Sammanfattning. Diana Ghinea,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Diana Ghinea, diana.ghinea@vgregion.se"

Transkript

1

2 Sammanfattning Under 2013 beslutade regionalutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén i Västra Götalandsregion (VGR) att finansiera en förstudie om den internationella rörligheten bland ungdomar i Västra Götaland. Förstudiens syfte är att undersöka behovet av samordning och struktur för att öka ungas möjligheter till internationell rörlighet (för studier, kompetensutveckling och kulturutbyte) och samtidigt komma med förslag angående Västra Götalandsregionens eventuella satsning i området. Den resulterande rapporten innehåller en kartläggning av den regionala situationen och tar fram förslag till framtida utveckling. Rapporten är strukturerad i fem delar: en inledande del som förklarar förutsättningarna och metodologin bakom rapporten (Bakgrund och frågeställningar), en omvärldsbevakning (Det stora sammanhanget), en översyn av olika sätt att arbeta med ungas internationella rörlighet (Hur andra gör), en översyn av den regionala situationen (Hur set det ut i regionen) och ett antal rekommendationer (Förslag till utveckling). Kapitlet Bakgrund och frågeställningar inrymmer koncept- och metodförklaringar som ligger till grund för förstudien. Internationell rörlighet (eller internationell mobilitet) är kopplad till längre vistelser utomlands och knuten till studier, kompetensutveckling och volontärtjänst (som kulturutbyte). Arbetsdefinitionen för unga refererar till åldersintervallet år, vilket även innefattar unga vuxna eftersom ungas etableringsålder numera är år och en del unga vuxna fortfarande studerar när de är runt 30. Studien är begränsad till mobilitet som är finansierad genom ett antal EU-program (Comenius, Erasmus, Leonardo da Vinci och Ung och Aktiv) även om en del statistik som används för mobilitet i studiesyftet kommer från CSN. Finansiella aspekter kopplade till mobilitet ingår inte i analysen och rörlighetens dynamik är i visa fall begräsad till utresande ungdomar (framför allt för programmen Comenius och Leonardo da Vinci som redovisar rörlighet inom skola och rörlighet för studerande i grundläggande yrkesutbildning). Allt statistik som används i rapporten motsvarar intervallet , med vissa undantag (ibland kan det också inrymma 2007 eller redovisas bara tills 2011). Omvärldsbevakningen tar framför allt hänsyn till den betydelse ungas internationella rörlighet har i det europeiska sammanhanget och betonar frågans framträdande i Europeiska Unionens strategi för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt, EU Här betonas två av EU 2020:s flaggskeppsinitiativ Unga på väg och Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen som har särskilt fokus på mobilitet. Relevant i detta sammanhang är medlemsländernas ansvar för att tar fram strategier i linje med EU 2020:s målsättningar och prioriteringar samt den saknade regionala/lokala dimensionen i samspelet mellan EU-nivån och den nationella nivån. Ungas internationella rörlighet är en tvärsektoriell (horisontal) fråga som syns i olika EU-policys men som på nationell nivå behandlas sektoriellt (på ett vertikalt, stuprörsliknande sätt). I kapitlet Hur andra gör presenteras sättet att arbeta med och prioritera ungas internationella rörlighet i regionerna Toscana, Emilia-Romagna och Acquitaine. Bilden kompletteras med en inblick i Finlands arbete med frågan och sedan ett svenskt exempel från Kalmar län. Nuläget i Västra Götalands län karaktäriseras av en låg rörlighet bland ungdomar i gymnasieskola, så kallad elevmobilitet, och hög rörlighet bland studerande på högskola, framför allt på avancerad nivå (master- och forskarutbildning). Rörligheten för ungdomar i 2

3 grundläggande yrkesutbildning representeras av 1029 unga från Västra Götaland som gjorde praktik utomlands under perioden unga deltog i kulturutbyte (i form av Europeisk volontärtjänst) under samma period: 90 utländska volontärer som kom till Västra Götaland och 46 svenska volontärer som åkte utomlands. I alla analyserade program har Västra Götalands län högst antal deltagare i landet (vilket delvis förklaras av befolkningens storlek) men, trots detta, är den regionala dynamiken inte oproblematisk. En regional karta visar på att den internationella rörligheten bland ungdomar i Västra Götaland är obalanserad inom länet, med 13 kommuner som inte är representerade och förblir så kallade vita fläckar samt andra som bara är representerade genom Comenius skolprojekt, vilket inte nödvändigtvis innehåller elevmobilitet (det handlar framförallt om Comenius skolprojekt som består av samarbete mellan skolor i olika länder). Två grupper av unga hamnar utanför eftersom det inte har någon eller har endast begränsad tillgång till programmen: ungdomar som studerar på folkhögskolornas allmänna linje och ungdomar som inte studerar, arbetar eller kompetensutvecklar sig (så kallade unga utanför ). De viktigaste utmaningarna i skolornas/organisationernas arbete med ungas internationella rörlighet är: att nå ut till ungdomarna; själva projektarbetet; brist på gemenskap, anknytning och support; brist på kompletterande finansiering, boende för inresande ungdomar; att själva arbetet drivs av eldsjälar, vilket inte är hållbart. En analys av befintliga stöd och strukturer visar på att det saknas stöd och strukturer som supportrar ungas internationella rörlighet och att på policynivå saknas en politisk och administrativ förankring. I sista kapitlet, som tar fram förslag till framtida utveckling, framhävs den internationella rörlighetens roll i att öka ungdomarnas kompetensnivå, kompetens som i dagens samhälle och arbetsmarknad betraktas som kunskaps- och färdighetsbaserad. Detta gör ungas internationella rörlighet till ett - underskattat och oftast ignorerat - verktyg för att öka ungas anställbarhet, deras integration i samhället och för att minska sociala klyftor och kostnader. För att kunna utlösa verktygets potential krävs en strategisk satsning som syftar till att: (1) ge frågan en politisk och administrativ förankring, (2) öka medvetenheten kring den betydelse ungas internationella rörlighet har för lokal och regional utveckling, och (3) skapa en regional samverkan. Rapporten föreslår ett antal konkreta åtgärder för att påbörja arbetet i denna riktning, åtgärder som mest effektivt skulle utformas och implementeras som ett program med konkreta mål och indikatorer. Det numera etablerade samarbete mellan kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och folkhälsokommitténs sekretariat har visat sig vara en framgångsfaktor som bör vidareutvecklas. 3

