Stadsdelsutveckling Araby. Projektplan

Transkript

1 Stadsdelsutveckling Araby Projektplan Planeringskontoret, Anna Karlsson 1

2 Växjö kommun - en hållbar stad och ett ekonomiskt starkt och attraktivt regioncentrum Den etniska mångfalden är en resurs och framgångsfaktor i utvecklingen av en modern stad. Växjö har idag ca invånare och har de senaste åren haft en folkökning på i genomsnitt 900 personer/år. Folkökningen består till stor del av dels studenter dels människor som invandrat hit från andra länder, både från Europa och från övriga världen. Nästan 15 % av Växjöborna har sina rötter i andra länder. Det mångkulturella är en betydelsefull del för Växjös förutsättningar och möjligheter inför framtiden men här ligger också utmaningarna. Nya och ibland främmande inslag ger Växjö energi och puls och bidrar till utvecklingen av en modern stad, men vi står även inför stora utmaningar vad gäller utanförskap och segregation. Detta visar sig bland annat genom förvärvsfrekvensen som är betydligt lägre bland utrikes födda (56 %) jämfört med hela befolkningen i kommunen (ca 79 %). I stadsdelen Araby har 56 % utländsk bakgrund jämfört med 15 % i hela kommunen. Ohälsotalen är höga, andelen som har försörjningsstöd hög och förvärvsfrekvensen låg. Som positiva aspekter i området kan nämnas att trivseln är hög, föreningslivet är aktivt och stadsdelen har ett centralt läge. Segregation ger upphov till vi och dom och medverkar till sociala orättvisor. Segregation leder också till sämre uppväxtvillkor för de som bor i de socio-ekonomiskt svaga områdena. Växjö kommun har till uppdrag att sörja för att alla Växjöbor har en välfärd som ger en god levnadsstandard samt att Växjö kommun ska vara ett ekonomiskt starkt och attraktivt regioncentrum en hållbar stad. Den etniska mångfalden ska inte vara en svaghet för Växjö utan den resurs och framgångsfaktor den kan och måste vara i utvecklingen av en modern stad. Bakgrund Lokalt utvecklingsavtal Växjö har tecknat lokalt utvecklingsavtal med staten avseende stadsdelen Araby, avtalet avser i första hand De lokala utvecklingsavtalen revideras varje år, som en del i en lär- och förbättringsprocess. Det lokala utvecklingsavtalet bygger på en helhetssyn för utvecklingen av stadsdelen. Lokala utvecklingsavtal erbjuds kommuner för att möjliggöra lokala partnerskap mellan statliga myndigheter, kommuner, privata aktörer och det civila samhället för genomförandet av det lokala utvecklingsarbetet. De lokala utvecklingsavtalen består av en avtalskappa med ett antal bilagor. Avtalskappan beskriver ansvarfördelning mellan kommunen och staten samt vem som ansvarar för den externa utvärderingen. Bilagorna innehåller bland annat en strategisk stadsdelsplan, samverkansavtal och program för utvärderingen. Den strategiska stadsdelsplanen är utvecklingsprogram för stadsdelarna med en nulägesbeskrivning, analys, strategi och val av insatser. Kommunerna återrapporterar årligen till regeringen genom de s.k. Oktoberrapporterna och är ett sätt för Storstadsdelegationen att följa utvecklingen i stadsdelarna. Rapporterna ligger också till grund för delegationens årsrapport. 2

3 Urban utvecklingspolitik I budgetpropositionen för 2008 presenterar regeringen inriktning och mål för en urban utvecklingspolitik. Utgångspunkten är att minska antalet stadsdelar som präglas av utanförskap i Sverige samt förbättra förutsättningarna för städers bidrag till landets konkurrenskraft. Regeringens arbete med att bryta utanförskapet inom en urban utvecklingspolitik sker genom den generella politiken. Lokala utvecklingsavtal utgör en grund och avser möjliggöra partnerskap mellan statliga myndigheter, kommuner, privata aktörer och det civila samhället. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2008 följande mål för den urbana utvecklingspolitiken: färre individer i utanförskap i stadsdelar som präglas av utanförskap, färre antal stadsdelar som präglas av utanförskap och fler stadsdelar, samt storstäder och större städer i sin helhet, som präglas av ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för att öka konkurrenskraften. Fakta Araby Med stadsdelen Araby menar vi tre delar; Dalbo, Nydala och Araby vilka omsluts av Mörners väg i söder, Arabygatan i väster, Liedbergsgatan i öster och Nydalavägen i norr. Nedan presenteras basfakta för stadsdelen Araby. Indikator Araby Växjö kommun Hyreslägenheter Invånare (2006) Andel invånare år (2006) 15,74 % 12,46 % Andel med utländsk bakgrund* (2006) 58 % 14,9 % Ohälsotal (2006) 51,4 30,7 Medelinkomst (2004) kr kr Sysselsättningsgrad år (2005) 55 % 77,8 % Sysselsättningsgrad utomnordiska (2005) 44,5 % 50 % Andel med försörjningsstöd år (2004) 24 % 5 % Valdeltagande, val till Araby 69,27 % 82,54 % kommunfullmäktige (2006), Dalbo 67,12 % Kommunvalkrets: Nydala 60,23 % Utbildningsnivå år (2005): Förgymnasial 24 % 13 % Gymnasial 50 % 46 % Eftergymnasial 23 % 40 % Ingen uppgift 3 % 1 % *Född utomlands eller född i Sverige med två föräldrar födda utomlands Källa: SCB Vision Araby Människor som bor i Araby är delaktiga i en process som förstärker stadsdelens attraktivitet. Samverkan mellan det civila samhället, privata aktörer, statliga myndigheter och Växjö kommun ger förutsättningar för ett helhetsperspektiv på staden. Med det skapas en bra uppväxtmiljö i Araby, vidare säkras Arabybornas tillgänglighet till arbetsmarknaden samt en förbättrad bebyggelsemiljö i stadsdelen Araby. 3

4 Mål/önskvärda effekter Utvecklingsarbetet i Araby är ett långsiktigt arbete som kräver planering och tid. Det omfattar flera utvecklingsområden av vilka flera är sammanlänkade med varandra varför ett sektorsövergripande arbetssätt är viktigt. Mål inom områdena arbete, utbildning, trygghet, hälsa och delaktighet har tagits fram: Förvärvsfrekvensen för gruppen 20 till 64 år ska öka från nuvarande 55 % till 60 % Försörjningsstödsberoendet i gruppen år ska minska från nuvarande 24 % till 21 % Gymnasieskolan ska sträva efter att elever och föräldrar får tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Öka andelen, såväl pojkar som flickor, som når målen för sin gymnasieutbildning Öka resultatet på Arabyskolan med 10 % över förväntat värde i Skolverkets analys Ett planprogram för området ska upprättas Attraktiviteten i området ska öka genom att nya funktioner utöver boende tillskapas; varierade boendeformer är också önskvärda Valdeltagandet i nästa riksdagsval 2010 ska ha ökat med 3 procentenheter Skapa mötesplatser för dialog mellan medborgare och politiker Ohälsan (ohälsotalen) bland boende i området ska minska Öka antalet föreningsaktiva i idrotts- och kulturföreningar genom att öka antalet föreningsledare i området Områdets närmiljö och de boendes trygghet skall förbättras genom årliga trygghetsvandringar där boende, fastighetsägare, kommun och polis deltar Antalet störningar i området skall minskas genom tydligare information och noggrannare uppföljning Polisen ska öka synligheten på området med fler fotpatrullerande och cyklande poliser Servicen för de boende skall öka genom tillgängliga områdeskontor Energiförbrukningen i området ska minska med 5 % Utvecklingsstrategier Helhet En helhetssyn på området är viktig för möjligheten att uppnå de uppsatta målen. Insatser ska planeras utifrån en helhetssyn då de kan förstärka varandra och leda till en sammanhållet positiv utveckling för området. En bred ansats och sektorsövergripande angreppssätt är därför viktiga. Samverkan För att lyckas i utvecklingsarbetet i stadsdelen Araby krävs en bred uppslutning från flera delar av samhället. Det innebär att många flera, förutom Växjö kommun, aktivt behöver medverka. Förvisso kommer engagemanget från olika intressenter att variera med frågeställningen, område och ämne. Långsiktighet Konsekvenserna av insatser som planeras och genomförs i området ska beaktas i ett längre tidsperspektiv. Insatser ska utformas på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling i området. 4

5 Delaktighet Olika former av brukardialog ska utvecklas med målet att uppfylla projektets grundförutsättning om att de boende ska delta och påverka utvecklingsarbetet. Kunskapsbaserat utvecklingsarbete En stor kunskapsmassa i form av den gamla storstadssatsningen utgör en viktig kunskapsbas för utvecklingsarbetet i stadsdelen Araby. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner och med myndigheter ska även bidra till kunskapsbaserat utvecklingsarbete. Projektorganisation Politisk styrning Det formella övergripande ansvaret ligger på kommunstyrelsen, som är uppdragsgivare för arbetet. Fyra KS-ledamöter är utsedda att ha Araby som sitt speciella ansvarsområde. Samordnare Ansvaret för att leda och samordna Stadsdelsutveckling Araby ligger på Kommunledningsförvaltningen och Planeringskontoret och verkställs genom en samordnare. I samordnarens uppgifter ingår att planera och organisera arbetsflödet, informera och följa upp. Styrgrupp Styrgruppen leds av kommunchefen. Förvaltningscheferna och bolagens verkställande direktörer har en nyckelroll i arbetet, bland annat då det gäller tillgång till personella och ekonomiska resurser för det pågående arbetet, varför en styrgrupp bestående av förvaltningschefer/bolags VD ska finnas för att samordna det operativa arbetet. Följande förvaltningar/bolag ska vara representerade i styrgruppen: Arbete & Välfärd Skol- och barnomsorgsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kultur & Fritid Kommunledningsförvaltningen, Planeringskontoret 5

6 Stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen Hyresbostäder/Växjöhem Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samt Brukarrepresentanter Samordnaren Till de ordinarie i styrgruppen ska namngivna ersättare finnas. Referensgrupp För att uppnå ett brett engagemang och medverkan i arbetet finns en referensgrupp med representanter från olika externa intressenter. Gruppen träffas ca fyra gånger om året. I referensgruppen ingår övriga intressenter som exempelvis trossamfund, föreningar, brukarrepresentanter, organisationer, myndigheter mfl. Arbetsgrupper För varje sakområde arbete, trygghet, utbildning och hälsa finns en arbetsgrupp. Arbetsgrupperna leds av en förvaltningschef eller verkställande direktör som har koppling till styrgruppen. Namngivna ersättare ska finnas till den som leder arbetsgruppen. I varje arbetsgrupp ska finnas ämnesexperter inom såväl kommunens verksamheter som olika externa intressenter, samarbetspartner och inte minst brukarrepresentanter. I arbetsgrupperna ingår kommunala förvaltningar/bolag samt de myndigheter som Växjö kommun har skrivit samverkansöverenskommelser avseende Araby med; Polismyndigheten Kronobergs län, Brottsförebyggande rådet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Dessa aktörer utgör basen för arbetsgruppen, det är sedan upp till dem att knyta andra intressenter och samarbetspartners till arbetsgruppen. Arbetsgruppen ska utveckla och tydliggöra de befintliga mål som finns uppsatta för arbetsgruppen. En handlingsplan ska upprättas i varje arbetsgrupp för hur målen ska uppnås, och gruppen har ansvaret för att handlingsplanens åtgärder genomförs. Arbete Mål för området Arbete: Arbetsgruppen för Arbete har som mål att förvärvsfrekvensen för gruppen år ska senast år 2010 ha ökat från nuvarande 55 % till 60 % Försörjningsstödsberoendet i gruppen år ska minska från nuvarande 24 % till 21 % I arbetsgruppen för arbete bör följande aktörer ingå: förvaltningen för Arbete & välfärd (vars förvaltningschef leder arbetsgruppen), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Näringslivskontoret och brukarrepresentanter. Trygghet Mål för området trygghet: Ett planprogram för området ska upprättas Attraktiviteten i området ska öka genom att nya funktioner utöver boende tillskapas; varierade boendeformer är också önskvärda 6

7 Områdets närmiljö och de boendes trygghet skall förbättras genom årliga trygghetsvandringar där boende, fastighetsägare, kommun och polis deltar. Antalet störningar i området skall minskas genom tydligare information och noggrannare uppföljning Servicen för de boende skall öka genom tillgängliga områdeskontor Polisen ska öka synligheten på området med fler fotpatrullerande och cyklande poliser I arbetsgruppen trygghet bör följande aktörer ingå: Polismyndigheten Kronoberg, Hyresbostäder, Växjöhem, Tekniska förvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Planeringskontoret (vars förvaltningschef leder arbetsgruppen), Omsorgsförvaltningen och brukarrepresentanter. Utbildning Mål för området utbildning: Arbetsgruppen Utbildning har som långsiktig målsättning att alla elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Gymnasieskolan ska sträva efter att elever och föräldrar får tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Öka andelen, såväl pojkar som flickor, som når målen för sin gymnasieutbildning Öka resultatet på Arabyskolan med 10 % över förväntat värde i Skolverkets analys I arbetsgruppen för utbildning bör följande aktörer ingå: Skol- och barnomsorgsförvaltningen (vars förvaltningschef leder arbetsgruppen), Gymnasieförvaltningen, förvaltningen för Arbete & välfärd och brukarrepresentanter. Hälsa Mål för området hälsa: Hälsan bland boende i området ska öka Öka antalet föreningsaktiva i idrotts- och kulturföreningar genom att öka antalet föreningsledare, i området Valdeltagandet i nästa riksdagsval 2010 ska ha ökat med 3 procentenheter Skapa mötesplatser för dialog mellan medborgare och politiker I arbetsgruppen för hälsa bör följande aktörer ingå: Försäkringskassan, Folkhälsosamordnaren, Integrationssamordnaren, Kultur & fritid (vars förvaltningschef leder arbetsgruppen), Miljö och hälsoskyddsförvaltningen och brukarrepresentanter. Målet om att minska energiförbrukningen i stadsdelen med 5 % kommer att samordnas inom ramen för SAMS-projektet. Insatser/handlingsplaner De lokala utvecklingsavtalen bygger på upplägget: kartläggning analys genomförande av insatser och uppföljning. Insatserna är det centrala i arbetet, det är insatserna som ska generera förändringen. Varje arbetsgrupp ska ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen är den konkreta plan som beskriver de aktiviteter som ska göras. Den bygger på att de olika aktiviteter som görs, tillsammans ska leda fram till de mål som ställts upp på både kort och lång sikt. Tre typer av insatser kommer att bli aktuella för att uppnå målen: Individinriktade välfärdsinsatser Attraktionsskapande insatser i stadsdelen Araby 7

8 Antisegregationsinsatser i hela staden, långsiktigt byggande av socialt mer heterogena boendemiljöer Ekonomi Utvecklingsarbetet i Araby ska genomföras med medel inom nämnders och styrelsers ordinarie ramar. Samverkan och samordning av resurser förväntas ge större effektivitet och samhällsekonomisk nytta. Genom samverkan förväntas också effekten av genomförda insatser förstärkas och utökas. De samhällsekonomiska vinster som kan genereras genom att uppnå bara en del av målen exempelvis om ökad förvärvsfrekvens, minskat försörjningsstöd och minskad ohälsa är enorma. Genom att söka externa projektmedel, exempelvis från Euroepiska socialfonden och strukturfonden ska den offentliga finansieringen förmeras. Medel för samordning, koordinering och analys av utvecklingsarbetet finansieras under 2008 av Arbete & Välfärd. Uppföljning Uppföljningen och utvärdering bör vara en integrerad del av utvecklingsarbetet som omfattar såväl arbetsmetoder/-processer som resultat och effekter. Uppföljningen av verksamheterna kan ske dels genom självvärderingar i varje åtgärd, uppföljning av uppsatta mål och årliga lägesrapporter från varje arbetsgrupp. Dessa sammanställs sedan till en samlad årlig lägesrapport för hela Stadsdelsutveckling Araby. Forskningssamverkan I samverkan med Växjö universitet samt FoU Välfärd kommer utvecklingsarbetet att följas av forskare. Forskningens uppgift är att följa arbetet samt att bidra till att värdera och utveckla arbetet. Stadsdelen bör studeras och utvecklingen följas utifrån flera discipliners perspektiv. 8