MILJÖPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN"

Transkript

1

2

3 MILJÖPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN Flik 1 Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Inledning Mark Vatten Luft Buller Miljön och vår hälsa Innehållet i denna pärm skall beskriva miljösituationen i allmänhet och i synnerhet Kiruna kommun. I slutet av varje avsnitt finns även hänvisning till litteratur för den som vill veta mer samt ordlista. Eftersom miljöplanen skall fungera som en kunskapskälla har stor vikt lagts vid att sammanställa och utvärdera lokal miljödata. I Kiruna har det ända sedan början av 1900-talet utförts naturinriktad forskning kring Abisko Naturvetenskapliga station. Forskningen av mark och vatten stannade i området men utforskningen av rymdfenomen som norrsken flyttade till IRF, Institutet för rymdforskning utanför Kiruna. Ur behovet av en bas för vidare rymdforskning och möjlighet till raketuppskjutning föddes Esrange Space Center med ett stort raketskjutfält. Redan år 1969 startade Kiruna kommuns hälsovårdsnämnd och LKAB ett samarbete med utomhusmätningar av luftkvalitet. Även Statens Naturvårdsverk var med som stöd och diskussionspartner. Mätningarna pågick under fem år och gav en bra bild av de höga stoft- och svaveldioxidhalterna som då gällde i centralorten. Senare har Kiruna som enda ort norr om Luleå deltagit kontinuerligt i luftövervakning av utomhusluften fram till år 1999.

4 Bilden visar populärversionen av den första luftundersökningen som gjordes i Kiruna. Vi denna undersökning mättes svaveldioxid och stoft i Kirunas utomhusluft.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Förord 1.2 Syfte med revideringen av miljöplan Metod 1.4 Avgränsningar 1.5 Miljöstörande verksamhet i Kiruna som kräver tillstånd eller anmälan 1.6 Hur skall tillsynen av dessa ske? 1.7 Miljöövervakningen 2 Markavsnitt 2.1 Historik 2.2 Allmänt om landskap och geologin i Kiruna 2.3 Markanvändningen 2.4 Skogen 2.5 Gruvbrytningen och stadsomvandlingen 2.6 Renskötseln 2.7 Jordbruket 2.8 Täkter 2.9 Radon 2.10 Avfall/Energi 2.10 Vill du veta mera? 2.12 Ordförklaringar 3 Vattenavsnitt 3.1 Vattnets kretslopp 3.2 Hur fungerar en sjö? 3.3 Hur fungerar bäckar och älvar?

6 3.4 Kulturpåverkan av vatten i Kiruna kommun 3.5 Försurning 3.6 Försurningssituationen i Kirunas sjöar och vattendrag 3.7 Sjöar och vattendrag Kaparasjärvi och Djupsjön 3.8 Älvarnas vattenkvalitet Luossajärvi Ala-Lombolo Torneträsk 3.9 Tungmetaller i fisk 3.10 Fiske 3.11 Avloppsrening 3.12 Gruvvatten 3.13 Dricksvatten 3.14 Vill du veta mera? 3.15 Ordförklaring 3.16 Målsättningar, åtgärder inom vattenavsnittet 4 Luftavsnitt 4.1 Allmänt om luftföroreningar 4.2 Väder och vind 4.3 Miljökvalitetsmål för luftföroreningar 4.4 Förhållandena i Kiruna kommun 4.5 Luftkvalitet runt Kiruna förr och nu 4.6 Industrins/Gruvans luftföroreningar 4.7 Trafikens luftföroreningar 4.8 Uppvärmningens luftpåverkan 4.9 Vill du veta mera? 4.10Målsättningar och åtgärder för att bibehålla och förbättra luftkvaliten i Kiruna.

7 5 Buller 5.1 Allmänt, buller som miljöstörning 5.2 Bullerkällor i Kiruna kommun 5.3 Vibrationer från gruvbrytningen 5.4 Målsättningar inom buller avsnittet 6 Miljön och vår hälsa 6.1 Ohälsa förknippad med inomhusmiljön Radon Fukt, lukt, mögel och sjuka hus Ventilation Torr luft Inomhusmiljöns hälsorisker Buller 6.2 Livsstil och hälsan 6.3 Utomhusmiljön och hälsan 6.4 Framtida hälsobefrämjande arbete 6.5 Vill du veta mera?

8 1 Inledning 1.1 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade 1989 att arbetet med att upprätta en miljöplan skulle påbörjas. Planen antogs av miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöplanen har länge varit i behov av uppdatering. Miljö- och byggnämnden gav miljökontoret i uppdrag att revidera planen under Miljöplan 1992 Avsikten med nuvarande miljöplan var att få ett underlag för annan planering få in miljöaspekter i alla nämnders och styrelsers planering (förbättra miljömedvetandet hos politiker och tjänstemän) utgöra planeringsunderlag även för allmänhet, myndigheter och företag arbetet skall leda fram till ett prioriterat handlingsprogram för miljön i Kiruna det vill säga ett miljövårdsprogram För att kunna behandla alla frågor som finns inom detta breda område, som vi kallar miljö, gjordes följande indelning i detta arbete: mark luft vatten buller miljön och hälsan hos kirunaborna Miljöplanen blev en "uppslagsbok", en beskrivning av miljöförhållanden i allmänhet och i Kiruna. Varje avsnitt avslutades med en uppräkning av angelägna målsättningar och förslag på åtgärder. Programmet skrevs i pärmform för att ändringar och kompletteringar lätt skulle kunna ske. Avsikten med detta var att hålla miljövårdsprogrammet så aktuell som möjligt. -6-

9 Arbetet delades upp i två delar: Del 1 att ta fram en lägesbeskrivning av miljösituationen i Kiruna kommun och särskilt belysa de problem och konflikter som finns i Kiruna. Del 2 (efter remissomgång av Del 1) att problemen skall konkretiseras och utgöra förslag till åtgärder. Dessa kan i sin tur utgöra grund för handlingsprogrammet. Del 2 genomfördes inte. -7-

10 Rollerna inom miljövårdsarbetet Miljövårdsarbetet liksom mycket av markplaneringsfrågorna har kommit att bli en kommunal angelägenhet de senaste åren genom överföring av arbetsuppgifter och befogenheter från stat till kommun. På centralt håll har över 80 myndigheter arbetsuppgifter inom miljövård. De viktigaste är Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Miljödomstolen. På regional nivå har Länsstyrelsen huvudansvaret för miljöskydd och naturvård. Miljöfrågor handläggs av länsstyrelsens miljöavdelning. Miljöprövningsdelegationen hanterar vissa tillstånd enligt miljöbalken. Miljö- och byggnämnden är den lokala myndigheten inom miljöområdet och är ålagd att bevaka att den som driver miljöstörande verksamhet tar sitt ansvar för miljövården. De har dessutom ett särskilt ansvar för samarbetet med andra myndigheter och organ. Under nämnden utför miljökontoret den operativa tillsynen. Miljökontorets inriktningsmål är att följa utvecklingen i kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende, medverka i planeringen, samarbeta med myndigheter organisationer och enskilda samt lämna upplysningar i frågor som berör miljö och hälsoskydd. Miljövårdsarbetet i kommunen är en angelägenhet för alla förvaltningar. Kommunen är engagerade i en lång rad olika verksamheter som påverkar miljön. Avloppsanläggningar, avfallsdeponi, gator och vägar är miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening. Reningsverken, avfallsdeponin och Kiruna Värmeverk har villkor på hur mycket föroreningar som får släppas ut. Fastigheter kan till exempel störa med bullrande fläktar och släppa ut freon från kylanläggningar. Skötseln av kommunens mark kan innebära spridande av avloppsslam eller bekämpningsmedel. Tomtmark kan säljas till miljöstörande industri. Samtliga nämnder och styrelser skall ta ansvar för att miljövårdens intressen tillgodoses, var och en inom sitt område. Med ett bra samarbete och en väl fungerande organisation inom kommunen kan alla ge viktiga bidrag till ett miljövänligare samhälle. -8-

11 Miljö- och byggnämndens roll gentemot andra kommunala organ är främst att vara rådgivande. Miljö- och byggnämnden/miljökontoret har kunskaper som är viktiga för kommunens planering. Inspektionsverksamheten innebär ett kontinuerligt insamlande av miljöuppgifter från miljöstörande verksamheter. Även om en stor del av miljö- och byggnämndens tillsyn är riktad mot kommunens egen verksamhet är ändå det mesta av miljö- och hälsoskyddsarbetet baserat på vad som sker i hela samhället. I Kiruna är gruvindustrin, trafiken och uppvärmningen tre stora områden som påverkar miljön. I dagsläget är gruvbrytningen och den markpåverkan som sker mot centrala Kiruna det utan jämförelse största miljö- och hälsohotet. Om inte samhället och gruvbolaget klarar av att hantera denna situation är det stor risk för en repris på Malmbergsgropen även i Kiruna, vilket inte alls är önskvärt och ligger så långt från visionen långsiktigt hållbart samhälle som man kan komma. Riksdagen har satt upp 16 miljömål för Sverige där ett är God bebyggd miljö. Med den utveckling som Kiruna står inför blir detta en speciell utmaning att bygga en ny god bebyggd miljö för kirunaborna. Om samhället placeras fel blir problemen många med vibrationer, sättningar och jordskalv. Damning kan bli ett påtagligt problem från ett allt större gruvområde med ras och torrlagda vattenytor. Om förhärskande vindar dessutom ligger på från gruvområdet mot samhället så är den goda bebyggda miljön mycket svår att förverkliga. Avfallshanteringen är ett viktigt område för oss i Kiruna att ägna särskilt intresse åt. Dels tar vi emot avfall från andra kommuner och länder, dels bränns avfallet i vår stad. En hel del lokala insatser har gjorts på senare år för att minska avfallets farlighet och information om att källsortera avfallet. Miljöarbetet är här av såväl informations- som tillsynskaraktär och är riktat mot industrin, kommunen, butiksägare och enskilda Kirunabor. -9-

12 1.2 Syfte med revideringen av miljöplan 1992 Sedan miljöplanen antogs 1992 har mycket förändrats i såväl lokalsamhället som omvärlden. Arbetet med Agenda 21 har övergått till framtagande av miljömål på central, regional och lokal nivå. Miljölagstiftningen har ändrats. De så kallade verksamhetsutövarna har fått betydligt mer ansvar genom införandet av lagstadgad egenkontroll. Syftet med revideringen är att: uppdatera miljödata och fakta i planen följa upp målsättningarna i miljöplan 1992 ta fram nya lokala miljömål 1.3 Metod Befintlig miljöplan har varit grunden för arbetet. Pärm- och fliksystemet har behållits. Innehållet har reviderats med avseende på förändringar i samhället, nya tekniska system och ny kunskap. Nya undersökningar och mätningar har ersatt eller kompletterat tidigare uppgifter. Uppgifter har hämtats från erfarenhet i tillsynen, miljörapporter och liknande källor. 1.4 Avgränsningar Analysen av uppnådda resultat och arbetet med lokala miljömål är nästa steg i arbetet och kommer att påbörjas efter det att faktaunderlaget uppdaterats. Vissa kommentarer till förändringar i luft- och vattenkvalitet, till minskning av utsläpp till luft- och vatten finns med redan i denna revidering. För att få med den stora miljö- och samhällsförändringen som LKAB:s gruvbrytning medför för Kiruna C har ett nytt avsnitt skrivits under avdelningen Mark. -10-

13 1.5 Miljöstörande verksamheter i Kiruna som kräver tillstånd eller anmälan I en miljöplan är det av intresse att veta vilka verksamheter som är miljöstörande och varför. Enligt miljöbalken skall vissa verksamheter ha tillstånd innan de startar. Tillstånd lämnas av miljödomstolen eller miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen. Anmälan om miljöstörande verksamhet görs till miljö- och byggnämnden och gäller "mindre" miljöstörande verksamheter. Här följer en lista över exempel på miljöstörande verksamheter som kräver tillstånd eller är anmälda enligt miljöbalken inom Kiruna kommun: Miljöstörande verksamhet Gruvverksamhet, Pelletstillverkning Kiirunavaara, Svappavaara Värmeverket, värmeproduktion, avfallsförbränning Avfallsdeponi Avloppsreningsverk: Kiruna, Katterjokk-Riksgränsen + ytterligare 21 mindre anmälningspliktiga verksamheter Plasttillverkning Ytbehandling Större panncentraler Vindkraft Bergtäkt, Grustäkter krossar och asfalttillverkning Flygplats Krematorium Sprängämnestillverkning Skjutbanor Motorsport, testbanor Typ av störning Luftutsläpp, process vattenutsläpp, buller, landskapsbild, markdeformation, avfall, kemikalier, Luftutsläpp, spillvattenpåverkan, buller, mark, avfallsdeponering, grundoch ytvattenpåverkan, lukt Markpåverkan, grund- och ytvattenpåverkan, buller, lukt Yt- och/eller grundvattenpåverkan, slam Luftutsläpp, kemikalier, avfall Vatten, kemikalieavfall Luftutsläpp Buller, landskapsbild Vatten, landskapsbild, buller, damm, luftpåverkan Vatten, buller, luftutsläpp Luftutsläpp Spillvattenpåverkan, risker Buller Yt- och grundvattenpåverkan, buller, luftpåverkan -11-

14 Miljöstörande verksamhet Bensinstationer Avloppsslamhantering Kemtvätt, övrig tvätthantering Slakterier Skrotverksamhet inkl bilskrotning Behandling av förorenade jordmassor Typ av störning Ytvattenpåverkan, mark, luftpåverkan, kemikalier Yt- och grundvattenpåverkan Spillvattenpåverkan, luftutsläpp, farligt avfall Yt- och grundvattenpåverkan, lukt, animaliskt avfall (slaktavfall) Yt- och grundvattenpåverkan, buller, farligt avfall Yt- och grundvattenpåverkan, farligt avfall, luftutsläpp Vissa av dessa företag är av en sådan storlek att de skall ha tillstånd för sin miljöstörande verksamhet. För andra, mindre miljöstörande företag krävs endast anmälan. Miljöbalken gäller dock för allt där luft/vatten eller mark kan påverkas negativt. Miljö- och byggnämnden har tillsyn över all miljöfarlig verksamhet utom gruvverksamheten som kontrolleras av länsstyrelsen. -12-

15 1.6 Hur ska tillsynen av dessa ske Rent praktiskt sker tillsynen genom inspektioner: där genomgång av verksamheten sker där kontroll av företagets egenkontroll sker och kontroll av att väsentliga miljöskyddsanläggningar fungerar. Inspektioner kan göras föranmälda eller oanmälda. 1.7 Miljöövervakning Allmänhetens oro och intresse för vad som sker i naturen är stort. Miljövårdande myndigheter i kommunen får ofta frågor om företeelser som kan tyda på en påverkan i naturen. Bruna barr hos tall eller gran, missbildade fiskar, illaluktande ytvatten eller algpåväxt på nät är exempel på frågor som ibland dyker upp. För att svara på dessa och många andra frågor om olika verksamheters miljöpåverkan behövs en mängd uppgifter om olika företeelser i naturen. Tillsammans med inspektionserfarenheter från miljöfarlig verksamhet kan uppgifter från miljöövervakningen ge besked om miljötillstånd och risker. Vilken miljöövervakning finns det i dag i Kiruna? Med miljöövervakning menar vi återkommande provtagning av luft, vatten, mark, växter eller djur. I första hand är det den så kallade miljövårdsfamiljen Statens Naturvårdsverk, Länsstyrelsens miljöavdelning och Miljö- och byggnämnden som sköter miljökontrollen, men även vissa större miljöstörande företag såsom LKAB och Värmeverket tar en del miljöprover. Dessutom finns den naturvetenskapliga stationen i Abisko sedan snart 100 år. Av nedan redovisade tabell framgår var och vad för slag av miljö -undersökningar som sker inom vår kommun. I slutet av avsnittet finns en karta som visar vilken och var regelbunden provtagning av miljön sker. -13-

16 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN LUFT Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Esrange Ozon Sot NO och framåt. Esrange personal på uppdrag av SNV Bakgrundsstation i EMEP programmet Esrange Abisko Katterjokk Kiruna Abisko, Kiruna, Vittangi, Karesuando Nikkaluokta Nikkaluokta Palovare (söder Kuttainen) Palovare (söder Kuttainen) Abiskoområdet Årsmedelhalter i nederbörd av olika ämnen Årsmedelhalter i nederbörd av olika ämnen Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Strålning främst från radioaktiva ämnen på marken Halter av marknära ozon, NO2, NH3, SO2 Nederbördskemi, deposition på öppet fält och markvatten Halter av marknära ozon, NO2, NH3, SO2 Nederbördskemi, deposition på öppet fält och markvatten Många olika typer av klimat och vädermätningar Esrange personal på uppdrag av SNV Naturvetenskapens personal på uppdrag av SNV kontinuerligt Naturvetenskapens personal på uppdrag av SSI kontinuerligt Institutet för Rymdfysik på uppdrag av SSI Var 7: e månad Miljökontoret på uppdrag av SSI 1 g/mån Miljökontoret på uppdrag av Länsstyrelsen 1 g/mån Miljökontoret på uppdrag av Länsstyrelsen 1 g/mån Länsstyrelsen 1 g/mån Länsstyrelsen Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Bakgrundsstation i PMK programmet Bakgrundsstation i PMK programmet En av SSI 32 fasta bakgrundsstationer Har automatlarm En av SSI 32 fasta bakgrundsstationer Har automatlarm Tillkom efter kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl Flera mätserier har pågått under många år och är därför extra värdefulla -14-

17 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN VATTEN Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Torne- och Kalixälv Muonio- och Vittangiälv Vattenkemi (basprogram, metaller, miljöövervakning) 6-8 g/år Miljökontoret och LKAB på uppdrag av vattenvårdsförbundet Recipientkontroll Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund Referenssjöar (Abiskojaure, Latnajaure, Valkeajärvi, Torneträsk) Vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och provfiske 1-4 g/år Länsstyrelsen SLU är datavärd Referensvattendrag (Abiskojokk, Akkarjokk) Riksinventeringar av vattendrag Riksinventeringar av sjöar Miljömålsuppföljning (riksinventering sjöar 2006) Vattenkemi, bottenfauna 1-30 g/år Länsstyrelsen SLU är datavärd Vattenkemi 1995 och 2000 Länsstyrelsen, Naturvårdsverket SLU är datavärd Vattenkemi, spårmetaller Under 6 Länsstyrelsen SLU är datavärd år skall Naturvårdsverket Heter numera ca 180 omdrevsprogrammet sjöar provtas 2006 Länsstyrelsen SLU är datavärd Abisko-området Olika typer av grundvattenundersökningar 2 g/mån Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Rakkurisystemet Vattenkemi i 4 provpunkter LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten Luossajokksystemet Vattenkemi i 3 provpunkter LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten -15-

18 MILJÖÖVERVAKNING I KIRUNA KOMMUN ÖVRIGT Var Vad kontrolleras Hur ofta Av vem Övrigt Abisko-området Pollenregistreringar Naturhistoriska Riksmuseet Abisko-området Fenologi, Växter på myr och i björkskog årligen Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) Abisko-området Insekter Umeå Universitet Abiskojaure Rensjön-Aitejokk Röding (miljögifter -muskel, metaller - lever) Renar (organiska miljögifter och metaller) årligen Årligen/vart 5:e år IVL är datavärd IVL är datavärd Rakkurisystemet Fisk, metallhalter Vart 5 år LKAB Resultaten presenteras i den årliga miljörapporten Abisko-området Klimatförändringar, Växthuseffekten årligen ANS -16-

19 -17-

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01378 Datum: 2016-12-27 Handläggare: Peter Jönsson för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter

Läs mer

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Länsstyrelsen i Västerbotten Miljöbalksenheten 901 86 Umeå Samråd om behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning för Avfallsplan/Strategi

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

RAPPORT TILLSYN AV MEKANISKA VERKSTÄDER I HUDDINGE KOMMUN 2011-2013.

RAPPORT TILLSYN AV MEKANISKA VERKSTÄDER I HUDDINGE KOMMUN 2011-2013. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADFÖRVALTNINGEN SIDA 1 (7) Rapportförfattare: Emma Henriksson RAPPORT TILLSYN AV MEKANISKA VERKSTÄDER I HUDDINGE KOMMUN 2011-2013. Handläggare som har medverkat i projektet: Emma

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för flyg

Årlig tillsynsrapport för flyg MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för flyg November 2009 till och med oktober 2010 www.stockholm.se/miljoforvaltningen En rapport från Miljöförvaltningen Jörgen Bengtsson November 2010 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken INFORMATION om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Samhällsbyggnadskontoret 2014-12-17 2 (8) En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Den som störningsanmälan riktas mot kommer att informeras och ges möjlighet att ta del av handlingar i ärendet.

Den som störningsanmälan riktas mot kommer att informeras och ges möjlighet att ta del av handlingar i ärendet. 1(5) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM STÖRNING Denna blankett är till för att underlätta ärendehandläggningen. Det är därför viktigt att blanketten fylls i så utförligt som möjligt för

Läs mer