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och frågeställningar Syfte Arbetsdefinitioner och avgränsningar Metod Det stora sammanhanget Hur andra gör Hur det ser ut i Västra Götaland En statistisk överblick Studier rörlighet i utbildningssyfte Praktik rörlighet i yrkessyfte Europeisk volontärtjänst rörlighet som kulturutbyte Sammanfattning Utmaningar Inventering av befintliga stöd och strukturer Aktörer, strukturer och övriga intressenter Arbetssätt: samarbete, samordning och samverkan Slutsatser och avslutande kommentarer Förslag till utveckling Referenser Figurförteckning Bilagor

5 1. Bakgrund och frågeställningar Ungas internationella rörlighet är en fråga som oftast hamnar i skuggan av större, mer etablerade eller tunga ämnen som internationalisering, utbildning, ungdomsarbetslöshet, integration etc. och det finns anledning till detta: det är en transsektoriell fråga som saknar tydlig politisk och administrativ förankring på både national, regional och lokal nivå. Begreppet är okänt, oklart och i vissa sammanhang nästan exotiskt, det finns ingen samlad statistik och dess samhällsnytta är inte alltid uppenbar trots bevisade positiva effekter. Däremot har frågan en helt annan tyngd i EU-sammanhang och den förekommer som prioritering i olika program samt är ett av de sju flaggskeppsinitiativ i tillväxtstrategin 1 EU Att fokus hamnar så olika på hemmaplan och inom EU är orsaken till att Västra Götalandsregionen genom en gemensam satsning från regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén har beslutat att finansiera denna förstudie om ungas internationella rörlighet, för att närmare undersöka problematiken samt få en inblick i den regionala situationen. Förstudien är delvis en respons till denna paradox, särskilt då varje medlemsland måsta ta ansvar och utarbeta strategier för att genomföra EU 2020 och nå upp till dess målsättningar. Den är också ett sätt att ta hänsyn till lokal utveckling och utforska ungas internationella rörlighet som verktyg för att förstärka det internationella perspektivet i kompetens- och kunskapsutvecklingen, öka den regionala konkurrenskraften och ungas delaktighet i samhället. 2 Studien är första försöket till en regional överblick över ungas internationella rörlighet och bygger på ett initiativ från en undersökning om arbetet med internationella ungdomsfrågor inom regionen och i länets kommuner. Undersökningen visade att av de 42 kommuner som deltog i enkäten hade 32 en internationell strategi och utav dessa uppgav 14 kommuner att unga var en målgrupp inom strategin. Eftersom förstudien är första steget i denna riktning finns det utrymme för ytterligare fördjupningar. Viktigast i detta arbete är kanske bevisandet av att det finns ett reellt behov av satsningar inom detta område och att ett regionalanpassat handlingssätt framställs. 1.1 Syfte Syftet med förstudien är att kartlägga lokala och regionala behov av samordning och struktur för att öka ungas möjligheter till internationell rörlighet för studier, kompetensutvecklig, arbete och kulturutbyte. För att kunna göra detta krävs en uppskattning av rörlighetens storlek och dynamik samt en insikt om hur ungas internationella rörlighet ser ut i Västra Götaland. Detta för att rörligheten 1 Youth on the Move (Unga på väg) 2 Vision Västra Götalands/ Det goda livet och regionens egen tillväxtstrategi. 3 Staffan Lund (2011), Internationella ungdomsfrågor i Västra Götalandsregionen 5

6 teoretiskt sett är så stor att det inte behövs någon ökning eller tvärtom, att det inte finns någon rörlighet alls. Utredningen tar upp frågor som vilka ungdomar från regionen som haft möjlighet och fått utlandserfarenhet, vad det var för erfarenhet och vart de åkte, inom vilka ramar/ program samt vilka de som kommer till Västra Götaland är och i vilket syfte de kommer. I samband med detta tas en annan dimension upp, nämligen vilka de aktörer och strukturer som är verksamma i området är, hur deras engagemang och agerande ser ut samt i vilken grad finns det ett system (formellt eller informellt) som stödjer den internationella rörligheten bland ungdomar i Västra Götaland. 1.2 Arbetsdefinitioner och avgränsningar Själva definitionen av målgruppen är inte en okomplicerad fråga eftersom olika program och myndigheter använder sig av olika åldersintervall när de refererar till ungdomar. Anledningen till det är att deras arbete har olika syfte 4 och sker i olika sammanhang vilket gör att ett gemensamt begrepp inte skulle vara relevant. Den största nackdelen med detta är att det blir svårt att sammanställa information från olika källor och skapa en övergripande bild samt att göra jämförelser och följa upp utvecklingen. Till exempel är målgruppen för Sveriges ungdomspolitik ungdomar i åldrarna år medan EU drar ut gränsen vid 30 år och en del program ännu högre. Samtidigt är ungdomsarbetslöshet ett begrepp som alla EU-länder (inklusive Sverige) använder med referens till unga mellan 14 och 25 år, för att underlätta statistiska jämförelser. Med hänsyn till detta används här en bredare definition som täcker åldersintervallet år och sträcker sig från gymnasieelever till unga vuxna. I Sverige är 16 åldern när barnbidraget ersätts av studiebidrag för dem som fortsätter studera men också åldern när skolplikten upphör och man kan ta ett vanligt heltidsarbete. Att gränsen går upp till 32 år beror på att ungas etableringsålder 5 i Sverige nuförtiden är runt år och det finns en del unga vuxna som fortfarande studerar när de är runt 30. Att ungdomstiden förlängs fram till 30 års ålder är inte bara en svensk eller nordisk verklighet utan ett fenomen som inträffar i hela Europa vilket gör att målgruppen för EU:s ungdomspolicy är ungdomar år. Ett annat begrepp som behöver förklaring är internationell rörlighet 6 och detta på grund av att det lätt kan förväxlas med migration. Koncepten ligger nära varandra och de relaterar i grunden till samma fenomen, nämligen förflyttning. Det som skiljer dem är i första hand syftet med förflyttningen och tidsskalan. Migration innebär en radikal och oftast definitiv förändring av livssituationen, kopplad till en förväntad och direkt förbättring av livskvaliteten samt oftast omfattar mer än en enda individ (oftast större grupper eller familjer). Migration betyder ofta att börja om, på nytt och under nya förutsättningar. Å andra sidan är [internationell] rörlighet mest en förberedelse inför livet och ett sätt att samla på sig nya erfarenheter, upplevelser och kunskaper, att hitta sig själv och utvecklas som person. Ett annat ord som oftast används istället för rörlighet är mobilitet, vilket är närmare engelskans mobility en redan etablerad terminologi som underlättar förståelsen och visar kopplingen till EU-sammanhanget. 4 Det handlar framförallt om arbetsmarknad syfte och utbildningssyfte samt om policyarbete/formuleringar till exempel i Sverige använder man kategorin barn och unga och Sveriges ungdomspolitik riktar sig till ungdomar i åldrarna år. 5 Etablering på arbetsmarknaden. 6 International mobility på engelska. 6

7 Som tidigare anmärkt är detta enbart en förstudie, ämnad att ta pulsen på ungas internationella rörlighet och ge en uppfattning om hur det ser hur i regionen samt identifiera möjligheter för vidare utveckling. En del avgränsningar är nödvändiga och det innebär att det som utesluts här kan tas upp vid en eventuell fördjupning. Till exempel, för att vara hanterbart och med tanke på att det är första gången statistik om ungas rörlighet ställs samman är rörlighet här begränsad till den mobilitet som sker genom EU-finansierade program. Bland detta är den valda tidsperioden (med vissa undantag 7 ) vilket innebär en femårsperiod. Anledningen till det är att den globala finanskrisen som så kraftigt påverkade världens och Sveriges ekonomi började 2008 och dess samhällskonsekvenser kommer att synas i flera år framåt. I detta sammanhang är information från tidigare år inte lika relevant eftersom utmaningarna är annorlunda. I ett samhälle som upplever en hög ungdomsarbetslöshet bör frågan om ungas internationella rörlighet ges en annan tyngd. De finansiella aspekterna är bara tangentiellt inräknade eftersom det oftast handlar om delfinansieringar då offentliga, europeiska och andra medel blandas ihop. Det blir alltså en begränsning angående siffrorna, med referens till finansieringsmodeller. Ytterligare en avgränsning är kopplad till statistiken om utländska ungdomar som kommer till Västra Götaland för studier, praktik, volontärarbete eller kulturutbyte. Medan det går att räkna ut hur många och vilka som kommer till Sverige för att studera inom etablerade utbytesprogram, är det osäkert att försöka göra en uppskattning av hur många som kommer på eget initiativ eller inom ramen för kortvariga samarbetsprojekt. Svårigheten ligger i att EUmedborgare kan vistas i övriga EU-länder inklusive Sverige under tre månader innan de behöver registrera sig medan de som kommer från länder utanför EU lätt kan förväxlas med invandrare. Särskilda regler gäller nordiska 8 och schweiziska medborgare. När det gäller praktik finns till exempel ingen statistik om dem som kommer och gör praktik i Sverige, framför allt för att de som kommer inom EU-programmet Leonardo da Vinci bara är registrerade på sina nationella programkontor och inte i praktiklandet. Dessutom kan man inte utgå från att de organisationer som skickar elever/studenter på praktik i andra länder också tar emot. 1.3 Metod Arbetet med förstudien och dess tillhörande rapport bestod av olika delar och innebar: omvärldsbevakning samling, bearbetning och analys av relevant statistik granskning av lokala och regionala strategiska dokument analys av samlad information. Att ta del av olika studier och rapporter relevanta för ämnet var nödvändigt för att kunna förstärka analysen och identifiera frågor som är centrala för eller nyanserar problematiken, samt ett sätt att följa hur diskussionen kring ungas mobilitet utvecklas. Ytterligare information 7 Ibland kan statistiken sträcka sig mellan Danmark, Finland, Norge och Island. 7

8 om Sveriges och EU:s strategier för främjandet av ungas internationella rörlighet togs fram genom en aktiv bevakning av relevanta policyområden. Detta har kompletterats med en översikt av tillhörande finansieringsinstrument. Med det som utgångspunkt sammanställdes och bearbetades information och statistik från olika myndigheter som administrerar EU-finansierade program med fokus på ungas internationella rörlighet och organisationer som på ett eller annat sätt arbetar med frågan 9. Resultatet blev en regional karta som på ett tydligt sätt visar vilka kommuner som är aktiva inom området och i vilken riktning samt hur mycket internationell rörlighet (EU-finansierad) som pågår i Västra Götaland. Den så kallade rörlighetskartan tydliggör viktiga frågeställningar och leder vidare till strukturer som på ett eller annat sätt bistår ungas internationella rörlighet. Diskussioner med relevanta aktörer var ett sätt att förankra arbetet och deltagandet i några, för ämnet relevanta konferenser, fulländade omvärldsbevakningen. Ett extra stöd har varit regelbundna träffar med projektets styrgrupp bestående av tjänstemän från de tre regionala sekretariaten. 9 Det är framför allt om statistik från Internationella Programkontoret, Högskoleverket, Ungdomsstyrelsen, CSN, ESF rådet, SKL, SCB och West Sweden. 8

9 2. Det stora sammanhanget Ungas internationella rörlighet är ett ämne som får mycket fokus och uppmärksamhet på den internationella arenan och det förekommer i olika sammanhang. I en värld och ett Europa som är väsentligt globaliserat där lokala händelser och förändringar påverkar utvecklingen på olika ställen runt jorden har gemensamma problem som ekonomisk kris, ökad intolerans, växande nationalism och fundamentalism, hög ungdomsarbetslöshet och dåliga skolresultat lett till nya satsningar och anpassade policys. Inom EU sammanfaller dessa utmaningar med avslutningen av en programperiod ( ) och behovet av att utforma nya program för en del områden samt revidera strategiska dokument och målsättningar. Det nya millenniet började ambitiöst i EU med Lissabonstrategin som år 2000 satte målet att inom de närmaste tio åren bli världens mest konkurrenskraftiga, kunskapsbaserade ekonomi var detta dock inte uppfyllt och en ny strategi togs fram: EU Europeiska Unionens strategi för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Målen har inte förändrats, men snarare tydliggjorts: den kunskapsbaserade ekonomin har blivit smart tillväxt; konkurrenskraftig ekonomi är också resurseffektiv nu och har blivit hållbar tillväxt; den svåra ekonomiska krisen som inträffade 2007 och fortfarande påverkar EU:s ekonomi, arbetsmarknad och sociala utveckling har fått respons i form av inkluderande tillväxt som syftar till låg arbetslöshet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Strategin är strukturerad i sju så kallade flaggskeppsinitiativ som synliggör sju prioriterade områden som kräver särskilda satsningar för att nå EU 2020:s målsättningar. Två av dessa initiativ Unga på väg och Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen är speciellt inriktade på ungdomar och hela strategin bygger på att släppa fram alla ungdomars potential. Figur 1: Organisationsschema för Europa 2020 Europa 2020 Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla En digital agenda för europa Unga på väg Innovationsunionen Ett resurseffektivt europa En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Plattform mot fattigdom Källa: EU 2020 De två initiativen syftar till att förbättra ungas anställbarhet och rörlighet och betonar behovet av mer flexibla utbildningsbanor som kan förenkla inträdet och framstegen på 9

10 arbetsmarknaden, underlätta övergången mellan arbete och lärande och främja validering av icke-formellt och informellt lärande. Unga på väg inriktas på fyra huvudlinjer för insatser och en av dem är att stödja en kraftig utveckling av transnationell rörlighet för ungdomar i utbildnings- och arbetssyfte. Detta kompletteras av Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen som också har fyra prioriterade områden, varav ett fokuserar på mer kvalificerad arbetskraft att ge människor kompetens som ökar deras anställbarhet. Initiativet står för övergången till en mer kunskaps- och färdighetsbaserad syn på kompetens. Kopplingen till livslångt lärandes åtta nyckelkompetenser som är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd i olika sammanhang leder vidare till hur man kan skaffa dem och återbekräftar rörlighetens roll i att utveckla och förbättra minst hälften av dem: kommunikation på främmande språk social och medborgerlig kompetens initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 10. Båda initiativen lägger fokus på att förebygga, förhindra och förminska skolavhopp; initiativet Bättre möjligheter för ungdomarna (som ingår i Unga på Väg) innehåller flera åtgärder mot ungdomsarbetslösheten och riktar sig särskilt till ungdomar som inte arbetar eller studerar. Återigen är ungas internationella rörlighet ett förekommande argument. Strategin EU 2020 är ett ramverk för EU:s olika program och insatser och bygger på både gamla och nya policydokument. Unga på väg är ett sätt att lyfta fram, prioritera och leda arbetet med ungdomsfrågor och ungas internationella rörlighet; det integrerar olika program och finansieringsinstrument och sträcker sig över flera policyområden. Några andra relevanta dokument som tillsammans med EU 2020-strategin ger riktlinjer för utveckling är: EU:s ungdomsstrategi ( ), Education and Training 2020, Re-thinking Education Strategy, European Agenda for Culture och Promoting cultural and creative sectors for growth and jobs in the EU. Dessa policydokument utformar den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken, utbildningspolitiken, socialpolitiken och sammanhållningspolitiken i EU och samtliga medlemsländer. Medlemsländerna och Sverige i sin tur har ansvaret för att uppnå EU 2020:s målsättningar och EU stödjer dem på två sätt, genom att: (1) se över nationella politiska åtgärder och resultat samt föreslår handlingslinjer; (2) tillhandahålla ekonomiskt stöd till nationella och gränsöverskridande insatser genom en rad program - som Europeiska socialfonden och andra EU-program (nya: Erasmus for All, Creative Europe, Horison 2020, och gamla: programmet för livslångt lärande, Youth in Action, Progress 11 ). Ungas rörlighet är en horisontal fråga på EU-nivå som medlemsländerna oftast besvarar med vertikala (stuprörsliknande) policys i tydligt identifierade områden, till exempel 10 Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är: (1) kommunikation på modersmålet, (2) kommunikation på främmande språk, (3) matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, (4) digital kompetens, (5) lära att lära, (6) social och medborgerlig kompetens, (7) initiativförmåga och företagaranda, (8) kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 11 Community Program for Employment and Social Solidarity ( ). 10

11 ungdomspolitiken och utbildningspolitiken. Svårigheter uppstår i samband med att nå gemensamma, europeiska målsättningar. No countries have dedicated, horizontal policies for transnational learning mobility, only few countries have mobility policies for specific sectors. In most countries, mobility policy is formulated vertically in relation to the sectors where it appears (e.g. education and training, youth, employment, foreign relations, culture etc.). In almost all the countries examined, policy support for mobility is formulated in very general terms and mostly in the shape of an adherence to EU policies and initiatives. (s.87, European Commission, Study on Mobility Developments in School Education, Vocational Education and Training, Adult Education and Youth Exchanges, 2012) 11

12 3. Hur andra gör Sveriges arbete med ungas internationella rörlighet följer de EU-gemensamt överenskomna riktlinjerna och sker i första hand inom ramen för den nationella utbildnings- och ungdomspolitiken, med bara en liten del som faller under arbetsmarknadspolitiken (ESF och Arbetsförmedlingen) och kulturpolitiken (EU:s Kulturprogram). Ansvaret för implementering ligger i huvudsak under två myndigheter: Universitets- och högskolerådet samt Ungdomsstyrelsen som bland annat genomför tillhörande EU- program på nationell nivå. Varje land som deltar i dessa program beslutar på vilket sätt de ska verkställas på nationell nivå och resultaten kan se olika ut. Att Sverige har valt att lägga ansvaret för olika EUprogram på flera nationella myndigheter är inte ovanligt och har både nackdelar och fördelar. Ur en användar- eller målgruppssynpunkt kan det dock vara mer effektivt att ha allt samlat hos en enda myndighet och på en enda plats och detta utifrån ett intersektoriellt perspektiv. Till exempel kan en ungdomsorganisation samtidigt vara verksam inom kultursektorn, erbjuda utbildningar och ta emot volontärer (vilket gör att den kan söka finansiering för sina projekt under programmet för livslångt lärande, kulturprogrammet eller programmet Ung och Aktiv i Europa ). Det är en sådan organisering Finland har valt och resultatet är CIMO Center for International Mobility. CIMO etablerades 1991 och är ett självständigt ämbetsverk underställt det finska ministeriet för undervisning och kultur. Figur 2: CIMO:s webbsida om arbetet med internationell rörlighet 12

13 Centret fungerar som en plattform för all mobilitet och internationellt samarbete som sker inom ett EU-ramverk men inte bara Nordiska rådets samarbetsprogram är också representerade och även möjligheter till utvecklingssamarbete. Ännu mer, under 2009 har CIMO öppnat ett lokalkontor i Shanghai (Kina) för att främja samarbetet (och utbyten) inom högskolesektorn. CIMO genomför, marknadsför, informerar, följer upp och analyserar internationellt samarbete och mobilitet. Centret producerar och samlar statistik om internationell mobilitet samt driver forskning och utredningsverksamhet. Sveriges ungdomspolitik är bara representerad på nationell och kommunal nivå och det pågår en del diskussioner om detta. Det finns olika synpunkter på behovet av en regional ungdomspolitik och det händer att själva begreppet blir ifrågasatt. Kalmar är det enda undantaget, med en tydlig verksamhetsfokus på ungdomsfrågor och Region Skåne driver en dialogplattform med fokus på ungdomar (samt en folkhälsoenkät för ungdomarna plus en intention att vidare utveckla initiativet). Dock verkar det finnas en generell uppfattning angående behovet för en regional samordning av ungdomsfrågorna. Regionförbundet i Kalmar län har gjort ungdomsfrågorna till ett av sina sju övergripande verksamhetsområden (tillsammans med trafik och infrastruktur, kultur, näringsliv och tillväxt, lärande, miljö samt välfärd, vård och omsorg). Det är ett sätt att urskilja unga människor som en viktig målgrupp och en resurs för regionalutvecklingen. Förutsättningarna för detta arbete är två strategiska dokument: en Policy för ett barn- och ungdomsperspektiv och en fyraårlig handlingsplan ( ) 12. Handlingsplanen är indelad i fyra utvecklingsområden: (1) unga möter beslutsfattare, (2) lokal ungdomspolitisk uppföljning (LUPP), (3) internationella möjligheter för unga och (4) kompetens kvalitet erfarenhet. Ungas internationella rörlighet faller framför allt under den tredje sektorn och genomförs med hjälp av Kumulus Center en ideell förening med Regionförbundet samt länets kommuner som medlemmar. Kumulus grundades 2008 för att ge stöd och råd till unga, kommunala verksamheter och ideella föreningar i Kalmar län när det gäller internationella ungdomsfrågor 13 och är en regional kontaktpunkt för arbetet med Europeisk volontärtjänst (EVS) samt för genomförande av ungas egna projekt. Vänder man blicken till regioner utanför Sverige är de italienska regionerna Toscana och Emilia-Romagna samt franska Aquitaine ytterligare exempel på hur mycket som investeras i ungas möjligheter till internationell mobilitet i andra delar av Europa och vilken form detta arbete kan ta. Gemensamt för dessa tre regioner är att de kombinerar EU-finansiering med egna regionala fonder samtidigt som de aktivt tar ansvar för genomförandet av relevanta EUprogram (som programmet för livslångt lärande). Den politiska förankringen är tydlig och det finns regional regelverk som skapar ett administrativt ramverk för arbetet med rörlighetsfrågor. Toscanaregionen tog hänsyn till italienska ungdomars problematiska livs- och arbetssituation genom att i juni 2011 starta projektet Giovanisi 14. Projektet riktar sig till unga män och kvinnor mellan 18 och 40 år och har tills nu satsat 300 miljoner euro på konkreta insatser inom följande sex områden: yrkespraktik, bostad, volontärarbete, arbete, entreprenörskap och utbildning. Internationell mobilitet är högt prioriterad med en budget på euro för 2013 som extra, regionala resurser till de befintliga EU-programmen (framför allt Erasmus). 12 Nästa periods handlingsplan är under utveckling och bygger de utmaningar som kommer fram i LUPPundersökningen

14 Projektet använder sig av ett ungdomsråd (Youth Advisory Committee 15 ) vars uppgift är att följa upp Giovanisis insatser, granska dess effektivitet, komma med förslag och ge feedback till projektgruppen. Ungdomsrådet består av unga män och kvinnor som kommer från olika organisationer och representerar Toscanas unga. Detta skapar en förankring hos målgruppen och ger projektet legitimitet. Giovanisis framgång har lett till ett nytt initiativ som återbelyser ungas internationella rörlighet, den här gången utifrån ett sektoriellt perspektiv. Regionen Emilia-Romagna lägger samma vikt på ungas internationella rörlighet och detta återspeglas i regionens strategiska prioriteringar. Regionen har en egen minister med ansvar för bland annat ungdomsfrågor och internationellt samarbete samt en politisk agenda med starkt fokus på mobilitet. Grunden till detta arbete är en regional lag från 2008 som stödjer och främjar aktiviteter riktade mot ungas transnationella mobilitet för utbildning, praktik och aktivt medborgarskap. Lagens generella syfte är att förbättra ungas levnadsvillkor och är riktad mot unga mellan 18 och 34 år. Figur 3: Inbjudan till ett möte om europeisk mobilitet i Bologna Affischen till vänster är bara ett exempel på hur regionen samarbetar med lokala aktörer som driver EU-projekt med unga som målgrupp. I detta fall består samarbetet av att marknadsföra och informera om en rad EUprogram som erbjuder möjligheter och finansiering till internationell rörlighet. Europa Direkt-kontoret är en av anordnarna, staden Bologna står tillsammans med regionen för kostnaderna och två lokala ungdomsorganisationer ger en inblick i hur programmen fungerar samt exempel på tidigare projekt och utbyten. För att locka ungdomarna till evenemanget erbjuds här även ett pris i form av fritt deltagande i ett europeiskt utbytesprojekt. Regionens satsning på ungas rörlighet är inte begränsad till information och marknadsföring utan tar ett steg vidare och inriktar sig på att skapa strukturer som verkar för att utöka och vidareutveckla ungas tillgång till internationell erfarenhet. Ett sätt att åstadkomma det är att etablera ett regionalt kontor för ungas rörlighet Regional Desk for Youth Mobility vars uppdrag är att harmonisera olika regionala insatser inom området genom att utveckla en unik webbplattform som samlar och förmedlar information om möjligheter till mobilitet. Ett 15 Tavolo Giovani heter Ungdomsrådet. 14

15 ytterligare initiativ som regionen tar har en mer kvalitativ inriktning och består av att etablera ett ungdomsobservatorium Regional Youth Observatory. Observatoriet har framför allt en uppföljnings- och analysfunktion som täcker ungdomspolitikens hela spektrum. Det kommer att: samla och strukturera information om regionala ungdomsprojekt producera statistik, enkäter, rapporter och analyser följa upp och utvärdera ungdomsprojekt utveckla ett elektroniskt verktyg (databas) som hjälper ungdomarna att hitta information om aktiviteter och möjligheter i sina orter erbjuda fortbildning till ungdomsarbetare och lokala tjänstemän. Observatoriet kommer att vara delfinansierat av EU och möter upp ett konkret regionalt behov eftersom det redan finns ett stort intresse för ungdomsprojekt. Emilia-Romagnas stöd till dessa projekt är upp till euro per år. Frankrike är ett till exempel på att ungas internationella rörlighet är en regional fråga och på hur den hanteras på denna nivå. Regionen Aquitaine har en årlig budget på 6 miljoner euro för mobilitet och en likadan satsning har också Bretagne med 3 miljoner euro. Aquitaine har utvecklat ett helt program Aquitaine Cap Mobilité med syftet att underlätta för varje ung person att realisera ett projekt i Europa eller resten av välden; det kan vara i form av utbildning eller yrkesutbildning, praktik, kortvarigt arbete etc. Programmet består av 15 insatser, vissa av dem är kompletteringar till europeiska program (som Leonardo da Vinci, Aktiv Ungdom m.fl.) men alla erbjuder konkret, finansiellt stöd till ungdomar som vill skaffa sig utlandserfarenhet. Den strategiska tanken bakom programmet är att underlätta ungas inträde i arbetslivet och två av dess insatser är riktade mot unga arbetslösa. Grunden till detta arbete är ett regelverk från 2007 som regelbundet uppdaterats 16 och anpassats till de förändrande regionala behoven. Resultatet blev att mer än ungdomar från Aquitaine per år är engagerade i mobilitetsprojekt. 16 I 2009 och senast i

16 4. Hur det ser ut i Västra Götaland För att kunna redovisa och ge en bild av den internationella rörlighet som pågår bland ungdomar i Västra Götalands län är det viktigt att se vad som ligger bakom siffrorna som visar rörlighetens storlek och identifiera de faktorer som utformar den. Den statistiska överblicken kompletteras med en analys av rörlighetens dynamik och geografiska fördelning, en inblick i målgruppens deltagande, en inventering av befintliga stöd och strukturer som möjliggör det samt en skildring av behov och utmaningar. 4.1 En statistisk överblick Det finns olika sorters rörlighet bland unga och man kan skilja dem efter långvarighet från några dagar eller en vecka upp till ett år eller mer, finansieringskälla offentligt eller privat finansierade, och syfte unga åker utomlands för att studera, kompetensutveckla sig eller arbeta och för att uppleva nya kulturer och på det sättet skaffa sig interkulturell erfarenhet. Den rörlighetskarta som skapas här tar bara hänsyn till utlandsvistelser under en längre period och som sker i utbildningssyfte, yrkessyfte (praktik) och personligtutvecklingssyfte (kulturutbyte). Det är bara offentligt och EU-finansierad rörlighet som redovisas och diskuteras här vilket underlättar en europeisk jämförelse. Generellt sett och utifrån dessa syften befinner sig de flesta unga mellan 16 och 32 år i en eller flera av följande situationer: de är gymnasieelever, studerar på högskola, universitet eller folkhögskola, är i arbetslivet eller arbetssökande. Till exempel man kan samtidigt studera och vara arbetssökande och det är därför de är inräknade i SCB:s statistik om ungdomsarbetslöshet. En kategori som kräver särskild uppmärksamhet är de så kallade NEETs, det vill säga unga som varken är i utbildning, praktik eller arbete 17, också kallade unga utanför. De representerar en grupp som en del utredningar och policysatsningar riktar sig till och huvudfrågan i det här sammanhanget är: har de tillgång till internationell rörlighet? Svaret på frågan träder fram när man ser vilka som är rörliga och inom vilka ramar Studier rörlighet i utbildningssyfte Rörlighet i utbildningssyfte innebär att unga mellan år spenderar en viss period utomlands, för att studera. Med tanke på åldersintervallet består den här kategorin av två tydliga grupper: gymnasielever och studenter (här ingår också de som genomgår en forskarutbildning). Gymnasieeleverna har möjlighet till att studera utomlands under en kort period genom det europeiska programmet Comenius som är en del av programmet för livslångt lärande. Comenius är ett delprogram speciellt riktat till skolorna och har ett antal så kallade actions eller insatser som på olika sätt stödjer det internationella samarbetet i skolor. Inom 17 NEET Not in Education, Employment or Training (eng.). 16

17 programmet har eleverna tillgång till internationellt utbyte under Comenius elevmobilitet och Comenius partnerskap. Den förstnämnda insatsen möjliggör för eleverna att studera utomlands under ett antal terminer; det sistnämnda ger dem möjlighet att delta i transnationella projektmöten som äger rum i ett annat land. Eftersom programmet inte skiljer mellan grundskolor och gymnasieskolor är det viktigt att separera grundskole- och gymnasieprojekt inom Comenius. Enligt statistiken från Internationella programkontoret, den myndighet som fungerade som nationellt kontor för programmet för livslångt lärande tills december 2012, finansierades under perioden bara ett elevmobilitetsprojekt i Västra Götalands län. Projektet tillhörde IT-Gymnasiet Göteborg och beviljades För samma period beviljades sammanlagt 106 partnerskapsprojekt i Västra Götaland, fördelade över 31 av länets 49 kommuner. Kommunen med högst antal beviljade ansökningar är Göteborg med 28 projekt följt av Mölndal med 11. Resterande 29 kommuner har en projektfördelning mellan 1 och 5, varav 11 bara är representerade med ett projekt var. Grundskolorna i 31 kommuner står för 79 av dessa projekt medan 27 projekt tillhör gymnasieskolorna och är fördelade mellan 15 kommuner. Figur 4: Fördelning Comenius partnerskapprojekt i gymnasieskolor, per kommun antal projekt Strömstad Mariestad Alingsås Uddevalla Göteborg Källa: IPK Härryda Skövde Ale Kungälv Tranemo Vänersborg Trollhättan Mark Tjörn Mölndal Ett annat sätt att relatera till detta deltagande är att sätta det i ett större sammanhang och utgå från att under perioden beviljade Internationella programkontoret totalt skolprojekt (inklusive gymnasial yrkesutbildning) i Västra Götaland. Av dessa utgör Comenius partnerskap och elevmobilitet drygt 10 %. Det finns ingen motsvarande statistik angående utländska elever som kom och studerade i eller deltog i projektmöten med skolor från Västra Götaland. Den internationella rörligheten bland studenter på universitet och högskolor i Västra Götaland är tydligast redovisad av Högskoleverket (HSV), numera Universitets- och 17

18 högskolerådet. 18 HSV:s statistik omfattar alla typer av studentrörlighet - inresande och utresande studenter - oavsett finansieringskälla eller institutionellt ramverk men redogör inte alltid utifrån studenternas ålder. Det finns två kategorier studenter som väljer att göra en del av eller hela sin utbildning utomlands: (1) de som gör det genom ett institutionellt ramverk, eller så kallade utbytesstudenter och (2) de som själva ordnar sina studier utomlands, utanför ramarna för institutionellt samarbete eller studentprogram och refereras till som freemovers. Utbytesprogram är av tre sorter: bilaterala program eller samarbetsavtal mellan två lärosäten, EU-programmet Erasmus och programmet för nordiskt samarbete Nordplus. När HSV redovisar svenska studenter som studerar utomlands är det bara utbytesstudenter som räknas in eftersom de redan är registrerade i systemet dock anknyta högskolorna i Sverige. Svenska studenter som läser i andra länder som freemover-studenter redovisas av CSN. Enligt HSV-statistiken för perioden har studenter från Västra Götaland, upp till 34 år gamla, valt att studera utomlands, vilket motsvarar knappt hälften av de utländska studenter som har bestämt sig för att studera på något av länets lärosäten. Siffrorna avser studerande i grundutbildning och pekar på en konstant uppåtgående trend för både inresande och utresande studenter, men detta betyder inte att ökningen fortsatt efter 2011, i alla fall inte för inresande studenterna. Orsaken till det är regeringens kontroversiella införande av studieavgifter för utländska studenter vilka verksställdes läsåret 2011/2012 och som berör de som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz. Även om avgiftsreformen balanserades av nyskapade statliga stipendier för att främja rekryteringen av särskilt kvalificerade avgiftsskyldiga studenter har detta genererat en minskning i antalet studenter framförallt från Asien. Figur 5: Inresande och utresande studenter i grundutbildning på högskolor i Västra Götaland (< 34 år) Inresande studenter Utresande studenter Källa: HSV Den internationella studentrörligheten är koncentrerad till Göteborg där de största lärosätena finns: Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet som också har flest studenter i Västra Götaland län. De resterande tre högskolorna - Högskolan Väst, Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde, står för en mycket liten andel av den totala rörlighetssiffran men är viktiga för den geografiska spridningen. 18 Eftersom den statistik som används här är producerad av den gamla myndigheten Högskoleverket (HSV) kommer alla relaterade referenser i rapporten göras till HSV och inte till den nya myndigheten. 18

19 Tabell 1: In- och utresande studenter per högskola, upp till 34 år ( ) /Grundutbildning INRESANDE STUDENTER Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Väst Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Summa Källa: HSV Ett undantag från den konsekvent, under dessa år, stigande trenden för inresande studenter är Högskolan i Skövde som 2009 registrerar en minskning med 34 studenter jämfört med föregående år, för att sedan öka till 185 under 2010 och minska igen 2011, troligtvis i samband med avgiftsreformen. Dynamiken för utresande studenterna är mer varierad då de stora lärosätena samt Högskolan Väst visar på en liten men konstant ökning och de resterande två högskolorna upplever en utveckling i motsats riktning. År 2010 är också här en brytpunkt eftersom antalet utresande studenter minskar med 44 personer för Högskolan i Borås och 15 för Högskolan i Skövde. Samtidigt som trenden vänder i Borås och 117 studenter väljer att studera utomlands under 2011, fortsätter nedgången i Skövde även 2011 med ett rekordlågt deltagande på 20 studenter. Ytterligare ett fenomen som träder fram tvärsigenom statistiken är ålderskillnaden mellan de inresande och utresande studenterna. Åldersfördelningen bland de svenska studenter som studerar utomlands är inte så stor mellan grupperna: (1) upp till 24 år och (2) mellan 24 och 34 år även om de yngre studenterna finns i större antal. Angående de inresande studenterna är det tydligt att de under 24 år dominerar statistiken genom att vara upp till fyra gånger flera än motsvarande grupp svenska studenter. De flesta studenter som väljer att göra sina studier utomlands är inom avancerad högskoleutbildning (magister- och masterprogram) eller på forskarnivå. Mellan 2008 och 2011 var det 749 svenska doktorander från Västra Götaland som valde att fördjupa sina studier utomlands, jämfört med 506 utländska som valde att studera på något av länets lärosäten. Figur 6: Inresande och utresande studenter på forskarnivå 350 UTRESANDE STUDENTER Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Väst Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Summa Källa: HSV Inresande studenter Utresande studenter 19

20 De flesta inresande studenter kommer från EU-länderna och Asien. De svenska doktorandernas studieval täcker ett bredare spektrum, med EU-länderna som största mottagare och universiteten från USA tydligt prefererade framför dem från Asien. En noterbar utveckling jämfört med den internationella rörlighetens dynamik bland högskolestudenter på grundnivå är att på forskarnivå är antalet utresande studenter högre än antalet inresande. Fördelningen mellan länets lärosäten visar en massiv koncentration till Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola samtidigt som högskolorna i Skövde och Trollhättan inte alls är representerade medan högskolan i Borås hade tre inresande studenter och två utresande, alla under är året med minst antal inresande studenter, både på Chalmers och på GU vilket kan delvis förklaras genom den ekonomiska krisens omedelbara påverkan. Med detta undantag märks det en kontinuerlig ökning i de utländska doktorandernas intresse av att studera på de ovannämnda universiteten då antalet registrerade studenter är ungefär dubbelt så stort 2011 jämfört med Utresandet däremot visar på en annan utveckling då Göteborgs universitet står för en kraftig ökning 2011 jämfört med 2008 medan för Chalmers går siffrorna neråt, där startåret 2008 står för högst deltagande. Figur 7: Inresande studenter per lärosäte, Högskolan i Borås 3 Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Källa: HSV Figur 8: Utresande studenter per lärosäte, Högskolan i Borås 2 Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Källa: HSV 20

21 Här formas två olika bilder som speglar den internationella rörligheten i studiesyfte bland ungdomar i Västra Götaland län och de motsvarar fördelningen mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning samt är begränsade till EU-finansierad rörlighet. En tredje och kompletterande bild kommer från CSN, som redovisar antalet unga mellan som under perioden sökte studiemedel i samband med studier utomlands. CSN redovisar för tre kategorier studerande: freemovers, språkstuderande och utbytesstudenter. Freemovers är studenter som arrangerar sina studier utomlands på egen hand, språkstuderande är de som läser språkkurser utomlands, oftast i samband med inskrivning till lärosäten utomlands med utbildning på det nationella språket (men inte alltid) medan utbytesstudenter är de som deltar i sådana utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska lärosäten gemensamt. Statistiken från CSN visar att freemover-studenterna är betydligt flera än dem som studerar inom ramen för olika utbytesprogram (bilaterala eller europeiska, Erasmuskopplade). Figur 9: Ungdomar år som tar studiemedel för att studera utomlans Utbytes studenter Språk studerande Freemovers Källa: CSN Det märks en konstant utökning av antalet utbytes- och freemover-studenter under denna femårsperiod medan antalet språkstuderande inte utvecklas på samma sätt, vilket kan betyda att studenterna väljer långsiktigare alternativ. Att antalet unga från Västra Götaland som väljer att studera utomlands och gör det på egen hand är så hög bekräftar bara hur viktigt det är att unga som fortfarande studerar på gymnasienivå eller har valt att inte studera vidare har tillgång till internationell rörlighet och möjlighet till stöd för att kunna skaffa sig utlandserfarenhet. 21

22 Praktik rörlighet i yrkessyfte Rörlighet i yrkessyfte refererar till unga mellan som gör praktik utomlands, antigen som en del av sin yrkesutbildning eller som förberedelse för att komma in på arbetsmarknaden (genom jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar). Här skulle normalt inrymma också de som tar ett arbete eller skaffar sig arbetslivserfarenhet utomlands men den här kategorin är mycket svårare att bevaka och detta är en av förstudiens avgränsningar. Det vanligaste sättet att göra praktik utomlands är genom det europeiska programmet Leonardo da Vinci som har en särskilt insats just för målgruppen studerande i grundläggande yrkesutbildning (inklusive YH-utbildningar och folkhögskolor). Insatsen kallas för IVT Innitial Vocational Training och ger möjlighet till praktik (mellan 2 och 36 veckor) på yrkesarbetsplatser utomlands. Förutsättningen för att kunna delta i programmet är att vara inskriven i ett yrkesutbildningsprogram hos en berättigad utbildningsanordnare. Enskilda individer kan inte själv söka utlandspraktik, det är bara organisationer som kan söka och ordna praktiken. Mellan 2008 och 2012 var Västra Götaland det län med högst antal deltagare i hela riket, följt av Stockholm och Östergötland. I siffror betyder detta att ungdomar från Västra Götaland fick göra praktik utomlands jämfört med 586 från Stockholm och 542 från Östergötland. Lägst kommer Gotland med 9 deltagare, Dalarna med 19 och Uppsala med 21. Figur 10: Deltagare i IVT-projekt, per län Deltagare i IVT projekt per län, Antal deltagare 2012 Antal deltagare Antal deltagare 2010 Antal deltagare 2009 Antal deltagare Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Källa: IPK 22

En underskattad rörelse

En underskattad rörelse En underskattad rörelse - en regional bild av ungas internationella rörlighet 6 mars 2013, Göteborg Diana Ghinea Vem? Diana Ghinea, diana.ghinea@vgregion.se Utredare, Västra Götalandsregionen (1 juni 2012-31mars

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014 05 20 Hans Grönlund Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Pilotregion Kalmar län Unga som resurs för Hållbar regional tillväxt i Kalmar län

Pilotregion Kalmar län Unga som resurs för Hållbar regional tillväxt i Kalmar län Pilotregion Kalmar län Unga som resurs för Hållbar regional tillväxt i Kalmar län Myndigheten Ungdomsstyrelsen Fördelar ca 8 miljoner till 7 regioner i Sverige Regional samverkan för Förebyggande, främjande

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Kent Johansson Europaparlamentariker

Kent Johansson Europaparlamentariker Europa som möjlighetsskapare EU består av 500 miljoner invånare 25 000 Skara 400 Västra Götaland Europa 2020 EU:s utmaningar för en smart & hållbar tillväxt för alla Sysselsättning: 75% av 20-65-åringarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 januari 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2012 8 943 (9,6 %) 3 934 kvinnor (8,9 %) 5 009 män (10,1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012 2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012 Omsättningen till arbete lägre än för ett år sedan, men bland ungdomar är Dalarna i topp i riket Under april påbörjade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer