hur blir fjärrvärmen grönare?

Transkript

1 hur blir fjärrvärmen grönare? rapport 2012:7 HUR BLIR FJÄRRVÄRMEN GRÖNARE? FÖRSLAG PÅ GENERELLT SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME 7.1 Krav för generellt system Ett generellt system för grön fjärrvärme som skulle kunna fungera för hela branschen måste ha följande egenskaper: Trovärdighet: systemet ska tillåta en hård granskning Förändring: systemet ska leda till en generellt bättre fjärrvärmemix Rättvisa: systemet måste vara rättvist mot alla kunder, inte bara de som gör ett aktivt val 7.2 Förslag på nytt generellt system för grön fjärrvärme Vårt förslag till ett generellt system för grön fjärrvärme är att fjärrvärmeföretagen ska klimatkompensera för de utsläpp som fjärrvärmekunder som efterfrågar grön fjärrvärme ger upphov till. Den metoden som Fortum Värme använder och marknadsför som Klimatneutral Fjärrvärme kan användas som mall (se bilaga 1). Dock föreslår vi två kompletteringar av denna modell. Vårt första förslag är att kostnaderna för klimatkompenseringen fördelas mellan fjärrvärmebolaget och den aktuella kunden. Med ett sådant system skapas ett incitament för fjärrvärmebolagen att förändra sin produktion eftersom fjärrvärmebolagens klimatkompensationskostnader för grön fjärrvärme minskar desto mindre växthusgaser deras fjärrvärmeproduktion orsakar. Det ökar även trovärdigheten för systemet att fjärrvärmebolagen delar kostnaderna med sina kunder. Vårt andra förslag är att vid beräkning och värdering av klimatpåverkan från fjärrvärmen ska de fastlagda emissionsfaktorerna och beräkningssätt från VMK (värmemarknadskommittén) användas. Beräkningssättet och emissionsfaktorerna skiljer sig från GHG-protocol men vi anser att det finns fördelar för fjärrvärmebranschen som helhet om branschen väljer att konsekvent använda samma beräkningssätt och emissionsfakturor då klimatpåverkan ska beräknas. 6.2 Jämförelse av dagens system 27 HUR BLIR FJÄRRVÄRMEN GRÖNARE? De system för grön energi som erbjuds på marknaden ger olika påverkan på energisystemen. En granskning av dagens system för handel med grön energi visar på några nyckelfaktorer som bör ligga till grund för ett framtida hållbart system för grön fjärrvärme. Bland annat måste systemet för grön fjärrvärme tåla en genomlysning. Vidare ska det inte omfatta de negativa och ej hållbara faktorerna som grön el kan innebära. Systemet ska alltså leda till en förändring i energisystemet, något som inte alltid är fallet med grön el Granskning av utomstående tredje part För att säkerställa den gröna energins kvalitet är en granskning av en utomstående tredje part viktig. Granskningen ska bland annat säkerställa att ingen dubbelräkning sker och att det verkligen finns en produktion av förnyelsebar energi som kan förknippas med köpet Förändring i energisystemet Ett av målet med grön energi bör vara att det ska leda till en förändring av energisystemet. Förändringen ska självklart vara till det bättre. I marknadens befintliga system för grön energi är det inte alltid en självklarhet att systemen leder till förändringar i energisystemet. Tabell 1: Grön energi Granskning av tredje part Förändring i energisystemet Bra Miljöval fjärrvärme Ja Ja Bra Miljöval el Ja Ja Klimatkompenserad fjärrvärme Ja Nja Allokerad fjärrvärme Nej Nej Produktionsspecifik el Nja Nej grön el Nja Nej 6.3 Nytt system för grön fjärrvärme reslå en lösning på ett nytt system måste man analysera de olika

2

3 HUR BLIR FJÄRRVÄRMEN GRÖNARE? KUNDDRIVEN UTVECKLING OLA LARSSON AGNETA PERSSON ISBN Svensk Fjärrvärme AB

4 FÖRORD Efterfrågan på fjärrvärme märks på flera sätt, inte minst genom den tilltagande tendensen bland fjärrvärmekunder att vilja köpa grön fjärrvärme. Med detta nya önskemål följer emellertid en rad frågor som många fjärrvärmeleverantörer har upptäckt. Vad är grön fjärrvärme för kunderna? I vilken utsträckning kan ett fjärrvärmeföretag tillgodose kundernas önskemål? Hur ska fjärrvärmeleverantören utforma produkten grön fjärrvärme? För att besvara några av alla de frågor som idén om grön fjärrvärme aktualiserar har marknadsrådet initierat detta projekt. Här kartläggs fjärrvärmekundernas syn på grön fjärrvärme och diskuteras hur fjärrvärmeleverantörer bör gå till väga för att konstruera en legitim differentiering av fjärrvärme i ursprungsspecificerade produkter. Studien har genomförts av Ola Larsson och Agneta Persson på WSP. En referensgrupp har följt arbetet och lämnat synpunkter. Gruppen har bestått av Mårten Hermansson, Eksjö Energi, Patrik Holmström, Svensk Fjärrvärme, Maria Pettersson, Lunds Energikoncernen, Henrik Rosengren, Rindi Energi och Johan Tjernström, Fortum Värme. Henrik Rosengren Ordförande i Svensk Fjärrvärmes marknadsråd Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Fjärrsyns styrelse eller Svensk Fjärrvärme har tagit ställning till innehållet. 4

5 SAMMANFATTNING Inledning Ola Larsson och Agneta Persson, båda WSP, har tillsammans med en referensgrupp bestående av Johan Tjernström, Fortum Värme, Maria Pettersson, Lunds Energikoncernen, Henrik Rosengren, Rindi Energi, Mårten Hermansson, Eksjö Energi och Patrik Holmström, Svensk Fjärrvärme utrett och analyserat grön fjärrvärme och hur kunderna uppfattar det begreppet. Genom intervjuer och analyser har kunskap byggts upp om hur olika delar av energibranschen ser på energianvändning, dess miljöpåverkan, vilka faktorer och parametrar som spelar roll vid val av energikällor, förhållningssätt till grön fjärrvärme, fjärrvärmens framtid och miljöklassning av fastigheter. Vid intervjuerna har det tydligt framkommit att grön fjärrvärme spelar en roll i dagens energisverige. Majoriteten av de intervjuade tror dessutom att intresset för grön fjärrvärme kommer öka i framtiden. Grön fjärrvärme Grön fjärrvärmen är marknadsförs som produkt av olika fjärrvärmebolag. Hur denna produkt är konstruerad varierar. Det finns bland annat följande typer av grön fjärrvärme; granskad och certifierad av Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval, allokerad produktion och klimatkompenserad fjärrvärme. Grön fjärrvärme har tillkommit till följd av en efterfrågan från energibolagens kunder. De energibolag som erbjuder någon form av grön fjärrvärme har valt det sätt som passar deras verksamhet och produktion. Utmärkande för de olika systemen för grön fjärrvärme är följande: 1. Bra Miljöval innebär att Naturskyddsföreningen har granskat och klargjort att fjärrvärmen uppfyller kraven som ställs för Bra Miljöval. 2. Klimatkompenserad fjärrvärme innebär att de specifika utsläppen av fossila utsläpp som kundens fjärrvärmeanvändning ger upphov till klimatkompenseras i något av Energimyndigheten godkända projekt. 3. Allokerad fjärrvärme innebär att en viss produktion allokeras åt en speciell kund, detta innebär att klimatpåverkan för de övriga kunderna kommer att påverkas. 5

