EXAMENSARBETE. Going concern-varningar avseende svenska konkursbolag. En komparativ studie av klientens storlek, finansiell stess samt revisorns

Transkript

1 EAMENSARBETE Going concern-varningar avseende svenska konkursbolag En komparativ studie av klientens storlek, finansiell stess samt revisorns erfarenhet Anton Bergman Anna Pettersson 2015 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Going concern-varningar avseende svenska konkursbolag: En komparativ studie av klientens storlek, finansiell stress samt revisorns erfarenhet Anton Bergman Anna Pettersson Civilekonomprogrammet Luleå tekniska universitet 2014

3 Förord Detta examensarbete utgörs av 30 högskolepoäng och är ett avslutande moment av civilekonomutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har pågått från januari år 2014 till juni år Vi vill tacka vår handledare Anders Nilsson, vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet, som har givit oss stöd och vägledning genom detta examensarbete. Vi väl även rikta ett stort tack till våra opponenter som har bidragit med nyckfulla råd. Luleå, juni år 2014 Anton Bergman Anna Pettersson i

4 Sammanfattning De senaste årens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifrågasatts. Revisorerna kritiseras för att ta klientens storlek i beaktande vid utfärdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att större klienter har förmågan att vända finansiell stress, eftersom de har större tillgångar. Revisorer sägs även påverkas av längden på relationen till klienten i valet att utfärda en GCW och ju längre erfarenhet revisorerna har, desto mer ökar förmågan att skapa dessa långa relationer. Syftet med denna studie är att kartlägga sambandet mellan GCW och klientens storlek i svenska bolag som gick i konkurs under år Studien syftar vidare till att kartlägga om det existerar ett samband mellan finansiell stress, klientens storlek samt utfärdad GCW i svenska konkursbolag. Studien har även som delsyfte att öka förståelsen kring hur revisors erfarenhet påverkar utfärdandet av GCW i svenska konkursbolag. Studien genomförs genom att studera årsredovisningar från 46 stycken större klienter och 46 stycken mindre klienter, vilka har en inledande eller avslutad konkurs under år 2013 i Sverige. Utifrån årsredovisningar utläses vilka klienter som fått en GCW, vilka klienter som är finansiellt stressade samt klientens revisor och dennes erfarenhet. Studiens resultat visar att klientens storlek inte påverkar vilka av klienterna som har fått en GCW. Studien visar även att det inte finns något samband mellan klientens storlek och inverkan av finansiell stress i de fall klienten fått en GCW. Däremot existerar det en skillnad i utfärdade GCW i förhållande till revisorns erfarenhet hos större klienter. Revisorer med längre erfarenhet utfärdar i mindre utsträckning en GCW än revisorer med kortare erfarenhet avseende större klienter. Däremot finns det inga skillnader avseende förhållandet mellan revisorns erfarenhet samt utfärdade GCW avseende mindre klienter. Nyckelord: Going concern warning, klientens storlek, finansiell stress, revisorns erfarenhet och konkursbolag. ii

5 Abstract The recent scandals in the auditing business have led to that the auditor s work has been questioned. Auditors have been criticized for paying regard to the size of the client when they issue a going concern warning (GCW). Auditors motivate this by that lager clients have the ability more easily turn from being financially stressed since they have larger assets. A long relationship with the client is also said to affect the auditor s choice to issue a GCW. The auditors experience also increases the possibility to create these long relationships with the client. The purpose of this study is to contribute to mapping the connection between GCW and client size in Swedish companies that went bankrupt in The study have further aimed to explore the impact of financial stress, client size and issued GCWs in Swedish bankrupt companies. The study s subsidiary aim is to increase the knowledge of which importance the auditors experience have of the proportion issued GCWs in bankrupt companies in Sweden. The study have been completed by reviewing annual reports of 46 large and 46 small clients that had declared or completed bankruptcy in 2013 in Sweden. Financial information have been gathered from the annual reports of which clients has got a GCW, whom of these where financially stressed, as well as who was the auditor and his experience. The result of this study shows that the client size does not affect which clients that had received a GCW. The study also indicates that there is no connection between client size and financial stress impact of received GCW. In contrast to this there exist differences between the issued GCW and auditors experience. Auditors with longer experience have in fewer cases issued a GCW than those auditors with less experience in larger clients. However, this difference does not exist between the auditor experience and issued GCW in smaller clients. Keywords: Going concern warning, client size, financial stress, auditor experience and bankrupt companies. iii

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte Disposition TEORETISK REFERENSRAM Institutionell teori och legitimitetsteori Revisionens legitimitet Asymmetrisk information Principal-Agent teorin Klientens resurser Andelen utfärdade anmärkningar om fortsatt drift Klientstorlekens inverkan på anmärkning om fortsatt drift Finansiell stress inverkan på anmärkning om fortsatt drift Revisorns erfarenhets inverkan på anmärkning om fortsatt drift Hypoteser METOD Forskningsansats Litteratursökning Strategi för datainsamling Urval av klienter Anmärkning om fortsatt drift, finansiell stress samt revisorns erfarenhet Dokumentstudie Komparativ analysmetod Bortfall Studiens trovärdighet Test av statistisk signifikans genom chi-två test Studiens begränsningar RESULTAT Sammanställning av klienter Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift Utfall av finansiellt stressade klienter Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift och finansiell stress Utfall av ej erhållen anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress Revisorns erfarenhet hos större klienter Revisorns erfarenhet hos mindre klienter ANALYS Hypotes Hypotes Hypotes SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING Slutsats Förslag till framtida forskning...33 REFERENSLISTA...34 iv

7 FIGURER Figur 1 Uppsatsens disposition...3 Figur 2 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift...21 Figur 3 Utfall av finansiellt stressade klienter...22 Figur 4 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift och finansiell stress...23 Figur 5 Ej erhållen anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress...24 Figur 6 Revisorn erfarenhet hos de större klienterna...25 Figur 7 Revisorns erfarenhet hos de mindre klienterna...27 TABELLER Tabell 1 - Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och ej erhållit varning om fortsatt drift...15 Tabell 2 - Bivariat parkomparation med fallen finansiellt stressad och ej finansiellt stressad...15 Tabell 3 - Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiellt stressade samt erhållit anmärkning om fortsatt drift och ej finansiellt stressade...16 Tabell 4 - Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och revisorns erfarenhet samt ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och revisorns erfarenhet...16 Tabell 5 - Chi-två test intervaller...18 Tabell 6 - Totala urvalet av klienter...20 Tabell 7 - Utfall av anmärkning om fortsatt drift...21 Tabell 8 - Utfall av finansiellt stressade bolag...22 Tabell 9 - Utfall av erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress...24 Tabell 10 - Utfall ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress...25 Tabell 11 - Revisorns erfarenhet hos de större klienterna...26 Tabell 12 - Revisorns erfarenhet hos det mindre klienterna...27 v

8 1. INLEDNING Revisorns uppdrag har de senaste åren hamnat allt mer i fokus på grund av de skandaler som startade med Enron år Skandalerna har lett till att revisorns arbete har ifrågasatts i större utsträckning. De skandaler som uppmärksammats gäller framförallt större bolag och frågan är då, påverkar bolagets storlek, finansiell stress samt revisorns erfarenhet hur revisorn agerar? 1.1 Problemdiskussion Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra informationen i redovisningen för att bolagets intressenter ska kunna ta ställning i sina beslut och känna trygghet. Revisorer är anställda vid en revisionsbyrå samt är medlemmar i revisionsprofessionen. Med anställningen får revisorerna ett ekonomiskt och personligt ansvar mot byrån. Samtidigt är det revisionsprofessionen som sätter upp regler och direktiv som revisorerna måste följa. Revisorerna hamnar därmed i en intressekonflikt då de måste hantera påtryckningarna från byrån samtidigt som de måste följa reglerna och direktiven från revisonsprofessionen (Öhman, 2005). Revisionsprofessionen har även dem en utmaning då det är att sätta upp regelverk och praxis för revisonen. Detta till följd att tillvaron har blivit allt mer komplicerad för revisorerna. Regelverket innefattar bland annat att revisionen ska följa god revisionssed och att revisorn ska följa god revisorssed. Dessa seder är lagstadgade men det är upp till praxis att avgöra innebörden av de två begreppen (Öhman, 2007). Regelverket kring hur revisorerna ska utforma revisionsberättelsen och lämna going concern warnings (GCW) skiljer sig mellan olika länder. I Sverige är revisionsverksamhetens konstruktion, i likhet med övriga västvärlden, baserat på olika parters rättigheter och skyldigheter (Lee, 1993). Enligt Arnedo, Lizerraga & Sánchez (2008) är revisorns uppgift att göra en bedömning av en klients fortlevnadsförmåga och lämna GCW vid behov. När en GCW lämnas av revisorn innebär det att de finns en osäkerhet om klienten har förmågan att bedriva sin verksamhet i ytterligare ett verksamhetsår. Trots att det finns skillnader mellan länderna om hur revisorerna ska utforma revisionsberättelsen och lämna GCW, är det många länder som följer de olika internationella standarderna. De internationella organisationerna skiljer sig åt i hur flexibelt det är för revisorerna att utforma GCW (ibid.). Studier har visat att konkursbenägna bolag har en tendens att överskatta resultatet verksamhetsåret innan de går konkurs. Att överskatta resultat leder till att årsbokslutet blir manipulerat. Detta visar hur viktigt det är med revisorns arbete att säkerställa att årsbokslutet är korrekt och ger en rättvisande bild av klienten (Rosner, 2003). I årsredovisningen ska en revisor yttra sig om bolagets framtida fortlevnad och lämna eventuella GCW. Det är framförallt de finansiella måtten som revisorerna tar i beaktning vid sin bedömning av ett bolags framtid (Arnedo et al., 2008). Att endast ta de finansiella måtten i beaktning kan leda till att en felaktig bild av klienten framställs. Ett problem med att endast bedöma de finansiella måtten är att en klient kan erhålla icke-finansiella tillgångar som till exempel kunskap. Att mäta kunskap är komplicerat även om kunskapen kan vara en viktig framgångsfaktor i bolaget. Vid ett negativt uttalande om en klients framtida fortlevnadsförmåga är det med stor sannolikhet enligt 1

9 Arnedo et al. (2008) att detta får negativa konsekvenser för klienten i form av minskat förtroende från klientens intressenter. Revisorers uppgift att lämna GCW har kommit mer i fokus de senaste åren i och med de uppmärksammade skandalerna som har skett när en klient har lämnat en felaktig finansiell rapportering (Rosner, 2003). Revisorer har en viktig roll enligt Lennartsson (2013) då det är dem som förväntas ha expertisen för att kunna förutspå en konkurs eller att bedöma om en rekonstruktion är nödvändig. Detta eftersom klienterna har en tendens att underskatta riskerna då de vill driva bolaget vidare (ibid.). Enligt Lai (2009) finns det två typer av fel som en revisor kan begå vid avvägandet av att utfärda en GCW. Typ 1 fel innebär att revisorn lämnar en varning och att klienten inte går i konkurs nästkommande räkenskapsår. Typ 1 fel kan leda till att revisorn förlorar sina klienter på grund av de negativa konsekvenserna som kan uppstå för klienten vid ett sådant negativt utlåtande. Typ 2 fel innebär att revisorn inte lämnar en varning i revisionsberättelsen till en klient som sedan går i konkurs nästkommande räkenskapsår. Typ 2 fel kan leda till rättsliga tvister för revisorn, vilket gör att Typ 2 fel är mer allvarligt för revisorn att begå (Arnedo et al., 2008). Vissa forskare menar att revisorns uttalande i revisionsberättelsen kan förhindra risken för rättsliga tvister medan andra forskare menar på att uttalandena inte förhindrar den risken (LaSalle, Anandarahan & Miller, 1996). Att begå Typ 2 fel är även mer kostsamt för revisionsbyrån som revisorn är anställd hos. I början av 2000-talet stämdes PwC på 2,2 miljarder svenska kronor av IT-bolaget Prosolvia för bristande revision. Detta är inte den första gången som ett revisionsbolag hamnar i rättsliga tvister och troligtvis inte den sista gången de inträffar (Affärsvärlden, 2013; Svenska Dagbladet, 2013). Traditionellt har processen att lämna GCW delats in i två steg; revisorn förklarar för företaget att de förtjänar en varning och att revisorn väljer att inkludera en varning i revisionsberättelsen. Att revisorerna ger en tydlig och rättvisande bild av företaget är viktigt då det är den beslutsgrundande informationen samt den information som investerare och intressenter förlitar sig på. Om en revisor inte gör det faller hela syftet med revisionen (Junaidi, Miharjo & Hartadi, 2012). Större klienter innebär högre arvode för revisorn och därmed även för revisionsbyrån. Detta leder till att det blir extra viktigt för revisorn att utföra sitt arbete korrekt så att de inte förlorar klienten och därmed den stora inkomsten (Reynolds & Francis, 2001). En större klient är enligt denna studie ett bolag som uppfyller minst två av kraven: mer än 50 stycken anställda, mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning i enlighet med FAR (2013). Att revisorerna inte skulle påverkas av klientens storlek kan vara en konsekvens av att klienterna och deras revisorer vill uppnå legitimitet, vilket betyder att de måste följa den praxis som finns i branschen. Om det finns skillnader i samhällets förväntningar och i hur organisationen agerar uppstår ett legitimitetsgap. Legitimitet är en status eller ett tillstånd som existerar när ett bolags värderingar överensstämmer med de värderingar som samhället har, vilken bolaget är en del av (Deegan & Unerman, 2011). Tidigare studier har visat att revisionsbyråer i högre grad kan ha överseende med redovisningen hos större klienter, eftersom de är mer beroende av dem. Revisionsbyråer förefaller däremot inte att ha överseende om klienten är finansiellt stressad, även om det är en stor klient. Detta eftersom finansiellt stressade klienter leder till en större risk för revisionsbyrån (Reynolds & Francis, 2001). Finansiell stress innebär att bolaget har ett negativt kassaflöde och negativ resultat under det nuvarande räkenskapsåret (Lai, 2009). 2

10 En studie av Knechel & Vanstraelen (2007) visar att det inte finns någonting som tyder på att revisorer med längre erfarenhet blir mindre benägna att ta hänsyn till relationen till klienten. Det finns inte heller något tecken på att revisorer blir bättre på att förutspå konkurser ju längre erfarenhet de har, eller att det skulle finnas någon skillnad mellan större och mindre klienter (ibid.). En relation mellan revisorn och klienten ökar risken för att en revisor tar hänsyn till denna relation vid avvägandet om att lämna en GCW. Revisorerna med en längre erfarenheter har haft möjligheten att skapa längre relationer, vilket kan leda till att revisorn i större utsträckning väljer att bortse från felaktighet och då väljer att inte utfärda en GCW i lika stor utsträckning (Nasution & Östermark, 2013). Då tidigare studier tyder på att det finns skiljaktigheter mellan revisorns bedömning av fortlevnaden hos större och mindre klienter, finns ett behov att kartlägga i vilken utsträckning GCW är utfärdade i bolag som haft en inledande eller avslutad konkurs i Sverige. Det finns även en behövlighet att undersöka i vilken utsträckning som finansiell stress samt revisorns erfarenhet påverkar andelen utfärdade GCW i svenska konkursbolag. 1.2 Syfte Utifrån den ovan framställda problemdiskussion är syftet med uppsatsen: Att kartlägga sambandet mellan klientens storlek och GCW avseende ett urval av svenska konkursbolag. Att kartlägga om storleken hos finansiellt stressade klienter har betydelse vid utfärdandet av GCW avseende svenska konkursbolag. Att öka förståelsen för vilken inverkan revisorns erfarenhet i revisionsbranschen har på andelen utfärdade GCW avseende svenska konkursbolag. 1.3 Disposition I kapitel två redovisas vald teori inom området för att sedan utmynna i studiens hypoteser. Studiens synsätt och metoderna för att testa studiens hypoteser redovisas i tredje kapitlet. Hypoteserna testas sedan i kapitel fyra och resultaten analyseras i kapitel fem med utgångspunkt i de teorier som tidigare presenterats. Studien avslutas med en slutsats baserat på resultatet och analysen som uppfyller studiens syfte, se figur 1 nedan. Figur 1 Uppsatsens disposition 3

11 2. TEORETISK REFERENSRAM Syftet med detta kapitel är att skapa förståelse för den problematik som existerar kring GCW och att identifiera faktorer som kan påverka andelen utfärdade GCW. I kapitlet redovisas tidigare studier och teorier rörande revisorns utfärdande av varningarna och hur det kan påverkas av klienternas storlek, finansiell stress samt revisorns erfarenhet. Den teoretiska referensramen utmynnar sedan i hypoteser som prövas i kapitel Institutionell- och legitimitetsteori Sedan 1970-talet har författare undersökt varför det finns likheter i organisationers agerande. DiMaggio och Powell (1983) menar att likheterna i organisationers agerande beror på ett antal krafter i samhället. Fogarty (1992) har beskrivit hur regelsättningsprocessen tjänstgör med hjälp av institutionell teori. Institutionell teori anser att organisationer väljer att handla enligt en likartad praxis för att höja, alternativt säkerställa branschens legitimitet. Revisionsbyråer som väljer att avvika från det som anses vara praxis kommer att få svårigheter att bibehålla legitimiteten (Deegan & Unerman, 2011). Enligt legitimitetsteorin söker revisionsbyråer kontinuerligt efter bekräftelse att de verkar inom ramarna för de normer som samhället stadgat. Detta för att säkerställa att deras verksamhet uppfattas som legitim från deras intressenter. Normerna är i konstant förändring vilket leder till att revisorerna löpande behöver göra avstämningar att de agerar inom ramarna. Revisorn behöver därefter anpassa sig efter etiken och moralen som existerar i den miljö vilken revisorn har sin verksamhet i. Det är svårt för en revisor att uppfylla kraven från samhället samtidigt som de ska uppfylla sina egna målsättningar. När det finns skillnader i samhällets förväntningar och i hur revisor agerar uppstår ett legitimitetsgap. Revisorn vill till största utsträckning motverka detta eftersom det kan påverka dem negativt. (Deegan & Unerman, 2011) Revisionens legitimitet Revisionsbyråerna måste följa den praxis som revisionsprofessionen skapar för att uppnå legitimitet (Deegan & Unerman, 2011). Revisorer är medlemmar i revisionsprofessionen vilken ska borga för att revisorerna utför ett likartat arbete. Profession innebär en sammanslutning av en yrkesgrupp, vilket betyder att det är revisorerna som utgör professionen. Det är revisionsprofessionen som, i samråd med sakkunniga inom området, utformar praxis som revisorerna ska efterfölja utifrån stöd av lagstiftningen i Sverige (Öhman, 2005). En konsekvens av de senaste årens skandaler är att förväntningarna från samhället förändrats och att det idag ställs högre krav på revisorerna (Rosner, 2003). Förändringen har inneburit att revisionsbyråerna blivit tvungna att anpassa sig efter de nya förväntningarna för att undvika att ett större legitimitetsgap bildas. Det existerar sedan tidigare ett legitimitetsgap i revisionsbranschen mellan samhällets förväntningar och det arbete revisionsbyråerna utför. Det är därmed viktigt att revisionsprofessionen fortsätter att utveckla praxis för revisionsbranschen som byråerna kan eftersträva för att gapet ska försvinna. Det finns fortfarande idag dem som är tveksamma på revisorers legitimitet, även om det har skett en anpassning till samhällets förväntningar (Deegan & Unerman, 2011). 4

12 Det finns flertalet problem med den funktion som revisionen ska besitta. Problemen är kategoriserade efter de uttalade förväntningarna samt de underförstådda förväntningarna. En vanlig uppfattning som skapar problem med revisionen är att olika intressenter förväntar sig olika utfall och nytta med klientens verksamhet. Det leder till att intressenterna misstror bolaget när intressenternas individuella förväntningar inte uppnås. Problemet är både vad revisionen ska utgöra och hur det ska utföras. Problemet skapar press på revisorn att revisonen ska vara enligt önskemålen från både klienterna samt intressenterna (Lee, 1995). 2.2 Asymmetrisk information Revisorn väljer att skicka signaler för att uppnå legitimitet, vilket leder till att signalteori och legitimitetsteori är starkt kopplade till varandra (Watson, Shrives & Marston, 2002). Signalteori har i tidigare studier använts när det finns asymmetrisk information mellan två parter. Asymmetrisk information innebär att parterna inte har tillgång till samma information. Signalteori utgår bland annat från hur pass öppna revisorerna är externt; det vill säga hur villig revisorerna är att avlämna information och kommunicera med intressenter. En effektiv signal inom signalteorin innebär att signalen är trovärdig samt att intressenterna har möjlighet att uppfatta vad den innebär. (An, Davey & Eggleton, 2011) Signalteori fokuserar främst på de positiva signalerna eftersom det är de positiva signalerna som skapar det huvudsakliga intresset från intressenterna (Connelly, Certom, Ireland & Reutzel, 2011). För att behaga intressenterna måste revisorn finna en lämplig nivå på informationsavlämningen mot klienternas intressenter. Detta för att intressenterna ska uppleva att det finns en insyn i klienternas verksamhet, samt att de kan fatta beslut som baseras på den informationen de har tillgång till. Samtidigt gäller det för revisorn att finna en balans för att inte avslöja för mycket information, då det kan medföra att klienterna tappar intressenter vid en tillfällig svacka (Watson et al., 2002). En signal som klienterna har mot sina intressenter är årsredovisningen. En årsredovisning ska ge en rättvisande bild av bolaget enligt ÅRL 2:3. Enligt ÅRL 2:4 ska bolagets verksamhet antas fortleva om inget annat anges. Det är revisorns uppgift att granska årsredovisningen så att den ger en rättvisande bild, samt utfärda en GCW om så är nödvändigt. I flertalet bolag är årsredovisningarna den enda kommunikation som bolaget har med sina intressenter. Detta leder till att revisorns granskning av årsredovisningen, med hänsyn till att den ska ge en rättvisande bild av klienten, är av stor betydelse. Granskningen genomförs därmed i syfte att säkerställa legitimitet av den signal årsredovisningen är mot ägare och de övriga intressenterna (Watson et al., 2002) Principal agent-teorin Det är revisorns uppgift att kontrollerna att de som sköter förvaltningen av bolaget uppfyller kraven från bolagstämman (Diamant, 2004). Det betyder att det är revisorns uppgift att kontrollera att principal agent problematiken är så liten som möjligt (Öhman, 2007). Principal agent-teorin beskriver hur asymmetrisk information mellan ägare, chefer och borgenärer kan minskas med hjälp av att övervaka självintresset hos ägarna (Oliveira, Rodrigues & Craig, 2011). Utgångspunkten i teorin är att bolagsledningen är agenten och ägarna av bolaget är principalen. Både dessa grupper vill maximera det egna välståndet och det gäller att skapa en bra balans mellan dessa parter. Att agenterna övervakas eller belönas kan bidra till denna balans. För att denna teori ska vara brukbar 5

13 måste det finnas en separation mellan förvaltningen av bolaget och ägandet (Diamant, 2004). I relationen mellan ägare och revisorer uppstår även principal-agent förhållandet, där ägare är principalen och revisorn är agenten. Detta kan innebära svårigheter på grund av att det är principalen i bolaget som utser revisorn och det är även principalen i bolaget som sköter kommunikationen med revisorn. Det anför till att det skapas en relation mellan principalen och revisorn. Det kan som följd av relationen finnas svårigheter för revisorn att inte påverkas av detta i sitt arbete. Revisorn är en agent av andra graden då revisorn är agent åt intressenterna, men ska även lösa principal-agent problematiken i bolaget (Diamant, 2004) Klientens resurser I Sverige ska revisorerna följa ISA (International Standard of Auditing) 570 vilket är en internationell standard om fortsatt drift. ISA 570 benämns även för redovisningsstandard (RS) 570 i Sverige. ISA 570 innehåller exempelvis omständigheter och förhållanden som en klient kan befinna sig under, vilket leder till att revisorn ska ifrågasätta klientens fortlevnadsförmåga och eventuellt utfärda en GCW när det är nödvändigt. Även om studier tyder på att revisorerna främst tar de ekonomiska omständigheterna i beaktning innehåller även ISA 570 verksamhetsrelaterade och övriga omständigheter. I ISA 570 finns det ingen standardformulering för hur revisorer ska formulera en GCW, utan endast exempel på hur det kan presenteras i vissa situationer. I och med att det inte finns något krav på att revisorerna ska formulera GCW har de själva friheten att formulera dessa. De bristande kraven på formuleringarna kan leda till att en GCW blir otydlig (FAR, 2013). Då revisionsberättelsen är den enda kommunikationen som revisorer har med en klients intressenter förväntar sig intressenterna ofta att revisorerna ska kunna lämna en garanti på klientens fortlevnad. Revisorerna anser däremot att de inte kan lämna en sådan garanti och ett förväntningsgap uppstår (Öhman, 2005). Resursbaserad teori utgår från att det existerar ett antagande att en utbytespartner förvaltar resurserna. Det ska också finnas tillit mellan parterna, även om det saknas ett rättsligt avtalsskydd. Det finns även studier som menar att det är svårt att urskilja vilka utbytespartners som är pålitliga och vilka som inte är tillförlitliga. Parterna i ett utbyte kan vara känsliga för att någon part inte fullföljer sina förpliktelser. För att effektivt förhindra problem med pålitlighet mellan parterna kan rättsliga åtgärder och avtal användas. I ett utbyte förekommer asymmetrisk information vilket kan ge fördelar åt någon part (Jay & Delwyn, 2009). Att bruka rättsliga åtgärder och avtal kan vara kostsamt och studier hänvisar då till risken att moral hazard uppstår, om det inte finns möjlighet till rättsliga åtgärder genom avtal. I ett väl fungerade utbyte använder sig inte parterna asymmetrisk information, moral hazard eller annat som är till sin fördel. Moral hazard uppstår i en situation när två parter inte har fullständig information och den ena parten bli indragen i en händelse som innebär risk. Den parten vet dock att det är den andra parten som bär kostnaderna för händelsen, samt att den därmed är skyddad mot de negativa konsekvenserna som kan uppstå (Jay & Delwyn, 2009; Marshall, 1976). Även om en part har fördelar så kan tillit uppstå mellan parter genom olika styrningsformer. Styrningsformerna medför kostnader för de olika parterna i utbytet, samt att det skulle vara irrationellt för någon av parterna att bryta samarbetet. Detta 6

14 kallas semi-strong trust och är det som finns i de flesta ekonomiska modeller som innehåller någon typ av utbyte (Jay & Delwyn, 2009; Barney & Hansen, 1994). Semi-strong trust är ekonomiskt värdefullt i utbytesrelationer då det säkerställer osäkerheten kring sårbarheten. För att lyckas skapa semi-strong trust i ekonomiska utbyten måste parterna besitta ett flertal avgörande styrningsförmågor. Dagens informationsteknik underlättar för parterna och kan leda till konkurrensfördelar om det är välutvecklat hos parterna. Att ha en välutvecklad informationsteknik är kostsamt och risken att satsningarna på informationstekniken inte ger några konkurrensfördelar är hög. I och med de höga kostnaderna och den höga risken är det inte många i branschen som kan skapa informationstekniken, men de få som investerar i den och lyckas kan få stora konkurrensfördelar. På grund av de stora kostnaderna är det endast de största klienterna som har möjligheten till den välutvecklade informationstekniken (Jay & Delwyn, 2009). Den välutvecklade informationstekniken innebär en förbättring för revisorn då det även är lättare för dem att granska deras klienter. Detta eftersom de kan få tillgång till mer information om klienten och dess situation. Med mer information minskar den asymmetriska informationen och utbytet blir mer balanserat. Det i sin tur leder till ett bättre utbyte och det gynnar även intressenter som är intresserade av klientens framgångar och prognoser för att kunna ta beslut om de ska investera i klienten. Då det oftast är de större klienterna som har kapitalet att ha dessa välutvecklade informationstekniker, innebär det i teorin att det kan vara lättare för revisorerna att förutspå framtiden hos de större klienterna (Jay & Delwyn, 2009; Deegan & Unerman 2011). Ett tecken på att partnerna i ett informationsutbyte har ett starkt förtroende till varandra är att de är villiga att redovisa information mot de utomstående parterna. Ett bolag som är större än en annan part i ett utbyte har större fördelar mot den andra parten. Den mindre parten kan vara väldigt beroende av den större parten och därmed vara väldigt sårbar om utbytet inte skulle fungera som det ska (Jay & Delwyn, 2009). En revisionsbyrå som har en stor klient som inbringar höga arvoden är sårbar om utbytet mellan dem inte är av normal funktion, byrån skulle då gå miste om uppdraget. I och med att det är en känslig relation är de villiga att arbeta extra hårt för att få utbytet att fungera. De kan då vara villiga att göra vissa uppoffringar som exempelvis att bortse från vissa felaktigheter i klientens redovisning. Förhållandet mellan en revisor och en klient är även mycket känsligt i och med att det finns en asymmetrisk information. Detta eftersom klienten är parten som besitter all information och kan, om de vill, försöka undanhålla information från revisorn. Det kan då vara en svårighet för revisorn att finna oegentligheterna i redovisningen. Vid ett välfungerande utbyte mellan revisorn och klienten får intressenterna den information som de behöver för att kunna fatta sina beslut, då ett välfungerande utbyte leder till öppenhet även mot utomstående parter (Jay & Delwyn, 2009). 2.3 Andelen utfärdade varningar om fortsatt drift Tidigare studier visar att de fyra stora revisionsbyråerna (KPMG, Deloitte, EY och PwC) har högre andel korrekt utfärdade GCW än revisionsbyråerna som inte tillhör de fyra stora revisionsbyråerna. Dock har senare studier om detta fått varierat resultat vilket gör att de tidigare studierna ifrågasätts (Raghunandan & Rama, 1999). Geiger & 7

15 Rama (2006) fann att revisionsbyråerna som tillhörde de fyra stora begick både färre Typ 1- och Typ 2 fel. En faktor som kan påverka detta resultat är att de fyra stora revisionsbyråerna är mindre villiga att behålla osäkra kunder och även acceptera nya kunder som har en osäkerhet (Raghunandan et al., 1999; Shu, 2000) Klientstorlekens inverkan på varning om fortsatt drift Enligt Reynolds och Francis (2001) skapar större klienter ett större beroende hos revisorn. Det finns ett incitament för revisorn att kompromissa till fördel för klienten då de vill behålla klienten. Om revisorn däremot har fler klienter minskar beroendet av den enskilda klienten. Att kompromissa med större klienter skapar även en konsekvens då riskerna blir större. Om en revisor lämnar en felaktig revisionsberättelse finns det en hög risk att revisionsbyråns rykte försämras. En nackdel att då tillhöra en större revisionsbyrå är att det lokala kontoret kan påverkas negativt vid en misslyckad revision av ett annat kontor i organisationen till följd av att ryktet för hela organisationen försämras. Det är även en större risk att revisorn personligen kommer bli straffad genom indragen licens eller skadeståndsskyldig. En annan risk som uppkommer vid felaktigt agerade från revisorn är att det uppkommer rättsliga tvister. Konsekvenserna för en revisionsbyrå vid en rättslig tvist blir större vid en större klient. Ett sätt att begränsa riskerna för att bli straffade är att begränsa beloppet för hur mycket en stämning kan uppgå till för en revisor (Öhman, 2007). Studier på området har visat att ju större kunderna är, desto noggrannare är revisorerna i sin granskning (Reynolds & Francis 2001). Kraven från intressenterna på revisorerna ökar om bolaget har spritt ägande (Öhman, 2007). Studien som Reynolds och Francis (2001) genomförde visade på samma resultat, även om deras forskning var mer begränsad. Den visade att de största revisionsbyråerna inte tog hänsyn till klienternas storlek och utförde därmed inte mer fördelaktiga bedömningar i revisionsberättelsen för de större klienterna. Större klienter är mer noggranna i sin redovisning, vilket leder till att det blir lättare för revisorn att hitta felaktigheter och därmed bättre underlag till sin bedömning. I och med detta är det även mer troligt att revisorn lämnar en GCW till de klienter som bör få en varning (Reynolds & Francis, 2001; DeAngelo, 1981). Studier av Svanström (2012) visar, precis som Hope & Langli (2010), att den negativa korrelationen mellan revisionskvalité och klientstorlek är låg i privata företag. DeFond et al., (2002) fann i sin undersökning att det inte finns något samband mellan att revisionsbyråerna levererar andra konsulttjänster än revisionstjänster. Det skulle påverka deras förmåga att lämna oberoende revisionsberättelser med nödvändiga GCW. Marknadens behov att revisorerna agerar oberoende är en annan faktor som påverkar att revisorerna måste agera oberoende (ibid.). Enligt DeFond et al., (2002) har de största revisonbyråerna haft stora rättsliga kostnader, vilket leder till att de fått ett större incitament till att öka sitt oberoende. Riskerna som regelsättarna är oroliga över ökar ytterligare vid större klienter som dessutom köper konsulttjänster från samma revisionsbyrå. Detta eftersom att revisionsbyrån blir ännu mer beroende av de finansiella intäkterna från klienten (Reynolds et al., 2001) Finansiell stress inverkan på varning om fortsatt drift Revisionsberättelsen är den enda externa kommunikationen som berättar vad revisorn har funnit i sin granskning av klienten. Årsredovisningen är den slutliga produkten av revisorns granskning och kräver professionell kunskap av revisorn och förhandling med klienten. Det finns två typer av revisionsberättelser; en ren revisionsberättelse och en avvikande revisionsberättelse. En ren revisionsberättelse innebär att revisorn inte har 8

16 hittat något att anmärka på och kan då följa standardformuleringar. En avvikande revisionsberättelse innebär att revisorn har hittat något att anmärka på som exempelvis att skatterna inte har betalas in i tid. I en avvikande revisionsberättelse finns det standardformuleringar, men en avvikande revisionsberättelse kan ändå utformas på olika sätt. För en finansiellt stressad klient är det extra viktigt för klienten att förhandla med revisorn då de riskerar att få en GCW (Geiger & Raghunandan, 2002). För intressenter är granskningen viktig då det är i företagets årsredovisning som de får sin information (Öhman, 2005). Större bolag som befinner sig under finansiell stress kan besitta en större makt att förhandla med borgenärer och har mer resurser att förhindra en konkurs (Reynolds et al., 2001). En klient som går i konkurs, som inte är finansiellt stressad och som inte fått någon GCW, har mest troligt lyckats övervärdera sitt resultat utan att revisorn upptäckt felaktigheten. Finansiell stress är starkt kopplat till GCW då revisorn tar stor hänsyn till de finansiella måtten i sin bedömning av fortlevnadsförmågan. Det finns även studier som tyder på att bolag som är finansiellt stressade inte alltid kommer att gå i konkurs (Arnedo, 2008). Studier visar att revisorer inte påverkas av att erbjuda andra konsulttjänster hos klienten och lämna en GCW i finansiellt stressade bolag, även om reglerare anser att det finns en risk för detta (Geiger & Rama, 2003) Revisorns erfarenhets inverkan på anmärkning om fortsatt drift Revisorer med längre erfarenhet blir mindre benägna att ta hänsyn till relationen som de har till klienten. Det finns inte heller något tecken på att revisorer blir bättre på att förutspå konkurser ju längre de varit revisorer (Knechel & Vanstraelen, 2007). Däremot ökar förståelsen av sina klienter desto längre de har haft en relation med klienten (Nasution & Östermark, 2013). Om det skapas en relation mellan revisorn och klienten kan risken öka för att en revisor tar större hänsyn till denna relation vid avvägandet om att lämna en GCW. Om klienten dessutom inbringar en större intäkt till revisionsbyrån, finns det en ännu större risk med att relationen till klienten blir för avgörande för revisorn. Det kan innebära att de är villiga att bortse från felaktigheter som enligt regelverken skall leda till en GCW. En revisor med längre arbetslivserfarenhet har, på grund av sin arbetslivserfarenhet, haft möjligheten att skapa längre relationer med sina klienter (Nasution & Östermark, 2013). 2.4 Hypoteser För revisionsbyråerna är det viktigt att uppnå legitimitet genom att möta förväntningarna från omvärlden. För att de ska kunna uppnå detta krävs att de levererar den kvaliteten som förväntas av dem (Deegan & Unerman, 2011). Vilken kvalitet som förväntas av revisorerna skiljer sig åt mellan revisorer, klienter och klienternas intressenter. Då dessa skiljaktigheter finns i förväntningarna är det viktigt att signalerna som skickas är korrekta (Lee, 1995). En viktig signal som skickas är årsredovisningen, som ofta är den enda signalen mellan klienten och dess intressenter (Watson et al., 2002). Då årsredovisningen är en viktig del i kommunikationen är det viktigt att den speglar klientens verkliga situation och inte ger en missvisande bild (Öhman, 2005; Geiger & Raghunandan, 2002). Det finns dock svårigheter med detta då revisorn har både har ett ekonomiskt ansvar mot revisionsbyrån samtidigt som revisorn ska följa RS 570. Det ekonomiska ansvaret för 9

17 revisorn ökar med revisorns erfarenhet. (Öhman, 2005; FAR, 2013). För revisorerna gäller det att finna en balans mellan dessa så att de varken begår Typ 1- eller Typ 2 fel (Lai, 2009; DeFond, Raghunandan & Subramanyam, 2002). Revisionsbyråerna anses vara mer beroende av deras större klienter då de inbringar ett högre arvode till de mer erfarna revisorerna vid revisionsbyrån. Därmed är revisorerna mer villiga att bortse från felaktigheter i redovisningen i de bolagen då det är revisorn som har det finansiella ansvaret gentemot revisionsbyrån (Reynolds & Francis, 2001; DeAngelo, 1981). Större klienter som är finansiellt stressade har större chans att vända den negativa trenden. De större klienterna är även mer noggranna i sin redovisning och uppföljningen sker mer konsekvent än hos mindre klienter (Reynolds & Francis, 2001). I och med detta är det troligt att revisorn finner större tillförlitlighet att större klienter kan övervinna finansiell stress och då väljer att inte utfärda en GCW. Revisorns erfarenhet möjliggör att det skapas starka relationer mellan revisorn och klienten, vilket kan leda till att revisorn bortser från felaktigheter i större utsträckning (Nasution & Östermark, 2013). Studien avser med bakgrund av detta att kartlägga följande: H1: Andelen klienter som går i konkurs med en anmärkning om fortsatt drift påverkas av klientens storlek. H2: Mindre klienter som mottagit en anmärkning om fortsatt drift är till större utsträckning finansiellt stressade året före konkurs än större klienter. H3: Revisorns erfarenhet i revisionsbranschen påverkar andelen utfärdade anmärkningar om fortsatt drift avseende bolag som går i konkurs. 10

18 3. METOD I det tredje kapitlet beskriver författarna sina vetenskapliga utgångspunkter samt förklarar övergripande val av tillvägagångsätt. Kapitlet inleds med en beskrivning av vald forskningsansats och fortsätter därefter med litteratursökning, datainsamlingsmetod, komparativ analysmetod, bortfall och avslutas med studiens trovärdighet. 3.1 Forskningsansats Studien genomfördes med en kvantitativ ansats präglad av deduktiva inslag, vilket innebar att insamlingen av data var mätbar. Att datan var mätbar innebar att den kunde uttryckas i siffror eller andra mätbara termer. Denna studie hade främst för avsikt att kartlägga sambandet mellan utfärdade anmärkningar om fortsatt drift och klientens storlek i svenska konkursbolag. Vidare hade studien uppsåtet att kartlägga om det fanns ett samband mellan finansiell stress och utfärdade anmärkningar om fortsatt drift samt hur revisorns erfarenhet hade påverkat utfärdandet av anmärkningar om fortsatt drift. Enligt Bryman & Bell (2005) kunde inriktningen på en studie vara deduktiv eller induktiv. Metoden i denna studie hade en deduktiv inriktning vilket innebar att studien utgick från befintliga teorier och föreställningsramar. Utifrån dessa upprättades hypoteser och därefter undersöktes om hypoteserna överensstämde med de befintliga teorierna (ibid.). Resultatet från studien har analyserats och slutsatser drogs sedan från det insamlade materialet (Saunders, Lewis & Thornhill, 2000). 3.2 Litteratursökning Författarna använde sig främst av artiklar vilka identifierades genom litteratursökning i databasen Primo som tillhandahölls av Luleå tekniska universitet. De artiklar författarna använde sig av var så kallade peer reviewed och identifierades med hjälp av en urvalsfunktion i databasen Primo. Peer reviewed innebar att artiklarna är granskade av sakkunniga inom området. Författarna använde i sin sökning av kedjereferenser, vilket innebar att de sökte vidare på de referenser som artiklarna hade refererat till. Detta kompletterades sedan med en litteratursökning på biblioteket i form av tryckta böcker. Författarna använde sig av metodlitteratur och påträffade där lämpliga metoder som möjliggjorde att syftet med studien uppfylldes. De sökord författarna använde sig av var: anmärkning om fortsatt drift (going concern warning), klientstorlek (client size), finansiell stress (financial stress), revisorserfarenhet (auditor experience), uttalande fortsatt drift (going concern opinion), standardiserad revisionsberättelse (standard audit-report) och revisonskvalité (audit quality) i olika kombinationer. 11

19 3.3 Strategi för datainsamling För att erhålla den finansiella informationen om klienterna i studien använde författarna databasen Affärsdata. Databasen Affärsdata nyttjades för att klargöra vilka klienter som gick i konkurs under år Sökningen utfördes på kungörelser och med urvalet klienter med en inledd eller avslutad konkurs år I urvalet framgick det vilka klienter som under år 2013 hade haft en inledd eller avslutad konkurs. Utifrån årsredovisningarna i databasen Affärsdata kunde författarna sedan klassificera klienterna efter deras branschtillhörighet. Årsredovisningar studerades sedan för att kunna undersöka om klienterna hade fått en anmärkning om fortsatt drift och om klienterna var finansiellt stressade. För att redogöra vilken erfarenhet revisorerna besatt sökte författarna på påskrivande revisor av de årsredovisningar som ingick i urvalet i Revisorsnämndens databas Revisorssök. I denna sökning framgick revisorns registreringsår Urval av klienter Urvalet av klienter bestod av två kategorier. Första kategorin bestod av klienter med en inledd eller avslutad konkurs under år 2013 som uppfyllde kraven för stora bolag från ÅRL 1:3 4p. Enligt ÅRL 1:3 4p är ett stort bolag: a) Medeltalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50. b) Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor. c) Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. I studien användes den totala populationen av kategori 1 som uppfyllde kraven för stora bolag i Sverige under år Enligt datainsamlingen från Affärsdata framgick det att det var stycken klienter som gick i konkurs under år Av dessa klienter var 67 stycken större klienter. För att storleken av revisionsbyrån inte skulle påverka resultatet av denna studie, uteslöts de klienter som inte haft en revisor från någon av de fyra stora revisionsbyråerna eller Grant Thornton. Detta för att det fanns en risk för att det ekonomiska beroendet var för stort till de större klienterna bland de mindre revisionsbyråerna. Av de 67 stycken större klienterna som gått i konkurs under år 2013, var det 46 stycken som haft en revisor från någon av de fyra stora revisionsbyråerna eller Grant Thornton. De 46 stycken stora klienterna som haft en revisor från någon av de stora revisionsbyråerna eller Grant Thornton utgjorde urvalet av de större klienterna. Urvalet av större klienter kategoriserades med stöd av SIC ( Standard Industrial Classification ) 92, där klienterna indelades i grupper av sexton stycken olika sektorer som klassificerades från A till P utifrån bolagets bransch. Bolagets branschtillhörighet utlästes från klientens årsredovisning där en beskrivning av klientens verksamhet återfanns. Med stöd från resultatet från indelningen av branschtillhörighet hos stora klienterna slumpades sedan de mindre bolagen fram (Bryman et al., 2005). Den andra kategorin bestod av mindre klienter. I denna kategori valde författarna att göra ett slumpmässigt urval av de mindre klienter som hade en inledd eller avslutad konkurs under år 2013 i Sverige. För att kunna mäta om storleken på klienten hade 12

20 betydelse valde författarna att endast inkludera de mindre klienterna som maximalt uppfyllde följande kriterier: a) Medeltalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 16. b) Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 13 miljoner kronor. c) Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 26 miljoner kronor. Författarna valde att skillnaden mellan de större och mindre klienterna minst skulle vara 1/3. Detta för att skillnaden i storlek skulle vara så pass omfattande att det gav ett resultat som speglade syftet; att kartlägga om det fanns en skillnad mellan de större och mindre klienterna. Risken för att urvalet av mindre klienter skulle bli snedvridet på grund av slumpfaktorn minskade författarna genom att urvalet av mindre klienter kategoriserades efter de större klienternas branschtillhörighet. De större klienterna och de mindre klienterna som slumpades fram tillhörde studiens totala urval. Se bilaga 2 och 3 (Bryman et al., 2005) Anmärkning om fortsatt drift, finansiell stress samt revisorns erfarenhet Författarna har i sin studie tagit stöd av bedömningsunderlag som Arnedo et al., (2008) använde i sin studie för bedömningen om hur en anmärkning om fortsatt drift uppfattats. Arnedo et al., (2008) hade i sin studie tre undergrupper för hur en anmärkning om fortsatt drift erhållits. I studien togs ingen hänsyn till de olika kategorierna av anmärkningarna, det vill säga att författarna delade inte upp klienterna efter de tre undergrupperna. Det studerades endast om en klient fått en anmärkning eller inte. Bedömningsunderlaget för att stödja att en anmärkning erhölls användes i syfte att uppnå validitet. Se bilaga 1. För att avgöra om en klient var finansiellt stressat studerade författarna tre faktorer: negativt kassaflöde, negativt resultat samt om halva aktiekapitalet var förbrukat. Dessa tre faktorer var enligt tidigare forskning tecken på finansiell stress och utlästes från årsredovisningen (Arnedo et al., 2008) Dokumentstudie I studien av svenska bolag med en inledd eller avslutad konkurs under år 2013 granskades årsredovisningar. Utformningen av årsredovisningarna var standardiserad där alla årsredovisningar följde ett tydligt mönster. Granskningen av offentliga dokument som primära datakällor krävde att författaren gjorde en innehållsanalys (Bryman & Bell, 2005). För att urskilja ifall att en anmärkning om fortsatt drift utfärdats standardiserades kriterier genom en kodningsmall. I kodningsmallen skedde kategoriseringen efter olika standardiserade mönster om att en anmärkning erhölls. Författarna granskade efter ord och fraser som i revisionsberättelsen tydde på att en anmärkning erhölls. Revisorn hade undertecknat med namn och de standardiserade revisionsberättelserna innehöll även information kring byråtillhörighet. I annat fall inhämtades den information kring byråtillhörighet från not i årsredovisningen där arvode till revisionsbyrån preciserats. 13

21 I studiens granskning av finansiell stress utläste författarna finansiell information från resultat- och balansräkningarna i årsredovisningarna, för att sedan granska om kraven för finansiell stress uppfylldes. Internbedömmarreabiliteten minimerades genom att årsredovisningarna inte delades upp mellan författarna. Detta beroende på att en sådan uppdelning eventuellt skulle leda till att ett annat resultat erhölls (Bryman & Bell, 2005). Se bilaga 1 för kodningsmall. 3.4 Komparativ analysmetod För att uppnå syftet med studien genomfördes en komparativ studie av de större och mindre klienterna. En komparativ studie innebar en jämförande studie vilket medförde att ett objekt sattes i förhållande till minst ett annat objekt. Detta resulterade i att likheter och skillnader mellan objekten som undersökts uppkom. Komparativa analysmetoder utmärks av tre metodiska egenskaper (Denk, 2012). Den första egenskapen var att det fanns likheter och skillnader mellan fallen. Dessa sattes i relation till varandra och kallades för relationella egenskaper. Egenskaperna beskrev inte vilka kännetecken de enskilda fallen hade, utan endast förhållandet till varandra. Den andra egenskapen var att en komparativ studie möjliggjorde en analys av förhållandet mellan de olika faktorerna. Det innebar att det var möjligt att förklara hur likheter och skillnaden mellan faktorerna förhöll sig till varandra. Det fanns både beroende och oberoende faktorer. En beroende faktor betydde att en faktors egenskaper påverkades av andra faktorer. En oberoende faktor innebar att en faktor inte påverkades av egenskaperna i en annan faktor. Genom en komparativ analysmetod undersöktes om det fanns några faktorer som hade ett beroende eller oberoende samband, det vill säga om det påverkade eller inte. De faktorer som studerades i denna studie var anmärkning om fortsatt drift, finansiell stress samt revisorns erfarenhet (Denk, 2012). Den tredje egenskapen som en komparativ analysmodell innefattade var att den möjliggjorde att nå slutsatser om empiriska förhållanden genom det underlag som samlats in. Komparativa analysmetoder kan som ett komplement till deduktiva metoder utveckla hypoteser och upptäcka samband (Denk, 2012). I en komparativ studie var det avgörande att de utformade begreppen och insamlade underlagen var jämförbara mot varandra. För att den komparativa analysmetoden skulle vara användbar utgick studien från de tre hypoteserna och kopplade dem till dataunderlaget. Detta för metoderna skulle vara relevanta och pålitliga (Denk, 2012). Det fanns ett flertal olika komparativa analysmetoder att välja mellan och för att välja rätt har valet utgått från studiens syfte. Komparationsmatrisen fungerade som inflödet till analysen och utflödet av analysen var resultatet och slutsatsen. Komparationsmatrisens uppgift var att strukturera och presentera det insamlade materialet och bestod av tre delar. I första delen presenterades vilka fall som skulle jämföras, så kallade analysenheter. Analysenheterna i första delen av studien var om klienterna fått en anmärkning om fortsatt drift eller ej, vilket var studiens utgångspunkt för den vidare jämförelsen. Analysenheterna förblev detsamma oavsett vilka andra faktorer som undersöktes i denna studie. Detta då alla faktorer som undersökt utgått från om klienten fått en anmärkning om fortsatt drift eller ej. För att uppnå syftet gjordes ytterligare en komparationsmatris där analysenheterna bestod av om klienten var finansiellt stressad eller icke finansiellt stressad. 14

22 Den andra delen i komparationsmatrisen preciserade vad som skulle ingå i analysen, så kallade faktorer. Faktorerna i de första matriserna i studien var större respektive mindre klienter. I de sista matriserna var faktorerna istället revisorns erfarenhet. Faktorvärdet presenterades i den sista delen och var ett värde som kunde uttryckas i numeriska enheter eller kategoriska enheter. I denna studie användes faktorvärdena ja eller nej i komparationsmatriserna, det vill säga om de fått en anmärkning om fortsatt drift eller ej. De tre delarna kombinerades sedan vilket skapade en komplexitet som hade ökat ytterligare om komparationsmatrisen innehöll fler faktorer (Denk, 2012). Se tabell 3. För att jämföra två fall, vilket var syftet med studien, användes bivariat parkomparation. Skillnaden mot den enklaste formen av parkomparation var att fler aspekter undersöktes (Denk, 2012). I studien var de olika aspekterna större och mindre klienter, se tabell 1. Tabell 1 Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och ej erhållit anmärkning om fortsatt drift Erhållit varning om fortsatt drift Ej erhållit varning om fortsatt drift Större klienter JA NEJ Mindre klienter JA NEJ Tabell 1 användes för att undersöka om det fanns några likheter eller skillnader mellan de två fallen, större och mindre klienter. En bivariat parkomparation användes i studiens inledande två komparationsmatriser. Detta för att undersöka relationen mellan anmärkning om fortsatt drift och storleken på klienter. Tabell 2 nedan visar den andra komparationsmatrisen. Denna komparationsmatris användes för att uppnå studiens andra syfte. Att kartlägga om storleken hos finansiellt stressade klienter har betydelse vid utfärdandet av anmärkning om fortsatt drift i svenska konkursbolag. Tabell 2 Bivariat parkomparation med fallen finansiellt stressad och ej finansiellt stressad Finansiellt stressad Ej finansiellt stressad Större klienter JA NEJ Mindre klienter JA NEJ Tabell 2 visar relationen mellan finansiell stress och storleken på klienten. 15

23 För att undersöka om anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress hade något samband gjordes ytterligare en komparationsmatris, se tabell 3. Tabell 3 Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiellt stressade samt erhållit anmärkning om fortsatt drift och ej finansiellt stressade Erhållit anmärkning om fortsatt drift & finansiellt stressad Erhållit anmärkning om fortsatt drift & ej finansiellt stressad Större klienter JA NEJ Mindre klienter JA NEJ Tabell 3 visar relationen mellan storleken på och klienten och klienter som fått en anmärkning om fortsatt drift var finansiellt stressade eller ej. Finansiell stress bedömdes utifrån variablerna negativt resultat, negativt kassaflöde och att halva aktiekapitalet var förbrukat. Hade klienterna visat någon av dessa variabler klassades klienten som finansiellt stressat. Fallen i matrisen kombinerades om klienten fått en anmärkning om fortsatt drift och om klienten var finansiellt stressad eller inte. I tabell 4 redogörs för uppställningen av den bivariata parkomparation som användes i studien för att kartlägga påverkan av revisorns erfarenhet på utfärdade anmärkningar om fortsatt drift, och därmed undersöktes studiens tredje delsyfte. Tabell 4 Bivariat parkomparation med fallen erhållit anmärkning om fortsatt drift och revisorns erfarenhet samt ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och revisorns erfarenhet Erhållit anmärkning om fortsatt drift Ej erhållit varning om fortsatt drift Erfarenhet: år JA NEJ Erfarenhet: år JA NEJ Författarna utförde två komparationer för att kartlägga revisorns erfarenhet, en för större klienter och en för mindre klienter. Detta för att kunna jämföra större och mindre klienter mot varandra. Hos både de mindre och de större klienterna hade alla revisorer minst en erfarenhet på 10 år och max 20 år. Detta gjorde att revisorns erfarenhet indelades efter detta utfall, erfarenhet på mellan år och erfarenhet på mellan år. 3.5 Bortfall Tillgänglig data i form av de större klienternas årsredovisning fanns bland alla större klienter som ingick i studien, vilket ledde till att det inte förekom något bortfall på grund av bristande data. Hos de mindre klienterna förekom inte heller något bortfall på grund av tillgängligheten av årsredovisningarna. Att det ej skedde något bortfall avseende de mindre klienterna berodde på att vid framslumpandet av de mindre 16

24 klienterna säkerställdes att nödvändig information kunde erhållas från årsredovisningarna. Det fanns inget bortfall av klienter avseende kartläggningen av revisorns erfarenhet hos både större och mindre klienter. Men då det i vissa fall inte gick att redogöra för hur lång erfarenhet revisorerna hade. Kunde författarna inte redogöra för detta i studien. Antalet av klienter som hade en årsredovisning där revisorns erfarenhet inte framgick uppgick till 3 stycken av totalt 92 stycken klienter i studien. 3.6 Studiens trovärdighet Reliabilitet innebär huruvida resultatet från undersökningen är tillförlitligt. En hög reliabilitet innebar att om undersökningen skulle göras om, skulle resultatet få samma utfall. En lägre reliabilitet innebar att det fanns faktorer som påverkade resultatet, så som tillfällighet och slumpen, vilket ledde till att resultatet inte skulle bli detsamma om studien gjordes om. Med andra ord innebar reliabilitet att mäta på sätt. Validitet anses vara det viktigaste forskningskriteriet. Validitet innebär att en bedömning om de slutsatser som nåtts i en undersökning är sammanlänkade eller inte. Med andra ord går det att säga att validitet var att mäta rätt saker (Bryman & Bell, 2005). I en komparativ analysmetod avsåg validitet i vilken grad som måtten avsåg samma egenskap hos de olika fallen (Denk, 2012). Då författarna i studien har granskat årsredovisningarna som revisorer har upprättat, kunde inte författarna påverka resultatet av data som insamlats från årsredovisningarna. Årsredovisningarna lästes igenom ett flertal gånger för att försäkra att ingen felaktig tolkning gjordes av revisionsberättelserna. Det skedde inga förändringar i resultatet vid granskningen i de efterkommande genomgångarna av årsredovisningarna. För att i så stor utsträckning som möjligt vara konsekvent har författarna ej delat upp årsredovisningarna, då personliga preferenser kunde påverka bedömningen. Det var dock en svårighet att påstå att studien skulle uppnå exakt samma resultat om den gjordes av någon annan författare. Detta då författarna fortfarande genomfört en tolkning av årsredovisningarna även om de genomförde tolkningarna ett flertal gånger för att undvika misstag. Det som författarna har kunnat påverka är tolkningen om en revisor har lämnat en anmärkning om fortsatt drift då detta kan vara otydligt. I tolkningen av anmärkning om fortsatt drift användes Arnedo et al., (2008) studie för att uppnå validitet, se bilaga 1. Vid valet av variablerna, finansiell stress samt revisorns erfarenhet, utgick författarna från tidigare studier och separerade därefter dem efter större och mindre klienter för att kartlägga skillnaderna. Att undersöka samma variabler som i tidigare studier men över en annan tidsperiod och ett annat urval ökade legitimiteten då mättekniken redan var beprövad. Studien kan dock anses ha en brist då revisorns erfarenhet har delats in i två grupper och skillnaden mellan dessa två grupper endast var ett år. Författarna valde uppdelningen i två grupper eftersom urvalets storlek gjorde att det bäst speglade skillnaden mellan mer och mindre erfarenhet. Det gjordes även eftersom att borttagna revisorer skulle lett till ett missvisande resultat eftersom att spridningen var för liten Test av statistisk signifikans genom chi-två test I denna komparativa studie valde författarna att kontrollera resultatens statistiska signifikans på en nivå av minst fem procent. Signifikansen testades genom ett chi-två 17

25 test för att säkerställa att studiens resultat skiljde sig mot ett slumpmässigt resultat (Bryman & Bell, 2005). Chi-två testet genomfördes genom ett contingency tabel test. Med detta test gjordes en jämförelse mellan observerade värdet och det förväntade värdet. Det förväntade värdet (1) erhölls genom att radens totala värde multipliceras med kolumnens totala värde, för att sedan divideras med det totala antalet observationer av företag i urvalet. I resultatredovisningen i kapitel 4 presenterades det förväntade värdet inom parantes. Chi-två värdet (2) erhölls sedan genom att studiens förväntade värde subtraheras från det observerade värdet. Detta kvadrerades sedan och dividerades med det förväntade värdet för jämförelsen. Det erhållna resultatet av chi-två testet säger inget i sig självt utan måste jämföras mot en viss signifikansnivå. Testet gjordes för att författarna skulle kunna säkerställa om hypoteserna kunde förkastas med en viss sannolikhet (P-värde) (3). Genom en jämförelse mellan förväntat och observerat värde kontrollerades att resultaten av undersökningen skiljde sig mot ett slumpmässigt resultat (Anderson et al., 2008). (1) (2) (3) P (χ 2 2 ) För att ett chi-två test skulle vara genomförbart i en 2x2 tabell har varje cell haft ett förväntat värde på minst 5 (Moore et al., 2012). I undersökningarna i studien var alla tabeller formerade med 2x2 fält. Detta innebar att antalet frihetsgrader i tabellerna är 1, enligt formeln (antal rader- 1)(antalet kolumner - 1). Sammantaget användes chi-två testet med 1 frihetsgrad följande intervaller som presenteras i tabell 5 för P-värde säkerställde statistisk signifikans (Moore et al., 2012). Tabell 5 Chi-två test intervaller Uppskattat P-värde Chi två Tolkning Gräns 0,10 2,71 Visst stöd 0,05 3,84 Stöd 0,01 6,63 Starkt stöd Studiens begränsningar Studien var till möjlig omfattning begränsad i sin helhet av tid och ekonomiska medel. Detta beroende av att tillgänglig data på området var tidskrävande att sammanställa och att data i många fall krävde att de jämfördes mellan flertalet databaser. Det erhållna underlaget till studien erhölls från databaserna Affärsdata och Revisorsnämnden. Affärsdata och Revisorsnämndens rutiner för att hantera databaserna av årsredovisningar samt revisor-historik var därmed en begränsning för studien. Det fanns ett problem med tidigare forskning på hur klientstorleken mättes relativt totala klienter hos en revisionsbyrå. Problemet var att när detta mättes på de stora 18

26 revisionsbolagen räknades det på hela organisationens storlek och inte på de olika lokala kontoren. En klient kunde vara väldigt viktig för det lokala kontoret men detta tas inte hänsyn till i mätningen då det baseras på hela organisationen (Reynolds et al., 2001; Li, 2009). Författarna erhöll inte data för hur beroende det lokala kontoret var av en specifik klient. Att det inte fanns tillgänglig data blev därmed en begränsning i studiens omfattning. Ytterligare en begränsning med studien var att årsredovisningarna i vissa fall hade en avslutad konkurs var äldre än ett år. Det innebar att klienterna antingen inte hade upprättat några senare årsredovisningar eller att processen att gå i konkurs varit lång. Det som kan ha påverkat studien var att de gamla årsredovisningarna inte gav en uppdaterad bild för kartläggningen för hur utfallet såg ut i dagsläget. Då detta inte är någonting som författarna har kunnat styra över har de varit tvungna att använda sig av de senast publicerade årsredovisningarna, även om de varit mer än ett år gamla. En annan begränsning har varit den objektiva tolkningen av revisionsberättelser, då detta inte var någon kunskap som författarna hade större erfarenhet av innan studien påbörjades. Författarna har därför varit tvungna att lära sig att tolka revisionsberättelser och då kunna utläsa om några anmärkningar om fortsatt drift har utfärdats. Till sin hjälp använde författarna sig av Arnedo et al., (2008) kriterier för om anmärkning erhölls. Kriterierna har givit författarna ett stort stöd, men det är ändå en begränsning då effekten av begränsade urvalskriterier var oidentifierbar i studiens resultat. 19

27 4. RESULTAT Det fjärde kapitlet innehåller en presentation av branscherna som är representerade hos klienterna i studien. Vidare presenteras utfallet av studiens kartläggning av anmärkningar om fortsatt drift och finansiell stress samt dessa två faktorer i kombination med varandra. Kapitlet redogör även för revisorns erfarenhets påverkan på utfärdade anmärkningar om fortsatt drift hos större och mindre klienter. För att ytterligare visa på sambandet mellan de tre faktorerna, varning om fortsatt drift, finansiell stress och revisorns erfarenhet presenteras chi-två testens utfall på faktorerna. 4.1 Sammanställning av klienter I tabell 6 visas klassificeringen av de branscher som finns representerade hos klienterna i studien. För att klassificera klienterna i studien användes SIC. Detta för att visa vilka branscher som finns representerande hos urvalets klienter samt i vilket utsträckning. Tabell 6 Totala urvalet av klienter Kategori Bransch Stora Mindre klienter klienter TOTALT D Manufaktur E El, gas & vatten F Konstruktion G Grossister, detaljhandel & reparationer I Transport, kommunikation & lager K Fastigheter & hyresverksamhet M Utbildning N Sjukvård & socialt arbete O Kollektiva, sociala & personliga tjänster SUMMA Resultatet från SIC klassificeringen visas ovan och presenteras uppdelade efter det totala urvalet av klienter som uppgår till 92 stycken, 46 stycken större klienter och 46 stycken mindre klienter. Tabellen visar att det främst finns två branscher som är representerade i studien, bransch D samt G. Vissa branscher i SIC finns inte med i studien. I tabellen är branscherna som inte finns representerade bland klienterna borttagna. 20

28 4.2 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift I figur 2 illustreras vilka klienter i studien som gick i konkurs under år 2013 och erhållit en anmärkning om fortsatt drift respektive vilka som ej erhållit en anmärkning om fortsatt drift. Figuren skiljer på större och mindre klienter. Utfärdade anmärkningar om fortsatt drift Erhållit anmärkning om fortsatt drift Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift Större klienter Mindre klienter Figur 2 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift I undersökningen av revisionsberättelser i klienters årsredovisningar framgick det att av de 46 stycken större klienterna hade revisorn utfärdat anmärkningar om fortsatt drift i 16 stycken av årsredovisningarna och 30 stycken av klienterna hade ej fått en anmärkning om fortsatt drift. Procentuellt leder detta till att revisorn i 34,8 procent av årsredovisningarna lämnat en anmärkning om fortsatt drift till de större klienterna som året efter gick i konkurs. Revisorn har ej lämnat en anmärkning om fortsatt drift, och därmed begått ett Typ 2 fel, i 65,2 procent av årsredovisningarna hos de större klienterna. I studien av revisionsberättelsen av de mindre klienternas årsredovisning framgick det att av de 46 stycken mindre klienter som ingick i studien var det 16 stycken klienter som hade fått en anmärkning om fortsatt drift. Det leder till att procentuellt har revisorerna lämnat en anmärkning om fortsatt drift oberoende av klientens storlek. Fullständigt dataunderlag för utfallet av utfärdade anmärkning om fortsatt drift presenteras i bilaga 2 och 3. Resultatet från undersökningen visar ingen variation av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift beroende på klientens storlek, se tabell 7. Tabell 7 Utfall av utfärdade varningar om fortsatt drift Erhållit anmärkning om fortsatt drift Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift Större klienter 16(16) 30(30) Mindre klienter 16(16) 30(30) 21

29 Detta tyder på att andelen utfärdade anmärkning om fortsatt drift inte är beroende av klientens storlek. Således visar studien att klientens storlek inte motiverade andelen utfärdade anmärkningar på fortsatt drift i svenska konkursbolag. 4.3 Utfall av finansiellt stressade klienter I figur 3 presenteras utfallet av antalet klienter som varit finansiellt stressade år Resultatet presenteras separat mellan större och mindre klienter. Figur 3 Utfall av finansiellt stressade klienter Av de större klienterna som gick i konkurs under år 2013 var det 37 stycken klienter som befann sig under finansiell stress respektive 9 stycken av klienterna som inte befann sig under finansiell stress. Procentuellt leder detta till att 77 procent av de större klienterna befann sig under finansiell stress. I granskningen av årsredovisningarna av de mindre klienterna i studien framkom det att 40 stycken av klienterna var finansiellt stressade och 6 stycken av klienterna var inte finansiellt stressade. Procentuellt innebär detta att 83 procent av de mindre klienterna befann sig under finansiell stress. Fullständigt dataunderlag presenteras i bilaga 4 och 5. Undersökningen som genomförts stödjer inte att ett samband föreligger mellan om klienten är finansiellt stressad och klientens storlek då p-värdet från chi-två testet är (0,1986) och därmed överstiger gränsen på 0,1, se tabell 8. Tabell 8 Utfall av finansiellt stressade klienter Finansiellt stressad Icke finansiellt stressad (o-f) 2 /f Större klienter 37(38,5) 9(37) Mindre klienter 40(38,5) 6(40) Totalt χ 2 värde DF = ,358 0,356 0,715 P - värde 0,1986

30 Tabell 8 visar lite variation mellan andelen klienter som erhållit en anmärkning om fortsatt drift. Det innebär att risken för en felaktig slutsats skulle lämnas avseende att det föreligger en skillnad mellan finansiell stress och klientens storlek är för stor. Det betyder att resultatet från studiens chi-två test inte visar på att det föreligger ett samband mellan finansiell stress och klientens storlek bland klienterna som gått i konkurs under år Resultatet påvisar inte att det skulle finnas en skillnad mellan större och mindre klienter. Skillnaden på 3 stycken klienter som är finansiellt stressade avviker inte tillräckligt mycket för att bevisa att det finns en skillnad mellan större och mindre klienter som gått i konkurs under år Det innebär att studien inte med statistisk säkerhet kan styrka att en skillnad föreligger av andelen klienter som var finansiellt stressade året före konkurs. 4.4 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift och finansiell stress I figur 4 illustreras antalet klienter som erhållit en anmärkning om fortsatt drift och vid samma tidpunkt varit finansiellt stressad. Illustrationen separerar större och mindre klienter. Figur 4 Utfall av utfärdade anmärkningar om fortsatt drift och finansiell stress Alla klienter som fått en anmärkning om fortsatt drift var vid samma tidpunkt även finansiellt stressade. Det existerar därmed ingen skillnad av större och mindre klienter som har en inlett eller har avslutat konkurs under år Resultatet som presenteras i tabell 9 indikerar på att finansiell stress påverkar revisorns val att lämna en anmärkning om fortsatt drift, då alla klienter som fått en anmärkning om fortsatt drift befunnit sig under finansiell stress året före konkurs. 23

31 Tabell 9 Utfall av utfärdade varningar om fortsatt drift och finansiell stress Erhållit varning om fortsatt Ej erhållit varning om fortsatt drift drift & Finansiellt stressad & Icke finansiellt stressad Större klienter 16 0 Mindre klienter 16 0 Inget chi-två test har genomförts eftersom det inte existerar någon variation i resultatet av andelen klienter som fått en anmärkning på fortsatt drift. Alla klienter som mottagit en anmärkning för fortsatt drift var finansiellt stressade, oberoende av klientstorlek. 4.5 Utfall av ej erhållen anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress I figur 5 nedan presenteras antalet av de större respektive de mindre klienterna som ej erhållit en anmärkning om fortsatt drift samt varit finansiellt stressade vid samma tidpunkt. Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift & icke finansiellt stressad Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift & finansiellt stressad Större klienter Mindre klienter Figur 5 Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress Av de större klienter som revisorn inte utfärdat en anmärkning om fortsatt drift i årsredovisningen var det 21 stycken som var finansiellt stressade respektive 9 stycken som inte befunnit sig under finansiell stress. Detta ger ett procentuellt utfall där 70 procent av de större klienterna befann sig under finansiell stress och 30 procent av de större klienterna som inte befann sig under finansiell stress år Av de mindre klienterna som inte fått en varning om fortsatt drift var det 24 stycken som var finansiellt stressade, respektive 6 stycken som inte var under finansiell stress. Procentuellt visar utfallet att 80 procent av de mindre klienterna befann sig under finansiell stress och 20 procent av de mindre klienterna befann sig inte under finansiell stress under år

32 Undersökningen visar inget samband mellan ej utfärdad anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress då chi-två värdet (0,1855) understiger 2,71. Vilket motsvarar 10 procent sannolikhet att lämna en felaktig slutsats kring sambandet, se tabell 10. Tabell 10 Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift och finansiell stress Ej erhållit anmärkning Ej erhållit anmärkning om (o-f) 2 /f om fortsatt drift och finansiellt stressad fortsatt drift och icke finansiellt stressad Större klienter 21(22,5) 9(7,5) 0,4 Mindre klienter 24(22,5) 6(7,5) 0,4 Totalt χ 2 värde 0,8 DF = 1 P-värde 0,1855 Tabell 10 visar att risken är för stor för att resultatet är slumpmässigt. Det beroende på att det observerade värdet av undersökningen inte skiljer sig markant från det förväntade värdet. Variationen i resultatet är att tre stycken fler större klienter, som inte är finansiellt stressade, inte har erhållit en anmärkning om fortsatt drift. Studien kan därmed inte ge ett tillräckligt stort stöd för att lämna slutsatsen att finansiell stress har en högre inverkan på andelen lämnade anmärkningar om fortsatt drift hos större klienter, jämfört med de mindre klienterna. 4.6 Revisorns erfarenhet hos större klienter I figur 6 presenteras resultatet av hur lång erfarenhet revisorerna som granskat årsredovisningarna haft samt hur många som av revisorerna som utfärdat en anmärkning om fortsatt drift hos de större klienterna. Resultatet presenteras i två kategorier baserat på antalet år de varit revisorer. Större klienter - Revisorns erfarenhet Erhållit anmärkning om fortsatt drift Ej erhållit anmärkning om fortsatt drift års erfarenhet års erfarenhet Figur 6 Revisorns erfarenhet hos de större klienterna 25