Riksdagens allmänna motionstid

Transkript

1 NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 10/2005 (oktober 2005) ISSN (tryckt version) ISSN (elektronisk version) Utgivet av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Riksdagens allmänna motionstid Riksdagens HBT-grupp har i år inte lämnat in några gemensamma motioner under riksdagens allmänna motionstid. Det innebär att flertalet motioner som gäller HBT-frågor har väckts av varje parti för sig. En partipolitisk obunden riksdagsledamot har dock ställt sig bakom några motioner från miljöpartiet. Folkpartiet, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet har var för sig väckt övergripande motioner i HBT-frågor med ett stort antal yrkanden, medan moderaterna och kristdemokraterna inte har väckt motioner om enbart HBT-relaterade frågor. Nedan redovisas partivis de motioner som innehåller särskilda yrkande om HBT-personers situation. De motioner som i brödtexten nämner ordet HBT-personer vid någon exemplifiering redovisas inte. Moderaterna Moderaterna har inte lämnat in någon parti- eller kommittémotion om HBT-personers situation. I några motioner behandlas dock HBT-relaterade frågor. I en motion (2005/06:Ub621 av Sten Tolgfors m. fl. (m) om jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet förespråkas att all diskrimineringslagstiftning ska se ut på samma sätt och att de fyra diskrimineringsombudsmännen ska släs samman till en gemensam myndighet, som ska ha i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering. I motionen anser motionärerna att HBT-perspektivet måste finnas med i den ordinarie sexualundervisningen. Kristdemokraterna I en partimotion 2005/06:L313 av Göran Hägglund m. fl. (kd) krävs att riksdagen ska upphäva lagen om homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar liksom llagändringen som möjliggör för att lesbiska att få insemination på sjukhus samt att utredningen om könsneutrala äktenskap ska läggas ned. Chatrine Pålsson m. fl. (mp) anser i sin motion 2005/06:So712 om biopolitik att riksdagsbeslutet om lesbiska pars möjlighet till insemination ska rivas upp. Frågan om könsneutrala äktenskap behandlas i motion 2005/06:L343 av Mikael Oscarsson och Per Landgren (kd) som kräver att en folkomröstning ska arrangeras om regeringens utredningen föreslår ett könsneutralt äktenskap. I motion 2005/06:U380 om hiv/aids i ett globalt perspektiv föreslår Rosita Runegard m. fl. (kd) att regeringen ska verka för att diskrimineringen av homosexuella upphör. Holger Gustafsson m. fl. (kd) tar i sin motion 2005/06:U383 om mänskliga rättigheter upp frågan om hatbrott mot HBT-personer. I motionen konstateras att effektivare diskrimineringslagar, stärkt arbete med värdegrundsfrågor i skolan och ett kompetent rättsväsende som prioriterar kampen mot hatbrott är viktiga faktorer för att värna alla människors värde oavsett sexuell identitet. Också Olle Sandahl m. fl. (kd) behandlar i sin motion 2005/06:Ju463 om polisen i medborgarnas tjänst frågan om hatbrott mot homosexuella och anser därvid att polisen måste prioritera hatbrotten. Centerpartiet I en omfattande motion (2005/06:L341) av Kenneth Johansson m. fl. (c) om öppen samhällsgemenskap för alla motion om HBT-frågor lämnas sammanlagt 20 olika yrkanden inom skilda områden. I motionen sägs bl. a. att det är dags att fullt ut erkänna alla personers lika rätt och värde oavsett vem man älskar. Familjegemenskapen är till för alla. Bland motionens olika förslag som lyfts fram i en sammanfattning återfinns följande krav: Könsneutral äktenskapslagstiftning. Internationellt erkännand genom FN-konventionen att rätt till likabeärättigande och frihet från diskriminering för HBT-personer är en mänsklig rättighet. Ett uttalat HBT-perspektiv i svensk utrikespolitik. En slutlig översyn av all svensk lagstiftning och myndighetsutövning i syfte att ta bort alla diskriminerande bestämmelser till åt 2008.

2 Likabehandling av homo- och heterosexuella par vid assisterad befruktning. Margareta Andersson m. fl. (c) behandlar i sin motion 2005/06:A363 om Arbetsmarknaden ett förslag om att slå samman de olika diskrimineringsombudsmännen. Härigenom menar motionärerna att man bättre kan motverka diskriminering på arbetsmarknad bl. a. på grund av sexuell läggning. Folkpartiet Liksom tidigare år har folkpartiet lagt en partimotion (2005/06:L291) av Lars Leijonborg m. fl. (fp) om sexuellt likaberättigande. Motionen innehåller sammanlagt 46 olika yrkanden som omfattar de flesta sektorer i samhället. Bland rubrikerna kan följande exempel nämnas: Avskaffa partnerskapslagen inför äktenskap för alla. Assisterad befruktning för kvinnor i samkönade relationer. Lika villkor i samhället. Skolan och högskolan. Stöd till frivilligorganisationer. Lesbiska och bisexuella kvinnor i vården. Transpersoner. Olika diskrimineringsfrågor Bekämpa hatbrotten. Global solidaritet. Sveriges flyktingpolitik. Lars Leijonborg m. fl. (fp) redovisar i motion 2005/06:U336) om en förändrad politik för global utveckling olika förslag som gäller det svenska utvecklingssamarbetet. I motionen uppmärksammas att Sverige ger bistånd till utvecklingsländer där HBT-personer har få eller inga rättigheter. Den förekommande diskrimineringen av HBT-personer bör därför successivt föras in i biståndsdialogen och om möjligt motverkas genom val av nya projekt. Det bör även tas hänsyn till situationen för HBT-personer i Sidas regleringsbrev. Mänskliga rättigheter i världen är temat för en motion (2005/06:U209) av Cecilia Wigström m. fl. (fp). Här konstateras att HBT-personers grundläggande rättigheter är mänskliga rättigheter. I en lång rad länder utsätts människor för förföljelse, polistrakasserier, fängslanden, tortyr eller i värsta fall dödsstraff för sin sexuella läggning eller sin könsidentitet. Motionen förespråkar därför att bl. a. att Sverige bör arbeta för en internationell konvention för att undanröja diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Cecilia Wigström m. fl. (fp) har också i en särskild motion (2005/06:U214) behandlat mänskliga rättigheter i Vitryssland. I denna motion konstateras att situationen för HBT-personer i Vitryssland är allvarlig. Motionären kräver bl. a. att Sverige mer aktivt ska arbeta för att stärka olika gruppers mänskliga rättigheter. I en flyktingpolitisk motion (2005/06:Sf354) av Lars Leijonborg m. fl. (fp) krävs bl. a. att det ska finnas ett stärkt skydd för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning. Folkpartiet har också en integrationspolitisk motion (2005/06:Sf 383) av Lars Leijonborg m. fl. (fp). I den motionen behandlas bl. a. olika förslag om diskriminering och utanförskap. Här föreslås att de olika diskrimineringsombudsmännen ska sammanslås till en myndighet. En liberal idrottspolitik är namnet på en motion (2005/06:Kr375) av Lennart Kollmats m. fl. (fp) där bl. a. frågan om homofobi inom idrotten tas upp, där motionärerna påtalar att homofobin är ett utbrett problem Två motioner behandlar HBT-personers situation i vården. I motion 2005/06:So353 av Tina Acketoft och Ulf Nilsson (fp) om homosexuella i vården sägs att det inte är försvarbart i ett modernt samhälle att vissa grupper ställs utanför den trygghet vi alla ska omfattas av. Motionärerna menar att det åligger bl. a. regeringen att se till att personal inom sjukvårds- och omsorgsverksamhet får den utbildning och den styrning som krävs för att alla, oavsett sexuell läggning, ska bemötas med respekt och medkänsla. Helena Bargholtz (fp) uppmärksamma i motion 2005/06:So336 de svårigheter och problem som kan mötas lesbiska i hälsovården och vill därför att regeringen ska agera för att lesbiska situation ska förbättras. Socialdemokraterna Det var socialdemokraterna som detta år valde att inte samarbeta inom ramen för riksdagens HBT-grupp. Istället väljer partiet att lämna flera enskilda motioner. Börje Vestlund m. fl. (s) benhandlar i riksdagsmotion 2005/06:L392 frågan om könsneutral äktenskapslagstiftning. I motionen konstateras att det är positivt att vi nu har en utredning tillsatt som ska se på frågan om könsneutrala äktenskap då det är angeläget att registrerad partner i Sverige likställs med make i äktenskap. I motion 2005/06:So630 av Elisebeth Markström m. fl. (s) aktualiseras frågan om möjligheter till insemination för lesbiska. I motionen sägs bl. a. att man från riksdagshåll bör klargöra att det inte finns några som helst sakliga grunder för att homosexuella ska få lägre prioritet i bedömningen

3 kring rätten till insemination. Utbildning av vårdpersonal i HBT-frågor behandlas i motion 2005/06:So262 av Christina Nenes (s). I motionen konstateras att HBT-personer riskerar att få sämre vård än andra. Behovet av att utbilda vårdpersonal i HBT-frågor, inom vårdområden där patientens sexuella läggning kan ha betydelse för vården, är därför en angelägen uppgift för regeringen. Äldre HBT-personers situation tas upp i två motioner. I motion 2005/06:So683 av Siw Wittgren-Ahl m. fl. (s) menar man att det optimala bästa för äldre homo- och bisexuella som är i behov av äldreboende som servicehus, sjukhem och liknande vore om det erbjöds särskilt kollektivboende för homo- och bisexuella till dem som så önskar. Motionärerna konstateras att Gayseniorerna, Golden ladies och Aktionsgruppen homosexuella pensionärer har påtalat detta behov. I en annan motion (2005/06:So684) av Anita Johansson m. fl. (s) fokueras mer på behov av ökad kunskap inom äldrevården när det gäller kunskap om HBT-personers livssituation. Transpersoners situation behandlas också i två motioner. I motion 200/06:So685 av Cinnika Beiming m. fl. (s) föreslås en bred översyn om transpersoner och samhället och nämner som det goda exemplet det utrednings arbete som utfördes av homosexutredningen. I motion 2005/06:Ju526 av Hillevi Larsson m. fl. (s) föreslås att hetslagstiftningen också ska omfatta transpersoner genom att begreppet könsidentitet ska ingå i uppräkning i brottsbalken när det gäller hatbrott. Skolan och högskolans utbildning om HBT-personers situation är ämnet för motion 2005/06:Ub572 av Veronica Palm m. fl. (s). finns flera förslag som gäller en förbättrad utbildning. Bland förslagen märks ett om att ändra högskoleförordningen så att kunskap om homo- och bisexuella samlevnadsformer ingår som en del av examensordningen för olika relevanta yrkesutbildning. Carina Hägg (s) efterlyser i motion 2005/06:Ub376 en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning och nämner bl. a. att HBT-elever inte känner sig inkluderade i undervisningen. Kultur och idrott ur ett HBT-perspektiv är namnet på motion 2005/06:Kr400 av Anders Bengtsson m. fl. (s). I motionen krävs att regeringen arbetar för att synliggöra mångfalden inom ideotten och kulturen. Den enda motionen om internationella HBT-frågor har väckts av Börje Vestlund m. fl. (s) i motion 2005/06:U368 med namnet HBT i Norden, EU och världen. I motionen pläderas för ett ökat engagemang när det gäller HBTfrågorna. Motionärerna föreslår också att Sverige ska arbeta för att världssamfundet ska genomföra en internationell konferens där homo- och bisexuellas situation ebahndlas. Frågan om sexualpolitiska organisationer som folkrörelser tas upp i motion 2005/06:Kr370 av Yoomi Renström m. fl. (s) krävs att sexualpolitiska organisationer, som RFSU och RFSL, ska ha rätt att få statsbidrag i egenskap av folkrörelser. Vänsterpartiet Vänsterpartiets partimotion (2005/06:L375) med Lars Ohly som första namn innehåller sammanlagt 42 yrkanden, som spänner över ett stort antal ämnesområden. I ingressen till motionen sägs bl. a. att det för bänsterpartiet är självklart att alla människors kärlek ska respekteras oavsett vem man väljer att älska och att det är en självklarhet att ingen ska diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. De krav som partiet för fram i sin motion behandlar följande områden: Internationellt HBT-arbete. Rättstrygghet för HBT-personer. Familjerätt. Könsneutral äktenskapslagstiftning. Assisterad befruktning. Diskriminering inom utbildningsväsendet. Diskriminering i arbetslivet. Kultur för alla. Värnpliktstjänstgöringen. Hälso- och sjukvården. Tasso Stafilidis (v) har väckt flera motioner, antingen ensam eller tillsammans med andra riksdagsledamöter från vänsterpartiet. I motion 2005/06:Sf 376 uppmärksammar han att det förekommer hatbrott på migrationsverkets förläggningar och vill därför att regeringen ska vidta åtgärder som innebär att hänsyn måste tas till asylsökande HBT-personers integritet och behov av skydd vad gäller boende eftersom de riskerar att utsättas för hatbrott. Andra motioner Tasso Stafilidis är motion 2005/06:L365 om det rättsliga föräldraskapet föreslås att regeringen ska utreda det rättsliga föräldraskapet gällande barn som har fler än två föräldrar och hur barns juridiska rättigheter till sina föräldrar utöver de biologiska vårdnadshavarna ska tillgodoses. Delvis samma frågeställningar behandlas också i motion 2005/06:L253 om det rättsliga föräldraksapet. Frågan om könsneutralt äktenskap och civil vigsel tas upp i motion 2005/06:L252. I motionen krävs att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som innebär att äktenskapslagstiftningen görs könsneutral samt att

4 vigselrätten tas bort från Svenska kyrkan och andra trossamfund. Ändringar i adoptionslagstiftningen föreslås i motion 2005/06:L263, också av Tasso Stafilidis m. fl. (v). Bland förslagen i motionen finns också ett som innebär att det ställs krav på adoptivorganisationer att samarbeta med organisationer som accepterar samkönade par som adoptivföräldrar för att de ska få behålla sin auktorisation. I motion 2005/06:L262 om assisterad befruktning och äggdonation finns flera yrkanden som innebär att gällande inseminationslagstiftning förbättras. Bland förslagen finns bland krav på att det ska bli möjlig att få tillgång till assisterad befruktning på andra kliniker än de nuvarande universitetssjukhusen och att det inte ska vara möjligt att ha två separata spermabanker (en för lesbiska och en för heterosexuella par). I en annan motion (2005/06:L239) om ändringar i partnerskapslagstiftningen föreslås vissa ändringar i partnerskapslagstiftningen med innebörden att ett par som vill registrera partnerskap får möjlighet att söka dispens från 18-årsregeln samt att trossamfund ska ges rätt att förrätta registrering av partnerskap. Våld i samkönade relationer behandlas av Inrid Burman m. fl. (v) i motion 2005/06:Ju444. Här föreslås att det är viktigt med kompetenshöjning avseende våld i samkönade parrelationer. Våld i samkönade relationer behandlas också i vänsterpartiets motion 2005/06:Ju333 om rättvist rättsväsende. Bland kraven märks önskemål om att åtgärder ska vidtas för att öka rättskedjans kunskaper på HBTområdet samt att vissa bestämmelser om förolämpningsbrott också ska omfatta sexuell läggning och könsidentitet (i dag kan åklagaren väcka åtal om någon förolämpats på grund av dennes homosexuella läggning, men däremot inte annan sexuell läggning eller könsidentitet). Lars Ohly m. fl. (v) tar i sin motion 2005/06:So606 också upp den psykiatriska hälso- och sjukvården. I motionen kritiseras exempelvis Johan Cullbergs bok Dynamisk psykiatri, som ingår i de flesta psykiatri- och psykologiutbildningar och som har en fördomsfull inställning till homosexualitet. Motionärerna vill därför att regeringen ska genomföra en analus av psykiatrin ur ett HBT-perspektiv. Frågan om anslag till trossamfunden (ca 50 milj kr) behandlas i motion 2005/06:K437. Som skäl för att slopa statsbidraget nämns bl. a. olika trossamfunds bristande respekt för exempelvis HBT-personer. Motionärerna vill därför att frågan om anslaget till trossamfund ska ses över. Miljöpartiet Flera av miljöpartiets motioner har undertecknats av Karin Svensson Smith (-) och anges vanligtvis inte särskilt i det följande. Miljöpartiets stora motion om Lika rättigheter för HBTpersoner (2005/06:L342) har också undertecknats Karin Svensson Smith (-). Motionen berör också ett stort antal sakområden och innehåller 22 motionsyrkanden. De huvudområden som motionen tar upp handlar om: Könsneutral äktenskapsbalk. Könsroller i kärleken. Hatbrott. Skyddat boende. HBT i utrikespolitiken. HBT-personer i asylärenden. Examensordning. Idrottsvärlden. Hälsa och vård. Transsexuell. Intersexuell. Att byta kön. Identitetshandlingar. Sexualitet och barns könsidentitet. Sex- och samlevnadsundervisning. Adoption. Att inte få barn. Mödravårdscentraler även för lesbiska. Hiv/aids. Unga och självmord. Äldreboende för HBT-personer. I miljöpartiets skolpolitiska motion (2005/06:Ub428) av Peter Eriksson m. fl. finns ett särskilt avsnitt om HBT. Partiet ställer krav på att Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBTfrågor hos anställda inom utbildningsväsendet liksom krav på att HBT-frågor uttryckligen ska nämnas i kursplanerna för grundskolan. En motion (2005/06:So364) om funktionshinder av Oeter Eriksson m. fl. (mp) har också ett avsnitt om situationen för HBT-personer med funktionshinder. I motionen krävs bl. a. att alla yrkeskategorier som arbetar med funktionshindrade ska ha fått och tillgodogjort sig HBTkompetens. Maria Wetterstrand m. fl. (mp) betonar i en motion (2005/06:Ju384) om ett grönt rättsväsende för framtiden vikten av kontinuerlig utbildning och säkerställande av kunskap bland domare såvitt avser otillåten diskriminering,

5 HBT-frågor, våld i nära relationer, sexualbrott och miljöbrott. I motion 2005/06:Ju562 av Maria Wetterstrand m. fl. (mp) om en human kriminalvård påtalas behovet av HBTperspektiv och kunskap om HBT-frågor inom kriminalvården. Maria Wetterstrand finns också med som första namn på motionen 2005/06:U371 om FN på väg mot ny kraftsamling. I den motionen beklagas att HBTpersoners rättigheter som mänskliga varelser över huvud taget inte finns med på FN-dagordningen. Våld i nära relationer är temat i motion 2005/06:Ju422 av Peter Eriksson m. fl. (mp). I motionen krävs bl. a. utbildningen i relevanta yrken ska genomsyras av kunskap om genus, makt och våld i nära relationer. Gustav Fridolin och Åsa Domeij (mp) föreslår i motion 2005/06:L267 att föräldrabalken ska ändras så att det blir möjligt för ett barn att ha fler än två juridiska vårdnadshavare. Bakgrunden till yrkandet är situationen för barn som tillkommit i samkönade relationer eller för barn som lever i andra familjekonstellationer än den s k kärnfamiljen. Partilösa Gudrun Schyman (-) har lämnat in två motioner med HBTaspekter. I motion 2005/06:L309 om instiftande av samlevnadsbalk anser hon att äktenskapsbalken ska avskaffas och ersättas av en ny samlevnadsbalk som reglerar samlevnadsförhållanden där såväl kön som sexualitet är ovidkommande och där parternas skyldigheter och rättigheter regleras oavsett partnernas inbördes relationer. I en annan motion (2005/06:Ub575) om jämställd utbildning och forskning föreslår Gudrun Schyman (-) att det måste finnas obligatoriska kunskaper om genus- och HBT-perspektiv i all lärarutbildning, yrkesutbildning, undervisning och forskning samt att man måste göra en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv. Flerpartimotioner I en sexpartimotion (kd, m, fp, v, c, mp) krävs bättre lärarutbildning i sex och samlevnad liksom andra åtgärder för att förbättra skolans samlevnadsundervisning. I motionen konstateras att HBT-elever inte känner sig inkluderade i undervisningen. De fyra borgerliga partierna har i en gemensam motion om Ett försvar i framtiden (2005/06:Fö218) bl. a. tagit upp kravet på förstärkning av arbetet mot diskriminering och trakasserier inom Försvarsmakten. I motivet till yrkandet nämns bl. a. att det finns rapporter som visar att det inom Försvarsmakten finns negativa värdering om homo- och bisexuella. Arbetet mot sådan diskriminering måste därför förstärkas. Riksdagsmotioner om sexualpolitisk asyl Regeringen har i sin proposition 2005/06:6 föreslagit att den som förföljs i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning skall kunna beviljas asyl enligt Genèvekonventionens bestämmelser. Motionstiden har nu gått ut och ett antal riksdagsmotioner tar upp situationen för HBT-flyktingar. Vänsterpartiets motion 2005/06:Sf 1 behandlar flera olika förslag.i ett av dessa tar man sikte på regeringens praxisbeslut från 1998 som innebär att en homosexuell person öppet ska ha manifesterat sin sexuella läggning innan han eller hon kom till Sverige. I motionen återges ett citat av en australiensk professor som anser att ett sådant krav riktat till homosexuella måste anses utgöra ett våldförande på deras mänskliga värdighet, diskriminering mot dem på grund av sexuell läggning och ett stöd till argumentet att de som utmanar normerna ska tystas på så sätt göra samma sak som homofobin och heterosexismen gjort på ett effektivt sätt under en tid. Motionärerna anser det är av största vikt att det nu klargörs att detta rättsfall inte längre ger uttryck för gällande rätt. Kristdemokraterna behandlar i motion 2005/06:Sf 2 kravet på utökad utbildning för personal inom de beslutsfattande myndigheterna och kräver dessutom en översyn av beslutsunderlagen om situationen i hemländerna för kvinnor och homosexuella. I miljöpartiets motion 2005/06:Sf3 krävs bl. a. att beviskraven för förföljelse på grund av kön och sexuell läggning bör sänkas till en rimlig nivå. Motionärerna menar också att det faktum att sökanden har dolt sin sexuella läggning inte ska spela någon roll vid behandling av asylärendet. I motionen konstaterar miljöpartiet att en vanlig avslagsgrund är att det är riskfritt för den asylsökande att återvända hem eftersom hans sexuella läggning inte är känd. Samtidigt hänvisas det i besluten till att det inte är en fördel att ha tagit sexuella kontakter i hemlandet eftersom detta ger en sämre trovärdighet till den asylsökandes berättelse. Ur rättssäkerhetssynpunkt är denna situation ohållbar på grund av den kompletta avsaknaden av förutsebarhet av lagstiftningen. Miljöpartiet vill också att transpersoner ska inkluderas i skrivningarna i propositionen samt att HBT-kompetensen

6 hos handläggare och beslutsfattare måste öka. Folkpartiet tar i sin kommittémotion 2005/06:Sf4 också upp behovet av ökad HBT-kompetens. I motionen förs också ett resonemang om problemet med att omgivningen i hemlandet känner till den asylsökandens sexuella läggning eller inte. I propositionen betonas att sexuell läggning ska betraktas som en grundläggande egenskap hos individen som det aldrig kan komma i fråga att han eller hon avstår från. Folkpartiet delar denna uppfattning men anser att det är ett ganska intetsägande resonemang om det inte leder fram till slutsatsen att det inte kan komma i fråga att kräva att individen ska avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning. Detta är ett exempel på en skrivning som riskerar att bli verkningslös om det inte uttryckligen framgår att man även har rätt att leva i enlighet med sin sexuella läggning. Rådande praxis för homosexuella flyktingar som utvisas till sina hemländer med motiveringen att de inte riskerar förföljelse så länge de döljer sin sexuella läggning för omvärlden är enligt folkpartiet oacceptabel. Högsta Domstolen om faderskap vid insemination Högsta Domstolen har nu avgjort målet om den bög som donerade sperma till en lesbisk kvinna i Örebro. Mannen har under åren donerat sperma vid tre tillfällen och kvinnan har fött tre barn. År 2000 har han skriftligen bekräftat att han är far till barnen. Orsaken härtill var då att mamman önskade att barnen senare skulle kunna få kännedom om vem som är deras biologiska far. Mamman, som vid inseminationstillfällena levde tillsammans med en annan kvinna, separerade en kort tid efter faderskapserkännandet från den kvinnan. I samband därmed krävde hon underhållsstöd från mannen. Såväl tingsrätt som hovrätt fastslog att mannen, genom sitt faderskapserkännande, var underhållsskyldig. Mannen å sin sida hävda att avsikten aldrig varit att han skulle ha ansvar för barnen samt att barnen tillkommit genom insemination och inte genom samlag, varför faderskapserkännandet inte skulle rättslig betydelse för underhållsfrågan. Högsta Domstolen anser dock att mannen, genom det skriftliga faderskapserkännandet, har underhållsskyldighet gentemot barnen oberoende av de invändningar som gjorts av mannen. Kyrkomötet Svenska kyrkans Kyrkostyrelse har i en skrivelse till årets kyrkomöte bl. a. föreslagit att en ny paragraf med egen rubrik ska införas i kyrkoordningen med innebörden att en särskild ordning för välsignelse över ingånget partnerskap införs. Flera motioner hade inlämnats till kyrkomötet med förslag till avslag på Kyrkostyrelsens förslag. Sedan kyrkomötet påbörjade sina förhandlingar har Kyrkostyrelsens förslag jämte motionerna överlämnats till Gudstjänstutskottet, som i sin tur inhämtat yttrande från Läronämnden (2005:10y), Kyrkorättsutskottet (2005:1y) och Ekumenikutskottet (2005:3y) för yttrande. Samtliga tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag. Också Gudstjänstutskottet tillstyrkte i sitt betänkande (2005:2) Kyrkostyrelsens förslag och avstyrkte därmed de motioner som väckts i frågan. Vid kyrkomötets debatt framfördes ett förslag att hela ärendet skulle återremitteras till Kyrkostyrelsen. Detta yrkande avslogs med röstsiffrorna Också Kyrkostyrelsens förslag till välsignelse över ingånget partnerskap blev föremål för omröstning. Förslaget antogs med röstsiffrorna , 8 ledamöter avstod). Socialdemokraternas partikongress om könsneutrala äktenskap Till årets partikongress med socialdemokraterna fanns flera motioner som krävde att partiet skulle ställa bakom sig kravet på könsneutrala äktenskap. Partistyrelsen hade dock avstyrkt dessa krav med hänvisning till den sittande äktenskapsutredningen. Vid utskottsbehandlingen under kongressen visade det sig dock att utskottet enhälligt ställde sig bakom motionskraven och alltså hade en annan uppfattning än partistyrelsen. Vid kongressen bifölls också motionerna utan särskild votering. Partikongressens klara ställningstagande innebär att det nu finns en betryggande majoritet bland riksdagspartierna för könsneutrala äktenskap. Gemensamt uppdrag som vigsel- och partnerskapsförrättare I en PM som upprättats inom justitiedepartementet har föreslagits att uppdragen som vigselförrättare och partnerskapsförrättare ska vara ett gemensamt uppdrag. I en övergångsbestämmelse föreslås också att de som den 1

7 januari 2006 (då ändringen föreslås träda i kraft) hade förordnande enbart som vigselförrättare per automatik ska anses behöriga att också förrätta partnerskap. Promemorian har nu remissbehandlats till samtliga länsstyrelse (det är de som utfärdar förordnandena), några kommuner och fyra övriga instanser. Remissutfallet visar att samtliga länsstyrelser utom en (Norrbottens län) tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar det utan erinran; sju kommuner och tre övriga remissinstanser tillstyrker också förslagen. Två kommuner avstyrker förslagen (Markaryd och Rättvik), medan sju tillstyrker och fyra avstår från att yttra sig. Sveriges Kommuner och Landsting avstår också från att yttra sig. När det gäller frågan om befintliga vigselförrättare ska anses behöriga att från 1 januari 2006 också anses behöriga att förrätta partnerskap menar tre länsstyrelsen att de som i dag endast är vigselförrättare ska kunna fortsätta vara enbart vigselförrättare och ytterligare en länsstyrelse, utan att direkt avstyrka förslaget, ändock ställer sig tveksam till förslaget. Som skäl till denna inställning anför de berörda länsstyrelserna att behovet av partnerskapsförrättare i dag är väl tillgodosett och att en förändring av gällande regler kan innebära att många som i dag är enbart vigselförrättare skulle avsäga sig sitt uppdrag och detta kan skapa problem av praktisk natur i ett övergångsskede. Också juridiska fakulteten vid Uppsala universitet avstyrker denna del av förslaget. När länsstyrelsen i Västerbottens län avgav sitt yttrande behandlades yttrande i länsstyrelsens styrelse. I denna styrelse fanns en reservation från två ledamöter, som ansåg att promemorians förslag skulle avstyrkas. Dessa ledamöter var kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund (s) och riksdagsledamoten Gunilla Tjernberg (kd). Interpellation om Migrationsverkets splittring av asylsökande familjer Tasso Stafilidis (v) har i en interpellation (2005/06:72) till migrationsminister Barbro Holmberg (s) aktualiserat frågan om Migrationsverkets splittring av en asylsökande familj som består av två statslösa palestinska män genom att inte behandla deras ansökningar gemensamt trots att männen har ett kärleksförhållande. Han tar också upp det förhållandet att Migrationsverket valde att placera de två männen på olika flyktingförläggningar i stället för att låta dem leva tillsammans. I interpellation kritiseras Migrationsverket för att särbehandla asylsökande familjer på olika sätt beroende på familjemedlemmarnas sexuella läggning. Vidare konstateras att HBT-kompetensen inom Migrationsverket fortfarande bristfällig. Mot denna bakgrund frågas vilka åtgärder migrationsministern avser att vidta för att asylsökande familjer inte ska splittras och vilka åtgärder migrationsministern avser att göra för att stärka HBTkompetensen på alla nivåer inom Migrationsverket. Interpellationen har ännu inte besvarats. Interpellation om situationen för HBTpersoner i de nya medlemsländerna i EU I en interpellation (2005/06:71) till utrikesminister Laila Freivalds (S) tar Tasso Stafilidis (v) upp situationen för HBT-personer i de nya medlemsländerna i EU. I interpellationen konstateras att Polens nya president, den katolsk-konservative Lech Kaczynski, aktivet verkar för en försämring av HBT-personers medborgerliga fri- och rättigheter. Presidenten har tillsammans med andra företrädare för Lag- och rättvisepartiet gjorts flera grova homofobiska uttalanden under höstens valrörelse. När den nye presidenten var borgmästare i huvudstaden Warszawa försökte han stoppa HBT-rörelsens Prideparad. Också i Lettland har det förekommit statsstödda aktioner mot HBT-personers rättighetssträvanden. Frågorna till utrikesministern gäller bl. a. vad hon avser att göra för att Polen och de andra nya EU-länderna ska leva upp till de EG-rättsliga kraven på förbud för medlemsländerna att diskriminera personer på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt vad Sverige kommer att göra för att stödja HBT-organisationer i de nya EU-länderna. Interpellationen har ännu inte besvarats. Interpellation om skydd mot hatbrott på Migrationsverkets förläggningar Homosexuella handlingar är förbjudna i mer än ett 70-tal länder. Asylsökande HBT-personer riskerar att utsättas för hatbrott även efter att de anlänt till Sverige. Detta konstaterar Tasso Stafilidis (v) i en interpellation (2005/06:72) till migrationsminister Barbro Holmberg (s). En person som utsatts för kränkningar på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet på Migrationsverkets förläggningar får ofta problem med att byta boende.

8 I interpellationen konstateras att det inte är acceptabelt att en person som flytt från förföljelse och kränkningar på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska tvingas utstå samma typ av behandling som i ursprungslandet. I interpellationen aktualiseras därför frågan vilka åtgärder migrationsministern avser att vidta för att stärka skyddet för de flyktingar som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterad brottslighet på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Interpellationen har ännu inte besvarats. Riksdagsfråga om statliga tjänstepensionsförmåner Martin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:125 till socialminister Berit Andnor aktualiserat reglerna för statliga tjänstepensionsförmåner, som när det gäller sambor uttryckligen avgränsar efterlevandes rätt till pensionsförmåner till en ogift person av motsatt kön. Trots ett tillkännagivande från riksdagen om att bestämmelsen bör ändras av regeringen har detta inte skett. Martin Andreasson frågar därför socialministern när regeringen avser att ändra förordningen om statliga tjänstepensionsförmåner så att det blir icke-diskriminerande såväl till sin innebörd som till sin ordalydelse. Frågan har besvarats av statsrådet Sven-Erik Österberg () som håller med om att handläggningsförordningen till sin ordalydelse fortfarande är diskriminerande. Han påpekar dock att en bestämmelse i sambolagens inledning ( generalklausul ) medför att ingen anställd ska ha drabbats av att ordalydelsen inte ändrats tidigare. Stats kommer att vidta åtgärder för att ändra ordalydelsen snarast möjligt. Riksdagsfråga om lån till hemutrustning för flyktingar Martin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:126 till statsrådet Jens Orback uppmärksammat att förordningen om lån till hemutrustning för flyktingar uttryckligen definierar sambor som en ogift man och en ogift kvinna. Trots ett tidigare tillkännagivande av riksdagen har denna förordning inte ändrats. I frågan undrar därför Martin Andreasson om när statsrådet avser att ändra förordningen så att den blir ickediskriminerande såväl till sin innebörd som till sin ordalydelse. Av statsrådet Jens Orbacks svar framgår att Centrala studiestödsnämnden i sin handbok föreskriver att med sambor avses två personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden, dvs sambopar oavsett sexuell läggning, kan beviljas hemutrustningslån. Tillämpningen sker alltså i enlighet med vad som föreskrivs i sambolagen. Ordalydelsen kommer att ändras före årsskiftet så att den gällande tillämpningen tydliggörs. Riksdagsfråga om förföljelse av HBTpersoner i Sierra Leone I den av riksdagens HBT-grupp och RFSL anordnade seminariet HBT i världen förekom bl. a. medverkan från en HBT-person från Sierra Leone. Av hans anförande framgick bl. a. att homosexuella handlingar är förbjudet i lag och att HBT-aktivister vittnar om omfattande trakasserier och öppet fysiskt våld. Mot denna bakgrund har Martin Andreasson (fp) i riksdagsfråga 2005/06:208 frågat utrikesministern på vilket sätt hon avser att agera för att Sverige, bilateralt eller inom det internationella samfundet, ska medverka till att förföljelserna av HBT-personer i Sierra Leone uppmärksammas och motarbetas. I utrikesministerns svar bekräftas att homosexualitet är förbjudet i nationell lag i Sierra Leone. Hon anser detta är djupt beklagligt och hon noterar också de oroande uppgifter som framkommer i frågan. När det gäller konkreta åtgärder konstaterar utrikesminister att Sida kommer inom kort att presentera en studie om hur vi i svensk utvecklingspolitik och svenskt utvecklingssamarbete arbetar med HBT-frågorna. Studoien kommer att ligga till grund för fortsatt analys om hur arbetet inom området kan förbättras. Beträffande Sierra Leone säger utrikesministern att hon kommer att fortsätta följa utvecklingen i landet. Riksdagsfråga om situationen för HBTpersoner i Indien Vid seminariet HBT i världen förekommer också medverkan från en HBT-aktivist i Indien, som kunde berätta om fortsatta problem i Indien. Ett särskilt problem som lyftes fram är att gällande lagstiftning i praktiken skapar straffrihet för homosexuella våldtäkter, eftersom offret inte kan göra en polisanmälan utan att i sin tur

9 anklagas för att han ägnat sig åt förbjudna sexuella handlingar. Mot bakgrund av de uppgifter som framkom vid riksdagsseminariet ställer Martin Andreasson (fp) en fråga (2005/06:209) till utrikesministern om hon på senare tid först upp frågan om totalförbudet mot homosexuella handlingar i sina bilaterala kontakter med Indien och på vilket sätt hon avser att agera framgent i frågan. Av utrikesminister Laila Freivalds svar framgår att Sveriges samarbete med det civila samhället i Indien har varit den väg som bedömts vara mest konstruktiv för att bidra till att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna i Indien. Utrikesministern kommer att besöka Indien senare i höst och har då för avsikt att även ta upp frågan om mänskliga rättigheter med sin indiske kollega. Huruvida hon därvid även kommer att ta upp frågan det straffrättsliga förbudet i landet framgår dock inte av frågesvaret. Partnerskapsceremonier i trossamfund aktuell i riksdagsfråga Martin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:271 tagit om dagens lagstiftning som innebär att det inte är möjligt, ens för de trossamfund som så önskar, att kunna hålla partnerskapsceremonier med juridisk effekt. Det innebär att en juridisk giltig partnerskapsförrättning måste ske i enlighet med det civila formuläret, till skillnad från vigslar där också religiösa ceremonier kan få juridisk effekt. Avslutningsvis uppmanar kommunstyrelsen alla pitebor att ställa sig bakom kommunstyrelsens upprop och visa sitt ställningstagande genom att delta i den manifestation som RFSL anordnar i centrala Piteå. RFSL:s periodiska publikationer Kom Ut: 10 nr/år. Gratis för medlemmar i RFSL, annars 200 kr/år. Nytt i sexualpolitiken: 10 nr/år. Pren. 200 kr/år. Gratis via e-post. Redaktör: Stig-Åke Petersson. Medlemskap i RFSL kostar mellan 200 och 350 kr/år, beroende på vilken lokalavdelning som väljs. I medlemskapet ingår Kom Ut. Materialet i Nytt i sexualpolitiken får användas fritt med angivande av källa. Adress RFSL Box STOCKHOLM (tel) (fax) forbund@rfsl.se Mot denna bakgrund tillfrågas justitieminister om han avser att agera för att de trossamfund som själva önskar får möjlighet att förrätta juridiskt giltiga partnerskapsceremonier enligt sitt eget ceremoniel. Piteå kommun fördömer hatbrott RFSL Nords lokaler i Piteå har utsatts för mordbrandsförsök genom att brandbomber kastats in genom fönstren i lokalen. Detta var det tredje attentatet mot avdelningen i Piteå. Med anledning av det inträffade har kommunstyrelsen i Piteå gjort ett uttalande där man fördömer det inträffade samtidigt som man konstaterar att att det är en självklarhet att alla människor i kommunen ska få leva i trygghet och ha rätt att utöva sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsen har sett RFSL:s verksamhet som en självklar del i ett öppet, demokratiskt samhälle som ska prägla inte vara Piteå utan hela vårt land.