Befolkningssiffrorna fortsätter att oroa. Vindkraften tar form. Stabil ekonomisk utveckling i kommunen. Duvan hem för ensamkommande flyktingbarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningssiffrorna fortsätter att oroa. Vindkraften tar form. Stabil ekonomisk utveckling i kommunen. Duvan hem för ensamkommande flyktingbarn"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011

2 2011 Vindkraften tar form Den energiomställning som påbörjats i vårt land och som handlar om att ta tillvara den förnyelsebara energin kommer att märkas i vår kommun, eftersom det till stora delar handlar om vindkraft Gjorda vindmätningar visar att det blåser tillräckligt i Uppvidinge för att det ska vara lönsamt att bygga vindkraftverk här Ett flertal exploatörer har visat intresse och arbete pågår på många håll för etablering av vindkraftverk i skog och mark i vår kommun Stabil ekonomisk utveckling i kommunen Kommunens ekonomi har de senaste åren visat positiva resultat Positivt resultat Negativt resultat -8,6-8,2-12,3-5,1-5,4 8,2 12,1 16, ,6 4,9 6,0 Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål Resultatmålet ska gälla långsiktigt över en konjunkturcykel (7 år) Resultat efter finansnetto: Finansieringsgrad : Soliditet : Minst 50 % Samtliga finansiella mål är uppfyllda 14,5 6 miljoner kronor i positivt resultat årligen 100 % självfinansiering av investeringar Befolkningssiffrorna fortsätter att oroa Invånarantalet minskade med 76 personer under 2010 och fortsatte att minska med 28 personer 2011 Dock blev minskningen lägre än enligt prognoserna Sista kvartalet ökade befolkningen med 49 invånare Duvan hem för ensamkommande flyktingbarn Verksamheten startade den 15 juli och tio flyktingungdomar anlände under de två första veckorna i augusti Platserna är fördelade på tre asylplatser och sju platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd Verksamheten är förlagd i Norrhult Uppstarten av verksamheten har fungerat bra, trots stora inledande tekniska problem Personalen har en mångfacetterad bakgrund när det gäller utbildning, kompetens och erfarenhet samt hemspråk Bredband till alla Samtliga tre byalag utmed fiberledningen till Ösjöbol har fått fiberförbindelsen klar under året Det blev totalt 40 anslutna privatkunder i byalagen Ösjöbol, Tångabo samt Göljhult Fyra nya byalag har bildats och dessa är igång med projektering Nästa etapp i utbyggnaden är vita fläckar, där Massamåla är påbörjad

3 Torggatan 2 i Åseda Uppvidingehus har under året färdigställt ombyggnationen av fastigheten på Torggatan 2 i Åseda I huset finns vårdcentral och familjecentral det var inflyttning i april Den 1 augusti var åtta lägenheter färdiga för inflyttning Även den yttre miljön har fått ett lyft, bland annat ett utegym för vuxna och en boulebana för de boende Översiktsplanen Kommunfullmäktige har beslutat om översiktsplanen Nu fortsätter arbetet med de prioriterade områdena Kulturellt Biblioteket i Åseda får uppfräschade och utvidgade lokaler för att öka tillgängligheten och för att kunna utveckla verksamheten för de små barnen Barnkulturgruppen, som består av representanter för barnomsorg och skola och samordnas av kultur och fritid, har erbjudit alla barn mellan 2 och 12 år olika föreställningar från bland annat fria teatergrupper, Regionteatern och Riksteatern På bibliotekens webbplats ges nya möjligheter för både barn och vuxna att medverka med lästips, lämna inköpsförslag och uträtta sina egna biblioteksärenden Nytt är även släktforskning på nätet via databaser Bussterminalen i Alstermo Äntligen är bussterminalen i Alstermo färdigställd! Bussterminalen, som har byggts på en ödetomt, har bidragit till att göra Alstermos centrala delar mer levande Resenärer kan enkelt parkera sina fordon inom terminalområdet och åka kollektivt, vilket bidrar till en bättre miljö och minskad förbrukning av resurser Byggnationen finansieras till hälften av statsbidrag Liljan blommar vidare Under året har personalklubben Liljan genomfört några uppskattade och välbesökta aktiviteter Vi anordnade bland annat kurser i betonggjutning och stickning, vi hade en Prova på Zumba -aktivitet och sålde många biobiljetter Liljan anordnade även en resa till Ullared, en resa som uppskattades av många I samarbete med personalklubbarna Sydost erbjöd Liljan ytterligare aktiviteter med inriktning på kultur och vandring I september genomfördes kurser i blomsterplantering Nya utskott Under året har tre utskott under kommunstyrelsen startat: personalutskott, tekniskt utskott samt kultur- och föreningsutskott

4 ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Uppvidinge kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige Den vänder sig även till externa intressenter såsom kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisning / delårsrapport Förvaltningsberättelsen är en sammanfattning av årsredovisning / delårsrapport, där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras Förvaltningsberättelse - sammanställd redovisning Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning I avsnittet sker en redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen Uppvidinge kommuns verksamhet Det avslutande avsnittet presenterar delar av den verksamhet som bedrivits under året Redovisningen sker för respektive styrelse / nämnd Inom varje styrelse / nämnd beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv samt ges en kort framtidsbedömning Avsnitt 1 Avsnitt 2 Avsnitt 3 Teckningarna är gjorda av elever på Kulturskolan, utifrån temat Vad är bäst i Uppvidinge? INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse Uppvidinge kommuns särdrag En kort beskrivning av befolkningsutveckling och arbetsmarknad Framtidsbedömning En analys över det ekonomiska läget och förutsättningar för kommunen Målavstämning Avstämning av finansiella mål och mål kopplade till god ekonomisk hushållning Ekonomi i fokus Analys av kommunens ekonomi med stöd av RK-modellen Driftredovisning Redovisning och analys av driftbudget och utfall Investeringsredovisning Redovisning och analys av investeringsbudget och utfall Personal- och hälsoredovisning Redovisning och analys av väsentliga personalförhållande Klimat- och miljöredovisning Redovisning och analys av nyckeltal för klimat och miljö Redovisningsprinciper En beskrivning av redovisningsmodell och hur kommunen uppfyller RKR:s rekommendationer Resultaträkning noter Redovisning av resultaträkning och noter Kassaflödesanalys noter Redovisning av kassaflödet och noter Balansräkning noter Redovisning av balansräkning och noter Sammanställd redovisning Uppvidinge kommuns bolag Redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen Uppvidinge kommuns verksamhet Kommunstyrelse Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Barn- och utbildningsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Socialnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Miljö- och byggnadsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Revision Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Överförmyndarnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Valnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Krisledningsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året HUL gemensam nämnd för lönesamverkan Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året VA redovisning Revisorernas utlåtande över årsredovisningen

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Det går fortfarande bra Osäker omvärld Då vi planerade för 2011 var det osäkert hur världsekonomin skulle utveckla sig Det är det fortfarande Vi budgeterade för ett nollresultat trots ett långsiktigt mål på 6 mkr per år Vi hoppades dock att vårt strukturerade arbete med kostnad, effektivitet och kvalitet skulle ge effekt under året Med en stramare budget var risken att verksamheten bara skulle fokuserat på pengar Nu har kvalitetsarbetet istället bidragit till en bättre ekonomi I stället för noll blev resultatet cirka 14,5 mkr och då har vi tagit en hel del kostnader som vi sköt framför oss när kommunens ekonomi var riktigt dålig Nu har vi en helt annan långsiktighet i vår ekonomi, Uppvidinge ska vara en välskött ekonomi där invånarna trivs, och bjuder fler att flytta in, även i framtiden Ekonomistyrning När vi budgeterar och utvärderar tittar vi på hur andra kommuner gör Vår controller Silja Savela samlar in data, analyserar och jämför vår verksamhet med standardkostnader som staten räknar fram och med offentlig statistik Det som kostar mycket jämfört med andra kommuner ägnas särskild uppmärksamhet Får vi bättre kvalitet om det kostar mer? Är det något vi vill lägga pengar på eller vill vi hellre satsa på något annat? Uppvidinge har en historia med höga kostnader När vi nu analyserar verksamhet efter verksamhet ses möjlighet till nya arbetssätt Ett exempel är skolskjutsar där vi betalade 30 procent mer per kilometer än grannkommuner Efter översynen har vi sänkt vår kostnad med nära 2 mkr Vi har kontroll över vår ekonomi och det ger verksamheten ro att arbeta planerat och långsiktigt, anpassa till demografin Det känns tryggt i en osäker värld Vilken region ska Uppvidinge tillhöra? Som enda kommun i Kronoberg agerar Uppvidinge för ett sammanhållet Småland Givet vårt geografiska läge är det inte så konstigt om vi tror mer på samarbete med grannarna än med Region Skåne Våren 2011 bjöd vi in alla kommuner och landsting i landskapet till ett forum för Småland och i april 2012 är vi värdar för Smålands Akademi När frågan om region svalnat kommer kommunsammanslagningar upp på dagordningen Vi är för små för att klara alla uppgifter ensamma i framtiden men vår strategi är att söka samarbete i stället för sammanslagning Det är mest kommuner med dålig ekonomi som vill gå samman Uppvidinge är nu ett tydligt exempel på att även en mindre kommun kan lösa sina uppgifter Framtiden Osäkerheten är stor men vi känner oss trygga i vårt arbetssätt Vi agerar långsiktigt, långt bortom mandatperioderna Ett exempel är att vi har avsatt vår skogsegendom Hovgård som säkerhet för en del av vår pensionsskuld Befolkningen minskar, om än inte så mycket 2011 Vi anpassar verksamheten samtidigt som vi vill göra Uppvidinge till en bra plats att bo på för fler Bra kvalitet i skola och omsorg, trevliga samhällen, bra bostäder och aktiva föreningar Vi blir bättre och bättre men det finns ingen snabb lösning Vi måste göra ett bra jobb varje dag och dessutom tala om det för dem som kan tänka sig att flytta hit Uppvidinge ska vara en välskött kommun där invånarna trivs, är stolta och bjuder fler att flytta hit! Kommunens interna organisation Den organisation vi gjorde 2010 fungerar nu mycket bra! Vi lägger numera kraft på att säkra kvaliteten i det vi gör och vi har bättre framförhållning Vi har också förmågan att söka nya vägar och inte okritiskt ta till oss standardlösningar Vårt interna arbetssätt präglas av öppenhet och känsla av att vi arbetar åt samma håll Dialogen mellan nämnderna och mellan de politiska partierna är öppen Arbetsstämningen på mötena är god Byträtor och nämndspartier finns i många kommuner men jag känner inte av det i Uppvidinge längre Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande (C)

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Enligt 4:e kapitlet i den kommunala redovisningslagen ska kommunen göra en förvaltningsberättelse i årsredovisningen Den ska vara en sammanfattning av årsredovisningen där väsentliga delar av kommunens ekonomi lyfts fram 1

7 ORGANISATION OCH LEDNING Kommunstyrelsens ledamöter Organisation Åke Carlson (C) Ordförande Peter Skog Lindman (S) Vice ordförande Ingrid Hugosson (C) Ledamot Margareta Schlee(M) Ledamot Jan-Olof Fransson (M) Ledamot Monika Hammarström (S) Ledamot Martina Gustavsson (S) Ledamot Åke Axelssonl (S) Ledamot Kommunstyrelsen väljs av Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och dess uppgift är att styra, leda och kontrollera den kommunala verksamheten Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning Den har också ansvaret för kommunens medelsförvaltning, den fysiska planeringen, mark- och bostadspolitiken, sysselsättnings- och näringslivsfrågor med mera Kommunstyrelsen har även hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och de anställda Kommunstyrelsen bereder ärenden som ska beslutas av Kommunfullmäktige Vissa frågor kan beslutas direkt av Kommunstyrelsen Kent Helgesson (MP) Ledamot Sören Fröjd (SD) Ledamot Christina Lindqvist (KD) Ledamot 1

8 UPPVIDINGES SÄRDRAG Uppvidinge kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge Kommunens areal uppgår till kvadratkilometer Ungefär 80 procent av kommunens areal utgörs av skog Här finns också många sjöar, 231 är större än ett hektar Under året har Statistiska Centralbyrån på uppdrag av kommunen gjort en befolkningsprognos fram till år 2030 Enligt prognosen kommer Uppvidinge kommun att fortsätta tappa befolkning under hela perioden, med i genomsnitt 50 personer per år Den resursfördelningsmodell som togs fram under 2010 tar hela tiden hänsyn till befolkningsförändringarna i budgetarbetet BEFOLKNINGSUTVECKLING SOM BEKYMRAR Invånarantalet minskade med 28 personer under 2011 Befolkningsutvecklingen blev bättre än förväntat, sista kvartalet 2011 ökade befolkningen med 49 personer Befolkningsförändring Födelseöverskottet (födda minus avlidna) har under en lång period varit negativt ( ) Det gör att flyttningsöverskottet (inflyttning minus utflyttning) är avgörande för om det ska bli en befolkningstillväxt Antalet födda under året är 92, oförändrat i förhållande till förra året År Folkmängd 31/12 Födelseöverskott Flyttningsöverskott ARBETSMARKNAD MED MÖJLIGHETER I kommunen finns cirka1300 små och medelstora företag men också några förhållandevis stora företag som t ex Profilgruppen och Elitfönster med vardera cirka anställda Andra relativt stora företag är Spaljisten, Alstermo kabel, med flera Den största delen av företagen har 0-5 anställda Antalet företag i kommunen är så stort att var 8e invånare är egenföretagare Det är värt att notera att under de senaste åren med befolkningsminskning har antalet arbetstillfällen stigit dramatiskt med 20 procent Inpendlingen till kommunen är högre än utpendlingen Cirka 400 fler personer pendlar in till kommunen för att arbeta än de som pendlar ut från kommunen En central del för att öka befolkningstillväxten är attraktivt boende Under en lång tid har nyproduktionen av flerfamiljshus och småhus varit väldigt liten Positivt är de satsningar som Uppvidingehus har gjort med ombyggnation av fastigheterna på Eriksgatan och Torggatan i Åseda Planering har påbörjats för boendesatsningar i Lenhovda 2

9 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET P-O Ekelund Kommunchef Kommunen gör åter ett positivt resultat, nu för sjunde året i rad Verksamheterna och finanssidan ger tillsammans ett resultat som är fantastiskt, inte minst med tanke på förutsättningarna inför 2011 TACK ALLA! Vi har en ekonomisk konjunktur som är svårbedömd Den senaste prognosen vi fått från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, visar en liten tillbakagång sedan decemberprognosen Det är med andra ord svajigt och osäkert Uppvidinge kommun har många starka förutsättningar; ett starkt näringsliv, stora naturtillgångar samt en vilja att ta till sig av det moderna samhället som kombineras med stadiga och befästa småländska värderingar! Vi ska vara stolta över att bo och verka i Uppvidinge och det ska vi ha med oss när vi träffar människor som ännu inte har upptäckt oss Vi är i högsta grad beroende av vår omvärld, inte bara nationellt utan också internationellt Sverige klarar sig bra men alla nationer inom EU har inte samma stabilitet Maktförskjutningen mellan de stora ekonomierna och den internationella oron fortsätter Hittills har kommunens ekonomi klarat de svängningar vi utsatts för men vi måste fortlöpande anpassa oss till våra förutsättningar då vi stadigt tappar invånare och därmed även intäkter En stor utmaning ligger i att skapa förutsättning för utveckling i kommunen Vi arbetar med att skapa en ekonomisk grund för att möjliggöra satsningar Under 2012 fortsätter arbetet med kommunens övergripande styrdokument som vi inledde 2011 Den processen hoppas jag ökar samsynen inom kommunen och ger grunden för det långsiktiga arbetet Under tiden måste vi samtidigt vara här och nu och arbeta med de frågor som är aktuella 3

10 FRAMTIDSBEDÖMNING LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion Men trots den försvagning som har skett, uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättats något i vår omvärld Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP* 4,5 1,3 2,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 1,1 0,5 0,1 1,4 Öppen arbetslöshet, nivå 7,6 7,9 8,1 7,4 Timlön, konjunkturlönestat 2,5 3,0 3,1 3,2 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,2 1,0 1,3 Konsumentpris, KPI 3,0 1,9 1,4 2,0 En viktig utgångspunkt i bedömningen av den internationella utvecklingen är att skuldkrisen i Europa klaras ut under ordnade former, men att det kommer att ta tid Utvecklingen, både i Sverige och i övriga Europa bedöms att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012 I takt med att turbulensen lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen Marknadstillväxten för svensk export ökar också För många länder riskerar dock återhämtningen att ta tid och tillväxttalen bli måttliga Den svaga utvecklingen 2012 är i huvudsak ett europeiskt fenomen Övriga världen befinner sig också i en lågkonjunktur men långt ifrån recession Länder som Kina och Indien fortsätter att växa med 7 8 procent Efter en svag start 2011 har den amerikanska ekonomin gett flera styrkebesked, inte minst arbetsmarknadsläget har förbättrats betydligt Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas Enligt preliminära uppskattningar minskade antalet arbetade timmar kraftigt redan under fjärde kvartalet 2011 Minskningen bedöms fortsätta i svagare takt under första halvåret 2012 Först under 2013 kommer arbetade timmar att öka igen De första löneavtalet för 2012 tecknades i december 2011 och ger löneökningar motsvarande 2,6 procent på årsbasis Bedömningen är att löneökningsnivån även för övriga sektorer kommer att bli på ungefär samma nivå SKL har i februari 2012 kommit med en ny, något försämrad skatteunderlagsprognos i förhållande till den tidigare prognosen i december 2011 Resultateffekten för åren är en total försämring med ca 1 mnkr Samtidigt blev kommunens befolkningssiffror bättre än förväntat, vilket gör att de ekonomiska förutsättningar inte försämras trots sämre skatteunderlagsprognos Skatteunderlagsprognoser, december och februari SKL, jan ,0 3,2 3,6 4,0 4,7 ESV, dec ,9 3,7 3,6 4,1 4,7 SKL, dec ,9 3,5 3,3 4,2 4,9 BP, sep 2011* 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 Källa: SKL Tillväxten i Sverige bedöms bli väsentligt svagare än under 2010 och 2011 och arbetslösheten kommer att stiga något BNP beräknas öka med 1,0 procent 2012 och 2,5 procent

11 MÅLAVSTÄMNING Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för denna överkonsumtion Resultat Genomsnitt 16,7 7,4 7,4 8,2 7,4 12,1 9,6 7,4 7,4 7,4 7,4 7,4 4,9 6,0-5,1-5,4 14,5 10,3 Under 2011 har ett arbete inletts med kommunens över gripande vision, värdegrund och mål Inför budgetarbetet 2012 tillämpas en ny modell för målarbetet, där målen ska sättas utifrån fyra olika dimensioner; Volym, Personal, Kvalité och Medborgarnytta FINANSIELLA MÅL Uppvidinge kommun använder sig av tre övergripande mål för att styra den ekonomiska utvecklingen och definiera vad god ekonomisk hushållning står för i kommunen Resultatmålet ska gälla långsiktigt över en konjunkturcykel Resultat efter finansnetto: 6 miljoner kronor i positivt resultat årligen Finansieringsgrad : Soliditet : Minst 50 % 100 % självfinansiering av investeringar FINANSIELLA MÅL Målformulering Resultat, 6 mnkr, långsiktigt över en konjunkturcykel (sju år) Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar 14,5 mnkr i resultat 2011, 10,3 mnkr långsiktigt Finansieringsgrad, 100 % självfinansiering av investeringar Soliditet, minst 50 % 17,4 mnkr i nettoinvestering, ingen nyupplåning 61,3 % i soliditet 5

12 VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Personalmålen för kommunstyrelsens, miljö- och byggnadsnämndens samt HUL:s verksamheter följs av integritetsskäl upp på totalnivå, inte per nämnd/avdelning, vilket avviker från målformuleringen På grund av att de flesta avdelningarna har få anställda, kan enskilda individer bli igenkända i uppföljningen om den görs på nämnds-/avdelningsnivå Personalmål för Kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden samt HUL Avdelning/Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Personal - Sjukfrånvaron ska minska till 5 % av arbetad tid Uppnått Sjukfrånvaron har minskat från 5,5 % 2010 till 4,4 % Andelen medarbetare som är friska och mår bra ska uppgå till 70 % - 30 % av de anställda ska under 2011 erhålla friskvårdssubvention Uppnått Delvis uppnått 77 % av de som har besvarat hälsokorset anger att de är friska och mår bra En ökning från föregående år med 9 procentenheter 23 av 106 anställda (22 %) har erhållit friskvårdssubvention under 2011 Åtgärder: En informationsinsats genomfördes under hösten men utan att det resulterade i att så många flera medarbetare ansökte om subventionen 6

13 Övriga mål inom Kommunstyrelsen Avdelning/Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Kostenheten Volym - Kostnad per portion, 35,90 kr - Producerade portioner per år, st Ej uppnått Ej uppnått Kostnad per portion 2011, 40,08 kr Åtgärder: Under året har arbete pågått med anpassning av personalstyrkan Efter sommaren minskades bemanningen med 0,75 årsarbetare, vilket inte räckte för att nå målet Antalet producerade portioner stycken Målvolymen är felaktigt beräknad, målet ej möjligt att uppnå med dagens verksamhet och kundunderlag Kvalitet - Andel ekologiskt inköpta livsmedel (vikt), 25 % - Andel närproducerade (20 mil) inköpta livsmedel (vikt), 25 % Delvis uppnått Ej utvärderat Andelen ekologiskt inköpta livsmedel 2011 uppgår till 21,5 % Åtgärder: Diskussioner förs med upphandlingsenheten för att få in ytterligare produkter som är ekologiska I dagsläget redovisar bara en leverantör uppgifter om närproducerat, därför ingen utvärdering Åtgärder: I samband med upphandling behöver krav ställas på redovisning av närproducerat - Andel inköpta fairtradelivsmedel * Kaffe 90 % * Te 90 % * Drickchoklad 90 % Delvis uppnått All kaffe som inhandlas är fairtrade The sortimentet avseende Fairtrade är väldigt litet För chocklad saknas Fairtrade produkter helt och hållet Åtgärder: Diskussioner i samband med upphandling Medborgarnytta - Webbenkät, 80 % nöjda - Enkät, 80% nöjda Uppnått Under hösten 2011 har kundnöjdheten mätts inom äldreomsorgen, inom skolans årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2 Genomsnittet för samtliga är 90 % nöjda 7

14 Avdelning/Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Bibliotek Volym - Antal virtuella besök på bibliotekets webbplats ska uppgå till minst Uppnått För 2011 uppgår de virtuella besöken till Antal aktiva låntagare ska vara minst personer - Antal lån per barn < 14 år ska uppgå till 30 - Öka antalet kulturprogram i egen regi eller i samverkan med föreningar och studieförbund Ej uppnått Uppnått Uppnått Antalet aktiva låntagare under 2011 är personer Åtgärder En ny satsning genomförs för de mindre barnen i och nya småbarnsavdelningar i Åseda och i mindre omfattning i Lenhovda Antal lån per barn < 14 år är uppnått med ca 32 lån per barn Lån per invånare är 8,1 mot rikssnitt 7,3 Antalet program på biblioteken har ökat med 50 % Kvalitet - Programverksamheten ska vara differentierad Uppnått Ett varierande utbud finns med viskvällar, författarbesök med mera - Andelen barn som kan läsa ska öka - Fler ska utnyttja bibliotekets interaktiva tjänster Utvärderas inte Uppnått Målet utvärderas inte, tillförlitlig statistik saknas Webbstatistik jämfört med 2010 visar ökad aktivitet för omlån, reservationer, användande av databaser samt e-böcker och e-ljudböcker Medborgarnytta - Webbenkät, 80 % nöjda - Enkät, 80 % nöjda Beräknas verkställas under

15 Avdelning/Mål Etablering Volym - Antal individuella introduktionsplaner, 100 % Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Uppnått Samtliga personer mottagna före 1 december 2010 har introduktionsplan Från och med 1 december 2010 har ansvaret gått över till arbetsförmedlingen - Antal placerade i praktik, instegsjobb alt anställningar och studier, 100 % Kvalitet - 70 % av alla med permanent uppehållstillstånd ska vara integrerade inom tre år Uppnått Uppnått Samtliga personer mottagna före 1 december 2010 och som har introduktionsersättning är i någon typ av åtgärd/utbildning Från och med 1 december 2010 har ansvaret gått över till arbetsförmedlingen Endast ett fåtal har efter introduktionstiden gått över till Socialnämnden och erhåller försörjningsstöd - 70 % av de personer som erhåller permanent uppehållstillstånd ska bosätta sig i kommunen Ej uppnått Ett stort antal personer flyttar från kommunen Många väljer att bosätta sig nära släkt och vänner i andra kommuner Medborgarnytta - Webbenkät, 80 % nöjda - Djupintervju Beräknas genomföras under 2012 Kultur och fritid Volym - Antal deltagaraktiviteter för barn och ungdom, 5 20 år, öka andelen flickor från 32 % till 40 % - Antal föreställningar; teater, musik och film för barn och ungdom, minst två föreställningar per/barn/år Delvis uppnått Uppnått En ökning har skett från 32 % 2010 till 33 % för 2011 En viss förskjutning i planeringen har medfört att någon årskurs inväntar sin andra föreställningen - Öka antal kulturprogram i egen regi eller i samverkan med föreningar och studieförbund Uppnått Bibliotekens, arrangerande föreningars samt förvaltningens egna program har ökat något Kvalitet - Få fler ungdomar aktiva på fritidsgårdar och i kulturverksamhet - Öka antalet föreningar på landsbygden som bedriver kulturverksamhet - Öka antalet arrangörsstöd till utövande och arrangerande föreningar Medborgarnytta - Webbenkät, 80 % nöjda Ej uppnått Ej utvärderat Ej utvärderat Avtal uppsagt för Norrhult-Klavreströmsområdet Planering för ny verksamhet våren 2012 med föreningar på orten Samlingslokaler mfl ansöker om bidrag och redovisar verksamheten under våren 2012 Kultur- och fritidsverksamheten saknar för närvarande bidrag till programverksamhet Beräknas genomföras

16 Avdelning/Mål Teknisk verksamhet Volym - Minskad energiförbrukning, kwh Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Uppnått Elenergiförbrukningen har 2011 för jämförbar period för 2010 minskat med 4,1 % Förbrukningsuppgifter från EON - Minskad volym ovidkommande vatten till spillvattenledning, liter Uppnått En ökning med 2 % för jämförbar period 2010 Samma period har nederbörden ökat med 11 % Målet bedöms uppnått med hänsyn taget till den mångdubbelt ökade nederbörden - Minskad mängd avfall till deponi, ton Uppnått Mängden avfall till deponi har minskat 2011 då deponirester bränns Kvalitet % fossilbränslefri energiförbrukning - Vattenkvalitet, 100 % Uppnått Delvis uppnått Certifierad vindkraftsel sedan 2010 Av 90 tagna vattenprov har två prov anmärkning för hög flouridhalt och tre för hög radonhalt Åtgärdsplan finns - Ökad medvetenhet om källsortering Uppnått Förbättrad sorteringsinformation till hushållen Mängden insamlat kärlavfall har minskat med 6,5 % till ton för 2011 jämfört med föregående år Medborgarnytta Webbenkät, 80 % nöjda Ej utvärderat Beräknas genomföras under

17 Barn- och utbildningsnämnden Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Alla elever ska ha nått lägst godkänt i alla ämnen eller motsvarande Personliga vinster för eleverna och på sikt minskade kostnader för eventuell utbildning längre fram i livet Ej uppnått Våren 2011 var andelen 75 %, oförändrat i förhållande till våren 2010 Åtgärder: Ökat fokus på resultatanalys Uppföljning av måluppfyllelse görs i samtliga ämnen i alla klasser Ökad fokus på att alla elever ska nå målen Elevtalet på Uppvidinge gymnasieskola ska vara bibehållet fem år framöver Marknadsföring av gymnasieskolan så att elevtalet blir minst konstant Delvis uppnått Det skiljer endast två elever mellan 2010 och 2011 (avstämningsdag 1 december) Åtgärder: Marknadsföringsinsatser och förändring av programutbud har genomförts Varje budgetansvarig ska hålla sig inom angiven budget Underskott orsakar ekonomiska problem även för enheter som klarar budget Delvis uppnått Fem budgetansvariga av 14 redovisar ett negativt utfall i förhållande till budget Av dessa har fyra en större avvikelse än 1 % I vissa fall har det varit opåverkbara kostnadsöverskridanden för enheterna Åtgärder: Ekonomisk uppföljning kontinuerligt med verksamhetsansvariga, kontinuerliga diskussioner och omprioriteringar mellan verksamhetsområden Likabehandlingsplanen är ett levande dokument Dokumentet ska efterföljas och kontinuerligt utvärderas i kvalitetsredovisningen Uppnått Arbete med likabehandlingsplanen pågår kontinuerligt, exempelvis i form av pedagogiska diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp Fungerande samverkan finns kring barn som far illa, eller riskerar att fara illa Samarbetspartners är BUN, soc, polis och BUP Samarbete ska leda till tidig upptäckt, förebyggande insatser och att rätt kompetenser/insatser kommer den unge och familjen till del Uppnått Rutiner för samverkan är upprättade och dokumenterade 11

18 Socialnämnden Socialnämndens mål är inte antagna av kommunfullmäktige Socialnämnden beslutade i maj 2010 om mål för god ekonomisk hushållning för 2011 Samtidigt planerades för att nya mål skulle arbetas fram under hösten 2010, vilket medförde att kommunfullmäktige inte beslutade om några mål för Socialnämnden På grund av byte av förvaltningsledning avstannade arbetet och nya mål togs fram först till budgeten 2012 Nedan redovisas måluppfyllelse för de mål som socialnämnden beslutade om för budgetåret 2011 Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Samverkan med jämförbara kommuner ska inledas för att fördjupa kunskapen om arbetet med verksamhet och ekonomi Uppnått Information om resultaten i jämförelser med standardkostnad och jämförelsekommuner har presenterats i nämnden samt äldreomsorgens resultat inom samtliga enheter inom äldreomsorgen Samverkan med Tingsryd och Lessebo kommuner startade under 2010 och pågår under 2011 Under 2012 kommer även Alvesta ha möjlighet att ingå i samverkan och delta i gemensamma träffar Vid varje nämndssammanträde ska en prognos presenteras och det aktuella ekonomiska läget diskuteras Uppnått Ekonomin är en stående punkt vid varje nämndssammanträde Vi ska sänka kostnaderna för timvikarier jämfört med året innan Uppnått Kostnaden för 2011 har ökat med 76 tkr (1%) i jämförelse med 2010 Detta är en lägre ökning än löneökningsnivån Antalet använda timmar har minskat med 1400 i jämförelse med 2010 Även fyllnadstid och övertid har minskat med sammanlagt 1600 timmar Vi skall sänka sjukfrånvaron jämfört med året innan Ej uppnått Sjukfrånvaron har ökat från 6,26 % 2010 till 7,81 % 2011 Vi kan se att ökningen har både arbetsrelaterade och andra orsaker Diskussion pågår på förvaltningen om hur vi ska hantera den ökade sjukfrånvaron Chefer arbetar med rehabutredningar tillsammans med enskilda medarbetare, personalavdelning, läkare, företagshälsovård, fackförbund och Försäkringskassan 2012 kommer vi att ta ytterligare tag för att nå målet på 6 % En ny form av samarbete med Previa och Hälsans Hus ska förhoppningsvis kunna ge viss effekt Vi ska sänka kostnaderna för institutionsplaceringar jämfört med året innan Uppnått Under 2011 har kostnaderna för institutionsplaceringar minskat med 4,1 mnkr jämfört med

19 Miljö- och byggnadsnämnden För uppföljning av personalmål, se under Kommunstyrelsen Målen om medborgarnytta följs upp i årsredovisningen Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Volym - Antal ärenden kart, mät och GIS, 180 per år - Antal bygglovsärenden, 200 per år Uppnått Uppnått Under perioden januari augusti, 120 st, med hjälp av Metria sedan 95 ärenden med egen personal 342 bygglovsärenden under 2011 En prestation som kostat mycket pengar men som troligen varit till stor hjälp för företag och privatpersoner - Antal antagna detaljplaner, 10 per år Ej uppnått Fyra antagna detaljplaner under Antal kontrollerade livsmedelsärenden, 25 per år Ej uppnått 18 kontrollerade livsmedelsärenden Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken, 100 per år Ej uppnått Nio tillsynsbesök under 2011 Mer personal kommer att anställas under 2012 Kvalitet - Utförd tjänst avseende kart, mät och GIS inom 10 dagar Delvis uppnått Några ärenden har tagit mer än 10 dagar Från och med augusti har vi anställt egen personal och räknar med att i fortsättningen uppnå målet - Tid för antagande av detaljplan; *enkel plan, 3 månader *ordinär plan, 6 månader *komplicerad plan, 8 månader Kan ej utvärderas Fyra planer har fattats beslut om i miljö-och byggnadsnämnden Startdatum har inte dokumenterats tidigare, detta görs nu - Alla företag som betalar årlig kontrollavgift ska få kontroll eller revision under året Ej uppnått 18 av 100 kontroller genomförts Kommer att anställa mer personal under Alla företag som betalar årlig tillsynsavgift ska få tillsyn under året Ej uppnått 9 företag av 54 ficktillsynsbesök under året Kommer att anställa mer personal under 2012 Medborgarnytta - Webbenkät, 80 % nöjda Enkät, 80% nöjda Ej utvärderat Beräknas genomföras under

20 EKONOMI I FOKUS Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning Kravet på ekonomi i balans ska ses som ett instrument för att säkerställa att varje generation bär kostnaderna för den service som generationen själv beslutar om och själv konsumerar STARK EKONOMISK UTVECKLING FÖR KOMMUNEN Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål för att styra den ekonomiska utvecklingen Samtliga finansiella mål är uppfyllda 2011 Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om 14,5 mnkr Orsakerna är bland annat ökade skatte- och statsbidragsintäkter, att förvaltningarna har genomfört åtgärder för att anpassa kostnaderna till minskad befolkning samt lägre arbetsgivaravgifter Förvaltningarna gör sammantaget ett positivt budgetutfall på 5,0 mnkr De omställningsarbeten som pågått inom kommunens olika verksamhetsområden har gett utslag under året Finansförvaltningen ger ett överskott, främst beroende på ökade skatte- och statsbidragsintäkter samt lägre arbetsgivaravgifter ,4 35,5 Positivt resultat Negativt resultat Budgeterat resultat -14,6-20,6-5,2-5,1-5,4-8,6-8,2-12,3 16,7 14,5 12,1 8,2 9,6 4,9 6,0 6,0 6,0 6,0 De ekonomiska förutsättningarna har förbättrats i positiv riktning efter att budgeten för 2011 beslutades, men befolkningsminskningen gör att en anpassning av verksamheter och ekonomi måste ske kontinuerligt Under året har jämförelsearbetet av kommunens kostnader, i förhållande till strukturkostnaden och till ett antal jämförelsekommuner fortsatt Jämförelserna visar att kostnadsnivån inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden är fortsatt hög, samt att Kommunstyrelsens och miljöoch byggnadsnämndens verksamheter bedrivs till en relativt låg kostnad Det finns ett behov av att se över strukturen på ett antal områden framöver Det är nödvändigt att få resurser till att öka kommunens attraktionskraft Den nya resursfördelningsmodellen som togs fram under 2010 tar hänsyn till nämndernas kostnadsnivåer enligt det pågående jämförelsearbetet samt befolkningsförändringar och ger utslag i nämndernas ekonomiska ramar i budgetarbetet Modellen har skapat en möjlighet till att omfördela medel mellan olika verksamhetsområden på ett helt annat sätt än tidigare DE KOMMUNALA BOLAGEN AB Uppvidinge Hus redovisar ett positivt resultat på 2,8 mnkr för 2011 Vid driftnettovärdering av fastighetsbeståndet med ett direktavkastningskrav på 5 procent, överstiger detta det bokförda värdet Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om att tillskjuta 10 mnkr för eftersatt underhåll av kommunens fastigheter Hittills har bolaget använt cirka 3,3 mnkr av dessa Resterande 6,7 mnkr planeras att genomföras under 2012 och 2013 Avtal har tecknats med kommunen om genomförandet av det eftersatta underhållet Uthyrningsgraden på bolagets bostadsinnehav var vid årets slut 95 procent, vilket är något lägre än 2010 (96) men högre än 2009 (92procent) DET GÄLLER ATT KUNNA GASA OCH BROMSA SAMTIDIGT Kommunen har haft ett antal demografiskt besvärliga år då befolkningsutvecklingen har varit negativ Denna utveckling har fortsatt även i år, då befolkningen har minskat med 28 personer Uppcom AB redovisar ett överskott på 156 tkr Inom bredbandsverksamheten har utbyggnaden fortsatt, med nya kunder till följd Projektering pågår med ett antal byalag Ett nytt avtal har tecknats med kommunen som innebär att bolaget från och med 2011 även sköter driften av kommunens telefonväxel Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen är 70,7 mnkr i AB Uppvidinge Hus och 17 mnkr i Uppcom AB 14

21 RESULTAT Effekten av konjunkturuppgången som påbörjades under 2010 och anpassning av verksamhetens kostnader märks Under 2011 har skatte- och bidragsintäkterna ökat mer än nettokostnaderna Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om 14,5 mnkr Resultatmålet på 6 mnkr är uppnått, både för året och sett över en konjunkturcykel Kostnads- och skatte/bidragsutveckling Skatte och bidragsintäkter Nettokostnad exkl avskr NETTOKOSTNADSANDEL Kommunens nettokostnader minskade med 1,4 procent mellan 2010 och 2011 Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 0,8 procent under samma period Det är viktigt att under högkonjunktur ha en högre skillnad mellan nettokostnaderna och skatteintäkterna för att kunna klara av det långsiktiga resultatmålet även under en lågkonjunktur Det har vi uppnått med god marginal under 2011 Nettokostnadsandelen är 92,3 procent exklusive avskrivningar (96,6 procent inkl avskrivningar) 7,5 6,0 4,5 3,0 Skatteintäkt Nettokostnad Skatteintäkt/nettokostnad förändring i % 300 1, EGET KAPITAL Det egna kapitalet har ökat med 14,5 mnkr Eget kapital är per definition skillnaden mellan tillgångar och skulder Pensionsskulden som är intjänad före 1998 är inte upptagen i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse 0,0-1, SOLIDITET Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital Det finns en fastställd målsättning att ha en soliditet på minst 50 procent Soliditeten påverkas av sättet att redovisa pensionsskulden 2011 är soliditeten 61,3 procent (56,6 procent föregående år), om man väger in pensionsskulden blir soliditeten 2,5 procent 10,0 7,5 % Resultat i relation till eget kapital Soliditetsmålet på minst 50 procent är uppnått Soliditetens utveckling 5,0 100 % 2,5 90 0,0 80-2,5 70-5,0-7,

22 INVESTERINGAR De samlade investeringarna under år 2011 uppgick till 17,4 mnkr netto, vilket är 2,2 mnkr lägre än budget Detta beror på ett antal investeringsprojekt som inte har genomförts eller blivit billigare än beräknat Ombyggnationen av skolan i Åseda har genomförts till en kostnad av 2,2 mnkr, 800 tkr lägre än beräknat Övriga större investeringar under året är ombyggnation av lokalerna för ambulansen, 4,9 mnkr, investeringar i industrilokaler, 3,2 mnkr samt investeringar i gång- och cykelvägar samt bussterminalen i Alstermo för totalt 1,9 mnkr Mkr Mnkr Investeringar, brutto Självfinansieringsgraden är 159 procent, det vill säga hur stor andel av årets nettoinvesteringar som finansieras med egna interna medel (resultat + avskrivningar) Målet om egenfinansierade investeringar är uppnått FINANSNETTO Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, uppgår 2011 till minus 1,1 mnkr Anledningen till det negativa finansnettot är ändrad beräkningsgrund för pensionsskuld, som ger en finansiell kostnad på 1,8 mnkr Om den effekten exkluderas, är finansnettot positivt med 690 tkr Räntekostnaderna har ökat från förra årets låga nivå I början av året har riksbanken höjt sin viktigaste styrränta, repo-räntan, ett antal gånger, för att under senhösten börjat sänka igen Bedömningen är att räntan fortsätter att sänkas något även under 2012 Finansiella posters utveckling Mnkr SKULDSÄTTNINGSGRAD OCH LÅNESKULD Kommunens låneskuld har under de senaste åren minskat från ca 120 mnkr till 39 mnkr En snabbare amorteringstakt har varit möjlig tack vare en god kassabehållning och låga investeringar Under 2011 har ingen nyupplåning eller amortering gjorts, låneskulden per den 31 december är oförändrat 39 mnkr Mkr Mnkr Långfristig låneskuld Den långsiktiga ambitionen är att de årliga investeringarna skall täckas av avskrivningarna, vilket har lyckats sedan år 2007 Under flera år på mitten av 2000-talet medförde större investeringsobjekt att det inte lyckades Upplåningen under den perioden var nödvändig för att klara beslutade investeringar KOMMUNALSKATT Den totala skattesatsen 2011 var oförändrad, 22:00 kr per skattekrona Det är 92 öre högre än snittet i länet och 127 öre högre än rikssnittet 117 (40 procent) av landets kommuner har högre skattesats än Uppvidinge kommun 16

23 RISK OCH KONTROLL BUDGETFÖLJSAMHET Prognossäkerhet och budgetföljsamhet är två indikatorer på kontroll av ekonomin Det budgeterade resultatet 2011 var 33 tkr Utfallet 14,5 mnkr är en budgetavvikelse med 14,5 mnkr 2010 var avvikelsen 0,3 mnkr Resultatprognosen i delårsrapporten 2011 var 7,9 mnkr Skillnaden mellan prognos och utfall är 6,6 mnkr I jämförelse med prognosen i delårsrapporten är avvikelsen 4,1 mnkr för nämnderna Orsaken till skillnad mot delårsprognosen är bland annat lägre arbetsgivaravgifter till följd av sänkt försäkringskostnad, lägre kostnader för semesterlöneskulden samt en försiktighet i nämnders och styrelsers prognoser Den planerade avsättningen för eftersatt underhåll på 6,9 mnkr har inte genomförts på grund av nya redovisningsregler Kostnaderna för det eftersatta underhållet ska i stället påverka resultatet det året som kostnaden uppstår Likviditetens utveckling Mkr Mnkr LIKVIDITET Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt Likviditeten har minskat med cirka 10 mnkr 2011 och är vid bokslutsdagen närmare 93 mnkr De likvida medlen är placerade på ett koncernkonto i bank tillsammans med de kommunala aktiebolagen % 10,0 7,5 5,0 % Kassaflödets utveckling KASSAFLÖDE Nyckeltalet mäter avsättningsförmågan, det vill säga om sparandet är tillräckligt stort för att vara konsoliderande Kassaflödet bör ligga på nivån 7 till 8 procent 2011 var kassaflödet 6,7 procent 2,5 0, RÄNTABILITET Detta mått visar avkastningen på totalt investerat kapital Beräkningen sker genom att ställa resultatet före finansiella kostnader i relation till den under året genomsnittliga balansomslutningen Efter många år med minusresultat har kommunen nu för sjunde året i rad en positiv räntabilitet % % Räntabilitetens utveckling

24 PENSIONSSKULD Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld är RIPS07 Beräkningarna är gjorda av Skandia Under året har vi bytt pensionsadministratör från KPA till Skandia Pensionsmedelsförvaltning Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld intjänad före Finansiell placering (bokförtvärde) 0 0 Totala förpliktelser Finansiell placering (marknadsvärde) 0 0 Finansiell placering (marknadsvärde -bokfört värde) 0 0 Återlåning i verksamheten Återlåningen i verksamheten har ökat under året från 249,1 mnkr till 260,1 mnkr Under året har en av beräkningsgrunderna förändrats, den så kallade RIPS räntan har sänkts Den ändrade beräkningsgrunden medför att pensionsskulden ökar Effekten är cirka 2 mnkr, 9 procent, i avsättningen avseende pensioner från 2008 och cirka 16 mnkr, 7 procent, avseende pensionsskulden intjänad före 1998 Resultatpåverkan i bokslutet 2011 är cirka 2 mnkr, eftersom pensionsskulden före 1998 redovisas utanför balans- och resultaträkningen Enligt den långtidsprognos som KPA på uppdrag av kommunen gjorde år 2010, kommer pensionsskulden i fasta priser att öka något fram till , för att därefter börja minska År 2050 beräknar KPA att skulden har minskat från dagens 260 mnkr till cirka 75 mnkr BALANSKRAVET Uppvidinge kommun har inga underskott att återställa Avstämning mot balanskrav, mnkr Bokslut 2011 Årets resultat 14,5 6,0 Reavinster Bokslut 2010 Justerat resultat enligt balanskrav 14,5 6,0 Återställt kvarstående negativt resultat Resultat enligt balanskravet 14,5 6,0 18

25 DRIFTREDOVISNING Driftredovisningen visar ett överskott på 5,0 mnkr jämfört med fastställd budget Samtliga nämnder, förutom kommunstyrelsen och miljöoch byggnadsnämnden, redovisar ett positivt utfall I prognosen som upprättades vid delårsbokslutet aviserades ett överskott på 0,9 mnkr för nämnderna Det finns en påtaglig försiktighet i organisationen när det gäller att redovisa utfallet i prognoserna ,9 Positivt budgetavvikelse Negativt budgetavvikelse 2,2-9,8-9,3-11,0 Driftbudget utfall -6,7-16, ,4-3,4-2,0 5,9 3,0 2,5-1,3 5,0 Driftredovisning - verksamhetsområde Tkr Kostnad Intäkt Budget Bokslut Avvikelse Bokslut Revision Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljö- och byggnadsnämnd HUL - gemensam lönenämnd TOTALT Finansiering Resultat Driftbudget utfall, nettokostnader Nämndernas nettokostnader har minskat med totalt 7 mnkr, vilket motsvarar 1,5 procent Det är barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden som har sänkt sina kostnader kraftigt, med 6,7 mnkr respektive 2,3 mnkr Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden På nästa sida finns en översiktlig redogörelse för respektive nämnds resultat, både i förhållande till förra året och till beslutad budget

26 NÄMNDERNAS RESULTAT Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett negativt resultat på 2,6 mnkr i förhållande till budget 2010 Nettokostnadsökningen i förhållande till föregående år är 1,6 mnkr, vilket motsvarar 2 procent Personalkostnaderna har minskat med 3,6 mkr i förhållande till föregående år Anpassning av bemanningen till färre antal barn/elever pågår kontinuerligt Det negativa resultatet beror på bland annat tidigarelagda åtgärder avseende bredbandssatsningar, underskott inom kostverksamheten samt ökad ambitionsnivå gällande bidrag till idrotts- och föreningsverksamheten Intäktsnivån i förhållande till föregående år är i princip oförändrad, dock finns skillnader mellan olika intäktsslag Försäljning av skog ger 3,4 mnkr lägre intäkter i förhållande till föregående år Höjning av VA-taxan ger ökade intäkter på cirka 700 tkr Bidrag från Migrationsverket har ökat till följd av den nya verksamheten för ensamkommande ungdomar, Duvan Personalkostnaderna har ökat med cirka 1,5 mnkr Den nystartade verksamheten Duvan medför högre personalkostnader Dock ger förra årets personalneddragningar helårseffekt i år, därför har personalkostnaderna inte ökat i samma omfattning som löneökningar och den nya verksamheten Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 4,2 mnkr i förhållande till beslutad budget för 2011 Nettokostnaden har minskat med 6,6 mnkr (3,5 procent) i förhållande till föregående år Intäkterna ger ett överskott på 7,2 mnkr Bidrag för olika projekt samt för asylverksamheten är förklaringen I förhållande till 2010 är intäktsnivån i stort sett oförändrad Köp av verksamhet ger ett överskott på 4,4 mnkr i förhållande till budget Kostnaden i förhållande till 2010 har minskat med cirka 4 mnkr Färre antal barn/elever i både våra egna och externa verksamheter ger lägre kostnader för köp av utbildnings-/förskoleplatser och skolskjutsar 20

27 Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett överskott på 3,8 mnkr i förhållande till beslutad budget 2011 Nettokostnaden har minskat med 2,3 mnkr (1,3 procent) i förhållande till 2010 Intäkterna ger ett överskott på 11,1 mnkr Bidrag för olika projekt samt återsökning av kostnader från Migrationsverket är förklaringen I förhållande till föregående år har intäkterna minskat med cirka 1 mnkr och beror på flera tomma lägenheter på särskilt boende samt ett avslutat ärende inom personlig assistans HUL Lönenämnden redovisar ett nollresultat i förhållande till beslutad budget Årets överskott, 676 tkr, förs över till 2012 för bland annat inköp av en gemensam Rehabmodul för samtliga medlemskommuner Kostnad per lönespecifikation har ökat från 109 till 112 kronor Köp av verksamhet inklusive konsulentstödda familjehem ger ett underskott på 9,3 mnkr beroende på ett flertal asylärenden som finansierats med ökade intäkter Kostnaderna har minskat med 2,4 mnkr i förhållande till föregående år och beror på att antalet placeringar har minskat Personalkostnaderna ger ett överskott på 1 mnkr i förhållande till budget Under året har det varit vakanser på flertalet verksamheter och färre ärenden på individoch familjeomsorgen Även inom omsorgen om funktionshindrade har det avslutats ärenden under året Personalkostnaderna har minskat med 2,5 mnkr sedan föregående år Inom äldreomsorgen har bemanningen anpassats till färre ärenden, en minskning med tre årsarbetare Även användningen av timvikarier har minskat sedan föregående år De övriga kostnaderna har ökat med 1,5 mnkr och beror främst på fler ärenden inom bostadsanpassningen samt ökade kostnader för färdtjänst Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett underskott på 350 tkr i förhållande till beslutad budget På grund av många vakanser och nyanställningar under året, har förvaltningen fått anlita extern kompetens för att klara av verksamheten Inför 2012 ser situationen stabil ut, de flesta vakanser har tillsatts och de nyanställda har kommit in i sina arbetsuppgifter 21

28 INVESTERINGSREDOVISNING De samlade investeringarna 2011 uppgick till 17,4 mnkr, vilket är 2,2 mnkr lägre än budget Årets större investeringsprojekt består av ombyggnation av lokalerna för ambulansen i Lenhovda, cirka 4,9 mnkr, ombyggnation av Åseda skolan, 2,2 mnkr, samt investeringar i industrilokaler, 3,2 mnkr (Ombyggnation av ambulansen samt investeringar i industrilokaler återfinns i disponibla investeringsmedel ) Gång- och cykelvägar samt bussterminalen i Alstermo, totalt cirka 1,9 mnkr är andra större investeringsprojekt I n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g Tkr U t g i f t I n k o m s t U t f a l l B u d g e t A v v i k e l s e K o m m u n s t y r e l s e B a r n- o c h u t b i l d n S o c i a l n ä m n d TOTALT Målet om egenfinansiering är uppnått Sammanställning av investeringsobjekten Tkr Kommunstyrelsen Budget Utfall 2011 Inventarier Maskinell utrustning Disponibla investeringsmedel Utglesning platser, äldreomsorg Ny elevhall Åsedaskolan Förändring lokaler Olofsgården Idrott / fritid Inventarier biblioteken Inventarier tekniska 50 0 Arbetsmaskiner Gator och vägar Upprustning parker o lekplatser Belysningsanläggning Vatten- och avloppsledningar Kompletteringsarb vattenverk Kompletteringsarb reningsverk Avfallshantering Bussterminal Alstermo, sågverksområdet Klavreström Summa kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Inventarier Inventarier gymnasieskolan Inventarier Komvux 30 0 Inventarier Kulturskolan Summa BUN Bruttoinvesteringar Avskrivningar Socialnämnden Inventarier, socialkontor Inventarier, äldreomsorg Inventarier, OF Tekniska hjälpmedel Inventarier, ombyggnation Olofsgården Summa SN TOTALT Gränsen mellan drift och investering är kr Avskrivningstiden baseras på bedömd nyttjandetid för respektive investering och påbörjas när investeringen tas i bruk - Maskiner och inventarier, 3-10 år - Fastigheter år - Vatten- och reningsverk 25 år 22

29 PERSONAL- OCH HÄLSOREDOVISNING INLEDNING Denna personal- och hälsoredovisning kompletterar den ekonomiska verksamhetsberättelsen I denna redovisning ingår även den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet Personal- och hälsoredovisningen kan användas för uppföljningar, för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar Med årets redovisning får du som förtroendevald, chef och anställd ett faktaunderlag som kan bidra till att vi i Uppvidinge kommun hushållar ekonomiskt och etiskt med vår största tillgång: personalen I rapporten har kommunen delats upp i tre områden; Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och övriga förvaltningar I den senare ingår Kommunledningsförvaltningen, Miljö- och byggnadsförvaltningen samt Lönesamverkan HUL Statistiken bygger, om inget annat anges, på tillsvidareanställd personal samt visstidsanställd personal med månadslön Redovisningen i denna rapport innehåller uppgifter som har tagits fram ur personal- och ekonomisystemet För att stärka ledarskapet görs många olika insatser, de kommungemensamma chefsträffarna är en del i detta Därutöver har vi haft genomgång av arbetsmiljöpärmen och en arbetsrättsutbildning för alla chefer På den senare har även administratörerna deltagit ANTAL ANSTÄLLDA Här redovisas antalet anställningar samt antalet årsarbetare i Uppvidinge kommun den 31 december 2011 I siffrorna ingår även tjänstlediga medarbetare Såväl antalet anställningar som antalet årsarbetare har ökat under 2011 Detta beror på en utökning av verksamheten med ett boende för ensamkommande flyktingungdomar Utöver detta har antalet anställningar och antalet årsarbetare bibehållits vilket visar på en fortsatt medvetenhet inom förvaltningarna att pröva behovet av nyanställning Vad gäller årsarbetare påverkas detta av sysselsättningsgradens storlek, vilket vi återkommer vi längre fram Anställningstyp (anställningar och årsarbetare) Kv M Tot Tot Tot Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Tillsvidareanställda åa Visstidsanställda åa Totalt åa Antal årsarbetare Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning HÄNDELSER INOM PERSONALOMRÅDET 2011 Uppvidinge kommun arbetar fortlöpande med att utveckla och uppdatera de policyer och rutiner inom personalområdet som krävs för att på ett bra sätt stötta chefer och politiker För att underlätta arbetet för cheferna har vi bland annat gjort en översyn av intranätet Politiskt har ett personalutskott inrättats, vilket är positivt Övriga förvaltningar Totalt procent av de tillsvidareanställda är kvinnor En strävan bör därför vara att arbeta med jämställdhet i syfte att få in fler män i verksamheten 23

30 TIMAVLÖNADE Antalet personer som var timavlönade under 2011 var 330, därav 56 män Det innebär att antalet timavlönade fortsätter att minska något Nedan ses de timmar som dessa personer utförde Vi ser totalt sett en minskning, dock finns en ökning inom övriga förvaltningar, vilket beror på ett större behov av timavlönade i framförallt kostverksamheten samt inom den nya verksamheten Duvan Utförda timmar, timavlönade Barn- och utbildningsf Socialförvaltning Övriga förvaltningar Totalt I timavlönade ingår även semestervikarier, men då detta behov inte varierar så mycket mellan åren så ger antalet timmar ovan en indikation på behovet av vikarier i verksamheten I detta resonemang bör även arbetad fyllnadstid föras in, eftersom det ofta används för att täcka upp frånvaro MERTID Den totala mertiden, det vill säga summan av övertid och fyllnadstid har minskat under 2011 Nedan redovisas hur övertid respektive fyllnadstid används på respektive förvaltning samt totalt (timmar) Barn- och utbildningsförvaltningen övertid fyllnadstid Socialförvaltningen övertid fyllnadstid PERSONALKOSTNADER Lönekostnaderna för 2011 uppgick till 297,8 mnkr I detta ingår kostnader för löner och arvoden på 218,3 mnkr, pensioner 8,5 mnkr och övriga arbetsgivaravgifter på 70,9 mnkr tkr Till pensionsskulden är avsatt 17,7 mnkr, till detta kommer den individuella delen på 12,2 mnkr Semesterlöneskulden uppgår till 22,7 mnkr SYSSELSÄTTNINGSGRAD Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens anställda är 86,3 procent Detta är samma siffra som föregående år Kvinnorna ligger kvar på 85,5 procent medan männen har minskat något till 92,7 procent Totalt sett har knappt hälften av våra anställda, 412 st, en heltidsanställning Lägst andel heltidsanställda finns inom socialförvaltningen Man ska dock komma ihåg att anställda inom kommunals avtalsområde inom socialförvaltningen har möjlighet att välja sin sysselsättningsgrad Den slutsats man kan dra är att det inte är flera inom berörda yrkesgrupper som vill ha heltid Även inom kostverksamheten finns motsvarande avtal ÅLDERSSTRUKTUR Medelåldern för tillsvidareanställda i Uppvidinge kommun har sjunkit med nästan tre år Alla förvaltningar har ungefär samma medelålder Andelen anställda som är över 50 år är 43,8 procent Som kan ses i diagrammet ökar andelen anställda som är år Andel anställda (%) i olika åldersgrupper 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, ,0 9,2 19,8 27,2 27,9 15, ,0 8,5 19,0 27,0 29,0 16, ,0 10,1 19,6 25,6 29,5 15,2 Övriga förvaltningar övertid fyllnadstid Totalt övertid fyllnadstid PENSIONSAVGÅNGAR 125 tillsvidareanställda medarbetare uppnår en ålder av 65 år under de närmaste fem åren, hur detta fördelas mellan åren se omstående tabell Arbets- År Antal

31 tagaren har dock rätt att vara kvar i arbetet till och med 67 års ålder och en del väljer att sluta tidigare Sammantaget kan man se att det finns behov av att se över hur man kan ta tillvara den kompetens som de äldre medarbetarna innehar samt hur man ska kunna rekrytera den personal som behövs framöver barnen och vid lyft En hörselnedsättning har också noterats Inom socialförvaltningen finns tillbud med slag eller hot om våld från omsorgstagare och enstaka problem med hjälpmedel I nedanstående tabell har 2011 års tillbud och arbetsskador fördelats på respektive förvaltning LÖN I nedanstående tabell redovisas medellönen för tillsvidareanställd personal den 31 december 2011 Denna visar på en minskning av skillnad mellan könen, vilket är positivt Dock visar den genomförda lönekartläggningen på behov av justeringar av lönenivåer ur ett jämställdhetsperspektiv Ett år av åtgärder återstår utifrån den plan som har upprättats Kvinnor Män Totalt ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Förvaltningarna har haft sina arbetsmiljökommittémöten vid två tillfällen under året Den kommunövergripande arbetsmiljökommittén har haft möte i maj och december Ett genomgående problem i kommunens verksamheter är att fastighetsunderhållet upplevs som eftersatt I övrigt fortgår arbetsmiljöarbetet ute i verksamheterna enligt de rutiner och riktlinjer som finns Rökfri arbetstid och rökfri arbetsplats infördes den 1 november 2010 Under hösten 2011 har personalavdelningen gjort en uppföljning kring hur det har fungerat Sammanfattningsvis har flera personer valt att sluta röka och rökning på arbetstid har minskat Vi har ännu inte en helt rökfri arbetstid och arbetsplats, men målet upplevs som bra och vägen dit får ses som en process Under 2011 har 31 tillbud rapporterats 30 arbetsskadeanmälningar har skickats in till Försäkringskassan 2010 rapporterades 38 tillbud och 6 arbetsskador Den stora ökningen av arbetsskadeanmälningar speglar inte en faktisk ökning, utan beror på en bättre följsamhet i att rapportera arbetsskador Detta stöds av att rapporteringarna om tillbud inte har ökat utan istället minskat Många tillbud och arbetsskadeanmälningar handlar om att man har halkat/snubblat och ramlat på jobbet eller på väg till eller från jobbet Några trafikolyckor har också inträffat Inom förskoleverksamhet inträffar tillbud vid lek med 25 Tillbud Arbetsskador Barn- och utbildningsf 7 8 Socialförvaltning Övriga förvaltningar 5 2 I november genomförde personalavdelningen en halvdags arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud 12 personer deltog i utbildningen Under våren 2011 infördes en rutin för att hantera upprepad korttidssjukfrånvaro Rutinen innebär att chefen ska hålla ett rehabiliteringssamtal med sin medarbetare vid upprepad korttidssjukfrånvaro och i de allra flesta fall ska medarbetaren också genomföra ett hälsosamtal med företagssköterska på företagshälsovården Syftet är att tidigt identifiera riskfaktorer för ohälsa och kunna stötta med förebyggande åtgärder för att undvika längre sjukskrivningar Arbetet med att implementera rutinen har fortsatt under året och kommer att fortsätta även under 2012 Sjukfrånvaron i kommunen har ökat jämfört med 2010 och under året har flera insatser genomförts för att undersöka orsaker och förebygga sjukfrånvaron Bland annat har personalavdelningen tagit fram mer detaljerad statistik kring sjukfrånvaron och tillsammans med flera chefer resonerat kring lämpliga åtgärder på individnivå Detta arbete kommer att fortsätta även under 2012 Kommunen har också tagit hjälp av företagshälsovården för att få ytterligare råd och vägledning om hur vi ska arbeta hälsofrämjande, både generellt och på individnivå

32 Undersökning i mars av den upplevda hälsan redovisades i delårsbokslutet 586 personer, 70 procent, av de anställda angav att de är friska och mår bra Föregående år var motsvarande siffra 67 procent (581 svarande) Kommunens hälsoinspiratörer har haft tre träffar I april var det prova-på-dag med core och zumba i Alstermo idrottshall I augusti föreläste Anette Logeke från Previa om mindfulness Den 15 december träffades man och summerade året och planerade för kommande år, samt provade på lätt-yoga Kommunen har cirka 50 hälsoinspiratörer Uppslutningen på träffarna brukar vara stycken Den stegtävling som planerats in under hösten 2011 blev inte av på grund av tidsbrist då tjänsten som personalspecialist var vakant under hela sommaren I november föreläste Annica Holmqvist från Previa om stress under rubriken Kan man springa ifrån stress? i Lenhovda församlingshem personer var där FRISKNÄRVARO 38 procent (279 personer) hade ingen sjukdag under 2011 Det är en liten minskning jämfört med 2010, då det var 41 procent OHÄLSOTAL Sjukfrånvaron beräknas som antal frånvarotimmar på grund av egen sjukdom i förhållande till ordinarie arbetstid Den totala sjukfrånvaron har ökat i förhållande till 2009 och 2010 Även långtidssjukfrånvaron har ökat jämfört med tidigare Med långtidssjukfrånvaro menas den andel av sjukfrånvaron som pågått under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Långtidssjukfrånvaron har ökat både inom Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen Inom övriga förvaltningar ligger den på samma nivå som 2010 Långtidssjukfrånvaron har ökat både bland kvinnor och män Under 2012 kommer personalavdelningen att fortsätta arbetet som beskrivits ovan med att undersöka orsaker och förebygga sjukfrånvaron Långtidssjukfrånvaron (%) per förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen ,66 51,39 56,33 Socialförvaltningen 58,54 50,12 56,14 Övriga förvaltningar 59,70 59,57 54,53 Totalt 59,34 52,01 56,03 Långtidssjukfrånvaro (%) Kvinnor 59,15 51,55 56,38 Män 62,12 57,42 51,80 Totalt 59,34 52,01 56,03 Sjukfrånvaron för respektive kön och olika åldersgrupper redovisas nedan Kvinnornas sjukfrånvaro är högre än männens Sjukfrånvaron bland kvinnorna har ökat markant mot föregående år medan männens sjukfrånvaro har minskat något Den stora ökningen för kvinnor följer av att sjukfrånvaron ökat mest inom socialförvaltningen och till viss del inom barn- och utbildningsförvaltningen, där en övervägande andel av de anställda är kvinnor Flertalet män i organisationen är anställda vid övriga förvaltningar, där den totala sjukfrånvaron istället har minskat jämfört med 2010 Vad gäller de olika åldersgrupperna så ser vi att den stora ökningen som 2010 kunde ses i åldersgruppen 29 år och yngre har brutits Istället är det i de äldre åldersgrupperna som ohälsan har ökat I åldersgruppen 29 år och yngre är endast en tiondel av sjukfrånvaron i form av långtidssjukfrånvaro, medan den i de andra åldersgrupperna ligger över 60 procent Total sjukfrånvaro uppdelat på kön (%) Kvinnor 6,75 5,79 5,76 Män 3,39 3,62 3,77 Total sjukfrånvaro (%) Barn- och utbildningsf 5,42 4,66 4,47 Socialförvaltningen 7,81 6,26 6,78 Övriga förvaltningar 4,36 5,25 4,11 Totalt 6,36 5,54 5,53 Sjukfrånvaron i olika åldersgrupper (%) Kv M Tot Tot Tot 29 år och yngre 5,24 3,31 5,01 5,73 3, år 7,14 1,45 6,59 5,46 5,29 50 år och äldre 6,58 4,66 6,31 5,62 6,21 26

33 SJUKERSÄTTNING Från och med den 1 juli 2008 kan man inte längre få tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan De som vid den tidpunkten hade en tidsbegränsad sjukersättning omfattades dock av övergångsbestämmelser, vilket innebär att det som längst kan finnas personer med tidsbegränsad sjukersättning till och med december 2012 Kriterierna för att få permanent sjukersättning från Försäkringskassan är mycket snäva, vilket har gjort att de flesta som har haft tidsbegränsad sjukersättning vid periodens slut inte beviljas permanent sjukersättning Under 2011 beviljades en anställd hel permanent sjukersättning från Försäkringskassan I och med detta avslutades anställningen Den 31 december 2010 hade en anställd tidsbegränsad sjukersättning på deltid NYA SJUKFALL Under 2011 påbörjades 93 nya sjukfall som varade längre än 28 dagar Under 2010 var motsvarande siffra 82, alltså har det skett en ökning Antalet anställda var i stort sett detsamma under 2010 och 2011, så det är en reell ökning Det finns förstås en risk att dessa sjukfall utvecklas till ännu längre sjukskrivningar, varför det är viktigt att arbeta aktivt med rehabiliteringsinsatser tillsammans med läkare och Försäkringskassan UPPREPADE SJUKFRÅNVAROTILLFÄLLEN Under 2011 hade 25 medarbetare fler än 6 sjukfrånvarotillfällen, samma siffra som föregående år,

34 KLIMAT- OCH MILJÖREDOVISNING Vi påverkas alla av den miljö som vi lever i, och vi bidrar alla till miljön omkring oss - såväl den lokala miljön i Uppvidinge, som den regionala i Kronoberg, nationella i Sverige och globala i världen En hållbar samhällsutveckling ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar Vi måste lära oss att tillgodose dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer Uppvidinge kommun avser att varje år redovisa uppföljning av följande nyckeltal inom miljö- och energiområdet Dessa har sin utgångspunkt i kommunens energistrategi och i de lokala miljömålen Utöver dessa nyckeltal kommer kommunen att göra en uppföljning av de lokala miljömålen och det görs varje år en uppföljning av målen i energistrategin Begränsad klimatpåverkan Andel hushållsavfall som återvinns (% av totalt) 2010 Uppvidinge 39 3,6 Andel miljöbilar (totalt i kom) 2010 Växjö 49 6,5 Lessebo - 4,4 Tingsryd 49 4,6 Älmhult 30 4,5 Ljungby - 3,1 Markaryd 49 2,7 Uppvidinge kommuns målsättning är att bli Kronobergs grönaste kommun! Giftfri miljö Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% ) Uppvidinge Växjö 28 Lessebo - Tingsryd 19 Älmhult 22 Ljungby 16 Markaryd 5 Alvesta 28

35 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen strävar efter att följa den kommunala redovisningslagen, de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning samt vad som i övrigt kan anses som god redovisningssed RKR-rekommendation 21 Särskild avtals- och visstidspension 31 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Rek är uppfylld ÖVRIGT Rek är delvis uppfylld Systemdokumentation under utveckling Rek är inte uppfylld Kommentar På grund av byte av pensionsförvaltare finns svårighet att få fram tillförlitliga jämförelsetal för notupplysning om de olika pensionstyperna Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 mnkr 42 Redovisning av skatteintäkter Vi redovisar SKL:s decemberprognos för skatteintäkter 62 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar 71 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser 82 Sammanställd redovisning 9 Klassificering av finansiella tillgångar 102 Avsättningar och ansvarsförbindelser 112 Materiella anläggningstillgångar Inte aktuellt Notuppställningen följer ej rekommendationen fullt ut 121 Redovisnav immateriella tillgångar 131 Redovisning av hyres-/leasingavtal Inte aktuellt 141 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel Inte aktuellt 151 Redovisning av lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 162 Redovisning av kassaflöden 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser 18 Intäkter från avgifter bidrag och Investeringsbidrag periodiseras från försäljningar och med 2011 linjärt under samma Principerna för denna nyttjandeperiod fördelning sker som efter motsvarande en beräkningsmodell grundad på samtliga tillgång medlemskommuners har låne-, 19 Nedskrivningar respektive insatsandel Inte i Kommuninvest aktuellt Solidarisk borgen Uppvidinge kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser Samtliga 267 kommuner som var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett regressavtal som reglerar hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelsen Per uppgick Kommuninvests förpliktelser till 224,7 mdr kronor och totala tillgångar till 223,3 mdr kronor Uppvidinge kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 141,7 mnkr och andelen av de totala tillgångarna till 140,7 mnkr 29

36 RESULTATRÄKNING Uppvidinge kommun (tkr) Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Varav jämförelsestörande Not 3 Avskrivningar Not Nedskrivning Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Not Bokslut Bokslut Not Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Försäljning av verksamhet Bidrag Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag och transfereringar Entreprenad o köp av verks Lokalhyror Personalkostnader Övriga inköp Övriga tjänster Not 3Jämförelsestörande post 0 0 Not 4 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan Not 5 Nedskrivning Smedjan Not 6 Skatteintäkter* Egna skatteintäkter Slutavräkning tidigare år Prognosavräkning bokslutsår Bokslut Bokslut Not Generella statsbidrag och utjämning Statlig inkomstutjämning Statlig kostnadsutjämning LSS-bidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/avgift Kommunal fastighetsavgift Not 8 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel Övriga intäkter Not 9Finansiella kostnader Räntor på lån Övrigt Räntor på pensionsskulden Ändrad beräkningsgrund pensionsavs Räntebidrag Not 10 Årets resultat Förändring av anläggningskapital Förändring av rörelsekapital *Baseras på SKL:s decemberprognos 30

37 KASSAFLÖDESANALYS Uppvidinge kommun (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för avskrivningar Justering för avsättningar Justering för uppskrivning -15 Justering för nedskrivning 9 Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning / minskning av kortfristiga fordringar Ökning / minskning av kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av anläggningstillgångar/bidrag Not Investeringar Not Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering / nyupptagna lån Not 13 Förändring av finansiella anläggningstillgångar Not Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (tkr) Bokslut Bokslut Not Försäljning av anläggningstillgångar/bidrag Bidrag belysningsanläggning Not 12 Investeringar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Bokslut Bokslut Not Amorteringar Minskning av anläggningslån 0 0 Nya lån 0 0 Nästa års amortering Not 14 Förändring finansiella anläggningstillgångar Andelar 13 Grundskapital 7-54 MFA Sydost

38 BALANSRÄKNING Uppvidinge kommun (tkr) TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Övriga kortfristiga fordringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILGÅNGAR (tkr) EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Not 20 Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Sluttäckning Linneberga Not 21, Avsatt till pensioner Not Övriga avsättningar Not Långfristiga skulder Anläggningslån Not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Övriga kortfristiga skulder Not Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR och SKULDER (tkr) Ansvars- och borgensförbindelser Bokslut Bokslut Bokslut Borgensförbindelse Kommunala bolag Borgensförbindelse övriga* Pensionsförpliktelser inkl löneskatt Not Kommunalt förlustansvar Summa ansvars- och borgensförbindelser (tkr) *Uppgift saknas för 2009 och 2010 Värde av leasingavtal 2011 Inom 1 år 1-5 år Över 5 år Bilar Fastigheter Summa värde av leasingavtal (tkr)

39 Not Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Avyttringar och utrangeringar Nedskrivningar 0-9 Återförda nedskrivningar 0 0 Avskrivningar Överförda från eller till annat slag 0 0 Övriga förändringar Markreserv Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar 0 0 Avskrivningar Övriga förändringar Verksamhetsfastigheter Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Nedskrivningar 0-9 Avskrivningar Fastighet för annan verksamhet Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Publika fastigheter Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar -21 Avskrivningar Bokslut Bokslut Not 15 forts Affärsfastigheter Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Årets uppskrivning Not 16 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärde Ack avskrivning Årets ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Not 17 Finansiella anläggningstillgångar Uppvidingehus AB UppComAB Kommunassurans Syd AB Kommun AB 1 1 KGF Kronoberg Teknikcentrum Glasriket Förlagslån kommuninvest Andelar Åseda centrumfastigheter Not 18 Övriga kortfristiga fordringar Kundfordringar Moms Skattekonto MBP OP Kundreskontra Skatteavräkning föreg år Övriga fordringar

40 Bokslut Bokslut Not Kassa och bank Handkassor 9 1 Plusgiro Koncernkonto Socialförvaltningens konto Handelsbanken Nordbanken Medlemskonto Södra Räntekonto 0 Kommuninvest 0 Konsum Not 20 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Eget kapital Not 21 Avsättning - sluttäckning Linneberga Ingående värde Årets avsättning 0 0 Värdeförändring 0 0 Intäkter under året I anspråkstagande under året Återstående värde Avsättningen avser sluttäckning av deponianläggningen Linneberga och beräknas genomföras under perioden Not 22Avsättning - pensionsskuld Ingående avsättning Nyintjänad pension Utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändring av försäkringstekniska grunder Övrig post Utgående avsättning Förpliktelsen minskad genom försäkring 0 0 Överskottsmedel i försäkring 0 0 Aktualiserings-/utredningsgrad 93,0 % 77,0 % *Från och med 2011 redovisas utredningsgrad i stället för aktualitetsgrad Utredningsgraden avser både avsättningen och ansvarsförbindelsen Bokslut Bokslut Not Övriga avsättningar Ingående värde 0 0 Förändring under året 0 0 Återstående värde 0 0 Not 24 Långfristiga skulder Ingående skuld Förra årets kortfristiga del 0 0 Nästa års amortering 0 0 Nyupptagna lån 0 0 Amortering Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter Balansränta Upplupna kostnader Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Förutbetalda intäkter Särskild löneskatt individuell del Pensionsskuld individuell del Not 26 Övriga kortfristiga skulder Anställdas skatter Övriga skulder varav: Löneskatt Upplösningskonto belysningsanläggning Utgående moms Depavgift Egna fonder Interim Genomgång från tillgångar Skatteavräkning Klientmedel 0 8 Skogsfondering Not 27 Pensionsskuld Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalning Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändring av försäkringstekniska grunder Bromsen Övrig post Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelsen minskad genom försäkring 0 0 Överskottsmedel i försäkring 0 0 Aktualiseringsgrad-/utredningsgrad* 93,0 % 75,0 % 34

41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning I avsnittet sker en redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen 35

42 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING AB UPPVIDINGEHUS I Uppvidinge kommuns sammanställda redovisning ingår följande enheter: Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB Räddningstjänstförbundet Östra Kronoberg (RÖK) Ordförande: Linda Arvidsson (M) VD: Lars Lindahl Linda Arvidsson Bolaget registrerades 1972, efter sammanslagning av dåvarande bostadsstiftelserna i Uppvidinge kommun, och är ett helägt kommunalt bostadsföretag De båda aktiebolagen ägs till 100 % av Uppvidinge kommun RÖK är ett gemensamt kommunalförbund som drivs tillsammans med Lessebo kommun och Tingsryds kommun Uppvidinges andel i detta bolag är 37,3 procent och denna andel har genomgående använts i den följande redovisningen Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering Det innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats I övrigt har alla interna mellanhavanden eliminerats Redovisningsprinciperna för samtliga ingående enheter överensstämmer i stort med de som finns angivna för kommunen Särskilda upplysningar 2011 Ägartillskott Koncernbidrag Utdelningar Köp av fast egendom Försäljning av fast egendom Antal anställda i de kommunala bolagen 31 dec 2011: Uppvidingehus, 22 personer (22 st 2010) UppCom AB, 9 personer ( 7 st 2010) Uppvhus UppCom RÖK Borgensåtagande 70,7 17,0 Skuldåtagande 4,7 VIKTIGA HÄNDELSER Fastighetsförvaltning Bolaget ska utveckla boendemiljöer i Uppvidinge kommun utifrån våra lokala förutsättningar och erbjuda prisvärda alternativ Bolaget ska också vara en konkurrenskraftig förvaltare med långsiktiga perspektiv, korta beslutsvägar och en effektiv utförare Servicekänslan ska prägla hela företaget vid möte med kunden Bolaget har under året inte avyttrat eller förvärvat någon fastighet Bolagets totala förvaltade ytor uppgår till cirka m 2, fördelade på bostadsförvaltningen cirka m 2 och förvaltningsuppdraget cirka m 2, varav industrifastigheter m 2 Utöver förvaltningsuppdraget har följande underhållsarbeten utförts på uppdrag av Uppvidinge kommun Om- och tillbyggnad av ambulanslokal, tillbyggnad av förrådslokal för trägymnasiet samt renovering av vårdcentralen i Lenhovda Om- och tillbyggnad har också skett av elevhall och bibliotek i Åseda samt utbyte av diverse storköksprodukter i tillagningsköken Dessutom har en större ombyggnation gjorts i fastigheten i Norrhult för ensamkommande flyktingungdomar Ur tillskjutna medel för eftersatt underhåll har 2,3 mnkr förbrukats under året till bland annat renoveringsarbeten på skolan i Norrhult, omläggning av tak på Solgården i Norrhult, skolan i Älghult samt i två byggnader på Åsedaskolan Utbyte av fönster har gjorts i en av byggnaderna på Åsedaskolan I bostadsförvaltningen har Torggatan 2 i Åseda färdigställts, med ny vård- och familjecentral samt ombyggnation till åtta lägenheter med inflyttning från och med 1 augusti 36

43 Utöver detta har tak och snörasskydd bytts ut och en del värme- och ventilationsanläggningar har bytts ut i lägenheter Utbyte och injustering av nya termostater har genomförts i ett antal lägenheter i Alstermo Utbyte av värmepumpar har genomförts i två fastigheter i Åseda Sedvanlig inre och yttre underhåll har utförts gällande lägenhetsunderhåll samt värme- och ventilationsanläggningar Hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen Region Sydost har skett i december 2011 gällande hyressättning för år 2012 Detta resulterade i en höjning för bostäder med varmhyra 1,91 procent, och 1,4 procent för kall-hyra Hyran för övriga lokaler höjs med 1,91 procent och indexerade justeras med KPI Under året har en korrigering skett av underhållslåneposten som funnits i balansräkningen relaterat till tidigare nu amorterade lån Detta till följd av nya redovisningsregler Bolagets bostadsinnehav uppgår till 809 lägenheter, varav 10 för annan verksamhet, samt fyra specialenheter för handikappomsorgen Uthyrningsgraden var vid årets slut 95 procent (96 procent 2010 och 92 procent 2009) Bolagets krediter är till större delen säkerställda mot borgen av Uppvidinge kommun Vid driftnettovärdering av fastighetsbeståndet med ett direktavkastningskrav på 5 procent, överstiger detta bokfört värde FRAMTIDEN Under 2012 projekterar bolaget för nyproduktion av sex lägenheter och en lokal i Lenhovda Under 2010 beslutade kommunen att avsätta 10 mnkr för eftersatt underhåll av kommunens fastigheter Arbetet med underhåll har påbörjats under 2010 och kommer att fortsätta de kommande tre till fyra åren Miljöfrågor Energifrågor kommer att finnas på dagordningen många år framöver Uppvidingehus arbetar kontinuerligt med miljöfrågorna dels för att spara energi men också med tanke på miljön Sedan 2007 har bolaget sänkt energiförbrukningen med cirka 15 procent All inköpt el är från och med hösten 2010 ursprungsmärkt vindel EKONOMISKT UTFALL Sammanställning (mnkr) Resultat efter finansiella poster 4,7 3,7-3,9-1,2 Nettoomsättning 63,6 61,8 61,2 60,8 Balansomslutning 132,6 126,2 122, Soliditet, % 18,6 17,0 14,5 16,7 Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 2,8 mnkr Underhåll och reparationer samt inköp av inventarier har självfinansierats Långfristiga krediter är till cirka 84 procent rörliga 37

44 UPPCOM AB Ordförande: Ingemar Hugosson (C) VD: Hans Ericsson 1/1-30/4 Åke Johansson 1/5 - Ingemar Hugosson Samförläggningen med EON genom hela Åseda är klar Många villaägare har visat intresse för att koppla upp sig till nätet De nya D-slammarna är nu installerade och fungerar bra Än kvarstår upprensning och återställning efter de gamla D-slammarna ute i bodarna UppCom AB är ett av Uppvidinge kommun helägt kommunalt företag med inriktning på att utveckla och tillhandahålla tjänster inom bredband, IT och telefoni, samt därmed förenlig verksamhet Ägaren är bolagets dominerande kund men arbetet är också inriktat mot externa kunder VIKTIGA HÄNDELSER Från och med 2009 regleras (utöver bolagsordning och ägardirektiv) förhållandet mellan Uppcom och Uppvidinge kommun via ett tjänsteavtal och en överenskommen årskostnad för IT-verksamheten I tjänsteavtalet beskrivs vilka tjänster som ingår i den överenskomna kostnaden Från och med 1 januari 2011 har ett nytt avtal upprättats, där även drift av telefoni och växeltelefonister ingår Bredband Samtliga tre byalag utmed fiberledningen till Ösjöbol har fått fiberförbindelsen klar under året Det blev totalt 40 anslutna privatkunder i byalagen Ösjöbol, Tångabo samt Göljhult Fyra nya byalag har bildats och dessa är igång med projektetering Nästa etapp i utbyggnaden är vita fläckar, där Massamåla är påbörjad Under året kopplades det nya boendet för ensamkommande barn mot fibernätet Ytterligare två hyresfastigheter i Norrhult har möjlighet att koppla upp sig mot fibern Förhandlingar pågår IT Liksom tidigare år har den övergripande uppgiften varit att ansvara för driften av Uppvidinge kommuns IT-verksamhet Antalet arbetsstationer var vid årets slut stycken (1 044 förra året) och serverparken uppgick till oförädrat 65 stycken Ett nytt system, Thinlink, har installerats och testats av vårdpersonalen Systemet bygger på smarta kort och underlättar rörligheten mellan olika datorer och minimerar inloggningstider Telefoni Under året telefonisterna, som tidigare varit anställda av Uppvidinge kommun, anställts av bolaget Sedan februari är de fysiskt stationerade i bolagets lokaler Arbetet med att få fler telefoner anslutna via IP fortsätter Vid årets slut fanns 420 anknytningar som kommunen använder Det kommunal bostadsbolaget, Uppvidingehus AB, och Älghults friskola är också våra kunder På företagssidan har vi kopplat in ett företag i Alstermo Uppvidingehus har under året renoverat fastigheten på Torggatan i Åseda I samband med detta har fiber dragits in till åtta lägenheter samt till vårdcentralen Samtliga lägenheter på Långgatan i Lenhovda har fått anslutning till fibernätet 38

45 EKONOMISKT UTFALL Bolagets resultat är Sammanställning (mnkr) Resultat 0, ,5 Nettoomsättning 11,8 10,3 9,6 9,6 Balansomslutning 20,9 21,2 21,5 3,9 Soliditet, % 8,9 8,1 8,1 38,1 FRAMTIDEN Allt fler indikationer tyder på att kommunägda bolag inte ska konkurrera ut en befintlig tjänstemarknad utan söka samarbete med tjänsteleverantörer och lokala aktörer Detta innebär att UppCom AB, tillsvidare, kommer att koncentrera sig på att vara huvudleverantör till Uppvidinge kommun och att bygga ut bredband med fiberteknik för att vara leverantör av nätet till externa kunder och kommunen UppCom AB står inför en stor utmaning i att hantera framför allt bredbandsutbyggnad på ett effektivare sätt För detta kommer både interna lösningar, samt samarbete regionalt och med externa leverantörer att undersökas 39

46 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA KRONOBERG (RÖK) Ordförande: Inge Strandberg (M) Tingsryd kommun Räddningschef: Per Pettersson Uppvidinge kommuns representanter i direktionen: Åke Carlson (C) Peter Skog Lindman (S) Per Ragnarson (C) Räddningstjänsten Östra Kronoberg, RÖK, bildades 2002 av kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge Ansvarsområdet är de tre kommunerna och det uppgår till 2805 km 2 med en befolkning på cirka invånare Operativt omfattar organisationen 15 stationer Vid tio finns två till fem man i beredskap och deras uppgift är att påbörja insats och förbereda inför deltidsstyrkornas ankomst De övriga fem stationerna bemannas av räddningsvärnsmän som inte har beredskap Uppdrag och styrdokument Lagen om skydd mot olyckor Lagen om brandfarliga och explosiva varor Förbundsordning Handlingsprogram (beslutas för varje mandatperiod av förbundsdirektionen) Under 2011 har medlemskommunerna utarbetat ett ägardirektiv som också kommer att vara styrande Framtagande av handlingsprogram för mandatperioden har med avsikt fått stå tillbaka i avvaktan på att ägardirektiven tagits fram VIKTIGA HÄNDELSER Uppvidinge kommun har under en längre tid uttryckt önskemål om att sänka sina kostnader för räddningstjänsten För närvarande pågår en process som sannolikt innebär en årlig kostnadsminskning för kommunen från 2013 om mellan 1,6 och 2,0 mnkr De övriga medlemskommunerna har godkänt förfarandet, att de ekonomiska effekterna av förändring inom Uppvidinge räknas av från kommunens medlemsbidrag Under 2011 slutade något fler än normalt, 17 personer Rekrytering, testning och utbildning av ny personal är resurskrävande Intresset, och sannolikt möjligheterna, för anställning som deltidsbrandman minskar Behov av förbättringar har kommunicerats med ägarna till vissa av de lokaler som förbundet hyr som brandstationer, men inga större projekt har genomförts Tingsryd har uppfört ny ambulansstation i direkt anslutning till brandstationen i Tingsryd Landstinget hyr direkt av kommunen och en mindre del av brandstationen samnyttjas Med hjälp av tillfällig anställning har objektsregistret uppdaterats och reviderats Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor respektive Lagen om brandfarliga och explosiva varor sker i den omfattning som behövs med hänsyn till system med frister Med hänsyn till lagstiftarens krav på systematiskt brandskyddsarbete gentemot ägare/innehavare kan förbundets system med frister behöva revideras Samtidigt som det är viktigt att utöva kontroll över brandskyddet är det av avgörande betydelse vilken kunskapsnivå respektive objekt besitter Omfattande utbildning sköts av avdelningen, både så kallad brandskyddsutbildning, men även i samband med tillsynsbesök Under året har förbundets styrkor larmats till totalt 397 händelser 155 gällde bränder och 83 trafikolyckor Antalet automatiska brandlarm har ökat till 87,9 fler än 2010 Av större händelser under året kan nämnas en omfattande brand i Ryd den 2 juni och större utsläpp av svaveldioxid vid pappersbruket i Lessebo den 16 juni Sent på året påbörjades byte av sambandssystem och utrustningen i samtliga fordon är nu RAKELterminaler Systemets funktionalitet och yttäckning ökar möjligheterna till effektiva räddningsinsatser EKONOMISKT UTFALL UPPVIDINGE KOMMUN Driftredovisning (tkr) Budget 2011 Bokslut Avvikelse Övriga kostnader Totalt Årets resultat för RÖK slutar på ett totalt underskott om 585 tkr De största avvikelserna består av ökning av pensionsskulden samt ökade kostnader vid införande av Rakel I förhållande till kommunens budget, blir överskridandet 280 tkr Årets investeringar uppgår till 2,743 tkr där de största objekten är chassidelen för höjdfordon, RAKEL-utrustning, skyddsutrustning och hydraulverktyg 40

47 >> RESULTATRÄKNING << Uppvidinge kommun - Sammanställd redovisning Koncern Kommun Koncern Kommun Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Övriga rörelsekostnader Not Nedskrivning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunbidrag Generella statsbidrag Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Bokslutsdispositioner Skattekostnad Årets resultat Not Verksamhetens intäkter Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 2 Verksamhetens kostnader Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 3 Avskrivningar Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 4 Övriga rörelsekostnader Utrangering av inventarier, Uppcom AB Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 5 Finansiella intäkter Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 6 Finansiella kostnader Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK

48 >> KASSAFLÖDESANALYS << Uppvidinge kommun - Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Koncern Kommun Koncern Kommun Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för avskrivningar Justering för avsättningar Justering för uppskrivning -15 Justering för nedskrivning 9 Övriga poster som ej ingår i kassaflödet -9 Kassaflöde från verksamhföre förändring av rörelsekapital Ökning / minskning av kortfristiga fordringar Ökning / minskning av kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av anläggningstillgångar/bidrag 20 Investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering/nyupptagna lån Förändring av finansiella anläggningstillgångar Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (tkr)

49 >> BALANSRÄKNING << Uppvidinge kommun - Sammanställd redovisning Koncern Kommun Koncern Kommun Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Pågående nyanläggningar Balansposter enligt särskild lag Not Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Not Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Not Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Not Kundfordringar Not Övriga kortfristiga fordringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILGÅNGAR (tkr) EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Rättelse av fel i utgående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Summa Not Avsättningar Not 17 Avsatt till pensioner Sluttäckning Linneberga Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Övriga kortfristiga skulder Not Rättelse av fel i kortfr skulder Skatteskuld Not Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER (tkr)

50 Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 7 Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB Not 8 Maskiner och inventarier Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 9 Balanslåneposter Uppvidingehus AB Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB Not 11 Varulager Uppvidingehus AB UppCom AB Not 12 Uppluppna intäkter och förutbetalda kostnader Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB Not 13Kundfordringar Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB Not 14 Övriga kortfristiga fordringar Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not Kassa och bank Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 16 Obeskattade reserver Uppvidingehus AB 0 0 Not 17 Avsättningar Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB RÖK Not 18 Långfristiga skulder Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 19 Leverantörsskulder Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 21 Övriga kortfristiga skulder Uppvidinge kommun Uppvidingehus AB UppCom AB RÖK Not 22 Skatteskuld Uppvidingehus AB

51 37 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Det avslutande avsnittet presenterar delar av den verksamhet som bedrivits under året Redovisningen sker för respektive styrelse / nämnd Inom varje styrelse / nämnd beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv samt en kort framtidsbedömning Det avslutande avsnittet presenterar delar av den 45

52 KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Åke Carlson (C) Kommunchef: PO Ekelund Förvaltningschef: Anders Svensson Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsinstitution Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter VIKTIGA HÄNDELSER Kommunstyrelseförvaltningen är uppdelad på stab/kansli och Kommunledningsförvaltning Stab/kansli Åke Carlson (C) Stab/kansli är en utvecklingsenhet och ett administrativt serviceorgan som organisatoriskt ligger direkt under kommunchefen, utanför Kommunledningsförvaltningen Service till den politiska verksamheten samt ansvar för strategi- och handlingsplaner är några av uppgifterna som vilar på kansliet Handlingar, kallelser och protokoll till Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige och andra arbetsgrupper och -råd pågår ständigt Sedan mitten av juni 2011 har vi en näringslivsutvecklare på plats Från och med nyår 2012 har staben förstärkts med en informationssekreterare med uppdrag att bland annat arbeta med information och medborgardialog Under året har bland annat följande frågor varit aktuella: Energistrategin är beslutad och punkterna i handlingsplanen genomförs efter hand Översiktsplanen är beslutad och arbetet med de prioriterade punkterna har påbörjats Markförsörjningsplan för industrin är under utarbetande Lokaltrafiken är en ständigt pågående punkt Arbete med näringslivsplan pågår 46 Turismstrategin är beslutat och arbetet med handlingsplanen pågår Ett stort antal näringslivsbesök har genomförts En näringslivsdag med stöd av bland annat kommunen har genomförts Översyn av ärendehanteringssystem pågår Arbetet med digitala kallelser pågår Vi strävar efter samverkan över gränser i en positiv anda, vilket är en förutsättning för att vi ska klara våra uppdrag, men också en grund för positiv utveckling Personalavdelning Personalavdelningens uppdrag är bland annat att utforma kommunövergripande styrdokument inom personalområdet i enlighet med de beslut som fattas i kommunens beslutande organ och i enlighet med gällande lagar, kollektivavtal och föreskrifter Syftet är att kommunen i sin personalpolitik får en grund för ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma värderingar En medarbetare slutade i våras och efter rekrytering har en ny medarbetare introducerats under hösten Det har inneburit att vissa arbetsuppgifter har haft en lägre prioritet Fokus under året har varit arbetet med att få ner och förebygga sjukfrånvaron, detta då sjukfrånvaron har ökat under året Löneöversyn har genomförts med samtliga fackliga organisationer och arbetet med att ta fram och förankra lönekriterier för verksamheterna har fortsatt Ett nätverk med personalchefer/personalansvariga i de större företagen i kommunen har startat i syfte att utbyta erfarenheter och vid behov samverka med varandra i olika frågor Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen ger stöd och service i ekonomifrågor till samtliga nämnder och styrelser och kommunens bolag Ansvaret för stöd i försäkringsfrågor och attestansvar för RÖK hör också till ekonomiavdelningens ansvar Under året har en ny kravpolicy utarbetats Ekonomistyrningen har utvecklats med en ny modell för resursfördelning

53 It- och informationsavdelning Avdelningen har funnits sedan den 1 januari 2011 då Medborgarservice lades ned UppCom tog över ansvaret för växeln samma datum och telefonisterna flyttades över till UppComs lokaler i slutet av februari Avdelningen har ansvar för IT, information, leasing bilar, beredskap, reception, kontorsvaktmästeri samt lokalvård Niklas Jansson tillträdde som chef för avdelningen den 15 augusti Uppstartade projekt på avdelningen är översyn av intranätet, upphandling av kommunbilar, införande av digitala kallelser, översyn av arkivhanteringen, förstudie av ärendehanteringssystem, kris och beredskapssamordning, översyn av digital infrastruktur, modernisering av receptionen samt digital arkivering av avtal Under hösten har vi tagit över postkörningen från Uppvidingehus Avdelning för kultur, fritid, etablering och arbetsmarknad Näringslivsstöd till lanthandeln i form av bidrag till hemsändning av varor har minskat då flera affärer har sagt upp avtal med kommunen Tjänsten medför en lättnad för äldre- och handikappomsorgen, då många äldre anlitar servicen, varför verksamheten bör utredas vidare Medfinansiering av EU-projekt har medfört ett mindre överskridande av budgeten I kostnaderna ingår kommunens andel av Leader Småland Sydost Barnkulturgruppen, som består av representanter för barnomsorg och skola, samordnas av kultur och fritid och har erbjudit alla barn mellan 2 och 12 år föreställningar från bland annat fria teatergrupper, Regionteatern och Riksteatern Kulturföreningar och studieförbund har fått verksamhetsbidrag 47 Kommunens samlingslokaler aktualiserar behov av investeringsstöd för upprustning, anpassning till funktionshindrade samt teknisk uppdatering av biograferna Film i Glasriket har en sammanhållande roll, bland annat för filmfestival men också för upprustning och verksamhetsutveckling av biograferna På bibliotekens webbsidor kan barn och vuxna medverka med lästips, lämna inköpsförslag och uträtta sina biblioteksärenden E-bok och e-ljudbok är nya tjänster Huvudbiblioteket i Åseda har under hösten byggts ut med drygt 60 m² och samtidigt renoverats Det finns biblioteksråd för varje biblioteks service till skola och barnomsorg för samordning av resurser och för att genomföra en informationskompetenssatsning för alla barn Samtliga skolor klarar tack vare de integrerade folkoch skolbiblioteken den nya läroplanen för grundskolans krav att alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek Kulturprogramverksamheten sker i samverkan med studieförbund och föreningar och förstärker bibliotekens roll som social och kulturell mötesplats för alla åldrar Investeringsbidrag har beviljats till framförallt idrotten och ingår i kommunens plan för avyttring av idrottsanläggningar Nya projekt är bland annat den satsning som Lenhovda IF gör för att samordna omklädningsrum, klubbstuga med mera i en tillbyggnad av ishallen Åseda IF har påbörjat en liknande satsning Driftsbidragens storlek diskuteras fortlöpande Det lokala aktivitetsstödet för idrottsverksamhet för barn och ungdom utgår med cirka 65 procent till pojkar och 35 till flickor Målet är 60 respektive 40 procent vilket ska ses som ett delmål Bidragsnormerna har kompletterats med krav på att föreningarna ska anta en policy mot mobbning och droger Genom avtalet med Länsstyrelsen och Migrationsverket om mottagande av människor med permanent uppehållstillstånd tog kommunen emot 43 personer under 2011 För bästa möjliga introduktion samverkar enheten med SFI-undervisning, föreningsliv och studieförbund samt delar en tjänst med socialförvaltningen angående bland annat praktikplatser Samhällsintroduktion på hemspråk har bedrivits av lärare från aktuella hemländer Barn- och utbildningsförvaltningen har fått ersättning för de barn som har kommit som anknytningsfall och som inte har gått i asylskola i Sverige

54 Kommunen beslutade att ta emot ensamkommande flyktingbarn och ett HVB-hem (Hem för Vård och Boende) inrättades i Norrhult Där finns tio platser varav tre är vikta för asylsökande Verksamheten startade i juli och de första ungdomarna anlände i augusti En styrgrupp bestående av representanter för de berörda förvaltningarna har bildats Feriepraktik för ungdomar erbjöds alla tom 18 år som har gått ut åk 1 och 2 på gymnasiet Alla erbjöds 80 timmar och platser i kommunala förvaltningar, hos föreningar och hos Svenska kyrkan Teknisk avdelning Tekniska avdelningen ansvarar för både skatte- och avgiftsfinansierade verksamheter Avdelningen är en utpräglad serviceorganisation med få anställda och stor kontaktyta I kommunen är det den verksamhet som flest kommuninvånare kommer i kontakt med till vardags 2011 började som föregående år slutade med snöröjning och halkbekämpning Huvudparten av budgeterade medel för snöröjning och halkbekämpning förbrukades tidigt Hittills är emellertid 2010 det värsta snöåret sedan Uppvidinge kommun bildades 1971 Inom verksamheten vatten och avlopp, som är avgiftsfinansierad, fortsätter genomgången av vattenverket, avloppsreningsverken och pumpstationerna Det är ett underhållsarbete som gör att nybyggnation med höga investeringskostnader som följd kan undvikas Alla större dricksvattenledningar i Åseda har spolats med luft och vatten under sommaren I samband därmed rengjordes också vattentornet i Åseda Levererat dricksvatten i Åseda kommer att hålla god kvalitet under många år framöver Arbetet har utförts av ett externt företag och har förbrukat stora resurser i form av pengar och tid Merparten av VA-verksamhetens underskott kommer från spolningen som måste göras men där medel i driftbudgeten inte var avsatta Dricksvattenledningarna läcker alltid mer eller mindre på grund av sättningar i marken, ålderstiget material och ibland även dåligt anläggande Under året har flera större och många mindre läckor lagats och flera läckor har lokaliserats och ska tätas Många mindre läckor uppstod i samband med spolarbetet, vilket beror på gamla och slitna ventiltätningar Arbetet med att byta ut de ursprungliga elinstallationerna och elkomponenterna i Åseda avloppsreningsverk pågår ytterligare en tid Taxan för VA-verksamheten höjs kraftigt under 2012 Detta för att säkerställa verksamhetens krav på självfinansiering Äntligen är bussterminalen i Alstermo färdigställd! Den har bidragit till att göra Alstermos centrala del mer levande Resenärer kan parkera sina fordon inom terminalområdet och åka kollektivt, vilket bidrar till en bättre miljö och minskad förbrukning av resurser Byggnationen finansieras till hälften av statsbidrag som utanordnas via Regionförbundet Södra Småland Sergeantsgatan i Klavreström är också färdigställd I och med att gatan har byggts frigörs fyra tomter för småhusbyggnation Två tomter har sålts men hittills finns inget boende i färdigt skick Under sommaren har en 700 meter lång gång- och cykelväg anlagts inom Östra industriområdet i Åseda Den knyter samman befintliga G/C-vägar och separerar oskyddade trafikanterna från den tunga trafiken på Hammarvägen och Östra Industrivägen En träbro ska anläggas innan projektet är färdigt Projektet delfinansieras av statsbidrag som utanordnas via Trafikverket Inom verksamheten avfallshantering, som även den är avgiftsfinansierad, fortgår avslutningsarbetet på deponianläggningen Den gamla deponins västra sida är klar för sluttäckning En ny anläggning för rening av lakvatten har byggts och tagits i drift under hösten Avfallsgården som finns på anläggningen i Linneberg har fått en ansiktslyftning under våren Totalt har avfallshanteringens kostnader hållits väl inom budget 48

55 Det ekonomiska överskott som har genererats förs till avsättningen för sluttäckning av deponin på Linneberg verksamheten ett underskott på cirka 700 tkr Inför 2012 har VA taxan höjts kraftigt för att täcka underskottet EKONOMISKT UTFALL Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 2,6 mnkr i förhållande till beslutad budget Avdelningen för kultur och fritid och etablering redovisar ett underskott på 0,2 mnkr på grund av att planerad finansiering av kostnader för ledning och administration med medel Migrationsverket inte har genomförts Eftersom bidrags- och ansvarssystemet har ändrats, bedöms framtida intäkter och kostnader osäkra, därför används ingenting av verksamhetens medel till finansiering av OH kostnader Driftredovisning (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Politik och kansli Ekonomiavdelning Personalavdelning It- och informationsavdelning Kostavdelning Kultur, fritid, etablering Teknisk avdelning Totalt Kansli och politisk verksamhet redovisar ett litet överskott Vakanser under året ger ett överskott och har samtidigt skapat ett utrymme för att satsa lite extra på våra idrotts- och fritidsanläggningar Ekonomiavdelningen genererar ett underskott på 651 tkr Orsaken är ej utfördelade besparingskrav på 1,7 mnkr som berör hela kommunstyrelseförvaltningen Personalavdelningen redovisar ett överskott på 859 tkr Under året har det varit vakanser på avdelningen, vilket har medfört att en del planerade aktiviteter inte har genomförts under året Kostenhetens verksamhet visar ett underskott på 702 tkr Planerade effektiviseringar motsvarande cirka 1 mnkr har inte gett helårseffekt Under året har en utredning om kostenhetens prissättning genomförts och nya taxor gäller från och med 2012 Under hösten minskades bemanningen med 0,75 årsarbetare FRAMTIDEN Kommunens ekonomiska förutsättningar är begränsade Allt vi vill göra kan vi inte göra och det kräver prioriteringar På kort sikt ska kommunen ta sig igenom anpassningar till våra förutsättningar att vi stadigt tappar invånare, och därmed även intäkter Under 2012 fortsätter arbetet med kommunens övergripande vision, värdegrund och mål Den processen kommer att öka samsynen inom kommunen och ger grunden för det långsiktiga arbetet Den största utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för utveckling i kommunen Finns det en vilja, uthållighet och samsyn om detta, då är allt möjligt Vi som arbetar i kommunen får aldrig glömma vem vi är till för Tekniska avdelningen redovisar ett överskott på 100 tkr Den skattefinansierade verksamheten ger ett överskott på cirka 900 tkr och den taxefinansierade 49

56 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Ordförande: Torbjörn Gustafsson (C) Förvaltningschef: Anders Käll Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola och specialskola bildar det offentliga skolväsendet På nationell nivå styrs verksamheten av skollag, förordningar samt kursplaner och läroplaner På kommunal nivå finns en av fullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde ingår även förskola, fritidshem, kulturskola, komvux med lärcenter samt svenska för invandrare VIKTIGA HÄNDELSER Allmänt Torbjörn Gustafsson Förvaltningens verksamhet har under året präglats av arbetet med införandet av den nya skollagen Verksamheterna har arbetat med att tolka och implementera lagstiftningen i alla verksamheter Implementeringen har skett genom gemensamma föreläsningar, studiebesök och studiedagar för all personal Riksdag och regering har även beslutat om nya behörighetskrav och att så kallad lärarlegitimation ska införas All undervisande personal omfattas Bestämmelserna trädde i kraft från och med juli 2011 och ska vara fullt genomförda juli 2015 Lärare som inte har erhållit lärarlegitimation får till exempel inte betygsätta elever eller ansvara för att genomföra en lektion En kartläggning av fortbildningsbehovet inför behörighetsreformerna har genomförts Förvaltningen har under året fortsatt sitt arbete med att göra anpassningar av ekonomin till beslutad ram Inför budgetåret 2011 beslöt fullmäktige om budgetanpassningar inför budgetåret 2011 samt planperioden Kvalitetsutvecklaren har under 2011 arbetat med förvaltningens systematiska kvalitetsarbete I praktiken innebär detta handledning och information till personal om kvalitetsarbete samt samordning av implementeringen av nya skollagen i de olika skolformerna Nedbrutna SMARTA mål för respektive verksamhet är ett sätt att förbättra kvaliteten Förvaltningen har infört ett gemensamt underlag för medarbetarsamtal som är lätt att följa upp och utvärdera Under våren omorganiserades förvaltningens ledningsgrupp Den är nu renodlad efter förvaltningens olika verksamheter och den nya skollagens krav på organisationsstruktur Flertalet nyrekryteringar har gjorts under året, bland annat ny chef för elevhälsan och ny rektor på gymnasieskolan Det har även skett förändringar inom skoladministratörsorganisationen En fortsatt satsning gällande tjänstedatorer till pedagogisk personal har skett Till och med augusti 2011 delades ett 80-tal datorer ut till pedagogisk personal IT-satsningar har gjorts inom grundskolans alla verksamheter genom investering i modern teknik såsom interaktiva skrivtavlor och förnyad datorpark 35 Smartboards har installerats och samtlig personal i grundskola och gymnasium har fått utbildning Inköpet har fått positiv respons från lärare och elever Under våren 2012 kommer fler klassrum att utrustas med Smartboards Under året har förvaltningen ansökt om och erhållit olika statsbidrag Statsbidragen riktar sig huvudsakligen till grundskola samt gymnasial vuxenutbildning Implementering av det IT-baserade verksamhetsstödet Dexter, där exempelvis elevers frånvaro och schemaläggning hanteras, har påbörjats under året Förvaltningen undersöker dock hur Dexter står sig i jämförelse med andra webblösningar Förskola 2011 har präglats av implementeringsarbetet av den nya skollagen samt läroplanen för förskolan Under året har en rad studiebesök och föreläsningar genomförts för all förskolepersonal Under en av årets stängningsdagar genomfördes en utbildningsdag om hur personalen kan arbeta med naturvetenskap och teknik Ett prioriterat mål under året har varit arbetet med språkutvecklande matematik

57 En föreläsning med Leif Strandberg om kunskap och lärande anordnades för all personal inom förskolan I september genomfördes ett gemensamt studiebesök på Pilbäckens förskola i Växjö kommun Målet var att dra lärdom av deras arbete med pedagogisk dokumentation Förskolorna har ordnat olika kompetensutvecklingsdagar för sin personal, till exempel var Junibacken på studiebesök i Stockholm och på föreläsning om Den mångkulturella förskolan Förskolan Lärkan har omorganiserat sig till en uteförskola för barn mellan tre och fem år Intresset är stort bland föräldrarna Våren 2011 innebar stora svårigheter med att bereda förskoleplats till alla sökande i Åseda Genom viss omdisponering av lokaler på bland annat Gläntan lyckades vi bereda plats till alla Alla som har sökt plats har kunnat få det inom tre månader från önskat placeringsdatum Nämnden kommer dock att se över förskolesituationen i Åseda Det har pågått flitiga diskussioner om en ombyggnation/nybyggnation i Åseda Vintergatan har under året arbetat med förbättringar av utemiljön Översyn av lokalerna gjordes på Svalan där problem med bland annat lokalens ventilation åtgärdades Under året infördes en ny resursfördelningsmodell där hänsyn tas till de placerade barnens ålder och placeringstid i verksamheten Modellen kommer att utvärderas under 2012 Under året invigdes Familjecentralen/öppna förskolan i Åseda Verksamheten riktar sig bland annat till de föräldrar som inte har en plats i kommunens förskoleverksamhet På Åsedaskolan har arbetet med ämnesövergripande undervisning fortgått Vidare är Åsedaskolan en pilotskola i ett projekt om entreprenöriellt lärande som genomförs tillsammans med Ung Företagsamhet Kronoberg Under hösten 2011 har skolan fått en ny elevcafeteria Lenhovdaskolan har under året arbetat med långsiktiga mål i ämnena svenska och matematik Målen i likabehandlingsplanen är uppfyllda Under året har asylverksamheten ökat och varit svår att planera för då det inte har funnits någon förberedelseklass på skolan Svårigheterna har lett till att skolan senare på året startat upp en sådan Elevtalen har varierat under året vilket har bidragit till svårigheten att planera och organisera en bra verksamhet för skolans nyanlända elever Trafiksituationen har varit otillfredsställande och har diskuterats på flera föräldramöten Arbetet och diskussionen med att hitta förbättringsmöjligheter avseende trafiksituationen har varit ett aktuellt ämne under året I Älghult fortskrider arbetet med KUNO (kunskapsområden) I samband med införande av nya skollagen har Älghultskolan fått revidera vissa delar i KUNO Antalet KUNO har minskat till förmån för vanliga lektioner Alstermoskolan har under året haft en turbulent personalsituation som nu är löst Återigen finns en stabilitet bland personalen som skapar trygghet bland Alstermoskolans elever Förskoleklass, fritidshem, grundskola och särskola 2011 har präglats av implementeringsarbetet av den nya skollagen samt läroplanen för grundskolan Modersmålsundervisning har kunnat erbjudas i de flesta av de efterfrågade språken Det totala elevantalet inom grundskolans F-9 inför läsåret 2011/2012 var 914 Lärartätheten har anpassats efter elevtalen och motsvarar numera 8,1 lärare per 100 elever (inkl undervisande personal i svenska som andraspråk samt del av kulturskolans undervisning inom grundskolan) Under året har uppföljning och analys skett av betyg i grundskolans år 9 samt genomförda nationella prov i år 3 Värt att nämna är att Älghultskolan hade bäst resultat i länet 51

58 Grundsärskolans verksamhet finns förlagd i Lenhovda och i Älghult Eleverna är integrerade i klasserna men har sin skolgång enligt särskolans läroplan Idag har verksamheten fem elever Under våren granskade skolinspektionen kvaliteten i handläggning och utredning inför mottagande i särskolan Skolinspektionen riktade allvarlig kritik mot kommunen avseende brister i handläggning och utredning av mottagande av en elev i särskolan Vi har vidtagit erforderliga åtgärder och har nu kvalitetssäkrat rutiner för mottagande i särskola Arbetet med Teknikcollege fortsätter under 2011 Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för ett antal utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå med teknisk inriktning Gymnasium inkl vuxenutbildning och SFI Även gymnasieverksamheten har under året präglats av implementeringsarbetet med den nya skollagen och den nya gymnasiereformen GY 2011 Den nya gymnasiereformen omfattar elever som påbörjade sin gymnasieutbildning läsåret 2011/2012 Under året har ledningsresursen på Uppvidinge gymnasieskola varit mindre då den har delats mellan gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen Vidare har det funnits osäkerhet om vilka program som skulle få starta läsåret 2011/2012 samt vilket elevunderlag gymnasiet skulle få Beslut om utfasning av handels- och administrationsprogrammet, teknikprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet har följts av beslut om att fortsätta med de två sistnämnda Efter första ansökningsomgången var det ett lågt antal sökande till skolan Av den anledningen genomfördes en minimässa och informationsdag för att marknadsföra gymnasieskolan bland kommunens blivande gymnasieelever I höstas hade gymnasiet öppet hus, vilket visade sig vara mycket uppskattat SKL:s öppna jämförelser för gymnasieskolan visade ett bättre resultat för Uppvidinge gymnasieskola jämfört med tidigare år 45 elever avslutade sina gymnasiala studier läsåret 2010/2011 Läsåret 2011/2012 påbörjade cirka 34 elever sin gymnasieutbildning Under läsåret tillkom tio ensamkommande flyktingungdomar Trots ökad konkurrens från andra aktörer är således antalet sökande till kommunens gymnasieskola relativt högt Vuxenutbildningen har under året beviljats bidrag för att bedriva yrkesvux Totalt beviljades 19 platser Cirka hälften av de beviljade platserna är fyllda Även inom SFI-verksamheten har Uppvidinge kommun beviljats projektmedel för att förbättra SFIundervisningen och öka måluppfyllelsen Genom införande av digitala prov möjliggörs till exempel en snabbare studietakt för den studiemotiverade Analysen av den redovisade studietiden för SFIstudier har skett under året Uppvidinge kommun avviker negativt i nationell jämförelse gällande studietakten som SFI-undervisningen bedrivs på Felkällor har kunnat identifieras och den inlämnade statistiken är kvalitetssäkrad Under våren ingick Uppvidinge kommun ett samverkansavtal med Industriellt Utvecklingscentrum i Olofström AB angående den eftergymnasiala utbildningen Energitekniker med inriktning vindkraft Läsåret 2011/2012 startade första omgången av utbildningen Det finns totalt 30 utbildningsplatser varav 19 nyttjades under

59 Elevhälsan Elevhälsans arbete har varit fokuserat på barn och elever med särskilt stöd och har arbetat förebyggande med dessa grupper Behovet av stöd till barn och unga är stort Den totala budgetramen för barn i behov av särskilt stöd visar sig ofta vara otillräcklig så även under 2011 Vid läsårsstarten 2011/2012 tillkom ytterligare ansökningar om särskilt stöd som påverkar årets ekonomiska utfall negativt Ett av elevhälsans mål har varit att förbättra lärares kunskap inom färdigheterna läsa och skriva Genom det beviljade statsbidraget som riktar sig till de tidiga åren har det genomförts fortbildningar för de tidiga skolåren De har bestått av bland annat en studiedag i samverkan med AV-media Tekniska hjälpmedel som ska stödja eleven i dennes arbete med basfärdigheterna läsa och skriva har inhandlats Vidare har modellektioner i läsförståelse genomförts i hela kommunen För att öka kunskapen när det gäller bemötande av elever med koncentrationsstörning har specialpedagog haft kurs i seriesamtal/berättelser för kommunens trygghetsteam Med anledning av den nya skollagen har elevhälsan fördjupat sina kunskaper i juridik för barn och elevhälsan Kulturskolan Totala antalet elever har minskat i kommunen vilket har gett effekter även inom Kulturskolans verksamhetsområde Under hösten minskades ytterligare del av tjänst med 20 procent Trots att ämnesutbudet och möjligheten att spela ensemble kraftigt har reducerats under de senaste åren och elevtalens negativa utveckling är det ingen kö till verksamheten Intresset för att spela stråkinstrument är fortfarande stort Det finns möjligheter att spela i orkester genom ett samarbete med föreningen Uppstråket Ett antal framträdanden har genomförts under året, bland annat en vårkonsert för fullsatt salong Kulturskolans pedagoger bedriver undervisningen på kommunens samtliga skolor utom i Åseda, där undervisningen sker i Åseda Folkets Hus Översyn av lokalanvändningen av Åseda Folkets Hus har skett under året Översynen har inneburit en effektivisering av lokalanvändningen då lokalytorna har minskat Nytt kontrakt med Åseda Folkets Hus är upprättat Utöver den avgiftsbelagda delen verkar kulturskolans lärare inom den obligatoriska grundskoledelen med musik i årskurs 2, bild i årskurs 4-9 samt dans i årskurs 3 Totalt överförs cirka 0,9 tjänst till grundskolan Utöver detta är kulturskolan även verksam på gymnasienivå 53

60 EKONOMISKT UTFALL Barn- och utbildningsnämndens totala nettoresultat uppvisar en positiv budgetavvikelse på 4,2 mnkr Driftredovisning (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Nämndverksamhet Kulturskola Förvaltningsgemensamt Förskola F-klass, SBO Grundskola Gymnasieskola Vuxenutb, SFI och uppdragsutbildning Flyktingmottagande Totalt Intäkterna uppgår till 23,7 mnkr vilket motsvarar en positiv avvikelse på cirka 7,2 mnkr Förklaringen till av-vikelsen är dels ökat antal asylsökande barn, dels olika projekt som bedrivs inom nämnden och finansieras via externa intäkter Kostnaderna har en negativ avvikelse från budget motsvarande 3 mnkr I takt med att antalet asylsökande ökar så ökar även kostnader för verksamheterna Detsamma gäller de olika projekten som finansieras via externa medel Personalkostnadernas andel uppgår till 55,6 procent av den totala bruttokostnaden 2011 Detta motsvarar cirka 115,6 mnkr Personalkostnaderna har minskat med 3,6 mnkr i jämförelse med 2010 till följd av anpassning av bemanningen till färre barn och elever Kostnaderna för köp av verksamhet har minskat med 4 mnkr, till följd av att antalet barn/elever har minskat under året, både köp av skol-/förskoleplatser samt kostnaderna för skolskjutsar påverkas Nettoinvesteringar uppgår till 805 tkr och avser inköp av datorer samt inventarier för arbetsplatser och pedagogiska miljöer inom alla verksamheter I verksamhetsområdet förvaltningsgemensam verksamhet redovisas kostnader för ledning och administration samt övriga förvaltningsgemensamma kostnader Verksamheten redovisar ett överskott på 950 tkr till följd av bland annat lägre ökning av semesterlöneskulden, lägre kapitalkostnader, sänkta arbetsgivaravgifter samt förändrad ledningsorganisation Verksamhetsområdet förskolan redovisar ett överskott på 900 tkr Intäkterna ger ett överskott på 300 tkr till följd av bidrag för barn som har fått uppehållstillstånd Köp av externa förskoleplatser ger ett överskott på 800 tkr, medan kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd ger ett underskott på 200 tkr Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott på 1,9 mnkr En stor del kan förklaras genom att en del av kostnaderna för asylverksamheten har felaktigt belastat grundskolan Övriga större avvikelser är inköp av interaktiva tavlor, - 2 mnkr, skolskjutsar, + 1,2 mnkr, kostnader för barn i behov av särskilt stöd, tkr Verksamheten gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola redovisar en positiv avvikelse mot budget på 1,3 mnkr De större avvikelserna återfinns under skolskjutsar, tkr, interkommunala ersättningar, + 1 mnkr samt personalkostnader, -900 tkr Verksamhetsområdet vuxenutbildning, SFI samt uppdragsutbildning redovisar ett positivt resultat på 1,3 mnkr Ökade statsbidrag för yrkesvux är förklaringen Asylverksamheten redovisar ett överskott på 1,9 mnkr i förhållande till budget Alla kostnaderna för verksamheten har inte bokförts under verksamhetsområdet utan återfinns under ordinarie verksamhetsområden, främst inom grundskolan Den politiska verksamheten genererar ett överskott på 99 tkr Under året har arbetsutskottet avvecklats 54

61 Förvaltningen ansöker av Migrationsverket en schablonersättning för mottagande av asylsökande som ska täcka kostnaden för skolgång och placering inom barnomsorg Det är svårt att prognostisera antal samt anpassa organisationen eftersom antalet barn och ålderskategorier varierar från period till period FRAMTIDEN Fortsatt implementering av den nya skollagen Vi kommer att starta behörighetsfortbildning för att kunna möta nya krav såsom lärarlegitimation Fördjupat kvalitetsarbete samt arbetet med ökad måluppfyllelse Andelen elever med godkända betyg ska öka Hur kan vi stödja alla elever i behov av särskilt stöd? Uppvidinge gymnasieskolas elevrekrytering Hur når vi framgångar med marknadsföring av Uppvidinge gymnasieskola? Barn- och utbildningsnämnden har fattat beslut om deltagande i vård- och omsorgscollege Frågor kring implementering kvarstår Diskussionen kring inköp av ny teknik fortsätter Ska det exempelvis köpas in surfplattor eller bärbara datorer i framtiden? Barn- och utbildningsnämnden ska ta ställning till förskolefrågan i Åseda Fortsatta verksamhetsanpassningar och effektiviseringar efter förändringar av elevunderlaget i verksamheten, tex översyn av lokalutnyttjandet Fortsatt arbete med IT-baserat verksamhetsstöd inom skolan Utvärdering av avtalet med BUP Utvärdering av resursfördelningssystemet för förskolan Lönerevision 55

62 SOCIALNÄMND VIKTIGA HÄNDELSER Ordförande: Thomas Lindberg (C) Förvaltningschef: Margareta Jonsson Thomas Lindberg Hälso- och sjukvård Hemsjukvården ansvarar för hälso- och sjukvård i kommunens särskilda boendeformer samt för de kommuninvånare i alla åldrar som bor i eget boende och bedöms som hemsjukvårdspatienter Socialnämndens ansvar är att ha en verksamhet igång dygnet runt och året runt Vare sig det är dag, kväll, natt eller helg ska verksamheten planeras och genomföras Brukaren/vårdtagaren har rätt till sin insats oavsett sjukdom eller andra problem ÖVERSIKT Socialnämnden redovisar ett bokslut för 2011 med överskott på 3,8 mnkr Detta är till stora delar ett fortsatt resultat av det långsiktiga arbetet som socialnämnden och förvaltningen har genomfört Resultatet är särskilt positivt med tanke på de personalkrävande behov som inte kan planeras Inom individ- och familjeomsorgen är det placeringar av barn och unga som påverkar mest Inom äldreomsorgen är det behov av extra personal vid vård i livets slut, stark oro och ångest samt vid kvalificerade vårdsituationer i det ordinära boendet Resultatet visar att det finns en hög medvetenhet om de ekonomiska realiteterna och en vilja att göra vad som går för att hålla budget både hos förvaltningen och hos nämnden Generellt är det utveckling av innehållet i verksamheterna som kommer att vara i fokus även under 2012 Avdelningarna arbetar ihärdigt vidare med att få struktur och trygghet, där en bra bemanning på handläggarsidan borgar för hög kvalitet och kostnadseffektivitet Samverkan mellan avdelningarna och mellan förvaltning och politik är också en framgångsfaktor i arbetet vad gäller kvalitet, ekonomi och utveckling Inom äldreomsorgen införs resursfördelningssystem och inom IFO fortsätter satsningen på öppenvården Hälso- och sjukvården arbetar med olika kvalitetsregister samt arbetar gemensamt med övriga kommuner och landstinget för ett bättre och mer effektivt omhändertagande av de mest sjuka äldre Hemsjukvården arbetar i allt större utsträckning med avancerad hemsjukvård, som innefattar vård av svårt sjuka, vård i livets slut och hantering av medicinskteknisk utrustning i hemmen Under året har verksamheten fått både ny chef och ny medicinskt ansvarig sjuksköterska, detta har naturligtvis påverkat verksamheten, utan att kvaliteten har försämrats Under 2011 har ett nytt journalsystem, Cambio Cosmic, införts och vi har nu samma system som Landstinget Kronoberg På sikt ska det gemensamma systemet innebära möjlighet till åtkomst av annan huvudmans journalanteckningar och därmed ytterligare säkra vården för individen I samtliga områden har arbetet påbörjats med registrering i kvalitetssystemet Senior Alert Systemet innebär registreringar och uppföljningar för förebyggande arbete mot trycksår, undernäring samt fall Arbetet sker i samverkan med personalen inom vård och omsorg Det har också inletts två större satsningar, Bättre vård vid oro, som innebär att förskrivningen av psykofarmaka ska minska samt Samordning för Linnéa, vilket innebär att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre Sedan april finns möjlighet, efter bedömning av föreskrivare, att göra fritt val när det gäller hjälpmedel Den här möjligheten har inte haft något större genomslag Avdelningen tog under hösten över medicinhanteringen vid HVB-hemmet Duvan, ett hem för ensamkommande flyktingungdomar Detta har medfört utökade arbetsuppgifter för sjuksköterskorna i norra kommundelen Landstinget debiteras tjänsten då ansvaret är deras Vi har även under 2011 sålt tjänster till Smedsgård, Landstinget och Migrationsverket i samma omfattning som föregående år Under året har schemaöversyn för dag- och nattsjuksköterskor genomförts och det har för personalen på dagen inneburit ett fast rullande schema 56

63 För natten blev förändringen att de övergick från att arbeta kvällar och nätter till renodlad nattjänstgöring Glädjande är att antalet avvikelser har minskat när det gäller läkemedelshantering Likaså har antalet rapporterade fall minskat men antalet personer som faller är ungefär detsamma Man faller färre gånger och här kan det förebyggande arbetet som pågår ha visat sig Brister i kommunikation ökar och nästan uteslutande är det i kommunikationen från sjukhuset till oss Registreringar i palliativregistret pågår och vi ligger bra till om man jämför med länets kommuner Vård- och omsorg Vård- och omsorgsavdelningen utför myndighetsutövning och verkställighet enligt SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) I insatserna ingår bland annat hemtjänst, särskilt boende, tillfällig plats, anhörigavlösning, dagverksamhet, gruppbostad, korttidsboende, daglig verksamhet, ledsagning och kontaktperson Avdelningen består även av en demenssjuksköterska det ger intäkter i vår egen verksamhet Platserna finns på Lingården, i första hand under en tremånadersperiod Omsorgen har påbörjat ett arbete under 2011 för att kunna tillmötesgå behov av plats i gruppboende Man har haft möte med brukare och anhöriga och diskussioner kommer att föras, till en början med Uppvidingehus om byggnation av ny gruppbostad För att stärka samverkan och samarbetet inom VoO:s ledning och för att ge förutsättningar att leva upp till våra ledord förtroende, samverkan och förnyelse har planeringsdagar genomförts Vård och omsorg kommer att ta ansvar för den tjänst som kommer att tillsättas 2012 för att svara upp mot kravet på anhörigstöd Lagen om valfrihet i ordinärt boende har trätt i kraft och förfrågningsunderlag ligger på hemsidan Inget företag har ännu visat intresse Med anledning av områdeschefernas arbetssituation och ett brev till nämnden 2010 har åtgärder genomförts under 2010 och 2011 Förändring av det administrativa stödet och tillsättning av samordnarfunktion i verksamheterna är några av åtgärderna Likaså att femtio procent av en handläggartjänst finns avsatt som ersättare vid frånvaro och som stöd i vissa situationer Två områdeschefer har slutat sina tjänster och gått till andra befattningar inom förvaltningen Ersättare är rekryterade och börjar sina anställningar i början av 2012 Liksom 2010 har även 2011 präglats av införandet av resursfördelningssystemet, de fyra områdena ligger ännu inte i fas med varandra, vilket föranleder att även 2012 kommer att ha stort fokus på resursfördelningssystemet I december behövde Alvesta hjälp med korttidsplatser och en hel del tid lades på överenskommelse och rutiner för att göra detta möjligt Då vi fortfarande har lediga platser i särskilt boende såg vi möjligheten att bidra med två platser för att hjälpa till samtidigt som 57

64 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) har till uppgift att bistå kommuninnevånarna med biståndsinsatser när behoven inte kan tillgodoses på annat sätt Nämnden antog under året en nollvision avseende placeringar av barn/ungdomar och vuxna på institution Nollvisionen ska ses som en idé som går hand i hand med politikens intentioner om goda alternativ till institutionsplaceringar på hemmaplan Som ett led i att närma sig målet nollvision har nämnden beslutat att under 2012 kontraktera ett jourfamiljehem Nästa steg är att ge behandlarteamet ökad kompetens i att bedriva kvalificerat behandlingsarbete på hemmaplan Under 2011 påbörjades därför en utbildningssatsning i FFT (funktionell familjeterapi), en metod som är etablerad och evidensbaserad (vetenskaplig) Del ett i satsningen genomfördes under 2011 och innebar att samtliga på övrigt bistånd och i öppenvårdens behandlarteam gick grundläggande utbildning i FFT Under året tillsattes samordnare för vardera öppenvårdsteamen Samordnarna tillsammans med gruppledaren för övrigt- och ekonomiskt bistånd samt Ifo-chef bildar sedan hösten 2011 avdelningens ledningsgrupp Båda samordnarna har rekryterats internt och har kompetens och erfarenhet från sina respektive områden I april invigdes Familjecentralen i Åseda I Familjecentralens lokaler samverkar barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och landstinget Familjecentralen innehåller en förskola, barnavårdscentral, barnmorskemottagning och personal från Individ- och familjeomsorgen Syftet med verksamheten är att arbeta förebyggande och stödjande för de familjer som önskar och behöver det Ett boende för ensamkommande flyktingungdomar, Duvan, slog upp sina portar i augusti Boendet är organsierat under Kommunledningsförvaltningen men förutsätter samverkan mellan kommunens förvaltningar till gagn för de nyanlända Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete inom Sveriges kommuner och landsting som syftar till att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården Målet är att implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap så att personal har kompetens att utföra sina arbetsuppgifter Vi, liksom samtliga övriga kommuner i länet, deltar i detta utvecklingsarbete 58 Ny alkohollagstiftning innebär att de som söker tillstånd för servering nu måste göra ett kunskapsprov Detta innebär en del merarbete för handläggaren Konsument och budgetrådgivaren ser en förskjutning i verksamheten Mest tid läggs numera på de som har skuldsanering Antalet kontakter inom konsumentvägledningen minskar Detta kan bero på en generationsväxling där allt fler söker information på egen hand, bland annat på Internet Administration Den administrativa avdelningen ansvarar bland annat för socialkontorets reception, diariet, nämndsoch personaladministration med LAS-bevakning, förvaltningsspecifika dataprogram, stöd till chefer, intern och extern statistik, avgifter och debiteringar, taxor och avgifter, IT-utveckling samt webbplatser Skanning av alla diarieförda handlingar inleddes under 2011 Diskussion om att införa ett nytt ärendehanteringsprogram har påbörjats tillsammans med representanter från kansli, kommunledning, miljö- och bygg samt barn- och utbildning Säkerhetsanalysen av ProCapita har fortsatt och beräknas bli färdig under våren 2012 Arbetet med en dokumenthanteringsplan för socialförvaltningen startade under 2011 och fortsätter under år 2012 Tillsammans med presidiet har en grundlig genomgång av våra taxor och avgifter genomförts En testgrupp på tio personer har under året testat funktionen med ny datateknik och kortinloggning Detta för att på sikt att öka effektiviteten och säkerheten Utvecklingsledare Tjänsten ska ge förutsättningar för utveckling av kvalitén i verksamheterna och kompetenshöjning hos medarbetarna samt skapa förutsättningar för en trygg förvaltning genom att ta fram bra underlag och rutiner för uppföljning av verksamheten Arbetet sker i samverkan med och på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp, där utvecklingsledaren också ingår Samverkan sker med kommunen i sin helhet och Regionförbundet blir en allt viktigare samarbetspartner Utvecklingsledaren är ansvarig för stimulansmedel, ansökningar och redovisningar och ingår i styrgruppen för samtliga projekt som pågår

65 Den politiska verksamheten ger ett mindre underskott på 33 tkr Ett utvecklingsarbete pågår inom demensverksamheten med bland annat framtagande av en kravspecifikation för personal som arbetar på demensenheterna Det lokala vårdprogrammet för demensvården behöver revideras och det arbetet har påbörjats under hösten Utvecklingsledaren är processledare för projektet Samordning för Linnéa som startade under maj månad Det är ett länsövergripande projekt som kommer att pågå under tre år Ersättning utgår från regionförbundet Gemensamma kostnader för socialförvaltningen ger ett överskott på 1,4 mnkr Semesterlöneskulden har minskat med 464 tkr och ger ett överskott på cirka 800 tkr Budgeten för personalutveckling och löneökningsmedel, tillsammans med sänkt arbetsgivaravgift ger ett överskott på 900 tkr Hälso- och sjukvårdsverksamheten ger ett underskott på totalt 76 tkr Hemsjukvården ger ett överskott på cirka 100 tkr och distriktsrehab på 212 tkr Den verksamhet som redovisar ett underskott är bostadsanpassningen med 440 tkr I utvecklingsledarens uppdrag ingår att ta emot och utreda rapporter om missförhållande eller risk för missförhållande samt anmäla till Socialstyrelsen Under året har två utredningar genomförts Vård och omsorg gemensamt redovisar ett överskott på cirka 500 tkr till följd av bland annat vakanser på områdeschef och biståndshandläggare I övrigt finns positiva avvikelser på totalt 1,1 mnkr på verksamheterna Smedsgård, utskrivningsklar samt anhörigvård Verksamheter med ett totalt underskott på 620 tkr är färdtjänst, riksfärdtjänst samt larm Äldreomsorgen ger ett underskott på cirka 600 tkr Totalt ger personalkostnaderna ett underskott på 2,5 mnkr, vilket beror på hög sjukfrånvaro, högt semesteruttag samt ärenden som periodvis krävt mer bemanning än budgeterat Intäkterna på servicehusen ger ett underskott på grund av många tomma platser under året Omsorgen om funktionshindrade ger ett överskott på 1,4 mnkr Daglig verksamhet och gruppboenden ger ett överskott på cirka 400 tkr på grund av vakanta tjänster och återhållsamhet när det gäller övriga kostnader Personlig assistans, Videbo och bostad med särskild service ger ett överskott på 850 tkr på grund av färre ärenden än budgeterat EKONOMISKT UTFALL Socialförvaltningen redovisar ett överskott på 3,8 mnkr i förhållande till budget Driftredovisning (tkr) Politisk verksamhet Gemensamt socialförvaltn Budget Bokslut Utfall Hälso- och sjukvård Vård- och omsorg, gem Vård- och omsorg, ÄO Vård- och omsorg, OF Individ- och familjeomsorg Totalt Individ- och familjeomsorgen ger ett överskott på 1,2 mnkr De verksamheter som bidrar till överskottet är försörjningsstöd, vakanser inom enheterna övrigt bistånd och öppenvården Placeringar och stöd redovisar ett negativt resultat på 700 tkr För individoch familjeomsorgen har nettokostnaderna minskat med 4,3 mnkr i förhållande till 2010 till följd av färre institutionsplaceringar, vilket har kunnat genomföras med satsningen på hemmaplanslösningar 59

66 RISKER OCH INTERN KONTROLL Patientsäkerhetsplan ska utarbetas utifrån ny lagstiftning Ekonomiskt är det svårt att beräkna hur vårdbehovet kommer att förändras Kommunen har ingen möjlighet att neka hjälp utan har skyldighet att ge insatser om det bedöms att det finns behov Införande av resursfördelningssystem innebär ett helt nytt sätt att hantera förvaltningens medel Vi ser fram emot det med spänning och viss fasa Förvaltningen gör månatliga ekonomiska uppföljningar som redovisas för nämnden Inom äldreomsorgen kommer uppföljningarna direkt att visa på behov och kostnad Nämnden håller tydligt ihop ansvar för verksamhet och ekonomi Det finns fortfarande saker att utveckla, som till exempel tertialrapporter för varje avdelning Framtagande av viktiga verksamhetsmått som också ska redovisas till Kommunstyrelsen pågår Det goda samarbetet mellan ekonom, förvaltning och nämnd skapar trygghet i organisationen då vi hela tiden måste arbeta med uppföljning och omfördelning av resurser efter behov och tillgång Ledningssystemet behöver uppdateras Arbete med dokumenthanteringsplan är påbörjat och bör hinna bli klart 2012 FRAMTIDEN Brukarundersökning inom IFO 2012 Samtliga medarbetare inom IFO kommer att använda en dag för etik- och värdegrundsdiskussioner Efter den dagen formuleras en värdegrund för IFO IFO har också inlett ett arbete med att hitta och formulera verksamhetsmål för avdelningen Mål ska formuleras för VoO Detta för att skapa förutsättningar och underlag för att stärka oss i förtroende, samverkan och förnyelse Påbörja planering för ny gruppbostad enligt LSS Arbeta med hantering av LAS Det är en prioriterad fråga att skapa bättre möjligheter att hantera processerna med LAS och LAS 2000 Bemanningsenhetsfrågan bör aktualiseras tillsammans med personalavdelningen Vår förhoppning är att vi kan lösa neddragningarna inom äldreomsorgen utan några påtagliga konsekvenser Vi ska gemensamt skapa relevanta mätbara mål utifrån ledningssystemet och arbeta för att efterleva dessa Vi ska också vara noga med att inte ge avkall på kvalitetsarbetet utan ha vårdtagarna i fokus Fortsätta att utveckla samarbete mellan våra tre avdelningar för att ytterligare stimulera och utveckla våra verksamheter Fortsatt god samverkan med våra externa partners Anställa en person med ansvar för anhörigstödet inom förvaltningen Utbildningsinsatserna ska knyta an till de projekt och de särskilda satsningar som planeras, det ska gå som en röd tråd genom verksamheten 60 Investera i tidmätningssystem för att skapa möjlighet att följa upp tid hos brukaren Ha en medvetenhet om att behov både kan öka och minska över tid Detta inom samtliga verksamhetsområden Arkivorganisation och plan för dokumenthantering bör bli klar 2012 Ledningsgruppen ska under hösten 2012 tillsammans med resurspersonerna påbörja SKL:s utbildning, Leda för resultat

67 MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Ordförande: Ingemar Hugosson (C) Förvaltningschef: Karin Holst Ingemar Hugosson Bygglov Byggnadsverksamheten har varit normal under året Roligt är att Fröseke Folkets Hus byggs upp och att den privata fastighetsägaren i Fröseke förvärvat och rivit den husgrund som förre fastighetsägaren lämnade efter sig Miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut i enlighet med miljöbalken, plan- och byggnadslagen och livsmedelsförordningarna VIKTIGA HÄNDELSER I vår arbetsstyrka på sju personer har vi fått tre nya medarbetare och vi har också haft en vikarie under året Tiden mellan anställningarna har vi kunnat täcka med konsulter Servicenivån till de sökande har varit hög men det har det kostat mycket pengar Livsmedel Vi trodde att vi skulle få lättare att nå våra mål på livsmedelsområdet men Länsstyrelsens bedömning är att det saknas ungefär en hundraprocentig tjänst Plan Vår nya planarkitekt har fortsatt med de planer som pågick när hon anställdes I huvudsak har vi under året arbetat med utvidgning av industriområden Kart-, mät- och GIS-verksamhet Kart- och mätverksamheten har Metria stått för under en stor del av året, innan vi åter fick tjänsten besatt Verksamhetsmått Miljöskydd - antal anmälda ärenden enl miljöbalken 9 kap 6 - antal beslutade avlopp yttrande till Lnst tillståndsärende Hälsoskydd - antal radonundersökningar - luft vatten Livsmedelslagen - antal inspekterade objekt antal livsmedelsprov Miljöskydd Vindkraftsetableringarna i kommunen har varit det dominerande arbetsområdet Det gör att tillsyn på företag inte förekommit så flitigt som är önskvärt Många har passat på att anlägga eller förbättra sina enskilda avlopp Mycket bra tycker vi! Energirådgivning Våra klimat- och energirådgivare har genomgått utbildningar så att de nu kan hjälpa både företag och privatpersoner Under året har man haft information om solenergi och deltagit på Olsmässan 61

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Delårsrapport. 2011 januari - augusti

Delårsrapport. 2011 januari - augusti Delårsrapport 2011 januari - augusti 2011 Vindkraften tar form Den energiomställning som påbörjats i vårt land och som handlar om att ta tillvara den förnyelsebara energin kommer att märkas i vår kommun,

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport per 2015-08-31 Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport. Revisionen hemställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2016-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer