Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 28 november 2013

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 28 november 2013

2

3 Sidan 3 av 83 Ärende 1

4 Sidan 4 av 83

5 Sidan 5 av 83 Socialkontoret Handläggare Datum Vår beteckning Marianne Iggmark Dnr Kvalitetsutvecklare Socialnämnden Riktlinjer för livsmedelshantering inom socialtjänstens verksamheter Förslag till beslut Socialnämnden fastställer socialkontorets förslag på riktlinjer för kost och livsmedelshantering. Sammanfattning I kommunens kostpolicy läggs det fram krav att utförare ska säkerställa sitt arbete med måltider, nutrition, hållbar utveckling och miljö. För att säkerställa att socialkontorets verksamheter håller hög kvalitet och följer kostpolicy samt livsmedelslagstiftningen krav, har riktlinjer för livsmedelshanterings och egenkontroll utarbetats. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 11 november 2013 Ärendet Kommunen är skyldig att uppfylla livsmedelshygieniska krav och ska ha ett systematiskt kvalitetssystem för egenkontroll för att säkerställa att kraven i lagstiftningen uppfylls. Socialkontoret har under året genomfört kvalitetsuppföljning på alla verksamheter. De brister som bl.a. har identifierats rör egenkontroll av livsmedelshygien i serveringskök och att kylkedjan vid leveransen av matlådor inte håller tillräckligt hög kvalitet. För att komma tillrätta med bristerna har socialkontoret utarbetat riktlinjer för livsmedelshantering och rutin för egenkontroll. Riktlinjerna ska vara ett stöd för verksamheter inom socialtjänsten och därmed säkerställa en hög och säker kvalitet i hantering av livsmedel. Riktlinjerna har varit på remiss för yttrande och revidering hos miljöinspektören och kostchefen på tillväxtkontoret. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte stå i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef

6 Sidan 6 av 83

7 Sidan 7 av 83 RIKTLINJER FÖR LIVSMEDELSHANTERING inom socialtjänstens verksamheter Förslag till Socialnämnden Diarienummer

8 Sidan 8 av 83 Riktlinjer för kost, livsmedelshantering... 3 Inledning... 3 Hemtjänst... 3 Boende... 4 Caféverksamheter... 4 Livsmedelsverkets rekommenderade måltidsordning... 4 Tillagning... 5 Egenkontroll... 5 Kökshygien... 6 Matdistribution... 7 Livsmedel för speciella ändamål... 8 Mångkulturellt samhälle... 8 Judendomen... 9 Ortodox kristendom... 9 Hinduism... 9 Buddism... 9 Islam... 9 Hänvisningar... 9 Egenkontroll av temperatur och rengöring Kontroll av temperatur av kall matlåda/matbox... 11

9 Sidan 9 av 83 Riktlinjer för kost, livsmedelshantering Komunnens kostpolicy Dnr ska följas och utförare ska säkerställa sitt arbete med måltider, nutrition, hållbar utveckling och miljö. Genom måltider ska den äldres hälsa stärkas samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande utifrån den enskildes behov Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och en god service så att alla matgäster trivs och tycker det är trevligt att äta. Måltiden ska presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar goda matvanor. Risk för näringsbrist, undernäring och felnäring hos brukare ska minska. All livsmedelshantering ska hålla hög kvalitet och följa livsmedelslagstiftningen krav. Inledning Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning. Kommunen (livsmedelsföretagare) är skyldiga att uppfylla de livsmedelshygieniska kraven Varje livsmedelsverksamhet ska ha ett systematiskt kvalitetssystem för egenkontroll för att säkerställa att kraven i lagstiftningen uppfylls. Denna riktlinje för livsmedelshantering gäller alla verksamheter inom socialkontoret. Ett forum som stimulerar engagemang för bra måltider och behaglig måltidsmiljö ska finnas på varje enhet. Kostombud som har fått en grundläggande kostutbildning, kan agera som inspiratör och ge vägledning till övriga medarbetare på arbetsplatsen och vid introduktion av nyanställda. Hemtjänst Personer som gå grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet kan få bistånd med tillredning av enklare mat d.v.s. (inte långkok) i hemmet utifrån individuella behov. Behovet av matlagning i hemmet har till största delen beviljats genom matdistribution och matlåda från kommuners produktionskök. De brukare som har behov av enklare matlagning, beviljas detta. Det är viktigt att hemtjänsten hjälper brukaren att upprätthålla ett adekvat närings- och energiintag samt eftersträvar en så bra måltidsituation som möjligt. Matdistribution ingår i utförarens uppdrag. Produktionsköket i Upplands-Bro leverera mat till hemtjänstutförare inom kommunens geografiska område om dessa har fler än tio kunder med beviljad matdistribution, vid färre kunder ska utföraren hämta matlådan själv vid produktionsköket. Utföraren ska säkerställa att mathanteringen sker enligt gällande lagstiftning och avtal och att kylkedjan inte bryts. Utförare ska ha skriftliga processer och rutiner för mathantering. Minskad aptit eller svag ekonomi kan medföra att den äldre inte äter hela matlådans innehåll vid en måltid. Om detta inte kompenseras innebär det att den äldre inte får i sig tillräckligt med näring och energi.

10 Sidan 10 av 83 Boende Utföraren ska ansvara för servering av tre huvudmål d.v.s. frukost, lunch och middag samt tre mellanmål per dag, varav ett sent förstäkt kvällsmål. Verksamheten ska tillgodose den enskildes önskemål om något att äta och dricka även på andra tider än vid de ordinarie måltiderna. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. En veckomatsedel ska finnas lättillgänglig på boendet och kosten ska anpassas efter enskilda personers önskemål. Vid valet av rätter ska en strävan vara att alla brukare ges möjlighet till en bred matrepertoar ur historiskt och mångkulturellt perspektiv. Vid lunchen erbjuds två alternativa rätter som kompletteras med grönsaker, bröd och dryck. Utföraren ansvarar för att maten som serveras är god, vällagad, välsmakande, välkomponerad och variationsrik. Verksamheten erbjuder festligare mat och måltidsmiljöer på helger, storhelger och olika högtider. Vårdpersonalen ska vara brukaren behjälplig att välja maträtt utifrån den enskilde önskemål och göra det möjligt för den enskilde att utifrån sitt önskemål kunna inta sin måltid enskilt eller gemensamt med andra. Brukarna ska alltid erbjudas en trevlig och inbjudande måltidsmiljö och om så önskas, ha möjlighet att inta alkoholhaltiga drycker till maten. Dessa drycker tillhandahålls av den enskilde. Utföraren ska säkerställa att nutritionsarbetet leder till minskad risk för näringsbrist, undernäring och felnäring hos de boende. Brukare som av medicinska skäl har behov av kosttillägg, berikningsprodukter konsistensanpassad kost och specialkost som t.ex. laktosfri, glutenfri, fettreducerad, proteinreducerad, dialyskost, födoämnesrelaterad kost vid allergi o.s.v. ska erbjudas detta. Utförarens personal ska ha tillräcklig och adekvat utbildning i livsmedelshygien och ha grundläggande kunskap om mat och matlagning samt god vårdhygienisk standard enligt hälsooch sjukvårdslagen Utföraren ska anmäla om registrering av livsmedelsanläggning hos kommunen samt kontinuerligt följa upp kostens kvalitet och genomföra egenkontroll enligt Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens riktlinjer. Utförarens ska minst två gånger per år, följa upp hur nöjda de boende Caféverksamheter Caféverksamheter ska sträva efter att kontinuerligt utvecklad sortimentet efter ett hälsosamt perspektiv som tillexempel näringsriktiga smörgåsar och fäst frukt. Livsmedelsverkets rekommenderade måltidsordning

11 Sidan 11 av 83 Måltid Tider Energifördelning Kcal (%) Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Tillagning Om förpackning bryts, förslut den väl. Om originalförpackning byts ut till annan ska varan märkas med bäst före datum och ursprungsnamn. Dofta och känn på livsmedlet, gammal och möglig mat hos brukaren ska slängas i samråd med den enskilde. Hantering av livsmedel o Om det är möjligt ska alltid redskap användas vid kontakt med livsmedel. o Hantera rått kött, rå fisk och kyckling separat från andra livsmedel. o Använd olika skärbräder till olika råvaror eller diska dem ordentligt med varmt vatten och diskmedel mellan arbetet med råvarorna o Undvik att få in jordbakterier genom att alltid skölja och rengöra grönsakerna och rotfrukter innan tillagning. Tillagning o Mat som ska ätas varm ska vara ordentligt tillagad och het, se egenkontroll. o Framförallt kyckling och fläskkött får inte vara rosa inuti när det serveras. o Använd aldrig samma redskap vid serveringen som vid hanteringen av råvaran, utan att de är väl diskade först o Överkoka och stek inte maten för hårt Allergier o Om en vårdtagare är allergisk eller har någon slags intolerans mot något är det livsviktigt att vara extra noggrann vid hanteringen. o Läs ordentligt på innehållsförteckningar för att försäkra att allergenen inte finns i de olika produkterna. o Om mer kunskap om en speciell allergen eller intolerans behövs, kontakta enhetschef och/eller kostombud. Egenkontroll Att hantera livsmedel och mat på rätt sätt är en förutsättning för att undvika att någon brukare blir sjuk. Brukaren har ansvar i sitt eget boende. De delar av mathanteringen som vårdpersonalen utför ska hanteras enligt denna riktlinje. Egenkontrollen kan anpassas efter varje enhets förutsättningar men ska utgå ifrån denna riktlinje. Enhetschef ansvarar att nyanställd medarbetare introduceras i riktlinjen och hur egenkontrollen genomförs på arbetsplatsen.

12 Sidan 12 av 83 Varje verksamhet/enhet/arbetsplats bör ha ett kostombud som minst en gång om året har genomgång om bra kost för äldre och god livsmedelshygien. Listor ska finnas för egenkontroll avseende kyl, frys, rengöring, och ska sparas lokalt i ett år. Temperatur och förvaringstid har stor betydelse för livsmedlens hållbarhet och säkerhet. Kontroll av temperatur ska ske vid tillagning, nedkylning, varmhållning och återuppvärmning av färdiglagad mat. Temperaturen ska även mätas i kyl och frys och vid maskindiskning. o o o o o o Frys Frysvaror ska hålla en temperatur på -18 C eller kallare Maten ska förvaras i slutna kärl eller inslagna i plats/metall folie Kontrollera hållbarhets datum på hur länge vara kan förvaras fryst. Kylskåp Temperaturen ska inte vara högre än 8 + C, (undantag cook shill då högsta temperaturen är 3+ C) Maten ska förvaras i slutna kärl eller inslagna i plats/metall folie Kylskåp ska torkas ur minst en gång i månaden. På äldreboende minst 1 ggr/v Upptining Tina aldrig upp kött, fisk och tillagad mat, i rumstemperatur Tina upp mat, enligt ovan, i mikrovågsugn eller kylskåp Varmhållning Cook shill mat ska upphettas till en kärntemperatur på +72 C. Varmhåll inte mat, som ska serveras, längre än två timmar Matens temperatur får inte understiga + 60 C Nerkylning Kyl ner maten så fort som möjligt, i sval, kyl, kallt vatten mm Enstaka portioner ska kylas ner inom 30 minuter Täck med plast/lock/aluminium och notera tillagningsdatum på förpackningen Maskindisk Maskinens vattentemperatur ska mätas. Följ maskin tillverkarens instruktion för egenkontroll Kökshygien Tvätta händer och arbetsytor före matlagning (ta av ringar eller armband). Lokalt anpassade arbetskläder ska användas, förkläde kan med fördel användas i brukares hem. På Boende/DV/café o Vårdpersonal ska inte gå in i tillagningsköket/tillredningsköket efter att just arbetat med omvårdnad. Tvätta alltid händerna först och sätt på förkläde/arbetskläder o Disktrasan ska tvättas i + 60 C eller bytas dagligen o Kylskåpet ska rengöras 1 gång/vecka. o Golvet ska våt torkas varje dag o Töm/byt vatten, kontrollera temperaturen i diskmaskin enligt maskinens instruktion. o Töm soporna varje dag o Dokumentera rengöringen på egenkontrollen, blanketten sparas i 1 år I brukarens kök

13 Sidan 13 av 83 o o o o Håll disktrasan ren och byt ofta, vanliga disktrasor kan tvättas i maskin i +60 C Håll rent på arbetsbänkar/ytor/golv Rengör kylskåpet minst en gång i månaden eller oftare efter behov Töm soporna varje dag I hemtjänstlokal o Kylskåpet ska rengöras 1 gång/vecka. o Matlådor och andra livsmedel ska inte blandas i samma kylskåp o Kylväskorna ska rengöras varje dag o Töm soporna varje dag o Dokumentera rengöringen på egenkontrollen, Blanketten sparas Vårdpersonalens hygien o Ta av klocka och ringar, kavla upp ärmarna o Tvätta händerna ofta, alltid efter att du snutit dig, toalettbesök, omvårdnad, klappat djur, slängt sopor mm o Ta på förklädet/arbetskläder o Långt hår ska vara uppsatt vid hantering av oförpackade livsmedel o Rapportera till din chef om du är sjuk, har diarré, magont, hud eller halsinfektion o Använd plasthandskar om du har sår på händerna. o Följ i övrigt instruktioner om vårdhygien Matdistribution Livsmedelslagens rekommendationer om varmhållningstiden, en till två timmar, gäller även för måltider som levereras till personer i ordinärt boende och för leveranser mellan enheter. Leverans av måltiderna ska ske i för ändamålet avsedda förpackningar. Det är mycket viktigt att temperaturen på varm mat under transport inte understiger + 60 C r. Om ovanstående krav inte kan tillgodoses är det bättre att leverera maten kall. Observera dock att kall mat måste levereras i obruten kylkedja. Kylbox till boendet o Kontrollera att kylvagnen är försluten, hel och ren o Sätt i elkontakten o Kontrollera den kylda maten i kantinen två ggr/veckan samt vid misstanke att temperaturen är för låg/hög. Kylan ska max vara 10 C, dokumentera på blankett 1 Kylskåp i hemtjänstlokalen o Kontrollera att kylvagnen är försluten, hel och ren o Ställ in matlådor i kylskåpet direkt efter leverans till lokalen o Kontrollera matlådor att de är hela, rena och märkta med innehållsförteckning och datum o Kylskåpet som används till matlådor får inte användas till förvaring av något annat o Kasta ev. gamla matlådor som borde ha blivit utlevererade, kontrollera varför? o Kylskåpet ska ha en temperatur på +3 C (cook shill) o Mät temperaturen i kylskåp 1g/vecka. Dokumentera på blankett o Ta inte ut matlådorna ur kylskåpet förrän precis innan de ska levereras till brukare o Kontrollera att matlådans innehåll stämmer överens med vad kunden ska ha.

14 Sidan 14 av 83 Under transport till brukare - kylväska o Transportera maten i godkänd kylväska o Se till att kylväskan är hel och ren innan den packas med nya matlådor o Använd alltid kylklampar i kylväskorna. o Ställ omedelbart in lådan i brukarens kylskåp eller tillaga den enligt instruktion o Kylda och frysta livsmedel ska transporteras direkt till kunden/hemtjänstlokalen efter inköp inom 20 minuter. Tillagning av matlåda o Hetta upp maten så att den bubblar och ångar. o Det behövs ca 2-3 minuter på full effekt för att värma en portion mat i mikrovågsugnen. Följ alltid anvisningarna på förpackningen. o Mat bör inte återuppvärmas mer än 1 gång. Värm därför bara den mängd mat som ska ätas. Om ½ matlåda serveras, komplettera med näringstillskott och/eller andra råvaror, för att uppnå tillräckligt näringsinnehåll i måltiden. Egenkontroll av matlåda o Varje hemtjänstgrupp ska 1 ggr/månaden mäta temperaturen i en matlåda (beställ en extra matlåda inför egenkontrollen) o Använd en digital termometer, dokumentera resultatet på bifogad blankett o Temperaturen i lådan får inte överstiga +3 C o Efter kontroll ska matlådan slängas o Vid misstanke om att matlådan har dålig kvalitet, matförgiftning eller är varmare än - 5 C, ska tillagningsköket (Bro köket) kontaktas och avvikelse skrivas. Dåliga matlådor ska ersättas av leverantören. o Avvikelser ska tas upp för analys och förbättringar på kvalitetsrådet (systematiskt förebättringsarbete) Livsmedel för speciella ändamål Näringsdryck o Häll upp den mängd näringsdryck som går åt, i ett glas och förvara resten i kylskåp. o En öppnad näringsdrycks förpackning bör konsumeras inom 1 dygn. Sondnäring(enteral nutrition) o Följ instruktioner från sjuksköterska/läkare/dietist. Mångkulturellt samhälle En måltid kan vara det som knyter samman människor med olika bakgrund. Det är därför en fördel att känna till vilka matvanor och maträtter som gäller i andra kulturer, eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Många religioner har särskilda regler för vad man får och inte får äta. De religiösa inslagen kan variera från person till person. Här ges några exempel på vad de största religionerna tillåter respektive förbjuder.

15 Sidan 15 av 83 Judendomen Den ortodoxa judiska mattraditionen som benämns kosher innebär bland annat att djur måste slaktas så att allt blod avlägsnas. Även tillredningen av maten och valet av köksredskap följer bestämda regler. Inom judendomen äter man inte gris- och blodprodukter eller produkter som innehåller griskött, och inte heller skaldjur eller ål. Mjölkprodukter får inte tillagas, serveras eller förvaras med köttvaror. Fisk, ägg och allt från växtriket kan däremot ätas utan begränsningar. Fasta är en viktig del inför högtiderna, då man avstår från att äta kött. Ortodox kristendom Många ortodoxa kristna undviker griskött och ibland även blodmat. Att fasta är vanligt inför högtider, då många avstår från vin och matfett. Vissa avstår även från kött vid fastan. Hinduism I de religiösa skrifterna finns regler för vad en hindu får äta. Bland annat står det att vegetarisk kost ger möjlighet till frälsning. Kött från får, getter och kycklingar är tillåtet att äta, men bara om djuret först offrats åt gudarna och därefter helgats. Kon är helig och nötkött äts inte. Komjölk har däremot ett stort andligt värde. De flesta hinduer äter vegetariskt och mycket lite av mjölk och ägg. Alla grönsaker äts utom lök och svamp, som anses vara mindre lämpliga. Maten serveras ofta med varmt bröd och/eller ris och en starkt kryddad sås. Buddism Det finns inga direkta matregler, men många buddister är vegetarianer eller veganer. Basen i köket är ris, risnudlar, risdeg och bröd. De som äter kött väljer främst kyckling. Alkohol är inte tillåtet. Fasta förekommer, men reglerna är få med stora variationer. Islam De livsmedel som är tillåtna kallas för halal, och anses hälsosamma. För att kött ska vara tillåtet att äta ska det vara slaktat på ett visst sätt. Otillåtna livsmedel, haram, är bland annat griskött och produkter där griskött ingår, livsmedel som innehåller gelatin (framställt av grissvål, till exempel i fruktyoghurt, godis, och lättmargarin), matfett med animaliskt ursprung, blodprodukter, med undantag för lever och mjälte, samt alkohol. De flesta muslimer fastar under ramadan, den islamiska fastemånaden, vilket innebär att man varken äter eller dricker under dagtid. Hänvisningar Livsmedelsverkets webbplats: Där kan du läsa mer om livsmedelshygien. Du kan också läsa mer om lagstiftning. Följande EU-förordningar är särskilt viktiga: Förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien (alla slag av livsmedel) Förordning (EG) nr 853/2004 om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVFS 2005:20) Lista för egenkontroll Anpassa bifogad lista för egenkontroll med de vitvaror som är aktuella i er verksamhet.

16 Sidan 16 av 83 Egenkontroll av temperatur och rengöring; Enhet; År; Månad; Dag Kylb. C Kyl C Frys C Disk C Rengöring Avvikelse/åtgärd Sign

17 Sidan 17 av 83 Kontroll av temperatur av kall matlåda/matbox Datum Maträtt Kontrolleras av Rutin: I hemtjänsten Beställ hem en extra matlåda en gång i månaden. Markera den med egenkontroll för att inte förväxlas med övrig mat. Mät temperaturen genom att sticka hål i förpackningen och kontrollera innertemperaturen i köttet/fisk/fågel. Mätning 1; temperaturen när matlådan tagits ur kylen. Behandla den sedan som en ordinarie leverans och genomför mätning nr 2; efter att du besökt den sista brukaren. Använd en digital termometer och rengör termometern efter användning med diskmedel och vatten. På äldreboende Mät innertemperaturen i köttet/fisk/fågel. Använd en digital termometer. Gör rent termometern efter användning med diskmedel och vatten. Mätning 1: 1. Hemtjänst- Mät när lådan tas ut ur kylen i hemtjänstlokalen och matdistributionen ska påbörjas. 2. Boendet- När matboxen anlänt till äldreboendet Mätning 2: 1. Hemtjänst- När lådan har nått slutet på dagens matdistribution inom hemtjänsten. Kasta därefter matlådan. 2. Boendet- När maten ska serveras efter uppvärmning på äldreboendet Mätning 1 Klockslag Temperatur Klockslag Mätning 2 Temperatur Arkivera mätresultatet i ett år på enheten

18 Sidan 18 av 83

19 Sidan 19 av 83 Ärende 2

20 Sidan 20 av 83

21 Sidan 21 av 83 Socialkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Leif Spjuth Tel: Dnr Socialnämnden Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län. Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län samt att den ersätter tidigare riktlinjer. Sammanfattning KSL:s styrelse (Kommunförbundet Stockholms län) har beslutat att rekommendera länets kommuner att anta överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län, att gälla från och med. den 1 mars Överenskommelsen hanterar den del kring hemlöshetsfrågan som reglerar länets kommuners samverkan och ansvar för hemlösa personer som rör sig mellan kommunerna. Förhoppningen är att överenskommelsen ska underlätta för kommunerna att komma överens och därmed minska antalet tvister. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 16 oktober 2013 samt rekommendation från KSL att rekommendera länets kommuner att anta överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län, dnr KSL/12/0170. Ärendet KSL:s styreles beslutade vid sitt sammanträde den 10 oktober 2013 att rekommendera länets kommuner att anta föreliggande överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län, att gälla fr.o.m. den 1 mars Överenskommelsen hanterar den del kring hemlöshetsfrågan som reglerar länets kommuners samverkan och ansvar för hemlösa personer som rör sig mellan kommunerna. Förhoppningen är att överenskommelsen ska underlätta för kommunerna att komma överens och därmed minska antalet tvister. Överenskommelsen har bland annat en tremånadsregel. Den innebär att om en hemlös person varit aktuell för ekonomiskt bistånd eller annan öppnad utredning i en kommun sedan tre månader tillbaka, så behåller den kommunen ansvaret till personen fått en ny fast bostad. I övrigt föreslås i huvudsak följande förändringar jämfört med riktlinjerna.

22 Sidan 22 av 83 Socialstyrelsens definition av hemlösa har beaktats i överenskommelsen. Hänvisning till rätt paragraf i Socialtjänstlagen En del förtydliganden har gjorts. Bland annat har ett nytt stycke lagts till under punkt 5.1 om hur man hanterar en misslyckad flytt. Vistelsekommunens ansvar att göra en utredning, kommuntillhörigheten, vad som menas med bosättningskommun och hur överflytt av ärende ska göras. Ny rubrik om vad som händer vid tvister har lagts till. Där beskrivs också en skyldighet för kommuner som inte kommit överens att rapporera detta på regional nivå till KSL. Detta för att få en överblick av de samverkansproblem som finns i länet, så att förbättringar kan göras. Ett avvikelserapporteringssystem kring detta ska tas fram. I de tidigare riktlinjerna fanns en skrivning om att folkbokföringskommunen ansvarar för hemlösa flyktingar och hemlösa personer som blivit häktade. I den nya överenskommelsen har skrivningar om folkbokföringskommunens ansvar strukits. Därmed gäller lagstiftning även för dessa grupper som inte längre nämns specifikt. Flyktingar får boende via Migrationsverket eller är utplacerade i en mottagningskommun. Om en hemlös person blir häktad och inte varit aktuell i någon kommun sedan tre månader tillbaka är vistelsekommunen skyldig att ge akuta insatser och utreda bosättningskommun. Riktlinjerna har bytt namn till överenskommelse. I och med detta har också rubriker kring parter, giltighetstid, undertecknande och uppföljning lagts till. Socialkontorets synpunkter och förslag Enligt socialkontoret är det positivt att det finns ett förslag till överenskommelse om hur ärenden avseende hemlösa ska hanteras när hemlösa rör sig mellan kommunerna i länet. Socialkontoret föreslår socialnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att anta överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län, samt att denna ersätter de tidigare riktlinjerna. Barnperspektiv Den föreslagna överenskommelsen behandlar samverkan och ansvar för hemlösa personer som rör sig mellan kommunerna. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Leif Spjuth Tf. avdelningschef Bilagor: Bilaga 1. Rekommendation från KSL, Dnr KSL/12/0170

23 Sidan 23 av 83 Kopia av beslut till: KSL Kommunförbundet Stockholms län

24 Sidan 24 av 83

25 Sidan 25 av 83REKOMMENDATION Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten Förvaltningschefer äldre eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms Län Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera länets kommuner att anta överenskommelsen för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län samt att denna ersätter de tidigare riktlinjerna. Ärendebeskrivning Sedan 2006 har det funnits riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län. Av flera anledningar finns behov av att revidera riktlinjerna. En arbetsgrupp med representanter från några kommuner i länet har arbetat fram ett nytt förslag som under våren varit ute på tjänstemannaremiss i kommunerna. 21kommuner svarade på remissen och de allra flesta som svarat är positiva till en överenskommelse mellan kommunerna. Många bra synpunkter har inkommit gällande definitioner, förtydliganden, tillägg och förslag på hur vi kan hantera om kommuner hamnar i tvist. Arbetsgruppen har efter detta arbetat om delar av förslaget. Varför ska vi ha en överenskommelse? Hemlöshet är en komplex fråga som inrymmer många perspektiv. Hemlösa personer är ingen homogen grupp utan berör olika grupper med varierande problematik. Det kan vara allt från ensamstående personer till familjer med barn. Unga vuxna och utrikes födda personer är, enligt regeringens samordnare, grupper som ökar bland hemlösa. I Stockholms län är också bristen på bostäder en stor enskild faktor som bidrar till hemlöshetsproblematiken. Denna överenskommelse hanterar den del kring hemlöshetsfrågan som reglerar länets kommuners samverkan och ansvar för hemlösa personer som rör sig mellan kommunerna. Överenskommelsen ger en praktisk hantering och vägledning till kommunerna för hur de ska hantera när hemlösa rör sig Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

26 Sidan 26 av 83 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0170 mellan kommunerna i länet. Förhoppningsvis underlättar det för kommunerna att komma överens och därmed minska antalet tvister. Överenskommelsen har bland annat en tremånadersregel. Den innebär att om en hemlös person varit aktuell för ekonomiskt bistånd eller annan öppnad utredning i en kommun sedan tre månader tillbaka, så behåller den kommunen ansvaret tills personen fått en ny fast bostad. Tremånadersregeln ger möjlighet för kommunerna att ha en viss kontinuitet i sitt arbete med hemlösa personer. Förändringar i korthet Nedan beskrivs kort de huvudsakliga förändringarna jämfört med riktlinjerna: Socialstyrelsens definition av hemlösa har tagits in och används i överenskommelsen. Nya hänvisningar till rätt paragrafer i Socialtjänstlagen. En del förtydliganden har gjorts. Bland annat har ett nytt stycke lagts till under punkt 5.1 om hur man hanterar en misslyckad flytt. Vistelsekommunens ansvar att göra en utredning om kommuntillhörigheten, vad som menas med bosättningskommun och hur överflytt av ärende ska göras. Ny rubrik om vad som händer vid tvister har lagts till. Där beskrivs också en skyldighet för kommuner som ej kommit överens att rapportera detta på regional nivå till KSL. Detta för att få en överblick av de samverkansproblem som finns i länet, så att förbättringar kan göras. Ett avvikelserapportssystem kring detta ska tas fram. I de tidigare riktlinjerna fanns en skrivning om att folkbokföringskommunen ansvarar för hemlösa flyktingar och hemlösa personer som blivit häktade. I den nya överenskommelsen har skrivningar om folkbokföringskommunens ansvar för hemlösa flyktingar samt för häktade personer strukits. Därmed gäller lagstiftning även för dessa grupper som inte längre nämns specifikt. Flyktingar får boende via Migrationsverket eller är utplacerade i en mottagningskommun. Om en hemlös person blir häktad och inte varit aktuell i någon kommun sedan tre månader tillbaka så är vistelsekommunen skyldig att ge akuta insatser och utreda bosättningskommun. Riktlinjerna har bytt namn till överenskommelse. I och med detta har också rubriker kring parter, giltighetstid, undertecknande och uppföljning lagts till. Dialog och förankring Förslaget till överenskommelse (de reviderade riktlinjerna) har tagits fram av en arbetsgrupp ledd av KSL med representanter från Stockholm, Salem, Haninge och Huddinge. Alla kommuner i länet har haft möjlighet att yttra sig, då förslaget under våren 2013 varit ute på tjänstemannaremiss. Förslaget har omarbetats något efter det som framkommit i remissvaren. 2 (3)

27 Sidan 27 av 83 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0170 Tidsplan och uppföljning Under förutsättning att kommunen tagit beslut i frågan börjar överenskommelsen att gälla från den 1 mars 2014 och gäller tills vidare. Uppsägning görs av ansvarig nämnd och uppsägningstiden är sex månader efter uppsägning. KSL ansvarar för uppföljning av överenskommelsen som görs minst var tredje år. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Överenskommelsen börjar gälla från den 1 mars Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 28 februari 2014 med e-post till registrator@ksl.se alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Anna Nerelius, telefon , e-post anna.nerelius@ksl.se. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby Ordförande Madeleine Sjöstrand Förbundsdirektör Bilaga: Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län 3 (3)

28 Sidan 28 av 83

29 Sidan 29 av Dnr: KSL/12/0170 Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län 1. Överenskommelsens parter Parter är de kommuner i Stockholms län som undertecknat denna överenskommelse. 2. Bakgrund och utgångspunkt Hemlöshet är en komplex fråga som inrymmer många olika perspektiv. Hemlösa personer är ingen homogen grupp utan berör olika grupper med olika problematik. I Stockholms län är bristen på bostäder en stor enskild faktor som bidrar till hemlöshetsproblematiken. Denna överenskommelse hanterar EN del kring hemlöshetsfrågan, dvs den reglerar kommunernas samverkan och ansvar för hemlösa personer. Många personer ur denna målgrupp rör sig mellan länets kommuner, vilket försvårar tillämpningen av vistelsebegreppet. Detta gör att det ibland uppstår skilda meningar mellan kommunerna om vilken kommun som har det egentliga ansvaret. I de fall rättstvist uppkommer om överflyttning av ärende mellan kommuner kan många månader gå i avvaktan på Socialstyrelsens beslut, vilket kan leda till att enskilda personer hamnar i kläm. 3. Överenskommelsens syfte Att sätta den enskildes behov i fokus och förhindra att denne riskerar att hamna utanför socialtjänstens stöd och hjälp på grund av att kommuner är oense om ansvarsfördelningen. Att använda socialtjänstens resurser till annat än tidskrävande tvister. Att så långt det är möjligt tillämpa en helhetssyn i ärendehandläggningen. Detta innebär att ekonomiskt bistånd och övriga biståndsinsatser för den enskilde inte bör handläggas hos olika kommuner. Att underlätta samverkan mellan länets kommuner gällande hemlösa personer. Att reglera ansvaret mellan länets kommuner. I de fall där kommunen har interna riktlinjer för hur ansvaret ska fördelas inom kommunen tillämpar ansvarig kommun dessa själv. 4. Definition på hemlöshet - målgrupp Hemlöshet kan definieras utifrån olika situationer. Socialstyrelsen har definierat fyra sådana situationer enligt nedan. Definitionen på hemlöshet i

30 Sidan 30 av 83 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0170 denna överenskommelse utgår från Socialstyrelsens definition (situation tre är inte aktuell för denna överenskommelse). Personer i akut hemlöshet situation 1 Personerna är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. (därutöver ingår även skyddat boende, hotell, camping, vandrarhem eller husvagn). Personer på institution och i kategoriboende situation 2 Personerna är intagna eller inskrivna på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB- hem eller SiS-institution och planen är att hon eller han ska skrivas ut inom tre månader men personen har inte någon egen bostad ordnad för utskrivningen eller utflyttningen. (Hit räknas personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad). Personer i långsiktiga boendelösningar på den sekundära bostadsmarknaden situation 3 (är inte aktuell för denna överenskommelse) En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t ex försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Personer i eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj, släkt eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. 5. Ärendehantering avseende hemlösa 5.1 Ansvarsfördelning mellan Stockholms läns kommuner Om en hemlös person enligt definitionen i denna överenskommelse är aktuell för ekonomiskt bistånd eller annan öppnad utredning hos socialtjänsten i en kommun eller har varit det sedan tre månader tillbaka, så behåller den kommunen ansvaret tills personen får ny fast bostad. (Med fast bostad avses här person som har förstahands- eller andrahandskontrakt eller intyg om inneboende som varar minst tre månader). Om en hemlös person inte varit aktuell i någon kommun sedan tre månader tillbaka räknat från det tillfälle då personen åter blir aktuell för socialtjänsten, blir den kommun som är vistelsekommunen ansvarig. Kontakt med socialjour räknas inte i denna överenskommelse som att vara aktuell hos någon kommuns socialtjänst och ska därför inte ingå i ovan angivna tidsberäkningar. Vistelsekommunen ansvarar för att genomföra en utredning om kommuntillhörigheten utifrån vad som står i denna överenskommelse och i gällande lagstiftning. Detta för att klarlägga vilken kommun som är den 2 (4)

31 Sidan 31 av 83 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0170 hemlösa personens så kallade bosättningskommun. Med bosättningskommun för person som saknar stadigvarande boende menas den kommun som den enskilde har starkast anknytning till. Utredningen ska göras i samförstånd med den enskilde och eventuell annan aktuell kommun. Ett formellt beslut om detta måste fattas. Om utredningen visar att en annan kommun är bosättningskommun ska överflytt av ärendet göras enligt 2a kap Socialtjänstlagen (SoL). Får en hemlös person en fast bostad enligt definitionen ovan i en ny kommun övertar denna kommun efter en månad ansvaret för personen. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till personens uppgifter och om denne innehar eget hyreskontrakt, andrahandskontrakt eller inneboendekontrakt som visar på ett stadigvarande boende. Under den första månaden ligger ansvaret för den hemlösa personen kvar hos avflyttningskommunen. Om flyttningen till annan kommun i länet misslyckas under den första månaden och personen inte kan bo kvar, förblir ärendet kvar hos avflyttningskommunen. Det är inflyttningskommunen som gör denna bedömning. I de fall den kommun som den hemlösa personen flyttar ifrån gör bedömningen att denne kan behöva vidare stöd av socialtjänsten i den nya kommunen ska, med den enskildes samtycke, den nya kommunen informeras om detta behov så att stöd tidigt kan planeras. 5.2 Fortsatt ansvar vid flyttning till annan kommun I följande fall behåller avflyttningskommunen ansvaret för den hemlösa personen: I de fall den hemlösa personen genom placering flyttar till försökslägenhet eller träningslägenhet i annan kommun behåller den placerande kommunen ansvaret för samtliga biståndsinsatser tills dess att kontraktet övergår till den boende. Den kommun som beslutar om (institutions)placering av vuxna enligt LVM eller SoL behåller ansvaret för alla insatser tills vården är avslutad och placeringen och öppenvård, föranledd av placeringen, upphört. (För vård enligt LVM har placerande kommunen även ansvaret för eventuell eftervård och uppföljning enligt 30 LVM). Enligt 11 kap 4 SoL har den socialnämnd som påbörjat en utredning enligt 11 kap 1-2 SoL och ärendet avser vård av missbrukare skyldighet att slutföra en utredning och fatta beslut i ärendet. Den nya vistelsekommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som socialnämnden kan behöva för att fatta beslut i ärendet. Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över. 5.3 Folkbokföringskommunens ansvar Enligt 2a kap 5 SoL har folkbokföringskommunen ansvar för alla stöd- och hjälpinsatser enligt SoL för personer som: 1. är under kriminalvård i anstalt Observera att häktad person som inte dömts ej är under kriminalvård och omfattas därför av 3 (4)

32 Sidan 32 av 83 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0170 vistelsebegreppet. Det innebär att en häktad person som är hemlös och ej varit aktuell i en kommun sedan tre månader tillbaka gäller vistelsekommunens ansvar, dvs den kommun där häktet finns. 2. är under vård på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning på initiativ av annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt punkt 1 eller Vad händer vid tvist mellan kommunerna? Tvist med anledning av denna överenskommelse ska i första hand lösas av parterna gemensamt. I de fall tvist inte kan förebyggas med stöd av överenskommelsen får, om de kommunala parterna så beslutar, tvisten regleras på rättslig väg. Vid tvist kring överflytt av ärende enligt 2a kap SoL kan den kommun som begärt överflytt ansöka om detta hos Socialstyrelsen. I de fall där den hemlösa personen enligt denna överenskommelse har hamnat i fel kommun ska denna kommun biträda den enskilde med att få kontakt med den kommun som har ansvaret. I de fall kommuner i länet är oense om ansvaret ska åtgärder ändå vidtas så att den hemlösa personen inte ska åsamkas onödigt lidande. Om det råder tveksamheter kring vilken kommun som är ansvarig, så har vistelsekommunen ansvar vid akuta situationer samt att utreda kommuntillhörigheten (se mer i avsnitt 5.1). Om en tvist mellan kommuner i länet inte löses på lokal nivå ska en avvikelserapport skrivas och lämnas in till KSL. Syftet är att få en överblick över volym och innehåll i de tvister som uppstår mellan kommunerna. 7. Giltighetstid Överenskommelsen gäller från undertecknande och tills vidare. Om part säger upp överenskommelsen upphör denna att gälla sex (6) månader efter uppsägning. 8. Undertecknande Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. 9. Uppföljning Erfarenheter från denna överenskommelse ska kontinuerligt följas upp av KSL. Detta ska göras minst var tredje år. 4 (4)

33 Sidan 33 av 83 Ärende 3

34 Sidan 34 av 83

35 Sidan 35 av 83 Socialkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Jesper Kyrk Dnr: Socialnämnden Rapportering av ej verkställda och verkställda beslut, 30 september 2013 Förslag till beslut 1. Socialnämnden överlämnar socialkontorets rapportering av ej verkställda och verkställda beslut den 30 september 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt till kommunens revisorer. 2. Socialnämnden överlämnar statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut den 30 september 2013 till Kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att rapportera in ej verkställda beslut. Vid rapporteringstillfället den 30 september 2013 fanns det 9 ej verkställda beslut, två avseende äldreomsorg enligt SoL, ett avseende handikappomsorg enligt SoL samt sex beslut enligt LSS. Under perioden har fyra tidigare inrapporterade ej verkställda beslut avseende SoL samt ett rörande LSS, verkställts. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 28 oktober Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen samt från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i LSS, skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringen till Socialstyrelsen och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Rapporteringen till Kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd som någon är berättigad till kan åläggas att betala en särskild avgift. Det lägsta beloppet för en sanktionsavgift är tio tusen kronor och den högsta en miljon kronor.

36 Sidan 36 av 83 Nuläge vid rapporteringstillfället 31 mars 2013 Individ och familjeomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 september 2013 fanns det inte några ej verkställda beslut att rapportera från individ och familjeomsorgen. Äldreomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 september 2013 fanns det två ej verkställda beslut, ett ärende avseende permanent bostad samt ett ärende avseende trygghetslarm. Skälet till att beslutet avseende permanent bostad inte verkställts är att den enskilde enbart vill bo på Kungsgården och tackat nej till erbjuden plats på Norrgården. Beslutet avseende trygghetslarm har inte kunnat beviljas med anledning av att den enskilde saknar både fast telefoni och abonemnag till mobiltelefon. Tre tidigare inrapporterade ej verkställda beslut avseende permanent bostad har verkställts under perioden. Handikappomsorg, insatser enligt socialtjänstlagen Vid rapporteringstillfället den 30 september 2013 fanns det ett ej verkställt beslut att rapportera från handikappomsorgen avseende trygghetslarm. Skälen till att besluten ej har verkställts är att den enskilde saknar fast telefoni och inte kan teckna ett mobiltelefonabonnemang på grund av betalningsanmärkningar. Ett tidigare inrapporterat ej verkställt beslut avseende boendestöd har verkställts under perioden. Insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vid rapporteringstillfället den 30 september 2013 fanns det sex ej verkställda beslut enligt LSS. Tre ärenden avser ledsagarservice, två avser biträde av kontaktperson samt ett avseende bostad med särskild service. Skälet till att beslutet avseende bostad med särskild service ej har verkställts är att den enskilde har tackat nej till erbjudande då denne vill ha ett boende i närheten av sina föräldrar. Skälet till att besluten avseende kontakperson ej har verkställts är i det ena fallet att den enskilde tackat nej och i det andra fallet att föräldrarna avbokat möten med biståndshandläggare. Skälet till att besluten avseende ledsagarservice ej verkställts är i ett av fallen att den utförare som den enskilde valt inte kan åta sig uppdraget efterfrågad tid på dygnet och den enskilde vill inte byta utförare. Övriga två ärenden har ej verkställts på grund av resursbrist och att föräldrarna avbokat möten med biståndshandläggare. Under rapporteringsperioden har ett tidigare ej verkställt beslut avseende avlösarservice verkställts. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Statistikrapport Kvartalsrapport

37 Sidan 37 av 83 Kopia av beslut till: Socialstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunens revisorer (inkl. individrapporter)

38 Sidan 38 av 83

39 Sidan 39 av 83 Verkställda eller avslutade beslut 30 september 2013 av ej verkställda (LSS) Rapporteringstillfälle 30 september 2013 Verkställda eller avslutade beslut som tidigare rapporterats ej verkställda Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts ledsagarservice Kontaktperson kvinna/ flicka man/pojke Datum för verkställighet X x

40 Sidan 40 av 83 Statistikrapport ej verkställda beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rapporteringstillfälle 30 september 2013 Gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts Biträde av kontaktperson Bostad med särskild service Ledsagarservice kvinna/ flicka man/pojke Kommentar x x Resursbrist x x Resursbrist x x Enskilde har tackat nej till erbjudande. Resursbrist föreligger x x Föräldrar avbokat inbokade möten med biståndshandläggare x x Resursbrist. Begärd utförare kan inte utföra uppdraget enligt den enskildes önskemål x x Kontaktperson finns men föräldrar har avbokat möten.

41 Sidan 41 av 83 Verkställda eller avslutade beslut 30 september 2013 av ej verkställda (SoL) Rapporteringstillfälle 30 september 2013 Verkställda eller avslutade beslut som tidigare rapporterats ej verkställda Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts Äldreomsorg Handikapp-omsorg kvinna/ flicka man/pojke Datum för verkställighet x x x x x x x x

42 Sidan 42 av 83 Statistikrapport ej verkställda beslut 30 september 2013 enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen Rapporteringstillfälle 30 september 2013 Gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsdatum för gynnande beslut som ej verkställts IFO Äldreomsorg Handikappomsorg kvinnaflicka manpojke Kommentar x x x x x x Resursbrist. Erbjudits plats på Norrgården men vill enbart bo på Kungsgården. Har beviljats trygghetslarm men saknar fast telefon. Har mobiltelefon med kontantkort. Går ej att koppla larmet. Saknar fast telefoni. Kan ej teckna mobilabonnemang pga betalningsanmärkningar.

43 Sidan 43 av 83 KVARTALSRAPPORT SoL och LSS Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS Rapporter skickas in kvartalsvis av samtliga nämnder som berörs av skyldigheten att rapportera. Individrapporter skickas in av de nämnder som har sådana att redovisa detta kvartal. Det gäller både de som kvarstår som ej verkställda från förra kvartalet (och som ska rapporteras på nytt) och nya från detta kvartal. Kontakta Socialstyrelsen (aktuell tillsynsregion) för att kunna börja rapportera med Socialstyrelsens e-tjänst, tel vx Allmänna uppgifter 1 Rapporteringstillfälle År Kvartal 30 juni Kommun Upplands-Bro 3 Stadsdel/kommundel (i förekommande fall) 4 Ansvarig nämnd Socialnämnden 5 Nämnden har ansvar för följande verksamhet SoL ÄO, Äldreomsorg SoL OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL SoL IFO, Individ- och familjeomsorg LSS OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 6 Ansvarig/Behörig rapportör Jesper Kyrk 7 Telefon till rapportören E-post till rapportören jesper.kyrk@upplands-bro.se 1

44 9 Markera de verksamhetsområden där det inte finns några ej verkställda beslut eller avbrott att rapportera detta kvartal. Sidan 44 av 83 SoL ÄO SoL OF SoL IFO LSS OF 10 Markera de verksamhetsområden där det finns individrapporter detta kvartal Beslut SoL ÄO SoL OF SoL IFO LSS OF Avbrott SoL ÄO SoL OF SoL IFO LSS OF Individrapporterna skickas till Socialstyrelsen under följande rapporteringsperioder: Kvartal 1: 15 mars 15 april Kvartal 2: 15 juni 31 juli Kvartal 3: 15 september 15 oktober Kvartal 4: 15 december 15 januari Tillsynsregion REGION SYD (Skåne, Kronobergs och Blekinge län) Socialstyrelsen Box Malmö REGION SYDÖST (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) Socialstyrelsen Box Jönköping 2 REGION MITT (Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro och Södermanlands län) Socialstyrelsen Box Örebro REGION SYDVÄST (Västra Götalands och Hallands län) Socialstyrelsen Box Göteborg REGION ÖST (Stockholms och Gotlands län) Socialstyrelsen Region Öst Stockholm REGION NORD (Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Socialstyrelsen Box Umeå