6 Resultat Låg miljöpåverkan är en viktig faktor för energiföretagens kunder när de väljer energiförsörjning. Det är till och med den avgörande faktorn i vissa nyetableringar. Fjärrvärmeföretag som inte kan erbjuda koldioxidutsläppsfria tjänster kommer de att förlora marknadsandelar. För kunderna är det enkelt att byta uppvärmningsform till t.ex. bergvärmepump och köpa någon form av grön el. Många kunder anser att de därigenom har en helt koldioxidfri energiförsörjning. Många fjärrvärmeföretag har behov av en förbättrad sin kundkommunikation. De upplever att de är bra på att informera kunderna, medan många av kunderna uppfattar att de endast får information från fjärrvärmebolagen vid prisförhandlingar. De kunder som har intervjuats i detta projekt uttrycker ett önskemål om mer information avseende förändringar i fjärrvärmeproduktion, dvs. hur utsläppen kommer att minska, och prognoser för framtida fjärrvärmepris. Det finns flera skillnader mellan grön el och grön fjärrvärme. En av dessa skillnader är att kunskapen om grön fjärrvärme är mer begränsad än kunskapen om grön el. Kunderna upplever att det är enklare att använda grön el för att minska eller undvika koldioxidutsläppen från sin energianvändning. Många kunder väljer att aktivt köpa grön el istället för att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Motsvarande synsätt förefaller inte finnas för grön fjärrvärme. Nytt upplägg för grön fjärrvärme Inom ramen för detta projekt har även ett förslag till generellt system för grön fjärrvärme tagits fram. Förslaget bygger på att fjärrvärmeföretagen ska klimatkompensera för de fossila utsläpp som de kunder som köper grön fjärrvärme ger upphov till. Det finns olika sätt att lösa problematiken kring klimatkompensering. Klimatkompensering via internationella system Klimatkompensering via ett internt system för den svenska fjärrvärmebranschen Det finns för- och nackdelar oavsett vilket system som väljs. Vi förordar inte något specifikt system utan överlåter till fjärrvärmebranschen att fortsätta arbeta med och finna vilket system som passar branschen bäst. Istället för att låta kunderna ta hela kostnaden för klimatkompenseringen föreslår vi en fördelning mellan det aktuella fjärrvärmeföretaget och den aktuella kunden. På så sätt skapas ett incitament för det individuella fjärrvärmeföretaget att förbättra sin produktion. Ur ett kundperspektiv leder det förslagna systemet till att även fjärrvärmeföretagen tar ansvar för minskad miljöpåverkan och därmed bidrar ytterligare till en hållbar utveckling. 6

7 SUMMARY Background Ola Larsson and Agneta Persson, both from WSP, have together with a reference group comprised of Johan Tjernström, Fortum Värme, Maria Pettersson, Lunds Energikoncernen, Henrik Rosengren, Rindi Energi, Mårten Hermansson, Eksjö Energi and Patrik Holmström, Svensk Fjärrvärme investigated and analysed green district heating and how the customer understands this concept. Through interviews and analyses, a database of knowledge was built up regarding a number of factors: The ways in which different actors within the energy sector views energy usage; their effect on the environment; which factors and parameters affect their choice of energy sources, attitude towards green district heating, the future of district heating, and environmental certification of building properties. During the interviews it was clearly shown that green district heating is important in the current state of energy end-usage in Sweden. The majority of those interviewed believe however that the interest in green district heating will increase in the future. Green district heating The concept of green district heating is marketed as a product from different district heating suppliers though how this is defined as a product varies amongst them. There are, amongst others, the following types of green district heating products: Those certified by the Bra Miljöval (Good Environmental Choice) green label from the Naturskyddsföreningen (Nature Protection Society), those with climate compensated production, and those with allocated district heating production from specific sources. Green district heating has come as a demand from the customers of energy companies. To deliver this, the energy companies have chosen the method which best suits their company s activities as well as their heat production techniques. The methods for delivering this are given as follows: 1. Bra Miljöval A green label awarded by Naturskyddsföreningen after checking that the requirements required by the green label have been fulfilled by the district heating supplier. 2. Climate compensated district heating The proportion of fossil based emissions derived from the customer s district heating usage is climate compensated through one or more projects accepted by the Swedish energy authority. 3. Allocated district heating A certain heat production method is allocated to a specific customer, though this affects the climate impact of district heating used by the remaining customers. 7

8 Results Low environmental impact is an important factor for the customers of energy companies when choosing energy supply method. For some new customers, new connections to heat networks and other such factors, low environmental impact can be a deciding factor. District heating companies who cannot offer carbon free services will lose part of the market. For the customer it is simple to change their form of heating, for example to use ground source heat pumps driven by some form of green electricity. By doing so, many customers believe they have a totally carbon free energy supply. Many district heating companies need to improve communications with their customers. As far as the companies are concerned, their perception is that they are good at informing their customers, whilst many customers experience that they only receive information from the district heating companies regarding pricing negotiations. The customers who have been interviewed in this project express a desire for more information regarding changes in the production of district heating, i.e. how the emissions will be reduced and forecasts of future district heating prices. There are many differences between green electricity and green district heating. One such difference is that the knowledge about green district heating is more limited than that of green electricity. The customers perceive that it is simpler to use green electricity to reduce or avoid carbon emissions from their energy usage. Many customers actively choose to buy green electricity instead in order to implement energy efficient measures. The same view does not exist for green district heating. New structure for green district heating Within the scope of this project, a suggestion has been made regarding green district heating. The suggestion is that the district heating companies should climate compensate for the fossil based emissions generated in the production of heat which is bought by customers of green district heating. There are different ways to climate compensate: Climate compensating via international systems Climate compensating via an internal system for the Swedish district heating industry There are both advantages and disadvantages with either system regardless of which is chosen. We do not advise on a specific system but instead give the opportunity to the district heating industry to continue to work with and find which system is most suitable. Instead of letting the customers take the whole cost for climate compensating, we suggest the costs are spread between the current district heating company 8

9 and the current customer. In this way there is incentive for the individual district heating company to improve its production. From a customer perspective the chosen system leads to the district heating company also taking responsibility for a reduced environmental impact, and in doing so contributes further towards a sustainable development. 9

10 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE PROBLEMBESKRIVNING 13 2 METOD KVALITATIV ANALYS STRATEGIN BAKOM INTERVJUFRÅGORNA PROBLEM MED VALD ANALYSMETOD 14 3 KOSTNADER FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME TOTALA UTSLÄPP AV KLIMATGASER FRÅN FJÄRRVÄRMEBRANSCHEN KOSTNAD FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME 17 4 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR VILKA PARAMETRAR SPELAR ROLL VID VAL AV ENERGIKÄLLA? VILKA KRAV STÄLLER KUNDERNA PÅ ENERGIFÖRETAGEN? VILKET RESONEMANG FINNS KRING GRÖN FJÄRRVÄRME? VAD BLIR RESULTAT FÖR KUNDER SOM INTE ÄR AKTIVA? 21 5 RESULTAT OCH TOLKNING AV INTERVJUERNA INLEDNING MILJÖPÅVERKAN FRÅN FJÄRRVÄRMEN GRÖN FJÄRRVÄRME PÅVERKAN FRÅN MILJÖKLASSNINGARNA SKILLNADER MELLAN GRÖN EL OCH GRÖN FJÄRRVÄRME 23 6 KONSTRUKTION AV ETT RÄTTVIST SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME DAGENS SYSTEM FÖR GRÖN ENERGI Fjärrvärme El JÄMFÖRELSE AV DAGENS SYSTEM Granskning av utomstående tredje part Förändring i energisystemet 25 10

11 6.3 NYTT SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME Analys 1 olika mängd kunder efterfrågar grön fjärrvärme Analys 2 ej påverkad residualmix Analys 3 påverkan av marginalfjärrvärmen Sammanfattning av analyserna 27 7 FÖRSLAG PÅ GENERELLT SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME KRAV FÖR GENERELLT SYSTEM FÖRSLAG PÅ NYTT GENERELLT SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME VÄRDERING VID VAL AV SYSTEM FÖR KLIMATKOMPENSERING 29 BILAGA 1 KRITERIER FÖR KLIMATNEUTRAL FJÄRRVÄRME 30 1 INTRODUKTION 30 2 DEKLARATION 30 3 SYFTE MED PRODUKTEN 30 4 METOD FÖR ATT BERÄKNA UTSLÄPP PER KWH FJÄRRVÄRME OCH BEHOVET AV KOMPENSATORISKA ÅTGÄRDER Systemgränser Miljövärdering av förbrukad el Beräkning av utsläpp per kwh fjärrvärme 31 5 INKÖP OCH BALANSERING AV KOMPENSATIONSÅTGÄRDER 32 6 INFORMATION TILL KUND 32 7 GRANSKNING 33 BILAGA 2 INTERVJUPERSONER 34 SAMMANSTÄLLNING 34 BILAGA 3 INTERVJUOBJEKT 35 INTERVJUFRÅGOR 35 11

12 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Det har blivit allt vanligare att fastighetsägare, hyresgäster och förvaltare ställer tydliga och mer långtgående miljökrav på sina energileverantörer. Tidigare har kravet främst varit att köpa energi till låg kostnad. Det har nu kompletterats med kravet att köpa grön energi. Drivkrafterna för de ökade miljökraven är flera. Dels finns en ökad generell miljömedvetenhet. Men det beror även på att andra lednings- och verksamhetssystem kräver det, t.ex. miljöklassning (LEED, Miljöbyggnad, BREEAM m.fl.) eller företagens miljöledningssystem. En konsekvens av detta är att kunderna allt oftare efterfrågar grön fjärrvärme. Hur ska man då gå tillväga för att upprätta ett rättvist och hållbart system för grön fjärrvärme? Ska det vara möjligt att t.ex. specifikt sälja den biobränslebaserade kraftvärmen till vissa kunder och låta övriga kunder, som kanske inte har samma tydligt uttalade miljökrav, dela på den resterande fjärrvärmen med högre klimatpåverkan? En viktig fråga är hur fjärrvärmebolagen kan skapa ett system som samtidigt bibehåller trovärdigheten gentemot kunderna, skapar incitament för förändring och driver utvecklingen framåt. I samband med detta uppstår även frågan hur dagens system kan förbättras. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att utreda olika möjligheter hur ett hållbart system för fjärrvärmens klimatpåverkan kan utformas. Systemet ska ta sin utgångspunkt i kunddriven utveckling. Det ska bidra till att skapa bättre affärsmöjligheter för fjärrvärmebranschen samtidigt som det ger ökade möjligheter för kunderna att agera klimateffektivt. Det pågår en utveckling inom fastighetsbranschen mot hårdare krav på miljöredovisning och att verksamheten har låg miljöpåverkan. Det är viktigt för fjärrvärmebranschen att ta denna utveckling i beaktande och att utveckla sitt affärsutbud med avseende på de nya och växande kraven. Studien belyser flera frågeställningar. Den första av dessa är vilka parametrar som spelar in. Studien analyserar också vilka krav som skulle kunna ställas på energiföretagen. Vidare beskriver den hur kunderna resonerar samt vilken effekt detta kommer att få för de kunder som inte gör ett aktivt val. Som en del av studien har även dagens befintliga system med grön fjärrvärme att fjärrvärme analyserats. Målet för projektet är att presentera ett förslag på ett hållbart och rättvist system för fjärrvärmens klimatpåverkan. Det ska både kunna användas utifrån kundernas önskemål och kunna visa vilka effekter kundvalen får för fjärrvärmeföretagen och - branschen. 12

13 1.3 Problembeskrivning De frågeställningar som har legat till grund för det genomdrivna forskningsprojektet har varit följande: Vilka parametrar spelar roll vid val av energikälla? Vilka krav ställer kunderna på energiföretagen? Vilket resonemang finns kring grön fjärrvärme? Vad blir resultat för kunder som inte är aktiva? 13

14 2 METOD 2.1 Kvalitativ analys WSP har valt att samla in material till undersökningen genom en kvalitativ analys snarare än en kvantitativ analys. Frågeställningarna kring grön fjärrvärme, hur de svenska energisystemen är uppbyggt, olika certifieringssystem och grön el är komplexa. WSP ansåg att risken var stor att missuppfattningar skulle uppkomma om intervjuerna hade varit av mer kvantitativ karaktär. För att få fram en så bred bild som möjligt av kundernas perspektiv på grön fjärrvärme har WSP vänt sig till fyra olika aktörskategorier i energibranschen. Dessa är: Fjärrvärmeföretag som erbjuder någon form av grön fjärrvärme Fastighetsägare som köper grön fjärrvärme Fastighetsägare som aktivt väljer bort fjärrvärme Branschorganisationer 2.2 Strategin bakom intervjufrågorna I projektet har vi haft en strategi bakom indelningen av frågorna. Meningen med de inledande frågorna var att skaffa grundläggande information om intervjupersonerna och deras företag. Tanken med det andra frågeavsnittet var att få klarhet i hur intervjupersonerna generellt ser på miljöarbete och hur styrningen av miljöarbetet sker i deras företag. Det tredje och fjärde frågeområdet syftade till att skaffa information om hur intervjupersonerna går tillväga när de att köper energi och vilken kontakt de har med sin fjärrvärmeleverantör. Slutligen var de avslutande frågorna av en mer sammanställande karaktär för att få en ytterligare inblick i hur intervjupersonerna ser på fjärrvärmebranschen och om de hade något ytterligare som de vill tillägga. 2.3 Problem med vald analysmetod WSP har valt att genom intervjuer och samtal med olika nyckelpersoner undersöka, analysera och finna en lösning på grön fjärrvärme för att skapa ett branschgemensamt system. Det finns problem sammankopplat till vald analysmetod, bland annat följande: Urvalet inte är representativt Ledande frågor Svaren anpassas i ett syfte Vi har försökt att minimera de tre ovan nämnda felen genom att skapa en bredd bland intervjuobjekten, låta intervjun styras av intervjupersonerna samt att ställa kritiska frågor vid intervjutillfällena för att säkerställa trovärdigheten i intervjupersonernas svar. 14

15 Vi har även strävat efter att använda referensgruppen på ett aktivt sätt genom att stämma av vår metod, analys och tidiga resultat i en strävan att minimera felen. 15

16 3 KOSTNADER FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME 3.1 Totala utsläpp av klimatgaser från fjärrvärmebranschen De totala utsläppen av klimatgaser från den svenska fjärrvärmeproduktionen har beräknats med hjälp av den officiella fjärrvärmestatistiken och emissionsfaktorerna som från värmemarknadskommittén, VMK: Tabell 1: Ingående energimängder och deras emissionsvärden (CO 2 ) i den svenska fjärrvärmen för år Källa: Svensk Fjärrvärme. Bränsle Energimängd [GWh] Emissionsfaktor [g/kwh] Industriell spillvärme Avfall ,07 Avfallsgas RT-flis ,96 Trädbränsle, oförädlat ,96 Trädbränsle, förädlat ,96 Deponi och rötgas Tallbeckolja 862 5,73 Bioolja ,73 Torv o Torvbriketter ,39 Köpt hetvatten(ospecificerat bränsle) ,03 El till värmepumpar Värme från värmepumpar El till elpannor Hjälpel Naturgas ,81 Eldningsolja ,03 Stenkol ,27 Övrigt fossilt bränsle ,03 Den totala svenska fjärrvärmeproduktionen ger upphov till ca 5,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter om de ingående bränslena allokeras enligt alternativproduktionsmetoden. 16

17 3.2 Kostnad för grön fjärrvärme Det finns ingen nationell sammanställning av den gröna fjärrvärmen. Vidare gör inte alla fjärrvärmebolag som har grön fjärrvärme i sin produktportfölj någon publik marknadsföring av grön fjärrvärme. Baserat på den officiella statistiken för fjärrvärmebranschen har ett genomsnitt för grön fjärrvärme beräknats. WSP har kontaktat de 20 största fjärrvärmeleverantörerna för att få fram underlag över hur mycket grön fjärrvärme de säljer(oberoende av vilken grön fjärrvärme-konstruktion som används). Av dessa 20 leverantörer fick vi in underlag från sju. Beräknat utifrån underlag från de sju leverantörerna stod den gröna fjärrvärmen för ca 4 procent av deras totala försäljning. Kostnaden för kompensering via CDM (Clean Development Mechanism) och JI (Joint Implemenation) är i dagsläget ca 85 SEK 1 per ton koldioxid. Om 4 procent av den totala svenska fjärrvärmeproduktionen skulle klimatkompensera skulle det medföra en kostnad om ca 18 miljoner SEK. Om hela den svenska fjärrvärmeproduktionen skulle klimatkompenseras skulle det medföra kostnader på ca 440 miljoner SEK, eller en genomsnittskostnad på 0,9 öre per kwh, baserat på dagens CDM- och JI-kostnad. Till detta tillkommer kostnad för att administrera och kontrollera systemet vilket kan antas motsvara kostnaden för administration och kontroll av grön el, dvs. 1-2 öre per kwh. 1 Sveriges CDM- och JI-program, Energimyndigheten

