MILJÖPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN

Transkript

1

2

3 MILJÖPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN Flik 1 Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Inledning Mark Vatten Luft Buller Miljön och vår hälsa Innehållet i denna pärm skall beskriva miljösituationen i allmänhet och i synnerhet Kiruna kommun. I slutet av varje avsnitt finns även hänvisning till litteratur för den som vill veta mer samt ordlista. Eftersom miljöplanen skall fungera som en kunskapskälla har stor vikt lagts vid att sammanställa och utvärdera lokal miljödata. I Kiruna har det ända sedan början av 1900-talet utförts naturinriktad forskning kring Abisko Naturvetenskapliga station. Forskningen av mark och vatten stannade i området men utforskningen av rymdfenomen som norrsken flyttade till IRF, Institutet för rymdforskning utanför Kiruna. Ur behovet av en bas för vidare rymdforskning och möjlighet till raketuppskjutning föddes Esrange Space Center med ett stort raketskjutfält. Redan år 1969 startade Kiruna kommuns hälsovårdsnämnd och LKAB ett samarbete med utomhusmätningar av luftkvalitet. Även Statens Naturvårdsverk var med som stöd och diskussionspartner. Mätningarna pågick under fem år och gav en bra bild av de höga stoft- och svaveldioxidhalterna som då gällde i centralorten. Senare har Kiruna som enda ort norr om Luleå deltagit kontinuerligt i luftövervakning av utomhusluften fram till år 1999.

4 Bilden visar populärversionen av den första luftundersökningen som gjordes i Kiruna. Vi denna undersökning mättes svaveldioxid och stoft i Kirunas utomhusluft.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Förord 1.2 Syfte med revideringen av miljöplan Metod 1.4 Avgränsningar 1.5 Miljöstörande verksamhet i Kiruna som kräver tillstånd eller anmälan 1.6 Hur skall tillsynen av dessa ske? 1.7 Miljöövervakningen 2 Markavsnitt 2.1 Historik 2.2 Allmänt om landskap och geologin i Kiruna 2.3 Markanvändningen 2.4 Skogen 2.5 Gruvbrytningen och stadsomvandlingen 2.6 Renskötseln 2.7 Jordbruket 2.8 Täkter 2.9 Radon 2.10 Avfall/Energi 2.10 Vill du veta mera? 2.12 Ordförklaringar 3 Vattenavsnitt 3.1 Vattnets kretslopp 3.2 Hur fungerar en sjö? 3.3 Hur fungerar bäckar och älvar?

6 3.4 Kulturpåverkan av vatten i Kiruna kommun 3.5 Försurning 3.6 Försurningssituationen i Kirunas sjöar och vattendrag 3.7 Sjöar och vattendrag Kaparasjärvi och Djupsjön 3.8 Älvarnas vattenkvalitet Luossajärvi Ala-Lombolo Torneträsk 3.9 Tungmetaller i fisk 3.10 Fiske 3.11 Avloppsrening 3.12 Gruvvatten 3.13 Dricksvatten 3.14 Vill du veta mera? 3.15 Ordförklaring 3.16 Målsättningar, åtgärder inom vattenavsnittet 4 Luftavsnitt 4.1 Allmänt om luftföroreningar 4.2 Väder och vind 4.3 Miljökvalitetsmål för luftföroreningar 4.4 Förhållandena i Kiruna kommun 4.5 Luftkvalitet runt Kiruna förr och nu 4.6 Industrins/Gruvans luftföroreningar 4.7 Trafikens luftföroreningar 4.8 Uppvärmningens luftpåverkan 4.9 Vill du veta mera? 4.10Målsättningar och åtgärder för att bibehålla och förbättra luftkvaliten i Kiruna.

7 5 Buller 5.1 Allmänt, buller som miljöstörning 5.2 Bullerkällor i Kiruna kommun 5.3 Vibrationer från gruvbrytningen 5.4 Målsättningar inom buller avsnittet 6 Miljön och vår hälsa 6.1 Ohälsa förknippad med inomhusmiljön Radon Fukt, lukt, mögel och sjuka hus Ventilation Torr luft Inomhusmiljöns hälsorisker Buller 6.2 Livsstil och hälsan 6.3 Utomhusmiljön och hälsan 6.4 Framtida hälsobefrämjande arbete 6.5 Vill du veta mera?

8 1 Inledning 1.1 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade 1989 att arbetet med att upprätta en miljöplan skulle påbörjas. Planen antogs av miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöplanen har länge varit i behov av uppdatering. Miljö- och byggnämnden gav miljökontoret i uppdrag att revidera planen under Miljöplan 1992 Avsikten med nuvarande miljöplan var att få ett underlag för annan planering få in miljöaspekter i alla nämnders och styrelsers planering (förbättra miljömedvetandet hos politiker och tjänstemän) utgöra planeringsunderlag även för allmänhet, myndigheter och företag arbetet skall leda fram till ett prioriterat handlingsprogram för miljön i Kiruna det vill säga ett miljövårdsprogram För att kunna behandla alla frågor som finns inom detta breda område, som vi kallar miljö, gjordes följande indelning i detta arbete: mark luft vatten buller miljön och hälsan hos kirunaborna Miljöplanen blev en "uppslagsbok", en beskrivning av miljöförhållanden i allmänhet och i Kiruna. Varje avsnitt avslutades med en uppräkning av angelägna målsättningar och förslag på åtgärder. Programmet skrevs i pärmform för att ändringar och kompletteringar lätt skulle kunna ske. Avsikten med detta var att hålla miljövårdsprogrammet så aktuell som möjligt. -6-

9 Arbetet delades upp i två delar: Del 1 att ta fram en lägesbeskrivning av miljösituationen i Kiruna kommun och särskilt belysa de problem och konflikter som finns i Kiruna. Del 2 (efter remissomgång av Del 1) att problemen skall konkretiseras och utgöra förslag till åtgärder. Dessa kan i sin tur utgöra grund för handlingsprogrammet. Del 2 genomfördes inte. -7-

10 Rollerna inom miljövårdsarbetet Miljövårdsarbetet liksom mycket av markplaneringsfrågorna har kommit att bli en kommunal angelägenhet de senaste åren genom överföring av arbetsuppgifter och befogenheter från stat till kommun. På centralt håll har över 80 myndigheter arbetsuppgifter inom miljövård. De viktigaste är Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Miljödomstolen. På regional nivå har Länsstyrelsen huvudansvaret för miljöskydd och naturvård. Miljöfrågor handläggs av länsstyrelsens miljöavdelning. Miljöprövningsdelegationen hanterar vissa tillstånd enligt miljöbalken. Miljö- och byggnämnden är den lokala myndigheten inom miljöområdet och är ålagd att bevaka att den som driver miljöstörande verksamhet tar sitt ansvar för miljövården. De har dessutom ett särskilt ansvar för samarbetet med andra myndigheter och organ. Under nämnden utför miljökontoret den operativa tillsynen. Miljökontorets inriktningsmål är att följa utvecklingen i kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende, medverka i planeringen, samarbeta med myndigheter organisationer och enskilda samt lämna upplysningar i frågor som berör miljö och hälsoskydd. Miljövårdsarbetet i kommunen är en angelägenhet för alla förvaltningar. Kommunen är engagerade i en lång rad olika verksamheter som påverkar miljön. Avloppsanläggningar, avfallsdeponi, gator och vägar är miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening. Reningsverken, avfallsdeponin och Kiruna Värmeverk har villkor på hur mycket föroreningar som får släppas ut. Fastigheter kan till exempel störa med bullrande fläktar och släppa ut freon från kylanläggningar. Skötseln av kommunens mark kan innebära spridande av avloppsslam eller bekämpningsmedel. Tomtmark kan säljas till miljöstörande industri. Samtliga nämnder och styrelser skall ta ansvar för att miljövårdens intressen tillgodoses, var och en inom sitt område. Med ett bra samarbete och en väl fungerande organisation inom kommunen kan alla ge viktiga bidrag till ett miljövänligare samhälle. -8-

11 Miljö- och byggnämndens roll gentemot andra kommunala organ är främst att vara rådgivande. Miljö- och byggnämnden/miljökontoret har kunskaper som är viktiga för kommunens planering. Inspektionsverksamheten innebär ett kontinuerligt insamlande av miljöuppgifter från miljöstörande verksamheter. Även om en stor del av miljö- och byggnämndens tillsyn är riktad mot kommunens egen verksamhet är ändå det mesta av miljö- och hälsoskyddsarbetet baserat på vad som sker i hela samhället. I Kiruna är gruvindustrin, trafiken och uppvärmningen tre stora områden som påverkar miljön. I dagsläget är gruvbrytningen och den markpåverkan som sker mot centrala Kiruna det utan jämförelse största miljö- och hälsohotet. Om inte samhället och gruvbolaget klarar av att hantera denna situation är det stor risk för en repris på Malmbergsgropen även i Kiruna, vilket inte alls är önskvärt och ligger så långt från visionen långsiktigt hållbart samhälle som man kan komma. Riksdagen har satt upp 16 miljömål för Sverige där ett är God bebyggd miljö. Med den utveckling som Kiruna står inför blir detta en speciell utmaning att bygga en ny god bebyggd miljö för kirunaborna. Om samhället placeras fel blir problemen många med vibrationer, sättningar och jordskalv. Damning kan bli ett påtagligt problem från ett allt större gruvområde med ras och torrlagda vattenytor. Om förhärskande vindar dessutom ligger på från gruvområdet mot samhället så är den goda bebyggda miljön mycket svår att förverkliga. Avfallshanteringen är ett viktigt område för oss i Kiruna att ägna särskilt intresse åt. Dels tar vi emot avfall från andra kommuner och länder, dels bränns avfallet i vår stad. En hel del lokala insatser har gjorts på senare år för att minska avfallets farlighet och information om att källsortera avfallet. Miljöarbetet är här av såväl informations- som tillsynskaraktär och är riktat mot industrin, kommunen, butiksägare och enskilda Kirunabor. -9-

12 1.2 Syfte med revideringen av miljöplan 1992 Sedan miljöplanen antogs 1992 har mycket förändrats i såväl lokalsamhället som omvärlden. Arbetet med Agenda 21 har övergått till framtagande av miljömål på central, regional och lokal nivå. Miljölagstiftningen har ändrats. De så kallade verksamhetsutövarna har fått betydligt mer ansvar genom införandet av lagstadgad egenkontroll. Syftet med revideringen är att: uppdatera miljödata och fakta i planen följa upp målsättningarna i miljöplan 1992 ta fram nya lokala miljömål 1.3 Metod Befintlig miljöplan har varit grunden för arbetet. Pärm- och fliksystemet har behållits. Innehållet har reviderats med avseende på förändringar i samhället, nya tekniska system och ny kunskap. Nya undersökningar och mätningar har ersatt eller kompletterat tidigare uppgifter. Uppgifter har hämtats från erfarenhet i tillsynen, miljörapporter och liknande källor. 1.4 Avgränsningar Analysen av uppnådda resultat och arbetet med lokala miljömål är nästa steg i arbetet och kommer att påbörjas efter det att faktaunderlaget uppdaterats. Vissa kommentarer till förändringar i luft- och vattenkvalitet, till minskning av utsläpp till luft- och vatten finns med redan i denna revidering. För att få med den stora miljö- och samhällsförändringen som LKAB:s gruvbrytning medför för Kiruna C har ett nytt avsnitt skrivits under avdelningen Mark. -10-

13 1.5 Miljöstörande verksamheter i Kiruna som kräver tillstånd eller anmälan I en miljöplan är det av intresse att veta vilka verksamheter som är miljöstörande och varför. Enligt miljöbalken skall vissa verksamheter ha tillstånd innan de startar. Tillstånd lämnas av miljödomstolen eller miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen. Anmälan om miljöstörande verksamhet görs till miljö- och byggnämnden och gäller "mindre" miljöstörande verksamheter. Här följer en lista över exempel på miljöstörande verksamheter som kräver tillstånd eller är anmälda enligt miljöbalken inom Kiruna kommun: Miljöstörande verksamhet Gruvverksamhet, Pelletstillverkning Kiirunavaara, Svappavaara Värmeverket, värmeproduktion, avfallsförbränning Avfallsdeponi Avloppsreningsverk: Kiruna, Katterjokk-Riksgränsen + ytterligare 21 mindre anmälningspliktiga verksamheter Plasttillverkning Ytbehandling Större panncentraler Vindkraft Bergtäkt, Grustäkter krossar och asfalttillverkning Flygplats Krematorium Sprängämnestillverkning Skjutbanor Motorsport, testbanor Typ av störning Luftutsläpp, process vattenutsläpp, buller, landskapsbild, markdeformation, avfall, kemikalier, Luftutsläpp, spillvattenpåverkan, buller, mark, avfallsdeponering, grundoch ytvattenpåverkan, lukt Markpåverkan, grundoch ytvattenpåverkan, buller, lukt Yt- och/eller grundvattenpåverkan, slam Luftutsläpp, kemikalier, avfall Vatten, kemikalieavfall Luftutsläpp Buller, landskapsbild Vatten, landskapsbild, buller, damm, luftpåverkan Vatten, buller, luftutsläpp Luftutsläpp Spillvattenpåverkan, risker Buller Yt- och grundvattenpåverkan, buller, luftpåverkan -11-

14 Miljöstörande verksamhet Bensinstationer Avloppsslamhantering Kemtvätt, övrig tvätthantering Slakterier Skrotverksamhet inkl bilskrotning Behandling av förorenade jordmassor Typ av störning Ytvattenpåverkan, mark, luftpåverkan, kemikalier Yt- och grundvattenpåverkan Spillvattenpåverkan, luftutsläpp, farligt avfall Yt- och grundvattenpåverkan, lukt, animaliskt avfall (slaktavfall) Yt- och grundvattenpåverkan, buller, farligt avfall Yt- och grundvattenpåverkan, farligt avfall, luftutsläpp Vissa av dessa företag är av en sådan storlek att de skall ha tillstånd för sin miljöstörande verksamhet. För andra, mindre miljöstörande företag krävs endast anmälan. Miljöbalken gäller dock för allt där luft/vatten eller mark kan påverkas negativt. Miljö- och byggnämnden har tillsyn över all miljöfarlig verksamhet utom gruvverksamheten som kontrolleras av länsstyrelsen. -12-

15 1.6 Hur ska tillsynen av dessa ske Rent praktiskt sker tillsynen genom inspektioner: där genomgång av verksamheten sker där kontroll av företagets egenkontroll sker och kontroll av att väsentliga miljöskyddsanläggningar fungerar. Inspektioner kan göras föranmälda eller oanmälda. 1.7 Miljöövervakning Allmänhetens oro och intresse för vad som sker i naturen är stort. Miljövårdande myndigheter i kommunen får ofta frågor om företeelser som kan tyda på en påverkan i naturen. Bruna barr hos tall eller gran, missbildade fiskar, illaluktande ytvatten eller algpåväxt på nät är exempel på frågor som ibland dyker upp. För att svara på dessa och många andra frågor om olika verksamheters miljöpåverkan behövs en mängd uppgifter om olika företeelser i naturen. Tillsammans med inspektionserfarenheter från miljöfarlig verksamhet kan uppgifter från miljöövervakningen ge besked om miljötillstånd och risker. Vilken miljöövervakning finns det i dag i Kiruna? Med miljöövervakning menar vi återkommande provtagning av luft, vatten, mark, växter eller djur. I första hand är det den så kallade miljövårdsfamiljen Statens Naturvårdsverk, Länsstyrelsens miljöavdelning och Miljö- och byggnämnden som sköter miljökontrollen, men även vissa större miljöstörande företag såsom LKAB och Värmeverket tar en del miljöprover. Dessutom finns den naturvetenskapliga stationen i Abisko sedan snart 100 år. Av nedan redovisade tabell framgår var och vad för slag av miljö -undersökningar som sker inom vår kommun. I slutet av avsnittet finns en karta som visar vilken och var regelbunden provtagning av miljön sker. -13-

16 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN LUFT Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Esrange Ozon Sot NO och framåt. Esrange personal på uppdrag av SNV Bakgrundsstation i EMEP programmet Esrange Abisko Katterjokk Kiruna Abisko, Kiruna, Vittangi, Karesuando Nikkaluokta Nikkaluokta Palovare (söder Kuttainen) Palovare (söder Kuttainen) Abiskoområdet Årsmedelhalter i nederbörd av olika ämnen Årsmedelhalter i nederbörd av olika ämnen Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Halter av marknära ozon, NO2, NH3, SO2 Nederbördskemi, deposition på öppet fält och markvatten Halter av marknära ozon, NO2, NH3, SO2 Nederbördskemi, deposition på öppet fält och markvatten Många olika typer av klimat och vädermätningar Esrange personal på uppdrag av SNV Naturvetenskapens personal på uppdrag av SNV kontinuerligt Naturvetenskapens personal på uppdrag av SSI kontinuerligt Institutet för Rymdfysik på uppdrag av SSI Var 7: e månad Miljökontoret på uppdrag av SSI 1 g/mån Miljökontoret på uppdrag av Länsstyrelsen 1 g/mån Miljökontoret på uppdrag av Länsstyrelsen 1 g/mån Länsstyrelsen 1 g/mån Länsstyrelsen Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Bakgrundsstation i PMK programmet Bakgrundsstation i PMK programmet En av SSI 32 fasta bakgrundsstationer Har automatlarm En av SSI 32 fasta bakgrundsstationer Har automatlarm Tillkom efter kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl Flera mätserier har pågått under många år och är därför extra värdefulla -14-

17 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN VATTEN Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Torne- och Kalixälv Muonio- och Vittangiälv Vattenkemi (basprogram, metaller, miljöövervakning) 6-8 g/år Miljökontoret och LKAB på uppdrag av vattenvårdsförbundet Recipientkontroll Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund Referenssjöar (Abiskojaure, Latnajaure, Valkeajärvi, Torneträsk) Vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och provfiske 1-4 g/år Länsstyrelsen SLU är datavärd Referensvattendrag (Abiskojokk, Akkarjokk) Riksinventeringar av vattendrag Riksinventeringar av sjöar Miljömålsuppföljning (riksinventering sjöar 2006) Vattenkemi, bottenfauna 1-30 g/år Länsstyrelsen SLU är datavärd Vattenkemi 1995 och 2000 Länsstyrelsen, Naturvårdsverket SLU är datavärd Vattenkemi, spårmetaller Under 6 Länsstyrelsen SLU är datavärd år skall Naturvårdsverket Heter numera ca 180 omdrevsprogrammet sjöar provtas 2006 Länsstyrelsen SLU är datavärd Abisko-området Olika typer av grundvattenundersökningar 2 g/mån Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Rakkurisystemet Vattenkemi i 4 provpunkter LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten Luossajokksystemet Vattenkemi i 3 provpunkter LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten -15-

18 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN ÖVRIGT Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Abisko-området Pollenregistreringar Naturhistoriska Riksmuseet Abisko-området Fenologi, Växter på myr och i björkskog årligen Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Abisko-området Insekter Umeå Universitet Abiskojaure Rensjön-Aitejokk Röding (miljögifter -muskel, metaller - lever) Renar (organiska miljögifter och metaller) årligen Årligen/vart 5:e år IVL är datavärd IVL är datavärd Rakkurisystemet Fisk, metallhalter Vart 5 år LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten Abisko-området Klimatförändringar, Växthuseffekten årligen ANS -16-

19 -17-