3.10 Naturvård. Planeringsförutsättningar

Transkript

1 3.10 Naturvård Inom Vilhelmina kommun inryms som helhet stora naturvärden. Vissa områden uppvisar egenskaper och företeelser som bedöms ha speciellt höga naturvärden. Detta gäller i princip hela fjällkedjan, ett flertal naturskogsområden, vattendrag, geovetenskapligt intressanta lokaler, våtmarksområden, växtlokaler eller områden viktiga för djurlivet. Inom Vilhelmina kommun finns 16 stycken naturreservat, inräknat gamla MODO- och Domänreservat. Till skydd för dessa har skötselföreskrifter och bestämmelser fastställts. Naturreservaten omfattar totalt ha varav ha är produktiv skogsmark. Natur- och miljövårdens intressen bevakas genom myndigheter på riksnivå av Naturvårdsverket, på regional nivå av länsstyrelsen och på lokal nivå av kommunen. B. Målsättningar Vilhelmina kommuns målsättning är att skydda och bevara orörda och unika naturområden mot exploatering. Kommunen anser att naturen skall ses som en resurs, som genom noggrann planering ska vara möjlig att nyttja. Exempelvis bör fjällkedjan kunna samnyttjas utöver för rennäringens behov även för fritid, turism och rekreation samt energiproduktion där så är lämpligt i form av vindkraft 3.11 Miljövård Generellt upplevs miljön och miljövården mycket god i Vilhelmina kommun. Det beror dels på att kommunen har få invånare och därmed låg befolkningstäthet (ca 1 inv./km 2 ) och dels på att tung och miljöfarlig industri saknas. Vilhelmina belastas främst av nedfall från luftföroreningar som transporteras hit från andra områden, inte minst från utlandet. Luftföroreningarna innehåller tungmetaller och surgörande oxider som orsakar försurning. Försurningen gör att metaller bundna i marken går i lösning och ger upphov till ytterligare förgiftningar på växter och djur. Uppvärmning med fastbränsle i små anläggningar kan utgöra ett lokalt miljöproblem i tätorterna. Utsläppen av rökgaser kan dock reduceras genom utnyttjande av bättre förbränningsteknik. Ett steg i den riktningen är anslutning till fjärrvärmeanläggningar, vilka bättre nyttjar bränslet, ger relativt mindre rökgaser och möjliggör ekonomisk rening av dessa. Miljö-och byggnadsnämnden har antagit bestämmelser om att vedeldning, skall ske i miljögodkända anläggningar vilket gäller för braskaminer och villapannor inom tätbebyggt område. Vid nyinstallationer, byte, eller annan väsentlig förändring av eldstad eller rökkanal krävs numera att bygganmälan inlämnas före åtgärd, beslutet gäller från 1999.

2 vgaser från fordonstrafik innehåller en mängd föroreningar såsom kolmonoxid, kolväten, kväveoxider, blyföroreningar och stoftrester. För att begränsa problemen med onödiga bilavgaser är tomgångskörning endast tillåten under tre minuter inom Vilhelmina centralort. Den ökade försurningen har märkts genom att både yt- och grundvatten uppvisar sjunkande ph-värden. I vissa fall har försurningen effekter fördröjts genom kalkning. Skogsbruket förorsakar vissa miljöstörningar. Det gäller t.ex förändringar i samband med avverkningar vilka kan påverkar lokalklimatet. vverkningar kan även ge upphov till markskador, grundvattenförändringar samt ökad omsättning av näringsämnen och salter. nvändningen av bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk inom kommunen är mycket liten. nledningen är att jord- och skogsbruket nyttjar bekämpningsmedel mycket restriktivt. Bullerproblemen är i stort sett av relativt ringa omfattning. Vissa områden inom kommunen besväras av förhöjda strålningsnivåer från främst radon och cesium. Strålningen från radon sammanhänger med typen av berggrund. Öster om fjällranden löper ett bälte med alunskiffer och i de östra kommundelarna finns flera områden med grovkornig revsundsgranit. Det är känt att alunskiffer och revsundsgranit ofta medför förhöjda radonhalter i marken. Strålningen från cesium ökade kraftigt i kommunen efter Tjernobylolyckan. Cesiumhalten avklingar långsamt och ackumuleras via näringsintag i växter och djur. Ett numera uppmärksammat problem är radon i dricksvatten. Inom kommunen finns områden där radonhalten i bergborrade brunnar överstiger gällande gränsvärde. Statliga bidrag har erhållas för åtgärder för att minska radonhalten i enskilda brunnar och kommunala brunnar. Kunskap om strålning och dess effekter är ett område för ständig forskning och undersökning. För strålning från både radon och cesium gäller att vid exponering under längre tid ökar risken för sjukdomar. Hälso- och miljöfarliga varor hanteras i relativt begränsad omfattning i och med att kemisk industri i stort sett saknas i kommunen. Kritiska varor är vissa kemiska ämnen och oljeprodukter, främst under transport. B Målsättningar Vilhelmina kommuns grundtes är att slå vakt om en god miljö, vilken även ska vara god för kommande generationer. Verka för att kalkningsåtgärder kommer till stånd för att hejda försurningen. Vedeldning skall ske i miljögodkända anläggningar senast år 2010 i hela kommunen. De områden där förhöjda halter av markradon kan finnas ska kontrolleras av teknisk expertis innan bebyggelse ska uppföras. Kommunen skall medverka till provtagning av dricksvatten och lämna råd till fastighetsägare med förslag till lämpliga skyddsåtgärder.

3 3.12 Kulturmiljövård Vilhelmina kommun har ett rikt kulturarv som omspänner tidsperioden från att inlandsisen drog sig tillbaka fram till våra dagar. Inom kommunen finns mängder av fornlämningar, rester av bebyggelse, odlingsrester och andra spår från våra förfäder som ger information om hur människorna i området levde förut. Från stenålderstid finns spår av boplatser med hyddbottnar och kokgropar samt fångstgropssystem. Spår efter tidig samisk kultur finns i form av lappvallar, med kåtatomter och bengömmor, gravar, härdar och offerplatser. I fjälltrakten finns stalotomter, en speciell form av bostadsrester från järnålder och medeltid. Det finns också ett rikt yngre kulturarv från slutet av 1700-talet och 1800-talet då Vilhelmina kolonialiserades och nybyggare slog sig ner. Historien från nybyggarperioden är väl dokumenterad från ett flertal håll. Vissa kulturminnen åtnjuter särskilt skydd genom kulturminneslagen (SFS 1988:950). Det gäller fasta fornlämningar, vissa synnerligen märkliga byggnader samt kyrkor och begravningsplatser tillkomna före Inom Vilhelmina finns i dag ca 1239 st fasta fornlämningar registrerade av riksantikvarieämbetet i landets fornlämningsregister. Dessa redovisas på speciella kartor med beskrivningar. Uppgifterna finns tillgängliga på länsstyrelsen, länsmuséet och hos kommunen. Kommunen har låtit utföra en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Inventeringen behöver kompletteras för att vara aktuell. Inventeringen kan tjäna som vägledning i samband med olika kommunala beslut. Två lagskyddade byggnadsminnen finns i kommunen dels Norgefarargården Klimpfjäll 1:73, och affärs- och bostadshus kv, Skollägdan 11, (Stina Backmans) B Målsättningar Vilhelmina kommun avser att även framgent aktivt stödja kulturmiljövården. Vid upprättande och ändring av detaljplan och områdesbestämmelser kommer särskild hänsyn att tas till intressanta objekt. Vilhelmina kommun avser att upprätta ett kulturmiljöprogram. Programmet ska ge förslag till åtgärder och peka på olika möjligheter att skydda och levandegöra kulturmiljöer. Karterade fornlämningar kommer att införas i ett centralt dataregister med tillhörande kartor.

4 3:13 Skolor, utbildning Skolväsendet i Vilhelmina är organiserat i tre rektorsområden, två för grundskolan och ett för gymnasieskolan inklusive kommunal vuxenutbildning, (Kom Vux). Grundskolans elevantal är läsåret 1997/98, 1057, och gymnasieskolan tillsammans med Kom Vux är ca 500 elever. Skolfastigheter finns förutom på tätorten i byarna Saxnäs, Strömnäs, Malgovik, Dikanäs, Nästansjö, Dalasjö och Latikberg där låg- och mellanstadieundervisning bedrivs. Högstadieskola finns i Saxnäs, Dikanäs och Vilhelmina tätort. I Vilhelmina tätort ligger kommunens tre centralskolor, Volgsjö -, Hembergs- och Malgomajskolan. Nytt elevhem har iordningställts och tagits i bruk i Nya Volgsjö fr.o. m. år Volgsjö skola är en låg- och mellanstadieskola som om- och tillbyggdes I Volgsjö skola finns också den kommunala musikskolan och läromedelscentralen. Hembergsskolan, är en högstadieskola som nybyggdes Under åren 1997 och 1998 har c:a 15 milj kr investerats i ny ventilation och nytt sadeltak. Även invändigt har upprustning genomförts. Gymnasieskolan har sin undervisning fördelad på fyra skolfastigheter, Malgomaj I -IV, samt Folkets Hus. Vid Videvägen finns speciella lokaler och övningsområde för den transporttekniska utbildningen. Skolans planering bygger på den aktuella befolknings- och elevutvecklingen i kommunen, efterfrågan på gymnasie- och kommvuxutbildning samt möjligheter att anordna attraktiva programutbud. Trots den för glesbygden karakteristiska åldersstrukturen är elevutvecklingen för Vilhelmina relativt positiv. ntalet grundskoleelever beräknas öka fram till år Gymnasieskolans elevutveckling är i hög grad beroende på utvecklingen i hela gymnasieregionen. Skolutbyggnad kommer framgent till stor del att handla om anpassning av befintliga lokaler för utvecklingen av gymnasieskolans programutbud, samt tillskapande av lokaler för högskoleutbildning. Möjligheter till högre utbildning också genom Vilhelmina utbildningscentrum som samarbetar med bl a Umeå Universitet, och kademi Norr som är ett kommunalförbund. I Vilhelmina finns även Stiftelsen Glesbygdens Forskningsenhet i Södra Lappland. Enheten arbetar med utbildning, forskning och utveckling inom hälso-, sjuk- och socialtjänstområdet, men åtar sig även andra forskningsprojekt. Förskoleverksamheten är organiserad som förskola och familjedaghem samt i form av kompletterande förskoleverksamhet. Fritidsverksamhet bedrivs utanför skoltid för barn i förskoleklass och skola.

5 För fritidshemsverksamheten i Vilhelmina finns fritidshemmet Bikupan i Volgsjö skola. Vilhelmina församling bedriver fritidshemmet Kyrkoherden. Förskoleklasser finns på följande platser: Vilhelmina, Dalasjö, Latikberg, Skansholm, Nästansjö, Dikanäs, Saxnäs och Klimpfjäll. Vilhelmina kommun förfogar över följande förskolor: Skogsbacken (Vilhelmina) 2 avd Regnbågen (Vilhelmina) 2 avd Täppan (Vilhelmina ) 2 avd Björnidet (Klimpfjäll) 1 avd ( Nerläggningsbeslut finns) Rävlyan (Saxnäs) 1 avd Fjällripan (Dikanäs) 1 avd Norrskenet (Malgovik) 1 avd Tranan (Nästansjö) 1 avd Myltan (Latikberg) 1 avd Inom kommunen finns jan familjedaghem (18 i tätorten och 7 i byarna). Fr o m 1988 bedrivs inom kommunen även förskola/fritidshem i regi av föräldrakooperativ och ideella organisationer. Kombinerade förskola/fritidshem i föräldrakooperativ regi finns i Storseleby och Dalasjö om vardera 15 platser. Pingstförsamlingen, Vilhelmina driver förskola/fritidshemmet Kefas i Vilhelmina med en avdelning. Vilhelmina fria församling driver friskola i klasserna 1-9 B Målsättningar Utbildning och fortbildning är en av huvudförutsättningarna för kommunens tillväxtsarbete. Vilhelmina kommuns målsättning är att erbjuda goda möjligheter till skolgång samt vidareutbildning i form av högskolestudier på orten. Kommunen skall prioritera utbildningssektorn för att bibehålla god utbildningskvalitet. Kommunens målsättning för grundskolan är att behålla de nuvarande skolorna så länge det är ekonomiskt och praktiskt möjligt. Full behovstäckning skall gälla barnomsorg till barn i åldern fr o m 1 år t o m den termin barnet fyller 12 år. I gällande skolplan för 2000 och framåt prioriteras följande områden för utveckling i lokala handlingsplaner: - värdegrunder - kunskaper och läsandet - bättre elev och föräldrainflytande - Samverkan mellan förskola, grundskola och gymnasieskola. ( Röda tråden) - omvärldsorientering/ internationalisering - värnande om samiskt språk och kultur - inre organisation och beredskap för förnyelse

6 3.14 Socialtjänsten Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen regleras i socialtjänstlagen och tillmäts mycket stor betydelse. Det sociala synsättet har dock inte fått särskilt stort genomslag på lokal nivå. En förutsättning för god social boendemiljö, vid planering och byggande är att på ett tidigt stadium i planeringen samråda med de sociala verksamheterna Socialnämnden skall verka för att alla som vistas inom kommunen har jämlika möjligheter att leva och bo bra. Socialtjänstens ansvarsområde innefattar omsorg om barn och ungdom, individ - och familjeomsorg, handikappomsorg, äldreomsorg och missbruksvård. Handikappomsorgen är en viktig del i socialtjänstens arbete. Handikappanpassning kräver planering och stora resurser. Kostnaderna kan begränsas om dessa frågor tas upp i tidigt stadium av planering av bostadsbebyggelse och andra former av markanvändning. Behov av äldreomsorg ökar framledes. Vi får allt fler äldre, antalet över 80 år ökar markant. Den här utvecklingen kommer att kräva mer resurser, framförallt personellt och alternativa boendeformer. Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, servicehus/äldreboende, dagverksamhet, hemsjukvård i äldreboende, trygghetslarm, stöd till närstående och färdtjänst/riksfärdtjänst. I Vilhelmina finns följande äldreboende: Tallbacka 18 lägenheter och 56 platser Tallmon 27 lägenheter Volgsjö gruppbo. 20 platser (ytterligare 10 platser planeras) Åsbacka 60 platser varav 11 platser för avlastning och rehabilitering Sagagården, Dikanäs 10 lägenheter Saxnäsgården 25 platser ( vtalet med Saxnäsgården B gäller fram till 2001) Flertalet äldre bor kvar i det egna hemmet. För dem finns hjälp att få i form av hemtjänstinsatser, färdtjänst/riksfärdtjänst, telefontjänst, trygghetslarm, korttidsboende och bostadsanpassning. B Målsättningar Kommunens vill skapa en god social miljö för kommunens invånare. Vid behov av servicehusboende skall kommuninnevånarna i första hand erbjudas ett boende i den egna närmiljön. Människorna ska få bo kvar i sin invanda miljö och där geografiska och praktiska omständigheter möjliggör trygghet och service. tt skapa förutsättningar för fortbildning och utveckling av all personal inom hela socialtjänsten. för att kunna ge service till befolkningen av personal med hög kompetens. Omsorgen om äldre är ett prioriterat område i kommunens verksamhet.