Representant till medborgardialogen gällande PA Halls terass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Representant till medborgardialogen gällande PA Halls terass"

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Malin Andersson, Datum Diarienummer 2014/FF Representant till medborgardialogen gällande PA Halls terass Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden utser Ulla-Britt Möller och Henrik Yrlid som representanter på medborgardialogen klockan på Bäckängsgymnasiet och Ulla- Britt Möller och Hans Gustavsson som representanter för dialogen klockan på Kulturhuset den 12 november Sammanfattning Politiker och tjänstemän från olika nämnder och förvaltningar samt från Borås Pastorat har sedan våren 2013 samarbetat i frågan kring en Levande PA Halls Terrass. Idéer och uppslag för arrangemang och evenemang har tagits fram av tjänstemän och genom en enkät med medborgarna. Enkätsvaren kommer ligga till grund för en medborgardialog som planeras till den 12 november Fritids- och folkhälsonämnden utser representanter som medverkar under dialogen. Bakgrund Med mottot: Levande P A Halls Terrass som ger liv till det gränslösa mötet har ett arbete startats. En styrgrupp bestående av tjänstemän och politiker från Fritids- och folkhälsonämnden, Kulturnämnden, Utbildningsnämnden, Lokalförsörjningsnämnden och Tekniska nämnden samt från Borås pastorat, samlades för att förverkliga mottot. Styrgruppen för P A Halls Terrass tillsatte i sin tur en idégrupp med representanter från olika förvaltningar, kyrkan och Bäckängsgymnasiet. Efterhand utvecklades det till en arbetsgrupp som kom att ge olika förbättringsförslag.

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Malin Andersson, Datum Diarienummer 2014/FF En del av dessa förslag har genomförts, men för att komma vidare med frågan gav styrgruppen arbetsgruppen i uppdrag att undersöka möjligheten att genomföra en medborgardialog. Tjänstemän och politiker har som en början till dialog med allmänheten delat ut en enkät under Skördefesten Enkäten skall nu följas upp med en medborgardialog den 12 november med ungdomar på Bäckängsgymnasiet klockan och en dialog med övriga medborgare klockan på Kulturhuset. Under dialogerna ska politiker från Fritids- och folkhälsonämnden medverka. Efter att medborgardialogen avslutats är ambitionen att genomföra insatser för att infria visionen om en Levande P A Halls Terrass som ger liv till det gränslösa mötet.

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Mikael Hedberg, Datum Diarienummer 2014/FF Årets integrationsfrämjande förening 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden tilldelar Norrby IF priset som årets integrationsfrämjande förening Sammanfattning Fritids- och folkhälsoförvaltningen har fått in 6 ansökningar från föreningar om att bli årets integrationsfrämjande förening. Alla dessa föreningar arbetar engagerat och målmedvetet med integration. Bakgrund Fritids- och folkhälsonämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige, att enligt Borås Stads program för ett integrerat samhälle utse en förening som årets integrationsfrämjande förening. Fritids- och folkhälsonämnden ska samverka med Föreningsrådet, när det gäller att utse årets integrationsfrämjande förening. Förvaltningens övervägande Följande kriterier ligger till grund för bedömningen: Att göra deltagandet i verksamheten tillgänglig både ekonomiskt och välkomnade. Att skapa gemensamma mötesplatser för människor från olika länder och kulturer. Att samverka med andra föreningar, skolor med flera i närområdet. Föreningspåverkan Hur ser ledarfördelningen och styrelsen ut? Att arbeta med nyskapande verksamhet som främjar integration. Eftersom det finns flera föreningar som gör stora insatser för att öka integrationen har arbetet med att föreslå en förening varit omfattande. Fritids- och folkhälsoförvaltningen och Föreningsrådets bedömning är att Norrby IF är den förening som bäst motsvarar kriterierna. Norrby IF redovisade 266 medlemmar mellan 6-20 år för verksamhetsåret 2013, samt bidragsberättigade aktiviteter. De har framför allt fotbollsverksamhet för pojkar, men har nu även startat upp verksamhet för flickor. Föreningen har en medlemsavgift på 75 kr för barn och ungdomar upp till 16 år. för medlemmar mellan år är medlemsavgiften 125 kr och för vuxna 200 kr. De har inga träningsavgifter eller andra kostnader för att vara med i verksamheten.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Mikael Hedberg, Datum Diarienummer 2014/FF Den enda kostnaden som tagits ut av föreningen är för sommarfotbollsskola där deltagaravgiften var 100 kr för 14 dagars fotbollsläger. Om det var någon som inte kunde betala ordnade föreningen ändå så att de kunde vara med. Totalt deltog 44 barn första veckan och 33 barn andra vecka, både pojkar och flickor deltog på lägret. Vid sommarfotbollsskolan samverkade föreningen med bland annat Rädda Barnen, Röda Korset och Svenska Kyrkan som var med och sponsrade lägret. Föreningen har inga problem med att få ungdomar till sin verksamhet utan deras största problem är att få tag i duktiga ledare. Där har föreningen arbetat hårt för att få fram nya ungdomsledare, de har nu 7 ungdomsledare med utländsk bakgrund. De har även fått ungdomsledare och ungdomar från andra föreningar. Vilket bidragit till att några lag består av ungdomar med både svensk och utländsk härkomst. Dessa killar med olika bakgrund och kultur träffas nu regelbundet även utanför fotbollsplanen, skriver föreningen Föreningen bedriver sin verksamhet för ungdomar på Ramnavallen och 7-manna planen med konstgräs på Norrby. I klubbstugan har föreningen en stor samlingslokal som de hyr ut till privatpersoner, Borås Stad samt andra föreningar. Bland annat hyr FUB Borås lokalen varje tisdag för att spela bordtennis. Norrby IF har även Zumba för tjejer/kvinnor i föreningslokalen, varav de flesta har utländsk bakgrund där. Föreningen arrangerar en stor ungdomscup Borås Arena Ungdomscup med 160 lag för pojkar och flickor 9-12 år. Detta är ett tillfälle där alla hjälps åt för att genomföra cupen och stärka samhörigheten i föreningen. Här samverkar A-lagsspelarna tillsammans med ungdomslag, styrelsen och föräldrar. Föreningen har som policy att alltid prata svenska i omklädningsrummen. Deras styrelse består av två kvinnor och sju män, varav en arbetar specifikt med integrationsfrågor.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Mikael Hedberg, Datum Diarienummer 2014/FF Samverkan Förvaltningen samverkar med Föreningsrådet i arbetet med att utse vilken förening som ska få priset som årets Integrationsfrämjande förening. Vi har även fått information och synpunkter från SISU Idrottsutbildarna

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Hans Andersson, Datum Diarienummer 2014/FF Anläggningsbidrag till skjutvallar, Bredareds Sportskytteklubb Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar bevilja kr för arbeten med befintliga skjutvallar samt kulfång. Sammanfattning Under försommaren gjordes en undersökning, enligt SäkB2010 (Säkerhetsbestämmelser för skytteorganisationer), av skjutvallar och kulfång på Bredareds Sportskytteklubb. Undersökningen visade att samtliga kulfång och skjutvallar inte lever upp till kraven för SäkB2010. Att iordningsställa skjutvallar medför en stor kostnad för föreningen och risken är att verksamhet får ställas in om inte dessa arbeten utförs. Bakgrund Bredareds Sportskytteklubb är en stor förening med en brett förankrad verksamhet. Verksamheten rymmer såväl pistol som gevärsskytte för både ungdomar och vuxna. Föreningen har ett 40-tal ungdomar och ca 200 vuxna. Föreningens anläggning används också bland annat till inskjutning för älgjakten. Bredareds Sportskytteklubb var en av arrangörsföreningarna under SM-veckan i Borås i somras. SäkB2010 är de säkerhetsbestämmelser som skytteorganisationer har att rätta sig efter. Bestämmelserna är framtagna av Svenska skyttesportsförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet i samarbete med Statens Skytteombud. Förvaltningens övervägande Anläggningsarbeten är överlag en stor utgift för föreningar i allmänhet. Bredareds Sportskytteklubbs anläggning är väl använd och är delvis i behov av upprustning. Anläggningsbidraget är anpassat för denna typ av arbeten och till för föreningar som bedriver verksamhet på egna anläggningar. Ett anläggningsbidrag om 40 % av kostnaderna, dock max kr, är därför väl motiverat för föreningen.

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Hans Andersson, Datum Diarienummer 2014/FF Konsekvenser Direkta konsekvenser av att arbetena inte blir utförda är att verksamheten får stå tillbaka under ett antal månader då föreningen tvingas vänta till ekonomin tillåter en sådan här satsning. Föreningar med liknande verksamhet finns inte i närheten vilket gör att resor in till Borås är enda alternativet. Hans Andersson Enhetschef föreningsenheten

17

18

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Cecilia Strömberg, Datum Diarienummer 2014/FF Budgetuppföljning och budgetprognos för Fritids- och folkhälsonämnden, januari-september 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna budgetuppföljningen och budgetprognosen för perioden januari-september 2014 och översända denna till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Vid prognostillfället förutspås ett underskott motsvarande 800 tkr vid årets slut för fritidsramen och ett överskott på motsvarande 830 tkr för bidragsramen. Fritidsramen Evenemang; I juli månad arrangerades SM-veckan i Borås. Evenemanget medförde diverse olika kostnader. Vid prognostillfället prognostiseras ett underskott motsvarande ca tkr på driftsbudgeten för evenemang, där SM-veckan är den bidragande orsaken. Samtidigt redovisas ett överskott på investeringsbudgeten på ca tkr för evenemangsstaden Borås. Kostnaderna belastade mer driftbudgeten än investeringsbudgeten. Tillståndsenheten; Tillståndsenheten har förstärkts med en tjänst via bemanningsföretag på 50 % under ca 3 månader. Detta har medfört ökade kostnader motsvarande 200 tkr för enheten. Brygghuset; Brygghuset prognostiserar ett underskott motsvarande -250 tkr vid årets slut. Underskottet beror på högre kostnader för personal under en period på 3 månader. Buffert; Nämnden har en budgeterad buffert för 2014 motsvarande tkr att tillgå under året. Bidragsramen För bidragsramen prognostiseras ett överskott motsvarande 830 tkr. Anledningen är bland annat att funktionshinderverksamheten beräknas hamna på ett överskott på grund av att en förening har tappat i antal medlemmar och mister på det sättet administratörsbidraget. Även bidragen till ungdomsföreningar ser idag ut att ge ett överskott. Andra orsaker till är att aktivitetsbidraget minskat samt minskade utbetalningar till kartritningar. Bilagor 10- dagars facknämnder, sep 2014

