Att svära i GIS-kyrkan Vår elitidrottsman i maraton Supportundersökningen Tekis på GIT-Mässa 2007

Transkript

1 Förenklar vardagen Att svära i GIS-kyrkan Vår elitidrottsman i maraton Supportundersökningen Tekis på GIT-Mässa 2007 TEKISNYTT nr

2 Välkomna till ett nytt nummer av TekisNytt Detta nummer är inte bara det första för 2007 utan också början på ett nytt innehåll och utseende för TekisNytt. Vi vill göra TekisNytt mer attraktivt för er som läsare och kommer att arbeta med att få in mer läsvärda artiklar och mer nytt från marknaden. I nya TekisNytt träffar du numera också Arkiva med lite nyheter och även lite välsmakande praliner från Per. I detta nummer kommer Hans-Peter tillbaka med efterfrågade trädgårdstips för alla oss som har trädgård men inte lika gröna fingrar som han har. Ni hittar också ett sudoku för er som gärna tränar hjärnan. Det händer en hel del på Tekis under 2007 och vi vet redan nu att vi får en ny utvecklingschef eftersom Anders Olsson kommer att flytta till sin fru i USA. Anders är kvar hos oss fram till sommaren och vi har påbörjat rekryteringen av en ny utvecklingschef till Stockholms-kontoret. Vi har också en ny säljare och en ny konsult på Samhällsbyggnad som började i februari. Vår nya Affärsområdeschef Christophe Poncin börjar i mars och ersätter då mig som tidigare AO-chef. Du kommer också att ha många möjligheter att träffa oss på Tekis. Vi finns med i flera stora sammanhang t ex både på GIT-mässan och på Tekis Träffen men även på Tekis På Plats där vi kommer ut till ett 10-tal orter över hela Sverige under vår och höst för att diskutera och visa smakprov av det senaste som händer. Nu gäller det dessutom att njuta av den korta vinter vi har fått. Isen låg helt blank på Trälhavet i helgen och jag njöt av att åka skridskor tillsammans med barnen i solen på söndagseftermiddagen. Det var en stor känsla av att livet är härligt och passar väl in i vårt motto på Tekis för 2007 som är HÄR OCH NU! Vi ses! Innehåll Kartan och verkligheten Monter A04:30 5 Tekis på GIT-Mässa 2007 Den första ärendeprodukten Hårda Buud för Jonas 6 Att svära i GIS-kyrkan 8 SWEREF99 10 Stort intresse för TEKIS-LV/GATA/LTF Användarföreningen för GATA & TRAFIK Mitt liv är en huvudprocess 11 CORENytt 12 Topobase Tryck och blås 13 ny hjärt- lungräddning Nu tar vi pulsen på supporten! Nytt från Utbildnings- 14 administrationen Marknadskalender våren 2007 Nytta och samverkan kring LV Trädgårdsnytt 15 Pers pralin Lätt sudoku Välkomna! Carin Andersson TEKIS-NYTT Postadress Box 315, Köping Besöksadress Scheelegatan 1, Köping Telefon vx Fax Personlig e-post förnamn.efternamn@tekis.se Ansvarig utgivare Carin Andersson, VD, Redaktör Hans-Peter Aineskog, Skribenter Kenneth Gysing Anders Olsson Per Mårtensson Katarina Sellius Lena Johnsson Monica Lindberg Karl-Erik Palm Produktion Kommunikationsbyrån adream info@adream.se Projektledning Art director Maria Bergström Tomm Sivertsen Upplaga ex TEKIS är Sveriges största leverantör av datasystem för den kommunaltekniska marknaden. Blyertspennan är ett av världens vanligaste och billigaste skriv- och teckningsredskap som bidragit till ett demokratiserat skrivande. Namnet blyerts kommer från missuppfattningen att grafit, som är mineraliserad kol, skulle vara något slags bly. Den första grafiten upptäcktes i Cumberland i norra England på 1500-talet. I Nürnberg i Tyskland uppfanns ett sätt att mala den sämre tyska grafiten och blanda med olika tillsatser som gjorde den billigare än engelsk blyerts. Än idag finns penntillverkning där och märken som Faber-Castell, Staedtler och Stabilo är välkända tyska märken. Att smälta och gjuta grafiten i tunna stänger till en penna gjordes första gången på 1700-talet av den franske ingenjören Nicolas-Jacques Conté. Cederträ som är det bästa att använda som hylsa till blyertspennor är hotat av för kraftig avverkning så idag är de miljömedvetna skribenterna noga med att bara köpa miljömärkta cedersäkra pennor.

3 Kartan och verkligheten att få dem att stämma en kund All information inom hela gatu- och trafikområdet samlad på ett ställe, lätt att komma åt och tillgänglig dygnet runt. Det låter svårt och för dyrt för att passa i mindre kommuner. Men fråga Branislav Grbic i Upplands Väsby kommun och svaret blir ett annat. - I juni beslutades att vi skulle köpa in nya system för att uppgradera våra gamla som inte fungerade riktigt bra och för att kunna implementera NVDB (Nationella vägdatabasen). Vi gjorde en noggrann undersökning av de system som finns på marknaden. Det enda där alla funktioner är helt integrerade visade sig vara TEKIS-LV, TEKIS-GATA och TEKIS-LTF som valet då föll på. Arbetet med att lägga in alla uppgifter har tagit tid men två praktikanter har hjälpt till att göra jobbet. Gatunätet var oläsbart så det har gjorts om och fungerar nu enligt Vägverkets föreskrifter och regler. Ett samlat grepp Systemlösningen TEKIS-LV innebär ett nytt sätt att tänka när det gäller att samla och knyta ihop verksamheter och system inom gatu- och trafikområdet. Det gör det möjligt att söka och presentera data från olika system och sedan visa uppgifterna i ett gemensamt enhetligt webbgränssnitt. Det gemensamma vägnätet används för lagring av all väganknuten information. Utbyte av data görs bland annat med NVDB. TEKIS-GATA och TEKIS-LTF är datoriserat användarstöd som underlättar arbetet och dokumentationen av gaturummet. Systemen har utvecklats i ett samarbetsprojekt mellan de tre storstäderna och Tekis. - Det är kanske på så sätt programvaran fått rykte om sig att inte passa mindre kommuner, men det vill jag verkligen avliva, poängterar Branislav. Samarbete Vid implementeringen av systemen har flera av kommunens olika avdelningar samarbetat över gränserna tillsammans med flera entreprenörer. Tack vare arbetsgruppens nära samarbete har allt gått både smidigt och snabbt. Varken tidplanen eller budgeten har varit några problem. - Visst har det varit oerhört mycket jobb, särskilt att få NVDB att stämma med verkligheten, men det betalar sig på sikt säger Branislav Grbic övertygande. Ordning och reda TEKIS-GATA bidrar till att ge kommunen en chans att arbeta med ett mer aktivt gatuunderhåll tack vare att systemet ger korrekta beskrivningar. TEKIS-LTF handlägger Lokala trafikföreskrifter och lägesinformation finns i kartan. Primärkartan syns med vägnätet i mitten. - Det nya systemen har mycket bra, kraftfulla sökfunktioner, samtidigt som de är användarvänliga och flexibla. En viktig del är att använda en bra databas för att lagra all information. Då vet alla att det alltid är rätt information och det blir också mycket lättare att arbeta med en gemensam databas istället för att hålla reda på vilken information som finns var, avslutar Branislav Grbic. Tekis AB är en ledande leverantör av IT-stöd till Sveriges kommuner. Tekis system finns idag i drift hos fler än 270 av landets 290 kommuner och företaget har 55 anställda som är stationerade på ett tiotal orter i Sverige. Företaget omsätter 100 MSEK och är ett produktbolag med flera egenutvecklade programvaror. Utvecklingschef i marknadsledande produktbolag Vi söker nu en ny utvecklingschef med ansvar för hela vår ny- och underhållsutveckling. Vi söker dig som är villig att ta på dig den stora utmaningen att vidareutveckla vår utvecklingsavdelning som i dagsläget sysselsätter 18 personer. Din placering blir i Solna norr om Stockholm. I dina arbetsuppgifter kommer det att ingå budgetansvar, personalansvar samt vidareutveckling av vår utvecklingsavdelning och dess arbetssätt. Du kommer även att vara medlem i ledningsgruppen. Intresserad? Gå in på vår hemsida www. tekis.se där du hittar utförligare information om tjänsten och företaget. Skicka din ansökan per senast den 26:e februari till vår rekryteringspartner carina@exelect.se på Exelect AB TEKISNYTT nr

4 projekt Mittbygge är namnet på en webb-portal med visionen: Skapa en ingång till all information och alla tjänster som familjen Andersson har behov av för att effektivt kunna planera, bygga och bo i sin villa. Tekis och Arkiva är viktiga medaktörer i det stora projektet. Vi har investerat rejält under 2006 för att WINBÄR, Diark och AGS Advanced ska kunna vara med i pilotprojektet ByggVilla. Inom ramen för projektet ByggaVilla har Tekis i samarbete med WM-data, Lantmäteriet och de medverkande kommunerna tagit fram en lösning för att söka bygglov direkt på nätet. Där finns även återapporteringen om hur ärendet fortskrider fram till beslut. En samlande portal Lösningen bygger på ett antal olika tjänster och produkter som tillsammans utgör den helhetslösning många frågar efter. Portalen www. mittbygge.se är ingången till den information och de tjänster som tagits fram i projektet ByggaVilla. Användaren legitimerar sig via eid för att komma in på tjänsten Mina Engagemang, ME, som utvecklats av WM-Data. På sidan Mina Engagemang går det sedan att välja söka bygglov i t ex Nacka kommun som är en av de fyra kommunerna i projektet ByggaVilla. AGS Advanced AGS Advanced är ett e-arkiv förberett för att arkivera allmän handling. Användarna söker i arkiven med en webbläsare eller ett windows program. Alla handlingar, oavsett filtyp, kan arkiveras. Om t ex ett worddokument arkiveras skapar AGSA automatiskt en rasterbild av dokumentet. I slutändan blir ett e-arkiv med AGSA enkelt att distribuera till en hel mängd användare. Alla dokument söks och betraktas med samma format. Att söka i ett arkiv med miljontals handlingar går lika snabbt som Google. Dessutom blir e- arkivet säkrat i enlighet med de krav som ställs på ett långsiktigt och tryggt arkiv. Sekretessfunktioner och säkerhet finns ända ner på delar av ett dokument! Modernt e-arkiv Parallellt med grundkraven, snabbhet och säkerhet utvecklas funktioner runt e-arkivet kontinuerligt. Versionhantering, elektronisk stämpel, rutiner för storformat etc gör att AGSA verkligen fungerar som det gemensamma e- arkivet i en organisation. Mycket arbete läggs ner på integrering med befintliga kundapplikationer. För en användare ska det kännas som om arkivet är ihopbyggt med t.ex. ärendehanteringen. Trots sin komplexitet kan AGSA enkelt installeras och idriftsättas. Men för den tekniskt kunnige finns också smarta funktioner som t ex webbservice API. Genom att använda det kan e-arkivet verkligen tätt integreras med en befintlig applikation. Ansökan en e-formulärstjänst I samband med att en bygglovsansökan initieras startas en e-formulärstjänst för själva ifyllandet av ansökan. När alla uppgifter är ifyllda bifogar den sökande de handlingar som ska följa med ärendet. Ansökan och bifogade dokument skickas sedan via SHS och tas emot av Tekis Integrationsserver, TIS, som sin tur talar om för WINBÄR eller Diark att ett nytt ärende finns att hämta. Återapportering till Mina Engagemang sker när leveransen är mottagen samt vid ett antal tillfällen under ärendets handläggning fram till beslut. På Mina Engagemang sparas även en sammanställning av den ansökan som elektroniskt skickats till kommunen. Servicebyrån stöttar med inläggning av det gamla pappersarkivet, skanning och uppbyggnad av sökdatabas. För de kunder som arkiverar direkt till AGSA kan säkerhetsnivån ytterligare höjas genom att prägla (bränna) e-arkivets handlingar på mikrofilm. Arkiva har också en klimatbunker för långtidsförvaring av allmän handling på mikrofilm. AGS Advanced är ett e-arkiv förberett för att arkivera allmän handling. 4 TEKISNYTT nr

5 Monter A04:30 Tekis på GIT 2007 den mars aktiviteter Rolf Sveninge Projektledare med visioner På GIT 2007 kommer vi som vanligt att ha en monter. Precis som förra året är det monter nummer A04:30 som gäller! Där visar vi spännande nyheter och du kommer också att få träffa personal från Oracle och ViaNova. Låt oss locka med ett axplock av det vi visar dig när du kommer på besök. I detta sammanhang är allmänhetens tillgång till kommunens bygglovsarkiv västentligt. Från portalen kan familjen Andersson välja att söka bland arkiverade bygglovshandlingar. Så här ser det ut när man söker efter fastigheten ABBORREN 5. Vänstra delen är en trädstruktur med de arkiverade ärenden som finns på fastigheten. Alla handlingar i markerat ärende visas som översiktsbilder. För att komma närmare och få en högupplöst bild klickar man på någon av handlingarna. Bilden laddas då in i den viewer som har kopplats. I Windows finns en enkel viewer som kan användas av alla. Men Arkiva har tillverkat en komunanpassad viewer med funktioner som riktar sig till ritnings- och kartanvändare. Så här ser en ritningsbild ut i Arkivas viewer. Bilden visar en handling som funnits på mikrofilm och som kommunen skannat in.? Vill du veta mer, gå in på www. mittbygge.se och eller kontakta Hans-Peter Aineskog, hans-peter.aineskog@tekis.se Kartan en naturlig del i Tekis-ÄRende Vi är i full färd med att utveckla vårt nya ärendekoncept som inledningsvis kommer att resultera i produkten Tekis-ByggR för att sedan följas av nya versioner av ECOS och CORE. Kartan kommer att vara en naturlig del i alla våra nya ärendesystem. I montern får du veta mer om hur det kommer att fungera. Standardkomponenter I det nya ärendekonceptet är det inte bara kartan som är en naturlig del. Alla Tekis standardkomponenter som utvecklas eller har utvecklats ska implementeras. Ett tydligt exempel på detta är rapporten i TEKIS-FIR. Till skillnad från tidigare lösningar där vi i varje produkt utvecklat ett eget fönster för att titta på fastigheter anropar vi nu TEKIS-FIRs fastighetsrapport direkt och resultatet visas i den aktiva applikationen. GSD och ABT Topobase 2 kan ta emot GSD-data och leverera data till Lantmäteriet enligt gällande ABT-avtal enligt högsta samverkans nivå. Hur det går till får du reda på i vår monter. TEKIS-TRANS Tekis har tagit fram en applikation för att kunna transformera kartbaser, faktabaser och filbaserade lösningar på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt. Nya applikationer för Topobase 2007 Förutom Autodesk Topobase 2007, visar vi två helt nya applikationer för Topobase 2007 Den första ärendeprodukten Projektet ByggÄrendes uppdrag är att ta fram en ny produkt för byggärenden. Den första ärendeprodukten baserad på Tekis- Ärende, den nya ärendeplattformen som ska stödja den arkitektur och systemmiljö som gäller för alla Tekis nyutvecklade produkter. Uppgiften är att implementera de generella komponenter som Tekis tar, eller har, tagit fram för bland annat användargränssnitt, installation, behörighet och GIS. Aktiva referensgrupper Projektmedlemmarna arbetar nu med att få en slutlig acceptans från referensgruppen för de grundläggande modeller som används för organisation, diarieuppbyggnad, ärendegrupper och projektets begreppsmodell. Den nu aktiva referensgruppen består av personer med kunskap om generell ärendehantering, WINBÄR, DIARK, ECOS och CORE. Inom kort kommer referensgruppen som skall hjälpa oss vidare med den byggspecifika delen som tillhör produkten TEKIS-ByggR att börja arbeta. TEKIS-TB Bas Integration med VA-banken MapGuide Enterprise Kom till vår monter och titta på den nya versionen av MapGuide. Vi visar bland annat hur du lägger upp nya projekt och administrerar kartor. Du får också reda på hur utvecklingen runt MapGuide Enterprise och våra egna produkter ser ut just nu. Biljetter till GIT-mässan skriver du ut själv. Gå in på och klicka på Info för besökare och därefter Förregistrering. Där skriver du in koden F och dina kontaktuppgifter. För mer information ring Ann-Christine Hålansson Förstärkning I början av året fick projektgruppen förstärkning av Patrik Engström och Mikael Stralje. Båda kommer från Decerno. Patrik har varit engagerad i flera andra Tekis-projekt och är därför väl bekant med den utvecklingsmiljö vi nu arbetar med. Mikael har arbetat med.net och produktutveckling i många år. Vi hälsar Patrik och Mikael välkomna och vet redan nu att de kommer bli ett stort tillskott för oss alla! TEKISträffen Boka in årets TEKISträff i din kalender redan nu! TEKISNYTT nr

6 rubrik HÅRDA BUUD FÖR JONAS Han gjorde debut på maratondistansen i New York Blev 66:a på London Marathon 2006, 39:a på New York 2006, 24:a och bäste svensk på Och det är bud på mera. Jag hoppas på att gå under 2.20 i Paris i april, säger Jonas Buud, orienteraren som tröttnade på att springa vilse i skogen. Jonas Buud fyller 33 i mars, har sprungit sedan han var liten knatte, mest i skogen. Uppvuxen på Sollerön i Siljan var det framför allt orientering och skidåkning för Sollerö IF gällde. Som femtoåring bytte han till IFK Mora, och slutade samtidigt med skidåkning på tävlingsnivå. Duktig på att springa, men som han säger, inte lika bra med kartan. Jag har alltid varit löpstark, men inte riktigt lika vässad när det gäller att hitta kontrollerna i skogen, skrattar Jonas. Sprang ju en hel del terränglopp också, kände att jag kom bättre till min rätt när det bara var att springa rakt fram. Satsningen på maraton är bara ett par år gammal. Det är först nu på slutet som jag har börjat träna lite hårdare, ökat i distans. Det är väl i snitt tolv mil i veckan nu, det känns fortfarande ganska lätt. Jag känner att jag har mer att ta ut. Men det gäller ju att vara lite försiktig med hur snabbt man kan öka på, så man inte blir skadad. Vet inte var gränsen går, men än är den definitivt inte nådd. I år blev han utsedd till årets friidrottare i Mora. Och kompisarna i orienterings och skidsektionen har så smått börjat inse att Jonas Buud nog inte bara är en orienterare som pysslar lite med långlöpning vid sidan av, utan en maratonlöpare av världsklass. Med tiden raderade han ut Lars Källbergs distriktsrekord frånn 1975 på maratondistansen, med trettio sekunder. Att springa in på en 24:e plats i förra årets New York Marathon och därmed bli bäste svensk är också ett resultat som talar för sig själv. Det var för övrigt tredje året i rad som han blev bäste svensk i New York. Jag är jättenöjd med min placering i New York, även om tiden var en bit från personbästa. Det är dessutom fantastiskt kul att springa i New York. Man får en kick av att bara vara där. Två miljoner åskådare längs banan, och flera miljoner människor som följer loppet på TV. Och med världens bästa löpare på startlinjen. Det är stort. Under drygt halva loppet sprang han tillsammans med Anders Szalkai, det var dock ingenting som var planerat. Det var mer en slump, vi hade inte pratat innan om att följas åt. Vi körde ett jämnt tempo, det kändes kul att ha en annan svensk vid sidan. Första halvan gick på 1.10, andra på Det är lite lustigt det där, jag har ju personligt rekord på halvmaran på 70 minuter. Men sen springer jag i samma tempo även när jag öppnar på maraton. Jag försöker få in lite mer kvalitet i träningen nu, så att jag kan bli snabbare. Som det är nu har jag ungefär samma fart oberoende om jag springer en mil eller fyra, skrattar Jonas. 6 TEKISNYTT nr

7 Mora och Dalarna brukar inte direkt vara den optimala miljön för en maratonlöpare. Med långa, mörka, kalla, snöiga vintrar. Men nu tycks växthuseffekten ha ställt klimatet på ända, och Jonas skriver på sin bloggsida, att han förmodligen är ganska ensam i Mora om att tycka att det är alldeles underbart att kunna springa i skogen och på grusvägar i trakten utan att det ens är tjäle i marken. Det är förstås synd om skidåkarna, men för mig är det perfekt. Annars är det läger som är höjdpunkterna under vinterhalvåret. Jag brukar dra till Alicante i Spanien. I år åker jag till Portugal i mars, för tredje året i rad, till Scandinavian Training Camp. Det ser jag mycket fram emot. Ska köra hårt där i tre veckor innan Paris Marathon. Jag satsar på att försöka gå under 2.20 där, det borde inte vara någon omöjlighet. Ett alternativt inslag i träningen är Stora Siljansrodden i juni, en roddartävling med kyrkbåtar från olika byar i trakten. Det är ruggigt mycket prestige i den tävlingen, skrattar Jonas, vad gäller uppmärksamhet i Mora ligger det på nivå med vad New York Marathon betyder för newyork borna. Vintertid blir det en hel del löpning på rullband. Jag brukar stiga in på ett gym som ligger på vägen till jobbet strax efter sex på morgonen. Det är ju så jäkla mörkt att springa ut på morgonen när det är vinter. Det kan bli en minuter på bandet, där jag alternerar lutning och fart. De dagar jag kör på rullband brukar jag också springa ute på kvällen, då ofta ett intervallpass. Det händer också att jag ger mig ut med pannlampa. Det finns massor av fina grusvägar i trakten, men ingen belysning. Ingen rädsla för varg och björn? Nej, de är ju skygga djur, håller sig undan när man kommer springande. Fast jag såg faktiskt en björn en gång när jag var ute och orienterade. Det var en mäktig känsla. Pulsen tog ett par skutt uppåt. Men björnen drog snabbt iväg när den fick syn på mig. Tungt gick det också i Stockholm Marathon förra året. Det loppet hör nog till ett av mina värsta löparminnen någonsin, säger Jonas. Jag var i Jag är jättenöjd med min placering i New York, även om tiden var en bit från personbästa. Det är dessutom fantastiskt kul att springa i New York. Man får en kick av att bara vara där. kanonform, men efter åtta kilometer fick jag ont i magen. Efter att jag passerat slottet handlade löpningen bara om att hitta bajamajor. Jag lyckades ändå ta mig i mål, det var inte kul. Fakta om Jonas Buud Ålder Fyller 33 i mars Familj Sambo med Zandra, som också springer, på motionsnivå. Hobby Gör inte så mycket mer än tränar, äter, sover, jobbar. Yrke Bor GIS konsult. Åker runt och hjälper olika företag med IT tjänster. Egentligen är jag snickare från början. Mora Senast lästa bok Det var en talbok, Nobels testamente, av Liza Marklund. Skönt lyssna på böcker när man springer. Tankar ner böckerna i min Han har inte helt givit upp orienteringen och skidåkningen, men nu handlar det mer om att ha det som kompletterande träning till löpningen. Vi brukar ha ett lag på stafettvasan, där är jag nog med i år också. Men nu är det löpningen som gäller. Och bloggen? Det är mer en kul grej, så föräldrarna och polarna kan hålla reda på en, var man befinner sig någonstans. Det jag tycker är roligast med maratonlöpningen, det är att få åka ut i världen och springa de stora loppen. Och sedan är det roligt att skriva ned vad man varit med om. Började i somras. I nuläget har bloggen 3383 träffar. vilja Kenneth Gysing mp3 spelare. Liten risk dock att man flummar in på boken, då kan tempot dala. Fast ökar igen när spänningen stiger. Senast snickrat Nej, jag snickrar inte. Jag lovade visserligen Zandra att snickra en skohylla. Men det slutade med att vi köpte en i stället. Träning Ligger på runt tolv mil i veckan. Brukar bli två långpass i veckan, runt två timmar. Resten växlar mellan intervallpass, tusingar eller fyrhundringar på bana, femminuters eller treminuters i skogen. Och tempopass med fartlek. Lidingöloppet är ett av favoritloppen. Men förra året var rena katastrofen, åtminstone tidsmässigt. Det var varmt, men jag brukar inte ha något problem med värme. Jag var på väg att kliva av vid varvningen, men då fick jag syn på en kenyan som låg på rygg med benen i vädret. Det piggade upp, då bestämde jag mig för att fortsätta. Och fast jag sprang in på min sämsta tid någonsin, kom jag in som elva. Bättre placering än så har jag aldrig haft. Ett märkligt lopp. Alla hade det tungt. TEKISNYTT nr

8 Att svära i GIS-kyrkan Den ökade användningen av GIS är bland det mest spännande som hänt inom vår bransch. Jag har själv en bakgrund både som utvecklare och med införande och strategier inom området. Tekniken innebär många möjligheter. GIS överträffas kanske endast i detta sammanhang av Internet. Internet GIS i all ära, det viktigaste var att ett nytt koncept skulle baseras på en teknologi som utnyttjade alla de möjligheter som finns på Internet. Alla Tekis nya program använder webbteknologi för kommunikationen mellan det vi ser på skärmen (klienten) och själva programmet (servern). Tekniken innebär möjlighet att i framtiden nå systemen från var som helst med (hand)-dator eller mobiltelefon och att samverka med andra data och tjänster på nätet. Tekniskt var valet därför ganska lätt, vårt nya koncept baseras på Microsofts.NET (läs dotnet) plattform där det mesta handlar om just Internet. Vi visste också att om open source eller Linux skulle bli en framgång finns en väg vidare från.net även in i den världen. GIS på andra plats GIS kom alltså bara på andra plats. Men var skulle vi börja? I GIS eller i den generella ITtekniken? Ja, valet var egentligen redan gjort. just deras) som nu var helt generell och kompatibel med all modern IT-teknik. När jag som utvecklingschef för några år sedan fick uppgiften att ta fram ett nytt koncept för Tekis tyckte jag att det skulle bli en särskilt spännande utmaning att få med kartan som en viktig del av de nya systemen. Nu skulle vi ta steget och föra in den geografiska aspekten i alla våra program. Alla Tekis nya produkter skulle självklart ha en karta. Men nu skulle det göras för att passa användarna och inte bara GIS-experterna (GIS-Geografiska informationssystem). När jag nu har sagt detta tar jag mig friheten att svära lite i kyrkan. GIS var i sin barndom isolerade system med unika dataformat och endast begripliga för specialister. Frågan var om GIS numera verkligen tagit steget och blivit interoperativt som det så vackert heter. Eller med andra ord, gick det att bygga in våra system i ett befintligt GIS-koncept? Våra vänner bland GIS-företagen var helt säkra. Vi skulle utgå från en GIS-miljö (naturligtvis Vi tittade närmare men hade svårt att förstå att detta stämde helt och hållet. Visst kunde man utveckla applikationer i GIS-programmen och dessutom med de modernaste verktygen. Visst följer leverantörerna på olika sätt de standarder som kommit inom området. Men det är fortfarande så att man blir inlåst i det ena eller det andra, mer eller mindre. Dessutom var marknaden uppdelad mellan de olika GIS-leverantörerna och vi ville bygga system för alla. Inte vara begränsade till kunder med en viss GIS-strategi. Egentligen borde våra kunder ställa samma krav på sina GIS-leverantörer. Möjligheten att välja det bästa verksamhetssystemet oberoende av GIS-teknologi. Men så är det av någon anledning inte. Vid upphandlingar är det märkligt nog vanligare med krav gällande fabrikat på 8 TEKISNYTT nr

9 GIS-system än genomarbetade beskrivningar av det verksamhetsstöd som behövs. I allmänhet kommer inte dessa krav från den verksamhet upphandlingen avser. Användarna När vi frågade användarna fick vi andra viktiga signaler. De var trötta på dåligt fungerande kartkopplingar. Vi erkänner gärna att integrationen mellan verksamhetssystem och karta inte var speciellt bra i våra gamla system. Det fanns en allmän leda över att bli skickad på kurser i olika GIS-verktyg där man använder en bråkdel av funktionaliteten. Handläggare som var experter inom sitt verksamhetsområde varken hann eller orkade sätta sig in i ständigt nya versioner. Det fanns en avgrund mellan entusiaster som jag och användare som ville ha något enkelt som bara fungerade. Våra visioner om GIS hade nästan blivit ett problem för användarna. Och ve och fasa, för många användare var inte kartan det viktigaste. I själva verket kunde vi konstatera att intresset varierade. Visst är det mesta lägesbundet. Och man skulle säkert kunna ha nytta av geografisk analys och en karta. Men det måste vara enkelt. Jag började komma ihåg hur det var att driva GIS- frågorna i en svensk kommun, alla lät sig inte övertygas om hur underbart GIS var. Nu vet jag att detta berodde på att jag hade fel utgångspunkt. Den måste vara användarnas verksamhet och inte GIS-tekniken. Resultatet Våra funderingar ledde så småningom fram till För vissa arbetsuppgifter behövs en karta och för andra inte. För vissa system är den mer kompetent och kan användas för att digitalisera till exempel ledningar eller vägnät. I de flesta fall är den webbaserad, men fortfarande inbyggd, och kan spridas till många användare för en låg kostnad. Kunderna kan prioritera investeringarna på ett bra verksamhetsstöd i stället för dyra GIS-klienter. Användarnas verksamhet i fokus Vår nya generation av program har fokus på den verksamhet de skall användas i. Det stora problemet har oftast inte varit analysverktygen, problemet har varit att få tag på och sammanställa data direkt från olika källor. Eftersom även geografin ligger i verksamhetssystemen är aktuell information alltid tillgänglig. Inga konverteringar eller bearbetningar behövs. Geografi och andra data lagras på samma ställe. De för verksamheten viktigaste geografiska analyserna finns inbyggda från början. Alla kan lära sig använda systemen. gis lösning för alla märken. Kunden skall själv kunna välja vilken GIS-miljö man vill använda. Ett annat krav på våra nya system är att kunna hantera åtminstone de två vanligaste databasformaten. Vi hade sett problemen med att komma ut med fel GIS-system på en lösning även om den skulle passa verksamheten perfekt. Ofta var en principfast och duktig GISsamordnare inblandad. Innebär detta att våra användare inte behöver de mer avancerade GIS-programmen längre? Att all funktionalitet redan finns i vårt GIS-fönster? Nej, naturligtvis inte. För de mer avancerade användarna finns nu större möjlighet att hämta ut färdiga vyer och data för analys och presentation. Snarare tror vi att behovet och intresset för GIS kommer att öka när användarna vant sig att jobba med en digital karta integrerad i verksamhetssystemet. Lägesbunden religion Jag måste passa på tillfället. Generellt är det ett problem att GIS beskrivits som en lösning på i stort sett allt. Som en frälsningslära. Men kompetens i Excel är i de flesta organisationer mer strategisk än GIS. Ändå finns ingen särskild strateg eller strategi för Excel. Kanske haltar jämförelsen något men tål ändå att reflektera över. Det är inte en karta över var Tekis kunder finns som spelar roll utan kalkylbladet över intäkterna. Det hjälper inte att Sveriges kommuner har ett geografiskt läge. att vi nu bygger in GIS, eller kartan, direkt i våra applikationer. Inte tvärtom. Resultatet av att bygga in GIS ser vi i våra nya system för Gatuunderhåll, Lokala trafikföreskrifter, VA och Fastighetsinformation. Det är samma princip som används när vi nu presenterar våra nya ärendesystem. Kartan ligger i ett eget fönster och är en naturlig del av applikationen. Numera kan det aldrig hända att något av misstag tas bort ur systemet medan geometrin hänger kvar i en fil någonstans. En följd är naturligtvis att vi nu av omsorg om kundernas data inte kan förändra information på något annat sätt än genom våra applikationer eller tjänster. Däremot kan man läsa och göra analyser från vilket externt program som helst. Strategier Vi vill vara oberoende av kundernas GIS-strategi eller val av system och vill erbjuda en Betyder det att jag anser att GIS inte behöver finnas som en särskild disciplin eller kompetensområde? Nej, men kanske det skulle vara bra om fokus flyttades något från tekniken till de verksamheter den skall tjäna. Vem pratar om ordbehandling i dag? Anders Olsson Utvecklingschef Tekis AB anders.olsson@tekis.se TEKISNYTT nr

10 utvecklingar SWEREF99 TEKIS-TRANS är en programvara som utvecklats av Tekis för att snabbt och enkelt transformera lägesbunden data mellan olika koordinatsystem. I samband med att Lantmäteriet byter till det nya nationella referenssystemet SWEREF99 så har ett intensivt arbete inletts i många kommuner med att rensa upp bland de många lokala koordinatsystemen och förbereda en övergång till ett kommunövergripande koordinatsystem baserat baserat på SWEREF99. I många fall innebär övergången att stödmätningar måste genomföras för att få fram tillräckligt goda transformationssamband till SWEREF99. De resulterande transformationssambanden är i vissa fall i sig inte tillräckligt bra, utan måste kompletteras med en restfelsmodell. Den programvara som används för att ta fram transformationssambanden och restfelsmodellen är Lantmäteriets GTrans. GTrans klarar endast av att transformera textbaserad data (t ex dxf och KF85). Geografiska data lagrade i proprietära format som Oracle Spatial, MapInfos tab, AutoDesk dwg och Esri shape filer kan inte transformeras med GTrans. TEKIS-TRANS bygger vidare på GTrans genom att använda GTrans som transformations motor och ger då möjlighet att konvertera både textbaserat och spatiellt data i Oracle databaser samt data i MS SQL server och MS Access. Utöver detta så finns det även stöd för konvertering av filbaserat data, via Safe Softwares FME. TEKIS-TRANS integrerar GTrans och FME på så sätt att om ett filformat (t ex shape, dwg osv) skall transformeras så nyttjas GTrans transformationsfil tillsammans med komponenter från FME. TEKIS-TRANS gör det möjligt för samtliga Tekis kunder att utföra kvalitetssäkrade transformationer på så sätt att samma transformationsparameterar nyttjas vid transformation av kartdatabaser, faktadatabaser (t ex ECOS, WINBÄR, CORE, TEKIS-VABAS, TEKIS LV, TEKIS-GATA och TEKIS-LTF) samt data lagrat i olika filformat. Stort intresse för TEKIS-LV/GATA/LTF Intresset för Tekis nya generation programprodukter inom verksamhetsområdet GATA & TRAFIK är fortsatt stort. Hittills under februari har Tekis fått ytterligare tre ordrar vilket innebär att vi nu börjar närma oss 40 beställningar. Arbetet med installationer med tillhörande konverteringar av data från tidigare system pågår för fullt. För att möta den stora efterfrågan stärker nu Tekis sin organisation genom rekrytering av konsulter och ökat samarbete med externa partners. Användarföreningen för GATA & TRAFIK Tekis har en användarförening för verksamhetsområdet GATA & TRAFIK som spänner över dels de nya programprodukterna TEKIS-LV, TEKIS-GATA, TEKIS-LTF och dels programprodukterna av tidigare generation i form av Galant, AV-Gata, GatuPling, TDS, LTF, ODS, BIL och PLU års årsmöte I samband med TekisTräffen i Västerås den 14/11 genomfördes 2006 års årsmöte. Ett 30- tal medlemmar deltog. Till ordförande för mötet valdes: Bo Öhlund, Skellefteå kommun. Under mötet redovisades verksamhetsberättelserna för dels styrelsens arbete dels för respektive programprodukt. Noterbart är att användarföreningens verksamhetsområde utökats under 2006 med Gatuområdet och produkterna TEKIS-LV och TEKIS-GATA inklusive de äldre produkterna Galant, AV-Gata och GatuPling. Under årsmötet informerade Tekis om den utveckling som genomförts under 2006 och inriktningen för Utveckling av nya VA-moduler Tekis har startat utveckling av en ny modul, Fettavskiljare, inom VA-området. Inför utvecklingen har vi stämt av intresset för den nya modulen med ett antal av våra VA-kunder vilket resulterat i ett antal beställningar. Inledningsvis deltar Borlänge och Östersunds kommuner i den arbetsgrupp som knutits till utvecklingsarbetet. Projektledare från Tekis sida är Pia Östling. Vi kommer också att utveckla ytterligare en ny modul, Stuprör, med funktionalitet som inte funnits i vårt tidigare VA-system. Även här har vi fått ett antal beställningar då vi sonderat intresset. För mer information kontakta Pia Östling eller Ove Lundvall Val av styrelse och referensgrupper. Styrelsen för verksamhetsåret 2006 har utgjorts av: Håkan Bergeå, Borlänge kommun, ordförande Lennart Jideblad, Göteborgs Stad Tommy Karlqvist, Bergslagens Kommunalteknik Christer Rosenblad, Stockholms Stad Bo Öhlund, Skellefteå kommun Till ny styrelse för 2007 valde årsmötet: Tommy Karlqvist, Köpings kommun, ordförande Kjell-Arne Helldén, Göteborgs Stad Lennart Jideblad, Göteborgs stad Helena Markgren, Skellefteå kommun. Christer Rosenblad Stockholms Stad Håkan Bergeå och Bo Öhlund avtackades för sina insatser i styrelsen. Båda avgår med ålderns rätt efter väl förrättat värv. Medlemmar till respektive referensgrupp valdes enligt valberedningens förslag. Noterbart är att en ny referensgrupp har skapats för Lokal Vägdatabas (LV) med representanter från Stockholms stad, Nacka kommun och Östersund kommun. Valberedning utgörs av representanter från Tekis. Ytterligare information från årsmötet kan nås via Tekis hemsida Styrelsemöte Ett första möte med den nya styrelsen har genomförts den 10/1. Under mötet behandlas bland annat följande punkter Användarföreningens syfte Programprodukterna inom föreningens verksamhetsområde Referensgruppernas sammansättning Utvecklingsinriktning TEKISNYTT nr

11 Mitt liv är en huvudprocess Efter en tids pappaledighet har jag kommit till en del intressanta insikter om SOA (Service Oriented Architecture), eller på svenska tjänstebaserad arkitektur. Jag inser att det låter som att jag är lite miljöskadad som går och tänker på SOA under min pappaledighet. Jag tror faktiskt att jag är det. Kanske finns det någon stödgrupp jag kan vända mig till. Men det är ju som bekant så roligt med SOA att det är svårt att släppa tänket på processer och tjänster bara för att man råkar vara hemma. Eller så är det ett uttryck för att blöjor och välling inte riktigt tar alla hjärnceller i anspråk. Det hela började med att jag efter en ganska tuff dag och natt kom på tanken att leja bort delar av skötseln av barnen till någon annan, populärt kallat Outscourcing. Jag kom ganska snabbt fram till att vi faktiskt redan använde oss av ett antal outscourcing tjänster primärt då för skötsel av 2-åringen, hädanefter kallad Storebror. Nämligen tjänsteleverantörerna Dagis, Mormor och Morfar, och Farmor och Farfar. Efter denna världsomvälvande insikt var det kört och jag såg fler och fler bevis på att verkligheten är SOA baserad. Eller åtminstone att en intellektuellt understimulerad tvåbarnspappas verklighet är SOA baserad. Min vardag består av processer i dessa processer använder jag olika typer av funktioner (tjänster). Man skulle kunna säga att ett liv är en enda lång huvudprocess med ett antal subprocesser. För att begränsa det hela låter vi ett dygn vara en subprocess. Det är frestande att försöka dela in dygnet i ytterligare två olika subprocesser. En process från att man går upp på morgonen tills att man går och lägger sig på kvällen, och en process när man sover. Vis av erfarenhet så tror jag dock att jag nöjer mig med att använda definitionerna tid när man har som ambition att sova och tid när man har som ambition att vara vaken. En närmare presentation av huvudpersonerna i denna IT relaterade betraktelse kanske är på sin plats. Vår familj består av fyra personer; min hustru, storebror, lillebror (7 månader ) och jag. Liksom de flesta andra familjer har vi ett boende. I vårt fall ett hus, där det finns olika rum med olika funktion. Funktionerna i rummen nyttjas i olika omfattning av olika processer men rummen i sig är avgränsade från varandra. Vi skulle kunna jämföra rummen med olika datasystem. Vardagsrummet skulle kunna vara HR-systemet, köket = logistiksystemet, sovrummet = produktionssystemet, arbetsrummet = ekonomisystemet, badrummet = e- post, tvättstuga = telefon och förrådet = det gamla cobolsystemet som ingen vågar peta på för att man är rädd att man skall gå vilse, alternativt att ett ras ska förstöra den sköra balans som råder. Har man otur så har man många förrådsutrymmen. Jag tycker att matchningen av rum och system blev ganska lyckad förutom att det förmodligen inte händer särskilt ofta att man lägger ut madrasser på golvet i ekonomisystemet och låter gäster sova kvar till nästa vakenprocess. På affärssystemssidan pratar man ofta om processer som Procure-to-Pay eller Orderto-Delivery som standardprocesser. I en hemmapappas vardag kan man hitta andra standardprocesser som Vakna-till-Frukost, Lunch-till-Sova middag, Middag-till- Bollibompa och Välling-till-Natti Natti. Dessa processer är mer eller mindre lika varandra från dag till dag. Jag inser att det låter som att jag är lite miljöskadad som går och tänker på SOA under min pappaledighet. Vi tar och tittar lite närmare på Vakna-till- Frukost (VtF) processen. VtF initieras alltid av att någon i familjen vaknar, med andra ord av ett event eller på svenska en händelse. Antingen storebror som kommer in och säger Pappa, inte sova. Ungefär 100 gånger i minuten samtidigt som han lobbar in hårda leksaker, gärna bilar och klossar över spjälsängskanten på en sovande lillebror. Alternativt att lillebror lite mer högljudd deklarerar att nu tänker minsann inte han sova längre i alla fall. Processen är i full gång. Alltså två olika event startar samma process. Det finns även Exception handeling (undantags hantering) inbyggt här. Om inget av det två ovanstående händelserna inträffar så vaknar Pappa och tänker: -Va nu då? En annan subprocess startar som vi kan kalla Kolla att alla lever. Vid ett fördelaktigt utfall av KaaL processen följer en annan ganska ovanlig process som heter Smyg upp, drick kaffe och läs tidningen. Okej, VtF processen har just initierats. Första steget brukar vara att avväpna storebror, dvs ta bort eventuella bilar och klossar. Nästa steg är att fånga in storebror som oftast vid denna fas av processen gömmer sig bakom en gardin. Därefter följer tjänsten Byta blöja, som för övrigt är en klar outscourcing kandidat. applied technology Jag vill klargöra att med tjänst menar jag en funktion som jag direkt kan ropa på från min process. En funktion som är standardiserad. Inom IT pratar man ofta om Web Services som standardiserade funktioner. Nu kan det vara lämpligt att fundera lite kring något som i SOA-sammanhang brukar kallas Granularity eller på svenska kornighet. I Byta blöja fallet skulle man kunna dela upp Byta blöja tjänsten i ett antal mindre tjänster som tex. Ta av blöja, Tvätta Rumpa, Sätt på Blöja och Tvätta händer. Dessa fyra funktioner är alla delar av Byta blöja tjänsten. Den riktigt ambitiöse skulle även kunna dela upp Tvätta händerna funktionen i ytterligare funktioner som tex. Öppna vattenkranen, ta tvål, blöt händerna, tvåla in, skölj av och torka. Som ni ser så är Granularity något man måste tänka på för att inte hamna i en situation med allt för finkorniga tjänster. Man får fundera lite på hur funktionerna kommer att användas. Kanske kommer ta tvål funktionen aldrig att användas annat än i samband med de övriga funktioner som ingår i tvätta händerna funktionen. Däremot kanske man vill använda tvätta händerna funktionen i andra sammanhang än i Byta Blöja tjänsten. Alltså kanske Tvätta händerna funktionen borde vara en tjänst. När vi nu är inne på tjänster så kan vi även beröra något som kallas för policies eller på svenska, policy. Policy är något som beskriver vilka svarstids-, tillgänglighets- och behörighetskrav som gäller för en tjänst. Här kan vi konstatera att Byta blöja tjänsten har höga krav på både svarstid,(man kan inte få en tvååring att ligga still hur länge som helst), tillgänglighet, (för att undvika röda rumpor) och behörighets kontroll (så att inte någon icke betrodd person får för sig att köra Byta blöja tjänsten). Detta kan jämföras med en annan funktion som till exempel, Nostalgiåka på min gamla Skateboard från åttiotalet. Denna funktion finns begravd djupt inne i det gamla cobolsystemet Förrådet och det är tveksamt om det ens är någon idé att göra det till en tjänst. Om det var en tjänst så skulle den ha ganska SOA, service-oriented architecture Tjänsteorienterad arkitektur är i grunden en samling tjänster. Dessa tjänster kommunicerar med varandra. Kommunikationen kan innebära ett enkelt godkännande av data eller involvera två eller flera tjänster som samordnar en aktivitet. Något sätt att sammankoppla tjänsterna med varandra är nödvändigt. Web service teknologin är den mest sannolika anslutningsteknologin för tjänsteorienterade arkitekturer. Web services använder ofta XML för att skapa en robust anslutning. Källa: Svenska Wikipedia låga krav på både responstid, tillgänglighet och behörighetskontroll. En tjänst som bara skulle nyttjas i samband med att processen Träffa Kompisar Från Förr, körs. Här kan man se hur förödande det skulle vara att ha en tjänst med så låga krav i en så kritisk process som Byta Blöja. Med andra ord bör man se till att alla de tjänster som ingår i en kritisk process klarar de krav som gäller för processen som helhet. Håkan Jansson fortsätter sin betraktelse i nästa nummer av TekisNytt. TEKISNYTT nr

12 nyheter CORENytt Snart kommer den nya versionen av CORE med beteckningen I den finns flera nyheter, framförallt inom CORE Förebyggande. Andra nya funktioner är en rad förenklingar vid användning av CORE Ekonomi Karlstadsregionens Räddningstjänst har kontinuerligt hjälpt oss med version 3.41 och har genom sin testmiljö rapporterat in ett antal förbättringar. De är också det första förbundet som köpt ekonomikoppling för Agreeso mot CORE. Fler ekonomilösningar till CORE kommer inom kort. CORE SOS En helt en ny modul som tar emot uppgifter från SOS Alarm har utvecklats och fått namnet CORE SOS. Idag får de flesta räddningstjänsterna uppgifter som ärendenummer, tider, insatszon mm via fax. Med den nya modulen kan dessa skickas elektroniskt. Under mars månad kommer skarpa tester att genomföras tillsammans med Uppsala Brandförsvar. Målet är att få modulen leveransklar under andra kvartalet i år. CORE GIS Framtagningen av en GIS-lösning för ArcIms (ESRI) är nu framme i sitt slutskede. Leveranserna ska komma igång under våren. Lösningen för MapGuide finns redan installerad hos flera av våra användare. CORE Personal Anpassningen för de nya EU-direktiven kommer inte med i denna uppgradering. Leveransen beräknas ske under andra kvartalet i år. Kontakta mats.egebrant@tekis.se för mer information. Här är aktuell information om vad som är på gång inom TB2 och Autodesk Topobase De produkter som nämns kommer att visas på GIT 2007 den mars och i mån av tid på Användarföreningens årsmöte den 14 mars. Namnsättning I och med övergången till Autodesk Topobase 2007 har våra produkter följande namnsättning. TEKIS-TRANS hanterar bland annat övergången till SWEREF99. TEKIS-TB LMV innehåller stöd för hantering av ABT och GGD. TEKIS-TB Bas innehåller en omskriven KB-func, datamodeller, stöd för att läsa data från TEKIS- VA, skapande av lagerindelning på data som läses via FDO och metadatahantering. TEKIS-TB VA-banken integrerar Autodesk Topobase 2007 och VA-banken TEKIS-TB LMV ABT En lösning för leverans av topografiska objekt med avseende på byggnader som ingår i ramavtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting samt Lantmäteriet med avseende på byggnader. De kommuner som använder produkten erhåller ersättning enligt högsta nivå från Lantmäteriet. GGD Nu har TEKIS-TB LMV som hanterar GGD, grundläggande geografiska data och digital registerkarta, modifierats så att det finns möjlighet till laddning via MapInfo eller shapefiler. Den tidigare lösningen byggde enbart på FME. TEKIS-TB Bas KB-Func Omskrivningen av KB-Func pågår. Produkten skrivs om helt och hållet i C#.NET och och beräknas vara klar i mars. Den kommer att fungera både under Autodesk Topobase 2007 och Autodesk Map 3D Metadatahantering för Topobase 2 TB2metadata har fått en ansiktslyftning bland annat: Allmän uppsnygning med bland annat olikfärgade rader som markeras när markören rörs över raden. Nya grafiska symboler i trädet, bland annat för tema Val med Datamodell, Statistik och Validering Utökad statistik med bland annat geografisk utbredning, aktualitet, Oracle Spatial och tabellbeskrivningar Oracle Spatial-validering med lista på fel med länkmöjlighet för att se mer info om geometrin Länk för server, klient och Oracleinformation NDRK Autodesk har tagit fram en lösning för export av fastigheter via GML Produkten säljs via återförsäljare (ÅF). Tekis har tecknat ett ÅF-avtal vilket bland annat innebär att de kunder som köper produkten genom oss ska teckna ett särskilt avtal för licens och underhåll med Autodesk. Diskussionsforum Under våren kommer ett diskussionsforum att läggas upp på användarsidan. För mer information och frågor om Topobase kontakta Karl-Erik Palm eller Ann-Christine Håkansson TEKISNYTT nr

13 Tryck och blås ny hjärt- lungräddning Varje dag faller 40 svenskar ihop av plötsligt hjärtstopp, på jobbet, i kassakön eller kanske hemma. De flesta dör innan de kommer till sjukhus. Men om någon snabbt startar hjärt-lungräddning (HLR) kan det ge den drabbade två till tre gånger större möjlighet att överleva. Varje sekund är livsviktig. Om inga livstecken, sätt händerna mot bröstet och tryck 30 gånger, varva med två inblåsningar. Fortsätt så, tills ambulanspersonal tar över. Forskning har visat att det absolut viktigaste vid ett hjärtstopp är att komma igång med bröstkompressioner så snabbt som möjligt. HLR liv eller död För 20 år sedan betydde ett hjärtstopp utanför sjukhus en nästan säker död. Bara några enstaka överlevde. I takt med att allt fler har lärt sig rätt akutvård överlever ungefär 500 personer varje år. I november 2006 presenterade Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) de nya riktlinjerna för behandling vid hjärtstopp. HLR har blivit enklare att utföra, och att lära sig. Syftet är att fler verkligen ska våga använda sina kunskaper när det behövs. Genom bröstkompressioner och mun mot mun-andning kan en person hållas vid liv upp till 20 minuter. Tidigare var regeln att göra 15 kompressioner varvat med två inblåsningar. Det nya sättet är att starta med 30 bröstkompressioner i följd. Trycka hårt och snabbt med takten 100/minut. Så här gör du nya HLR Starta med 30 bröstkompressioner i följd. Tryck hårt och snabbt med takten 100/minut. Placera händerna mitt på bröstet, använd handloven. Lägg händerna ovanpå varandra, knäpp ihop fingrarna. Tryck med raka armar ner bröstkorgen 4-5 centimeter varje gång. Släpp upp bröstkorgen efter varje tryckning. Personen bör helst ligga på hårt underlag. Om hjärtstoppet skett i sängen, försök lyfta eller dra personen på golvet. Det är särskilt viktigt att inte göra avbrott i tryckningarna på bröstet. Nya studier har visat att varje avbrott innebär att blodflödet genom hjärta och hjärna slutar. Med 30 tryckningar hålls cirkulationen igång. Efter 30 tryckningar följer två inblåsningar. Kontrollera att luftvägarna är fria. Lägg en hand på pannan och två fingrar under hakan. Böj huvudet bakåt och lyft upp hakan. Knip om näsan, gapa så stort att du täcker hela personens mun med din egen. Blås in ett långsamt och försiktigt andetag, tills du ser att bröstet höjer sig. En inblåsning ska ta en sekund. Genom att blåsa ner luft i lungorna syresätts blodet. Vad ska man göra om man är osäker på om personen fått ett hjärtstopp? Huvudregeln är att alltid starta hjärtlungräddning vid misstänkt hjärtstopp även om man inte är helt säker på att hjärtat stannat. Hur länge ska man hålla på med HLR? Till dess andning och puls återkommer, ambulanspersonal tar över, eller att du inte orkar längre. Att pulsen återkommer är dock mycket ovanligt utan att en elchock över bröstkorgen med hjälp av defibrillator givits. Ska man kontrollera om andning och puls har kommit tillbaka under HLR? NEJ, chansen att andning och puls återkommer är väldigt liten. Åtgärderna ska koncentreras på att göra HLR. Varje uppehåll minskar effekterna av hjärtlungräddningen. Hur hjälper man en person som drunknat och har vatten i lungorna? När man blåser in luft trycks vattnet tillbaka HLR ut mot munnen, personen kan då vändas på sida under några sekunder så att vattnet kan rinna ut. Vänd tillbaka i ryggläge och fortsätt med HLR. Bedömning av livstecken Kontrollera om personen andas eller har puls. Går det att väcka personen? Böj huvudet bakåt och lyft upp hakan, lyssna och känn om det finns någon andning. Använd max tio sekunder. Känn efter puls. Be någon annan ringa 112 och sätt igång med HLR. Bedömning av livstecken kan ibland vara svårt. I dag vet man att annorlunda eller ansträngd andning, suckar som kan likna jäspningar, ofta förkommer under de första minuterna efter ett hjärtstopp. Man kan alltså inte vara säker på att en person lever, det vill säga att hjärtat slår, bara för att andetagen verkar fungera. Livstecken bedöms som tidigare genom en kombination av medvetande, andning och puls. Huvudregeln är att starta HLR om det finns misstanke om att hjärtat kan ha stannat. Text: Katarina Sellius Fakta: Pär Wijkmark Artikeln har tidigare varit publicerad i Räddningsverkets tidning Sirenen (nr 1/07). Hjärt-lungräddning innebär att en persons andning och cirkulation hålls igång på konstgjord väg, i väntan på ambulans. För att hålla igång blodflödet blåses luft in i lungorna med mun-mot-mun-metoden, omväxlande med tryck på bröstkorgen. Gör hjärt-lungräddning så här: Starta med bröstkompressioner, tryck på bröstet Gör 30 tryck i följd, därefter två inblåsningar Placera händerna mitt på bröstet hälsa&statistik Hjärt-lungräddningen ska pågå hela tiden Gör inga uppehåll för kontroll av andning och puls Om ni är flera byt av varann varannan minut Avsluta bara om normal andning återkommer eller tills ambulanspersonal tar över Minnesregel Om inga livstecken Skaffa hjälp (be någon ringa 112) Starta HLR Med webbenkäten som verktyg Nu tar vi pulsen på supporten! Inom Tekis strävar vi ständigt efter att bli bättre. Därför behöver vi fortlöpande trimma vårt arbetssätt, något som vi bland annat gör genom olika kundundersökningar. För oss är det oerhört viktigt att förstå hur vi ska möta nya önskemål eller förändrade behov hos våra kunder. Det bästa sättet är att fråga. Är vi lätta att ha att göra med? Hur hanterar vi inkommande frågor? Är vi tillgängliga när vi behövs? Våra kunders erfarenheter och åsikter är vår bästa temperaturmätare! Under mars och april 2006 genomförde vi en stor supportundersökning. Nu är det dags att följa upp arbetet. Har vi blivit bättre? I år kommer vi därför att genomföra en ny supportundersökning för att mäta resultatet och förstå hur vårt arbete att förbättra supporten har lyckats. I månadsskiftet mars/april kommer den nya enkäten att finnas på webben. Vi vänder oss även denna gång framförallt till användare och systemadministratörer som till och från kontaktar vår supportavdelning för assistans. Omkring ett par tusen personer kommer via e-post att få en inbjudan om att vara med och tycka till. Hjälp oss förstå hur vår satsning på och kring vår support har blivit! Hjälp oss att bli ännu bättre genom att ge oss 5 minuter av din tid. Var med och påverka oss! TEKISNYTT nr

14 aktuellt Nytt från Utbildningsadministrationen Lena Johnsson på Tekis Köpingskontor kommer att vara utbildningssamordnare för all utbildning inom Tekis. I hennes uppdrag ingår bland annat att utveckla utbildningsverksamheten och arbeta med övergripande samordning. Lena kommer även fortsättningsvis att själv hålla utbildningar. Marie Johansson på Borlängekontoret kommer också att i fortsättningen ta hand om administrationen av Tekis utbildningar. Ta gärna kontakt med oss om ni har frågor eller synpunkter gällande utbildning. Nya datum för utbildningar Grundutbildning för användare i Topobase 2 hålls den mars i Köping. Systemutbildning i Winbär hålls den 28 mars i Köping. Webbutbildningar Förutom våra schemalagda utbildningar i kurslokal fortsätter vi att erbjuda webbutbildningar. Aktuella datum och priser finns på vår hemsida under rubriken Utbildning, Kursaktuellt. Under våren är följande webbutbildningar aktuella: I samband med den nya versionen av ECOS som kommer inom kort erbjuder vi en genomgång av nyheterna samt vad man ska tänka på vid uppdateringen Vi tar även emot anmälningar till webbkursen i nya TEFAT-FIR/TEFAT-KID. Nya datum tillkommer kontinuerligt för webbutbildningar i Novapoint Samhällsplanering version Frågor besvaras av Lena Johnsson , lena.johnsson@tekis.se eller Marie Johansson , marie.johansson@tekis.se Marknadskalender våren 2007 Ämne Plats Tidpunkt Användarmöte MapGuide Stockholm 13 mars Användarmöte Topobase Stockholm 14 mars GIT 2007 Elmia Jönköping mars Användarmöte i CORE Rosersberg 27 mars Nytta och samverkan med LV Sweco Position i Stockholm 17 april Duf - Teknikmöte Håbo april Användarmöte ECOS Sånga Säby april Tekis På plats Kristianstad 8 maj Tekis På plats Borås 9 maj Tekis På plats Norrköping 10 maj Tekis På plats Stockholm 11 maj FSB:s konferens Helsingborg 9 11 maj Årsmöte Svensk vatten Göteborg maj Användarmöte TEFAT-FIR & TEFAT-KID Stockholm maj Gatukontorsdagar Skellefteå maj Stadsingenjörsdagar Göteborg maj Användarmöte TEKIS-LTF & TEKIS-GATA Stockholm 31 maj Tekis AB är en ledande leverantör av IT-stöd till Sveriges kommuner. Tekis system finns idag i drift hos fler än 270 av landets 290 kommuner och företaget har 55 anställda som är stationerade Tekniska Informationssystem på ett tiotal orter i Sverige. Företaget omsätter 100 MSEK och är ett produktbolag med flera egenutvecklade programvaror. Tekis söker konsulter Till affärsområdet Teknisk förvaltning och vår konsultgrupp söker vi nya medarbetare. Konsultgruppen är verksam med införande av våra produkter med huvudsaklig inriktning mot svenska kommuner vilket innebär databaskonverteringar med tillhörande geometrier, databasuppbyggnader, installationer och utbildningar. Din kompetens Du har lämplig civilingenjörskompetens gärna med inriktning mot GIS och dokumenterad erfarenhet av Oracle. Du är en 14 TEKISNYTT nr problemlösare, kreativ och socialt kompetent. Placering Alternativa placeringsorter är Mora, Borlänge, Köping eller Stockholm. Intresserad? Skicka då din ansökan helst via e-post, märkt Konsulter Tekis senast den 20: e mars till: Exelect AB, Bergviksgatan 27, Södertälje eller till e-post carina@ exelect.se Mer information om tjänsterna och företaget finns på vår hemsida Nytta och samverkan kring LV SEMINARIUM 17 April 2007 Stockholm Sweco Position, Tekis och Astando bjuder tillsammans in till ett seminarium om produkter och tjänster inom Gatuoch Trafikområdet. Tekis och Astando har i samarbete med Stockholms Stad utvecklat en plattform för hantering av vägnätsanknuten information. Arbetet har resulterat i produkten TEKIS-LV (Lokal Vägdatabas) som ägs och förvaltas av Tekis. Nu pågår arbetet med att knyta ett antal verksamhetssystem till LV där Tekis, Astando och Sweco deltar. Målet med seminariet är att sprida information och att etablera kontakter mellan personer och organisationer intresserade av att få ut full nytta av Lokal Vägdatabas LV. Anmälan skickas till: Katarina Malmberg SWECO Position Box 34044, Stockholm Tfn: , Fax: katarina.malmberg@sweco.se Gjörwellsgatan 22, Box 34044, Stockholm

15 Trädgårdsnytt Hans-Peter klipper till! lätt&blandat Det är en sann glädje att åter få möjlighet att kunna bjuda på eller annat litet trädgårdstips. För några är det inga nyheter för andra kanske till lite hjälp. Har du inte klippt dina fruktträd ännu är det hög tid. Klipp inte för nära ögat för att undvika bortfrysning en kall vårnatt. Min tes är fortfarande att klippa fruktträd gör man mycket bättre på sommaren med start efter midsommar. Fick gräsmattan ingen kalk i höstas kan du med fördel sprida kalken nu, även om gräset fortfarande är täckt med snö. Kalken följer naturligt med ner i mattan när snön smälter. Kalk är billigt, så snåla inte - 0,5 kg/m2 är en bra giva. Som jag tidigare tipsat om räcker det inte att kalka för att få bort mossa ur gräsmattan. Men köp inga dyra specialmedel. Köp en 20 kilos säck järnsulfat hos Lantmännen. Den räcker normalt i många år. Om din fina barrväxt blir brun och ful efter att vintern rasat ut beror det ofta på att växten torkat ut. För barr och vintergröna växter är blåst farligare än sol. Lite juteväv på de stora och lite granris på de små ja då blir alla glada. Har du tunnat ur dina buskar så släng inte alla grenar, överraska med en bukett av forsythia, ribes och cornusgrenar tillsammans med långa fina tulpaner. Fint som snus! Hans-Peter Aineskog Pers pralin Med tiden har min vikt ökat något. Det tar emot litegrann när jag knyter skorna. Jag har fått kontorsvärk i axlarna. Så jag bestämde mig en dag. Minska på socker, vitt mjöl, pasta och potatis och börja promenera. Jag köpte ett par stavar, sådana som pensionärerna har. Jag smög mig ut i skogen på morgonen för att ingen skulle se mig och började. Det tog emot ordentligt. Nästa morgon gjorde jag likadant. Och nästa. Nu har det blivit en stig där mina envisa fötter, och stavar, har tagit sig fram. Vintern kom och sent omsider lade sig ett täcke med snö på marken. Stigen blev svårare att skönja men fanns ändå där att följa i gryningsljuset. Snön avslöjar att det blivit fler som använder min stig. Framförallt rådjur men även räv och älg. lätt sudoku HAA/ För ett tag sedan drog stormen Per fram över Västmanland och knäckte tallar och välte granar. Min fina stig blev under en natt en hinderbana. Jag tog med mig sekatör och såg för att få bort grenarna så att jag skulle kunna hålla tempot. Mina rådjur tycks dock hellre ta en lov runt de nedfallna träden. Men de är kvar. Precis som jag. Det händer att jag i vardagen stannar upp och tänker på min stig i skogen. Från början såg jag den som en stig jag skapat själv Men faktum är att den fanns där förut, men som en antydan. Min insats är bara att ha gjort den tydligare. Motionsinnehållet är förstås fortfarande viktigt men min nyfikenhet på de andra som också använder stigen har med tiden blivit lika viktigt. Så har det också varit med andra mål i livet jag försökt uppnå. De mål jag lyckats med har alltid vartefter fått ett annat innehåll också. Kamrater som gillar den väg vi gemensamt går på. Och kanske det viktigaste, att de har sina egna mål med vandringen som jag inte känner till. Jag förstår att rådjuren på stigen i skogen har andra mål i livet än jag. Men vi delar ändå en bit av färden. Och det är härligt! Lösning i nästa nummer. Ny konsult inom Samhällsbyggnad Angela Jarlenfors började på Tekis i februari Hennes nya arbete är som konsult inom affärsområdet Samhällsbyggnad. Angela är 35 år och kommer närmast från Lantmäteriet i Gävle där hon arbetat på Informationsdivisionen med bland annat ABT-avtal, ELIPS, Fastighetsregistret och Registerkartan. Angela s uppgift inom Tekis är att fokusera på konsulting runt TEKIS-TB (Topobase), TEKIS-FIR och TEKIS-KID. Joakim Hedlöf Ny Affärsområdeschef Christophe Poncin är från och med den 19 mars Tekis nya affärsområdeschef för Samhällsbyggnad. Han är 38 år och har närmast arbetat som chef för Geografisk Information på Samhällsbyggnadskontoret i Umeå kommun. Christophe är styrelseordförande för IGIS och Västerbottens GIS förening samt styrelsemedlem i SAMprojektet. Tidigare har han bland annat varit utbildare inom Geografisk IT och Teknisk Lantmätare för tillämpad geodesi i CERN. Christophe flyttar med sin familj till Stockholm och kommer att finnas placerad på Tekis kontor i Solna. Angela Jarlenfors Ny säljare inom Samhällsbyggnad Joakim Hedlöf började på Tekis i februari 2007 och arbetar inom affärsområdet Samhällsbyggnad. Joakim är 41 år och kommer närmast från HP där han arbetat med allt från support till försäljning och marknadsföring av HPs tjänster och lösningar. Joakim har rollen att som säljare fokusera på de nya ärendeprodukterna, som TEKIS-ByggR, men även på WINBÄR och våra grunddataprodukter TEKIS-FIR och TEKIS-KID. Christophe Poncin Välkomna!Välkomna! TEKISNYTT nr

16 Tekis AB Box Köping PORTO BETALT Tekis På plats livs levande hos dig och dina kollegor. Under fyra dagar i maj åker vi på Tekis runt till fyra platser för att berätta om Tekis nya värld. Dagen kommer att fyllas med genomgångar, visningar, tips och nyttigheter och massor av tid för frågor till oss. Efter lunch blir det en intressant föreläsning om ett dagsaktuellt ämne! Välkomna till oss - på plats hos er! Tekis På plats kommer i höst till andra orter. Kristianstad Borås Norrköping Stockholm 8 maj 9 maj 10 maj 11 maj