18 4 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR 4.1 Vilka parametrar spelar roll vid val av energikälla? Frågeställningen har varit vilka parametrar som intervjupersonerna använder när de väljer energikälla, dvs en fråga direkt kopplad till hur intervjupersonerna generellt ser på miljöfrågan. Miljöfrågan är viktigt för alla de intervjuade personerna, oberoende om de är kunder eller producenter. Alla intervjupersonerna lyfter fram minskad miljö- /klimatpåverkan och minskade kostnader som de två viktigaste parametrarna som styr miljöarbetet. De miljömål som företagen arbetar utifrån kan styra mot att reducera koldioxidutsläppen, halvera energianvändningen eller bli koldioxidneutrala. Alla de intervju personerna säger att deras miljömål är direkt avgörande för vilka energikällor de väljer. Vi frågade även om det finns några PR-tankar bakom att de företag som intervjupersonerna representerar arbetar med miljöfrågan. Samtliga svarade att de varken kan ignorera miljöfrågan eller skryta med mindre insatser eftersom nästan alla inom energibranschen arbetar med frågan. De intervjuade personerna uppgav att de försöker följa med och närvara i den allmänna miljödebatten. Genom nyhetsbrev, PM och pressmeddelande för de ut sina budskap. Det är dock inte alltid som de upplever att de når ut med all information som de önskar och tre av intervjupersonerna påpekar att tidsbrist ofta är en begränsande faktor. Miljöfrågan är central inom alla de aktuella företagen och deras energi- och/eller miljöledningssystemet garanterar att de aktivt arbetar med frågan. Alla de intervjuade personerna svarade att företag de representerar har någon form av ledningssystem, antingen ett, två eller ett kombinerat system. Fyra av de intervjuade personerna som representerar kundorganisationer lyfter fram att miljöfrågan har blivit en profilfråga för dem och att de anser det viktigt att lyfta fram frågan. För två av dem är det den direkt avgörande frågan vid val av energikälla. Kontakten mellan kunderna och producenterna upplevs mycket olika beroende på vem som svarar på frågorna. Fjärrvärmeföretagen upplever att de ger mycket och bra information till sina kunder. Men svaren från de intervjuade fjärrvärmekunderna visar att de upplever situationen annorlunda. Deras svar visar bl.a. att en del av dem anser att den enda information och kontakt man har med fjärrvärme och fjärrvärmeföretagen sker vid prisförhandlingar. Alla kunder uppfattar fjärrvärmen som en energikälla med låg miljöpåverkan, Två av de intervjuade kunderna har tagit ett steg längre och gjort ett aktivt val och köpt grön fjärrvärme. Tre av de intervjuade kunderna lyfter dock fram att fjärrvärmen inte alltid har så låg miljöpåverkan som fjärrvärmebranschen generellt framhåller. De tre kunderna lyfter bl.a. fram den fossila oljan som fortfarande finns kvar i fjärrvärmesystemet. 18

19 Alla de intervjuade kunderna säger att miljöfrågan är viktigt när de ska välja energislag. De har även miljömål att arbeta utifrån och har kännedom om vilken miljöpåverkan den fjärrvärmen de köper har. Den enda faktor som de intervjuade lyfter fram till grund för att avgöra miljöpåverkan från energikällan är koldioxidutsläpp. Två av de intervjuade kunderna använder koldioxidekvivalenter för att jämföra miljöpåverkan man ingen inkluderar även miljöpåverkan från transporter och förädling utan det är enbart vid förbränning. Primärenergi som fjärrvärmebranschen använder för att ta fram underlag på sin miljöpåverkan är inget som de intervjuade kunderna använder. Oftast är det i nuläget kostnaden som är direkt avgörande vid vilken energikälla som slutligen kommer att väljas. Dock säger två av de intervjuade att kostnaden är sekundär, det viktigaste är att miljöpåverkan är låg och att deras interna krav gällande miljömål och miljöpåverkan uppfylls. 4.2 Vilka krav ställer kunderna på energiföretagen? Frågeställningen var vilka krav kunderna ställer på energiföretagen. Det är en fråga som är direkt kopplad till vilka krav fastighetsägarna har från sina hyresgäster och hur betalningsviljan är sammanlänkad med grön energi. De krav som är direkt kopplade till energiförsörjning ökar för både för fjärrvärmeproducenter och för fastighetsägare. De intervjupersoner som representerar fjärrvärmeföretag uppger att det enbart är större förvaltare som efterfrågar information om fjärrvärmens miljöpåverkan, och denna bild bekräftas av de intervjuade kundrepresentanterna. De fastighetsägare som har kommersiella lokaler märker ett ökat intresse för information om energiförsörjning. Motsvarande intresse förefaller inte i dagsläget finnas för de fastighetsägare som förvaltar och äger bostäder. Fjärrvärmeföretagen nämner att de kundkategorier som efterfrågar information om energiförsörjningens miljöpåverkan är de samma som ställer krav i samband med avtal. Trots att kunderna ställer specifika krav på låg - eller till och med ingen - miljöpåverkan från energianvändningen varierar betalningsviljan. Alla de intervjuade kundrepresentanterna utom en svarar så att svaren leder till tolkningen att betalningsvilja finns för grön el men inte för grön fjärrvärme. Deras kommentarer kan tolkas så att de är villiga att betala för grön el eftersom det leder till en minskad miljöpåverkan, men att de menar att fjärrvärme redan har låg miljöpåverkan och därmed ett lägre ekonomiska incitament. En annan åsikt som kommer till uttryck i intervjuerna är att priset på grön energi och framförallt grön fjärrvärme enbart är en förhandlingsfråga. Två av de intervjuade kundrepresentanterna menar att de inte kommer köpa, alternativt fortsätta köpa, fjärrvärme om det inte är möjligt att få grön fjärrvärme. Dessa personer anger inte några specifika krav på hur produkten grön fjärrvärmen ska vara konstruerad, allokering eller klimatkompensering spelar mindre roll. De menar att det viktiga är att koldioxidutsläppen är noll. 19

20 Miljöklassning av byggnader ställer nya kraven för fastighetsägarna avseende energiförsörjningen av byggnader. De intervjuade företagen har alla arbetar alla med något eller några miljöklassningssystem (LEED, BREEAM, GreenBuilding, Miljöbyggnad och Svanen). Användningen av miljöklassningssystem är dock ännu så länge relativt begränsad och främst spridd i storstadsområdena. Fyra av de intervjuade kundrepresentanterna är dock övertygade om att miljöklassningssystemen kommer att få en större påverkan i framtiden, framförallt för lokaler. För bostäder är det läget och priset som styr efterfrågan, samt att det i storstadsregionerna finns ett underskott på bostäder. På lokalsidan konkurrensen större, därmed är det en större möjlighet för klassningssystemen att bli betydelsefulla. För att kunderna ska ha möjlighet att ställa krav på sitt fjärrvärmeföretag måste de kommunicera sin miljöpåverkan och det tycker alla de intervjuade kundrepresentanterna att de lyckas med. De känner inte till överenskommelsen mellan Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi hur värdering av energi ska göras. Däremot efterfrågar två av dem mer information om förändringar i den framtida produktionen och hur detta skulle kunna påverka, och förhoppningsvis reducera, miljöpåverkan från fjärrvärmen och ge även minskade kostnader. De intervjuade kundrepresentanterna lyfter fram följande framgångsfaktorer för fjärrvärmebranschen: Prisfrågan, förändring i priskonstruktion med lägre fast andel Miljö, fortsätt att arbeta för en minskning av de fossila utsläppen av växthusgaser Information, berätta om verksamheten och vilka förändring som kan komma att uppstå i framtiden De menar att fjärrvärmen kommer att vara en attraktiv energiform även i framtiden om fjärrvärmebranschen arbetar med dessa frågor. Men de pekar på att det kommer krävas större ansträngningar från fjärrvärmeföretagen än tidigare. 4.3 Vilket resonemang finns kring grön fjärrvärme? Förekommer ett resonemang kring grön fjärrvärme? D et är en fråga som är direkt kopplad till vilken syn de intervjuade har på energisystem och fjärrvärmesystem. Alla de intervjuade kundrepresentanterna använder underlag från fjärrvärmebolagen för sina miljöberäkningar. De uppger att de inte genomför några egna beräkningar av emissionsfaktorer. Två av de intervjuade kundrepresentanterna kommenterar dock att de inte har något annat val än att lita på fjärrvärmebolagen. Men trots att kommenterarna från dessa två är det ingen kund som tvivlar på trovärdigheten i fjärrvärmebolagens underlag. Det finns olika sätt att värdera energianvändningens miljöpåverkan, det sker antingen baserat på marginal- eller medelenergi. Svaren från intervjupersonerna är väldigt varierande på frågan om de har någon åsikt marginal- och medelenergi. De erhållna svaren pekar också på vilken strategi de aktuella intervjupersonerna har valt för sin energiförsörjning. De flesta uttrycker dock en övertygelse att alla måste räkna på samma sätt för att en korrekt jämförelse ska vara möjlig. Enbart en av de intervjuade personerna, en representant för ett fjärrvärmebolag, kände till den nyligen 20

21 slutna överenskommelsen mellan Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme om hur värdering av energitillförselns miljöpåverkan bör ske. Överenskommelsen bygger på en kombination av marginalenergi och bokförda värden. När de intervjuade personerna upplystes om värderingsmodellen uttryckte de både positiva och negativa till överenskommelsen. Den låga kännedomen om överenskommelsen kan dock ligga till grund till en del av de intervjuades tveksamheter. Alla de intervjuade personerna uttrycker åsikter om grön fjärrvärme, variationen dem emellan är stor. Två av de andra intervjupersonerna anser att grön fjärrvärme är fel väg att gå. De menar att det bara handlar om att gömma undan problem istället för att fokusera på huvudfrågan hur fjärrvärmebolagen ska förändra sin produktion för att reducera sina totala koldioxidutsläpp. Samtliga intervjuade anser att det inte finns någon motstridighet mellan grön fjärrvärme och energieffektivisering. De har varken åsidosatt investeringar i energieffektivisering för att köpa grön fjärrvärme eller det omvända. Samma entydighet i svaren gäller inte avseende deras elanvändning. Istället för att effektivisera sin elanvändning är det vanligt och ses som acceptabelt att genom ett aktivt val köpa någon form av grön el. Faktorer som förefaller vara viktiga för att fjärrvärmen ska fortsätta vara framgångsrik är att fortsätta öka mängden kraftvärme, spillvärme och avfallsförbränning. En kommentar är att en av intervjupersonerna både ville att fjärrvärmeföretagen ska öka sin avfallsförbränning och minska sina koldioxidutsläpp. Kunskapen om effekterna av olika typer av fjärrvärmeproduktion och bränslen förefaller således vara bristfällig. 4.4 Vad blir resultat för kunder som inte är aktiva? Syftet var att få ett resonemang kring hur de kunderna som inte är aktiva kommer att påverkas eller inte påverkas av att andra kunder gör ett aktivt val och väljer grön fjärrvärme. WSP har valt att inte ställa någon direkt fråga för att klargöra ovanstående frågeställning då vi ansåg att de tänkta svaren från intervjuobjekten var relativt förutsägbara. Istället ville vi veta hur många av kunderna som spontant tog upp frågan för att få en bild över hur viktigt det var för dem. Det var två av de intervjuade kundrepresentanterna som tog upp att det är viktigt att ett system för grön fjärrvärme är rättvist i avseendet att om kund A gör ett aktivt val ska det inte ske någon påverkan för kund B De är således negativt inställda till att enbart allokera en viss andel biobränsle till kund A vilket kommer resultera i att kund B får en sämre fjärrvärmemix. En kommentar rörande detta ställningstagande är att en av de kunderna som tyckte detta synsättet var fel köpte även grön el. Trots att även det är en allokering såg kunden inga problem när fokus flyttades från fjärrvärme till el. 21

22 5 RESULTAT OCH TOLKNING AV INTERVJUERNA 5.1 Inledning Utifrån de svar och diskussioner som WSP har haft med intervjuobjekten är det fyra områden som är generellt viktigare än andra. WSP har gjort tolkningar och sammanfattat detta i fyra olika avsnitt. 5.2 Miljöpåverkan från fjärrvärmen Vi tolkar intervjusvaren så att den allmänna bilden är att fjärrvärme har en låg miljöpåverkan, dock med vissa kommentarer. Alla utom en av de intervjuade personerna påpekar att fjärrvärmen har låg miljöpåverkan men att den inte är noll. Flera av dem gör en jämförelse med grön el, där de genom att göra ett aktivt val och köpa grön el kan reducera eller till och med eliminera koldioxidutsläppen från sin elanvändning. Intervjupersonerna påpekar flera gånger att fjärrvärmebranschen har varit duktiga på att reducera sina utsläpp men att de inte har nått hela vägen fram. Kol och olja är två bränslen som oftast nämns vid intervjuerna, men även torv nämndes vid någon av intervjuerna. Endast två av de intervjuade personerna gör en koppling mellan avfallsförbränning och koldioxidutsläpp. Ett exempel på detta är att en av de intervjuade både säger att den framtida fjärrvärmen inte bör ha några koldioxidutsläpp för att vara en attraktiv energiform och att man ska öka andelen kraftvärmebaserad avfallsförbränning, dvs. koldioxidutsläppen ska försvinna men avfallsförbränningen ska öka vilket är en motsägelse. En del fjärrvärmenät har stora utsläpp av koldioxid på grund av deras bränsleval, t.ex. om de eldar torv eller avfall. Fyra av de intervjuade kundrepresentanterna har kunskap om detta. Kunskapen varierar dock mellan de intervjuade personerna. Det kan också vara så att på grund av att några enstaka fjärrvärmebolag har höga koldioxidutsläpp, så drabbar det hela fjärrvärmebranschen genom att jämförelser ofta görs baserat på det ur miljösynpunkt sämsta fjärrvärmeföretaget. 5.3 Grön fjärrvärme Åsikter om grön fjärrvärme varierar mellan de olika intervjupersonerna. Det gäller såväl tillförlighet, den framtida marknaden, prisbilden som nödvändigheten av ett system för grön fjärrvärme. Fem av de intervjuade personerna nämner tillförligheten i ett system kring grön fjärrvärme som en av de viktigaste frågorna. Fjärrvärmebranschen måste kunna garantera att deras medlemmar inte säljer den gröna fjärrvärmen upprepade gånger. 22

23 Alla utom två av de intervjuade personerna är övertygade om att grön fjärrvärme är framtiden. Några av dem går så långt att de påstår att fjärrvärmeföretagen bara kan överleva som leverantör av energi till lokaler och professionella förvaltare om de kan erbjuda någon form av grön fjärrvärme. Åsikterna kring prisbilden för grön fjärrvärme är också varierande. Allt från att det är ett övervägande i varje enskilt projekt om det är möjligt att ta den extra kostnaden som grön fjärrvärme innebär till att grön fjärrvärme är en överlevnadsfråga för fjärrvärmeföretagen, inte bara en prisfråga. Två av de intervjuade kunderna menar att priset är en ickefråga, får de inte grön fjärrvärme blir det inte någon affär. Det framkommer vid intervjuerna att fyra av de intervjuade personerna anser att alla fjärrvärmeföretag måste vara beredda att erbjuda grön fjärrvärme i någon form, de menar att efterfrågan kommer att öka efter hand som kunskapen ökar hos kunderna 5.4 Påverkan från miljöklassningarna Miljöklassningssystemen börjar bli vanligare för de intervjupersoner som representerar fastighetsägare eller förvaltare. Kunskapen är varierande om hur fjärrvärme värderas i de olika systemen som finns på marknaden, men några av de intervjuade personerna har goda kunskaper i ämnet. Sammanfattningsvis kan konstateras att kunskapen om att de nuvarande versionerna av marknadens miljöklassningssystem missgynnar fjärrvärme är bristfällig. Två av de intervjuade fastighetsägarna uppger att de har förlorat affärer på grund av att man inte kunde erbjuda sin hyresgäst en miljöklassad fastighet. Om fastighetsägaren inte kan tillgodoräkna sig fjärrvärmens (både den gröna fjärrvärmen och den vanliga fjärrvärmen) miljöfördelar kommer de att byta energiförsörjning. 5.5 Skillnader mellan grön el och grön fjärrvärme De intervjuade personerna ger uttryck för skillnader i synsättet mellan grön el och grön fjärrvärme. De flesta nämnda parametrarna och skillnaderna är till fördel för grön el. Generellt anser de flesta intervjupersonerna att fjärrvärme har en låg miljöpåverkan. Det gäller även till viss del elanvändningen. Dock uttrycker det flesta av de intervjuade personerna att det är lättare att göra ett aktivt val och köpa grön el. De anser att det är ingen eller en högst marginell skillnad i kostnaden. Kunskapen om grön fjärrvärme är begränsad, få av de intervjuade har full insyn eller kännedom om vad grön fjärrvärme innebär. Grön el verkar vara enklare att visualisera, t.ex. med vindkraft eller vattenkraft. De intervjuade personerna verkar inte se något hinder för att både genomföra energieffektiviseringsåtgärder och samtidigt köpa grön fjärrvärme. För grön el och energieffektiviseringar finns det en större tvekan. En vanlig åtgärd förefaller att vara att köpa grön el och därmed välja att avstå från att genomföra energieffektiviserande åtgärder. 23

24 6 KONSTRUKTION AV ETT RÄTTVIST SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME 6.1 Dagens system för grön energi Fjärrvärme Det finns olika tjänster och erbjudande avseende grön fjärrvärme i fjärrvärmebranschen. Erbjudandena bygger i huvudsak på något av följande koncept: 1. Bra Miljöval 2. Klimatkompenserad fjärrvärme 3. Allokerad fjärrvärme Alternativ 1 innebär att en oberoende part (Naturskyddsföreningen) har granskat och klargjort att fjärrvärmen uppfyller de krav som ställs för Bra Miljöval. Med Bra Miljöval kan fjärrvärmeföretagen klassa en del av sin fjärrvärmeproduktion. En del av kostnaderna för Bra Miljöval fjärrvärme fonderas då till olika typer av miljöprojekt. Alternativ 2 innebär att fjärrvärmeföretaget beräknar hur mycket fossila utsläpp som den aktuella kunden som efterfrågar grön fjärrvärme ger upphov till. Därefter klimatkompenserar fjärrvärmebolaget för de utsläppen. Detta förfarande ger ingen påverkan på residualmixen. Klimatkompenseringen påverkar bara den fjärrvärmemängd som används av de aktiva kunder som väljer grön fjärrvärme. Alternativ 3 leder till att en del av kunderna kan köpa fjärrvärme som inte leder till några utsläpp av fossil koldioxid. Innebörden av systemet är dock att alla andra fjärrvärmekunder får en högre miljöpåverkan genom att residualmixen försämras. Detta fenomen förstärks för de inaktiva kunderna ju fler kunder som köper den allokerande gröna fjärrvärmen El Det finns flera olika produkter på marknaden avseende grön el. Förklaringarna till detta är dels att marknaden har funnits längre, dels att marknaden rent geografiskt är större samt att antalet kunder är fler. Det är svårt att sammanställa alla olika möjligheter att köpa grön el. En enkel sammanställning, som inte gör anspråk på att vara fullständig, är följande: Bra Miljöval Produktionsspecifik el (vind, vatten eller bio) Grön el 24

25 6.2 Jämförelse av dagens system De system för grön energi som erbjuds på marknaden ger olika påverkan på energisystemen. En granskning av dagens system för handel med grön energi visar på några nyckelfaktorer som bör ligga till grund för ett framtida hållbart system för grön fjärrvärme. Bland annat måste systemet för grön fjärrvärme tåla en genomlysning. Vidare ska det inte omfatta de negativa och ej hållbara faktorerna som grön el kan innebära. Systemet ska alltså leda till en förändring i energisystemet, något som inte alltid är fallet med grön el Granskning av utomstående tredje part För att säkerställa den gröna energins kvalitet är en granskning av en utomstående tredje part viktig. Granskningen ska bland annat säkerställa att ingen dubbelräkning sker och att det verkligen finns en produktion av förnyelsebar energi som kan förknippas med köpet Förändring i energisystemet Ett av målet med grön energi bör vara att det ska leda till en förändring av energisystemet. Förändringen ska självklart vara till det bättre. I marknadens befintliga system för grön energi är det inte alltid en självklarhet att systemen leder till förändringar i energisystemet. Tabell 1: Grön energi Granskning av tredje part Förändring i energisystemet Bra Miljöval fjärrvärme Ja Ja Bra Miljöval el Ja Ja Klimatkompenserad fjärrvärme Ja Nja Allokerad fjärrvärme Nej Nej Produktionsspecifik el Nja Nej grön el Nja Nej 6.3 Nytt system för grön fjärrvärme För att kunna föreslå en lösning på ett nytt system måste man analysera de olika situationerna som möjligen kan uppstå. Målet är att få skapa ett system som leder till positiva förändringar för varje tillkommande fjärrvärmekund samtidigt som det inte ska försämra fjärrvärmen för övriga kunder. Systemet ska dessutom vara transparent. Vår analys utgår från dagens tre olika möjliga lösningar på grön fjärrvärme, nämligen: 25

26 1. Bra Miljöval 2. Klimatkompenserad fjärrvärme 3. Allokerad fjärrvärme Analysen utgår från två olika typer av fjärrvärmenät. Den ena är ett nät med låg andel biobränsle (fjärrvärmenät A) och den andra är ett fjärrvärmenät med stor andel biobränsle (fjärrvärmenät B) Analys 1 olika mängd kunder efterfrågar grön fjärrvärme Beroende på hur många kunder som efterfrågar den gröna fjärrvärmen kommer de tre olika systemen fungera olika väl. System som bygger på Bra Miljöval eller någon annan form av allokering (alternativ 1 och alternativ 3) kommer att fungera väl så länge det är en liten del av kunderna som efterfrågar grön fjärrvärme och fjärrvärmenätet har en hög andel biobränsle. Om efterfrågan på den gröna fjärrvärmen stiger eller fjärrvärmenätet biobränsleandel är liten kommer systemet att inte att fungera. Detta har två anledningar. För det första kan alla kunder inte ges möjlighet att köpa grön fjärrvärme, och för det andra kommer det inte att leda till någon förändring i fjärrvärmesystemet. System som bygger på klimatkompenserad fjärrvärme fungerar väl oberoende av såväl hur många kunder som efterfrågar grön fjärrvärme som andelen biobränslen i fjärrvärmemixen Analys 2 ej påverkad residualmix För att ett system med grön fjärrvärme ska vara rättvist får en kunds aktiva val inte påverka fjärrvärmens miljöpåverkan för andra kunder. Alternativ 1, den allokerade fjärrvärmen, uppfyller inte detta kriterium. Vid en hög efterfrågan på grön fjärrvärme kommer residualmixen, dvs. resterande fjärrvärme för de kunder som inte aktivt väljer grön fjärrvärme, att påverkas negativt. Ju fler kunder som aktivt väljer grön fjärrvärme, desto högre miljöpåverkan får residualmixen Analys 3 påverkan av marginalfjärrvärmen Ett annat sätt att skapa en grön fjärrvärme är att skapa ett system som enbart påverkar den tillkommande fjärrvärme, dvs. marginalfjärrvärmen. Ett problem med att utgå från marginalfjärrvärmen är dock att det inte finns en klar och tydlig definition av vad marginalfjärrvärme är. Marginalfjärrvärmens beskaffenhet kommer att variera t.ex. beroende på om det är ett småhus eller ett större köpcenter som ansluter sig till det fjärrvärmenätet. Ett sådant system skulle således kräva att fjärrvärmeföretaget beräknar den specifika marginalfjärrvärmen för varje kund som önskar få grön fjärrvärme. Detta är en omfattande process med administrativa kostnaderna. En annan lösning skulle kunna vara att anta en fast nivå 26

27 vad marginalfjärrvärme innebär. Men då uppstår en ny problematik med ett orättvist system Sammanfattning av analyserna Vår analys visar att en konstruktion av ett hållbart och rättvist system för grön fjärrvärme inte bör innehålla någon form av allokering. Slutsatsen är att alternativ 2 är det system för grön fjärrvärme som är föredra. Problemet med alternativ 2 är att incitamenten för förändra produktionen är begränsad eftersom kostnaderna för miljökompensering helt övervältras på fjärrvärmekunderna. Systemet ger ett visst incitament, men ju högre utsläpp av växthusgaser desto högre blir kundens kostnad för klimatkompenseringen. Ett högt pris för klimatkompenseringen kan antas minska intresset för produkten grön fjärrvärme, men det kommer inte påverka fjärrvärmebolagen negativt i någon större skala eftersom det är kunden som får tar hela kostnaden. 27

28 7 FÖRSLAG PÅ GENERELLT SYSTEM FÖR GRÖN FJÄRRVÄRME 7.1 Krav för generellt system Ett generellt system för grön fjärrvärme som skulle kunna fungera för hela branschen måste ha följande egenskaper: Trovärdighet: systemet ska tillåta en hård granskning Förändring: systemet ska leda till en generellt bättre fjärrvärmemix Rättvisa: systemet måste vara rättvist mot alla kunder, inte bara de som gör ett aktivt val 7.2 Förslag på nytt generellt system för grön fjärrvärme Vårt förslag till ett generellt system för grön fjärrvärme är att fjärrvärmeföretagen ska klimatkompensera för de utsläpp som fjärrvärmekunder som efterfrågar grön fjärrvärme ger upphov till. Den metoden som Fortum Värme använder och marknadsför som Klimatneutral Fjärrvärme kan användas som mall (se bilaga 1). Dock föreslår vi två kompletteringar av denna modell. Vårt första förslag är att kostnaderna för klimatkompenseringen fördelas mellan fjärrvärmebolaget och den aktuella kunden. Med ett sådant system skapas ett incitament för fjärrvärmebolagen att förändra sin produktion eftersom fjärrvärmebolagens klimatkompensationskostnader för grön fjärrvärme minskar desto mindre växthusgaser deras fjärrvärmeproduktion orsakar. Det ökar även trovärdigheten för systemet att fjärrvärmebolagen delar kostnaderna med sina kunder. Vårt andra förslag är att vid beräkning och värdering av klimatpåverkan från fjärrvärmen ska de fastlagda emissionsfaktorerna och beräkningssätt från VMK (värmemarknadskommittén) användas. Beräkningssättet och emissionsfaktorerna skiljer sig från GHG-protocol men vi anser att det finns fördelar för fjärrvärmebranschen som helhet om branschen väljer att konsekvent använda samma beräkningssätt och emissionsfakturor då klimatpåverkan ska beräknas. 28