Kandidatuppsats. Bachelor s thesis. Företagsekonomi Business Administration. Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberättelsen?

Transkript

1 Kandidatuppsats Bachelor s thesis Företagsekonomi Business Administration Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberättelsen? Fredrik Nordqvist, Jonas Thunfors

2 2

3 Mid Sweden University Department of Social Science Examinator: Anders Nilsson Supervisor: Peter Öhman Bachelor s programme: Business Administration, 180 hp Date:

4 Sammanfattning Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer going concern och när revisorerna utfärdar going concern varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller going concern för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur going concern varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande going concern varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av going concern. Om bedömning av going concern skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda. Nyckelord: going concern, signalering, revisionsberättelse, revision, kompetens, självständighet 4

5 Summary Over the last decade, there have been several scandals which have sparked debate about the audit profession. Stakeholders believe that the auditors have not performed their job in a professionally correct way, when they questioned the viability of companies that subsequently went bankrupt. Previous research has shown that the auditors have poor accuracy when assessing the "going concern" and when auditors issue 'going concern' warning they formulate them in different ways. The auditing standard 570 found a formulation that auditors should use, but the formulations are affected by auditor competence and independence. Our study aims to identify auditors' accuracy in terms of "going concern" for Swedish companies that have gone bankrupt. Furthermore, we identify and categorize how "going concern" warnings have been formulated. We began with the materials we received from the Social Sciences at Mid Sweden University in Sundsvall, which contained information from the enforcement officer concerning legal persons in Sweden who has been declared bankrupt by the District Court from January to August We coded data from companies' annual reports that show that the auditors have low success rates (16 percent) regarding "going concern" warnings. When the auditors question the viability, are clear warnings in the majority. In that category is the category with the formulations according to the audit standard 570 in majority. In summary, both previous research and our findings that the auditors have low accuracy on the evaluation of "going concern". If the assessment of the "going concern" shall remain with the auditors, we propose on the basis of our results that the auditing standard 570 should be mandatory to use. Keywords: going concern, signaling, audit report, audit, competence, independence 5

6 Förord Denna kandidatuppsats har skrivits inom ämnet företagsekonomi med inriktning mot redovisning och revision. Uppsatsen skrevs under hösten 2010 på Mittuniversitetet, Sundsvall Vi vill framföra ett stort tack till våra handledare Peter Öhman och Anders Nilsson som varit till stor hjälp och bidragit med givande synpunkter. Vi vill även tacka den företagsekonomiska ämnesenheten vid samhällsvetenskapliga institutionen i Sundsvall som bidrog med material till insamlandet av data över konkurser i Sverige. Dessutom vill vi tacka övriga grupper som hjälpt till med behandlingen av datamängden. Tack! Sundsvall den 14 januari, 2011 Fredrik Nordqvist Jonas Thunfors 6

7 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Andel going concern varningar Tabell 2. Andel going concern varningar fördelat över populationen i olika kategorier Tabell 3. Fördelning över formuleringar i kategorin tydlig Tabell 4. Fördelning över formuleringar i kategorin medium Tabell 5. Fördelning över formuleringar i kategorin tvetydig Figurförteckning Figur 1. En modell Om informationsflöden och kvalitetssäkring (Öhman 2007). Figur 2. Urvalsträd från den ursprungliga listan från tingsrätten till kvarvarande undersökningsenheter. 7

8 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Teoretisk referensram Revisionens syfte Revisorns roll Agentteorin & intressentteorin Modell om revisionens funktion Going concern problematiken Typ av fel och träffsäkerhet Signalteori Problematik kring träffsäkerheten av going concern Revisorns kvalifikationer Revisorns kompetens Otydlig vägledning Revisorns oberoende Den självuppfyllande profetian Föreställningar Metod Ämne och litteratur Val av ämne Litteratursökning Val av metod Urval och bortfall Kategorisering och mätmetod

9 3.4.1 Datainsamling Kategorisering av going concern varningar Tydliga going concern varningar Medium going concern varningar Tvetydiga going concern varningar Tillförlitlighet Validitet Reliabilitet Källkritik Empiri Andel going concern varningar Typ av going concern varningar Huvudkategorier Formulering av tydliga going concern varning Formulering i av medium och tvetydiga going concern varningar Analys & slutdiskussion Analys Att ange going concern varningar Typ av going concern varningar Formulering av tydliga going concern varningar Formulering i av medium och tvetydiga going concern varningar Slutdiskussion Slutsatser Förbättra going concern träffsäkerheten Striktare regler för going concern formuleringar Förslag till fortsatt forskning Källförteckning

10 1. Inledning I denna inledning presenterar vi bakgrunden till diskussionen om going concern och anledningen varför vi valt att studera varningar som förhålls beroende på hur stark varningen är mot aktiebolaget. Vi avslutar kapitlet med att presentera syfte. 1.1 Bakgrund Det finns flera omtalade revisionsskandaler genom åren med bolag som Enron, Worldcom och det europeiska bolaget Parmalat (Deegan & Unerman, 2006: 77). Enron beskrivs som den kanske största redovisnings och revisionsskandalen under de senaste årtiondena. Enrons börsvärde var 70 miljoner dollar och direktavkastningen från bolaget var 89 procent av börsvärdet. Man visade resultat på över 100 miljarder dollar, vilket medförde att bolagets ordförande kunde ta ut belopp på 9 miljoner dollar i form av lön och optioner under år Året efter sjönk värdet på aktien till under 1 dollar efter att man i flera år hade manipulerat siffrorna för att dölja de stora förlusterna och när sanningen kom fram gick företaget i konkurs med stora skulder i december När personal, som fick lön i form av aktier i företaget och pensionsbesparingar, ställdes på bar backe kunde ledande chefer i bolaget ta ut optioner på flera miljoner (Giroux, 2008). Revisorerna i Enron skulle ha rapporterat om bolagets negativa ställning till intressenterna, trots att revisionsbyrån var starkt försörjt av Enrons givmilda betalningar för konsult- och revisionstjänster. Revision skall inte ses som tvångsmässig skyldighet för bolag utan som en värdefull tjänst för bolaget, samtidigt som intressenterna skall anse att revisorns utlåtanden är pålitliga och inte styrda av sina klienter (Healy & Palepu, 2003). Revisorn skall i sin revision arbeta efter god revisionssed, samt bedöma om årsredovisningen utformats med hög säkerhet och i sin helhet inte innehåller väsentliga fel. Detta uppnås genom att revisorn samlar in revisionsbevis i tillräckligt stor utsträckning för att kunna avgöra att det inte finns några väsentliga fel i årsredovisningen (Se RS 200 FAR SRS, 2010). I enlighet med RS 570 ska revisorn även bedöma om företaget skall kunna fortsätta sin verksamhet under den närmaste framtiden utan att man ska ha för avsikt att eller med tvång försättas i konkurs eller behöva göra en rekonstruktion av sin rörelse för att få möjlighet till fortsatt drift. Revisorn ska redovisa om det bör upplysas om en tidig varning gällande finansiella problem i företaget (Zavgren, 1983). Carey et al. (2008) har sammanställt tidigare forskning om bolag som gått i konkurs och endast procent av dessa konkurser föregicks av en going concern varning. Chow et al. (1982) och Carcello et al. (2003) menar att en bedömning av fortlevnadsförmågan är en av de svåraste uppgifter som revisorerna har. Barnes & Huan (1993), Krishnan & Krishnan (1996) och Beasly & Petroni (2001) anser att revisorernas förmåga att hitta fel och sedan rapportera vidare i revisionsberättelsen beror på revisionens kvalitet och att revisorerna är tillräckligt oberoende. Ruiz-Barbadillo et al. (2004) och Arnold et al. (2002) anser att 10

11 revisorernas kompetens styrs av dennes utbildning, erfarenhet och färdigheter. Öhman (2007) visar i sina studier att svenska revisorer ansåg att granskning av framåtriktad information är svårbedömd. En anmärkning som skickas till intressenterna via revisionsberättelsen kan ge en negativ signal om företagets framtid (Beasly & Petroni 2001). Enligt Carcello et al. (2003) ska revisorn skriva att det finns väsentliga tvivel om bolaget som going concern, men att revisorerna påverkas av bolagen som inte vill att det ska synas i revisionsberättelsen. Humphrey et al. (1992) och Lee (1994) har i sina studier antytt att revisorerna försöker skriva en otydlig going concern varning för att intressenter ska ha svårt att tyda att det är en varning som ges i revisionsberättelsen. Arnedo et al. (2008) rapporterar att revisorn gör fåordiga och flexibla going concern varningar och att den finansiella statusen har liten inverkan på hur going concern varningar formuleras. Forskarna ser även att stora revisionsbyråer gör fler anmärkningar i jämförelse med mindre byråer, men att de väljer att formulera sig mer strategiskt. Tvetydighet är en strategi för att i framtiden stå utan ansvar och samtidigt minska risken för att förlora en kund. Arnedo et al. (2008) har delat in going concern varningar i tre kategorier: Tvetydiga, medium och tydliga. Revisorn använder sig av tvetydiga formuleringar när hon/han skriver med villkorligt språk och där det strategiska innehållets syfte är att göra det svårt för intressenterna att tolka budskapet. Medium formuleringen utfärdas av revisorn med en måttlig tydlighet, skiljt från det standardiserade språket och kopplingar görs främst till finansiella nyckeltal. Slutligen görs tydliga varningar enligt standarden. Revisorn skriver en uttrycklig förklaring beträffande betydande tvivel om bolagets förmåga till fortsatt drift och intressenterna görs medvetna om bolagets svåra ekonomiska situation. I slutändan är det intressenterna som påverkas av hur revisorerna väljer att formulera sina varningar. 1.2 Problemformulering Med hänvisning till de ovan sagda anger vi två problemformuleringar: I vilken utsträckning föregås konkurser i svenska aktiebolag av going concern varningar? I vilken omfattning formulerar revisorer sina going concern varningar genom att använda den formulering som är standardiserad? Hur formulerar de sig när de inte använder den formuleringen? 11

12 1.3 Syfte Vi avser i denna studie att: Kartlägga andelen going concern varningar bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Identifiera och kategorisera hur going concern varningar formulerats i revisionsberättelsen för svenska aktiebolag som gått i konkurs. 12

13 2 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen ska presentera de teorier som vi använt oss av. Alla ämnen berör going concern problematiken 2.1 Revisionens syfte I första hand handlar revisionen om att granska, bedöma och uttala sig om redovisningsinformationen vilket är till hjälp för intressenter (Mautz & Sharaf, 1961; Flint, 1988). Flint (1988) anser att revisionen existerar för att ta fram och granska information som användare av årsredovisningar har ett behov av men inte själva kan komma åt på ett tillfredsställande sätt. Enligt FAR SRS (2010) ska revisorn granska årsredovisningen för att sedan i revisionsberättelsen uttrycka sig om den. Genom revisionsberättelsen kommunicerar revisorn med intressenterna. Om informationen i årsredovisningen är otillräcklig, felande eller om det finns risk för att fortsatt drift är ifrågasatt, ska revisorn göra en anmärkning i revisionsberättelsen. Det kallas oren revisionsberättelse och då avviker formulering från standardformuleringen. Anmärkning i revisionsberättelsen ska vara en allvarlig sak enligt FAR SRS (2010). 2.2 Revisorns roll Agentteorin & Intressentteorin Principal agent teorin hanterar förhållandet mellan principaler (ägarna) och agent (ofta ledning). Principalen delegerar uppgifter till agenten som får kontroll över företagets resurser (Degaan & Unerman, 2006:215ff). Det innebär att principalen lämnar över en viss del beslutsfattande till agenten. Enligt Jensen & Meckling (1976) finns det goda skäl att tro att agenten inte kommer att agera på bästa sätt för principalen om båda parter är nyttomaximerare. Principalen vill få agenten att handla i deras intresse och det leder till en kontraktssituation. I litteraturer som finns om agentteorin anses organisationen var ett komplex av kontrakt och dessa kontrakt införs i avsikt att se till att alla parter med egenintresse, på samma gång motiveras mot att maximera värdet av organisationen (Degaan & Unerman, 2006:215ff). Det uppkommer merkostnader för principalen när denne ska få agenten att handla i sitt intresse. Merkostnaderna kan vara bonusar för ledningen kopplat till uppnått resultat och övervakningskostnader som till exempel revisionskostnader (Thorell & Norberg, 2005). Principalen (ägarna) anlitar en revisor för att kontrollera driften av företaget, det betyder att revisorn kontrollerar vad agenten (ledningen) gör med resurserna (Kahlil & Lawarrée, 1995). Revisorns roll blir att säkra den redovisningsinformation som ledningen har en skyldighet att ge ut (Gordon & Hamer, 1983). 13

14 Intressentteorin har två olika indelningar, den etiska/normativa inriktningen och ledningsinriktningen (Deegan & Unerman, 2006:284ff). Den etiska/normativa inriktningen menar att alla intressenter ska bli rättvist behandlade av en organisation och menar att makten hos intressenten är irrelevant. Ledningsinriktningen menar att de intressenterna med mest makt kommer att få sina förväntningar uppfyllda först av ledningen (Deegan & Unerman, 2006:284ff). Företaget kommer att lägga ner mer tid på att stärka relationen med en intressent som anses vara viktig än en intressent som anses vara mindre viktig. När en intressents makt ökar, så ökar betydelsen av att möta intressentens förväntningar, det kan gälla information om hur det går för företaget samt att företaget anstränger sig mer för att uppnå förväntningar som viktiga intressenter har på företaget. De andra intressenterna, de som inte anses vara lika viktiga får ut mindre information och färre förväntningar tillgodosedda av företaget. Vilket betyder att företaget inte kan behandla alla intressenter lika. De prioriterar intressenter med mycket makt först (Deegan & Unerman, 2006:284ff). Det leder till att olika aktiviteter som genomförs av organisationer, inklusive offentlig rapportering är direkt relaterade till förväntningarna hos intressenten. Det kan antas att bolaget vinklar sin finansiella rapportering efter vad banken (intressenten) vill se och förväntar sig. Enligt Deegan & Unerman (2006:289) behöver det inte betyda att det speglar företagets prestationer på bäst sätt. Detta har hänt flera gånger, se förslagsvis Enron. Enligt Uhlin & Westberg (2009) förklarar agentteorin varför revision finns och intressentteorin ger en vidgad överblick över vilka revisorn arbetar för när denne utför sitt uppdrag. Det leder till bättre förståelse för vilka konsekvenser ett misstag i revisionen kan komma att få Modell om revisionens funktion Modellen nedan behandlar informationsflöden och kvalitetssäkring och dess förhållande mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer (Öhman, 2007). Modellen förklarar syftet med revisionen och den integrerar agentteorins och intressentteorins utgångspunkter. De redovisningsskyldiga är agenter och de redovisningsberättigade är ägare i agentteorin. I intressentteorin är de redovisningsberättigade alla intressenter som har något utbyte med företaget. De redovisningsskyldiga är skyldiga att redovisa sin förvaltning till sin uppdragsgivare och det gör de med redovisningen, där det går att se hur de förvaltat de resurser som de fått förfogande över. 14

15 Figur 1: En modell om informationsflöden och kvalitetsäkring (Öhman, 2007). Revisorer och revisionen används för att reducera den informationsasymmetri som kan uppkomma när det gäller fall av ansvarsrelationer. Det leder till att den redovisningsberättigade får en säkrare information att tillgå när en utomstående part som revisorn kontrollerar informationen (Wolnizer, 1987). 2.3 Going concern problematiken Typ av fel och träffsäkerhet I flera tidigare forskningsrapporter (Hopwood et al., 1989: Geiger & Raghunandan, 2002) har forskarna valt att dela upp going concern varningarna i två olika typer av fel: Typ 1 och Typ 2. Typ 1 innebär att revisorn utfärdar en going concern varning utan att bolaget sedan går i konkurs. Typ 2 fel inträffar när revisorn inte valt att formulera en going concern varning och bolaget går i konkurs. När man ser till Typ 1 fel kan de resultera i att man förlorar kunden och ett Typ 2 fel kan leda till skadeståndsansvar för revisorn (Lai, 2009). Det gör att revisorn hellre accepterar ett Typ 1 fel, istället för att försöka försäkra sig om att man inte gör ett Typ 2 fel. Det kan leda till att revisorn delar ut fler going concern varningar än vad som anses nödvändigt, vilket leder till fler Typ 1 fel. Carey et al. (2008) ar gjort en sammanställning från tidigare forskning (Hopwood et al., 1989; McKeown et al., 1991; Citron & Taffler, 1992), där de kommer fram till att procent av bolagen som tilldelas en going concern varning inte går i konkurs. 15

16 Carey et al. (2008) visar även utifrån tidigare studier (Mutchler, 1984; Hopwood et al., 1989; McKeown, 1991; Geiger & Raghunandan, 2002) att de endast var procent av konkursbolag som fick en going concern varning i sin sista revisionsberättelse. Humphrey (2008) har jämfört revisorernas going concern varningar med en fotbollsdomare som har till uppgift att ta korrekta beslut beträffande straffsparkar för en hel säsong. Man kan se till domarens uppgift under en säsong och jämföra med hur en revisor jobbar med bolag. Humprey (2008) menar att en domare har som uppgift att göra korrekta bedömningar vid straffsparkar och att regelbrott utanför straffområdet inte är lika allvarliga som de innanför straffområdet. Om man använder Carey et al. (2008) studier på revisorer och applicerar dessa på fotbollsdomaren innebär det att procent kommer att få en inkorrekt straff emot sig, medan procent av de händelser som är regelbrott kommer att resultera i korrekt dömda straffsparkar. Åskådare som intressenter förväntar sig att domaren/revisorn skall göra korrekta bedömningar i hög utsträckning Signalteori Signalteorin syftar inom det ekonomiska området till att minska informationsgapet mellan företaget och dess intressenter. Företaget sänder ut olika signaler som t.ex. information om vad de har för fördelar mot konkurrenterna. Syftet med informationen är att skapa förtroende hos intressenterna (Scott, 2003). Signalering är ett viktigt incitament för att använda sig av revisionstjänster enligt Dye (1993) och vilken revisor man väljer är en signal till intressenter (Titman & Trueman, 1986; Lee et al., 2003). Årsredovisningen är ett viktigt signalverktyg (Carmichael et al., 1996). Revisorn granskar årsredovisningen och skickar signaler till intressenterna om redovisningsinformationen i årsredovisningen via revisionsberättelsen. Enligt O Reilly, (2010) har revisorn insiderinformation och därför är dessa signaler viktiga för marknaden. Revisorns signaler är en måttstock för de finansiella rapporternas kvalitet enligt Firth & Liau-Tan (1998). En oren revisionsberättelse kan ses som en typ av varningssignal om företagets fortsatta drift (Laitinen & Laitinen, 1998) eftersom den utgör en negativ signal till företagets intressenter (Eriksson- Ek & Pellika, 2003). En av dessa signaler är going concern varningar där revisorn ifrågasätter bolagets förmåga till fortsatt drift och denna varning kan leda till att investerare undviker att investera i bolaget (Louwers, 1999) Problematik kring träffsäkerheten av going concern I vissa fall kan en going concern varning vara en ren rutinsak exempelvis då företaget har blivit stämd på ett stort belopp och sannolikheten att de förlorar målet är stor. I andra fall kan det vara mer komplext att avgöra. Ett av de mest komplexa och svåra beslut inom revisionsprofessionen är enligt Louwers et al. (1999) och Anandarajan et al. (2008) att bedöma om ett bolag kommer att fortleva, men Humphrey (2008) menar ändå att det är revisorns viktigaste uppgift. Arnold et al. (2001) och Öhman (2007) hävdar att det är svårt för revisorerna att granska och bedöma framåtriktad information. Mutchler (1984) och Krishnan & Krishnan (1996) menar att going concern processen består av två steg. Första steget är att identifiera bolag med möjliga going concern problem vilket beror på bolagets finansiella ställning och revisorn kompetens att upptäcka det. Andra steget är ta beslut om bolaget ska få 16

17 en going concern varning och det beror också på bolagets finansiella ställning och revisorns kompetens. Behn et al. (2001) menar i en studie på amerikanska revisorer, att de vid bedömning av going concern ofta la sin tillit till annan informationen än den information de hade till uppgift att granska. Information som revisorn valde att lämna tillit till, var hur företagsledningen valde att anskaffa mer kapital via emitterade aktier eller nya lån från kreditgivare. Revisorerna ansåg enligt studien att den informationen var mer relevant vid bedömning av going concern. Träffsäkerheten gällande fortlevnadsbedömningar hos revisorer är inte fullgod, visar tidigare forskning av Ruiz-Barbadillo et al. (2004). Studier utförda av Carey et al. (2008) och Ruiz- Barbadillo et al. (2004) visar att mindre än hälften av de bolag som får en going concern varning går i konkurs. Studier har visat att finansiella beräkningsmodeller har större träffsäkerhet än revisorer (Koh & Tan, 1999). Det har framkommit åsikter om att ansvaret för fortlevnadsbedömningar bör ligga på den finansiella informationens användare och inte på revisorer eftersom de har så låg träffsäkerhet (Campbell & Mutchler, 1988). Revisorn skall utifrån revisionsbevisen som samlats in dra slutsatser om det föreligger en väsentlig osäkerhetsfaktor som kan leda till hinder för bolagets fortsatta drift (FAR SRS, 2010), det ger ett stort utrymme för revisorns eget omdöme. Områden som kräver personliga bedömningar men som har mindre tydliga riktlinjer och regelverk granskas i lägre omfattning (Öhman, 2007). Områden som har ett tydligt regelverk prioriteras först. 2.4 Revisorns kvalifikationer Revisorns kompetens För att få avlägga en revisorsexamen och bli godkänd revisor krävs att man har en teoretisk och praktisk utbildning. För att utöva arbete som godkänd revisor krävs att man har teoretisk utbildning bestående av en godkänd kandidatexamen inom företagsekonomi som huvudområde och praktisk erfarenhet på minst 3 år. För att få avlägga en examination till auktoriserad revisor krävs praktik under 5 år förutom tidigare nämnda teoretiska kunskaper samt ytterligare 60 poäng högskolepoäng (Revisorsnämnden). Ruiz-Barbadillo et al. (2004) anser att revisorns kompetens styrs av dennes utbildning, erfarenhet och färdigheter den försett sig med för att finna fel. Anandarajan et al. (2008) har i sin forskning visat på att experter använder sina kvalifikationer och erfarenheter för att kunna lösa komplicerade problem och en novis misstolkar lätt den komplexa informationen. Barnes & Huan (1993) säger att going concern varningar är komplexa och att revisorn har inriktning på andra kategorier än själva problemområdet. Anandarajan et al. (2008) stödjer Barnes & Huan och säger att man som revisor jobbar mer efter väsentliga tal och checklistor vilket leder till man inte utvecklar någon kompetens i bedömning av going concern varningar. Tidigare forskningar hävdar dock att revisorn har tillräcklig kompetens för att göra ett going concern utlåtande med en acceptabel träffsäkerhet (Kida, 1980; Campisi & Trotman, 1985; Barnes & Huan, 1993). 17

18 2.4.2 Otydlig vägledning Syftet med revisionsstandard 570 är att lägga fast standarder och ge vägledning till revisorer om det ansvar de har vid en revision gällande ledningens tillämpning av principen om antagande om fortsatt drift som används vid upprättandet av årsredovisningen. Revisorn ansvar omfattar dels att överväga om det finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer när det gäller fortsatt drift för verksamheten, dels om företagsledningen har tillämpat redovisningsprinciperna på korrekt sätt. Då revisorerna inte kan förutse framtida händelser eller förhållanden så kan man inte se ett utelämnande av dessa faktorer i revisionsberättelsen som en garanti för företagets fortlevnad (FAR SRS, 2010). Denna revisionsstandard ger vägledning till revisorerna på ett mer generellt plan. Revisorn har att bedöma om det finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer rörande företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Revisorerna måste ha klart för sig vad som är en väsentlig osäkerhetsfaktor (FAR SRS, 2010). I revisionsstandarden står det: En väsentlig osäkerhetsfaktor är för handen om dess möjliga påverkan är så stor att det enligt revisorns bedömning är nödvändigt att klart och tydligt upplysa om osäkerhetsfaktorn karaktär och konsekvenser för att årsredovisningen inte skall vara missvisande. Svårigheten är att den lämnar stort utrymme för revisorernas eget omdöme för vad som är väsentligt och hur det kan komma att påverka den fortsatta driften. I vissa speciella situationer kan det vara svårt att avgöra vad som är en väsentlig osäkerhetsfaktor (FAR SRS, 2010). Tidigare forskning Carcello et al. (2003) och Arnedo et al. (2008) visar att de tydliga going concern varningarna var i minoritet i jämförelse med de 2 andra kategorierna Revisorns oberoende För att revisionen skall ha ett syfte måste revisorn vara oberoende i sitt utförande (Porter et al., 2003:102). Enligt revisorslagen 21 1st. p e, 21 2 st. finns det föreskrifter som försöker säkerställa att revisorn bibehåller sitt oberoende och inte tjänar ett egenintresse. Revisorn får inte äga aktier i bolaget (med ett visst undantag), delta i företagsledningar eller hjälpa bolaget med redovisningen (FAR SRS, 2010). Porter et al. (2003) säger att ett familjärt samband till klienter kan leda till osäkerheter gällande oberoendet. Ruiz-Barbadillo et al. (2004) menar att en going concern varning som tilldelas bolaget kan upplevas som att revisorn kommer att förlora klienten i framtiden. Detta för att man förlorar klienten om bolaget blir tvungen att försättas i konkurs, vilket kan anses öka genom att man tilldelas en going concern varning. Om en underrättelse om fortsatt drift föreligger, kan bolaget vara tvungen att försättas i konkurs, för att framtida investerare, leverantörer, kreditgivare och kunder tvekar på att göra en investering i bolaget (Louwers, 1999). Humphrey et al. (1992) och Lee (1994) har i sina studier antytt att revisorerna försöker undvika att skriva en tydlig going concern varning för att intressenter ska ha svårt att tyda att det är en varning som ges i revisionsberättelsen. I Belgien har man lagstadgning som säger att bolagen måste anlita en revisionsbyrå för en treårsperiod och en going concern varning under de första två åren gör att bolagen är mer benägna att byta revisionsbyrå efter tredje året (Vanstraelen, 2003). Asare (1990) hävdar att revisorn har förhandlingar med ledningen innan 18

19 utlåtande om going concern presenteras i revisionsberättelsen, vilket kan hota oberoendet. Flera forskare har i sina studier kommit fram till slutsatser om att revisorernas going concern varning ökade sannolikheten för att bli utbytt av sin klient (Chow & Rice, 1982; Citron & Taffler, 1992; Carey et al., 2008) Den självuppfyllande profetian Vanstraelen (2003) fann stöd i sin studie för att going concern varningar ökade sannolikheten för konkurs och att bolaget som fått en varning och överlevt i större utsträckning bytte revisor. Författaren ansåg att studien bidrog till de bevis som visar på den självuppfyllande profetian. Det innebär att en going concern varning resulterar i att klienten går i konkurs. Föreställningen är att revisorer tar den potentiella effekten mot klienten i beaktande när de utfärdar en going concern varning. Enligt profetian så kan en going concern varning leda till att företaget finner det svårt att få kapital och bedriva verksamheten som vanligt (Krishnagopal & Williams, 2010). Vanstraelen (2003) hänvisar till flera studier som visat på motsägelsefulla resultat när det gäller existensen av den självuppfyllande profetian, se studier av (Citron & Taffler, 1992; George et al., 1996; Citron & Taffler, 2001). 2.5 Föreställningar Företagsskandaler och tidigare forskning visar på att revisorerna inte har lyckats med sin uppgift att förmedla korrekta going concern varningar till intressenterna. Det trots att revisionsstandarden beskriver vilket ansvar revisorn har avseende fortsatt drift. Omständigheter som kan påverka revisorernas bedömningar av bolaget som going concern kan vara kompetens och oberoende. Utifrån resonemanget och tidigare forskning, med fokus på resultaten inom Mittuniversitetets forskningsprojekt med studentuppsatser av Westberg & Uhlin (2009) och Özcelik & Liu (2010) har vi kommit fram till följande föreställning: Revisorer har låg träffsäkerhet när det gäller going concern varningar gällande svenska aktiebolag När det gäller hur revisorer väljer att formulera sina varningar visar tidigare forskning (Arnedo et al., 2008) att revisorer väljer olika formuleringar då de utfärdar going concern varningar. Utifrån dessa resultat har vi kommit fram till följande föreställningar: Tydliga going concern varningar är i minoritet bland going concern varningar Revisorer använder standardformuleringen i mindre utsträckning än andra formuleringar vid going concern varningar Det finns inget tydligt mönster avseende hur medium och tvetydiga going concern varningar formuleras. 19

20 3. Metod Här beskriver vi vår metod och ansats för att genomföra studien. Vi kommenterar kortfattat varför vi valde detta ämne och hur vi sökte litteratur beskrivs. 3.1 Ämne och litteratur Val av ämne Denna uppsats är en delstudie i ett forskningsprojekt vid Centrum för forskning och ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitetet. Inom ramen för forskningsprojektet blev vi tilldelade en förteckning över svenska företagskonkurser samt ett klassificeringsschema som utvecklats av forskare inom CER. Med utgångspunkt i förteckningen svarade vi tillsammans med fyra andra uppsatsgrupper för att samla in och sammanställa information från dessa företags senaste årsredovisning och revisionsberättelse. Den insamlade informationen har sorterats enligt klassificeringsschemat. Uppsatsgruppernas samarbete gjorde det möjligt att samla in en relativt stor mängd information och för samtliga grupper att använda all insamlad information utifrån det specifika syftet med respektive uppsats Litteratursökning Från Mittuniversitets forskningsprojekt fick vi tillgång till tidigare uppsatser i ämnet som Westberg & Uhlin (2010) samt Özcelik & Liu (2010). Referenslitteratur har vi sökt genom databaserna som Mittuniversitet bibliotek tillhandahåller, främst MIMA. I vår undersökning har sekundärdata till större delen bestått av vetenskapliga artiklar och kurslitteratur. Vi använde oss av lagar och standarder. Artiklarna har främst hämtats från Business Source Premier, men även från Emerald. De sökord som användes i databaserna är: going concern, audit report, signaling och competence. Lagar och standarder har vi hämtat från FAR SRS och kurslitteratur har vi använt från tidigare kurser efter behov. 3.2 Val av metod Vi valde att använda en kvantitativ metod med kvalitativa inslag för att kategorisera och jämföra olika grupper med varandra. Med det stora urvalet som vi hade i undersökningen lämpade det sig att använda kvantitativa och kvalitativa inslag när vi kategoriserade olika going concern varningar. Med hjälp av statistik kunde vi generalisera vårt resultat och därmed uttala oss om svenska revisorers bedömningar. I studier som grundar sig på ett stort antal mätenheter kan resultatet användas för hela populationen (Solvang & Holme, 1997:75). 3.3 Urval och bortfall I det Excel-dokument vi erhöll fanns alla juridiska personer som gått i konkurs under de första 10 månaderna av Urvalet blev 6150 bolag, men vi valde att bara studera aktiebolag som var 4692 stycken. Vi valde perioden till , vilket gav 3740 aktiebolag. Av dessa bolag hade inte alla en fullständig årsredovisning, revisionsberättelse eller också saknades årsredovisning. Det gav ett urval på 3101 stycken. Det blev slutligen 482 stycken som hade fått en varning om going concern. 20

21 Konkursansökan Tingsrätt st Övriga bolag ex KB,HB 1458 ST Aktiebolag st Konkurs AB Sep - Okt 952 st Aktiebolag Jan - Aug st Ej fullständiga årsredovisningar Verksamhet. 62 st Våra undersökningsenheter st Figur 3: Urvalsträd från den ursprungliga listan från tingsrätten till kvarvarande undersökningsenheter. 3.4 Kategorisering och mätmetod Datainsamling Under datainsamlingen använde vi oss av kalkylprogrammet Excel, där vi samlade in information från årsredovisningar. Insamlingen utfördes av tio insamlare i fem olika grupper. För att vi skulle kunna samla mycket information skapade vi tillsammans med de andra grupperna ett kodningsschema med utgångspunkter för hur de olika posterna skulle klassificeras Kategorisering av going concern varningar I vår studie har going concern varningar (bedömningar) varit huvudspåret. Vi valde att inte ta med varningar gällande att bolag skall göra en kontrollbalansräkning. Vi anser att det mer visar vad man ska göra enligt aktiebolagslagen och inte en varning i form av going concern. Vi valde bara varningar som ifrågasatt möjligheten till fortsatt drift ( going concern ). Därefter kategoriserade vi dem till tre huvudkategorier med underkategorier. 21

22 Vi valde att presentera vår empiri i statistisk form. Under arbetets gång har vi använt oss av tillgängliga årsredovisningar hos Affärsdata när vi har sammanställt den statistiska informationen hos våra 482 going concern varningar från olika svenska aktiebolag. Vår empiriska fakta presenteras i tre huvudkategorier: tydliga, medium eller tvetydiga going concern varning. De tre huvudkategorierna delade vi in i underkategorier för att kunna följa hur revisorerna väljer att formulera sina going concern varningar till svenska aktiebolag. När vi kodade informationen i kategorier valde vi att koda dem som följer: 1. Tydliga going concern varningar 1. A) Revisorns going concern varning enligt RS B) Revisorns going concern varning p.g.a. likvidation 1. C) Revisorns tydliga going concern varningar med kraftfulla uttryck 2. Medium going concern varningar 2. A) Bolagets framtid är beroende av externt kapitaltillskott 2. B) Bolagsstämman/årsstämman ska pröva frågan om likvidation 2. C) Revisorn har formulerat en osäkerhet efter RS Tvetydiga going concern varningar 3. A) Revisorn flaggar för eventuella problem med företagets fortlevnad 3. B) Revisorn har svårigheter att avgöra huruvida av företagsledningen vidtagna åtgärder är tillräckliga 3. C) Revisorn saknar tillräcklig information från företagsledning 3. D) Bolagets framtida utveckling är avgörande för företagets fortlevnad 3. E) Företagsledning har inte vidtagit åtgärder eller vidtagit lagvidriga åtgärder Tydliga going concern varningar Utformning av kategorin tydliga going concern varningar har tilldelats till bolag som enligt revisorn med stor sannolikhet inte kommer att kunna fortsätta sin drift. I kategorin har revisorn tydligt ifrågasatt den fortsatta driften i denna huvudkategori och ser väsentliga tvivel till att bolaget skulle kunna fortsätta sin drift. Av formuleringarna i denna kategori framgår det tydligare än övriga formulering att going concern är hotat. Merparten av bolag som är med i denna kategori har ofta lidit av finansiell stress och väsentligt låg lönsamhet. Bolagen har delats in i tre underkategorier, beroende på hur revisorn har valt att formulera sina going concern varningar. 1. A) Underkategori 1: Revisorns going concern varningar enligt RS 570 som har formulerats efter RS 570 med betoning på följande mening: Dessa förhållanden tyder, tillsammans med de andra omständigheter som nämns i not x, på att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet (FAR SRS, 2010). Den texten säger att bolaget med största sannolikhet inte kommer att fortsätta sin drift under nästkommande tolv månaderna. Den formuleringen är väldigt tydlig gällande ifrågasättande av bolaget fortsatt drift. 22

23 1. B) Underkategori 2: Revisorns going concern varning p.g.a. likvidation där revisorn anser att bolagen med största sannolikhet är likvidationspliktigt och kommer troligen försätta bolaget i konkurs. När revisorn pratar om likvidation är det en allvarlig anmärkning, som inte går att misstolka. Denna kategori har formulerats på olika sätt, men med betoning på likvidation och det framgår tydligt att de starkt ifrågasätter bolagets fortsatta drift. 1. C) Underkategori 3: Revisorns tydliga going concern varningar med kraftfulla uttryck och med det vill revisorn klargöra att det är en stark varning, att bolagets going concern är ifrågasatt. De kraftfulla uttrycken som används är: avgörande, betydande, mycket, starkt och stor. Men i denna underkategori finns även tydliga formuleringar som: Styrelsen/ägarna har inte för avsikt att driva bolaget vidare. Sammantaget betyder de olika formuleringarna att bolaget har väsentliga problem med going concern Medium going concern varningar 2. Kategorin medium going concern varningar är formulerad mot att bolaget behöver uppfylla en förutsättning för att going concern ska tryggas. I denna kategori är inte formuleringarna lika tydliga som i den tydliga kategorin. Man följer inte RS 570 till fullo och det finns inga kraftfulla uttryck som förtydligar ifrågasättandet av going concern. Men de är inte lika otydligt formulerade som i den tredje kategorin tvetydiga, för i denna kategori står det att något måste åtgärdas. Formuleringarna har i denna variabel delats in i tre underkategorier beroende på hur revisorn har valt att formulera sina going concern varningar. 2. A) Underkategori 1: Bolagets framtid är beroende av externt kapitaltillskott och revisorerna har formulerat det med att de behöver kapitaltillskott från externa finansiärer eller ägarna. Man har i denna kategori valt att säga att verksamheten behöver kapitaltillskott, annars kommer bolaget behövas försättas i konkurs inom en snar framtid. Detta kan ses som en varning som vi kategoriserat som medium, då de säger att de inte är på väg till konkurs utan att verksamheten kan fortsätta om de får externt tillfört kapital. 2. B) Underkategori 2: Bolagsstämman/årsstämman ska pröva frågan om likvidation, där har revisorn valt att formulera sig med att bolaget har ansträngd likviditet och bolagsstämman alternativt årsstämman skall pröva frågan om bolaget skall träda in i likvidation. Varningarna är tydliga till i sig, men här får bolagsstämman/årsstämman avgöra om verksamheten kan fortgå. 2. C) Underkategorin 3: Revisorn har formulerat en osäkerhet efter RS 570, men har valt att bara ta med ett påstående ur RS 570. De vill säga att revisorn har valt en av följande: väsentlig osäkerhetsfaktor, betydande tvivel, fortsatt drift. Det gör att revisorn tycker att det finns osäkerheter gällande företaget fortsatta drift, men formulerar inte tydliga tvivel gällande företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. 23

24 3.4.5 Tvetydiga going concern varningar 3. I kategorin tvetydiga going concern varningar har revisorn valt att formulera going concern på ett väldigt tvetydigt sätt, som kan göra att de svårt för intressenterna att förstå att de är en varning som har tilldelats bolaget. Varningarna som har formulerats i denna kategori har någon igenkänningsfaktor med någon revisorsstandard som formulerats eller någon lagtext. Därför har vi valt att kategorisera dem i fem olika underkategorier för att försöka finna ett samband i hur de valt att formulera sina going concern varningar. 3. A) Underkategori 1: Revisorn flaggar för eventuella problem med företagets fortlevnad och då ifrågasätter revisorn bolagets förmåga till att driva företaget vidare, men formuleringen är väldigt tvetydig (otydlig) och kan vara svår att tolka. Revisorn väljer att flagga för eventuella problem med going concern, men väldigt otydligt. 3. B) Underkategori 2: Revisorn har svårigheter att avgöra huruvida av företagsledningen vidtagna åtgärder är tillräckliga och revisorn har formulerat att de har svårigheter att bedöma om bolaget har vidtaget de åtgärder som behövs för att bolaget ska säkerställa going concern. 3. C) Underkategori 3: Revisorn saknar tillräcklig information från företagsledning och det betyder att det inte finns tillräckligt med information från företagsledningen för att revisorn skall kunna uttala sig om hur den finansiella ställningen är i bolaget. 3. D) Underkategori 4: Bolagets framtida utveckling är avgörande för företagets fortlevnad och innebörden blir att bolagets going concern är helt avgörande av den framtida utvecklingen. I denna kategori innefattar även bolag som har en produkt som måste slå på marknaden för att bolaget skall ha möjlighet att säkerställa going concern. 3. E) Underkategorin 5: Företagsledning har inte vidtagit åtgärder eller vidtagit lagvidriga åtgärder. Revisorn påstår här att bolaget väljer att fortsätta utan någon korrigering i verksamheten, samt att de handlat i strid mot lagen. 3.5 TILLFÖRLITLIGHET Validitet Validiteten avser mätinstrumentens förmåga att mäta det som är avsett att mätas (Eriksson & Widersheim-Paul 2006). Bryman & Bell (2005) säger att trovärdigheten i informationen är viktig. Vi har i vår dokumentstudie gjort mätningar som är ämnade att mäta verkligheten och har därför valt ut 3101 aktiebolag som har gått i konkurs. Vi använde oss av information från tingsrätten där vi inte kunnat påverka källan. Vi gjorde bedömningen att källan som tillhandahåller information är tillförlitlig och trovärdig. Vi valde att inte göra några intervjuer då vi anser att det inte skulle tillföra någon information som är väsentlig för studien. 24

25 3.5.2 Reliabilitet Reliabiliteten avser hur pålitligt mätningar är och vid hög reliabilitet ska man kunna göra om mätningen och kunna få ett snarlikt resultat (Halvorsen, 2006). Det fanns flera risker med att vara flera stycken som samlar in informationen. För att minimera riskerna började alla med att jobba på samma sätt. Vi började med provkodning för att kontrollera att alla insamlare jobbar efter samma riktlinjer, en variabel som var viktig och som bara förekom i textformat var revisorns anmärkning i revisionsberättelsen. För att det inte skulle bli olika tolkningar gjorde två insamlare riktlinjer som övriga insamlare skulle följa när man samlade in revisorns anmärkning i revisionsberättelsen. Alla oklarheter i anmärkningar som inte var enligt riktlinjer fick vi kontrollera och bedöma hur de skulle tolkas. Tolkningsproblemen fördes vidare till våra handledare, som vi förde en diskussion med för att gemensamt komma fram till ett tolkningsbeslut Källkritik Vi har under uppbyggnaden av vår studie valt att förlita oss på publicerade artiklar i ämnet och kurslitteratur har använts efter behov. Tidigare forskning kring ämnet träffsäkerhet fann vi ett större urval, det i jämförelse med going concern formuleringar, där urvalet var begränsat. Artiklar som fanns tillgängliga är granskade, så kallade peer-review. Då vi fann få tidigare studier gällande formulering av going concern varningar har vi varit tvungna att även förlita oss på material som inte är direkt kopplat till ämnet. 25

26 4. EMPIRI Vi presenterar i detta kapitel vår empiri. De resultat som vi har kommit fram till sammanförs i denna del av uppsatsen. Den kvantitativa empirin presenteras i form av tabeller, medans den kvalitativa empirin presenteras i löpande text. 4.1 Andel going concern varningar Revisorn har låg träffsäkerhet när det gäller going concern varningar gällande svenska aktiebolag Föreställningen fick stöd Tabell 1: Andel going concern varningar. Population \ Anmärkning Andel going concern varningar i procent Hela populationen 15,54 % (482/3101) Tabell visar att 16 procent av samtliga konkurser i svenska aktiebolag under perioden 1 1/1 31/ hade en going concern varning i sin senaste revisionsberättelse. 4.2 Typ av going concern varningar4.2.1 Huvudkategorier Tydliga going concern varningar är i minoritet bland going concern varningar Föreställning fick inte stöd Tabell 2: Andel going concern varningar fördelat över populationen i olika kategorier Formuleringar \ Anmärkning Andel i procent Tydlig 55,6 % (268/482) Medium 38,2 % (184/482) Tvetydiga 6,2 % (30/482) Totalt 100 % (482) Tabell 2 visar att revisorerna är mer benägna att lämna en tydlig going concern varning när den fortsatta driften i bolaget är ifrågasatt med en procentandel på 56 procent vilket är betydligt större andel än medium going concern varningarna som hade näst störst andel. 26

27 4.2.2 Formulering av tydliga going concern varningar Revisorn använder standardformulering i mindre utsträckning än andra formuleringar vid going concern varningar Föreställningen fick inte stöd Tabell 3: Fördelning av formuleringar i kategorin tydlig Formuleringar \ Anmärkning Andel i procent Revisorns going concern varning enligt RS 570 Revisorns going concern varning p.g.a likvidation Revisorns tydliga going concern varningar med kraftfulla uttryck 40,5 % (195/482) 6,4 % (31/482) 8,7 % (42/482) Tydliga going concern varningar 55,6 % (268/482) Tabell 3 visar hur formuleringarna fördelats i kategorin tydliga going concern varningar. Bland fördelningar fann vi att underkategorin Revisorns going concern varning enlig RS 570 utgjorde majoriteten av tydliga varningar. I mätningen ser vi att de andra två underkategorierna tillsammans var mindre än hälften av underkategorin Revisorns going concern varning enligt RS 570. I underkategori 1 Revisorns going concern varningar enligt RS 570 är ett exempel ur denna underkategori: Det finns således en väsentlig osäkerhetsfaktor som väcker betydande tvivel om bolagets möjlighet att fortsätta sin verksamhet I underkategori 2 Revisorns going concern varning p.g.a. likvidation är ett exempel ur denna underkategori: Bolaget är under avveckling och likvidation pågår under I underkategorin 3 Revisorns tydliga going concern varningar med kraftfulla uttryck är ett exempel ur denna underkategori: Jag är medveten om att bolagets företrädare vill och försöker åtgärda bolagets resultatproblem men trots det så anser jag att det finns betydande risk för bolagets fortbestånd och möjlighet att fortsätta sin verksamhet 27

28 4.2.3 Formulering av medium och tvetydiga going concern varningar Medium och tvetydiga going concern varningar visar inget tydligt mönster beträffande revisorns formuleringar. Föreställningen fick stöd Tabell 4: Fördelning av formuleringar i kategorin medium Formuleringar \ Anmärkning Andel i procent Bolagets framtid är beroende av externt kapitaltillskott 12,2 % (59/482) Bolagsstämma/årsstämma pröva frågan om likvidation Revisorn har formulerat en osäkerhet efter RS 570 Medium going concern varningar ska 6,5 % (36/482) 18,5 % (89/482) 38,2 % (184/482) Tabell 4 påvisar att det är närmare en tredjedel av de totala going concern varningarna är medium going concern varningar. Vi kan utläsa att underkategorin Revisorns har formulerat en osäkerhet är den största i kategorin medium. I underkategori 1 Bolagets framtid är beroende av externt kapitaltillskott är ett exempel ur denna underkategori: Som framgår av förvaltningsberättelsen är bolagets ekonomiska ställning svag och en förutsättning för att kunna driva verksamheten vidare är att styrelsen kan vända resultatutvecklingen eller att likvida medel tillförs bolaget. I underkategori 2 Bolagsstämma/årsstämma ska pröva frågan om likvidation är ett exempel ur denna underkategori: Årsstämman har att prova frågan om bolagets likvidation. I underkategori 3 Revisorn har formulerat en osäkerhet efter RS 570 är ett exempel ur denna underkategori: I balansräkningen finns upptagna fordringar, skulder, pågående projekt till betydande belopp som ej kunnat säkerställas. Beloppens storlek är så väsentlig att de är avgörande för bolagets fortsatta drift och för årsredovisningen som helhet. Därför påverkas mina uttalanden nedan. 28