20 10-dagars facknämnder, september 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Ekonomisk redovisning Fritid och folkhälsa Nettoutfall jan-aktuell månad Nämndbudget Periodiserad nettobudget Nettoutfall jan-aktuell månad Avvikelse Prognos avvikelse Gemensam fritidsadministration Fritids- och folkhälsonämnd Idrotts-/fritidsanläggningar Simhallar inkl. teknisk drift Evenemang Folkhälsoenheten Serveringstillstånd Brygghuset Buffert Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Resultat jfr med kommunbidrag Godkänt ianspråktagande av ack. resultat 0 Resultat jfr med tillgängliga medel 0 Föreningsbidrag Nettoutfall jan-aktuell månad Nämndbudget Periodiserad nettobudget Nettoutfall jan-aktuell månad Avvikelse Prognos avvikelse Administration föreningsenhet Föreningsbidrag Bidrag till invandrarföreningar Bidrag till sociala föreningar Bidrag till funktionshindrade Bidrag till pensionärsföreningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Resultat jfr med kommunbidrag Godkänt ianspråktagande av ack. resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 0 Verksamhetsmått Simhallar Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Aug 2014 Utfall Sep 2014 Antal besökare Stadsparksbadet Antal besökare Borås Simarena Antal besökare Sandaredsbadet Antal besökare Dalsjöbadet

21 10-dagars facknämnder, september 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Kommentarer Fritidsramen Evenemang; I juli månad arrangerades SM-veckan i Borås. Evenemanget medförde diverse olikartade kostnader samt kostnader för projektledare. Kostnaderna för diverse evenemang, där SM-veckan är det största evenemanget 2014, beräknas vid prognostillfället hamna på ett underskott motsvarande tkr i jämförelse med budget. Tillståndsenheten; För att upprätthålla det lagkrav som finns rörande serveringstillstånd (en handläggningstid på max 4 månader efter komplett ansökan) har enheten förstärkt tillståndshandläggarna med en tjänst via bemanningsföretag på 50 % under ca 3 månader. Brygghuset; Brygghuset prognostiserar ett underskott motsvarande -250 tkr vid årets slut. Underskottet beror på högre kostnader för personal. Buffert; Nämnden har en budgeterad buffert för 2014 motsvarande tkr att tillgå under året. Bidragsramen För bidragsramen prognostiseras ett överskott motsvarande 830 tkr. Funktionshinderverksamheten beräknas hamna på ett överskott och huvudorsaken är att en förening har tappat i antal medlemmar vilket gjort att man inte nått upp till kraven för administratörsbidrag. Även bidragen till ungdomsföreningar ser idag ut att ge ett överskott. De stora anledningarna är att aktivitetsbidraget minskar samt att kartritningarna minskat kraftigt med anledning av O-ringens intåg under 2015.

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2014/FF0172 Yttrande över remiss - Riktlinjer till dricksvatten och avloppsförsörjning Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker förslaget om riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning. Sammanfattning Vi har, som alla andra, starka önskemål om fungerande distribution med rent, drickbart vatten och ett fungerande avlopp med miljöriktig rening. Ett fungerande vatten- och avloppsnät och en säker distribution är en förutsättning för Fritids- och folkhälsoförvaltningens drift av samtliga idrotts-, bad- och friluftsanläggningar. Sett ur ett folkhälsoperspektiv är rent vatten den viktigaste förutsättningen för ett gott liv. Bakgrund Riktlinjer för dricksvatten och avloppsförsörjning ingår som en av fyra delar i en kommande VA-plan för Borås Stad. Arbetet med VA-planen sker i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, bestående av representanter från Stadskansliet, Borås Energi och Miljö, Miljöförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt Tekniska kontoret. Borås Stad har ansvar för att invånarna i kommunen har ett hälsosamt dricksvatten och för att avloppsvatten från bostäder och verksamheter tas om hand på ett miljöriktigt sätt. God planering är grunden för att kommunen ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter i VAförsörjningen.

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2014/FF0172 Konsekvenser Vid driftavbrott av säker och trygg leverans av vatten och avlopp, får förvaltningen stora problem på idrotts-, bad- och friluftsanläggningar. Större driftstopp innebär i regel att anläggningar måste stängas och besökare får återkomma när stoppet är åtgärdat.

24 Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0

25 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder i riktning mot målen Plan aktiviteter, tidsram och ansvar»normerande Policy Borås Stads hållning Riktlinjer rekommenderade sätt att agera Regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med:

26 VA-planeringsprocessen Dricksvatten- och avloppsförsörjningsöversikt En kunskapssammanställning innehållande nulägesbeskrivning, omvärldskrav, förutsättningar och identifierade behov för Dricksvatten- och avloppsförsörjningshanteringen i Borås Stad. Klar: feb Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Politiska ställningstaganden och förhållningssätt för att uppnå hållbar och långsiktigt dricksvatten- och avloppsförsörjning i Borås Stad Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan Redovisar åtgärder och aktiviteter under planens giltighetsperiod för att för att uppnå hållbar och långsiktig dricksvatten- och avloppsavloppsförsörjning i Borås Stad Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stad har ansvar för att invånarna i kommunen har ett hälsosamt dricksvatten och för att avloppsvatten från bostäder och verksamheter tas om hand på ett miljöriktigt sätt. God planering är grunden för att kommunen ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter i VA-försörjningen. Vi använder våra vattendrag för alla delar av VA-försörjningen. Vatten spelar en central roll för kommunens infrastruktur och utveckling, det är av största vikt att vi skyddar och förbättrar statusen på denna resurs. Det finns gott om dricksvatten i Borås. I vissa områden behöver situationen ändå förbättras när de byggs ut eller när permanentboende ersätter fritidsboende. Omhändertagandet av avloppsvatten från bostäder och verksamheter fungerar bra i stora delar av kommunen. I vissa områden behöver situationen förbättras. Det är viktigt att minska utsläppen av skadliga ämnen till naturen. Förbättringar kan ytterligare minska riskerna för att människor blir sjuka på grund av en dålig hantering av avloppsvatten. Dagvattenhanteringen i bebyggda områden handlar om att avleda vattnet på ett säkert sätt till ett vattendrag. Kraven ökar på att avledningen sker på ett miljömässigt riktigt sätt för att förbättra statusen på våra vattendrag. Dagvattenrening kräver ställningstaganden, god planering och ekonomiska resurser. 2

27 Övergripande förhållningssätt Dricksvatten- och avloppsanläggningar ska vara driftsäkra, robusta, ha ett tillfredsställande skydd och deras funktion ska upprätthållas under hela drifttiden. Dricksvatten- och avloppsförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar ur ekologisk, ekonomisk och social aspekt. Kommunens arbete med dricksvatten- och avloppsförsörjning ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Alla fastigheter i kommunen med behov av dricksvatten- och avloppsförsörjning ska ha en godkänd anläggning. Kommunen ska arbeta för fullgod och säker dricksvattenförsörjning med avseende på både vattentäkt och produktionsanläggning. Dagvatten Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten, om möjligt redan vid föroreningskällan. Varför: Alla sjöar och vattendrag i EU ska ha god status. Idag är det många av kommunens sjöar och vattendrag som inte uppnår detta. Tillförseln av föroreningar till vattenmiljön behöver minska. Dagvatten har historiskt betraktats som rent vatten och inte renats innan det når sjöar och vattendrag. Numera behöver dagvatten från stadsmiljön renas innan det når sjöar och vattendrag. Rening nära föroreningskällan är ofta mer kostnadseffektivt än rening långt nedströms, nära recipienten. Ju fler sorters föroreningar som blandas, desto mer komplex rening krävs. Ju större vattenmassor som samlas, desto större behöver reningsanläggningarna vara. Nära recipienten saknas ofta utrymme för tillräckliga reningsanläggningar. Tar man bort föroreningarna där de uppkommer blir vattnet renare mer uppströms. Om man tvärtom har för avsikt att rena vattnet längre nedströms späds föroreningarna ut och fastnar i mark och sediment längs vägen. Konsekvens: För miljön: En god hantering av dagvatten bidrar till renare sjöar och vattendrag. Rent vatten ger bättre livsmiljöer för växt- och djurliv. För invånaren: Rent vatten berikar samhället med rekreations- och naturupplevelser. 3

28 För kommunen: Att rena dagvatten bidrar till att Borås Stad uppfyller sina åtaganden för att nå god status i vattendragen i kommunen. För VA-kollektivet: De ökade kraven på rening av dagvatten kommer att innebära ökade kostnader för VA-kollektivet. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Ta fram stöddokument för när dagvatten ska renas och vem som är ansvarig för reningen. Ett sådant stöddokument kan t.ex. vara en del av en handbok för dagvatten. Handboken bör redogöra för typer av reningsanläggningar, riktvärden för föroreningsbelastning, recipientklassning och för i vilka bebyggelsemiljöer som rening krävs. Dagvattenflöden ska reduceras och regleras för minskad belastning på ledningsnät och recipienter. Varför: Ett förändrat klimat med ökade nederbördsmängder och förändrade nederbördsmönster ställer höga krav på säker hantering av dagvatten. Varken befintliga eller nya avloppsnät i Borås Stad klarar av ett 100-årsregn, när dessa skyfall inträffar kommer det att bli översvämningar. Gamla principer för dimensionering av dagvattensystem stämmer inte när andelen hårdgjorda ytor i vår stadsmiljö ökar. Vid nyexploatering ansluts områdena ofta till äldre dagvattensystem. De äldre systemen klarar sällan den ökade belastningen och fördröjande åtgärder krävs för att undvika t.ex. översvämningsproblem nedströms. Det är ofta enklare med fördröjning i de områden som exploateras än att förbättra kapaciteten nedströms. Konsekvens: För samhället: Fördröjning av dagvatten nära källan minskar risken att bebyggelse nedströms drabbas av översvämning. Reglerade flöden bidrar till en mer hållbar och robust stadsutveckling. För miljön: Fördröjning av dagvatten nära källan skyddar känsliga recipienter från oregelbundna och höga flöden. Regelbundna flöden gynnar djur- och växtliv och minskar risken för ostabila markförhållanden och föroreningsspridning från översvämningskänsliga områden. För samhället: För fördröjning av dagvattnet behövs ytor för fördröjande anläggningar i t.ex. nya detaljplaner och bygglov. Det gör att den byggbara marken minskar. Även i befintlig bebyggelse behöver mark tas i anspråk för fördröjande och renande anläggningar. Genom att aktivt planera för säker avrinning av dagvatten på ytan kan man undvika skador från översvämningar. 4

29 Avrinningen kan styras till de områden där de gör minst skada och styras bort från instängda, låglänta områden. För VA-kollektivet: Investeringskostnaden för allmän VA-hantering i nya områden kommer att öka, vilket leder till ökade avgifter i VA-taxan. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Ta fram stöddokument för hur dagvattenhanteringen i nya områden principiellt ska ske gällande fördröjning och rening, t.ex. handbok för dagvatten. Ta fram dagvattenplan med åtgärder för säker ytavrinning. Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar miljön för upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald Varför: Dagvatten betraktas ofta som problemfyllt och besvärligt i stadsutvecklingen. Förhållningssättet har varit leda bort dagvattnet, gärna under mark. Att omvärdera dagvatten från problem till resurs ger många mervärden. Att tydliggöra dagvattnets transport genom staden ökar insikten om vattnets värde och förståelsen för behovet av att behålla vattnet rent. Det finns en komplexitet kring synen på dagvatten, avrinningen och fördröjningen ska vara säker, reningen vara tillräcklig, anläggningen vara estetiskt tilltalande och berika stadsrummet. Dagvattenlösningar som inbjuder till lek och rekreation och samtidigt klarar kraven på rening och säker avledning är ett hållbart sätt att utveckla stadsmiljön. Detta ställer krav på att alla aktörer i kommunen samverkar och ser till goda helhetslösningar som går över förvaltningsgränserna. Det gäller också att motivera exploatören eller huvudmannen att pröva icke traditionell dagvattenhantering och att genomföra åtgärder som lönar sig först på lång sikt. Konsekvens: För samhället: Att utveckla dagvattenhanteringen genom att bygga anläggningar med multifunktioner är viktigt i en hållbar stadsutveckling. För samhället: Dagvattenanläggningar med fler funktioner kan bli dyrare än traditionella lösningar. Den ökade kostnaden vägs upp av de mervärden som en öppen dagvattenhantering ofta innebär. En bred överenskommelse inom kommunen om funktion, utformning och finansiering kan utveckla dagvattenhanteringen från ett problem till en resurs. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Upprätta förslag hur dagvatten kan hanteras som en resurs och hur dagvatten kan värderas som en ekosystemtjänst. 5

30 Enskilda anläggningar och anslutning till allmänt VA För områden som är aktuella att ansluta till allmänt vatten- och avloppsnät ska kommunen överväga ny detaljplan för att reglera bebyggelsen Varför: Bättre standard på vatten och avlopp ökar möjligheterna för permanentboende. Omvandling från fritids- till permanentboende kan skapa intresse för nya bostäder. Nya bostäder ökar behovet av dricksvatten- och avloppsförsörjning, något som påverkar vatten- och avloppsanläggningar. Omvandling till permanentboende medför oftast även andra krav på bättre infrastruktur och service. När allmänt vatten- och avloppsnät byggs vanligtvis utmed eller i vägar. Processen att förlägga vatten- och avloppsledningar i ett område utan detaljplan riskerar att bli långdragen och kostsam. Frågor som måste hanteras är t.ex. inlösen av mark och rätten att ha ledningar i någon annans mark. Konsekvens: För samhället: Tydliga bestämmelser för bebyggelseutvecklingen i ett område möjliggör en mer hållbar utveckling. För invånaren: Tydliga bestämmelser underlättar för kommunen att förmedla ett entydigt budskap till invånarna. Detta ligger i linje med den kommunala likabehandlingsprincipen och stärker förtroendet för såväl kommunens vatten- och avloppsverksamhet som för Borås Stad som helhet. För invånaren: God framförhållning i dialogen med de invånare som berörs av vatten- och avloppsutbyggnad ökar möjligheten för den enskilde att planera sin investering och på så vis få en mer hållbar ekonomisk situation. För VA-kollektivet: Tydliga förutsättningar för dricksvatten- och avloppsförsörjningen till/från och i ett område ökar möjligheterna att för en utformning som är långsiktigt hållbar. För planintressenten : Detaljplaneläggning av ett område kostar. Vid nyexploatering eller planläggning av kommunal mark är finansieras detta av en eller flera exploatörer. Är det mark som tillhör flera privata fastighetsägare, debiteras detta via planavgift i kommande bygglov. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Upprätta arbetsordning för att hantera områden som behöver ändrad dricksvatten- och avloppshantering. Arbetsordningen skall tydliggöra projektledningsansvar, ansvar och behov av beslut i processen. 6

31 För områden som är aktuella att ansluta till allmänt VA-nät ska kommunen överväga ny detaljplan i syfte att reglera befintlig bebyggelse samt för att förtäta bebyggelsen för att fler fastigheter ska dela på kostnaden för vatten och avlopp. Varför: Många områden som behöver ändrad dricksvatten- och avloppshantering är omvandlingsområden. Bebyggelsen är relativt gles, men tillräckligt tät för att ha problem med dricksvatten- och avloppshanteringen. Investeringskostnaden för varje fastighetsägare kan bli oskäligt hög om man tvingas ta ut särtaxa. Konsekvens: För invånaren: Ytterligare bostäder i områden som ska anslutas till allmänt vatten- och avloppsnät innebär ofta en lägre anslutningskostnad för fastighetsägarna. För invånaren: God framförhållning i dialogen med de invånare som berörs av vattenoch avloppsutbyggnad ökar möjligheten för den enskilde att planera sin investering och på så vis få en mer hållbar ekonomisk situation. För VA-huvudmannen: En förtätning av bebyggelsen i ett område kan minska behovet av särtaxa vid anslutning. Diskussioner om särtaxa är ofta besvärliga och långdragna - om de kan undvikas kan dricksvattenoch avloppsavloppshanteringen ändras snabbare. För samhället: Före uppdrag för detaljplan ges måste planens ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser klargöras. Det inte säkert att förtätning ger en samhällsekonomiskt mer fördelaktig kalkyl. För miljön: Förtätning i befintlig bebyggelse innebär att mark som redan är påverkad av bebyggelse tas i anspråk för utveckling, att jämföra med att utveckla bebyggelsen på jungfrulig mark. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Upprätta arbetsordning för hantering av områden som är i behov av förändrad dricksvatten- och avloppsavloppshantering. Arbetsordningen ska tydliggöra ansvar och beslut i processen. För områden som är aktuella att ansluta till allmänt vatten- och avloppsnät ska verksamhetsområdet antas för alla tre vattentjänsterna, dricks-, spill- och dagvatten. Varför: När man bygger ut allmänt vatten och avlopp till befintlig bebyggelse är behovet ofta dricksvatten eller spillvatten- sällan dagvattenhantering. Men när vatten- och avloppsstandarden förbättras i ett område förändras också många övriga förutsättningar. Allt fler bor i området permanent, vägar får bättre standard, garageinfarter asfalteras 7

32 och allt större bostäder byggs. Det sker en långsam förändring mot allt fler hårdgjorda ytor, som minskar infiltrationsmöjligheterna i området. I och med detta ökar behovet att hantera dagvatten, och kravet på allmän hantering. Att bygga ut dagvatten i efterhand är förenat med tekniska svårigheter och höga kostnader. Beslut om verksamhetsområde för dagvatten behöver fattas tillsammans med vatten och spillvatten, även om behovet att bygga ut dagvattensystemet sker senare. Konsekvens: För samhället: Genom att bygga ut dagvatten samtidigt som spill- och dricksvatten blir VA-utbyggnaden mer samhällsekonomiskt hållbar. För Borås Stad: En tydlighet i att alla tre vattentjänsterna ska byggas ut samtidigt ger möjlighet att hantera frågorna såväl internt som i kommunikation med invånarna. För invånaren: Vid anslutning till allmänt vatten- och avloppsnät är dagvattenhanteringen en del av anslutningsavgiften. Detta ger en högre anslutningskostnad än om enbart dricksvatten och spillvatten hade ingått. Samtidigt får invånaren en hållbar dagvattenhantering. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Upprätta arbetsordning för hantering av områden som är i behov av förändrad vatten- och avloppshantering. Statusen på enskilda avlopp ska vara känd av kommunen och av fastighetsägare Varför: Förutsättningarna för infiltration av avloppsvatten i Borås är tämligen goda. Anläggningar där vatten går direkt ut i sjöar eller vattendrag saknas i princip. Föroreningstrycket kan därför bedömas som relativt lågt till jämfört med andra kommuner. Miljöförvaltningen har inventerat anläggningar inom vattenskyddsområdet för Öresjö. Utöver detta har även flera strandnära områden inventerats, med äldre bebyggelse. Cirka hälften av de enskilda avloppen i kommunen har inventerats eller nyanlagts de senaste 15 åren, resterande hälften är av okänd status. Det är många faktorer som påverkar livslängden på en enskild avloppsanläggning, som utformning, drift och underhåll. Den vanligaste typen i kommunen är infiltrationsanläggning, har en beräknad livslängd av ca år. Det innebär att ca hälften av anläggningarna i kommunen inte fyller funktionskraven på rening. Många fastighetsägare vet inte om deras anläggning är godkänd eller inte. Konsekvens: 8

33 För miljön: Genom utökad tillsyn och kunskap om enskilda avloppsanläggningar kan fler anläggningar förbättras och minska föroreningsbelastningen på vattendrag och hav. För invånaren: En ökad kunskap hos fastighetsägarna om sin avloppsanläggnings status, ger incitament för att dem att se över sin anläggning och att åtgärda den. För Borås Stad: Det krävs mer omfattande tillsyn och handläggning av enskilda avlopp vilket ställer krav på bemanning. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Upprätta mål om tillsynstakt och förnyelsetakt på enskilda avlopp. Driva informationskampanjer om vikten av god standard på enskilda avlopp. Dricksvatten och brandvatten Kommunen ska skydda framtida grundvatten för en allmän dricksvattenförsörjning Varför: De vattenresurser som används eller kan användas som dricksvattentäkter är utsatta för konkurrerande intressen och verksamheter, som kan variera över tid. Befintliga vattentäkter och värdefulla dricksvattenresurser behöver skydd för att trygga Borås Stads nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Det finns ett antal grundvattenresurser som i framtiden kan vara intressanta för att ta ut vatten för dricksvattenbehov. Dessa vattenresurser saknar idag skydd mot konkurrerande intressen och verksamheter, som kan förorena eller förbruka resursen. I arbetet att skydda vattentäkter och vattenresurser som ännu inte nyttjas av Borås Stad för dricksvatten, behöver hänsyn tas till ett framtida förändrat klimat. Konsekvens: För kommunen: Genom att skapa vattenskyddsområden och uppmärksamma dricksvattenresurser i översiktsplaneringen ges en grund för att trygga en framtida robust och säker dricksvattenförsörjning i Borås Stad. För kommunen: Skyddet av dricksvattenresurser innebär att utveckling och etablering behöver ske med hänsyn till vattenresursens skyddsbehov, vilket påverkar utvecklings möjligheterna i ett område. För invånaren: Via översiktsplanering och vattenskyddsområden uppmärksammas invånaren på värdefulla dricksvattenresurser och att 9

34 vara aktsam så att dessa inte förorenas. Detta minska risken att dricksvattnet förorenas. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Peka ut potentiella täkter för dricksvatten i översiktsplan och skydda dem mot konkurrerande intressen och verksamhetsetableringar. Upprätta reservvattenplan, vattenförsörjningsplan och ta initiativ till regional vattenförsörjningsplan. Kommunen ska arbeta för möjligheten till säker brandvattenförsörjning via sprinkler vid nyexploatering Varför: Det blir allt mer efterfrågan på sprinkleranslutningar. Möjligheten att få brandvattenförsörjning via sprinkler skulle innebära ett ökat intresse från näringslivet att etablera sig i Borås. Områden som kan medge sprinkleranslutningar blir mer attraktiva och konkurrenskraftiga. Brandvattenförsörjning ingår inte i vatten- och avloppshuvudmannens nuvarande ansvar och regleras inte i lagen om allmänna vattentjänster. Normal brandvattenförsörjning sker ur brandposter. Konsekvens: För samhället: Ett pålitligt brandskydd räddar liv och minskar risker att skador uppkommer på egendom vid en eventuell brand. Möjligheten att få brandvattenförsörjning via sprinkler skulle innebära ett ökat intresse från näringslivet att etablera sig i Borås. Områden som kan medge sprinkleranslutningar blir mer attraktiva och konkurrenskraftiga. För VA-kollektivet: Sprinkleranslutningar i ett område kräver större ledningskapacitet och kan medföra extra investeringar. Att uppgradera dricksvattennätet för att möjliggöra sprinklersystem kan äventyra kvaliteten på dricksvattnet. I ett sprinklersystem som står med vatten i ledningarna under lång period kan kvaliteten på vattnet försämras så att vattnet blir otjänligt som dricksvatten. Det finns en motsättning mellan önskemål om sprinkler och en rädsla från VA-huvudmannen att detta kan påverka dricksvattenkvaliteten negativt. Det kommer eventuellt bli nödvändigt att utveckla och bygga upp ett släckvattensystem via sprinkler utanför dricksvattennätet. 10

35 För Borås Stad: Att utveckla och bygga upp ett släckvattensystem via sprinkler kommer troligen behöver utvecklas och behöva byggas parallellt med dricksvattennätet. Detta parallella system innebär ökade kostnader. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Utarbeta ett system som möjliggör sprinkleranslutningar utan att göra avkall på dricksvattenkvaliteten. Kommunikation och organisation Kommunen ska erbjuda rådgivning om enskilt dricksvatten, avlopp och dagvattenhantering Varför: Ökade krav på miljöförbättrande åtgärder gör att allt fler behöver åtgärda sina enskilda avloppsanläggningar. En del fastighetsägare kan enkelt åtgärda sitt avlopp medan andra har svårt att lösa det på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Ett alternativ kan vara att gå samman med sina grannar i en större, gemensam anläggning. Miljöförvaltningen ställer funktionskrav som en anläggning ska klara. Det finns ett behov att stötta invånarna med objektiv information och råd för hur man ska förändra sin avloppslösning. Ansvaret för dagvatten utanför verksamhetsområdet för den allmänna hanteringen ligger på den enskilde fastighetsägaren eller en förening för en gemensamhetsanläggning. Kunskapen om detta ansvar och hur hanteringen bör ske är ofta låg. Problem med dagvatten kan sällan lösas av en ensam fastighetsägare, utan behöver ofta lösas i ett större sammanhang. Processen att komma överens om en gemensam hantering är besvärlig. Om det inte går att lösa dagvattenhanteringen med enskilt huvudmannaskap kan kravet på en allmän hantering uppkomma. Att bygga ut allmän dagvattenhantering i områden som redan har allmän hantering av dricks- och spillvatten är kostsamt. Konsekvens: För samhället: Genom rådgivning om dricksvatten och avlopp kan miljöförbättrande åtgärder snabbare och enklare komma till stånd. För invånaren: Att informera och stötta fastighetsägare i processen om att lösa enskilt vatten, avlopp och dagvattenhantering kan undvika många tvister undvikas. För invånaren God dialog och stöd från kommunen om långsiktigt hållbara lösningar hjälper invånaren att planera sin investering mer 11

36 ekonomiskt. Bra kommunikation ökar medvetenheten kring vatten- och avloppsfrågor och ger invånaren ett gott förtroende för kommunen. För miljön: Med tillgång till rådgivning för förbättringar ökar möjligheten för den enskilde invånaren att minska utsläppen till omgivningen från sin anläggning. För VA-kollektivet: Om fastighetsägare, enskilt eller tillsammans, kan ordna en hållbar enskild dricksvatten- och avloppsförsörjning minskar risken för krav på allmän hantering av vatten och avlopp. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Ta fram ett förslag på hur vatten- och avloppsrådgivning till invånarna kan ske. Kommunen ska erbjuda rådgivning till fastighetsägare i områden där gemensamhetslösningar är det bästa alternativet Varför: Gemensamhetsanläggningar kan vara en bra lösning för att åstadkomma säkrare dricksvatten, bättre avloppshantering och god dagvattenhantering i områden som har enskild vatten- och avloppsförsörjning. Gemensamhetsanläggningar är många gånger alternativet till allmänt vatten- och avloppsnätavloppsnät i områden med samlad bebyggelse. Men att komma överens om en gemensam hantering av vatten och avlopp är ofta svårt. Processen kan vara både kostsam och komplicerad. Konsekvens: För invånaren: Med stöd och rådgivning kan kommunen underlätta gemensamma enskilda avloppslösningar. För miljön: Rådgivning och stöd i områden som har behov av en samlad vatten- och avloppsavloppslösning kan förbättra närmiljön och statusen på recipienter. Stödet kan innebära att förändringar snabbare kommer till stånd, och att lösningen blir långsiktigt hållbar. För VA-huvudmannen: Om fastighetsägare, enskilt eller tillsammans, kan ordna en hållbar enskild vatten- och avloppsförsörjning minskar risken att för krav på allmän hantering av vatten- och avlopp. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Ta fram ett förslag på hur vatten- och avloppsrådgivning till invånarna kan ske. 12

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Annika Baagöe-Larsen, Datum Diarienummer 2014/FF Yttrande över motion - Mer kulturturism i Borås Förslag till beslut Nämnden tillstyrker remissen om mer kulturturism i Borås och sänder yttrandet till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden ser värdet i att arbeta målmedvetet med besöksnäringen. På samma sätt som Kulturnämnden kan arbeta aktivt med kulturturism så kan Fritids- och folkhälsonämnden arbeta aktivt med Idrottsturism, det vill säga att skapa förutsättningar för stora arrangemang, evenemang och tävlingar till Borås.

38 MOTION MORGAN HJALMARSSON KOMMUNFULLMÄKTIGE Mer kulturturism i Borås! Borås har ett fantastiskt kulturliv som fler borde få vetskap om. Folkpartiet föreslår därför att Kulturnämnden ska få uppdraget att arbeta med kulturturism, det vill säga att de kulturella kvaliteter som finns i Borås ska lyftas fram inom besöksnäringen. Tyvärr har Borås stagnerat som besöksmål för turister. För att vända det krävs en rad olika insatser, varan kulturturism är en. Det finns mycket att vinna på att vara en kommun med många reseanledningar. Redan idag uppskattas de turistekonomiska effekterna till cirka en halv miljard men det finns stor potential att få ännu större effekter. Borås har ett rikt kulturliv. Vi har skulpturerna med den återkommande Skulpturbiennalen. Vi har konstmuseet som har ett gott renommé med internationella och nationella utställningar. Samlingarna är rika på svensk samtidskonst. Vi har Stadsteatern med en fin blandning av föreställningar. Vi har Borås Museum med samlingarna i Ramnaparken. Vi har Textilmuseet som i sina nya fantastiska lokaler anknyter till Borås stolta historia. Vi har Street Art festivalen som var en otrolig succé. Vi boråsare vet ju att det inte saknas kulturella aktiviteter i vår stad. Men vi behöver göra fler uppmärksamma på vad vi har att erbjuda. Folkpartiet vill därför skriva in i reglementet för Kulturnämnden att den ska arbeta med kulturturism. Att mera aktivt marknadsföra kulturen som en reseanledning till Borås har enligt vårt förmenande stor potential. Västsvenska Turistrådet har fastställt en affärsplan för kulturturism där det bland annat konstateras följande Kulturturisten vill konsumera en mängd kulturupplevelser. För att förenkla denna konsumtion måste kulturtillgångar omvandlas till kulturturistiska produkter. Borås behöver ansluta sig till de tankegångar som presenteras i rapporten. Mot bakgrund av ovan förslår vi Kommunfullmäktige besluta att I reglementet för Borås Stads Kulturnämnd tillföra att nämnden ska arbeta med kulturturism. För Folkpartiet Liberalerna Morgan Hjalmarsson

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Erik Hang, Datum Diarienummer 2014/FF Yttrande över remiss - Borås Stads Regler för upphandling Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker remissen Borås Stads regler för upphandling och sänder yttrandet till Kommunstyrelsen. Bakgrund Fritids- och folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Borås Stads Regler för upphandling. Tekniska förvaltningens upphandlingsenhet har sammanställt förslag till kommunövergripande regler för upphandling. Reglerna ska göra så att lagen om offentlig upphandling, LOU, följs men även så att hållbara upphandlingar görs med ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn. Förvaltningens övervägande Regler för upphandling behövs för att ta vara på samordningsvinster och för att upphandlingar ska göras enhetligt och enligt Borås Stads riktlinjer. Upphandlingar måste utgå ifrån verksamhetens behov och förfrågningsunderlag tas fram i samarbete med verksamheten. I Fritids- och folkhälsonämndens verksamhetsområde har vi många överenskommelser om gemensam driftform av idrottsanläggningar tillsammans med föreningar i Borås. Nämnden ser vikten av civilsamhällets engagemang i dylika uppdrag och vill att stor hänsyn tas till dessa omständigheter i samband med upphandlingen. Förslaget till upphandlingsregler innehåller, förutom lagkraven från LOU, ett antal krav på leverantören som ska uppfyllas. Dessa krav borde förtydligas och på ett mer konkret sätt exemplifieras. Det vore önskvärt att reglerna innehåll en mall eller blankett som kan bifogas anbudsförfrågan, där leverantören beskriver hur eller intygar att man uppfyller kraven. Även exempel på avtalstexter, för att säkerställa att rätt krav ställs, vore önskvärt. Bilaga Remiss: Borås Stads regler för upphandling

40 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler FÖRSLAG TN Borås Stads Regler för upphandling Upphandlingsregler 1

41 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag För revidering ansvarar: Tekniska nämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Tekniska nämnden Dokumentet gäller till och med: Upphandlingsregler

42 Regler för upphandling Borås Stad ska göra hållbara upphandlingar med ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn. Upphandling ska svara mot verksamhetens behov. Allt som upphandlas ska ha rätt funktion, rätt kvalitet, och levereras på rätt plats, i rätt tid och med hög säkerhet. Upphandling ska planeras i god tid och ske i samverkan mellan Upphandlingsavdelningen och sakkunniga i verksamheten. Upphandlingar ska präglas av effektivitet, kompetens och samverkan, och ta vara på den konkurrens som finns. De krav som ställs ska vara tydliga, transparenta, proportionella, förutsägbara och icke-diskriminerande. Kommunkoncernen ska ha en helhetssyn på upphandlingar och ta vara på vinster av samordning. Kommunens gemensamma bästa har företräde framför en enskild verksamhets intresse. De upphandlade ramavtalen ska användas. Reglerna gäller utöver lagen om offentlig upphandling (LOU) all Borås Stads upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader. De omfattar alla Borås Stads förvaltningar och bolag samt de föreningar och stiftelser där Borås Stad är förvaltare eller utser en majoritet av styrelsen. Nedan innefattas alla dessa i ordet kommunen. Tekniska nämnden utfärdar tillämpningsföreskrifter till dessa regler. Upphandlingsregler 3

43 Samordnad upphandling Samordnad upphandling är avgörande för att nå bästa möjliga villkor och en enad kravställning, samt minska administrativa kostnader. Varje verksamhet har ansvar för att se även till kommunens gemensamma bästa vid inköp och upphandling. I detta ligger bl.a. att medverka till att utveckla samordnad upphandling. Samordnad upphandling ska ske där det finns gemensamma intressen, och göras av Upphandlingsavdelningen i medverkan av den mest lämpliga kompetensen i verksamheterna för de aktuella varorna eller tjänsterna. Tekniska nämnden eller Upphandlingsrådet avgör vilka intressen som är gemensamma. Kommunens verksamheter ska inte i egen regi upphandla varor eller tjänster som finns i övergripande ramavtal. Ramavtalen ska användas, och avrop från dem göras enligt beställarinstruktionen. Om ramavtal saknas ska verksamheten väcka frågan. Upphandling ska ske i samverkan med andra upphandlande myndigheter om det ger fördelar i volym och effektivare upphandling, inte bara med våra egna förvaltningar och bolag utan även med andra kommuner och kommunala bolag, kommunförbund, landsting och statliga myndigheter. Verksamhetsspecifika upphandlingar Verksamheten upphandlar vara eller tjänst som inte finns upphandlad i övergripande ramavtal, utan är verksamhetsspecifik. Berör upphandlingen mer än en verksamhet ska den ske i samförstånd. Upphandlaren ska överväga att skapa ramavtal. Saknas kompetens ska Upphandlingsavdelningen anlitas. Direktupphandling Vid beräkning av direktupphandlingsvärde ska liknande direktupphandlingar räknas samman. Den som upphandlar måste därför kontrollera både avtalets totala värde och liknande direktupphandlingar, även som löper över flera år. Vid direktupphandling ska alltid konkurrensen på marknaden tas tillvara. Direktupphandlingar under ett halvt basbelopp behöver dock inte konkurrensutsättas. Alla direktupphandlingar ska dokumenteras. Det kan uppstå situationer som kräver avsteg från direktupphandlingsreglerna, t.ex. om endast en leverantör är aktuell. Sådana avsteg ska rapporteras till Upphandlingsavdelningen med motivering. 4 Upphandlingsregler

44 Köp från annan kommun Vid köp av varor eller tjänster av en annan kommun finns vissa undantag från lagen om offentlig upphandling. Undantag måste prövas i varje enskilt fall. Saknar verksamheten kompetens för prövningen ska jurist på Stadskansliet tillfrågas. Förhållningssätt Affärsetik Offentlig förvaltning arbetar på medborgarnas uppdrag och ska vara saklig och opartisk. Tjänstemän och förtroendevalda får inte misstänkas för ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete. Upphandling är särskilt integritetskänsligt, och ansvariga måste uppträda därefter. Alla försök till otillåten påverkan ska anmälas till närmaste chef eller övrig arbetsledning. Förtroendevalda och anställda med intressen i leverantörsföretag ska inte delta i upphandling eller inköp, om det kan påverka beslutet. En förtroendevald eller anställd som får en nära affärsrelation till en leverantör ska undvika att anlita samma leverantör privat. Kommunen ska anlita endast seriösa leverantörer som fullgör sina skyldigheter i det land där de är registrerade. Samma krav gäller underleverantörer. Kontroll om leverantören betalat skatter och avgifter ska ske innan denne anlitas. Miljöhänsyn Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i alla upphandlingar och inköp. Kommunen ska sträva efter att leverantörer har god miljökunskap och systematiskt miljöarbete. Vi ska välja produkter och tjänster som med bibehållen funktion har så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt. Kraven måste dock vara proportionerliga, ha en koppling till varan eller tjänsten, vara möjliga att kontrollera, och får inte diskriminera leverantörer från andra regioner eller länder. Avtalet ska kräva att leverantören har och följer rutiner för att minska sin energiförbrukning, sitt avfall och sina utsläpp, och för hur eventuella kemikalier hanteras. Leverantören ansvarar också för eventuella underleverantörer. Vid upphandlingar som medför kostnader för energi, drift och underhåll ska utvärderingen grundas på livscykeln. Förfrågningsunderlaget ska tydligt visa vilka parametrar som ingår. Upphandlingsregler 5

45 Sociala och etiska hänsyn Vi ska ställa sociala och etiska krav. Särskilt ska vi ta hänsyn till ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention. Vid alla upphandlingar ska kommunen i avtalet ställa som villkor att verksamheten följer lagar och regler i det land där leverantören verkar, inklusive arbetarskydd, arbetsmiljö och minimilön. Lönen ska betalas direkt till den anställde på överenskommen tid. Avtalet ska kräva att leverantören följer ILO:s kärnkonventioner, mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt för anställdas rätt att organisera sig. I vård och omsorg ska anställda hos leverantör ha samma meddelarfrihet som anställda i kommunen. Leverantören ska också tillförsäkra allmänheten insyn i verksamheten. Villkor om meddelarfrihet och insyn kan ställas även i andra upphandlingar. Avtal Inriktningen ska vara att i största möjliga utsträckning teckna ramavtal för såväl varor som tjänster. Ramavtal innebär att leverantör och kommunen överenskommer villkor som gäller alla avrop under avtalsperioden. Bolagen ska ge generell fullmakt till Upphandlingsavdelningen att träffa ramavtal. Skyldighet att använda avtal Kommunens verksamheter är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som finns. Avtalstecknare Om inte annat beslutas har upphandlingschefen delegation att underteckna ramavtal, besluta om förändringar och förlängning av avtal, samt att godkänna överlåtelse till ny leverantör vid företagsövertagande. Avtal efter direktupphandling tecknas av verksamhetschef eller annan person enligt delegation. Registrering och förvaring Alla upphandlade avtal ska registreras i kommunens avtalsdatabas, även direktupphandling. Avtalsdatabasen ska vara tillgänglig via kommunens intranät. 6 Upphandlingsregler

46 Uppföljning och kontroll Upphandlingsavtalet ska fastställa ett vite och ge kommunen rätt att häva hela avtalet vid en allvarlig brist i att uppfylla de krav Borås Stad ställer. Leverantör svarar för eventuella underleverantörer som för sig själv. Upphandlande enhet ska med täta intervaller kontrollera såväl leverantörer som varor och tjänster. Kommunen kan anlita oberoende konsult eller myndighet för kontroll. Ansvar Nämnder och styrelser Nämnder och styrelser ansvarar för att ingångna avtal följs, och för kontroll av att leveranser sker till avtalade villkor. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ska strategiskt styra koncernöverskridande upphandlingsverksamhet samt vara kommunens kompetenscentrum och inköpscentral. Upphandlingsrådet Tekniska nämnden utser Upphandlingsrådet bland förvaltnings- och bolagschefer. Rådets uppdrag är att ansvara för Borås Stad i upphandlings- och inköpsfrågor med utgångspunkt i att skapa synergi för hela koncernen. Avgränsning Reglerna omfattar inte köp eller arrende av fast egendom, eller hyra av lokal. Upphandlingsregler 7

47 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 8 Upphandlingsregler

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Susanne Carlsson, Datum Diarienummer 2014/FF Yttrande över remiss - Trafikstrategi 2035 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker remissen Trafikstrategi 2035 och sänder yttrandet till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Hur man planerar stadens trafik har en stor påverkan på människor i vardagen. Det påverkar stadens attraktivitet, tillgängligheten till staden, hur man väljer att transportera sig, var man väljer att bo och arbeta, vilken verksamhet som kan bedrivas med mera. Eftersom den nya trafikstrategin siktar mot 2035 är det viktigt att man tänker in nya trafikslag som bland annat kräver jämnare underlag och färdas olika snabbt. Generellt kan sägas att om man planerar för de behov som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning har, så tillgodoser man de flestas behov. Medborgarnas inflytande och delaktighet är viktig i planeringen. Här vill vi slå ett slag för att ta in barns och ungas synpunkter på framtidens trafikplanering, då den kommer att ha stor påverkan på deras framtida levnadsvanor och livsvillkor. Planerar man för en hållbar stad, ökar man attraktiviteten och fler väljer att pendla till och besöka staden, vilket stämmer väl med intentionerna i Borås Stads Vision Den upplevda tryggheten blir bättre då fler vistas i staden vid olika tider på dygnet. Om det finns gratis pendelparkeringar i stadens närhet med bra möjligheter att förvara cykeln, ökar möjligheten att ta cykeln till stadskärnan. Förvaltningen vill även passa på att värna det rörliga friluftslivet och den spontana fysiska aktiviteten, så att tillgängligheten blir bättre, oavsett var man bor i staden. Bakgrund Fritids- och folkhälsonämnden har beretts möjlighet att yttra sig över Trafikstrategi Trafikstrategin ger en inriktning och en målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter

49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Susanne Carlsson, Datum Diarienummer 2014/FF och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik, och utryckningstrafik. Förvaltningens övervägande Hur man planerar stadens trafik har en stor påverkan på människor i vardagen. Det påverkar stadens attraktivitet, tillgängligheten till staden, hur man väljer att transportera sig, var man väljer att bo och arbeta, vilken verksamhet som kan bedrivas med mera. I förslaget har man vägt in många av dessa aspekter. Borås får en allt större roll som nav i Sjuhärad och trafiken behöver gå i en hållbar riktning. Då finns det ett större behov av noder, där man byter från ett trafikslag till ett annat. Vid varje nod behöver det finnas gratis pendelparkeringar, hållplatser och någonstans att förvara sin cykel, sedgeway, elscooter eller annat, så att man kan byta trafikslag och ta sig vidare. Om man lyckas riktigt bra med dessa omkopplingar finns förutsättningar för flera att välja mera hållbara transportsätt. Eftersom den nya trafikstrategin siktar mot 2035 är det viktigt att man tänker in nya trafikslag. Idag ser vi gång- och cykeltrafik som alternativ till kollektivtrafik och bil. Hur transporterar man sig i framtiden? Finns bilen och cykeln så som de ser ut idag? Redan idag ser vi andra sätt att färdas på såsom kickboard, longboard, inlines, sedgeway, elcykel, elmoped, elscooter med mera. Gemensamt för dem är att det krävs ett jämnt underlag, för att kunna färdas snabbt och säkert. Det som skiljer är att de tar sig fram med olika hastighet. För att undvika skador och främja olika sätt att färdas på är det viktigt att man bygger miljöer som tillgodoser de behoven. I den framtida trafikplaneringen vill man undvika störningar och motverka barriärer, för att underlätta för människor att ta sig mellan olika delar av staden. Generellt kan sägas att om man planerar för de behov som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning har, så tillgodoser man de flestas behov. Den nya trafikstrategin kommer att påverka stadens befolkning. Medborgarnas inflytande och delaktighet är viktig i planeringen. Här vill vi slå ett slag för att ta in barns och ungas synpunkter på framtidens trafikplanering, då den kommer att ha stor påverkan på deras framtida levnadsvanor och livsvillkor.

50 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Susanne Carlsson, Datum Diarienummer 2014/FF Konsekvenser Planerar man för en hållbar stad, ökar man attraktiviteten och fler väljer att pendla till och besöka staden, vilket stämmer väl med intentionerna i Borås Stads Vision Den upplevda tryggheten blir bättre då fler vistas i staden vid olika tider på dygnet. Fler kommer att välja att gå och cykla om man bygger man ut cykelnätet, anlägger trygga och attraktiva gång- och cykelstråk med slät beläggning, god belysning, bra sikt och överblickbarhet. Lägger man till ett bilfritt centrum, där man prioriterar snöröjning på gång- och cykelstråk, så skapas incitament till vardagsmotion. Fler väljer hållbara transportsätt om det finns bra möjligheter att byta mellan olika trafikslag. Om det finns gratis pendelparkeringar i stadens närhet med bra möjligheter att förvara cykeln, ökar möjligheten att ta cykeln in till stadskärnan. Förvaltningen vill även passa på att värna det rörliga friluftslivet och den spontana fysiska aktiviteten, så att tillgängligheten blir bättre, oavsett var man bor i staden. Bilagor Trafikstrategi 2035

51 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler REMISS- FÖRSLAG Borås Stads Förädla det vi har TRAFIKSTRATEGI 2035 Trafikstrategi 1

52 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: Trafikstrategi

53 Förädla det vi har TRAFIKSTRATEGI 2035 Borås växer med mer bostäder, arbetsplatser och handel. Fler och fler behöver förflytta sig på våra gator och vägar. Borås allt större roll som nav för Sjuhärad och i en växande arbetsmarknadsregion ökar också konkurrensen om utrymmet. Götalandsbanan, vårt viktigaste samhällsbyggnadsprojekt, kommer att påverka både stadens utveckling och vårt resande. Detta ställer krav på ett transportsystem som kan hantera ökad trafik och rörlighet, samtidigt som samhället ska gå i en hållbar riktning. Inför en ny översiktsplan behöver vi se över trafiksystemet och särskilja trafikfrågorna. Vi behöver se trafiken i ett helhetsperspektiv för att kunna utveckla en både hållbar och attraktiv stad. Trafikstrategin ger en inriktning och en målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik, och utryckningstrafik. Trafikstrategin behöver stödja ett förändrat beteende som är hållbart på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Då skapas också en attraktiv stadsmiljö. Trafikstrategin har samma tidshorisont som översiktsplanen, år Då är Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Borås utbyggd, Västlänken i drift och målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland genomförd. Dessa är avgörande för att trafikstrategin ska få full effekt på vårt resande. Trafikstrategin kompletteras senare med en eller flera trafikplaner med åtgärder, som även preciserar tidpunkter och kostnader. Trafikstrategi 3

54 Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Minskad trängsel genom att optimera flödet Lätt att välja rätt färdmedel Kollektivtrafiken är strukturbildande Prioritera mellan trafikslag och skapa förutsättningar för viktiga stråk Smarta parkeringslösningar Kapacitetsstarkt resecentrum med god anslutning till huvudnät Tydliga och säkra stråk för gående och cyklister Gaturummet ska vara utformat så att det är lätt att förstå vilket trafikslag som är prioriterat Regional nivå Mellan orter Inom tätort 4 Trafikstrategi

55 Från vision till strategi Borås Stad har i visionen Borås 2025 en ram för all planering. För att gå visionens riktning behöver kommunen strategier som styr planeringen åt rätt håll, och uppföljning av att vi når målet i tid. De punkter i visionen som trafikstrategin bygger på är - Vi utvecklar samverkan med Göteborg och övriga Västsverige så att fler får snabba pålitliga och hållbara transporter - Vi gör det lätt för människor att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden. - Vi stimulerar miljövänliga resvanor och transportsystem med nya tekniska lösningar - Vi gör delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar - Vi utvecklar mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor och torg för mänsklig samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Viskan får en framträdande plats och ger möjligheter till både aktiviteter och sinnesro - Vi skapar en ren, snygg och trygg stad - Vi förtätar boende och strävar efter att tredubbla antalet invånare i stadskärnan Det har lett till fyra principer i trafikstrategin: Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Till detta finns åtta målområden som är grunden i vår planering och visar vad som ska eftersträvas i Borås framtida trafiksystem. Trafikstrategi 5

56 Principer Trafikstrategin har fyra principer för arbetet med att nå den hållbara staden. Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Förädla det vi har handlar om att ta vara och utveckla de positiva egenskaperna vi har i staden och våra orter. Genom att utveckla Borås på ett hållbart sätt får vi en karaktärsstark och självständig stad samtidigt som att vi tar till vara de investeringar som är gjorda. Borås ligger geografiskt bra med goda kommunikationer till Landvetter, Göteborg och Jönköping. Fyra riksvägar (27, 40, 41, 42) och en länsväg (180) möts här. Vi har ett centralt placerat resecentrum med järnväg i fyra olika riktningar och väl fungerade samhällen utmed linjerna. Järnvägsnätet ska kompletteras med Götalandsbanan. Bilfritt centrum finns i visionen Borås 2025 för att skapa en livskraftig stadskärna. Det offentliga rummet ska utvecklas för mötesplatser, rekreation, upplevelser, handel, boende och kreativa utbyten. Bilfritt centrum ställer krav på bättre strukturer utanför centrum och anslutningar till stadskärnan. Huvudnätet är blodomloppet. De olika trafikslagen har sina egna artärer. Huvudnätet för de gående ska knyta samman dörr till dörr i attraktiva och trygga miljöer. Cykelvägnätet ska väl sammanbundet och trafiksäkert utgå från knutpunkterna. Kollektivtrafiken ska skapa struktur och vara det självklara valet för resan. Borås är en regional knutpunkt med stora trafikströmmar. De ska ske effektivt och säkert med så få störningar som möjligt för den lokala trafiken. Knutpunkter ska vara omstigningspunkter mellan olika trafikslag och ha service för pendlare och närboende. Knutpunkterna kan utvecklas ytterligare med bebyggelse eller andra funktioner utifrån platsens unika värde, och förbättra underlaget för kollektivtrafik och service. Efter de fyra principerna har vi åtta målområden att arbeta vidare med. Målområdena ger en framtidsbild för medborgare, beslutsfattare och tjänstemän som ska arbeta med trafikoch samhällsplanering. 6 Trafikstrategi

57 Sammanfattande strukturbild för trafikstrategi Strukturbilden visar bl. a. ett bilfritt centrum omringat med knutpunkter och våra större kransorter som viktiga serviceorter. Trafikstrategi 7

58 Målområden 1 Optimera flödet för minskad trängsel Olika färdmedel har olika anspråk på ytor. Vi behöver tänka igenom hur vi använder gatuutrymmet så att så många som möjligt kan få del av det. Vi vill att stadskärnan ska ha liv och rörelse och vara en attraktiv mötesplats. I planeringen strävar vi efter att förtäta stadskärnan. Det ger en närhet som minskar behovet av transporter när mycket finns på gångavstånd. På landsbygden finns helt annat fokus. Här kan transporter vara en av förutsättningarna för en livfull miljö. För att så många som möjligt samtidigt ska kunna utnyttja infrastrukturen gäller det att hitta den optimala blandningen av trafik. Kan man sprida trafiken över tid, exempelvis genom flexibla arbetstider, skapar det också möjligheter att optimera flödet. Om alla trafikslag skulle få ett eget utrymme i båda riktningarna i gaturummet, dvs en fil vardera för buss, bil, gods, parkering, cykel och gångtrafik, behöver vi gator dubbelt så breda som Allégatan. Det är varken möjligt eller attraktivt. Biltrafik tenderar att fylla allt ledigt utrymme. Sedan 1960-talet har bilen dominerat utvecklingen i stadsmiljön. Den trenden kan inte fortsätta om vi vill ha snabba kommunikationer och en ren och attraktiv stad. Med bra förutsättningar för kollektivtrafiken på bilens bekostnad blir bussen det mest attraktiva valet. Större ombyggnader eller nybyggnader av infrastruktur är väldigt kostsamma och ska övervägas först när ingen annan påverkan kan lösa problemet. Metoder Optimera flödet för varje område. Prioritera kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken på bilens bekostnad. 8 Trafikstrategi

59 2 Lätt att välja rätt färdmedel Det ska vara lätt att välja rätt färdmedel, och valet måste stämma i livspusslet. Det ska kännas naturligt att ta sig fram på ett hållbart sätt. Detta kräver lösningar som är anpassade efter livssituation, var man bor, var och när man arbetar och vilka behov familjen har. Borås Stad har ansvar för att planera funktioner på rätt ställe, och påverka människor att förändra sitt resande. Kommunen kan visa på smarta lösningar och förmedla goda exempel, påverka attityder och beteende så att vi utnyttjar gatunätet bättre. Det ska vara tydligt vilket färdmedel som är rätt för just dig, beroende på var i kommunen du bor och hur din livssituation är. Det ska finnas en tydlig koppling mellan busshållplatser med många resande och andra färdmedel. Bilpooler i bostadsområden eller för företag är en möjlighet för att ha bil när man behöver. I bostaden ska cykeln alltid kunna vara nära till hands. För att nå hållbara transporter måste vi påverka såväl enskilda som kommun, företag och organisationer. Borås Stad, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Trafikverket och företagen i Borås är alla viktiga för att främja hållbara resval. Metoder Planera så att det hållbara resandet är det enklaste valet för individen Visa fördelarna med ett hållbart resande och påverka människors resebeteende. Öka attraktiviteten i centrum genom anpassade och samordnade godstransporter. Samverka för att hitta ekonomiska incitament att välja hållbart resande. Trafikstrategi 9

60 3 Kollektivtrafiken bildar struktur Kollektivtrafiken ska vara stommen i det framtida resandet. Det är en struktur som sällan flyttar på sig, vilket gör den attraktiv att ha nära sitt hem och sin arbetsplats. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag. Därför ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till hållplatser eller stationer. Nya effektiva kollektivtrafiklinjer ska utgöra grunden i nya bebyggelseområden för att det hållbara resandet ska bli en naturlig del av vardagen. Stadskärnan har störst potential för förtätning. Här passerar samtliga buss- och tåglinjer, och det är nära till aktiviteter och samhällsservice. Förtätning i stadskärnan, med arbetsplatser, bostäder, handel och service, bidrar till ett mer hållbart samhälle. Bättre turtäthet med kollektivtrafik från våra kransorter kan utveckla orterna. Flera av dem har dessutom järnväg. Förtätning av bebyggelse nära stationen samt bättre gång- och cykelvägar ökar möjligheterna att resa hållbart hela vägen. Området runt stationer och hållplatser samt stråken till och från ska utvecklas som trygga, säkra och attraktiva platser. Bättre möjlighet att pendla med tåg skapar bäst förutsättningar för att binda samman hela Sjuhärad och regionen med hållbara resor. Västra Götalandsregionen har ett mål att trafikera Sjuhärad med duospårvagn eller regiontåg år I de orter som järnvägen passerar men som inte har någon station bör vi överväga möjliga stationslägen. När Götalandsbanan västerut är klar finns en snabb förbindelse till Göteborg och till Landvetter flygplats. Vi ska intensifiera planeringen för Götalandsbanan österut mot Jönköping och Stockholm. Metoder Förstärka stations- och hållplatspunkter för att attrahera flera resande Förbättra restiden för kollektivtrafiken genom prioriteringar i gaturummet Fortsätta vara drivande i arbetet för en snar utbyggnad av Götalandsbanan Stärka dialogen med Västtrafik och Västra Götalandsregionen om bättre kollektivtrafik. 10 Trafikstrategi

61 4 Prioritera mellan trafikslag och skapa stråk Bilens dominans i trafikplaneringen har lett till att staden brett ut sig. För att öka attraktiviteten i Borås behöver vi fortsätta att förtäta staden, och förädla och prioritera i gaturummet. Gående, cyklister och kollektivtrafik - i den ordningen - prioriteras före bilen, utom på biltrafikens huvudvägnät. Biltrafiken kommer även i fortsättningen att kräva utrymme i staden. Ett huvudvägnät för biltrafik blir stommen för genomfartstrafiken och för att ta sig till knutpunkter eller parkeringshus. Att fler väljer snabba kollektiva lösningar skapar utrymme för nödvändig genomfartstrafik. En inriktning blir att minska risken för proppar i systemet. Räddningstjänst, ambulans och polis ska alltid ha hög prioritet för korta insatstider. Ökad framkomlighet och kortare restider för gång, cykel och kollektivtrafik gör dem attraktivare än bilen. Det ger en naturlig övergång till hållbara trafikslag. Områden ska utvecklas utifrån att kollektivtrafiken är prioriterad i gaturummet, och gång- och cykelförbindelser förbättras så att man snabbt kan ta sig till hållplatsen, knutpunkten eller hela sträckan. Borås struktur ger förutsättningar för vilka trafikslag som ska prioriteras i stadsdelen. I stadskärnan är bebyggelsen tät och gaturummet skapat för att färdas långsamt i. Här finns det största utbudet av handel och restauranger, som är beroende av en attraktiv och levande stadskärna. Det är främst här vi ska prioritera gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafiken ska vara det attraktiva valet till och från stadskärnan. De som kommer med bil ska hänvisas till parkeringshus eller parkeringsgarage under mark i utkanten av stadskärnan. Områden äldre än 1950 är byggda för ett lågt bilinnehav. De ska få förutsättningar att förädlas till stadsdelar där de hållbara transportslagen är det naturliga färdsättet. Jämförelse Borås tätort 2050 och Trafikstrategi 11

62 Borås ska få knutpunkter där man kan byta till kollektivtrafik eller samåkning. Dessa ska utvecklas med funktioner för ökad attraktiviteten och ökad service till närboende. De ska placeras i de randzoner där huvudnäten för biltrafik och kollektivtrafik möts och det är naturligt att växla mellan biltrafik och andra transportslag. I en stad med växande näringsliv är godstransporter ett viktigt inslag. I Borås finns spetskometens inom textil, logistik och handel vilket kräver bra logistik. Godstrafiken förutspås dessutom öka i takt med att Göteborgs hamn byggs ut. Det kommer delvis att påverka Borås när gods ska passera staden. För godstrafik på järnväg och väg är den långsiktiga inriktningen att godset ska passera utanför staden för att minska de negativa effekterna av bullerstörningar och säkerhet och främja en attraktiv stadskärna. När Rv 27 färdigställts mellan Viared och Kråkered kommer en koppling mellan Rv 27 och Rv 40 österut att vara strategisk för Borås vidare utveckling. En fortsättning av Rv 27 norrut från Viared mot Alingsås är av stor strategisk betydelse. I den regionala planen för infrastruktur ska fortsatta studier av ny sträckning av Lv 180 Viared - Sandhult genomföras för att på sikt flytta trafik från centrum och nuvarande Rv 42 förbi Fristad Metoder Korta restiderna för bussen genom ökad framkomlighet Skapa sammanhängande cykel- och gångstråk Utreda möjligheter att leda gods på järnväg och väg utanför staden Utreda behov samt lämpliga stråk för att leda genomfartstrafiken utanför staden. Arbeta intensivt för Götalandsbanan med stopp i nuvarande stationsläge. Öka framkomligheten för blåljustrafiken. 12 Trafikstrategi

63 5 Smarta parkeringslösningar En attraktiv stad förutsätter att vi hushåller med vår mark på bästa sätt. Markparkeringar är inte ekonomiskt försvarbara i attraktiva lägen, utan kommer att bli bebyggda eller bli ytor för uteserveringar och mötesplatser. Vi behöver tänka nytt för hur vi använder de parkeringar vi har, och reservera ytor för parkeringshus eller parkeringsgarage i centrala lägen. Dessutom ska cykelparkeringar vara en naturlig del i staden. För parkeringar finns olika behov. Dels är det för kortare ärenden i stadskärnan, dels arbetspendling när vi lämnar bilen hela dagen, dels för att parkera under en l ängre tid. Medel för att styra parkeringar är maxtid och pris. Principskiss för parkering Centrum Parkering intill stadskärnan ska vara för de besök som gynnar centrumutvecklingen, vilket normalt är för en kortare tid under dagen eller kvällen. För att utrymmesmässigt klara ökningen i stadskärnan ska parkering i huvudsak ske i parkeringshus eller under mark. Centrumparkeringar kan ha högre avgifter och kortare maxtider. Knutpunkter I kransorterna och utmed de stora infarterna till Borås finns störst potential att hitta platser för knutpunkter. Vid dessa punkter ska man kunna byta färdmedel och snabbt komma vidare in till staden. Dessa punkter ska vara attraktiva främst för arbetspendlingen in till staden. Här ska vara billigt att parkera, och det ska kännas tryggt att låta bilen eller cykeln stå under bevakning. Knutpunkterna ska utveckla kringfunktioner som underlättar för pendlare och samtidigt blir servicecentra för dem som bor i området. Pendelparkering För dem som parkerar en längre tid eller enbart är intresserade av att byta färdmedel ska det finnas enklare punkter med gratis parkering för färdmedelsbyte eller samåkning. Trafikstrategi 13

64 Cykelparkering Cykelparkering ska vara en naturlig del av våra lösningar. Cyklister ska prioriteras och det ska bli enklare att cykla till och i stadskärnan. Vi ska ha fler parkeringsplatser för cyklar, väl utspridda i centrala staden. Cykelparkeringarna ska ha tekniska funktioner som ökar komforten för cyklisterna. Metoder Utveckla attraktiva cykelparkeringar. Identifiera knutpunkter och utveckla dessa bl. a genom att skapa mervärden. Göra det lätt att ställa bilen och byta trafikslag. Utveckla mobility management (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) tillsammans med Västtrafik och företag. Förändra parkeringsnormen i trafikstrategins anda. 14 Trafikstrategi

65 6 Kapacitetsstarkt resecentrum Borås som regionalt centrum kommer att förstärkas med Götalandsbanan. Borås Stad arbetar för en utvecklad station i nuvarande läge. Den behöver hög kapacitet för att klara ett ökat resande och en växande befolkning över lång tid. Här kommer alla trafikslag att kräva utrymme. Redan idag är Borås-Göteborg det tredje största pendlingsstråket i landet, där kollektivtrafiken med buss står för 1,6 miljoner resor per år. Detta pendlingsstråk blir än viktigare i den tydliga trenden till regionförstoring. Resenären ska stå i centrum. Det är viktigt att övergångarna mellan olika trafikslag fungerar smidigt, och att det är lätt att hitta rätt. Metoder Ta fram en funktionsanalys Trafikstrategi 15

66 7 Tydliga och säkra stråk för gående och cyklister Upplevelsen utmed våra gång- och cykelstråk är viktig för hur ofta vi väljer att använda dem. Det gäller både hur trygga och säkra de är, och hur trivsamma omgivningarna är. Gångbanor och cykelbanor ska separeras från varandra så att båda trafikslagen kan utvecklas efter sina förutsättningar. Stråken ska vara sammanhängande från våra bostadsområden till centrum, knutpunkter och skolor. Stråken vara gena så att avståndet blir så kort som möjligt. Gångtrafiken får ett allt större utrymme i stadskärnan för att göra denna ännu mer attraktiv. Detta sker i samverkan mellan kommunen, fastighetsägare och näringsidkare. Cykel ska vara ett snabbt och naturligt färdmedel i centrum. Det ska vara enkelt att orientera sig, och man ska kunna ställa ifrån sig cykeln på ett enkelt och säkert sätt. Statusen för cyklister ska höjas genom att vi förbättrar alla de funktioner som behövs. Hyrcykelsystem ska bli en del av vardagen. Gång- och cykeltrafik ska fungera året runt, vilket ställer krav på drift och skötsel på våra gång- och cykelytor. Metoder Bygga sammanhängande nät för gående och cyklister Göra det lätt att hitta och välja vilken väg som är snabbast Utveckla digitala informationssystem för cyklister och information om cykelparkeringar och var cykelpumpar finns. Kvalitetssäkra skötseln av gång- och cykelbanor. Utveckla hyrcykelsystem. 16 Trafikstrategi

67 8 Gaturummet ska vara lätt att förstå Alla ska kunna förstå trafiksituationen på platsen och vem som har företräde. Det ökar säkerheten och gör det lättare att orientera sig till målpunkten. Genomtänkta materialval, mönsterläggning, belysning och grönska förtydligar platser och stråk. Dessutom kan det öka attraktiviteten på platsen och främja möten mellan människor. Riksväg 40 (motorväg) och Sandwalls plats (gågata) En tydlig och medveten utformning underlättar vardagslivet. Alla i familjen ska i så hög grad som möjligt kunna röra sig fritt genom att gaturummet är lätt att förstå. Kan barnen själva tryggt ta sig till och från skolan sparas många bilresor. Gaturummet ska inte inbjuda till högre hastighet än det som är tillåtet. Metoder Göra större skillnad på gatutyper och förädla dem för att öka förståelsen av gaturummet. Trafikstrategi 17

68 Fortsatt arbete Trafikstrategin kommer att utgöra underlag för den fortsatta trafikplaneringen i staden. Grunden i trafikstrategin kommer också vara ett viktigt underlag till den översiktsplan som tas fram under Trafiken är blodomloppet i staden och är en viktig del i arbetet med att bygga den attraktiva staden där vi vill bo, leva och verka. I nästa planeringssteg ska vi hitta vilka lösningar som behövs för att nå målen, och hur arbetet ska prioriteras i budgeten. De åtgärder som kan genomföras i ett tidigt stadium och ligger i trafikstrategins anda bör börja omgående. Det är ett omfattande arbete att förverkliga trafikstrategin, där många kompetenser behöver samverka. Trafikstrategin ger en tydlig förankring och trygghet i de saker som genomförs. 18 Trafikstrategi

69 BILAGA 1 Nuläge I tätorten Borås bor ca 65 procent av kommunens befolkning, ca invånare. Befolkningen har ökat allt snabbare och år 2013 ökade invånarantalet med personer i kommunen. Befolkningen ökar mest i Borås tätort. Från och med 2011 är kommunen indelad i tre stadsdelar: Norr, Väster, Öster med vardera ca invånare. Befolkningen ökar i ett stråk västerut, i Sandared-Sjömarken, och ett stråk norrut, i Tosseryd-Frufällan-Fristad. Bostäderna finns till 64,4 procent i tätorten Borås. Borås tätort förtätas i centrum, där det planeras för flera nya höga flerbostadshus. Ambitionen i visionen Borås 2025 är att tredubbla antalet invånare i centrum. De flesta av de nya bostäderna ligger i stadskärnan och Druvefors. På Norrby planeras ett stort bostadsprojekt med över bostäder. På Regementet och i Knallelandsområdet planeras över bostäder vardera. Genom Borås går de nationella stråken mellan Göteborg och Stockholm, riksväg 40, respektive Göteborg-Karlskrona, riksväg 27. Större vägförbindelser är också riksväg 41 Borås- Varberg, riksväg 42 Borås-Vänersborg och länsväg 180 Borås-Alingsås. En ny sträcka på Rv 27 kommer att förbinda Rv27/41 med Rv 40 i höjd med Viaredsrondellen. Borås har järnväg i fyra riktningar, Göteborg, Herrljunga, Kalmar och Varberg. som trafikeras av både gods- och persontrafik. Utöver det pågår planering för Götalandsbanan som planeras för höghastighetståg. Sträckan mot Göteborg ligger närmast i tid med en framtida fortsättning mot Jönköping/Stockholm. Antalet arbetstillfällen i kommunen var nära år De största arbetsgivarna i Borås är Borås Stad (ca anställda), Västra Götalandsregionen, SÄS (ca 4 300), Ericsson AB (ca 1 000), Ellos (ca 920), Högskolan i Borås (ca 680), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (ca 580) och Volvo Bussar AB (ca 400). Viared är ett av de större industriområdena i utkanten av tätorten Borås, väster ut längs riksväg 40. Området har ca 260 arbetsställen med ca anställda. Högskolan i Borås har sex institutioner och forskarutbildning. Utbildningar bedrivs inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city. Högskolan har ca studenter. Den största målpunkten är centrum där vi har många arbetsplatser och handel samt våra kollektivtrafiknoder Resecentrum och Södra torget. Inte långt efter kommer Knallelandsområdet. För arbetsresor är Södra Älvsborgs Sjukhus, Högskolan, Ramnaslätt/Lundaskog och Viared viktiga mål, förutom kommunens olika verksamheter. För upplevelser är Borås Djurpark, Kulturhuset och Borås Arena-området intressanta målpunkter. Trafikstrategi 19

70 Biltrafik Vart vi reser är en viktig kunskap när vi ska hitta lösningar för våra resor. För biltrafiken har Sweco skapat en schematisk beskrivning på genomfartstrafiken och mellan zoner i staden med olika tjocka band utifrån antal bilar. (se nedan). Framtida förtätning av bebyggelse, nya områden samt nya användningar kommer att påverka flödena. Den första bilden redovisar enbart den genomgående trafiken, som inte har start eller mål i staden. Ytan för de gula cirklarna representerar mängden av alla bilresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna. Varje riktning kan vara en summering av flera vägar, exempelvis omfattar sydost både väg 27 och Gånghestervägen. De grå banden visar de största flödena av genomfartstrafik. Den största relationen finns på Rv 40 med ca bilar/dygn, och därefter mellan Rv 27 och Rv 40 väst med ca bilar/dygn. Bild två visar de resor som har start eller mål i staden. För att se den totala trafikmängden behöver summorna slås samman. Genomgående biltrafik i Borås (2010) 20 Trafikstrategi

71 In-/utfartsflöden i Borås (2010) Mängden av alla in-/utfartsresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna redovisas ovan. Exempelvis är det ca fordon/vardagsdygn omedelbart väster om Nabbamotet som har start eller mål i Borås. Totalt är det ca fordon/vardagsdygn som utgör in-/utfartstrafik. Trafikstrategi 21

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för alkoholservering Alkoholservering 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5)

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5) Författningssamling 1(5) Inköpspolicy för Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2001-11-27, 114, med ändring Gäller från 2004-12-08, 132, 2006-09-13, 121 2002-01-01 Inköpspolicy för Svedala kommun

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Riktlinjer för Ung Peng-stöd Tjänsteskrivelse 2012-11-20 KFN 2012.0063 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Riktlinjer för Ung Peng-stöd Sammanfattning Ung Peng är ett ekonomiskt stöd från Karlskoga kommun till ungdomar

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE. Miljöförvaltningen

Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE. Miljöförvaltningen Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE Miljöförvaltningen Sju vanliga frågor och svar Vill du veta mer om hur vi på miljöförvaltningen arbetar och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Budget 2013. i Eskilstuna

Budget 2013. i Eskilstuna Budget 2013 i Eskilstuna Ägardirektiv för Kommunföretag AB 2013 1 Innehållsförteckning Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning... 3 Kommunföretag AB... 4 Bolagsstyrning... 4 Taxor och hyror... 4 Parken

Läs mer

Agenda. Små avlopp i den kommunala vattenplaneringen. Därför vill miljöenheten ha va-plan. Helena Segervall

Agenda. Små avlopp i den kommunala vattenplaneringen. Därför vill miljöenheten ha va-plan. Helena Segervall 2013-11-19 Mälarens Vattenvårdsförbund Agenda Introduktion Strängnäs kommun och miljöenheten Tillsyn små avlopp Aktuellt ärende Små avlopp - vattenplanering Helena Segervall Förnamn Efternamn 2008-05-27

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005)

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) LS 1102-0181 UPPHANDLINGSPOLICY Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15 Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (6)

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Dagvattenprogram för Uppsala kommun Antaget av kommunfullmäktige 27 januari 2014

Dagvattenprogram för Uppsala kommun Antaget av kommunfullmäktige 27 januari 2014 Dagvattenprogram för Uppsala kommun Antaget av kommunfullmäktige 27 januari 2014 Förord Dagvattenprogram för Uppsala kommun utgör en del av Uppsalas övergripande planering för att uppfylla kommunens åtagande

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling LS 0912-1005 BILAGA 3 Riktlinjer för upphandling Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (12) Innehållsförteckning 1 Syfte och inriktning...3 1.1. Verksamhet...3 2 Samordnad upphandling...3

Läs mer

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering.

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Fullmäktigesalen i Harmånger. Tid: Måndag 24 september 2012 kl. 18:00. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-01-28 KSAU 13 Förslag till Evenemangspolicy för Karlsborgs kommun Dnr28.2015 Arbetsutskottets beslut

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa

UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa - 5 år efter införandet i UMEÅ - Conny Persson conny.persson@umeva.se 090-16 13 99, 070-517 13 99 Varför dagvattentaxa? Vattentjänstlagen (LAV) medger inte att kostnader

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer