Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildningsnämnden kallas till sammanträde: Tid: Tisdagen den 25 augusti klockan Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan Plats: Utbildningskontoret, Stora Brogatan Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare Tid för justering torsdagen den 27 augusti. 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 4 Budgetuppföljning juli 2015 (2015/UN ) Bilaga 5 Budget 2016:1 (2015/UN ) Bilaga 6 Läsårstider för läsåret 2016/2017 (2015/UN ) Bilaga 7 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Almåsgymnasiet (2015/UN ) 8 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Bergslenagymnasiet (2015/UN ) 9 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Bäckängsgymnasiet (2015/UN ) 10 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Sven Eriksonsgymnasiet (2015/UN ) 11 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Tullengymnasiet (2015/UN ) 12 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Viskastrandsgymnasiet (2015/UN ) 13 Förordnande av verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats, (2015/UN ) 14 Remiss Revidering av strategin Bildningsstaden Borås (2015/UN ) 15 Initiativärende Fortsätt satsningen på karriärstjänster (2015/UN ) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Tillsättning av vuxenutbildningschef (2015/UN ) Bilaga 17 Remiss Förslag till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarandet (2015/UN ) 18 Redovisning av statistik för synpunktshanteringen januari-juni 2015 (2015/UN ) Bilaga Bilaga 19 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning 20 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning 21 Delegationsbeslut 22 Övriga frågor Rapport från programråd/lärlingsråd/yh ledningsgrupp Kontaktpolitikerbesök Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

3 Ärende 4 BESLUTSFÖRSLAG Budgetuppföljning juli 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättad budgetuppföljning för juli Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

4 PM Budgetuppföljning / Prognos för Utbildningsförvaltningen per juli Allmänt Prognosen för utbildningsförvaltningen visar ett minus på 4,9 mnkr när den centrala bufferten på drygt 4,6 mnkr inräknas. I det prognostiserade resultatet ingår bufferten som är 4,6 mnkr och har fördelas ut på gymnasieskolorna. Fortsatt arbetet med att införa en ny skolform GY11. Utöver detta har Utbildningsnämnden tillåtelse att använda 9,6 mnkr som planerats enligt följande: 7,0 mnkr, fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen. 2,6 mnkr, finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås. 0,7 mnkr, Vuxengymnasiet, projekt Modersmålsstöd SFI, återförs vid årsredovisning i det ackumulerade resultatet. 0,6 mnkr, engångsbelopp för att täcka löneökningar. Detta belopp kommer fördelas ut på våra skolor och friskolor i Borås i september då vi vet hur eleverna är fördelade. Ramen kommer att ökas med detta belopp. 1,8 mnkr, statsbidrag för förstelärare för vt Kostnaden finns på våra skolor. Osäkert om skolorna tagit hänsyn till detta i sina prognoser. Prognosen för 2015 visar att Utbildningsförvaltningen kommer sluta på ett resultat om minus 4,9 mnkr. Tillåtelse att göra ett resultat på minus 9,6 mkr har beslutats i KS. Stor osäkerhet råder beträffande elevantalet för höstterminen vilket påverkar interkommunala ersättningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.

5 Prognos per enhet Gemensam utbildningsadministration Gemensam utbildningsadministration beräknas klara sin ram för I prognosen t.o.m mars visas ett plus på 0,2 mkr. Det är eventuellt ökade avgifter till företagshälsan. Avdelningen för verksamhets utvecklingsenheten Avdelningen för verksamhetsutveckling beräknas klara sin ram för I prognosen redovisat ett resultat om plus 0,7 mnkr. Verksamheten förväntas göra ett plus 2015, då det finns ej tillsatta tjänser. Gymnasieskolan Gymnasieskolans prognos visar ett minus på 4,3 mnkr. Prognosen för gymnasieskolan är mycket osäker då nämnden ännu inte vet hur eleverna väljer inför starten av årskurs 1, höstterminen Detta påverkar prognosen i allra högsta grad. Inte bara utfallet av de interkommunala ersättningarna utan även kostnaderna för de enskilda kommunala gymnasieskolorna är direkt beroende av hur eleverna väljer. I prognosen redovisas ett minus för verksamheten undervisning på 4,7 mkr. Intäkter för interkommunala ersättningar (IKE) visar ett lägre utfall än vad som beräknats i budget och beräknas hamna på ca 3,0 mnkr under antagandet i budget. Detta bygger dock på en mycket grov uppskattning på grund av osäkerheten kring elevernas val inför ht 15. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen beräknas göra ett minus på 3,3 mnkr i gämfört med budget för ,7 mnkr KS beslutade om medel från sociala investeringsfonden till projektet Modersmålsstöd SFI. Överdraget regleras i årsbokslutet. Beslut i KS den 9 mars om att yrkesvux får använda 2,6 mnkr för att finansiera regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans prognos visar ett plus på 0,8 mnkr. Prognosen visar på lägre personal- och materialkostnader än vad som planerades i budget samt högre IKE. Stor osäkerhet råder beträffande elevantalet till höstterminen. Naturskolan Naturskolans verksamhet beräknas ge ett plus på 0,3 mnkr. Detta då biologiska museet nu hyrs av Bäckängsgymnasiet. Förslag till beslut att godkänna presenterad prognos UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

6 Prognos 2015, Tkr Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Avv.mot Bu Skillnad Jämförelse Enhet Tkr Pr. Jul 15 Pr. Apr 15 Pr. Mar 15 Pr. Feb 15 mot Apr 15 Redov Gem adm 188,1 182,8-399,5 0,0 5, , Almås 0,0 95, ,8 0,0-95, , Bäckäng 0,0 0,6 0,2 0,0-0,6 79, Sven Erikson 0,0-250, ,0 0,0 250,0-87, Tullen ,9 7,1 0,5 0, , , Viskastrand 13,8 35,2 1,7 0,0-21,4 815, Gy gem , , , ,0 46, ,8 SA GYMNASIET , , , ,0-911, , AVD för VHT UTV 667,2 261,8-117,1 0,0 405, , Grund 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-8, Gymn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, PU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, KY 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, SFI -700,0-700,0-700,0 0,0 0,0-172, YH 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Särvux 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2, Gymn Teori 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-23, Björkäng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Gymn Yrkes , ,0 0,0 0,0 0,0 0, Vägledn. Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Gem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-653,0 SA KOMVUX , ,0-700,0 0,0 0,0-854,9 GY SÄR BE nat pr -167,3-28,4-166,9 0,0-138,9-146, Verksamhetstr. 387,3 136,3 166,4 0,0 251, , BE Korttid 216,6 227,9 401,7 0,0-11,2 400, X AL nat pr 375, , ,3 0,0-652,3 462, AL Yrkestr. 585,7 65,7 185,3 0,0 519,9 313, AL Korttid -128,2 81,0 11,4 0,0-209,2 23, VS nat pr 12,2 43, ,8 0,0-31,6-188, Elevboende -436,7-335,8-401,2 0,0-100,9 327, Gy sär gem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-315,4 SA GYMN.SÄR 845, , ,7 0,0-373, ,0 Navet 256 Naturskolan 313,9 313,9 313,9 0,0 0,0 314,4 SUMMA , , , ,0-873, ,5 Central buffert 676,0 676,0 0, ,3 0,0 661,0 RESULTAT , , , ,7-873, ,5 varav buffert 676,0 676,0 0, ,3 0,0 661,0 Resultat exkl buffert , , , ,0-873, ,5 Krav på överskott Avvikelse mot ram , , , ,0-873, ,5 Ing. Ack. resultat , Utg. Ack. Resultat 9 586,22989 Ersättning för Sociala investeringar 174,60643 Eget Ack 9 760, Michael Malmström UBF Prognos månadsjämförelse 15.xlsx

7 Ärende 5 BESLUTSFÖRSLAG Budget 2016:1 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till Budget 2016:1 och översänder densamma till Kommunstyrelsen. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

8 Budget facknämnder 2016 Utbildningsnämnden

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Egen organisation Investeringar Bilagor Bilaga 1: Planerat utbildingsutbud gymnasieskola 2016/17 Bilaga 2: Planerat utbildningsutbud gymnasiesärskola 2016/17 Bilaga 3: Verksamhetsmått 16:1 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

10 1 Inledning Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan avslutas i och med utgången av 2015 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande femårsperiod. På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen Reformerna från 2011 för gymnasieskolan ny gymnasieskola, ny skollag, ny betygsskala omfattar fullt ut alla delar av utbildningarna i gymnasieskolan. Reformeringen medför fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler på program och inriktningar i gymnasieskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan, som hade sin första antagning läsåret 2013/14, bedrivs parallellt gymnasiesärskola enligt såväl nya som gamla regelverk. Utbildningsnämnden anordnar individuellt program och åtta av nio nationella program i den nya gymnasiesärskolan. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Enligt gymnasiesärskolereformen kan eleverna bland annat välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Kompetensutvecklingsinsatser bland personalen har genomförts och vissa nyinvesteringar kan komma att krävas. Behörighetsreglerna till gymnasieskolan innebär att eleven som söker till yrkesprogram ska ha minst åtta godkända betyg från grundskolan. Till högskoleförberedande program krävs minst tolv godkända betyg. Ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram kan inom ramen för introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val läsa grundskolebehörigheten parallellt med studier på yrkesprogrammet. Villkoret är att eleven från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. För många elever tar det längre tid än ett läsår att nå gymnasiebehörighet. Alla elever som går ett yrkesprogram har möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet under utbildningstiden. Detta innebär att skolan anordnar de kurser som krävs för behörighet till högskola för eleven inom den ordinarie utbildningen eller som utökning av den. Inom yrkesprogrammen inriktas arbetet även mot att öka antalet lärlingsplatser. Nyanlända elever ökar i omfattning, både de som kommer via grundskolan och de som kommer direkt till gymnasieskolan. Med de skärpta behörighetsreglerna till gymnasieskolans nationella program är utbildningsvägen idag längre för de flesta nyanlända eleverna. Arbetslivsnämnden överför för läsåren 2015/16 och 2016/17, 500 tkr per termin till Utbildningsnämnden för att ytterligare stärka Utbildningsnämndens möjligheter att sätta in extraresurser för flyktingelever i gymnasieskolan. Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd, utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15. Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan. Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja genom årskurserna 2 och 3 behöver stödverksamheten tillföras resurser. Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Långsiktigt kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

11 specialistkompetenser, utgående från de behov som föreligger. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredningshantering och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Elevunderlaget till gymnasieskolan, dvs antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före. Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år sker en marginell nedgång. Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås är antalet fristående gymnasieskolor i dagsläget fyra. En av dessa skolor har ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet men beslut från Skolinspektionen har inte kommit ännu. Sammantaget innebär förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet. Utbildningsnämnden har det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomfört eller fullföljt utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Nämnden samverkar med bland annat Arbetslivsnämnden/Jobb Borås i frågan. Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för vårdcollege samt för genomförande av teknikcollege. College är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på vårdutbildningar och tekniskt inriktade utbildningar. Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Övervägande delen av vuxenutbildningens verksamhet finns centralt i Borås, i kvarteret Vulcanus. Textila utbildningar finns Simonsland och vårdutbildningarna bedrivs i Almåsgymnasiets lokaler. Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret. Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad. Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställda. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni Två nya karriärtjänster inrättades Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Lektor är en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48 förstelärartjänster per juni Samtliga Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

12 förstelärare har lärarlegitimation. Borås Stad avsatte i budget 2015 för Utbildningsnämnden 5 mnkr extra för ett särskilt skollyft att under 2015/16 användas till kompetensutveckling för lärarna med fokus på fördjupade ämneskunskaper. Enligt budgeten är planen är att varje år de kommande fyra åren ha med medlen för ett skollyft och utifrån detta planerar Utbildningsnämnden med att skollyft genomförs under Omvärldsanalys Utbildningsområdet påverkas av mer eller mindre genomgripande förändringar som sker i omvärlden till följd av exempelvis riksdags- och regeringsbeslut, befolkningsförändringar, etablering eller nedläggning av fristående aktörer mm. Utbildningsnämnden bedömer att följande kommer att påverka verksamheten under de närmaste åren. Styrdokument Borås Stads vision 2025 och Borås Stads strategi för skolväsendet i Borås kommer tillsammans med Utbildningsnämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att ange inriktningen och vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra och förädla verksamheterna samt för att nå ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplan avslutas i och med utgången av 2015 och får en fortsättning i utvecklingsplanen för kommande period På skolnivå utarbetas under första halvåret 2016 utvecklingsplaner. I arbetet ska skolorna utgå från förvaltningens plan, förhålla sig till utvecklingsområdena i denna samt beskriva egna utvecklings- och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse. Skolans utvecklingsplan ska gälla från höstterminen 2016 till och med vårterminen Nya reformer Även om budgetåret 2016 innebär att reformerna för gymnasieskolan gäller fullt ut i alla utbildningar medför den nya gymnasieskolans program och inriktningar fortsatt behov av nyinvesteringar i form av utrustning/lärverktyg, utökad förhyrning och anpassning av lokaler. Behörighetsreglerna till den reformerade gymnasieskolan medför att elever som inte är behöriga direkt från grundskolan ofta behöver längre tid än ett år på introduktionsprogrammen för att nå gymnasiebehörighet. På samma sätt är utbildningsvägen längre för nyanlända elever än tidigare. Arbetslivsnämnden överför för läsåren 2015/16 och 2016/17, 500 tkr per termin till Utbildningsnämnden för att ytterligare stärka Utbildningsnämndens möjligheter att sätta in extraresurser för flyktingelever i gymnasieskolan. Yrkesprogrammen ger inte längre automatiskt högskolebehörighet utan elever får välja om denne vill läsa till de kurser som behövs. Behörighetskurserna anordnas inom ordinarie utbildning eller som utökning av den. Gymnasiesärskolereformen gäller för utbildningar som påbörjats efter den 1 juli Den nya gymnasiesärskolan startade läsåret 2013/14 och omfattar utbildningar på totalt nio nationella program och på individuella program. Utbildningsnämnden anordnar åtta nationella program i Borås och individuella program. Programmet för skog, mark och djur finns inte i Borås. Gymnasiesärskolan finns på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Viskastrandsgymnasiet samt på Hulta Ängar. Målet med den nya gymnasiesärskolan är att öka andelen ungdomar som har möjlighet att få en anställning efter sin utbildning. Enligt reformen kommer eleverna bland annat att kunna välja kurser inom såväl gymnasiesärskolan som den vanliga gymnasieskolan. Reformen har medfört omfattande informationsoch kompetensutvecklingsinsatser för personalen som fortlöper även under För genomförande av gymnasiesärskolereformen behöver utbildningsnämnden tilläggsanslag då införandet medför behov av nyinvesteringar i form av utrustning och lokaler. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

13 Inkludering och särskilt stöd Inkluderingen i gymnasieskolan ökar efter förändrade regler om rättighet till särskola för elever med autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning. Många av eleverna går inkluderade i vanlig verksamhet, med olika stödinsatser. För elever i behov av omfattande stödinsatser införde Utbildningsnämnden en stödverksamhet på Sven Eriksonsgymnasiet läsåret 2014/15. Stödverksamheten medför ökade driftskostnader avseende lokalanpassning, utrustning, lärverktyg av olika slag, inköp av karaktärsämneskurser, anställning av personal samt förstärkning inom elevhälsan. Stödverksamheten kommer läsåret 2015/16 ha elever i årskurserna 1 och 2. För att kunna fullfölja åk 2 och 3 behöver stödverksamheten tillföras resurser. Samtliga gymnasieskolor har elevhälsoteam med de kompetenser som föreskrivs i skollagen. Främst ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och har därmed ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. I viss omfattning kan förstärkningar behöva göras inom elevhälsan, t ex personal med specialistkompetenser. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredning och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Elevunderlag och fristående gymnasieskolor Elevunderlaget till gymnasieskolan, d.v.s. antalet 16-åringar, kommer 2016 att vara högre än året före. Även de därpå följande tre åren fram till 2019 ökar andelen 16-åringar något varje år sker en marginell nedgång. Källa: Borås Stad/Samhällsplanering Enligt samverkansavtal för gymnasieutbildning inom Boråsregionen får eleverna fritt söka de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna som förstahandssökande. Detta s k frisök har inneburit, att trots minskat elevunderlag, har elevantalet på de kommunala gymnasieskolorna i Borås inte reducerats i motsvarande grad. De fristående gymnasieskolorna är en faktor som kan påverka den kommunala verksamheten. Antalet fristående gymnasieskolor är i dagsläget fyra efter att ytterligare en skola har lagt ner sin verksamhet i Borås. Andelen boråselever på de fristående gymnasieskolorna i Borås är 11 % per maj En av skolorna har ansökt om att fr o m läsåret 2016/17 utöka nuvarande verksamhet men beslut från Skolinspektionen har inte kommit ännu. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

14 Sammantaget innebär förändringar i elevantal, i söktryck och andra förutsättningar att Utbildningsnämnden ständigt måste vara beredd på att göra anpassningar i sin verksamhet. Aktivitetsansvar Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om hur de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Inom ramen för aktivitetsansvaret ska kommunen att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Aktivitetsansvaret i Borås innehas av Utbildningsnämnden. Nämnden samverkar med andra kommunala aktörer i utövandet av ansvaret, till exempel med Arbetslivsnämnden/Jobb Borås. Vård- och teknikcollege Inom Boråsregionen fortsätter samarbetet med kommunerna med bland annat planering för vårdcollege samt genomförande av teknikcollege. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen fortsätter utvecklingen av samarbetet såväl inom Boråsregionen som i Västra Götalandsregionen. Regional vuxenutbildning (BRvux) startade under 2012 med ett gemensamt utbud av yrkeskurser/-utbildningar. Denna verksamhet drivs med statsbidrag till och med Tillsätts inga ytterligare statliga medel kommer verksamheten att avvecklas på regionnivå och övergå till att drivas på kommunnivå. Vuxenutbildningen finns i centralt placerade lokaler i kvarteret Vulcanus sedan hösten De textila utbildningarna inom Yrkeshögskolan finns i Simonsland. Vårdutbildningar bedrivs i Almåsgymnasiets lokaler. Mentor Mentor ska i enlighet med skollagen finnas för nyutexaminerade lärare under introduktionsåret. Mentorer arvoderas enligt lokalt kollektivavtal i Borås Stad. Mentorn ska så långt det är möjligt ha samma behörighet som den nya läraren eller förskolläraren. Mentorn ska ge ett individuellt stöd och regelbundet följa den nya lärarens eller förskollärarens arbete. Det är viktigt att mentorn under introduktionsperiodens gång uppmärksammar de utvecklingsbehov som finns och förmedlar detta till den rektor eller den förskolechef som är ytterst ansvarig. Under introduktionsperioden ska den nya läraren eller förskolläraren arbeta med allt som normalt sett ingår i en tjänst. Det är centralt att utveckla förmågan att systematiskt planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. Den som genomgår introduktionsperioden ska kunna påverka upplägget av den utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Den nya läraren ska under introduktionsperioden få stöd i att med olika metoder planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. Det är även viktigt att träna förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra i rollen som lärare. Legitimationskrav - Behörighetskrav Enligt skollagen får enbart legitimerade lärare tillsvidareanställas. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare har, alltså vilka skolformer, årskurser, och ämnen som hen är behörig för. Undantagna från legitimationskravet är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål och lärare i individuella kurser och orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Det är den enskilde läraren som ansöker om sin legitimation. Inom Utbildningsförvaltningen har en stor andel av de lärare som omfattas av legitimationskravet erhållit sin legitimation. För de tjänster som omfattas av legitimationskrav planerar Utbildningsförvaltningen för att enbart ha legitimerade lärare tillsvidareanställd. För gymnasiesärskola gäller övergångsregler till 2018 innebärande att lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får ansvara för undervisning och betygsättning utan legitimation till utgången av juni Karriärtjänster Två nya karriärtjänster infördes Den ena är förstelärare, den andra är lektor. Lektor är en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Karriärtjänsterna ska dels göra läraryrket mer attraktivt, dels säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Det är huvudmannen Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

15 som skapar karriärtjänsterna och bestämmer själva om tjänsternas antal, utformning, tillsättning och lön. För att underlätta reformen har regeringen inrättat ett statsbidrag som ersätter huvudmäns kostnader för löneökningen. Utbildningsnämnden har 48 förstelärartjänster per juni Samtliga förstelärare har lärarlegitimation. Lokaler Gymnasieskolan inkl. gymnasiesärskolan På Almåsgymnasiet har ombyggnad genomförts för anpassning till Vuxenutbildningens behov. En ny tvättstuga har byggts under Vidare har det inletts en förstudie för byggande av ett tillagningskök. Byggstart planeras kunna ske tidigast i maj På Sven Eriksonsgymnasiet fortsätter anpassningen av lokaler för framför allt Teknikprogrammet. Tidigare lokaler för f.d. Energiprogrammet anpassas till Teknikprogrammets struktur och innehåll. Nybyggnad och ombyggnad av arbetsrum sker för programlagen för Teknik, Ekonomi och Barn och Fritid. Planering påbörjas för att eventuellt flytta skolans huvudentré och lokaler för expedition och administration. På Bäckängsgymnasiet har inletts en förstudie för byggande av ett nytt bibliotek och utökad matsal. Investeringen förväntas vara färdigställd till årsskiftet 2016/2017. En ny musikstudio färdigställs under Tullengymnasiets behov av lokaler kommer att kartläggas under 2016 och de översiktliga behoven redovisas i lokalresursbehovsplanen. Det är fastställt att paviljongerna måste tas bort senast På Viskastrandsgymnasiet har genomförts sammanslagning av utbildningar på Viared till en enhet. En förstudie har inlett för att se över dimensioneringen och placeringen av flera av de allmänna lärosalarna på Viskastrandsgymnasiet för att öka möjligheterna till flexibel användning och hög utnyttjandegrad. Bergslenagymnasiet har fått nya lokaler för elevhemmet som en följd av ogenomförbara krav från Räddningstjänsten för säkerheten på det gamla elevhemmet. Elevunderlaget till gymnasiesärskolans individuella program kräver att lokaler kontinuerligt anpassas. Vuxenutbildningen Som en följd av behovet av fler utbildningsplatser i svenska för invandrare avses ytterligare lokaler att anskaffats där tidigare fristående gymnasieskolan Jensen Education bedrev undervisning. Förutom i lokalerna i kvarteret Vulcanus, bedrivs utbildning i lokaler på Viskastrandsgymnasiet, Almåsgymnasiet och i Simonsland. 3 Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

16 Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal genomförda medborgardialoger Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut. Målsättningen är att Utbildningsnämnden genomför en medborgardialog under Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Andel elever i gymnasieskolan som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %. 14,2 14,3 14,4 14,5 14, , Utfall för indikatorerna betygspoäng och grundläggande behörighet redovisas i Tertial 2. Andelen elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter redovisas efter genomförd skolklimatundersökning våren Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 100% 100% - 100% 3,1 3,3 3,1 3,3 - Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

17 Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 90,91% 100% - 100% 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) - 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning.* 96% 97% - 97% 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. 74,1% 75% - 75% Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan Bildningsstaden Borås. 1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan F (IG) ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Avser samtliga elever i kommunala gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. introduktionsprogrammen. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

18 e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Utbildningsnämnden kommer att se över indikatorerna i samband med framtagandet av utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås. 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl. individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Utbildningsnämnden kommer att se över verksamhetens indikatorer i samband med framtagandet av utvecklingsplan Bildningsstaden Borås. 3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel ekologiska livsmedel, %. 14, , Andel ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel var 14,3 % 2014 vilket är en tydlig ökning från föregående år och utfall i Tertial var 18,1 %. Målsättningen är att andelen ska fortsätta att öka under 2015 och att andelen ekologiska livsmedel ska vara 25 % Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Andel skolor, förskolor och gymnasier med Grön flagg eller liknande Av Utbildningsnämnden sju skolor är fyra certifierade - Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet och Tullengymnasiet. Viskastrandsgymnasiet ska omcertifieras. Arbete pågår att certifiera Almåsgymnasiet och Vuxenutbildningen inom perioden fram till och med Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

19 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter Inom Utbildningsförvaltningen serveras Fairtrade-märkta produkter på alla arbetsplatser. Målsättningen är att utöka sortimentet. Så når nämnden målet för indikatorn Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Total energianvändning för uppvärmning av kommunens och de kommunala bostadsbolagens fastigheter Uppvärmningen av fastigheter inom vilka Utbildningsförvaltningen bedriver verksamhet handhas av Lokalförsörjningsförvaltningen. 3.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 3,5 4 3, , , , , Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Nämndens mål är att fortsatt arbeta för att sjukfrånvaron hålls inom detta intervall. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare, chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Under 2014 har Borås Stad genomfört rätt till heltid för all tillsvidareanställd personal. I samband med att fler medarbetare har fått heltidstjänster har antalet anställda personer minskat. Då det är färre personer i organisationen har det delvis medfört en minskad möjlighet att gå in och ersätta för varandra vid frånvaro och på så vis har antalet timavlönade ökat. Under ett år kan det uppstå förändrade förutsättningar för verksamheten. Förvaltningen försöker arbeta med snabba anpassningar i organisationen vilket i perioder medfört ett ökat behov av timavlönad personal. Nämndens långsiktiga mål är ett restriktivt användande av anställningsformen timavlönad och att antalet timavlönade ska minska. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

20 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden bedömer att målet är realistiskt. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är kompetensutveckling, upprättade rutiner, utvecklingssamtal för alla medarbetare, chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare och uppdragsdialog för lärare. I de fall det behövs genomförs rehabiliteringsåtgärder för att underlätta återgång till arbete. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. 4 Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkter , , , ,0 Kostnader , , , ,0 Buffert , ,0 Nettokostnader , , , ,0 Kommunbidrag , , , ,0 Resultat ,5 0, ,6 0,0 Ackumulerat resultat 9 760, , , ,2 Nettoinvesteringar 4.2 Nämndens uppgift Utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden är nämnd för och ansvarar i enlighet med skollagen för den del av kommunens utbildning inom skolväsendet som omfattar skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt utbildning inom yrkeshögskolan. Utbildningsnämnden innehar det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar år enligt 29 kap 9 i Skollagen (2010:800). Utbildningsnämnden ska särskilt beakta den allmänna utvecklingen inom de delar av skolväsendets område som ligger inom nämndens ansvarsområde tillsammans med olika intressenter och med beaktande av elevernas önskemål tillskapa ett för kommunen väl anpassat utbildningsutbud samt, tillse att utbildningen inom ansvarsområdet genomförs i enlighet med skollag och annan lag eller förordning. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

21 Utbildningsnämndens verksamhetsområden Administrativa och övriga gemensamma funktioner Verksamhetsbeskrivning Syfte Utbildningsnämnden utövar den politiska ledningen för de utbildningar som ingår i ansvarsområdet. För ärendeberedning, strategisk planering och den operativa ledningen svarar Utbildningsförvaltningen. Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 i gymnasieskolan och på uppdrag från åtta kommuner i Boråsregionen och samtliga fristående gymnasieskolor i Borås. Utbildningsförvaltningen ska ge stöd till de olika resultatenheterna samt svara för ekonomiska såväl som verksamhetsmässiga redovisningar gentemot kommunledning. Gymnasieskolan Syfte Enligt skollagen ska gymnasieskolan ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildning ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen och en bas för rekrytering till högskolesektorn. De nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Verksamhetsbeskrivning Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Undervisningen i gymnasieskolan är fördelad på fem skolor: Almåsgymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. I gymnasieskolan GY 11 anordnas 17 av 18 nationella program samt fem introduktionsprogram. Gymnasiesärskolan Syfte Enligt skollagen ska gymnasiesärskolan ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår. Verksamhetsbeskrivning Huvuduppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklas yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Gymnasiesärskola finns på fyra enheter: Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Viskastrandsgymnasiet samt Hulta Ängar. I den nya gymnasiesärskolan Gysär 13 anordnar Borås från och med läsåret 2013/14 åtta av nio nationella program samt individuella program. Inom nämndens verksamhetsområde finns också LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

22 till vissa funktionshindrade) i form av korttidstillsyn som är en fritidsverksamhet för elever i gymnasiesärskolan och bedrivs på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta Ängar samt i form av ett elevhem med boende för elever i gymnasiesärskolan. Vuxenutbildning Syfte Enligt skollagen är målet för den kommunala vuxenutbildningen att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Verksamhetsbeskrivning Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska, med elevernas tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla deras kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet. Vuxenutbildningen ska även vara en tillväxtfaktor för arbetsmarknaden i kommunen. Vuxenutbildningen i Borås ska vidmakthålla en fortsatt hög kvalitativ nivå genom ett professionellt arbetssätt och välutbildad personal. Vuxenutbildningen ska fortsätta att bredda sitt utbud och val av studieformer. Den kommunala vuxenutbildningen i Borås ansvarar för utbildning inom skolformerna komvux (kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå), särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare (SFI) och Yrkeshögskolan (Yh). Annan verksamhet - Naturskolan Syfte Navet, Sjuhäradsbygdens tekniska och naturvetenskapliga center, ska bland annat främja barns/ungdomars och allmänhetens intresse för teknik, naturvetenskap och matematik samt stödja skolpersonal genom att utveckla pedagogiska metoder och läromedel. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är sedan 2002 en del av Navets verksamhet. I Naturskolans verksamhet ingår även Biologiska museet. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Budget Den ingående budgetramen från 2015 är 464,1 mnkr. Lön- och kostnadskompensationen på 2,0 % respektive 1,3 % höjer ramen med 8,0 mnkr. Lönekompensation 0,8 mnkr. Volymjustering för gruppen åringar, 1,08 % * 50 %, höjer ramen med 1,8 mnkr. Skollyftet 5,0 mnkr Arbetslivsnämnden har beslutat att överföra 0,5 mnkr per termin för läsåren 15/16 och 16/17. Budgeteras som intäkt på verksamheten för Gymnasieskolan påverkar inte ramen. Detta ger en ram i Budget 2016:1 på 479,8 mnkr. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

23 Följande disponering har gjorts i Budget 16:1: Lön- och kostnadskompensationen tillfaller samtliga enheter. Volymjusteringen på 1,8 mnkr höjer gymnasieskolans ram. 1 % av tilldelad ram ligger som en central buffert. Motsvarar 4,7 mnkr. Kommunbidraget fördelar sig enligt följande: Mnkr Budget 16:1 Budget 15:2 Förändring Gemensam administration* 18,2 12,4 5,8 Central Buffert 4,7 4,6 0,1 Avd. för verksamhets utv 4,3 4,3 0,0 Gymnasieskolan 347,6 344,3 3,3 Vuxenutbildning 68,1 66,9 1,2 Gymnasiesärskolan 36,5 35,8 0,7 - elevboende 0,8 1,5-0,7 Naturskolan 0,5 0,7-0,2 Summa kommunbidrag 479,8 469,1 10,7 * inkl. nämndens verksamhet Löneökningar har beräknats enligt följande: Samtliga personalkategorier + 3,0 % från 1/ (9/12 av helår med + 3,0 %). Beräknat lönepåslag under 2016 för samtliga personalkategorier + 3,0 %. Summa Personalomkostnadspålägg är i budgeten beräknat till 39,08 %, inkl. intern löneadministration 0,62 %. Åtgärdsbudget 2016 för att minska koldioxidutsläppen. Bakgrund Kommunstyrelsen har den 4 februari 2013, 43, beslutat att kommunala nämnder/förvaltningar och bolag ska klimatkompensera sina resor med bil och flyg från och med budget Bakgrunden är att Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation. Enligt stadens miljömål ska minst 80 % av tjänsteresorna vara fossilbränslefria eller ske med miljöfordon till år Klimatavgiftens syfte är att motivera till att styrdokumentet "Riktlinjer för resor" följs, men även att ge möjlighet till klimatkompensation i de fall riktlinjer inte kan följas. Exempelvis för nödvändiga flygresor eller när egen bil används i tjänsten. Utbildningsnämnden har under 2014 upparbetat en klimatavgift på kr. Dessa medel planeras att användas till följande under 2016: Miljöutbildning av personal Systematiskt arbete med hållbarhetsundervisning på gymnasieskolorna Systematiskt arbete med klimatanpassade menyer Införande av miljöledningssystem Inköp av tjänstecyklar, (elcyklar, varucyklar) Merkostander för energieffektiv utrstning Föreläsningar och andra aktiviteter i skolornas miljöråd Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

24 Äskande av medel utöver ram Utöver detta äskande, äskar Utbildningsförvaltningen 4,0 mnkr i investeringsutrymme för mindre omoch tillbyggnadsprojekt samt viss del fasta inventarier, samt genom Servicekontoret 3,0 mnkr för investeringar i tunga fordon i budget Fordonsparken på Viskastrandsgymnasiet är i stort behov av att bytas ut. Uppdatering av fordonsparken påbörjades under 2014 och kommer fortsätta under perioden Den ekonomiska utgångspunkten för Utbildningsnämnden är att Borås Stad har en av de lägsta tilldelningarna av alla kommuner i landet när det gäller resurser till gymnasieskolan. Enligt uppdrag i Borås Stads budget 2015, antagande att uppdraget kvarstår i Borås Stads budget 2016: Utbildningsnämnden ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. Utbildningsnämnden bedömer att kostnaderna för lov- och sommarskola kan komma att öka. För att Utbildningsnämnden ska klara de stora utmaningar som den står inför, både när det gäller den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningens roll som tillväxtmotor i regionen, behöver en ökad resurstilldelning ske inför Processledare Vård- och omsorgscollege, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund kommer att ansöka om ekonomiskt stöd för den kostnad som en processledare innebär. Godkänns ansökan blir det ingen kostnad för Utbildningsnämnden under Sammanställning av äskande: Äskande i Budget 2016:1 Mnkr Äskande av ramhöjande medel 2,5 Äskande av balanserat överskott 4,5 Totalt äskande 7,0 De ökade kostnaderna som inte täcks inom tilldelad ram är uppdelat under två rubriker. Äskande av ramhöjande medel Ca 2,5 mnkr omfattande följande: Digital elevakt Ca 0,7 mnkr: kostnad för införande av ett nytt elevjournalssystem inom elevhälsan. Ett IT-system i form av en digitaliserad gemensam elevakt behövs för att kunna garantera en god utredning och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd samt för att väsentligt förbättra rektors möjligheter att leda och styra elevhälsoarbetet vid skolenheterna. IT-systemet ska effektivisera arbetet för rektorer och elevhälsans personal vad gäller såväl samverkan som dokumentation. På sikt kommer en bättre uppföljning och ett mer effektivt arbete kring elever i behov av särskilt stöd möjliggöra tidigare upptäckt, mer förebyggande arbete och förbättrad måluppfyllelse för alla elever. Det ger också eleverna en trygghet/patientsäkert att dokumentationen sköts korrekt och finns på ett säkert ställe. Arbetsplatstjänsten Ca 0,8 mnkr: IT-ökade kostnader för arbetsplatstjänsten Elever med autismspektrumtillstånd Ca 1,0 mnkr: För genomförande av årskurs 1 och 2 och den fortsatta utvecklingen av stödverksamheten. Med hänsyn till ökat elevantal behöver antalet anställda ökas, lärverktyg till eleverna införskaffas och lokalerna eventuellt ytterligare anpassas. Utbildningsnämndens stödverksamhet möjliggör studier på bostadsorten istället för att behöva resa iväg för studier och boende på annan ort, (LSS). Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

25 Äskande av balanserat överskott Ca 4,5 mnkr omfattande följande: Fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen Ca 4,5 mnkr: Fortsatt uppbyggnad av de nationella programmen. 4.4 Verksamhet 2016 Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Gemensam administration Intäkt 188,6 20,0 20,0 20,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 Gymnasieskola Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 Vuxenutbildning Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 Gymnasiesärskola Intäkt 7 699, , , ,0 Kostnad , , , Nettokostnad , , , ,0 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Intäkt 3 664,4 845,3 452,6 874,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 Naturskola Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad -395,1-717,6-403,7-450,0 Nettokostnad -395,1-717,6-403,7-450,0 Insatser enligt LSS Intäkt 3 101, , , ,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , ,9-771,0 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

26 Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Buffert Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad 0,0-676,0 0, ,0 Nettokostnad 0,0-676,0 0, ,0 Totalt Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Nettokostnad , , , ,0 Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Utbildningsnämnden Administrativa och övriga gemensamma funktioner Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt 188,6 20,0 20,0 20,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Inkl. nämndens verksamhet. Inriktningsmål Målsättningen för Utbildningsförvaltningens centrala administration är att uppnå en positivt stödjande funktion gentemot skolenheterna och att utöva en god kontroll av verksamheten genom att vidareutveckla system för intern kontroll, information, rutiner samt utveckling, uppföljning och utvärdering av verksamheten inom förvaltningen som helhet. Verksamhet Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för 2016 utöver det löpande arbetet: Driva arbetet med att genomföra och utveckla gymnasieskolan GY 11. Arbeta enligt utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Följa och stödja skolornas arbete med att utarbeta utvecklingsplaner för med utgångspunkt i förvaltningens plan. Fortsatt medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Boråsregionen enligt upprättat avtal. Fortsatt delta i arbetet med en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Götalandsregionen. Fortsätta samarbetet med Boråsregionen för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin inom förvaltningen. Fortsätta arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Följa upp och utveckla arbetet med särskilt stöd inom förvaltningen. Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasieskolan i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

27 Införa ett miljöledningssystem på Utbildningskontoret. Gymnasieskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Skolersättningar Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,6 Kostnad , , , ,8 Skolersättningar avser dels intäkter från andra kommuner vars elever går i den kommunala gymnasieskolan i Borås och dels kostnader för de boråselever som läser hos externa utbildningsanordnare. Det kan vara hos fristående skolor, hos andra kommuner eller hos landsting/region. Skolersättningarna är i budgeten beräknade efter prislistan för En ny prislista för 2016 kommer att fastställas av nämnden när den definitiva budgeten för 2016 är klar. Inriktningsmål Förutom de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt har gymnasieskolan att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Verksamhet Gymnasieskolans målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar gymnasieskolorna utvecklingsplan för respektive skola för och utgår i arbetet från förvaltningens plan. Utgångspunkten för detta arbete är de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt för gymnasieskolan, Utbildningsnämndens mål samt skolornas egna mål och strategier för att nå dessa. Utbildningsnämndens mål 2016 för gymnasieskolan fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade utbud i gymnasieskolan läsåret 2016/17 redovisas i bilaga 1. Gymnasiesärskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Inkl. elevboende med särskilt stöd och korttidstillsyn. Inriktningsmål Gymnasiesärskolan har att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

28 Verksamheten Gymnasiesärskolans målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar verksamheten sin utvecklingsplan för och utgår i arbetet från förvaltningen plan. Utgångspunkten för detta arbete är Utbildningsnämndens mål samt skolans egna mål och strategier för att nå dessa. Utbildningsnämndens mål 2016 för gymnasiesärskolan fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade utbud i gymnasiesärskolan läsåret 2016/17 redovisas i bilaga 2. Vuxenutbildning Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkt , , , ,0 Kostnad , , , ,0 Resultat , , , ,0 Inriktningsmål Vuxenutbildningen har att följa de mål som beslutats av Utbildningsnämnden i utvecklingsplanen för , Bildningsstaden Borås. Verksamhet Vuxenutbildningens målsättning för 2016 är att arbeta enligt den nya utvecklingsplanen , Bildningsstaden Borås. Under första halvåret 2016 utarbetar verksamheten sin utvecklingsplan för och utgår i arbetet från förvaltningens plan. Utgångspunkten för detta arbete är Utbildningsnämndens mål samt vuxenutbildningens egna mål och strategier för att nå ökad måluppfyllelse. Utbildningsnämndens mål 2016 för vuxenutbildningen fastställs i den nya utvecklingsplanen. Utbildningsnämndens planerade omfattning av verksamheten för 2016: Vuxenutbildningen ska ha en organisation som bygger på efterfrågan utifrån individen, näringslivet och högskolan. Vuxenutbildningen ska vara flexibel med en beställarorganisation, en regional organisation och en egen pedagogisk organisation samt försörja kommunen med kompetensutveckling i en centralt placerad vuxenutbildning. Annan verksamhet Naturskolan Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnad -395,1-717,6-403,7-450,0 Resultat -395,1-717,6-403,7-450,0 Verksamhet Naturskolan är sedan 2002 en del av Navets verksamhet. Ansvaret för Navet överfördes till Sjuhärads kommunalförbund 1 juli Utbildningsnämnden kommer att under 2016 köpa tjänsten för Naturskolan från Navet. Tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Kartläggning av antalet elever i gymnasieskolorna med utredda behov av särskilt stöd på grund Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

29 av olika funktionsnedsättningar genomförs av elevhälsan. I samband med ombyggnationer görs ytterligare anpassning av lokaler för att underlätta tillgänglighet. Informations- och kompetensutvecklingsinsatser för att öka elevers och personals kunskaper om funktionsnedsättning bedrivs på skolorna. Efter konstaterat behov eller efter utredning av specialpedagog tillhandahålls pedagogiska hjälpmedel. Miljömål Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas miljöombud, under ledning av respektive verksamhets chef, med att nå kommunens miljömål. Arbetet fortgår med att nå miljömålen. Certifierade enligt miljöledningssystemet Grön flagg är i nuläget fyra skolor Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet och Tullengymnasiet. Under 2015 har arbetet inletts att omcertifiera Viskastrandsgymnasiet och de resterande två skolor så att samtliga är certifierade vid utgången av Alla skolor ska ha väl fungerande miljögrupper med engagerade elever och personal. Parallellt med arbetet att alla skolor ska bli certifierade utvecklas miljöarbetet på varje enhet enligt Borås Stads styrdokument för miljöarbetet. Utbildningskontoret kommer att införa ett miljöledningssystem under Internationalisering Inom Utbildningsnämndens verksamheter pågår kontinuerligt deltagande i internationella projekt, studiebesök utomlands, vänortsutbyte etc. Alla elever i gymnasieskolan har möjlighet till utlandsstudier på gymnasienivå vid Svenska skolan i Fuengirola, London, Nairobi, Paris samt Skandinaviska skolan i Bryssel och i Madrid, så långt förvaltningens ekonomi medger. Studierna omfattar ett läsår i årskurs 2 eller i årskurs 3. Studierna avser utbildningar på något av programmen Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Humanistiska programmet som erbjuds på respektive utlandsskola. Samtliga gymnasieskolor har internationella utbildningsmoment eller internationellt utbyte bl. a med Frankrike, Tyskland, Kina, Kenya, Zambia och USA. 5 Verksamhetsmått 5.1 Gymnasieskola Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt antal elever i Borås skolor Antal elever från andra kommuner Gymnasiesärskola Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt antal elever i Borås skolor ,5 99,5 Antal elever från andra kommuner 27 24,5 25,5 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

30 5.3 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Andel personer som har heltidsanställningar. 95, Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Summa 4,0 mnkr investeringsutrymme för mindre om- och tillbyggnadsprojekt samt viss del fasta inventarier. 3,0 mnkr äskar Utbildningsförvaltningen genom Servicekontoret, för investeringar i tunga fordon i budget Fordonsparken på Viskastrandsgymnasiet är i stort behov av att bytas ut. Uppdatering av fordonsparken påbörjades under 2014 och kommer fortsätta under perioden Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

31 Bilaga 1 Planerat utbildningsutbud i gymnasieskolan läsåret 2016/17 Skola Almåsgymnasiet Program Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet (Florist, Frisör, Hår- och makeupstylist) Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Lärlingsutbildning Bäckängsgymnasiet Nationella program: Estetiska programmet (Bild och formgivning, Dans, Musik, Teater) Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Introduktionsprogram: Preparandutbildning Språkintroduktion Sven Eriksonsgymnasiet Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (Fritid och hälsa/nationell idrottsutbildning, NIU) Ekonomiprogrammet Teknikprogrammet International Baccalaureate (IB) Entreprenörsprogrammet (nationell spetsutbildning) Introduktionsprogram: Preparandutbildning Tullengymnasiet Introduktionsprogram: Preparandutbildning Yrkesintroduktion Språkintroduktion Individuellt alternativ Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

32 Bilaga 1 forts. Skola Viskastrandsgymnasiet Program Nationella program: Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet (Estetik och media) Fordons- och transportprogrammet Hantverksprogrammet (Finsnickeri, Textil Design) Industritekniska programmet (Produkt- och maskinteknik, Svetsteknik) VVS- och fastighetsprogrammet Introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val Språkintroduktion Yrkesintroduktion Lärlingsutbildning Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

33 Planerat utbildningsutbud i gymnasiesärskolan läsåret 2016/17 Skola Program Bilaga 2 Almåsgymnasiet Programmet för hälsa, vård och omsorg Individuellt program/fördjupad nivå Bergslenagymnasiet Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för estetiska verksamheter Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hantverk och produktion Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för samhälle, natur och språk Viskastrandsgymnasiet Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fordonsvård och godshantering Hulta ängar Individuellt program/grundläggande nivå Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

34 Verksamhetsmått Bilaga 3 Gymnasieskolan Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos Apr 2015 Budget 2016:1 Intäkter, tkr , , , ,0 Kostnader, tkr , , , ,0 Resultat, tkr , , , ,0 Kommunbidrag, tkr , , , ,0 Resultat efter kommunbidrag, tkr ,6 0, ,7 0,0 Antal elever, totalt Antal elever från andra kommuner Antal elever från Borås i andra kommuner Antal elever från Borås hos landsting Antal elever från Borås hos fristående gymnasieskolor utanför Borås Antal elever från Borås hos fristående gymnasieskolor i Borås Totalt antal boråselever att finansiera Kostnad per elev, kr - totalkostnad administration skolmåltider elevhälsa skolskjuts (exkl inackordering) lokaler o fysisk miljö Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

35 - lärare, övrig undervisning lärverktyg inkl kapitalkostnad Gymnasiesärskolan (inkl insatser enligt LSS) Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos Apr 2015 Budget 2016:1 Intäkter, tkr , , , ,0 Kostnader, tkr , , , ,0 Resultat, tkr , , , ,0 Kommunbidrag, tkr , , , ,0 Resultat efter kommunbidrag, tkr 2 185,0 0,0 754,8 0,0 Antal elever, totalt 103,0 99,5 95,5 99,5 Antal elever från andra kommuner 27,0 25,5 24,0 25,5 Antal elever från Borås i andra kommuner 7,0 6,5 6,0 4,0 Totalt antal boråselever att finansiera 83,0 80,5 77,5 78,0 Kostnad per elev, kr (exkl insatser enligt LSS) - totalkostnad administration skolmåltider elevhälsa elevassistenter lokaler o fysisk miljö lärare, övrig undervisning SYV lärverktyg. inkl kapitalkostnad Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

36 Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutb. Redov 2014 Budget 2015:2 Prognos Apr 2015 Budget 2016:1 Kostnad, tkr , , , ,0 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Gymnasial vuxenutbildning i egen organisation (exkl externa utbildningsanordnare) Kostnad, tkr , , , ,0 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Interkomm. ersättning, intäkt, tkr 2 455, , , ,0 Intäkt, sålda utbildningar, tkr 178,5 357,4 0,0 0,0 YH (Yrkeshögskolan) Kostnad, tkr 8 672, , , ,3 Ant elever omr till heltidsstud Kostnad per elev, kr Finansiering: Statsbidrag, tkr 6 995, , , ,0 SFI (Svenskundervisning för invandrare) Kostnad, tkr (exkl asylsökande) , , , ,4 Ant elever: flyktingar : flyktingar entreprenad : övr. invandrare : övr. invandrare, entreprenad : folkhögskola Kostnad per elev, kr Intäkt, tkr (flyktingersättning) 6 971, , , ,0 Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

37 Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Kostnad, tkr 3 983, , , ,0 Ant elever (ej heltid) Kostnad per elev, kr Interkomm. Ersättning, intäkt, tkr 104,9 100,0 100,0 100,0 Inklusive elever inom uppdragsutbildningen. Utbildningsnämnden, Budget facknämnder (30)

38 Ärende 6 BESLUTSFÖRSLAG Läsårstider för läsåret 2016/2017 Förslag till beslut: Ubildningsnämnden fastställer läsårstider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2016/2017 enligt upprättat förslag. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

39 PM (1) (I enlighet med Sd Norr Kommungemensam Förskola-Skola) Läsårstider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2016/2017 Läsår (178 dagar) Ht 2016 Vt 2017 måndag 22 augusti onsdag 21 december tisdag 10 januari fredag 16 juni Lovdagar (13 dagar) Ht 2016 torsdag 3 november fredag 4 november (v 44) Vt 2017 måndag 13 februari fredag 17 februari (v 7) måndag 10 april torsdag 13 april (v 15) fredag 26 maj måndag 5 juni Gemensamma kompetensutvecklingsdagar för Utbildningsförvaltningen vt 2017 är 6 och 7 mars. Övriga kompetensutvecklings- och planeringsdagar beslutas av respektive gymnasiechef. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Waldau Utbildningschef

40 Ärende 7 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Almåsgymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 35, att förordna Enikö Mihai till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Almåsgymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Enikö Mihai som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Almåsgymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

41 Ärende 8 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Bergslenagymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 36, att förordna Elisabeth Jövinger till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Bergslenagymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Elisabeth Jövinger som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Bergslenagymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

42 Ärende 9 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Bäckängsgymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 37, att förordna Jörgen Frostlund till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Bäckängsgymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Jörgen Frostlund som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Bäckängsgymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

43 Ärende 10 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Sven Eriksonsgymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 38, att förordna Maria Gustafsson till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Sven Eriksonsgymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Maria Gustafsson som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Sven Eriksonsgymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

44 Ärende 11 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Tullengymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 39, att förordna Günther Zachrisson till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Tullengymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Günther Zachrisson som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Tullengymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

45 Ärende 12 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, Viskastrandsgymnasiet Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 40, att förordna Pär Arvidsson Fäldt till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Viskastrandsgymnasiet till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Pär Arvidsson Fäldt som verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats vid Viskastrandsgymnasiet. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

46 Ärende 13 BESLUTSFÖRSLAG Förlängning av förordnande av verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 41, att förordna Anders Waldau till verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats till och med Förordnandet behöver förlängas under tiden vårdgivaren arbetar vidare med ledningssystem, informationssäkerhetspolicy samt kvalitetsmål för verksamheten. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att jämlikt 29, första stycket, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) förlänga förordnandet av Anders Waldau som verksamhetschef för elevhälsans psykologiska insats. Förordnandet gäller till och med Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

47 Ärende 14 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Revidering av strategin Bildningsstaden Borås Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker föreslagen revidering av strategin Bildningsstaden Borås med synpunkter som presenteras under Nämndens yttrande i sin helhet. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

48 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR Sida 1(2) Dnr 2015/UN0140 Kommunstyrelsen Revidering av strategin Bildningsstaden Borås Stadsdelsnämnden Norr diarienummer: 2012/SDNN0059 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker föreslagen revidering av strategin Bildningsstaden Borås med synpunkter som presenteras under Nämndens yttrande i sin helhet. Nämndens yttrande i sammanfattning Strategin Bildningsstaden Borås, som gäller till och med 2015, ska under stadsdelsnämnden Norrs ansvar revideras. En arbetsgrupp, bestående av representanter för stadsdelarna och Utbildningsförvaltningen, har utarbetat ett förslag till ny strategi. Arbetsgruppens revidering har främst varit redaktionell men även några innehållsmässiga förändringar föreslås. Utbildningsnämnden tillstyrker i allt väsentligt förslaget men vill framföra synpunkter att beakta. Dessa redovisas under nämndens yttrande i sin helhet. Med de föreslagna skrivningarna tillstyrker Utbildningsnämnden revidering av strategin Bildningsstaden Borås. Nämndens yttrande i sin helhet Styrdokumentet Strategin Bildningsstaden Borås fastställdes av kommunfullmäktige i december 2012 att gälla till och med För revideringen av dokumentet ansvarar stadsdelsnämnd Norr. En tillsatt arbetsgrupp med representanter från stadsdelsförvaltningen Norr och Utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på reviderad strategi. Arbetsgruppens revidering är främst redaktionell men även några innehållsmässiga förändringar föreslås. Strategin är indelad under rubrikerna: Bildning, Lust att lära, Det goda lärandet, Långsiktiga mål samt Utvecklingsområden. Utbildningsnämnden tillstyrker i allt väsentligt förslaget men vill framföra följande synpunkter att beakta. Förslagen följer rubriksättningen i förslaget: Borås Stads vision Tredje meningen i tredje stycket föreslås få följande lydelse: Alla barn och elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt enligt utbildningens mål. Motivering: Skrivelsen harmonierar med skollagen 2010:800. Det goda lärandet Första meningen föreslås få följande lydelse: Kunskap är mer än faktakunskaper och färdighetskunskaper. Motivering: Strategin omfattar alla verksamheter inom skolväsendet och kunskapsbegreppet behöver därför innefatta även färdighetskunskaper.

49 2 Långsiktiga mål Under rubriken Undervisning föreslås andra meningen få följande lydelse: Läraren har ansvar för att eleven ges verktyg att utveckla kunskap och får förtrogenhet att hantera nya utmaningar. Motivering: Ansvarsperspektivet ligger i tidigare skrivning på eleven och ska flyttas till läraren. Under rubriken Ledarskap behöver formuleringar i andra stycket ses över. Motivering: Pågående organisationsöversyn. Politikernas viljeinriktning när det gäller att utveckla skolväsendet avseende Ledarskap föreslås att första punkten omformuleras till: - vara en attraktiv arbetsgivare som rekryterar, utvecklar och behåller rätt kompetens hos personal. Motivering: Föreslagen skrivning konkretiserar det attraktiva arbetsgivarperspektivet. och att fjärde punkten får följande lydelse: - använda ett systematiskt kvalitetsarbete på formativ grund. Motivering: Det formativa perspektivet ska genomsyra alla nivåer i skolväsendet. Utvecklingsområden Första meningen i fjärde stycket föreslås få följande lydelse: Varje förvaltning som ansvarar för sin del i skolväsendet ska förhålla sig till utvecklingsområdena utifrån det goda lärandet. Motivering: Pågående organisationsöversyn. Med föreslagna skrivningar tillstyrker Utbildningsnämnden revidering av strategin Bildningsstaden Borås. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Utbildningsnämnden. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Utbildningsnämnden. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas positivt av en tydlig strategi för bildning. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

50 Joakim Cannerfors Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola 1(3) Dnr 2012/SDNN0059 Revidering av strategin Bildningsstaden Borås Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner upprättad handling och översänder den till Stadsdelsnämnden Väster, Stadsdelsnämnden Öster, Utbildningsnämnden och Borås Stads Ungdomsråd. Remissvar skall vara Stadsdelsnämnden Norr tillhanda senast Ärendet Strategin Bildningsstaden Borås gäller till och med Stadsdelsnämnden Norr anvarar för revideringen. En arbetsgrupp bestående av representanter för stadsdelarna och Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ny Strategi som biläggs denna handling. Den föreslagna skrivningen skiljer sig inte avsevärt från den nu gällande. Ändringarna är dels av redaktionell art men ett par innehållsmässiga förändringar lyfts i det följande fram. Under rubriken Det goda lärandet har sista stycket strukits helt. Under rubriken För att utveckla skolväsendet i Borås Stad vill vi: föreslår gruppen en helt ny lydelse som är mer omfattande än den gamla: - ta fram en strategi för att rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens, - ge förskolechefer och rektorer förutsättningar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap, - ta fram ett system för professionsutveckling för förskolechefer och rektorer, - använda ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer, - att förskolechefer och rektorer skapar system som utvecklar lärarprofessionen och samtidigt ökar ansvarigheten för att målen nås, - arbeta på vetenskaplig grund genom samverkan med olika lärosäten. Under rubriken Utvecklingsområden är punkterna reviderade. Punkten Styrning och ledning utgår och övriga punkter behandlar samma områden, men i vissa fall med snävare definition eller lite annat fokus. Så t.ex byts Barn och elever i behov av särskilt stöd mot Barn och elevhälsoarbete för att flytta fokus till insatser snarare än enskilda.

51 Joakim Cannerfors Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola 2(3) Dnr 2012/SDNN0059 Barn och elever med utländsk bakgrund avgränsas till Nyanlända/modersmål och IKT mot Digital kompetens för att använda ett mer modernt begrepp. Utvecklingsområdena föreslås lyda: Följande utvecklingsområden är gemensamma för skolväsendet i Borås Stad: Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning för lärande/formativa perspektiv Värdegrund Barn- och elevhälsoarbete Nyanlända/modersmål Digital kompetens För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Språk-, läs- och skrivutveckling Matematik Stadelsnämnen Norr finner tjänstemännens förslag väl genomtänkt och vill genom remissförfarande inhämta synpunkter för vidare behandling under hösten Tidsplanen är som följer: - Sista datum för remissrundan: 31 augusti. - Stadsdelsnämnden Norr: 24 september - Kommunstyrelsen: 12 oktober - Kommunfullmäktige: 10 december Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas positivt av en tydlig strategi för bildning. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet.

52 Joakim Cannerfors Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola 3(3) Dnr 2012/SDNN0059 Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Samverkan vid Kommungemensamt LSG Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet skickas nu på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

53 Borås Stad Bildningsstaden Borås Remissutgåva

54 Bildningsstaden Borås I Borås Stad har vi övertygelsen att alla barn och elever vill och kan lära. Med denna strategi vill vi fortsätta förbättringsarbetet i skolväsendet i Borås och göra Borås till en bildningsstad. Bildningsprojektet är ett humanistiskt projekt. Genom bildningen skapar vi inte bara en rikare inre värld för oss själva, vi skapar även en bättre värld utanför oss själva. I ett mångkulturellt samhälle är bildningen bryggan till en kulturöverskridande förståelse. I en demokrati är bildning det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och intolerans. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Bildning kan handla om att veta hur man gör något, t ex i ett hantverk, och kan också innebära att ha kunskap och förståelse om begrepp och sammanhang i ett vetenskapligt perspektiv. Bildning innefattar ytterligare ett perspektiv, nämligen vetskapen att handla rätt och vist i förhållande till andra och sin omvärld. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Det finns därför många sätt att vara bildad på. Det intressanta är själva processen själva resan. Målet är inte att bli bildad utan att alltid ha möjlighet att växa i sin bildning. Den bildade medborgaren är en människa i ständig utveckling en individ som skapar sig själv. Det handlar om att växa som individ. Men det handlar också om vårt förhållande till andra. Det handlar om en social gemenskap. Det handlar om att se sig själv och därmed förstå den andre och att se den andre för att förstå sig själv. Att bilda sig är som att göra en resa - att bryta upp från det välbekanta, att öppna sig för det främmande och annorlunda för att sedan komma hem med egna erfarenheter av det obekanta. Hemkomna tolkar vi in detta i våra tidigare erfarenheter. Människan vinner nya insikter. Skolan ska förbereda för nästa steg, framtida studier och yrkesliv samt ett aktivt deltagande i samhället. Det innebär att skolan måste arbeta med bildning i bred bemärkelse, t ex att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål. Det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter. Lust att lära möjlighet att lyckas Med utgångspunkt i Lust att lära möjlighet att lyckas är uppdraget att göra det möjligt för alla barn och elever att lyckas. I en trygg miljö där elever får utrymme att uttrycka sina åsikter och få dessa tillvaratagna följer lusten att lära. Barn och elever utvecklas och lär mer i ett skolväsende som sätter lärande och kunskaper i centrum, har högt ställda förväntningar på barn och elever, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer. 2

55 Alla barn och elever ska ha möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund. Alla har rätt till goda kunskaper och en god utbildning. Detta är det viktigaste värdegrundsuppdraget. Det går att skapa ett skolväsende där alla barn och elever oavsett bakgrund och förutsättningar når målen. Skollagen ger oss ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Alla barn och elever har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbeten, göra sina röster hörda, muntligt och skriftligt, och värdera all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter. Att nå kunskapsmålen är en rättighet i skollagen. Därför är huvudmannen och skolväsendet ytterst ansvariga för att alla barn och elever når målen. Strategin Bildningsstaden Borås är politikernas uppdrag till alla medarbetare inom skolväsendet i Borås Stad Det goda lärandet Kunskap är mer än faktakunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka och värdera kunskap och att samspela och bedöma med andra för gemensamma mål. Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande och kännetecknas av ömsesidig respekt. En förutsättning för bildning är det goda lärandet i skolväsendet. Kännetecken för detta är att läraren har som utgångspunkt att barnet och eleven vill och kan lära sig, har höga förväntningar och utmanar varje barns och elevs lärande. Även vårdnadshavarna har stor betydelse för barnets och elevens lärande i detta avseende. Det handlar också om att lärarens förhållningssätt till bedömning och lärande är framåtsyftande. Läraren har en kontinuerlig kommunikation med eleven om dennes kunskapsutveckling; var eleven befinner sig i förhållande till kunskapsmålet och vad som är nästa steg. Barnet och eleven utvecklar sitt lärande genom meningsfullt samspel med lärare och kamrater. När barnet och eleven får använda bedömning för sitt eget lärande kan den själv se sitt mål, var den befinner sig i förhållande till kunskapsmålet och vad som är nästa steg. Därigenom erövrar eleven makten över sitt eget lärande. Läraren måste kontinuerligt reflektera över lärandeprocessen tillsammans med kollegor. Detta ger läraren ett stöd i sitt viktiga uppdrag och ställer krav på ständig utveckling i sin profession. 3

56 Långsiktiga mål Undervisning Barn och elever kommer att ställas inför frågor som det inte finns svar på idag. De måste utveckla kunskap och få förtrogenhet att hantera nya utmaningar. Barn och elever ska bli aktiva i sin egen lärandeprocess så att de kan hitta olika sätt att lära sig och använda sina resurser för att utveckla fördjupade kunskaper och förmågor. De ska vara rustade att göra aktiva och medvetna val som ansvarstagande demokratiska medborgare. För att utveckla skolväsendet i Borås Stad vill vi: - att varje barn och elev får möta en undervisning där de ser lärandemålen, var de befinner sig i förhållande till dessa och förstår vad som är nästa steg. Lärares kompetens Kompetenta och skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång. Skolväsendet i Borås Stad ska därför ge förutsättningar och stödja lärares arbete och utveckling för att garantera bästa möjliga lärande för varje enskilt barn och elev. Läraren behöver ha ett förhållningssätt som innebär att kontinuerligt utveckla sitt kunnande och sin förståelse av lärandeprocessen. För att utveckla skolväsendet i Borås Stad vill vi: - att varje lärare tar ansvar för varje barns och elevs lärande, - att varje lärare genom kollegialt lärande utvecklar sin profession, - skapa tydliga karriärvägar, t ex forskartjänster/lektorat, - satsa på kompetensutveckling, mentorsprogram och erfarenhetsutbyten. Ledarskap Den politiska nivån har det yttersta ansvaret för resultaten i skolväsendet och har en aktiv dialog om verksamhetens mål och utveckling. Det är viktigt med en tydlig rollfördelning och förtroende mellan politiker och tjänstemän. På förvaltningsnivå skapar förvaltningschefen förutsättningar för förskolechefer och rektorer att leda verksamheten mot målen i det nationella utbildningsuppdraget. Förvaltningschefen ansvarar för systematisk uppföljning och för att varje barn och elev når målen för utbildningen. Under förvaltningschef finns verksamhetschef respektive områdeschef. Förskolechef och rektor har ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. De skapar en verksamhet av god kvalitet för alla och de ansvarar för att nationella mål uppfylls samt att lärandet upplevs som meningsfullt, stimulerande och tryggt. Varje förskolechef och rektor bär på sin nivå ansvar för systematisk uppföljning av den egna verksamhetens resultat. Förskolechef och rektor ska hålla sig förtrogna med den dagliga verksamheten och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. För att utveckla skolväsendet i Borås Stad vill vi: - ta fram en strategi för att rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens, - ge förskolechefer och rektorer förutsättningar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap, - ta fram ett system för professionsutveckling för förskolechefer och rektorer, - använda ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer, - att förskolechefer och rektorer skapar system som utvecklar lärarprofessionen och samtidigt ökar ansvarigheten för att målen nås, - arbeta på vetenskaplig grund genom samverkan med olika lärosäten. 4

57 Utvecklingsområden För att bli Bildningsstaden Borås är nedanstående utvecklingsområden centrala. Utvecklingsområdena utgår från de framgångsfaktorer som Sveriges kommuner och landsting (SKL) sett hos framgångsrika skolkommuner: har bra ledare, lyfter fram kompetenta lärare, har höga förväntningar, tar reda på hur det går, har fungerande relationer, har tydlig ansvarsfördelning, fångar upp elever med svårigheter och har enats om skolans mål. Följande utvecklingsområden är gemensamma för skolväsendet i Borås Stad: Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning för lärande/formativa perspektiv Värdegrund Barn- och elevhälsoarbete Nyanlända/modersmål Digital kompetens För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Språk-, läs- och skrivutveckling Matematik Varje stadsdelsförvaltning och Utbildningsförvaltningen ska förhålla sig till utvecklingsområdena utifrån det goda lärandet. Varje förvaltning inom skolväsendet och varje enhet tar fram en motsvarande plan för sin nivå där man förtydligar och konkretiserar sitt arbete. Barns och elevers perspektiv är viktigt för förskolans och skolans utveckling och ska tas tillvara. Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. I skolväsendet ingår också fritidshem. Barn Den som går i förskoleverksamhet. Elev Den som deltar i utbildning med undantag för barn i förskolan. Lärare Förskollärare och lärare 5

58 Ärende 15 BESLUTSFÖRSLAG Initiativärende Fortsätt satsningen på karriärstjänster Förslag till beslut: Utbildningsnämnden mottar upprättad svarsskrivelse på initiativärendet Fortsätt satsningen på karriärstjänster. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Caroline Jansson, tel

59 Utbildningsförvaltningen Caroline Jansson, SVAR /UN0099 Utbildningsnämnden Sida 1(2) Svar på initiativärende Fortsätt satsningen på karriärtjänster! Bakgrund Vid Utbildningsnämndens sammanträde uppdrogs Utbildningsförvaltningen att se över förutsättningarna för att utöka antalet förstelärare och lektorer. Uppdrag Utbildningsnämnden uppdrar åt Utbildningsförvaltningen att se över förutsättningarna för att utöka antalet förstelärare och lektorer. Redovisningen ska ske vid nämndens sammanträde Förutsättningar I Skollagen 2 kap 22 står angivet att varje huvudman ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. För att stimulera inrättandet av dessa tjänster och möjliggöra en högre lönenivå för dessa lärare har regeringen inrättat statsbidrag. Förutsättningarna för karriärtjänster i Borås Stad regleras i Strategidokument karriärtjänster Borås Stad, daterat Lärare som utnämns till förstelärare får ett lönepåslag på kr. Lönepåslaget finansieras av statsbidraget. Huvudsakligen arbetar dessa lärare med undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Uppdragen inom ramen för förstelärartjänsten kan variera beroende på vilken verksamhet man arbetar i men i grunden handlar det om utveckling av undervisning och andra faktorer som bidrar till ökad måluppfyllelse för våra elever. För närvarande har Utbildningsförvaltningen blivit beviljade statsbidrag för 48 stycken förstelärartjänster. Tjänsterna är fördelade enligt följande: Almåsgymnasiet: 7 tjänster Bergslena rektorsområde: 3 tjänster Bäckängsgymnasiet: 12 tjänster Sven Eriksonsgymnasiet: 7 tjänster Tullengymnasiet: 4 tjänster Viskastrandsgymnasiet: 8 tjänster Vuxenutbildningen: 7 tjänster

60 2 Förutom dessa karriärtjänster har förvaltningen även andra möjliga uppdrag för lärare som innebär utökat ansvar. Exempel på det är: Mentor, lönesätts under uppdragsperioden genom lokalt mentorsavtal. Ämneslagledare, lönesätts inom ramen av den individuella löneutvecklingen som lärare. Programsamordnare/samordnare, lönesätts inom ramen av den individuella löneutvecklingen som lärare. Andra möjliga kariärvägar i Borås Stad för lärare kan vara: Utvecklingsledare, lönesätts individuellt inom ramen för den nya befattningen. Biträdande rektor, lönesätts individuellt inom ramen för den nya befattningen. Rektor, lönesätts individuellt inom ramen för den nya befattningen. Som ett led i att främja den interna chefsförsörjningen erbjuder Borås Stad en förberedande ledarskapsutbildning, Framtidens chef. Förvaltningens bedömning: Förvaltningen ser att strukturella förutsättningar finns för att inrätta fler karriärtjänster. Förvaltningen ser att en utökning av dessa tjänster är möjlig under förutsättning av beslut om statsbidrag för ytterligare utökning av antalet karriärtjänster. Strukturellt skulle ett framtida ytterligare behov kunna vara mellan 8-10 karriärtjänster. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Waldau Utbildningschef

61 PROTOKOLLSUTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr 2015/UN Initiativärende Fortsätt satsningen på karriärstjänster Andreas Cerny (FP), Birgitta Bergman (M) och Anna-Lena Svensson (C) lägger vid dagens sammanträde fram ett initiativärende gällande forsatt satsning på karriärstjänster (bilaga 1 till protokollet). De föreslår nämnden besluta, att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att se över förutsättningarna för att utöka antalet förstelärare och lektorer, samt att redovisning ska ske vid nämndens nästa sammanträde Den rödgröna gruppen i Utbildningsnämnden, Anita Spjuth (V), Anders Jonsson (S), Per Flensburg (MP) och Sofia Bohlin (S) lägger ett alternativt förslag i ärendet (bilaga 2 till protokollet). Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att Utbildningsnämnden beslutat i enlighet med Andreas Cernys (FP), Birgitta Bergmans (M) och Anna-Lena Svenssons (C) yrkande. Omröstning begärs. Utbildningsnämnden godkänner följande propositionsordning: Ja innebär bifall till Andreas Cernys (FP), Birgitta Bergmans (M) och Anna-Lena Svenssons (C) yrkande. Nej innebär bifall till Anita Spjuths (V), Anders Jonssons (S), Per Flensburgs (MP) och Sofia Bohlins (S) yrkande. Omröstningsresultat: Ledamot/tjänstgörande ersättare Amanda Wiktorsson (M) Niklas Hallberg (SD) Sofia Bohlin (S) Anna-Lena Svensson (C) Birgitta Bergman (M) Per Flensburg (MP) Anders Jonsson (S) Anita Spjuth (V) Andreas Cerny (FP) Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta X X X X X X X X X Utbildningsnämnden har således med 5 röster mot 4 beslutat i enlighet med Andreas Cernys (FP), Birgitta Bergmans (M) och Anna-Lena Svenssons (C) yrkande. Anita Spjuth (V), Anders Jonsson (S), Per Flensburg (MP) och Sofia Bohlin (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag.

62 PROTOKOLLSUTDRAG 2 (2) Sammanträdesdatum Beslut: Utbildningsnämnden uppdrar åt Utbildningsförvaltningen att se över förutsättningarna för att utöka antalet förstelärare och lektorer. Redovisningen ska ske vid nämndens sammanträde Vid protokollet Eva Lindström Nämndsekreterare Justeras Andreas Cerny Mötesordförande Anna-Lena Svensson Justeringen tillkännagiven på kommunens anslagstavla den 26 maj Rätt utdraget intygas i tjänsten: Eva Lindström Nämndsekreterare

63 Initiativärende Utbildningsnämnden Fortsätt satsningen på karriärtjänster! Mellan 2006 och 2014 drev alliansregeringen igenom flera reformer med syfte att höja resultaten i svenska skolor. Flera av förslagen handlade om lärarnas roll och uppdrag.. Bland annat infördes karriärtjänster för att göra läraryrket attraktivare. Satsningar på lärare gjordes av den enkla anledningen att lärarnas kompetens och förmåga att lära ut är helt avgörande för en lyckad skolgång för eleverna Utbildningsnämnden i Borås har framgångsrikt arbetat med karriärtjänster för lärare. I dagsläget finns 44 förstelärare fördelade på nämndens gymnasieskolor, gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildningen. Ytterligare fyra förstelärartjänster planeras från sommaren Att alliansregeringen och Utbildningsnämnden varit rätt ute bekräftades nyligen i OECD:s rapport Improving schools in Sweden. OECD-rapporten pekar ut låg grad av styrning, låga förväntningar på elever, låg status för läraryrket och få karriärmöjligheter för lärare som orsaker till den svenska skolans brister. Tyvärr har den rödgröna regeringen precis med ett penndrag strukit den reform som möjliggjorde för skolor i utanförskapsområden att få fler förstelärare. De har också avbrutit utbyggnaden av ytterligare karriärtjänster, stick i stäv med vad OECD-rapporten anger som nödvändigt. Regeringen har inte kunnat presentera några konkreta planer på hur lärarlönerna ska fortsätta höjas. Men Utbildningsnämnden i Borås bör inte låta sig nedslås av den rödgröna regeringens utbildningspolitik. Allianspartierna vill istället att nämnden ser över vilka möjligheter som finns att införa fler karriärtjänster utifrån givna förutsättningar. Vi föreslår: - Uppdra åt Utbildningsförvaltningen att se över förutsättningarna för att utöka antalet förstelärare och lektorer. Redovisning ska ske vid nämndens nästa sammanträde Andreas Cerny Folkpartiet Birgitta Bergman Moderaterna Anna-Lena Svensson Centerpartiet

64 Angående initiativärende om karriärtjänster Rödgröna gruppen i Utbildningsnämnden motsätter sig inte förslaget i sak, men kan inte acceptera texten som mer har formen av ett politiskt inlägg än ett uppdrag till förvaltningen. Rödgröna gruppen vill istället föreslå att en utredning om möjligheter till utökning av förstelärare och lektorssystemet föregås av en utvärdering hur systemet hittills fungerat. För detta finns stöd i OECD-rapporten (sidan 8) som påtalar bristen av utvärderingar på genomförda reformer. Dessutom skall en analys om de ekonomiska konsekvenserna ingå i utvärderingen. Rödgröna gruppen ser tidsramen i Alliansens som för kort om man vill ha ett resultat som kan ses som seriöst och trovärdigt. Redovisning av utvärderingen skall ske till nämnden före årsskiftet. 2015/2016

65 Ärende 16 BESLUTSFÖRSLAG Tillsättning av vuxenutbildningschef Förslag till beslut: Utbildningsnämnden förordnar Tina Lundell som vuxenutbildningschef vid Utbildningsförvaltningen i Borås med placering för närvarande vid Vuxenutbildningen fr.o.m Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

66 Ärende 17 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Förslag till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarandet Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

67 Utbildningsnämnden Sirpa Heikkilä, REMISSVAR /UN0132 Sida 1(2) Kommunstyrelsen Förslag till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/KS0268 Nämndens beslut Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande. Nämndens yttrande i sammanfattning Förslaget till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande är utarbetat av Tekniska nämnden. Förändringen innebär att Borås Stad som upphandlandande myndighet ändras till att Borås Stads samtliga nämnder blir egna upphandlande myndigheter. De tidigare fastställda direktupphandlingsbeloppen tas bort till förmån för lagstadgad beloppsgräns för direktupphandling, det vill säga kr. Direktupphandlingsförfarandet begränsas till att omfatta ett fåtal personer inom varje nämnd, nämligen de som är certifierade att hantera den direktupphandlingsmodul som tillhandahålls av upphandlingsavdelningen. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. Nämndens yttrande i sin helhet Utbildningsnämnden har tagit del av förslaget som innebär att samtliga kommunala nämnder ska bli egna upphandlande myndigheter. Nämnderna ska kunna direktupphandla med egna avtal på områden som inte är övergripande för Borås Stad. Nämndavtalen ska dock utformas så att även andra verksamheter ska kunna använda dem. Information om avtalen ska lämnas till upphandlingsavdelningen så att det är möjligt att se inom vilka områden det finns behov av centrala avtal. Dessa direktupphandlingar får uppgå till ett värde av kr inom varje produktområde som omfattar varor, tjänster och entreprenader. Förändringen medför att av Kommunstyrelsen tidigare beslutade direktupphandlingsgränserna om två respektive tre basbelopp tas bort.

68 2 Samtliga avtal som direktupphandlas ska, oavsett belopp, vara genomförda i en direktupphandlingsmodul som tillhandahålls av upphandlingsavdelningen. Det är endast certifierade inköpare som kommer att ha tillgång till modulen vilket medför en begränsning av antalet personer som har möjlighet att genomföra direktupphandlingar och inköp. Inköparna certifieras av upphandlingsavdelningen utifrån respektive förvaltnings önskemål. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Utbildningsnämnden. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Utbildningsnämnden. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Utbildningsnämnden. Reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

69 Datum Sida 1 Iqbal Musaji iqbal.musaji@boras.se Kommunfullmäktige Förslag till förändring av upphandlande myndighet, ändring av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande Tekniska nämndens förslag Tekniska nämnden ställer sig positiva till att få en tydlighet i vad som ska uppfattas som en upphandlande myndighet samt förenklingen av direktupphandlingsgränserna till verksamheterna och anpassningen till dagens direktupphandlings lagstiftning. Att få till att alla nämnder blir egna upphandlande myndigheter bör föranleda en förenkling i hanteringen av direktupphandlingar samt genom direktupphandlingsmodulen få en kontroll vilka upphandlingar som företas i kommunen. För att detta ska bli så effektivt som möjligt bör de tidigare fastställda beloppsgränser för direktupphandling av varor och tjänster tas bort. Målsättning med modulen är att den ska ge signaler för att göra fler övergripande centrala upphandlingar samt begränsa antalet personer som får direktupphandla för sin nämnds och kommunens räkning. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden förslår att ändra Borås Stad som upphandlande myndighet till att Borås Stads nämnder blir egna upphandlande myndigheter i förening med att man tar bort tidigare fastställda direktupphandlingsbelopp till förmån för lagstadgade beloppsgräns för direktupphandling. TEKNISKA NÄMNDEN Rose-Marie Liljenby Andersson Gunnar Isackson

70 Datum Sida 1 Iqbal Musaji iqbal.musaji@boras.se Kommunfullmäktige Bilaga PM-Upphandlande myndigheter