens konsekvenser utrymme för innovationer i form av nya produkter och tjänster. Ett konkret exempel är dagvattenhanteringen som måste planeras och anpassas efter förändrade klimatförhållanden. Sverige har möjlighet att visa vägen för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Genom att både ny kunskap och nya lösningar genereras, kan exportmöjligheter skapas och därmed även gynna svenskt näringsliv samt ge arbetstillfällen. Att skapa förutsättningar för mer samordnade och effektiva insatser för klimatanpassning av markbyggandet är därför angeläget. Vad behöver vi anpassa byggandet till? Klimatet håller på att förändras (SMHI, 2015). Blötare vintrar och torrare somrar kommer att påverka markförhållandena och risken för översvämningar i redan bebyggda områden och det blir än viktigare att markförhållandena säkras vid nyexploatering. Klimatförändringens effekter ställer också nya krav för var det är mest hållbart att bygga och hur byggnader och infrastruktur ska placeras, dimensioneras och utformas, inklusive materialval. Vi behöver anpassa våra städer och byggnader till att klara av högre temperaturer, mer extremt väder och förändringar i nederbörd. En del kustnära samhällen och infrastruktur i södra och mellersta Sverige kommer att vara mycket utsatta vid förändringen av havsnivån. Det kan leda till stora skadekostnader. Tillsammans utgör den byggda miljön omkring halva nationalförmögenheten (Sveriges Byggindustrier, 2015). Hur påverkar klimatförändringen markförhållandena? Klimatförändringen och de förändrade hydrologiska förutsättningarna, ökad och intensivare nederbörd i många delar av landet, förhöjd grundvattennivå och översvämningar, kommer att öka risken för ras, skred och erosion. Vatten påverkar jordars stabilitet negativt genom att ett ökat vattentryck i marken minskar hållfastheten. Blötare vintrar med mer nederbörd kan orsaka förhöjda grundvattennivåer med försämrad stabilitet av marken som följd. Ökad nederbörd ger också ökad avrinning. Högre flöden i vattendrag ger en ökad erosion, vilket i sin tur kan påverka släntstabiliteten. Skred, ras och slamströmmar är de jordrörelser som kan drabba den bebyggda miljön med störst konsekvens och kan även innebära spridning av miljö- och hälsostörande ämnen om de skredande massorna är förorenade. Markens byggbarhet i ett föränderligt klimat Markens byggbarhet handlar bland annat om geologiska och geotekniska egenskaper, föroreningar i jorden, risker för ras, skred och erosion, sättnings- och översvämningsrisker och ekologisk funktionalitet. Klimatförändringen, övergången till ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och behovet av nya bostäder stora krav på hållbart markbyggande. Det blir allt mer viktigt att hänsyn tas tidigt i planeringsprocessen och det krävs utveckling inom många områden. Det gäller till exempel robusta material och produkter, plan- och byggprocesser med större miljö- och klimathänsyn, nya företagsoch marknadsmodeller, processer för omvandling av avfall till resurser samt att möjliggöra giftfria kretslopp. Ett hållbart markbyggande erbjuder därmed både utmaningar och möjligheter i samhällsbyggandet. 11 (30)

168 SGI Publikation xx REMISSVERSION Ansvar, organisation och samordning Det ligger ett stort ansvar på kommunerna för att hänsyn till föränderliga markförhållanden ska integreras i samhällsbyggandet. Ett hållbart markbyggande är i många avseenden komplext och ansvaret för åtgärder behöver förtydligas mellan den enskilde verksamhetsutövaren, kommunen, regionen och nationella myndigheter. Kunskap och kompetens Medvetenheten om klimatförändringen är numera stor och det finns mycket kunskapsunderlag att stödja klimatanpassningsarbetet på. Ändå är klimatanpassningsarbetet förknippat med många osäkerheter eftersom vi inte vet hur framtidens klimat eller samhälle kommer att se ut. De klimatscenarier som tas fram innehåller osäkerheter och förändras efterhand som forskningen framskrider och beroende på hur väl samhället lyckas med det utsläppsreducerande arbetet. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande kommer därför till viss del att handla om att fatta långtgående beslut under osäkra förutsättningar. Finansiering Få kommuner har särskilda medel avsatta för klimatanpassningsarbete. Själva skyddsåtgärderna är i många fall kostsamma investeringar och här finns idag vissa statliga medel att söka. Att besluta om långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Innovationer Det är viktigt att lyfta fram möjligheter med anledning av de utmaningar som finns för ett hållbart markbyggande. Det finns utrymme för innovationer som t ex utveckling av modeller som beslutsstöd för hur ändrade markförhållanden kan integreras i planering, robusta konstruktioner, byggmaterial och kostnadseffektiva system för kartering- samt övervakning av ändrade markförhållanden. 1.3 Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Handlingsplanen tar inte upp insatser för avvägning av hur mark används utifrån konkurrerande anspråk. Den omfattar heller inte åtgärder för hur t ex gamla vattendomar påverkar möjligheten till exploatering av attraktiva lägen för bebyggelse. Handlingsplanen har avseende anläggning av transportinfrastruktur en nära koppling till Trafikverkets handlingsplan för klimatanpassning. För tydlighetens skull där åtgärder berör markens stabilitet av t ex vägbankar återfinns åtgärderna även i SGI:s handlingsplan för hållbart markbyggande. Handlingsplanen för hållbart markbyggande tangerar även Skogsstyrelsens, Jordbruksverkets och Sametingets handlingsplaner som är under utveckling och där markförhållanden i ett föränderligt klimat är en viktig förutsättning. Frågor som rör t ex markens stabilitet eller andra produktionsförutsättningar beroende på markförhållanden inom skogs- eller jordbruksproduktionen hanteras inte i handlingsplann. För åtgärder kopplade till dricksvatten och information om jord- och bergarter hänvisar vi till SGU:s nationella handlingsplan samt till Livsmedelsverkets arbete med Handbok för dricksvattenförsörjning. För arbetet med att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat hänvisar vi till Naturvårdsverkets handlingsplan Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat (Naturvårdsverket, 2015). 12 (30)

169 SGI Publikation xx REMISSVERSION Målkonflikter Bebyggelsetrycket är generellt starkt i vattennära lägen och planläggning för nya bostäder nära hav, sjöar och vattendrag har ökat de senaste åren. De vattennära lägena med slänter ner mot ett vattendrag är kritiska ur stabilitetssynpunkt: dels kan stabiliteten vara bristfällig redan idag, dels kan den försämras genom ökad erosion och förhöjda vattenportryck i marken till följd av klimatförändringen. Om planering och anläggning inte utförs med aktsamhet kan belastning i form av byggnader och uppfyllnader försämra förhållandena än mer. Utbyggnadsplaner förekommer också inom låglänta områden där vatten riskerar att ansamlas vid kraftiga regn med påföljande risk att markens stabilitet försämras. Det kan uppstå målkonflikter vid lokalisering av bebyggelse och infrastruktur då en översvämning även kan påverka naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar. Det pågår även utbyggnad av turistanläggningar i fjällnära områden där problem kan finnas med stabilitet och erosion. De avvägningar som måste göras vid långsiktiga investeringar kan rymma målkonflikter. Om principen om att förändra t ex ett system i samband med normalt underhåll och reinvesteringar används så klimatanpassas successivt en del av systemen. Många gånger är det dock tal om system med mycket lång livstid varför utökade investeringsvolymer generellt är nödvändigt redan innan systemen tjänat ut. Fastigheter och annan infrastruktur kommer troligtvis också att behöva ett utökat underhåll. Risken för ökade skadekostnader är stor vilket gör det nödvändigt att utforma investeringar med lång livslängd så att de blir klimatsäkra även efter t ex 2050 eller 2100 beroende på anläggningens eller byggnadens förväntade livstid. 13 (30)

170 SGI Publikation xx REMISSVERSION Handlingsplan för hållbart markbyggande 2.1 Vision och mål Handlingsplanens vision tar sikte på år 2050 för att i förlängningen bidra till svenska och internationella klimatpolitiska målsättningar. Handlingsplanens mål tar sikte på år 2030 för att koppla an och bidra till målsättningarna enligt FN:s Agenda 2030 och Sendairamverket. Åtgärderna tar sikte på 2020 och bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen när de genomförs. Vision Den byggda miljön i Sverige är anpassad till ett föränderligt klimat samt människors behov att bo och färdas säkert samtidigt som stor hänsyn tas till miljö och natur. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och ett hållbart markbyggande bidrar till en hälsosam och attraktiv livsmiljö. Mål Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Kompetens och kapacitet om hållbart markbyggande utvecklas kontinuerligt och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. 2.2 Planering Den fysiska planeringen har avgörande betydelse för hur väl bebyggelsen och hanteringen av ökade vattenflöden kommer vara anpassad till ett föränderligt klimat. Den fysiska miljön sätter ofta gränsen för hur robust och flexibelt samhället är att möta de konsekvenser som ett föränderligt klimat för med sig. Inom samhällsbyggnad och fysisk planering medför dagens beslut konsekvenser på lång sikt, och vi måste planera så att strukturerna anpassas till förändrade fysiska förutsättningar och blir långsiktigt hållbara. Klimatförändringen påverkar ekosystemen och markförhållanden både direkt och indirekt genom förändringar i markanvändningen (Naturvårdverket, 2015). För att nå framgång måste hänsyn tas på alla plannivåer, från regional övergripande nivå ner till detaljnivå för både över- och undermarkbyggande, och inkludera vattenplanering. Beställare behöver ställa höga krav vid fysisk planering som har rätt kvalitet genom att vara anpassad för ändamålet och de lokala förutsättningarna. För att kunna utveckla effektiva, ändamålsenliga och långsiktigt hållbara anpassningslösningar på regional, kommunal och individuell nivå behövs såväl grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen liksom kunskap om effekter av hittills utförda åtgärder. 14 (30)

171 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera klimatförändringens långsiktiga effekter på markförhållanden på alla plannivåer (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser). Ta fram digitala kartunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat. Tillhandahålla ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer kan integreras genom att SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat kan tas fram genom att SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100-årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). 15 (30)

172 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden kan tillhandahållas genom att SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. 2.3 Projektering och byggande Det finns en stor potential att förbättra produktiviteten genom att ta större hänsyn till markförhållanden vid byggande och anläggning. Det finns också samhällsbesparingar att göra genom att minska skadekostnaderna på grund av fel och brister i byggprocessen. Redan idag uppgår skadekostnader i byggprojekt till ca 10 procent av byggkostnaden. De geotekniska relaterade skadekostnaderna bedöms utgöra en tredjedel av de totala skadekostnaderna kostnader som kan öka om inte klimatförändringens effekter på markförhållanden vägs in i byggprocessen. Geotekniska fel och brister kan dessutom leda till fatala skador. Att förebygga den typen av skador kan ge stora besparingar. Osäkerhet eller bristande underlag om geologiska och geotekniska förhållanden är viktiga orsaker till skadekostnaderna. För att säkerställa rätt kvalitet för klimatanpassad ny bebyggelse och infrastruktur krävs kompetenshöjande insatser inom myndigheter, kommuner och näringsliv. 16 (30)

173 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat i projektering och byggande. Projektera för och bygga robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat kan integreras i projekteringen för byggandet genom att Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. 17 (30)

174 SGI Publikation xx REMISSVERSION Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat kan åstadkommas genom att Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat. 2.4 Förvaltning Att klimatanpassa vår befintliga bebyggelse och infrastruktur är en utmaning. Ett stort antal byggnader och anläggningar är inte lokaliserade till geotekniskt säkra områden och heller inte anpassade ens till dagens klimat. Att anpassa redan befintliga strukturer är kostsamt. Strategier och lösningar för hur både byggnader och andra anläggningar kan renoveras och anpassas kostnadseffektivt till ett föränderligt klimat behöver utvecklas. Det kan också handla om att anpassa närområdet med olika skyddsåtgärder för att minska risken för negativ påverkan och skada på människor. Många åtgärder kan dock med fördel vidtas i samband med normalt underhåll och nyinvesteringar. Vad behöver göras? Ge byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden. Klargöra ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder. Använda blå- och grönstrukturer i och nära tätort som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar. Etablera en förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer. 18 (30)

175 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hur kan det göras och vem tar initiativ? Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet kan ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markens stabilitet genom att SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder kan klargöras genom att Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Blå- och grönstrukturer i och nära tätort kan användas som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar för att undvika att markens stabilitet försämras genom att Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. 19 (30)

176 SGI Publikation xx REMISSVERSION Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer kan etableras genom att SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat. SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. 2.5 Rivning och återställning När en byggnads eller anläggnings livslängd är uppnådd rivs den normalt för att ge plats till ny bebyggelse eller annan markanvändning. Inom byggsektorn skapas årligen en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Att minska uppkomsten av avfall och verka för en ökad återvinning av avfall är centralt för ett hållbart markbyggande. Framöver kommer det även finnas byggnadsverk eller hela bebyggelsemiljöer som inte tjänat ut, men som sannolikt inte är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt försvarbara att klimatanpassa. Det finns behov av att definiera kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för t ex underhåll, eller stabilisering av marken inte är försvarbart. Rivning och ersättning av byggnaderna blir då det enda hållbara alternativet. Bedöms lokaliseringen olämplig med anledning av markförhållandena kan ett beslut om reträtt behövas. Rivning och återställning av marken måste då ske. En verksamhet kan ha gett upphov till restavfall, förorenat byggmaterial eller markföroreningar som kan leda till krav på efterbehandling. Förorenade områden kan vara sårbara för jordrörelser och översvämningar vilket kan leda till en förvärrad föroreningssituation (spridning och exponering). 20 (30)

177 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Genomföra platsspecifika riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärdering och åtgärder med avseende på förorenat byggmaterial och eventuellt förorenad mark och naturolyckor. Utveckla stöd i planeringsprocessen för framtida behov av omlokalisering. Föra in klimatanpassning med ett livscykelperspektiv i markbyggandet. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor kan göras genom att SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner kan skapas genom att Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Markbyggandetkan klimatanpassas med ett livscykelperspektiv genom att Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. 21 (30)

178 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kunskapsuppbyggnad Forskning och utveckling i samverkan mellan universitet, institut, näringsliv, myndigheter och kommuner är en viktig nyckelfaktor i framtagandet av ny kunskap om klimatförändringens effekter på markförhållanden och därmed markens byggbarhet i ett föränderligt klimat samt en hållbar bebyggelseutveckling. Dagens samhällsutmaningar är tvärvetenskapliga och förutsätter samarbete över traditionella kunskapsämnen och discipliner, inklusive samhällskunskap. De här samhällsutmaningarna är också transnationella och kräver internationaliserad forskning, strategiska allianser och tvärvetenskapliga ansatser. Medverkan i internationella samarbeten, bred medverkan från näringsliv, myndigheter och medborgare, internationellt sammansatta projektteam och tvärvetenskapliga angreppsätt har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i samhällsbyggnadsforskning (Formas, 2015). Vad behöver göras? Utveckla kunskap och kompetens samt kommunicera behovet av att genomföra handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande enligt kommunikationsplanen (se kapitel 4 och Bilaga 2). Utveckla kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Utveckla kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur. Skapa bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. 22 (30)

179 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker. SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan kan skapas genom att Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 23 (30)

180 SGI Publikation xx REMISSVERSION Samarbete för att genomföra handlingsplanen SGI avser att driva arbetet vidare för hållbara insatser för klimatanpassning inom markbyggandet utifrån handlingsplanens ambitioner. Att fortsätta utveckla underlag och att ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra hållbara anpassningsåtgärder är nödvändigt. Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. Fortsatt dialog och kommunikation med intressenter och aktörer, för att skapa en bred bas och samsyn om vad som behöver göras och för att tydliggöra olika intressenters roller är nödvändigt. Det är viktigt att skapa en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett ändrat beteende i samhället. Det är en stor pedagogiskt uppgift och för genomförandet av handlingsplanen har en kommunikationsplan tagits fram (se kapitel 4 och Bilaga 2). 3.1 Samarbete och samordning Intressentdialogerna som genomförts under förarbetet med handlingsplanen pekar på stora samarbets- och samordningsbehov. Många intressenter välkomnar en helhetssyn och SGI uppfattar att det finns ett mandat från intressenterna att SGI ska arbeta för fortsatt samarbete och samordning i genomförandet av handlingsplanen. De insatser som föreslås i handlingsplanen för hållbart markbyggande bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, särskilt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Handlingsplanen har direkt bäring på etappmålet om att helhetssynen på markanvändningen ska öka och att samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts. Att samordna de insatser som föreslås i handlingsplanen med de förslag till åtgärder som t ex tas fram inom regeringsuppdragen om grön infrastruktur, klimatanpassning samt kommunikation om ekosystemtjänster är en viktig uppgift. 3.2 Finansiering Att motivera långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Därför måste nyttan med en aktiv klimatanpassning redan idag tydliggöras och motiveras. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen har ambitionen att vara realistiska och är till stor del sådana insatser som redan idag ingår i olika intressenters ansvar men arbetssätt och underlag behöver utvecklas. Att hitta kompletterande finansiering är därför nödvändigt. Genom att visa på vad som behöver göras, hur det kan göras och av vem eller vilka, har handlingsplanen som ambition att öppna upp för nya samarbeten och initiativ för samfinansierade projekt och andra lösningar. Regeringens förslag att inrätta ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande erbjuder nya möjligheter att utveckla kunskap och metoder för att anpassa markbyggandet till ett föränderligt klimat (Prop. 2016/17:50). Forskningsprogrammet som föreslås inrättas hos Formas, omfattar en ökning av Formas anslag med 75 miljoner till Regeringen har även föreslagit att ett tioårigt nationellt forskningsprogram om klimat inrättas vid Formas med ett anslag om 130 miljoner kronor till (30)

181 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för handlingsplanen för hållbart markbyggande (Bilaga 2). Avsikten med kommunikationen är att förankra handlingsplanen hos berörda intressenter och att öka kunskapen om hur samhället kan åstadkomma ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en enhetlig syn på hållbart markbyggande hos berörda intressenter och för att genomföra föreslagna åtgärder. Kommunikationen ska bidra till att tydliggöra olika aktörers roller. Handlingsplanen vänder sig till relevanta intressenter inom: Branschen: byggentreprenörer, geoteknik- och miljögeoteknikföretag, branschorganisationer. Akademin: forskare vid svenska lärosäten och forskningsinstitut. Offentlig förvaltning: tjänstemän och beslutsfattare på myndigheter berörda av samhällsbyggnadsfrågor (kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser och nationella myndigheter). Kunskap måste förpackas och spridas på olika sätt till olika målgrupper. Informations- och utbildningssatsningar ska inte bara ge ökad medvetenhet om hållbart markbyggande utan även beteendeförändringar som leder till handlingar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. För att handlingsplanen ska kunna genomföras, krävs delaktighet i form av att intressenter samarbetar kring insatser. Därför behöver information spridas i många kanaler, vid upprepade tillfällen och ge tillfälle till dialog kring genomförande. För att säkerställa att handlingsplanen blir förankrad och information om vad som behöver göras och av vem sprids i så har en kommunikationsplan tagits fram (Bilaga 2). 25 (30)

182 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljning och utvärdering Handlingsplanens uppföljningsprocess kommer pågå kontinuerligt. Målen och aktiviteterna formulerade i handlingsplanen integreras stegvis i SGI:s verksamhetsområden från och med SGI föreslås få huvudansvaret för koordinering av uppföljningen och utvärderingen. Stöd från de intressenter som föreslås genomföra insatser enligt handlingsplanen är dock nödvändigt för att få en rättvisande bild av utvecklingen. Uppföljning och utvärdering beskriver två skilda aktiviteter Uppföljning är en kontinuerlig granskning. Det är en vägvisning för att nå fram till ett mål. Är vi på rätt väg? Går det som planerat? Behöver kursen ändras? Behövs mer stöd för att försätta mot målet? Utvärdering är en efterhandsbedömning vid en viss tid. Har vi nått målet? Hur vet vi när vi har kommit dit, helt eller delvis? Är målet fortfarande relevant? Hur har processen gått och vilka lärdomer kan man dra av processen? Även om uppföljning och utvärdering är två skilda aktiviteter, kan de också ses som två olika faser av samma process. Uppföljning ska dokumentera och fastställa utsträckning av insatserna (tid, pengar, resurser) som allokeras för måluppfyllese samt de pågående aktiviteterna. Utvärderingsfasen granskar och utvärderar både (del)resultat/åtgärder och effekterna så väl som processen (Figur 2). Figur 2 Beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsprocessen. Exempel på frågor som kommer att beaktas vid uppföljningen och utvärderingen Vad ska följas upp och utvärderas? Varför? Hur? När? Vem/vilka ansvarar för datainsamling, sammanställning och analys? Hur sker återkoppling till utförarna? Hur ska resultatet användas? Vad händer sedan? Hur kan de ta lärdomar som utvärderingen ger tas tillvara och användas? Hur kan erfarenheter spridas till andra intressenter? 26 (30)

183 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljningsplan Uppföljning är en pågående bedömning av insatser och aktiviteter som görs för att uppnå angivna mål. SGI föreslår att aktiviteterna och input till aktiviteterna följs upp en gång per år i en workshop tillsammans med aktörerna som ansvarar för åtgärder samt myndigheterna som har utvecklat sina egna handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat. SGI tar huvud ansvar för koordineringen av uppföljningsworkshopen. Uppföljningsworkshop syftar till att kartlägga vilka aktiviteter som prioriterats och att identifiera de återstående utmaningana. Uppföljningen inkluderar en beskrivande bedömning av arbetet med att genomföra aktiviteterna. Går det som planerad? Varje uppföljningstillfälle dokumenteras, analyseras och lärdomarna kommuniceras till alla intressenter. Uppföljningsworkshop ger möjligheter för myndigheterna att stämma av med varandra och dra lärdomer från varandra i sitt genomförande av handlingsplaner. Uppföljningsanalyser ligger till grund för utvärderingen. Tabell 1 i Bilaga 3 anger exempel på aktiviteter och insatser som kommer följas upp samt vem som tar ansvar för uppföljningen, tidsramen och den föreslagna metoden för uppföljningen. 5.2 Processindikatorer för utvärdering Processindikatorer används i första hand för att spåra hur långt arbetet med att genomföra åtgärderna för ett hållbart markbyggande har kommit samt hur de kommer att bidra till de tre huvud mål. Handlingsplanens processindikatorer bedöms även kunna användas vid den nationella rapporteringen till EU och internationellt. Processindikatorer anger hur långt utföraren har kommit med åtgärder som specificeras i handlingsplanen. I likhet med arbetet kring Metod för uppföljning av det nationella klimatanpassningsarbetet i Sverige, bedöms genomförandet av åtgärderna utifrån om de är implementerade (grönt), på gång (gult), eller ej initierade (rött). Se tabell 2 i Bilaga 3. Åtgärderna utvärderas under den årliga uppföljningsworkshopen som arrangeras av SGI och genomförs tillsammans med berörda intressenter. 5.3 Resultat- och effektindikatorer för utvärdering I senare skede av handlingsplanens gnomförande används resultat- och effektindikatorer för att bättre förstå om åtgärder har lett fram till förväntade effekter eller oavsiktliga konsekvenser i målarbetet. Det kan vara svårt att mäta den verkliga effekten av en åtgärd eftersom det kan vara en tidsfördröjning mellan när åtgärden genomförs och när effekten kan mätas. Det kan också vara krångligt att härleda ett direkt orsakssamband mellan en åtgärd och dess inverkan. 27 (30)

184 SGI Publikation xx REMISSVERSION Därför har framförallt resultatindikatorer utvecklats för att utvärdera om handlingsplanens mål och åtgärder har haft genomslag i ett kortare tidperspektiv dvs. fram till Arbetet med att fastställa indikatorer och basnivåer fortsätter under 2017 när handlingsplanen börjar implementeras. Graden av måluppfyllelse (och eventuella effekter) kommer att utvärderas under Arbetet genomförs av relevanta intressenter och koordineras av SGI. Indikatorerna ska vara möjliga att mäta och realistiska. SGI samordnar processen med att ta fram basnivåer för måluppfyllelse. I största möjliga mån används befintliga data och sammanställningar för att ta fram basnivåer. Arbetet med basnivåer kan eventuellt koordineras med arbetet som den nya analysfunktionen som regeringen föreslagit ska inrättas vid Formas. Analysfunktionen ska sammanställa och kommunicera miljöforskning. Handlingsplanens utvärderingsarbete kan dra nytta av analysfunktionens arbete samt bidra till sammanställningen inom hållbart markbyggande. Utvärdering av måluppfyllelsen inkluderar hur målen har bidragit till att uppfylla Sveriges miljömål, Sendairamverket och målen enligt FN:s Agenda Tabell 3 i Bilaga 3 visar exempel på resultat- (och effekt-) indikatorer för handlingsplanens tre mål för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 28 (30)

185 SGI Publikation xx REMISSVERSION Referenser Fallsvik et al. (2007) Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Klimatförändringens inverkan i Sverige, Statens geotekniska institut Varia 571. Formas (2015) En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling- ett underlag till Sveriges forskningspolitik Naturvårdsverket (2015) Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat redovisning av regeringsuppdrag, NV Regeringens kommittédirektiv 2015:115 Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens skrivelse 2015/16:87, Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning. SMHI (2015) Klimatologi nr 14, Sveriges framtida klimat underlag till Dricksvattenutredningen. Statens geotekniska institut (2013) Effektivare Markbyggande- Förslag till handlingsplan , Regeringsuppdrag 2012, Linköping. Sveriges Byggindustrier (2015) Fakta om byggandet. UNISDR (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (2015) Sendai Framework for Disaster Risk Reduction Uppföljning av etappmålen 2016, Miljömålen årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål (30)

186 SGI Publikation xx REMISSVERSION

187 SGI Publikation 33 Bilaga 1 Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat Bilaga 1 är under utveckling. Den finns tillgänglig på vår webbplats, senast den 19 december 2016.

188 SGI Publikation 33

189 Bilaga 2 Kommunikationsplan

190 Kommunikationsplan Bakgrund Under 2016 har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram en nationell handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. En av ambitionerna med handlingsplanen, är att bidra till en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande. Handlingsplanen har tagits fram i brett samarbete med intressenter inom markbyggnad. Över 150 personer från privat sektor, kommuner, myndigheter och forskning har deltagit i dialoger. Utmaningar och möjligheter För att uppnå handlingsplanens mål och ambitioner behöver den kommuniceras brett. Kommunikationen ska bidra till ökad medvetenhet om hållbart markbyggande och stimulera till beteendeförändringar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. Kommunikationsinsatser behöver ske vid flera tillfällen, till många intressegrupper och på flera olika sätt. Ju fler budbärare, desto större är chansen att sprida budskapet och öka delaktigheten. Varje ambassadör som lyfter markbyggnadsfrågan ur hållbarhetsperspektiv, är viktig. Kommunikationen står inför flera utmaningar och möjligheter: Klimatförändringen väntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Nya produkter och tjänster fordrar kunskapsspridning. Samordnade insatser för klimatanpassning av markbyggandet behövs. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande handlar till viss del om att fatta långtgående beslut utifrån osäkra scenarier. Handlingsplanen innehåller åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också bidra till globala mål. Vad behöver göras? Insatser som leder till att intressenter inom markbyggandet (kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, forskning, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet) känner till handlingsplanen, åtgärder och hur de kan genomföras. Insatser som främjar samhällets förståelse för klimatförändringens effekter och konsekvenser på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Insatser som leder till ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen. Insatser som lyfter Sveriges roll som vägvisare för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Insatser som bidrar till att tydliggöra olika aktörers roller för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat i Sverige. Insatser som bidrar till att användare vet var de kan hitta kunskap om markbyggande och vem som ansvarar för olika processer.

191 Hur kan det göras och vem tar initiativ? Göra handlingsplanen tillgänglig för breda grupper. Genom tydlig och begriplig kommunikation göra det enkelt för olika användare att hitta kunskapen och tillgodogöra sig den. Genomföra riktade kommunikationsinsatser till intressenter inom markbyggandet men även till allmänheten samt inom internationella arenor. Informationen ska vara begriplig och sättas i ett sammanhang, som gör den relevant för intressenter och övriga användare. SGI genomför tillsammans med relevanta intressenter, kunskapshöjande insatser om klimatanpassning. SGI arrangerar utbildningar riktade till branschen och tjänstemän inom offentlig förvaltning om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Temakurs om klimatanpassning och kursen Geoteknik i kommunal verksamhet är exempel på kurser som finns i dag. Deltagande i nationella och internationella konferenser, nätverk och andra forum där markbyggnadsfrågor diskuteras, till exempel Klimatanpassning Sverige och ECCA Medverka med artiklar och annat innehåll i olika tidskrifter, nyhetsbrev eller i webbportaler. Exempel: Risk Consulting Magazine, Klimatanpassningsportalen. Pressaktiviteter. Statens geotekniska institut har ett stort ansvar för att ta initiativ till och koordinera kommunikationsinsatser i samarbete med andra aktörer. SGI har även ett ansvar i att vara tillgängliga och mottagliga för dialog efter att handlingsplanen lanserats. Övergripande budskap Vi behöver arbeta med klimatanpassning på flera nivåer för att anpassa det svenska samhället till ett föränderligt klimat, för att det ska vara säkert och hållbart att bo och färdas i framtiden. Intressegrupper Sveriges kommuner Regioner och landsting Länsstyrelser Nationella myndigheter Bygg- och anläggningsbranschen Branschorganisationer Konsultbolag Akademi Beslutsfattare på lokal, regional och central nivå Försäkringsbolag

192 Enskilda fastighetsägare och markägare Medborgare Media Internationella aktörer Kanaler och medieval Webb E-post Möten och konferenser Sociala medier Samverkansportaler Nyhetsbrev Arbetsmöten Nätverk Förslag på insatser för att sprida handlingsplanen Tryckt upplaga samt webbanpassad pdf, för spridning till breda grupper Pressinformation Engelsk version av handlingsplanen Kort film som sammanfattar åtgärder, roller och ansvar Artiklar i internationella tidskrifter Nationella konferenser Internationella konferenser Utskick till kommuner, regioner, landsting, myndigheter, bransch Kortversion av handlingsplanen

193 Bilaga 3 Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer

194 Tabell 1 Aktiviteter som kommer följas upp Kapitel Aktivitet Indata Planering Planering SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Ansvarig rapportering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100- årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). Planering SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. Planering Planering Planering Planering Planering SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat.

195 Planering Planering Planering Byggande SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat.

196 Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. Förvaltning Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat.

197 Förvaltning SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Förvaltning Förvaltning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker.

198 Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat.

199 Tabell 2 Processindikatorer och åtgärder Processfas Åtgärd Implementerat (grönt) På gång (gult) Arbete ej initierat (rött) Planering Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer integreras i planprocessen (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser) Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat tas fram Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden tillhandahålls Projektering och byggande Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat integreras i projektering och byggande Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat sker Förvaltning Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder har klargjorts Blå- och grönstrukturer i och nära tätort används som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer har etablerats Rivning och återställning Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor görs Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner har skapats Markbyggandet klimatanpassas med ett livscykelperspektiv Kunskapsuppbyggnad Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet bedrivs Kunskapen om hållbart markbyggande samt kostnadseffektiva lösningar för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur utvecklas Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan utvecklas Kommunikation

200 Tabell 3 Resultat- och effektindikatorer Mål för hållbart markbyggande Resultat Indikator Basnivå Effekt indikator Basnivå Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Antal digitala kunskapsunderlag finns för xx regioner i Sverige Täckningsgrad 2017 Kompetens och kapacitet utvecklas kontinuerligt om hållbart markbyggande och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning Antal lokala och regionala planerare som anser att de har tillräckligt med komptens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Antal lokala och regionala planerare 2017 som anser att de har tillräckligt med kompetens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar för att hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Antal intressenter som anger att de har kunskap om och använder resurseffektiva lösningar Antal intressenter 2017 som anger att de har kunskap om och kan använda resurseffektiva lösningar

201

202 Statens geotekniska institut Postadress: Linköping Tel: E-post:

203 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Växjö kommun lämnar yttrande över remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) enligt nämnden för arbete och välfärds förslag i 10/2017. Av detta framgår bland annat följande: Växjö kommun anser att de förslag som presenteras är bra och nödvändiga. Växjö kommun anser dock att det är beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. 2. Beslutet anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna remiss på departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45). Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en tillfällig lag som i vissa fall begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade, till skillnad från tidigare då permanenta uppehållstillstånd som huvudregel beviljades till skyddsbehövande. Som ett resultat av införandet av den tillfälliga lagen lämnas i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ett antal förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl., lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., socialförsäkringsbalken och studiestödslagen. Förslagen innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet 1 (2)

204 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott hos Migrationsverket eller till mer begränsad rätt till vård, samt att bosättningsbaserade förmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslaget uppges i promemorian syfta till ett sammanhållet mottagande som gynnar den enskildes möjlighet till etablering och minska den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 10/2017 yttrat sig över remissen enligt följande: Nämnden anser att de förslag som presenteras är bra och nödvändiga. Nämnden anser dock att det är beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. Beslutet skickas till Regeringskansliet För kännedom Nämnden för arbete och välfärd 2 (2)

205 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar yttrande över remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) enligt nämnden för arbete och välfärds förslag i 10/2017. Av detta framgår bland annat följande: Växjö kommun anser att de förslag som presenteras är bra och nödvändiga. Växjö kommun anser dock att det är beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna remiss på departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45). Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en tillfällig lag som i vissa fall begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade, till skillnad från tidigare då permanenta uppehållstillstånd som huvudregel beviljades till skyddsbehövande. Som ett resultat av införandet av den tillfälliga lagen lämnas i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ett antal förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl., lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., socialförsäkringsbalken och studiestödslagen. Förslagen innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till mer begränsad rätt till vård, samt att bosättningsbaserade förmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

206 ÄRENDE Dnr KS om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslaget uppges i promemorian syfta till ett sammanhållet mottagande som gynnar den enskildes möjlighet till etablering och minska den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 10/2017 lämnat följande yttrande över remissen: Nämnden för arbete och välfärd anser att de förslag som presenteras är bra och nödvändiga. Nämnden anser dock att det är beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. 2 (2)

207 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Förslag till remissvar Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Regeringskansliet Ds Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas inte. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna remiss på departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45). Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en tillfällig lag som i vissa fall begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade, till skillnad från tidigare då permanenta uppehållstillstånd som huvudregel beviljades till skyddsbehövande. Som ett resultat av införandet av den tillfälliga lagen lämnas i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ett antal förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m. fl., lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m. fl., socialförsäkringsbalken och studiestödslagen. Förslagen innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till mer begränsad rätt till vård, samt att bosättningsbaserade förmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslaget uppges i promemorian syfta till ett sammanhållet mottagande som gynnar den enskildes möjlighet till etablering och minska den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner. Förslag till remissvar: Sammanfattning Nämnden för arbete och välfärd anser att de förslag som presenteras i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd är bra och nödvändiga. Nämnden anser dock att det är Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

208 ÄRENDE Dnr NAV beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. Synpunkter I promemorian anges att det som huvudregel krävs permanent uppehållstillstånd för rätt till studiehjälp och studiemedel. Nämnden instämmer i att det, eftersom tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel under den tillfälliga lagens giltighetstid, bör det finnas en uttrycklig regel som anger att den som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas studiehjälp och studiemedel. Det anges också i promemorian att inga övergångsbestämmelser behövs. Argumentet att inga övergångsbestämmelser behövs är rimligt för de ändringar som innebär att ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd inte ska påverka vilka välfärdsförmåner individen har rätt till. Nämnden anser dock att rätt till studiehjälp och studiemedel för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd bör införas skyndsamt, för att stärka individers möjligheter till en framgångsrik etablering. I promemorian anges tydligt att de ändringar som införs gäller för den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut. Nämnden anser att det i tillämpningen av de förändringar som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 bör framgå tydligt vilken myndighet som har ansvaret att informera aktuella individer om nödvändigheten att ansöka om ett fortsatt uppehållstillstånd INNAN det tidigare löper ut. Nämndens farhåga är annars att ett stort antal personer kommer missa att ansöka i tid, vilket innebär att etableringsinsatser och välfärdsförmåner bryts. Detta kan innebära att kommunen behöver ta det yttersta ansvaret för personers försörjning, samt att etableringen försvåras och försenas. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)

209 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Beslut om remiss från Regeringskansliet/KS Ds Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd antar remissvar i enlighet med skrivelsen från förvaltningen och översänder beslutet till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna remiss på departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45). Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en tillfällig lag som i vissa fall begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade, till skillnad från tidigare då permanenta uppehållstillstånd som huvudregel beviljades till skyddsbehövande. Som ett resultat av införandet av den tillfälliga lagen lämnas i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ett antal förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m. fl., lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m. fl., socialförsäkringsbalken och studiestödslagen. Förslagen innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till mer begränsad rätt till vård, samt att bosättningsbaserade förmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslaget uppges i promemorian syfta till ett sammanhållet mottagande som gynnar den enskildes möjlighet till etablering och minska den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner. Förslag till remissvar: Sammanfattning 1 (3)

210 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Nämnden för arbete och välfärd anser att de förslag som presenteras i promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd är bra och nödvändiga. Nämnden anser dock att det är beklagligt att dessa förändringar är nödvändiga då behovet beror på införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd i sig skapar dåliga förutsättningar för ett sammanhållet mottagande och en framgångsrik etablering. Synpunkter I promemorian anges att det som huvudregel krävs permanent uppehållstillstånd för rätt till studiehjälp och studiemedel. Nämnden instämmer i att det, eftersom tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel under den tillfälliga lagens giltighetstid, bör det finnas en uttrycklig regel som anger att den som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas studiehjälp och studiemedel. Det anges också i promemorian att inga övergångsbestämmelser behövs. Argumentet att inga övergångsbestämmelser behövs är rimligt för de ändringar som innebär att ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd inte ska påverka vilka välfärdsförmåner individen har rätt till. Nämnden anser dock att rätt till studiehjälp och studiemedel för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd bör införas skyndsamt, för att stärka individers möjligheter till en framgångsrik etablering. I promemorian anges tydligt att de ändringar som införs gäller för den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut. Nämnden anser att det i tillämpningen av de förändringar som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 bör framgå tydligt vilken myndighet som har ansvaret att informera aktuella individer om nödvändigheten att ansöka om ett fortsatt uppehållstillstånd INNAN det tidigare löper ut. Nämndens farhåga är annars att ett stort antal personer kommer missa att ansöka i tid, vilket innebär att etableringsinsatser och välfärdsförmåner bryts. Detta kan innebära att kommunen behöver ta det yttersta ansvaret för personers försörjning, samt att etableringen försvåras och försenas. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2 (3)

211 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott (3)

212 Ds 2016:45 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Justitiedepartementet

213 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016 ISBN ISSN

214 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälsooch sjukvård åt asylsökande m.fl Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och nyanlända Tillgång till de sociala välfärdssystemen för personer som vistas i Sverige Statliga ersättningar till kommunerna Regelverket behöver anpassas till att huvudregeln under en period kommer att vara att uppehållstillstånd är tidsbegränsade En tillfällig lag med begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Hur den tillfälliga lagen påverkar tillgången till de sociala trygghetssystemen Folkbokföring och bosättning enligt socialförsäkringsbalken

215 Innehåll Ds 2016: Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning Etableringsinsatser LMA blir tillämplig igen Oklart vilket regelverk som gäller i fråga om hälso- och sjukvård och tandvård Inriktningen på åtgärderna och förhållandet till pågående utredningsarbete Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd ska inte omfattas av mottagandesystemet på nytt Tillgång till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken Tillgång till studiestöd EU-medborgare i mottagandesystemet Mottagande av EU-medborgare som ansöker om asyl Gällande regler om EU-medborgare som söker asyl Den fria rörligheten för arbetstagare och för icke-aktiva migranter Huvudregeln bör vara att EU-medborgare undantas från LMA Mottagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen Det som gäller enligt LMA vid avvisning och utvisning ska gälla också vid beslut om överföring Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Kostnader och andra konsekvenser

216 Ds 2016:45 Innehåll 9 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl

217

218 Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till en mer begränsad rätt till vård. Det lämnas också förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken och studiestödslagen som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslagen syftar till att kunna behålla ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lag med begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som gäller sedan den 20 juli 2016 är huvudregel. Ett sammanhållet mottagande gynnar enskildas möjlighet till etablering i samhället och minskar den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner. I promemorian lämnas också förslag till ändringar i LMA som innebär att EU-medborgare endast ska omfattas av lagen om det finns synnerliga skäl och att ett beslut om överföring enligt Dublinförordingen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av lagen. 5

219

220 Ds 2016:45 Författningsförslag 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fort- 1 Senaste lydelse 2010:110 7

221 Författningsförslag Ds 2016:45 satt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. Förmåner enligt första stycket lämnas dock inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär. 8

222 Ds 2016:45 Författningsförslag 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. dels att 1 och 9 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 a - 1 c, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap Senaste lydelse 2013:647. 9

223 Författningsförslag Ds 2016:45 eller 15 b utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommandebarn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. 1 a Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för att de ska omfattas av lagen. Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 3 som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upphört omfattas inte av lagen om de 10

224 Ds 2016:45 Författningsförslag ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. 1 b I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. 1 c Ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och 11

225 Författningsförslag Ds 2016:45 Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 3. Bistånd lämnas dock inte, om ansökan om uppehållstillstånd avser endast en förlängning av ett tidigare tillstånd på i övrigt oförändrade villkor. mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna lag. 9 2 Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 3. 2 Senaste lydelse 1994:137 12

226 Ds 2016:45 Författningsförslag 1.3 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 4 och 3 kap. 4 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a och 3 kap. 4 a med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 1 Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande 1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är 1. utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 utlänningslagen (2005:716), 2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller 3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd. Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det. 1 Senaste lydelse 2013:608 Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har 13

227 Författningsförslag Ds 2016:45 beviljats enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för det. I 1 kap. 4 7 finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. 4 a Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. 3 kap. 4 2 Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande 1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är 1. utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 utlänningslagen (2005:716), 2 Senaste lydelse 2013:608 14

228 Ds 2016:45 Författningsförslag 2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller 3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd. Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det. Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har beviljats enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för det. I 1 kap. 4 7 finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. 4 a Studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. 15

229 Författningsförslag Ds 2016: Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs att 4 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 1 Denna lag omfattar utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, 3. hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller 4. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d utlänningslagen. Sådana utlänningar som avses i första stycket 1 eller 2 omfattas av lagen även om de har meddelats beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller dock inte utlänning som håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas. Utlänningar som avses i första stycket 1 ska inte omfattas av denna lag om de är folkbokförda i Sverige och ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund som ett tidigare tillstånd eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. 1 Senaste lydelse 2013:

230 2 Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och nyanlända 2.1 Tillgång till de sociala välfärdssystemen för personer som vistas i Sverige Det som i de flesta fall är avgörande för vilken social trygghet en person som vistas i Sverige har rätt till, dvs. vilka sociala förmåner han eller hon är berättigad till och vilken hälso- och sjukvård som ska erbjudas honom eller henne, är om personen anses bosatt här. Kriterierna för när en person anses bosatt i Sverige varierar mellan olika lagar men ledning för tolkningen av bosättningsbegreppet hämtas ofta från bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481). Enligt folkbokföringslagen ska en person anses vara bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila i landet under minst ett år. Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd ska dock inte folkbokföras om han eller hon saknar ett sådant tillstånd (4 första stycket). Bestämmelserna i folkbokföringslagen innebär således att en utlänning som flyttar till Sverige och avser att tillbringa minst ett år här ska folkbokföras förutsatt att han eller hon har ett uppehållstillstånd när ett sådant krävs. Den som är bosatt i folkbokföringslagens mening har rätt till en rad förmåner. Det gäller t.ex. vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, där landstingen ansvarar för att erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget (3 ) och tandvård där landstingen enligt tandvårdslagen (1985:125) ansvarar för att erbjuda en god tandvård för dem som är bosatta inom landstinget (5 ). Folkbokföringen styr även vem som omfattas av insatser 17

231 Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och nyanlända Ds 2016:45 enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, nedan kallad etableringslagen, (2 ) och lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, nedan kallad bosättningslagen (2 och 3 ). Även skollagen (2010:800) använder folkbokföringen som definition för bosättning (29 kap. 2 ). Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (7 kap. 2 och 3 ). När det gäller tillgång till förmåner på socialförsäkringsområdet gäller ett annat bosättningsbegrepp än det som finns i folkbokföringslagen. Enligt socialförsäkringsbalken anses en person vara bosatt i Sverige om han eller hon har sin egentliga hemvist i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här längre tid än ett år ska anses vara bosatt i landet (5 kap. 2 och 3 andra stycket). För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den enskilde dessutom uppfylla de särskilda villkoren i 5 kap. socialförsäkringsbalken. Ett sådant villkor är att den enskilde har uppehållstillstånd (5 kap. 12 ). En person som anses vara bosatt i Sverige enligt bestämmelserna i 5 kap. socialförsäkringsbalken är försäkrad för de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna, t.ex. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, barnbidrag, underhållsstöd, garantipension och bostadsbidrag. Vissa förmåner är emellertid inte knutna till bosättning i Sverige utan i stället till uppehållstillståndet i sig. Det gäller t.ex. rätten till studiestöd. För rätt till studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) krävs som huvudregel ett permanent uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 3 kap. 4 ). Lån till hemutrustning kan beviljas till den som har fått uppehållstillstånd och som har tagits emot i en kommun efter att ha varit registrerade vid en flyktingförläggning enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Asylsökande anses inte bosatta i Sverige enligt de nämnda bestämmelserna men har tillgång till vissa begränsade förmåner enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Det handlar bl.a. om rätt till logi och dagersättning. Vuxna asylsökande har också tillgång till viss begränsad vård enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. Asylsökande barn har däremot tillgång till samma hälso-, sjukvård och tandvård som bosatta barn. Asylsökande har enligt skollagen rätt 18

232 Ds 2016:45 Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och nyanlända till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola under förutsättning att de har påbörjat utbildningen innan de har fyllt 18 år (29 kap. 3 ). I vissa fall kan personer omfattas av LMA även efter det att de har beviljats ett uppehållstillstånd. Utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd enligt LMA även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd enligt LMA under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. Även den som haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av skyddsskäl omfattas i 1 LMA om han eller hon ansöker om ett nytt sådant uppehållstillstånd när det första löper ut. Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av liknande karaktär (1 andra stycket LMA). Bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken lämnas inte heller för tid som bistånd enligt LMA har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär (5 kap. 12 andra stycket socialförsäkringsbalken). Socialförsäkringsbalken innehåller också bestämmelser om arbetsbaserade förmåner som t.ex. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, inkomstrelaterad sjukersättning, arbetsskadeersättning och inkomstgrundad ålderspension. Förmånerna regleras i 6 kap. socialförsäkringsbalken. För att vara berättigad till arbetsbaserade förmåner krävs att man arbetar i Sverige (6 kap. 2 ). Den som enligt utlänningslagen behöver ha arbetstillstånd eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning, med undantag för arbetsskadeersättning, får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla (6 kap. 14 ). Personer som har ett permanent uppehållstillstånd behöver inte ha arbetstillstånd (2 kap. 8 c 3 och 6 kap. 1 UtlL). En ansökan om arbetstillstånd får inte beviljas efter inresan i Sverige. Detta gäller dock inte för personer som kan få ett uppehållstillstånd beviljat efter inresan i Sverige (6 kap. 3 och 4 UtlL). Utlänningslagens bestämmelser om vem som måste ha ett arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige kompletteras av en bestämmelse i utlänningsförordningen (2006:97). Den som har haft arbetstillstånd för 19

233 Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och nyanlända Ds 2016:45 en tid av minst sex månader och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning, behöver inte ha arbetstillstånd för tiden till dess att tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft (5 kap. 3 andra stycket). Personer som arbetar i Sverige kan också ha rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen om de blir arbetslösa. Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förutsätter att personen uppfyller de allmänna villkoren i den. Det handlar bl.a. om att vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och att stå till arbetsmarknadens förfogande. Det ställs också krav på att personen har arbetat i viss omfattning för att uppfylla det s.k. arbetsvillkoret (9 och ). 2.2 Statliga ersättningar till kommunerna Det är staten som ansvarar för mottagandet av asylsökande och nyanlända. Kommunerna får därför ersättning av staten för sina kostnader för mottagandet. De statliga ersättningarna till kommunerna för mottagandet påverkas av om personen är asylsökande eller om uppehållstillstånd har beviljats. Den asylsökande ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning (3 LMA). Under den tid som ansökan om uppehållstillstånd prövas ansvarar Migrationsverket för boende, dagersättning och särskilt bidrag, t.ex. för vinterkläder, enligt LMA och staten ersätter asylsökandes sjukvård. När uppehållstillstånd beviljats ska Migrationsverket anvisa en kommun som ska ta emot nyanlända för bosättning. Enligt bosättningslagen är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Kommunen har rätt till ersättning för mottagandet av personer som har fått uppehållstillstånd, huvudsakligen enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare. Även under den tid som ansökan om uppehållstillstånd prövas har kommunerna rätt till ersättning för ensamkommande barn som placeras i en kommun direkt vid ansökan enligt 3 LMA. Ersättning betalas enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 20

234 3 Regelverket behöver anpassas till att huvudregeln under en period kommer att vara att uppehållstillstånd är tidsbegränsade 3.1 En tillfällig lag med begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, nedan kallad den tillfälliga lagen. Det är en tillfällig lag som i vissa fall begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade. Tidigare beviljades som huvudregel permanenta uppehållstillstånd till skyddsbehövande. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen kan förlängas. Det skyddsbehov som ligger till grund för det tidsbegränsade uppehållstillståndet kommer i regel att finnas kvar när tillståndet löper ut vilket innebär att många kommer att beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd. Även om personen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det första tillståndet löper ut finns en risk för att ansökan inte hinner prövas innan tillståndet har upphört att gälla. Den tillfälliga lagen innebär således att personer som har vistats en längre tid i Sverige med uppehållstillstånd riskerar att hamna i en situation där de under en period saknar giltigt uppehållstillstånd. Enligt 5 kap. 18 utlänningslagen kan en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd beviljas efter inresan i Sverige. Det innebär att de som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd vistas lagligt i Sverige under ansökningstiden. 21

235 Regelverket behöver anpassas Ds 2016:45 Som framgår av avsnitt 2.1 kan det förhållande att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel och att dessa måste förnyas påverka vilka välfärdsförmåner personer som beviljas uppehållstillstånd i Sverige har rätt till. För att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande presenterade regeringen den 24 november 2015 åtgärder, bl.a. den tillfälliga lagen, i syfte att kraftigt minska antalet asylsökande, samtidigt som kapaciteten i mottagandet och etableringen skulle förbättras. För detta krävs en jämnare fördelning av asylsökande inom EU. Lagen har däremot inte till syfte att förändra systemet för mottagande av dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det är därför nödvändigt att analysera om några författningsändringar behövs med anledning av att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel, vilket också påpekades i förarbetena till den tillfälliga lagen. En av utgångspunkterna för detta arbete ska enligt dessa förarbeten vara att fördelningen av ansvaret för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd inte ska förändras. Av förarbetena framgår också att regeringen anser att alternativt skyddsbehövande bör beviljas tillstånd som är tretton månader för att undvika risken att skyddsbehövande i vissa fall inte skulle omfattas av de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna (prop. 2015/16:174 s ). Det innebär t.ex. att personer som har fått ett uppehållstillstånd inte ska lämna etableringsuppdraget för att på nytt omfattas av det mottagandesystem som Migrationsverket ansvarar för. 3.2 Hur den tillfälliga lagen påverkar tillgången till de sociala trygghetssystemen Folkbokföring och bosättning enligt socialförsäkringsbalken Den tillfälliga lagen innebär att en person som beviljas uppehållstillstånd som flykting beviljas ett uppehållstillstånd som är giltigt i tre år och en alternativt skyddsbehövande i 13 månader (5 ). Även personer som beviljas tillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder ska beviljas uppehållstillstånd som är giltiga i 13 månader (12 och 15 ). En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd om minst 22

236 Ds 2016:45 Regelverket behöver anpassas ett år ska folkbokföras och anses bosatt här i folkbokföringslagens mening. För att anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken krävs att personen har ett uppehållstillstånd som gäller längre tid än ett år. Eftersom de tidsbegränsade uppehållstillstånden enligt den tillfälliga lagen har tillräckligt lång giltighetstid för att kunna ligga till grund för folkbokföring och för att personen ska kunna anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken kommer de som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen att omfattas av de flesta delar av välfärdssystemet på samma sätt som om de hade fått ett permanent uppehållstillstånd. Det blir heller ingen skillnad i förhållande till förmåner som inte ställer något krav på att uppehållstillståndet har en viss längd, t.ex. hemutrustningslån. Fråga uppkommer emellertid om vad som gäller när uppehållstillståndet löper ut. Även om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan det första tillståndet löper ut är det långt ifrån säkert att den hinner prövas innan tillståndet har upphört att gälla. En faktor av betydelse i sammanhanget är Migrationsverkets handläggningstider som f.n., och en längre tid framöver, kan förväntas vara ovanligt långa till följd av förra höstens stora antal asylsökande i Sverige. Folkbokföringslagens bestämmelser om avregistrering är inte kopplade till att en persons uppehållstillstånd löper ut. Det är i stället var personen kan antas vistas som avgör om han eller hon ska avregistreras från folkbokföringen. Enligt folkbokföringslagen ska den som kan komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Om en person som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i landet saknar ett sådant tillstånd ska det särskilt beaktas vid bedömningen av om det finns skäl att avregistrera någon från folkbokföringen (20 ). Enligt förarbetena till folkbokföringslagen är en viktig utgångspunkt för folkbokföringen att personer inte ska riskera att avregisteras enbart av det skälet att handläggningen av ett ärende om uppehållstillstånd drar ut på tiden eller att det uppstår någon form av missförstånd i ett sådant ärende (prop. 2012/13:120 s. 56). Det förhållande att en persons uppehållstillstånd löper ut innebär således inte i sig att personen ska avregistreras från folkbokföringen. När det gäller socialförsäkringsförmåner innebär däremot ny domstolspraxis att personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd 23

237 Regelverket behöver anpassas Ds 2016:45 har upphört att gälla inte längre kan få bosättningsbaserade förmåner utbetalade. Enligt 5 kap. 12 första stycket socialförsäkringsbalken får dessa förmåner betalas ut till den som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd tidigast från och med den dag ett sådant tillstånd börjar gälla, om det inte finns synnerliga skäl för att betala ut förmånen även om sådant tillstånd inte har beviljats. Enligt ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen innebär den bestämmelsen att den försäkrade vid tidpunkten för försäkringsfallet måste ha ett uppehållstillstånd för att få bosättningsbaserade förmåner. En förlust av ett uppehållstillstånd eller det förhållandet att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd upphört att gälla medför således att den försäkrade inte har rätt till bosättningsbaserade förmåner. Endast om det finns synnerliga skäl kan förmåner betalas ut trots att det inte finns något uppehållstillstånd beviljat (HFD 2016 ref. 43). Det förhållandet att ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd kan påverka rätten till socialförsäkringsförmåner är alltså en problematik som har funnits även innan den tillfälliga lagen började gälla. Den tillfälliga lagen innebär dock att detta kommer att bli mer omfattande och påverka fler personer än tidigare Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning När det gäller arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner finns ett krav på arbetstillstånd som motsvarar det krav på uppehållstillstånd som gäller för bosättningsbaserade förmåner. Kravet gäller den som enligt utlänningslagen behöver ha ett sådant tillstånd. Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd behöver arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Eftersom en utlänning som behöver arbetstillstånd får arbeta i Sverige utan arbetstillstånd under den tid en ansökan om arbetstillstånd prövas kan arbetsbaserade förmåner betalas ut när ett tidigare tillstånd har upphört att gälla förutsatt att personen har sökt om ett nytt tillstånd i tid. Det förhållandet att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel och att det därmed kommer att krävas arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige kommer därför inte att påverka rätten till arbetsbaserade förmåner. 24

238 Ds 2016:45 Regelverket behöver anpassas Rätten till arbetslöshetsersättning påverkas inte av vilken typ av uppehållstillstånd som personen har beviljats utan är beroende bl.a. av i vilken omfattning personen har arbetat Etableringsinsatser När en person har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen enligt etableringslagen upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering, en s.k. etableringsplan. Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer och innehålla bl.a. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Planen ska omfatta högst 24 månader (6 8 ). Av etableringslagens förarbeten framgår att etableringsplaner kan behöva revideras för en nyanländ som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som har lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd (prop. 2009/10:60 s. 70). När det gäller insatser enligt etableringslagen har en departementspromemoria nyligen remitterats, med förslag som syftar till att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitet i uppdraget (Ds 2016:35 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet). I promemorian föreslås den nuvarande etableringslagen ersättas av en ny lag som i huvudsak reglerar det statliga ansvaret för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Av den nya lagen ska det uttryckligen framgå att lagen gäller även för nyanlända som har haft ett uppehållstillstånd och som inom giltighetstiden för uppehållstillståndet ansökt om ett fortsatt tillstånd. Det innebär att nyanlända under hela perioden för prövningen av ansökan om fortsatt uppehållstillstånd kommer att omfattas av Arbetsförmedlingens ansvar att erbjuda etableringsinsatser. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari I promemorian föreslås också att etableringsinsatserna i högre grad ska regleras på förordningsnivå. Arbetet med de nya förordningarna pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Ambitionen är att det faktum att individens ansökan om fortsatt uppe- 25

239 Regelverket behöver anpassas Ds 2016:45 hållstillstånd ännu inte har hunnit prövas inte ska innebära någon begränsning av individens tillgång till etableringsinsatser LMA blir tillämplig igen LMA omfattar bl.a. utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande (1 ). Det innebär att en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande omfattas av LMA och har rätt till bistånd enligt den lagen. En följd av detta är att rätten till vissa av de förmåner som den enskilde har haft rätt till under tiden han eller hon har haft uppehållstillstånd faller bort eller begränsas. Det gäller t.ex. bistånd enligt socialtjänstlagen och bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Eftersom den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd omfattas av LMA ska han eller hon på nytt skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem. Den enskilde kan då välja att flytta till ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi och i sådana fall har kommunen inte längre någon rätt till ersättning för mottagandet Oklart vilket regelverk som gäller i fråga om hälso- och sjukvård och tandvård Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. omfattar utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande (1 ). Det innebär att en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande omfattas av lagen. Visserligen är personen fortfarande folkbokförd och omfattas därmed också av HSL och tandvårdslagen. Det saknas emellertid reglering om vilken lagstiftning som har företräde i en sådan situation. 3.3 Inriktningen på åtgärderna och förhållandet till pågående utredningsarbete Det finns starka skäl för att behålla ett sammanhållet och effektivt mottagande, både för att ge den enskilde möjlighet till en god 26

240 Ds 2016:45 Regelverket behöver anpassas etablering i samhället och för att ge myndigheter och kommuner goda förutsättningar för sin verksamhet. Den tillfälliga lagen bör därför inte leda till att personer ska återgå till mottagandesystemet eller tvingas avstå från förmåner och etableringsinsatser endast av det skälet att hans eller hennes ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har hunnit prövas. En sådan ordning skulle riskera att skapa stora praktiska problem för individen och även riskera att försvåra etablering i arbets- och samhällslivet. Om rätten till förmåner skulle falla bort är det sannolikt att många inte längre skulle ha råd att bo kvar i den kommun där de påbörjat sin etablering utan vara tvungna att lämna bosättningskommunen för att få en boendeplats på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Om personen sedan skulle bli beviljad ett fortsatt uppehållstillstånd och han eller hon vill bli erbjuden boende i en kommun i enlighet med bosättningslagen, är det inte säkert att anvisning kan ske till samma kommun där personen bodde efter att det första uppehållstillståndet beviljades. Detta är inte rimligt utifrån perspektivet att individen bör ges så goda och stabila förutsättningar som möjligt att etablera sig i arbets- och samhällslivet. En sådan ordning skulle sannolikt innebära en ökad stress och ohälsa för de som drabbas. Ur ett barnperspektiv skulle en sådan bristande kontinuitet i boendet innebära återkommande uppbrott och byte av förskola och skola. Det skulle också innebära att kommuner och myndigheter skulle drabbas av ökade kostnader och en besvärlig och ofta onödig administration. Som exempel kan nämnas att Migrationsverket skulle behöva ha beredskap för att skriva in personer i mottagandesystemet på nytt och ordna boende. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten skulle behöva dra in utbetalningar av förmåner i samband med att uppehållstillstånd löper ut och därefter börja betala ut igen när uppehållstillstånd beviljas. Uppstår det fel kan det bli aktuellt med återkrav eller retroaktiva utbetalningar. För kommunerna kan det bli det svårt att planera mottagandet, inte minst när det gäller utbildningsinsatser i förskola, skola och gymnasieskola. De konsekvenser för mottagandet av nyanlända som den tillfälliga lagen ger upphov till bör därför åtgärdas med utgångspunkten att personer som en gång fått ett uppehållstillstånd och som omfattas av olika delar av välfärdssystemet ska fortsätta att omfattas av försäkringar och förmåner ska kunna fortsätta att betalas ut 27

241 Regelverket behöver anpassas Ds 2016:45 tills dess att det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. En förutsättning bör dock vara att den enskilde har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd medan det tidigare tillståndet fortfarande gäller. I denna promemoria görs inga överväganden om det kan finnas skäl för att förändra förmånerna eller systemen i sig. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska göra en översyn av försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i en unionsrättslig och internationell kontext (dir. 2014:109 och 2015:133). Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Utredaren ska bl.a. analysera hur försäkringsvillkoren i de svenska trygghetssystemen förhåller sig till unionsrätten och internationella förhållanden i övrigt och lämna förslag på vilka principer som ska gälla, främst avseende försäkringstillhörighet. Utredningen, som antagit namnet Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet (S 2014:17), förkortad ToRutredningen, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari När det gäller föräldraförsäkringen specifikt pågår också ett utredningsarbete (dir. 2016:10). Utredningen har tagit namnet En modern föräldraförsäkring och presenterade delbetänkandet Begränsningar i föräldraförsäkringen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73) den 28 oktober Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet. 28

242 4 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd 4.1 Den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd ska inte omfattas av mottagandesystemet på nytt Förslag: Den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört ska inte omfattas inte av LMA om han eller hon ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ska inte omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om den sökande är folkbokförd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Skälen för förslaget: Personer som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av skyddsskäl omfattas enligt nuvarande ordning av LMA om han eller hon ansöker om ett nytt sådant uppehållstillstånd när det första tillståndet löper ut. Han eller hon omfattas i en 29

243 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Ds 2016:45 sådan situation också av lagen om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. För att undvika de negativa konsekvenser som uppkommer för den enskilde och de kostnader som kan uppstå om schablonutbetalningar ska ske vid flera tillfällen bör en asylsökande som regel endast omfattas av mottagandesystemet vid den första ansökan om uppehållstillstånd. Enligt 9 LMA undantas vissa av dem som omfattas av lagen från rätten till bistånd enligt lagen när de ansöker om förlängning av ett tidigare uppehållstillstånd på i övrigt oförändrade villkor. Även om enskilda enligt den bestämmelsen undantas från rätten till bistånd anses de enligt praxis ändå vara omfattade av LMA vilket har betydelse för kommunernas rätt till ersättning (HFD 2013 ref. 83). Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen bör därför helt undantas från LMA. För att vara undantagen från lagens tillämpningsområde bör det krävas att den enskilde har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd medan det tidigare tillståndet fortfarande gäller. En regel med en sådan innebörd bör införas i LMA. Med en sådan ordning blir det undantag som i dag finns i 9 LMA överflödigt och bör tas bort. Den som är folkbokförd i Sverige omfattas av HSL och tandvårdslagen. För att tydliggöra att en person som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring ska ha tillgång till sjukvård enligt HSL och till tandvård enligt tandvårdslagen även under handläggningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd bör det även i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. införas ett undantag för de som ansöker om ett fortsatt eller ett nytt uppehållstillstånd. Undantaget bör gälla en person som är folkbokförd i Sverige och som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen innan det tidigare uppehållstillståndet har upphört att gälla. 30

244 Ds 2016:45 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd 4.2 Tillgång till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken Förslag: Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner få fortsätta att lämnas utan hinder av att uppehållstillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstilstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. Skälen för förslaget: Enligt socialförsäkringsbalkens bestämmelser får bosättningsbaserade förmåner lämnas till en person som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att det innebär att ett giltigt uppehållstillstånd krävs också för att kunna fortsätta att betala ut förmåner och att rätten till förmåner upphör då ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut (HFD 2016 ref. 43). Om en person har beviljats ett uppehållstillstånd som innebär att han eller hon anses bosatt här och därmed har fått tillgång till bosättningsbaserade förmåner kan det skapa stora problem för individen att han eller hon faller ur systemet när tillståndet löper ut. Det är inte rimligt ur ett etableringsperspektiv. Vidare innebär det att kommuner och myndigheter skulle drabbas av ökade kostnader och en besvärlig och ofta onödig administration. Så länge personen vistas lagligt i Sverige bör därför rätten till förmåner för den som en gång har beviljats sådana finnas kvar. Det bör därför införas en regel i socialförsäkringsbalken som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner får lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse lagen om tillfälliga begränsningar 31

245 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Ds 2016:45 av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. I de fall ansökan om uppehållstillstånd avslås bör förmåner få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. 4.3 Tillgång till studiestöd Förslag: Studiehjälp och studiemedel ska få lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller beviljats enligt den lagen. Studiehjälp och studiemedel ska få lämnas till en studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd efter det att tillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har lämnats in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Skälen för förslaget: Studiehjälp och studiemedel får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Studiehjälp och studiemedel får lämnas utan att kravet på permanent uppehållstillstånd är uppfyllt om det finns särskilda skäl för det (2 kap. 4 och 3 kap. 4 studiestödslagen). I CSN:s föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2006:7) om utländska medborgares rätt till studiestöd finns exempel på vad som kan anses vara särskilda skäl. Ett exempel är om den studerande har fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Även studerande som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana personer omfattas. Den som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen eller beviljats ett tidsbegränsat tillstånd enligt den lagen bör ha samma rätt till 32

246 Ds 2016:45 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd studiehjälp och studiemedel som personer som beviljas permanent uppehållstillstånd. Studiehjälp och studiemedel kan enligt gällande regelverk beviljas till en person som saknar permanent uppehållstillstånd om det finns särskilda skäl. Eftersom tidsbegränsade tillstånd är huvudregel under den tillfälliga lagens giltighetstid bör det dock finnas en uttrycklig regel som anger att den som beviljas ett uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen ska kunna beviljas studiehjälp och studiemedel. Rätten till studiehjälp och studiemedel bör även kvarstå när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut om en ansökan om fortsatt eller nytt uppehållstillstånd har lämnats in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. 33

247

248 5 EU-medborgare i mottagandesystemet 5.1 Mottagande av EU-medborgare som ansöker om asyl Gällande regler om EU-medborgare som söker asyl I protokoll (nr 29) om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater (1997), förkortat asylprotokollet, regleras hur en asylansökan från medborgare i andra medlemsstater ska behandlas. Enligt protokollet får asylansökningar från medborgare i andra medlemsstater prövas i tre särskilda fall. Alla fall avser exceptionella situationer. Det första fallet gäller då en medlemsstat i enlighet med artikel 15 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, förkortad Europakonventionen, har anmält att staten i fråga vidtar åtgärder som innebär avvikelser från skyldigheterna enligt konventionen. De båda övriga undantagen handlar om olika stadier av suspensionsförfarandet som regleras i Fördraget om Europeiska unionen. EU:s regeringschefer har möjlighet att, efter att Europaparlamentet har lämnat sitt samtycke, besluta att en medlemsstat har åsidosatt principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Därefter är det möjligt att frånta medlemsstaten en del av de rättigheter som medlemskapet ger. Om ett sådant suspensionsförfarande pågår mot en medlemsstat får andra medlemsstater pröva asylansökningar från det landets medborgare. Varje medlemsstat har enligt protokollet rätt att ensidigt besluta att pröva en asylansökan. Om det sker ska rådet omedelbart underrättas och ansökan behandlas med utgångspunkten att den är uppenbart ogrundad. EU-medborgare omfattas inte av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för 35

249 EU-medborgare i mottagandesystemet Ds 2016:45 mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (mottagandedirektivet). Direktivet omfattar tredjelandsmedborgare och statslösa personer som har lämnat in en asylansökan som ännu inte har avgjorts slutligt (art. 2). Däremot omfattas asylsökande EU-medborgare av LMA (1 ) Den fria rörligheten för arbetstagare och för icke-aktiva migranter EU:s direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet) reglerar unionsmedborgares rätt till inresa, uppehåll och likabehandling. För arbetstagare är rätten till uppehåll och likabehandling i princip utan inskränkningar. För personer som inte arbetar ställs krav på tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning för det sociala biståndssystemet i värdlandet samt på att ha heltäckande sjukförsäkring. I rörlighetsdirektivets artikel 24.1 finns en likabehandlingsprincip som gäller för alla unionsmedborgare. Den mottagande medlemsstaten är dock inte skyldig att bevilja socialt bistånd under de första tre månader som unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig utan krav i andra medlemsstater eller under den längre tid som arbetssökande har uppehållsrätt (art. 24.2). I övrigt är rätten till likabehandling kopplad till att man fortsatt uppfyller kraven för uppehållsrätt, dvs. att ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för landets sociala biståndssystem. EU-domstolen har i målet C-140/12 Brey definierat socialt biståndssystem som samtliga biståndssystem som inrättats av offentliga myndigheter oavsett om det är på nationell, regional, eller lokal nivå, och som sådana personer vänder sig till som inte förfogar över tillräckliga tillgångar för att försörja sig och sin familj, och därför riskerar att belasta de offentliga medlen i den mottagande medlemstaten under den tid de vistas där och att påverka nivån på det bistånd som denna stat totalt kan ge, vilket torde vara en bredare definition än enbart bistånd enligt socialtjänstlagen. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen tillämpas när personer rör sig mellan medlemsstaterna. Med sociala trygghetssystem 36

250 Ds 2016:45 EU-medborgare i mottagandesystemet avses socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvården. Förordningen syftar bl.a. till att fastställa i vilket land personen ska vara försäkrad, garantera personerna likabehandling och att intjänade rättigheter inte förloras. EU-domstolen har i en rad avgöranden slagit fast att det är förenligt med EU-rätten att ställa krav på uppehållsrätt för att bevilja sociala förmåner till unionsmedborgare som inte är ekonomiskt aktiva (se t.ex. C- 140/12 som nämns ovan, C-333/13 Dano och C-308/14 Kommissionen mot Förenade Kungariket). 5.2 Huvudregeln bör vara att EU-medborgare undantas från LMA Förslag: Medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen ska omfattas av LMA endast om det finns synnerliga skäl för att de ska omfattas av lagen. Skälen för förslaget: Eftersom EU-medborgare som ansöker om asyl i Sverige omfattas av LMA skrivs de in i mottagandesystemet vilket innebär rätt till bistånd i form av bl.a. boende. Enligt asylprotokollet ska dessa EU-medborgares ansökan om asyl som utgångspunkt betraktas som uppenbart ogrundad och kan därför avgöras snabbt av Migrationsverket. EU-medborgare har enligt utlänningslagen rätt att vistas i Sverige under tre månader så länge som de inte utgör en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453) (8 kap. 9 ). Detta innebär att ett beslut om att avslå en EU-medborgas asylansökan inte kan förenas med ett beslut om avvisning eller utvisning under den tiden. Rätten till bistånd enligt LMA upphör om uppehållstillstånd ges. I fall då uppehållstillstånd inte beviljas upphör rätten, om det handlar om ett barn eller en barnfamilj, då personen lämnar landet. Detsamma gällde tidigare även för vuxna. Sedan den 1 juli 2016 upphör rätten till bistånd enligt LMA för vuxna utan barn när ett beslut om avvisning eller utvisning har fått laga kraft (11 ). En EU-medborgare som skrivits in i mottagandesystemet får alltså inte något sådant beslut som gör att rätten till bistånd upphör och kan fortsätta att vara inskriven under förhållandevis lång tid efter det att han eller hon har fått avslag på sin asylansökan. Den genomsnittliga 37

251 EU-medborgare i mottagandesystemet Ds 2016:45 inskrivningstiden för EU-medborgare i mottagandesystemet var 692 dagar den 19 september Syftet med LMA är att ge dem som söker asyl i Sverige möjlighet att vistas i Sverige under den tid som ansökan prövas. Tredjelandsmedborgare har enligt Sveriges internationella åtaganden rätt att söka asyl när de befinner sig i Sverige och mottagandedirektivet reglerar vilka krav som ställs på EU:s medlemsstater när det gäller mottagande av asylsökande. När det gäller asylsökande från andra medlemsstater i EU är förhållandena annorlunda. Sådana personer har visserligen rätt att uppehålla sig i Sverige men om de ansöker om asyl har de enligt asylprotokollet som regel inte rätt att få sin ansökan prövad. Om ansökan trots det prövas är utgångspunkten att den är uppenbart ogrundad. EU-medborgare omfattas inte av mottagandedirektivet. Det finns alltså inget krav för medlemsstaterna att ge bistånd t.ex. i form av boende till asylsökande från andra medlemsstater. EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige på den grunden att de är EU-medborgare men det ger inte per automatik rätt till sociala förmåner av olika slag. Praxis från EU-domstolen går snarare i den riktningen att medlemsstaterna har rätt att begränsa tillgången till olika förmåner för EU-medborgare som utnyttjar den fria rörligheten utan att arbeta. Mot den bakgrunden saknas skäl att ge EU-medborgare det bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag som andra asylsökande har rätt till enligt LMA om det inte råder en sådan undantagssituation som anges i asylprotokollet. Eftersom asylprotokollet medger att en asylansökan från EU-medborgare prövas i vissa exceptionella undantagssituationer bör det finnas en möjlighet för EU-medborgare att erhålla bistånd i sådana undantagssituationer. En bestämmelse som innebär att EU-medborgare endast omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl bör därför tas in i lagen. 38

252 6 Mottagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen 6.1 Det som gäller enligt LMA vid avvisning och utvisning ska gälla också vid beslut om överföring Förslag: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA. Skälen för förslaget: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (Dublinförordningen) syftar till att fastställa vilket land som ansvarar för att pröva en asylansökan. Det innebär att en person som ansöker om asyl i Sverige kan överföras till en annan medlemsstat om den staten anses vara ansvarig för att pröva ansökan enligt förordningen. Det är Migrationsverket som fattar beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Enligt utlänningslagen gäller det som föreskrivs i lagen vid avvisning och utvisning i tillämpliga delar också för beslut om överföring enligt Dublinförordingen (1 kap. 9 ). Det innebär t.ex. att Migrationsverkets beslut om överföring kan överklagas (14 kap. 3 ). Någon bestämmelse som motsvarar 1 kap. 9 UtlL finns inte i LMA. Frågan om det även utan en sådan bestämmelse går att jämställa ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen med ett 39

253 Mottagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen Ds 2016:45 beslut om avvisning eller utvisning har prövats av domstol. Kammarrätten i Göteborg har i tre domar kommit fram till att det saknas lagstöd för att jämställa beslut om överföring med beslut om avvisning eller utvisning (se Kammarrätten i Göteborgs domar den 29 oktober 2015 i mål nr ). Migrationsverket överklagade domarna till Högsta förvaltningsdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Det innebär att möjligheten att enligt 10 fjärde stycket LMA sätta ned dagersättningen för en person som utan giltigt skäl vägrar att medverka till åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas inte kan användas vid ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Inte heller bestämmelserna om att rätten till bistånd enligt lagen i vissa fall upphör när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft (11 ) eller för att någon håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas (12 ) kan tillämpas i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen. Ett beslut om överföring enligt Dublinförordning innebär ett beslut om avlägsnande från Sverige och är på många sätt jämförbart med ett beslut om avvisning eller utvisning. Bestämmelserna i LMA som rör beslut om avvisning eller utvisning handlar om att underlätta verkställigheten av sådana beslut. Samma resonemang gör sig gällande även när det gäller beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen bör därför anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA. En bestämmelse med den innebörden bör således tas in i LMA. 40

254 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så att de gäller när de först meddelade uppehållstillstånden som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen löper ut. Den tillfälliga lagen började gälla den 20 juli 2016, vilket innebär att den tidigaste tidpunkten för detta är den 20 augusti Lagändringarna föreslås mot den bakgrunden träda i kraft den 1 augusti Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser. 41

255

256 8 Kostnader och andra konsekvenser Bedömning: Förslagen som helhet bedöms inte medföra ökade kostnader för staten. Eventuella ekonomiska konsekvenser ska rymmas inom befintliga budgetramar. Förslagen bedöms ha positiva samhällsekonomiska effekter i övrigt och även ha positiv effekt när det gäller möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen. Förslagen ligger i linje med de jämställdhetspolitiska delmålen. Förslagens positiva konsekvenser för barn bedöms som helhet vara större än de negativa konsekvenserna. Skälen för bedömningen Ekonomiska konsekvenser Syftet med förslagen i avsnitt 4 är att garantera ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel. Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting ska vara oförändrad även om det uppstår ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd. För kommuner och landsting innebär förslagen i denna del därför inga konsekvenser jämfört med hur mottagandet har sett ut tidigare då permanenta uppehållstillstånd beviljades som huvudregel. Förslagen innebär inte heller några skyldigheter för kommunsektorn som påverkar självbestämmanderätten. Förslaget innebär att kostnader och merarbete avseende administration kan undvikas hos berörda myndigheter och kommuner. De myndigheter som främst påverkas av förslagen är Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och CSN. 43

257 Kostnader och andra konsekvenser Ds 2016:45 När det gäller Migrationsverket innebär förslagen att ökad administration och merarbete till följd av att personer på nytt ska skrivas in i mottagandesystemet kan undvikas. För Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens del innebär förslagen att myndigheten kan fortsätta att betala ut bosättningsbaserade förmåner utan att behöva administrera uppehåll i de fall det uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd. CSN får genom förslagen ett tydligt lagstöd för att fortsätta att betala ut studiehjälp och studiemedel. Arbetsförmedlingens arbete med etableringsinsatser för nyanlända underlättas av att det finns en kontinuitet när det gäller deltagarnas boende och försörjningsmöjligheter. När det gäller tillgången till de aktuella förmånerna i sig innebär förslagen att den ordning som tidigare har gällt för nyanlända kan behållas. Förslagen innebär att de förmåner som tillkommer personer med uppehållstillstånd kommer att betalas ut även till personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört att gälla förutsatt att de har ansökt om ett fortsatt uppehållstillstånd, dels under det glapp som kan uppstå innan ett fortsatt tillstånd beviljas, dels under den tid som det tar innan ett beslut om att avslå en ansökan om fortsatt tillstånd får laga kraft. Detta medför kostnader för staten när det gäller etableringsuppdraget och bosättningsbaserade förmåner, som inte skulle ha uppstått utan förslagen. Dessa kostnader är mycket svåra att med säkerhet bedöma. Om förslagen inte skulle genomföras skulle emellertid i stället kostnader för bistånd enligt LMA, inklusive logi, för samma tider uppstå. Därutöver tillkommer, om förslagen inte genomförs, kostnader för det merarbete som en sådan ordning skulle innebära för myndigheterna. Den sammantagna bedömningen är att förslagen som helhet inte medför ökade kostnader för staten. Eventuella ekonomiska konsekvenser ska rymmas inom befintliga budgetramar. Förslagen om att endast i undantagsfall ge EU-medborgare bistånd enligt LMA och att jämställa beslut om överföring enligt Dublinförordningen med beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA bedöms medföra kostnadsbesparingar för staten genom att anslagen 1.1 Migrationsverket och 1.2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration belastas i mindre utsträckning. Förslaget när det gäller EU-medborgare kan få ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Eftersom förslaget 44

258 Ds 2016:45 Kostnader och andra konsekvenser berör ett mycket begränsat antal personer är det fråga om endast marginella kostnader. Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt Ett sammanhållet mottagande bedöms vara en förutsättning för effektiva etableringsinsatser för nyanlända invandrare. I den mån förslagen på så sätt bidrar till snabbare etablering i arbete eller förbättrad matchning på arbetsmarknaden uppstår positiva samhällsekonomiska effekter. Det är dock svårt att göra några beräkningar av dessa effekter på förhand. Konsekvenser för möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen Integrationspolitikens övergripande mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En viktig inriktning för området är att främja nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Tidsbegränsade uppehållstillstånd innebär med nu gällande regelverk att nyanlända växelvis kommer att tillhöra olika system och få sämre möjligheter att försörja sig. Påbörjade etableringsinsatser riskerar då att behöva avbrytas för att sedan påbörjas igen om personen beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd. Förslagen syftar till att motverka detta och bedöms därför ha en positiv inverkan på möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen. Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Betydligt fler män än kvinnor söker asyl i Sverige. Även om förslagen är könsneutralt utformade kommer därför fler män än kvinnor att påverkas av förslagen i promemorian. Uppföljningar av etableringsinsatser visar att kvinnor deltar i mindre omfattning i arbetsplatsförlagda eller arbetsinriktade insatser och att färre kvinnor än män arbetar då etableringsplanen upphört att gälla. Det kan därför antas att kvinnor är mer beroende än män av att socialförsäkringsförmåner och andra förmåner kan fortsätta att betalas ut utan att det uppstår glapp. Kvinnor är i allmänhet den största gruppen mottagare av bosättningsbaserade förmåner och dessa förmåner hindrar inte heller en arbetsinriktad etablering. Det kan också antas 45

259 Kostnader och andra konsekvenser Ds 2016:45 att ett sammanhållet mottagande har än mer betydelse när det gäller att utforma insatser på ett sätt som gör att fler kvinnor kan delta i arbetsinriktade etableringsinsatser. Förslagen berör fler män än kvinnor, men fler kvinnor än män är mottagare av bosättningsbaserade förmåner. Förslagen ligger i linje med de jämställdhetspolitiska delmålen. Konsekvenser för barn Förslagen innebär att familjer som har fått uppehållstillstånd och som har bosatt sig i en kommun inte riskerar att behöva flytta igen på grund av ekonomiska problem. Det innebär att barnen kan få en kontinuitet i sin utbildning på förskola och skola. Det kan ha varit nödvändigt för familjen att flytta redan under ansökningstiden på grund av Migrationsverkets tillgång till anläggningsboenden och det är därför särskilt viktigt ur ett barnperspektiv att ge förutsättningar för stabilitet och kontinuitet efter det att uppehållstillstånd har beviljats. Det är också viktigt ur ett barnperspektiv att föräldrar ges goda förutsättningar att etableras i det svenska samhället. Förslagen bedöms kunna bidra till detta. Bland den grupp EU-medborgare som ansöker om asyl i Sverige finns såväl ensamstående föräldrar som makar med barn. Ett fåtal ensamkommande barn finns också representerade i gruppen. Det innebär negativa konsekvenser för de barn som nu omfattas av mottagandesystemet och som direkt kommer att påverkas av förändringen. Nuvarande ordning innebär att familjer finns kvar i mottagandesystemet, i många fall i anläggningsboenden, under i lång tid trots att dessa personer långsiktigt ofta inte har några utsikter att kunna stanna i Sverige. De barn som omfattas riskerar att få flytta och bryta upp från förskola och skola. En sådan ordning skapar osäkerhet som inte är till barnets bästa. Förslaget skapar incitament för EU-medborgare att ordna med boende, arbete och försörjning innan de reser till Sverige med barn. Sett till förslagen som helhet är bedömningen att de positiva konsekvenserna för barn väger upp de negativa. Även förslaget som gäller överföringsbeslut enligt Dublinförordningen kommer att påverka barn, både de som befinner sig i Sverige med sina föräldrar eller andra vårdnadshavare och ensamkommande barn. En motsvarande bestämmelse finns i 46

260 Ds 2016:45 Kostnader och andra konsekvenser utlänningslagen. Barn som omfattas av ett beslut som innebär att ett annat EU-land ska pröva barnets ansökan gynnas inte av att en överföringsprocess drar ut på tiden. Det är tvärtom viktigt ur ett barnperspektiv att ett sådant beslut kan genomföras så snabbt som möjligt så att barnen kan få sina behov tillgodosedda i det land som ska pröva ansökan om asyl. 47

261

262 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 5 kap. 12 Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att beslutet får laga kraft. Förmåner enligt första stycket lämnas dock inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär. Paragrafen innehåller bestämmelser om när bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner får lämnas till personer som behöver ha ett uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Av andra stycket, som är nytt, framgår att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner får lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av 49

263 Författningskommentar Ds 2016:45 någon bestämmelse i lagen med tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att beslutet får laga kraft. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som omfattas av lagen. Paragrafen ändras på så sätt att regleringen i hittillsvarande tredje och fjärde styckena flyttas till första och fjärde styckena i den nya 1 a och hittillsvarande femte stycket till den nya 1 b. 1 a Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för att de ska omfattas av lagen. Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 3 som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upphört omfattas inte av lagen om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstill- 50

264 Ds 2016:45 Författningskommentar stånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om undantag från den personkrets som omfattas av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 5.2. Första stycket motsvarar tredje stycket i hittillsvarande 1. Av andra stycket framgår att utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av lagen endast om det finns synnerliga för att de ska omfattas. Synnerliga skäl föreligger om det är fråga om sådana exceptionella undantagssituationer då en asylansökan från en EU-medborgare får prövas enligt asylprotokollet. Det kan också handla om att en sådan undantagssituation kan antas vara nära förestående. Av tredje stycket framgår att utlänningar som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört inte omfattas av lagen om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Fjärde stycket motsvarar fjärde stycket i hittillsvarande 1. 1 b I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. Paragrafen, som är ny, motsvarar femte stycket i hittillsvarande 1. 1 c Ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna 51

265 Författningskommentar Ds 2016:45 lag. 9 Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 3. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om överföring enligt Dublinförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Av paragrafen framgår att ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen vid tillämpning av lagen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning. Det innebär att rätten till bistånd upphör när ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen får laga kraft eller när någon håller sig undan så att ett sådant beslut inte kan verkställas. Även bestämmelsen om möjlighet att sätta ned dagersättning kan tillämpas i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen. Paragrafen innehåller en bestämmelse om bistånd till utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Paragrafen ändras på så sätt att hittillsvarande andra stycket upphävs. En i huvudsak motsvarande reglering införs i stället i tredje stycket i den nya 1 a. 9.3 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 2 kap. 4 Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande 1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är 1.utländska medborhare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 utlänningslagen (2005:716), 2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller 3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och 52

266 Ds 2016:45 Författningskommentar själva har uppehållstillstånd. Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har beviljats enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för det. I 1 kap. 4-7 finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. Paragrafen innehåller bestämmelser om till vilka personer som studiehjälp får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i fjärde stycket innebär att studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har beviljats enligt den lagen. 4 a Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när studiehjälp får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Av paragrafen framgår att studiehjälp till en studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får lämnas även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. 3 kap. 4 Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande 1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. 53

267 Författningskommentar Ds 2016:45 Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är 1. utländska medborhare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 utlänningslagen (2005:716), 2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller 3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd. Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har beviljats enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för det. I 1 kap. 47 finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. Paragrafen innehåller en bestämmelse om till vilka personer studiemedel får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i fjärde stycket innebär att studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller som har beviljats enligt den lagen. 4 a Studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när studiemedel får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Av paragrafen framgår att studiemedel till en studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får lämnas även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det 54

268 Ds 2016:45 Författningskommentar tidigare tillståndet har upphört att gälla. 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 4 Denna lag omfattar utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, 3. hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller 4. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d utlänningslagen. Sådana utlänningar som avses i första stycket 1 eller 2 omfattas av lagen även om de har meddelats beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller dock inte utlänning som håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas. Utlänningar som avses i första stycket 1 ska inte omfattas av denna lag om de är folkbokförda i Sverige och ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund som ett tidigare tillstånd eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som omfattas av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Av tredje stycket, som är nytt, framgår att utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser och som är folkbokförda inte på nytt omfattas av lagen om de ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund som ett tidigare tillstånd eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. 55

269 Departementsserien 2016 Kronologisk förteckning 1. Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Fi. 2. Några frågor om offentlighet och sekretess. Ju. 3. Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Ju. 4. Effektivare hyres- och arrendenämnder. Ju. 5. Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen. S. 6. Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering. A. 7. Tolktjänst för vardagstolkning. S. 8. Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. S. 9. Ny lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik. N. 10. Nya regler för europeiska småmål lättare att pröva tvister inom EU. Ju. 11. Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar. S. 12. Etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning. U. 13. Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. Ju. 14. Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Byte av benämningar på lönebidrag, utvecklings anställning och trygghetsanställning. A. 15. Normgivningen inom åklagarväsendet m.m. Ju. 16. Ersättning vid expropriation av bostäder. Ju. 17. Otillåtna bosättningar. Ju. 18. Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler. S. 19. Jämställda pensioner? S. 20. Strada. Transportstyrelsens olycksdatabas. N. 21. Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn. A. 22. Polisens tillgång till information om vissa it-incidenter. Ju. 23. Vissa frågor om kommersiell radio. Ku. 24. Validering med mervärde. U. 25. Miljöbedömningar. M. 26. Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Ku. 27. Frågor kring 2009 års renskötselkonvention. N. 28. Driftsformer för universitetssjukhus. S. 29. Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälsooch sjukvård. S. 30. Sweden s seventh national report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden s implementation of the obligations of the Convention. M. 31. Behandling av personuppgifter inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Ju. 32. Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Ju. 33. Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. S. 34. Ytterligare anpassning av svensk rätt till Dublinförordningen. Ju. 35. Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. A. 36. Bokföringsbrott i filialer. Ju. 37. Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Ju.

270 38. Riktlinjer för handläggningen av ärenden om internationella överenskommelser. UD. 39. En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater. Ju. 40. Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik del 1. S. 41. Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna. S. 42. Elektroniska vägfraktsedlar. Ju. 43. Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige. S. 44. Nationell läkemedelslista. S. 45. Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Ju.

271 Departementsserien 2016 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering. [6] Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Byte av benämningar på lönebidrag, utvecklings anställning och trygghetsanställning. [14] Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn. [21] Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet. [35] Finansdepartementet Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. [1] Justitiedepartementet Några frågor om offentlighet och sekretess. [2] Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. [3] Effektivare hyres- och arrendenämnder. [4] Nya regler för europeiska småmål lättare att pröva tvister inom EU. [10] Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. [13] Normgivningen inom åklagarväsendet m.m. [15] Ersättning vid expropriation av bostäder. [16] Otillåtna bosättningar. [17] Polisens tillgång till information om vissa it-incidenter. [22] Behandling av personuppgifter inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning. [31] Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. [32] Ytterligare anpassning av svensk rätt till Dublinförordningen. [34] Bokföringsbrott i filialer. [36] Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. [37] En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater. [39] Elektroniska vägfraktsedlar. [42] Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. [45] Kulturdepartementet Vissa frågor om kommersiell radio. [23] Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. [26] Miljö- och energidepartementet Miljöbedömningar. [25] Sweden s seventh national report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden s implementation of the obligations of the Convention. [30] Näringsdepartementet Ny lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik. [9] Strada. Transportstyrelsens olycksdatabas. [20] Frågor kring 2009 års renskötselkonvention. [27] Socialdepartementet Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen. [5] Tolktjänst för vardagstolkning. [7] Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. [8] Anpassningar av svensk rätt till EUförordningen om kliniska läkemedelsprövningar. [11]

272 Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler. [18] Jämställda pensioner? [19] Driftsformer för universitetssjukhus. [28] Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälsooch sjukvård. [29] Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. [33] Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik del 1. [40] Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna. [41] Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige. [43] Nationell läkemedelslista. [44] Utbildningsdepartementet Etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning. [12] Validering med mervärde. [24] Utrikesdepartementet Riktlinjer för handläggningen av ärenden om internationella överenskommelser. [38]

273

274

275

276 Från: Ingalill Hedmark för JU L7 Skickat: den 21 december :24 Till: info; Kommunstyrelsen; swest;

277 Ämne: Bifogade filer: Remiss av Ds 2016:45 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd - svar senast 1 febr Remissbrev Ds 2016_45.pdf; Ds 2016_45 Ett sammanhållet mottagande.pdf Remiss av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) Remissen kommer även att skickas ut i tryckt format med posten i början av januari. Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 1 februari Förutom i pappersform bör svaren sändas elektroniskt i word-format till ju.l7@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Alexandra Wilton Wahren Departementsråd Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO) 2 Kammarrätten i Stockholm 3 Förvaltningsrätten i Stockholm 4 Förvaltningsrätten i Göteborg 5 Justitiekanslern 6 Migrationsverket 7 Försäkringskassan

278 8 Pensionsmyndigheten 9 Socialstyrelsen 10 Barnombudsmannen 11 Skatteverket 12 Kronofogdemyndigheten 13 Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) 14 Centrala studiestödsnämnden 15 Diskrimineringsombudsmannen 16 Arbetsförmedlingen 17 Sveriges Kommuner och Landsting 18 Sveriges advokatsamfund 19 Amnesty International Svenska sektionen 20 Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd (FARR) 21 Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 22 Rädda barnen 23 Svenska Röda Korset 24 UNHCR:s regionkontor för de baltiska och nordiska länderna 25 UNICEF Sverige 26 Länsstyrelsen i Jönköpings län 27 Alingsås kommun 28 Arjeplogs kommun 29 Avesta kommun 30 Bodens kommun 31 Göteborgs kommun 32 Hedemora kommun 33 Huddinge kommun 34 Kalix kommun 35 Lindesbergs kommun 36 Malmö kommun 37 Mullsjö kommun 38 Nordmalings kommun 39 Norrköpings kommun

279 40 Nynäshamns kommun 41 Piteå kommun 42 Ragunda kommun 43 Rättviks kommun 44 Sandvikens kommun 45 Skövde kommun 46 Stockholms kommun 47 Storfors kommun 48 Strömstads kommun 49 Tomelilla kommun 50 Upplands-Bro kommun 51 Uppsala kommun 52 Vilhelmina kommun 53 Vänersborgs kommun 54 Värnamo kommun 55 Växjö kommun 56 Åmåls kommun 57 Stockholms läns landsting 58 Region Skåne 59 Västra Götalandsregionen 60 Norrbottens läns landsting 61 Landstinget i Värmland

280 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Finansdepartementets remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen besvarar finansdepartementets remiss om en svensk flygskatt enligt yttrande i ordförandes skrivelse daterad 23 januari Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till finansdepartementet att utreda hur en svensk flygskatt skulle kunna se ut. Efter ett års utredning har betänkandet En svensk flygskatt tagits fram och skickats ut på remiss. Växjö kommun har bjudits in att yttra sig över remissen. Utredningen i korta drag Utredningen har haft som syfte att utreda hur en svensk flygskatt skulle kunna se ut, och alltså inte tagit ställning till skattens vara eller icke vara. Målsättningen är att skatten ska introduceras Huvudsyftet med en flygskatt ska enligt utredningen vara att minska flygets miljöpåverkan genom att uppmuntra konsumenter att välja miljövänligare alternativ och att motivera flyget till effektivare transporter. Utredningen kommer fram till ett förslag som innebär att en flygskatt läggs på kommersiella persontransporter, baserat på antalet passagerare som reser från flygplatser i Sverige. Det är flygföretaget som är skattskyldigt. Skatten föreslås vara differentierad beroende på resmål. För inrikes resor och resor till länder som helt ligger i Europa föreslås en skattenivå på 80 kr, för resor till länder som ligger lite längre bort (Nordafrika, Mellanöstern, Centralasien) föreslås 280 kr, och övriga världen 430 kr. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande har i en skrivelse den 23 januari 2017 lämnat ett förslag till yttrande över remissen. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Kommunstyrelsen besvarar finansdepartementets remiss om en svensk flygskatt enligt yttrande i ordförandes skrivelse daterad 23 januari 2017 med följande ändringar: 1 (2)

281 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Punkt nummer fyra under rubriken Växjö kommuns synpunkter i korta drag tas bort. Punkterna 3 och 5 slås samman och får följande nya lydelse: Växjö kommun saknar viktiga incitament till flygföretag som redan satsar på energieffektiva plan och ökad användning av biodrivmedel. Risken är att många flygbolag som är i färd med att besluta om investeringar i nya mer miljövänliga flygplan skjuter dessa investeringar på framtiden. Det skulle bli kontraproduktivt och ge en negativ miljöpåverkan. Anna Tenje (M): Kommunstyrelsen besvarar finansdepartementets remiss om en svensk flygskatt enligt yttrande i ordförandes skrivelse daterad 23 januari Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 2 (2)

282 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Finansdepartementets remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Länk till SOU i fulltext: Förslag till beslut Kommunstyrelsen besvarar Finansdepartementets remiss om en svensk flygskatt (SOU 2016:83) enligt nedanstående yttrande. Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till finansdepartementet att utreda hur en svensk flygskatt skulle kunna se ut. Efter ett års utredning har betänkandet En svensk flygskatt tagits fram och skickats ut på remiss. Växjö kommun har bjudits in att yttra sig över remissen. Utredningen i korta drag Utredningen har haft som syfte att utreda hur en svensk flygskatt skulle kunna se ut, och alltså inte tagit ställning till skattens vara eller icke vara. Målsättningen är att skatten ska introduceras Huvudsyftet med en flygskatt ska enligt utredningen vara att minska flygets miljöpåverkan genom att uppmuntra konsumenter att välja miljövänligare alternativ och att motivera flyget till effektivare transporter. Utredningen kommer fram till ett förslag som innebär att en flygskatt läggs på kommersiella persontransporter, baserat på antalet passagerare som reser från flygplatser i Sverige. Det är flygföretaget som är skattskyldigt. Skatten föreslås vara differentierad beroende på resmål. För inrikes resor och resor till länder som helt ligger i Europa föreslås en skattenivå på 80 kr, för resor till länder som ligger lite längre bort (Nordafrika, Mellanöstern, Centralasien) föreslås 280 kr, och övriga världen 430 kr. Yttrande Växjö kommuns synpunkter i korta drag Kommunledningsförvaltningen 1 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

283 ÄRENDE Dnr KS Växjö kommun tar liksom utredningen inte ställning till huruvida det ska finnas en flygskatt eller inte, utan fokuserar på vilka effekter den kan tänkas få nationellt och lokalt. Bedömning Växjö kommun tycker det är bra att initiativ tas till att minska flygets klimatpåverkan, men anser att utredningens förslag inte presenterar en heltäckande lösning som effektivt minskar flygets miljöpåverkan. Växjö kommun anser att flygskatten riskerar få negativa trafikpolitiska, näringspolitiska och regionalpolitiska konsekvenser. Växjö kommun saknar viktiga incitament till flygföretag som redan satsar på energieffektiva plan och ökad användning av biodrivmedel. Flygskatten i kombination med andra kostnadsökningar kan innebära att inhemska flygföretag helt får lägga ner vissa linjer För Växjös del finns det en risk att inrikesflyget hotas. Många flygbolag är i färd med att besluta om investeringar i nya mer miljövänliga flygplan. Införandet av flygskatten riskerar att en bransch som redan brottas med stora lönsamhetsproblem skjuter dessa beslut på framtiden, vilket då skulle bli kontraproduktivt och ge en negativ miljöpåverkan. Huvudsyftet med införandet av en svensk flygskatt beskrivs i SOU som att minska flygets miljöpåverkan genom att uppmuntra konsumenter till miljövänligare alternativ och att motivera flyget till effektivare transporter. Uppmuntras konsumenter till miljövänligare alternativ? Enligt utredningen väntas antalet resenärer med flyg vara färre jämfört med om en skatt inte införs. Detta innebär dock inte att flygresandet minskar, bara att ökningen bromsas in. Drygt 40 % av det minskade resandet väntas flyttas över till andra färdmedel, framför allt bil. Utredningen säger också att den största effekten på resandet kommer att ske där alternativen till flyget är tillräckligt bra, vilket huvudsakligen är mellan storstäderna. Under 2014 var klimatpåverkan från svenskars flygresande ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är i samma nivå som de svenska personbilarnas klimatpåverkan. Intentionen att minska flygets klimatpåverkan är därför bra, antalet resenärer med flyg förväntas dock fortsätta öka även med en flygskatt, och nettominskningen av den årliga klimatpåverkan är i värsta fall inte större än de årliga koldioxidutsläppen från Växjös personbilstrafik. 2 (5)

284 ÄRENDE Dnr KS För att minska den generella klimatpåverkan är det viktigt att övriga kommunikationer så som järnväg blir mer attraktivt och att miljövänligare bränslen premieras. Bedömningen är att flygskatten inte kommer få den effekt på klimatpåverkan som efterfrågas i initiativet. Risken är att den får negativa trafikpolitiska, näringspolitiska och regionalpolitiska konsekvenser. Motiveras flyget till effektivare transporter? Eftersom flygskatten föreslås vara baserat på antalet passagerare, blir inte skatten på något sätt styrande för att få fram energieffektivare flyg, eller ökad användning av biodrivmedel. Dessa åtgärder bidrar ju också till att minska utsläppen av koldioxid från flyget. Växjö kommun hade därför gärna sett att utredningen haft med ett förslag som ger incitament till flygföretag som satsar på detta, kanske genom ett undantag från skatt, eller en lägre skattenivå. Införande av koldioxidskatt på flygbränsle hade också bidraget till att styra mot energieffektivitet och ökad andel förnybart bränsle, men där är Sverige bundet till internationella överenskommelser (bl.a. Chicagokonventionen) som innebär att flygbränslet inte får beskattas. Växjö kommun hoppas därför att Sverige driver på internationellt i frågan. Konsekvensanalys Utredningen kommer fram till att införandet av en svensk flygskatt bland annat kan få följande effekter: Intäkterna till statskassan blir 1,75 1,78 miljarder kr per år Antalet resenärer med flyg kommer vara färre per år jämfört med om en skatt inte införs. Antalet resenärer kommer trots detta att öka jämfört med idag. Klimatpåverkan minskar med ton koldioxidekvivalenter netto. Effekten på svensk tillväxt kan bli antingen positiv eller negativ. Effekten på sysselsättning blir sammantaget begränsad, men inom vissa sektorer, samt inom företag som ligger i närheten av en flygplats kan det bli en något mer negativ effekt. Konsekvenser för Växjö kommunkoncern Vi bedömer att införandet av en svensk flygskatt inte kommer påverka resandet med flyg för kommunkoncernen. Om flygskatten skulle appliceras på 2015 års resor skulle den kosta ca kr, och skulle huvudsakligen 3 (5)

285 ÄRENDE Dnr KS beröra de resor som görs mellan olika platser i Sverige, där tjänsteresor sker mellan Växjö och delar av landet med byte i Stockholm. Kommunens utlandsresor görs nästan uteslutande från Kastrup, och de resorna berörs inte av flygskatten. Såväl antalet flygresor som klimatpåverkan från resorna i kommunkoncernen har en minskande trend, och vi bedömer inte att det är kostnaden för resorna som styrt detta, utan snarare en kombination av resepolicy, miljömål och tillgänglighet med tåg. Konsekvenser för Växjö - miljö Växjö har som mål att bli fossilbränslefri senast år Detta mål inkluderar utsläpp från flyg som tankas i Växjö. År 2015 stod flyget för närmare 4 % av kommunens koldioxidutsläpp. Vi bedömer att flygskatten så som den föreslås inte kommer få en nämnvärd effekt på de utsläpp som härrör från charterresor. Den minskning som uppstår beror då troligen mer på nedläggning av flyglinjer. För de resenärer som har Stockholm som slutdestination tror vi att tåget redan nu upplevs som ett bra alternativ såväl för tjänsteresor som privatresor. Vi tror att om flygskatten skulle sättas för att nå SOU:s önskade effekt, skulle det samtidigt riskera att det regionala flyget att slås ut. Småland Airport satsar på att erbjuda flygföretagen möjligheten att tanka förnybart drivmedel i Växjö. En ökad andel förnybart drivmedel är en viktig del för att nå en minskad klimatpåverkan från flyget, och bidra till såväl lokala som nationella och internationella klimatmål. Det vore bra om förslag utformas så att dylika satsningar premieras. Konsekvenser för Växjö - näringsliv Sverige är till ytan EU:s tredje största land och flyget spelar en avgörande roll för att hela Sverige ska leva. Företagen i Växjöregionen efterfrågar idag fler avgångar till Stockholm samt en internationell hub med en daglig flygförbindelse tur och retur ut i Europa. Alltså utökad flygtrafik, inte sämre, som kan bli fallet om en flygskatt införs. Kronobergs län har idag ett starkt näringsliv som hävdar sig väl i världsekonomin. Företagen i länet har idag Sveriges högsta exportvärde per capita och för att behålla konkurrenskraften behövs goda flygförbindelser liksom bra tåg- och vägnät. Införandet av flygskatt riskerar att påskynda urbaniseringen och några undantag för exempelvis glesbygds- eller Norrlandskommuner föreslås inte i utredningen. Konsekvenser för flygnäringen Småland Airport bedömer att svenskt inrikesflyg redan brottas med lönsamhetsproblem, och att priset redan hade höjts om utrymme fanns. Utöver flygskatt står flyget inför höjd passageraravgift och höjd 4 (5)

286 ÄRENDE Dnr KS säkerhetsavgift. Tillsammans kan dessa kostnader göra att flygbolag lägger ner linjer eller väljer flygplatser utanför Sverige, och att investeringar i nya energieffektiva plan skjuts på framtiden. Framförallt är det regionala flygplatser som riskerar att drabbas hårt om kostnaderna ökar För Växjös del riskerar ökade kostnader innebära att flyglinjen till Bromma hotas, vilket skulle få stora konsekvenser, så även utrikeslinjer riskerar att flyttas till Danmark. 5 (5)

287

288

289

290

291

292

293

294

295 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Växjö kommun lämnar följande yttrande på Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering: Växjö kommun tillstyrker förslaget. Bakgrund Växjö kommun har getts möjlighet att yttra sig över Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering. Från kommunstyrelsen föreligger remiss över en promemoria från Näringsdepartementet om regeländringar vid återbostadisering. Förslaget mynnar ut i en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen som innebär att utformnings- och egenskapskraven på bostäder som tillkommer genom ändrad användning av utrymmen i flerbostadshus ska ställas med utgångspunkt i utformningen och egenskaperna hos befintliga bostäder i huset. Nybyggnadsreglerna ska därmed inte tillämpas vid byggnadsnämndens prövning av dessa ärenden. Beslutsunderlag Byggnadsnämnden har i 313/2016 tillstyrkt förslaget. 1 (1)

296 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande: Växjö kommun tillstyrker förslaget. Bakgrund Växjö kommun har lämnats möjlighet att yttra sig över Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering. Från kommunstyrelsen föreligger remiss över en promemoria från Näringsdepartementet om regeländringar vid återbostadisering. Förslaget mynnar ut i en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen som innebär att utformnings- och egenskapskraven på bostäder som tillkommer genom ändrad användning av utrymmen i flerbostadshus ska ställas med utgångspunkt i utformningen och egenskaperna hos befintliga bostäder i huset. Nybyggnadsreglerna ska därmed inte tillämpas vid byggnadsnämndens prövning av dessa ärenden. Bedömning Byggnadsnämnden har i 313/2016 tillstyrkt förslaget. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

297

298 Från: VKAB Info Skickat: den 12 januari :05 Till: Kommunstyrelsen Kopia: Winberg Catharina; Lange Peter Ämne: Remissmissiv - Näringsdepartementets remiss av promemorian Återbostadisering Hej VKAB har inga invändningar men avstår i övrigt från att yttra sig på Näringsdepartementets remiss av promemorian återbostadisering. Vänlig hälsning Sara Ullman Kommunchefssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Tfn Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö sara.ullman@vaxjo.se

299 Från: Marie Egerup Skickat: den 15 november :40 Till: registrator; Kommunstyrelsen; Kopia: Lars Arell; N Registrator; N Webbredaktion Ämne: Remiss Återbostadisering Bifogade filer: PM Återbostadisering Remittering.pdf; Remissmissiv.pdf

300 Marie Egerup Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Stockholm E-post:

301 Promemoria Återbostadisering Näringsdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria, som har utarbetats av en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet, föreslås en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen som innebär att utformnings- och egenskapskraven på bostäder som tillkommer genom ändrad användning av utrymmen i flerbostadshus ska ställas med utgångspunkt i utformningen och egenskaperna hos befintliga bostäder i huset. Nybyggnadsreglerna ska därmed inte tillämpas vid byggnadsnämndens prövning av dessa ärenden. Förslaget utgör svaret på ett uppdrag att utarbeta författningsförslag som underlättar s.k. återbostadisering. 1

302 Innehållsförteckning 1 Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338) Bakgrund och gällande rätt Bakgrund Gällande rätt Ökade möjligheter till återbostadisering Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Konsekvenser Konsekvenser för staten Konsekvenser för kommunerna Konsekvenser för näringslivet Konsekvenser för beskattning Konsekvenser för tillgänglighet och miljö

303 1 Förslag till förordning om ändring i planoch byggförordningen (2011:338) Härigenom föreskrivs att det i plan- och byggförordningen (2011:338) ska införas en ny paragraf, 3 kap. 23 a, av följande lydelse. 3 kap. 23 a Om ett utrymme i en byggnad som till övervägande del innehåller bostäder ändras till användning som bostad, ska kraven i 8 kap. 1 1 och 3 och 4 plan- och bygglagen (2010:900) anpassas till och avsteg från kraven göras med utgångspunkt från den utformning och de egenskaper som de befintliga bostäderna i byggnaden har. 3

304 2 Bakgrund och gällande rätt 2.1 Bakgrund Regeringen kom den 23 oktober 2015 överens med Moderaterna, Centerpartiet, dåvarande Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna om nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. Dessa insatser omfattar bl.a. åtgärder inom plan- och byggregelverket, däribland en översyn av möjligheterna att återbostadisera lägenheter som i dag används för annat ändamål utan att behöva tillämpa nybyggnadskraven. Den 27 oktober 2015 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ett dokument med rubriken Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen. I dokumentet gör SKL bedömningen att bostäder som övergått i annan användning i ett bostadshus kan inventeras och undersökas om det är önskvärt att återföra dessa till bostadsanvändning. För snabb återbostadisering behövs ändringar i plan- och byggförordningen genom förtydligande som innebär att ombyggnadsreglerna inte behöver tillämpas vid den typen av återföring och att det inte krävs en planändring. Mot bakgrund av överenskommelsen och med referens till SKL:s bedömning har en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet fått i uppdrag att utarbeta författningsförslag som underlättar återbostadisering. Något ytterligare underlag som stöd för framtagande av denna promemoria har inte inhämtats. Förslag och bedömningar är arbetsgruppens egna. 2.2 Gällande rätt 4 Begreppet återbostadisering finns inte i författning, vare sig i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eller i övrigt. De regler som närmast berörs redovisas i det följande. I PBL finns bl.a. krav på hur byggnader ska utformas, placeras och lokaliseras och att ett byggnadsverk ska ha vissa tekniska egenskaper. Kraven på byggnaders utformning återfinns i 8 kap. 1 och kraven på byggnaders tekniska egenskaper i 8 kap. 4. Kraven i PBL fylls ut av bestämmelser i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR. När det gäller kraven på bostäder har dessa successivt utvecklats till den kravnivå som gäller i dag. Plan- och byggreglerna har som huvudregel inte retroaktiv verkan. En ändring i de materiella reglerna i PBL medför således normalt inte att det sker några ändringar i det befintliga beståndet. Följaktligen finns det många byggnader som visserligen har prövats lämpliga av byggnadsnämnden, men som ändå inte uppfyller alla de krav som gäller vid nybyggnad i dag. Enligt PBL krävs bygglov för bl.a. nybyggnad och tillbyggnad. Det krävs även bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad,

305 bl.a. om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd eller om det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad. Både vid nybyggnad och vid ändring av ett byggnadsverk ska de krav på utformning och tekniska egenskaper som gäller vid tidpunkten för uppförandet eller ändringen uppfyllas. Med normalt underhåll ska kraven dessutom antas komma att uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd. Kraven ska uppfyllas på så sätt att de vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, att de vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som förnyas genom ombyggnaden samt att de vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls för ändringen (8 kap. 2 och 5 PBL). Vid en ändring av ett byggnadsverk får kraven anpassas med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadsverkets förutsättningar, kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning. När det gäller kraven beträffande tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får anpassningar endast göras om det med hänsyn till ändringens omfattning, flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Trots detta får anpassningar gentemot samma krav alltid göras vid ändringar som innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind (8 kap. 7 PBL). Det nu sagda leder till att det vanligtvis krävs bygglov för att på nytt använda ett utrymme som bostad, även om det tidigare har använts som bostad. Som utgångspunkt ska den återbostadiserade bostaden också uppfylla nybyggnadskraven. 3 Ökade möjligheter till återbostadisering Förslag: Plan- och byggförordningen ändras med innebörden att när bygglov beviljas för ändrad användning av ett utrymme i en byggnad som till övervägande del innehåller bostäder till användning som bostad, ska kraven på utformning och egenskaper anpassas till de befintliga bostädernas standard. Bedömning: Befintliga regler i plan- och bygglagen behöver inte ändras. Hur underlättas återbostadisering? Med återbostadisering avses i allmänt språkbruk att en lokal som i dag används för något annat, men som tidigare utgjort en bostadslägenhet, återgår till att användas som bostad. Med PBL:s terminologi rör det sig om en ändring som består i att lokalen ändrar användning. Arbetsgruppen har haft till uppgift att överväga hur sådana ändringar kan underlättas, och har gjort bedömningen att det kan röra sig om två typer av 5

306 förändringar i regelverket. Det kan för det första handla om att medge undantag från kraven på att möta nybyggnadsstandard, vilket kan antas leda till lägre kostnader för ombyggnader. Det kan för det andra handla om att minska eller helt ta bort kraven på förhandsprövning av denna typ av ändring, vilket minskar tiden och kostnaderna för att genomföra en förändring. Övervägandena kring de båda alternativen redovisas i det följande under separata rubriker. 6 Anpassning av kraven på bostadens egenskaper Utgångspunkten för övervägandena är att det inom en byggnad finns en eller flera lokaler, eller mer generellt uttryckt ett utrymme, som vid någon tidigare tidpunkt utgjort en eller flera bostäder. Detta utrymme avses, med eller utan ändringar eller ombyggnad, övergå till att bli en eller flera bostäder. Denna förändring ska underlättas genom att de nya bostäderna inte ska behöva möta nybyggnadskraven helt eller delvis. Att mer allmänt sänka kraven på bostäder när de tillkommer genom ombyggnad ligger inte inom ramen för dessa överväganden. Det finns redan i PBL ett utrymme för anpassning av kraven med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. För att underlätta återbostadisering behöver dessa bestämmelser kompletteras med bestämmelser som generellt medger avvikelser från nybyggnadskraven i dessa fall. Det som specifikt kan antas underlätta vid återbostadisering är om det går att ta den befintliga lokalen i anspråk utan omfattande byggnadsarbeten. Det talar för att de krav som den nya bostaden ska möta bör relatera till den befintliga situationen snarare än nybyggnadskraven. Att utgå från den urspungliga bostadens standard som kravnivå på den nytillkommande bostaden är en möjlig tanke, som dock innehåller betydande svårigheter. Lokaler som utgjort bostäder långt före introduktionen av elektricitet och vatten och avlopp bör inte kunna bli bostäder i sitt originalutförande. Även med en kompletterande bestämmelse om någon form av lägsta godtagbara skick med hänsyn till hälsa och säkerhet leder ett regelverk som utgår från ursprungsbostadens standard till att lagstiftningen legitimerar att bostäder skapas med en standard som inte är allmänt acceptabel. Att definiera en specifik återbostadiseringsstandard är svårt såtillvida att en sådan standard med nödvändighet inte kommer att kunna ta hänsyn till, och därmed underlätta för, alla de olika lägenheter som kan bli aktuella för återbostadisering. Arbetsgruppen anser att en lösning för att definiera en lämplig kravnivå som både ger förutsättningar för mindre kostsamma ändringar och en acceptabel boendestandard är att avgränsa reglerna om återbostadisering till byggnader där det i dag finns bostadslägenheter, och att göra dessa lägenheters egenskaper till riktmärke för de tillkommande, dvs. återbostadiserade, lägenheterna. Genom en sådan lösning tillgodoses det som arbetsgruppen uppfattat vara den tilltänkta huvudsakliga användningen av bestämmelserna, nämligen att göra det möjligt att ta i anspråk lokaler i bostadshus som i tider av låg efterfrågan getts annan användning, samtidigt som de som flyttar in i de

307 tillkommande bostäderna tillförsäkras motsvarande standard som sina grannar. Några nytillkommande bostadshus med lägre standard än dagens nybyggnadsstandard blir då inte aktuella. För att ytterligare betona att detta inte är syftet med bestämmelserna bör de anpassade kraven bara kunna tillämpas i byggnader där huvuddelen av ytan redan utgörs av bostäder. En sedan länge kontoriserad byggnad med en kvarvarande vaktmästarbostad bör inte kunna omvandlas till ett bostadshus med den kvarvarande äldre bostaden som grund för utformning och tekniska egenskaper i hela byggnaden. En indirekt effekt av att formulera krav på återbostadiserade lägenheter i relation till övriga lägenheter är att det i praktiken bara är i flerbostadshus det kan bli aktuellt att anpassa standarden vid ändrad användning till bostäder. Med hänsyn till att småhus som övergått i annan användning i allmänhet gjort detta till följd av att de inte längre är lämpliga som bostäder till följd av förändringar i omgivningen, är återbostadisering av småhus sannolikt inte aktuellt annat än i ett litet antal fall. En annan effekt av att låta befintliga lägenheter utgöra norm för tillkommande lägenheter i samma byggnad, är att den strikta kopplingen till att det utrymme som tas i anspråk tidigare varit en bostad kan ifrågasättas. Om en lägenhet i ett flerbostadshus utgjort kontorslokal sedan huset byggdes, eller enbart de senaste 30 åren, utgör inget starkt skäl för att ställa olika krav på standard om lokalen tas i anspråk som bostad. Om det i en bostadsbyggnad finns allmänna utrymmen som kan utgöra en del av en ny bostadslägenhet är det ingen nackdel om en sådan möjlighet kan tas tillvara, utan att därmed behöva utlösa krav på annan standard än i byggnaden i övrigt. Gränsen för hur stora fysiska ändringar av byggnaden som ska kunna göras i samband med den ändrade användningen till bostadsändamål utan att utlösa nybyggnadskraven bör gå vid det som i PBL definieras som ombyggnad, det vill säga om åtgärderna innebär att byggnaden eller en betydande avgränsbar del av den påtagligt förnyas. Sammanfattningsvis bör kraven på utformning och egenskaper vid ändrad användning av ett utrymme i en byggnad som till övervägande del innehåller bostäder till användning som bostad, anpassas till de befintliga bostädernas standard. Hur detta bör komma till uttryck i författning behandlas senare i detta avsnitt. I det föregående har ordet standard används för att beskriva den kravnivå som de nytillkommande bostäderna ska möta. Det bör understrykas att det rör sig om de krav på funktion som följer av utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 1 och 4 PBL. I begreppet standard kan i dagligt tal även inrymmas sådant som inte regleras i författning, och som därmed inte berörs av övervägandena. Borttagen eller minskad förhandsprövning? I PBL finns två förfaranden för att pröva om en ändrad användning av mark och vatten, i det här fallet en ändrad användning av ett utrymme i en byggnad, är förenlig med allmänna och enskilda intressen. Det rör sig om detaljplanläggning och bygglovsprövning. Att ändra användningen av en byggnad till bostadsändamål kan utlösa krav på detaljplan i 7

308 8 situationer där användning som bostad kommer i konflikt med motstående och oförenliga intressen i omgivningen. Arbetsgruppen bedömer inte att återbostadisering ska underlättas i lägen som inte allmänt sett är lämpade för bostäder, och någon förändring av detaljplanekravet för att underlätta återbostadisering har därför inte övervägts. Det som har övervägts är därför om kravet på bygglov behöver modifieras. I relation till olika allmänna intressen är en ändrad användning av enskilda lägenheter till bostäder från annan användning i de flesta fall oproblematisk. Det är dock inte helt ovanligt att byggnader, t.ex. längs trafikleder, innehåller arbetsplatser mot den bullerstörda sidan. Detta kan vara arbetsplatser i tidigare bostadslägenheter, där användningen ändrats med hänsyn till den förändrade bullersituationen. I ett sådant fall är det uppenbart att en ändrad användning av lägenheterna kan komma att påverka det allmänna intresset av att använda trafikleden. Det normala vid återbostadisering i flerbostadshus är att det påverkar befintliga grannar. Detta talar för att det bör fattas ett beslut som väger in deras intressen och som är möjligt att överklaga. Bygglov är den etablerade formen för detta, och slutsatsen blir att något undantag från bygglovsprövning för ändrad användning i form av återbostadisering inte är lämpligt. Någon anpassning av reglerna för att möjliggöra att ett småhus som övergått i annan användning åter ska kunna användas som bostad är, med hänsyn till att den ändrade användningen sannolikt beror på att småhuset inte längre är lämpligt som bostad, inte heller aktuellt. SKL har särskilt lyft frågan om bygglov för återbostadisering bör kunna lämnas i strid med gällande detaljplan. Bakgrunden får antas vara fall då ett tidigare bostadshus genom en plan som tillkommit efter det att husets byggts, getts en användning som helt eller delvis som utesluter bostäder. Enligt gällande lagstiftning finns relativt omfattande möjligheter att lämna bygglov i strid mot detaljplan, särskilt i de fall då genomförandetiden löpt ut. Enligt 9 kap. 31 c 2 PBL får bygglov ges för sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen, under förutsättning att planens genomförandetid har löpt ut. Av förarbetena framgår att det vid bedömningen av vad som är ett lämpligt komplement ska läggas stor vikt vid den planstridiga användningens omgivningspåverkan och möjligheterna att tillgodose behovet av avfallshantering, vatten och avlopp (prop. 2013/14:126, s. 183). Eftersom dessa förutsättningar torde vara uppfyllda i de flesta tänkbara fall av återbostadisering bör det vara möjligt för en kommun att ge bygglov för ändrad användning till bostadsändamål för ett antal lägenheter i en byggnad i strid med en gällande detaljplan, vars genomförandetid löpt ut. Den aktuella bestämmelsen ger inte utrymme för att tillåta ändrad användning av en hel byggnad i strid med detaljplan. I den refererade propositionen anger regeringen att utrymmet för att fatta beslut om bygglov i strid med detaljplan ska vara begränsat för att förebygga en situation där det finns gällande detaljplaner som helt saknar betydelse för bedömningen av vad som är lämplig användning. Denna bedömning är, enligt arbetsgruppen, fortsatt giltig. Sammanfattningsvis bör nuvarande regler som innebär att ändrad användning till bostadsändamål kräver bygglov kvarstå. Inte heller finns

309 det något behov av att ändra möjligheterna att besluta om bygglov i strid med detaljplan i syfte att underlätta återbostadisering. Formen för författningsreglering I det föregående har förordats att återbostadisering bör underlättas genom att kraven på utformning och tekniska egenskaper på de bostäder som tillkommer i ett befintligt bostadshus bör anpassas till den standard som råder i huset. Anpassningen avser dels bedömningen av byggnadens och de gemensamma utrymmenas lämplighet i förhållande till användning om ett utrymme som bostad, dels den specifika lägenhetens utformning och egenskaper. De bestämmelser som berörs återfinns i 8 kap. 1 1 och 3 samt 4 PBL. De aktuella bestämmelserna är generellt utformade och riksdagen har gett regeringen bemyndigande att föreskriva närmare om innehållet (16 kap. 2 3 PBL) liksom att föreskriva om undantag (16 kap. 2 5 PBL). Regeringen har gett Boverket bemyndigande att utfärda tillämpningsföreskrifter, medan möjligheten att föreskriva om undantag stannar hos regeringen. När det gäller de krav på byggnader som härrör från EU-direktiv, dvs. kraven i 8 kap och 10 PBL ska de enligt direktiven uppfyllas vid nybyggnad eller vid större förändringar av byggnader. Genom att de nu föreslagna reglerna inte ska tillämpas vid ombyggnad, tillbyggnad eller nybyggnad kommer de inte i konflikt med EU-rätten. I fråga om förenligheten med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har regeringen i prop. 2013/14:59 redovisat sin syn på hur den då aktuella förändringen att tillåta mindre bostäder på vindar utan att uppfylla kraven på tillgänglighet förhöll sig till konventionen. Av propositionen följer att regeringen då ansåg att ett begränsat undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet inte står i strid med konventionen. Den nu föreslagna ändringen öppnar för att ytterligare bostadslägenheter tillkommer som inte är tillgängliga för alla. Samtidigt tillkommer dessa bostäder genom att lokaler som i dag inte är tillgängliga ändrar användning. Även denna ändring bedöms vara förenlig med FNkonventionen. Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen att en ny bestämmelse införs i PBF under rubriken Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk. Bestämmelsernas utformning Den föreslagna bestämmelsen har likheter och skillnader jämfört med de nuvarande bestämmelserna i 8 kap 7 PBL och 23 PBF som också behandlar ändring av byggnader, däribland ändrat användningssätt. De gällande bestämmelserna ger i likhet med den föreslagna möjlighet till anpassning och avsteg från samtliga utformnings- och egenskapskrav i de aktuella lagrummen så som de kommer till utryck i förordning och föreskrifter. Någon särskild hänvisning till vilka bestämmelser detta är behöver därför inte göras i den nya bestämmelsen. Till skillnad från de befintliga bestämmelserna krävs det inget särskilt motiv för att byggherren ska få avvika från nybyggnadskraven. Den nya bestämmelsen innebär en rätt för byggherren att göra avvikelser i den mån de befintliga bostäderna i byggnaden inte möter dagens 9

310 nybyggnadskrav. I författningstexten avspeglas det genom att kraven ska anpassas, till skillnad från de befintliga bestämmelserna där avsteg får göras. Det ska noteras att det trots bestämmelsen står byggherren fritt att gå utöver kraven och i stället vidta åtgärder som leder till att en tillkommande bostad har en högre standard, t.ex. motsvarande nybyggnadskraven. 10 Tillämpning av bestämmelserna För att belysa hur den förordade nya bestämmelsen i PBF är tänkt att tillämpas lämnas i det följande exempel på hur ett ärende kan bedömas. Det är liksom vid andra ärenden byggherren som är ansvarig för att den tillkommande bostaden möter lagstiftningens krav. Kraven på byggherren att bistå med underlag för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma detta kan i vissa fall bli omfattande beroende på den aktuella byggnadens utformning och egenskaper. Även om bestämmelsen ger utrymme för en bredare tillämpning torde den därför i första hand få tillämpning i fall där de befintliga bostäderna har stora inbördes likheter och den aktuella lokalen redan i utgångsläget har många egenskaper gemensamma med dessa. Ärendet initieras genom en begäran om bygglov eller förhandsbesked. I det följande antas en begäran om bygglov vara utgångspunkten. Fall då någon har inrett en bostad i ett utrymme utan lov påverkas inte av förslaget. Av bygglovsansökan måste framgå om det är möjligt att utan om- eller tillbyggnad ordna en eller flera bostäder inom det utrymme som ansökan avser. Om ansökan avser ett utrymme där det behöver byggas nya bjälklag eller som i utgångsläget helt saknar förutsättningar för att utgöra en bostad, t.ex. genom att det är beläget under mark, ska byggnadsnämnden behandla ansökan utan hänsyn till den föreslagna bestämmelsen. Av ansökan måste också framgå byggnadens användning vid tiden för ansökan. Om mer än 50 procent av byggnadens bruksarea utgörs av annat än bostäder, ska bestämmelsen inte tillämpas. Det innebär normalt att om två av fyra våningar i en byggnad innehåller annat än bostäder är bestämmelsen inte tillämplig, eftersom delar av de våningsplan som innehåller bostäder utgörs av allmänna utrymmen. Under förutsättning att den nya bestämmelsen är tillämplig ska den vid bygglovsprövningen tillämpas på utformningskraven, dvs. kraven på lämplighet för ändamålet och tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven på god form-, färg- och materialverkan, som också utgör utformningskrav i PBL, förutsätts inte bli aktuella vid en ändrad användning av en lokal inne i en byggnad. Vid ändrad användning gäller att kraven ska riktas mot den del av en byggnad som ges ändrad användning. Det är med andra ord den eller de tillkommande bostädernas lämplighet och tillgänglighet som ska prövas med utgångspunkt i vad som gäller för övriga bostäder i byggnaden, med de möjligheter till avsteg och anpassningar som följer av 8 kap. 7 PBL. Byggnaden får vid denna prövning antas vara lämplig för att inrymma bostäder och brister i tillgänglighet i entréer, avsaknad av utrymmen för avfallshantering etc. utgör inget hinder för bygglov. Det kan dock vara så att det aktuella utrymmet i byggnaden är olämpligt att använda som bostad, om det t.ex.

311 utgör utrymningsväg för boende i huset eller är utsatt för någon form av förutsägbar störning i form av ljus, ljud eller lukt som inte går att förebygga utan ombyggnad. Det kan också vara så att det aktuella utrymmet är beläget på ett våningsplan som saknar hiss, medan övriga bostäder har tillgång till hiss, eller att utrymmet är så litet att det inte går att inreda en bostad som antingen motsvarar de som förekommer i byggnaden i övrigt eller som följer av dagens utformningskrav. I dessa fall ska bygglov inte lämnas med hänsyn till att det inte finns förutsättningar för att utforma en bostad som möter kraven i PBL 8 kap. 1. Slutligen kan den rumsindelning, de funktioner och den tillgänglighet som redovisas i bygglovet avvika från vad som i övrigt förekommer i byggnaden. Vad som i detta hänseende är att anse som utformningskrav som ska prövas i bygglovet, framgår av Boverkets promemoria BBR avsnitt 3:1 och 3:2 Utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav. Övriga bostäder kan t.ex. genom en sentida ombyggnad fått bredare ytterdörrar, medan den aktuella lokalen har en ursprunglig smalare dörr och detta inte kan åtgärdas. Även i dessa fall ska bygglovansökan avslås, med hänsyn till att tillgänglighetkraven i PBL 8 kap. 1 3 eller i den nya bestämmelsen inte går att uppfylla. Om det i bygglovet redovisas förslag som innebär att den nya bostaden utformas med mått som motsvarar de som förekommer i huset i övrigt, spelar det ingen roll om det som redovisas är befintliga förhållanden eller om det helt eller delvis utgör sådant som kommer att byggas inne i lägenheten. När bygglov getts ska byggnadsnämnden kalla till samråd. Vid samrådet krävs att sökanden redovisar någon form av dokumentation av vilka egenskaper befintliga bostäder i huset har. Formerna för detta, och behovet av besök på plats, kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Om det visar sig att de befintliga bostäderna har egenskaper som kan föranleda ingripanden med stöd av PBL eller annan lagstiftning, t.ex. miljöbalken, ska dessa egenskaper inte ligga till grund för kravställning på de tillkommande bostäderna. De kan t.ex. röra sig om alltför låga inomhustemperaturer, för höga radonhalter eller brister i elsäkerhet. I sådana fall får den fortsatta handläggningen av ärendet antingen avvakta att fastighetsägaren åtgärdat bristerna, eller fullföljas med nybyggnadskraven som grund i det aktuella avseendet. Byggherren ska vid det fortsatta samrådet visa hur han avser att säkerställa att den kravnivå som följer av övriga bostäders utformning kan uppnås. Byggnadsnämnden har möjlighet att medge avvikelser på de grunder som framgår av 8 kap. 7 PBL. Med hänsyn till att övriga bostäder i byggnaden kan ha genomgått renovering kan den aktuella lokalen kräva relativt omfattande ändringar för att motsvara kraven. Men även i det fall då den aktuella lokalen tidigare utgjort en bostad och övriga bostäder befinner sig i oförändrat skick, kan åtgärder behöva vidtas. Skälet till att lokalen tagits ur bruk som bostad kan ju vara att den genom sitt läge är särskilt utsatt för buller, höga radonhalter eller luftföroreningar. I sådant fall kan ventilation och bullerskydd utöver det som finns i byggnaden i övrigt krävas för att byggnadsnämnden ska ge startbesked. I det fall de befintliga bostäderna i byggnaden har varierande standard är det byggnadsnämnden som avgör vilken kravnivå som ska gälla för de 11

312 tillkommande bostäderna med utgångspunkt från vad som kan bedömas vara den för byggnaden mest generellt förekommande nivån för respektive egenskapskrav. 4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag: Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Bedömning: Några övergångsbestämmelser krävs inte. Den nya bestämmelsen bör träda i kraft så fort som möjligt. Med hänsyn till att bestämmelsen innebär lättnader för den enskilda finns ingen anledning att införa några övergångsbestämmelser. En bestämmelse med innebörden att bestämmelsen bara ska tillämpas i ärenden som påbörjats efter ikraftträdandet riskerar att leda till att byggherrar återkallar ansökningar om bygglov, för att därefter lämna nya ansökningar. En sådan effekt är inte önskvärd. 5 Konsekvenser Den avsedda effekten av förslaget är att fler lokaler i befintliga bostadshus ska omvandlas till bostäder. Samtidigt kommer en del av de ombyggnader som skulle ha skett oberoende av förslaget att genomföras med en lägre standard som resultat. Boverket bedömer att ca lägenheter kommer att tillkomma genom ombyggnad i flerbostadshus under Av SCB:s statistik går inte att utläsa hur stor andel av ombyggnaderna som skulle omfattas av den nya regleringen. I brist på bättre underlag antas högst bostäder om året tillkomma med stöd av de föreslagna reglerna, varav hälften antas vara sådana som annars ändrat användning utan förändring av reglerna. 5.1 Konsekvenser för staten En möjlig konsekvens för staten är en ökad ärendetillströmning vid överklagande av kommunala beslut till länsstyrelser och mark- och miljödomstolar. En annan möjlig konsekvens är att statliga företrädare för berörda intressen, t.ex. infrastruktur eller totalförsvar, måste vara beredda att yttra sig över fler bygglovärenden. Med hänsyn till det lilla tillskottet av ärenden som kan bli aktuellt antas inte effekterna bli av den omfattningen att de påverkar ekonomi eller verksamhet. 12

313 5.2 Konsekvenser för kommunerna För kommunerna innebär den nya regleringen att en ny typ av ärenden som kräver mera handläggningstid tillkommer. I enskilda fall kan det visa sig svårt att formulera de krav som ska ställas på den konkreta tillkommande bostaden, med utgångspunkt från standarden i övriga lägenheter i huset. Kraven på utredningar och underlag, liksom på besök på platsen, kan förväntas vara högre än ett ärende som prövas mot dagens regler. De extra kostnader som detta innebär för kommunen får täckas genom bygglovsavgifter. 5.3 Konsekvenser för näringslivet Förslaget innebär en option för en fastighetsägare att genomföra en förändrad användning av ett befintligt utrymme med lägre formella krav än i dag. Någon skyldighet för fastighetsägaren att utföra någon åtgärd eller att tillämpa det nya regelverket införs inte. Effekterna på bostadsmarknaden i form av ökat utbud av bostäder förväntas bli så litet att det inte påverkar konkurrensförutsättningarna. 5.4 Konsekvenser för beskattning De hyreshus i vilka lokaler omvandlas till bostäder kommer att vid kommande fastighetstaxering värderas med utgångspunkt från den ändrade fördelningen mellan ytan för bostäder och lokaler. För bostäder utgår sedan kommunal fastighetsavgift. För att det ska bli aktuellt att beräkna ett nytt värdeår för byggnaden bör ombyggnadskostnaderna enligt Skatteverkets allmänna råd uppgå till 20 procent av nybyggnadskostnaden för motsvarande hus vid tiden för ombyggnaden. Med hänsyn till att de ändringar som omfattas av förslaget inte får vara av den omfattning att de definieras som ombyggnad enligt PBL torde någon förändring av värdeåret inte bli aktuell. 5.5 Konsekvenser för tillgänglighet och miljö Förslaget innebär att fler bostäder kommer att tillkomma utan att uppfylla nybyggnadskraven på tillgänglighet och resurshushållning i olika avseenden. Med hänsyn till att förslaget påverkar även ombyggnader som hade kommit till stånd utan regeländringar, kommer det att finnas färre tillgängliga och resurseffektiva bostäder med förslaget än om det inte genomförs. Mot detta ska ställas att förslaget förväntas bidra till att fler bostäder tillkommer totalt. Den överenskommelse regeringen ingått med fyra av oppositionspartierna innebär en avvägning till förmån för fler bostäder. Det finns därför anledning att följa upp tillämpningen av förslaget för att säkerställa att effekten på antalet bostäder blir positiv. Om så inte blir fallet finns det anledning att åter ändra reglerna. 13

314

315

316